9789197981002

Att flaskmata En handbok fÜr dig som vill flaskmata din bäbis

Petra Jankov Picha

Att flaskmata

Petra Jankov Picha

3

Att flaskmata Petra Jankov Picha PJP Publishing 2011 ISBN: 9789197981026 Omslagsfoto: Ola Gäverth På bilden: Bob Flera av texterna i boken har lästs av barnläkare, barnsjuksköterska, barnmorska och två certifierade amningskonsulter som kommit med synpunkter på innehållet och kommenterat de medicinska delarna.

Innehåll Därför behövs en bok om flaskmatning

11

Att bemöta omgivningens åsikter

17

Förklara i förväg

20

Flaskmatning, närhet och anknytning

21

Rätten till sin kropp

23

Rätten att välja själv

24

Rätten att välja flaskan

25

Regler för marknadsföring

26

Lagen skärps

26

Vårdpersonalens skyldigheter

27

Kränkningar inom vården

30

Du kan anmäla

31

Vad säger forskarna?

33

Bröstmjölk – full av viktiga antikroppar... 34 ...eller försenar amningen barnets egna immunförsvar?

37

Sover flaskmatade barn bättre?

43 5

Amningen ur ett historiskt perspektiv

47

Ammor

48

Tekniken kommer

51

Styrd amning

51

Kvinnans frigörelse

53

WHO:s påverkan

53

Nu

54

Familjepolitik

54

Flaskmatningens historia

57

Stenåldern

58

Experimenterande

58

Bubby Pot

59

Kospenar och sämskskinn

59

Gumminappar

60

Allenbury Feeder

60

Plast

61

När man inte vill amma

63

Stoppa mjölksproduktionen

64

De första dygnen

65

Lathund matmängder första veckan

66

Anknytning

67

Ingen skillnad efter förlossning

68

6

När man vill amma

69

Gör så här

70

Risker?

70

Jobbiga känslor

71

Inte antingen eller

73

Hobbyamma

73

Att pumpa

74

Så pumpar man

74

Förvara och värma bröstmjölk

75

Hur mycket?

76

Välja pump

77

Om bäbisen inte tar flaska

79

Att välja flaska och dinapp

81

Bisfenol A

81

Bisfenol S

82

Rätt napp till rätt dryck

82

Olika flaskor

83

Esska

83

Mam

84

Dr Brown

85

Baby B Safe

85

Beaba

86

Silikonflaskor

86

Tommee Tippee

86 7

Calma

87

Chicco Step-Up

87

Flaskmata barn med speciella behov

87

Tillmatningsset

88

Handsfreeflaska

88

Rengöra flaskor

89

Andra sätt

89

Olika sorters ersättning

91

Vilken ersättning ska man välja?

92

NAN

92

Babysemp

93

Semper Lemolac

94

Bifidus

94

Mjölkfri ersättning

95

Att byta ersättning

96

När slutar man?

96

Välling

97

En ersättning, lik bröstmjölk

98

Tips vid olika magproblem

99

Hårda magar

8

100

Luft i systemet

101

Rör – skaka inte

101

Gaser

102

Akupunktur

102

Bäbisar som kräks mycket

104

Reflux

104

Semper magdroppar

105

Minifom

106

Praktiska tips

107

Vattnet

107

Blanda till

108

Kall eller varm?

109

Att blanda ersättning när man är borta eller på stan

109

Nattetid

110

På flyget

111

På resa

112

På hotell

113

En enkel parlör på resan

114

Föräldrar berättar

117

Mer läsning och tips på nätet

137

Register

144

Källor

147

Tack till

157

9

Foto: Kajsa Fogelberg

10

Därför behövs en bok om flaskmatning Allt färre barn i Sverige ammas fullt ut enligt WHO:s rekommendation. Rekommendationen som Sverige har förbundit sig att följa säger att barn bör ammas helt, utan någon annan föda än bröstmjölk, tills de är sex månader. En undersökning av Socialstyrelsen i augusti 2011 visar att av barn som var en vecka gamla ammades 97 procent, varav 85 procent helt.

Det betyder att 15 procent av alla nyfödda barn flaskmatas helt eller delvis. Detta är en trend som hållt i sig de senaste åren.

Statistiken sjunker sedan i takt med att bäbisarna växer. I flera län så ammas bara tre av fyra bäbisar vid fyra månaders ålder. Bara 6 av 10 ammas helt 11

i sex månader enligt rekommendationen och det stöds även av en BVC-mottagning som berättat för mig att deras erfarenhet är att väldigt få mammor ammar helt i sex månader.

Trots detta finns ingen skriftlig information att få om flaskmatning, varken från bokbranschen eller landstinget mer än några sidor på Landstingets webb 1177.se. Inte ett enda informationsblad finns att sticka i händerna på undrande föräldrar.

Däremot finns det massor av faktablad, broschyrer och böcker i konsten att amma. På förlossningsmottagningarna frågar man inte om man vill amma eller inte, det tas för givet. Vill man inte amma måste man ha diskuterat frågan med sin barnmorska först för att genom henne få det inskrivet i sin journal inför förlossningen. Men inte ens då respekteras kvinnans val att inte vilja amma. På alla förpackningar med modersmjölksersättning står att man inte bör använda produkten utan att ha rådgjort med vården innan. Man tycker att föräldrar idag borde kunna fatta sådana beslut själva!

På grund av att vården i så hög grad rekommenderar amning känner många mammor idag skuld för att de inte lyckas amma sina barn. Bristen på information och respekt genom texter på ersättningsför12

packningar och liknande där det klart står utskrivet med stora bokstäver att amning alltid är det bästa för barnet skapar onödig skuld hos de mammor som inte kan, vill eller orkar amma sina barn. Många mammor vågar inte berätta att de flaskmatar på grund av att de riskerar att framstå som dåliga mammor. I en anonym undersökning på sajten Familjeliv uppgav 23 procent att de flaskmatar i smyg.

Bristen på information riskerar att göra barn lidande. I en stor brittisk undersökning visade man att nästan alla engelska bäbisar fått ersättning någon gång under sitt första år och att väldigt många föräldrar inte vet hur man gör för att blanda den korrekt. Drygt hälften av föräldrarna i undersökningen följde inte instruktionerna på ersättningspaketen.

Man blandade ersättningspulvret med vatten enligt fel proportioner, tog vatten direkt ur varmvattenskranen eller drygade ut ersättningen med mjöl. Varför?

Jo, mammorna svarade att man från vårdens sida inte informerat dem om hur viktigt det är att tillreda ersättning rätt utan enbart fokuserat på att få dem att amma. Hälften upplevde sig faktiskt tvingade att amma. Bara en femtedel av föräldrarna hade fått instruktioner och hjälp och råd kring flaskmatning.

Problem som uppstått på grund av feldoseringar el13

ler liknande var att bäbisarna fick ont i magen. Man hade då bytt ersättningssort flera gånger vilket förvärrat magproblemen. Undersökningen kom fram till att mer information behövs och att när föräldrarna beslutat sig för att flaskmata bör de försäkras om att anknytning och bäbisens hälsa inte på något sätt är förstörd och att moderskapet inte avgörs av vilket sätt man matar sitt barn på. Någon liknande undersökning har inte gjorts i Sverige men likväl behövs informationen.

Alla kvinnor har egna anledningar till varför de inte ammar utan flaskmatar och ingen ska känna sig nödd att redovisa varför. Ändå tvingas flaskmatande föräldrar om och om igen förklara och berätta varför man valt det framför amning. I en enkät jag genomförde, och som ligger till grund för denna bok, svarade de allra flesta att de börjat flaskmata för att de upplevde att mjölken inte räckte till. I enkäten har cirka 200 föräldrar svarat på frågor kring flaskmatning och hur de har blivit bemötta av vården och andra runt omkring. De allra flesta känner att de borde kämpat mer med amningen just för att omgivningen förväntar sig det. En liten grupp började flaskmata för att barnet var för litet, inte orkade suga, var prematurt eller för trött. Andra orsaker är komplikationer vid 14

förlossning som gör att mamman inte orkat amma.

En annan mindre grupp svarade att de slutat amma av medicinska skäl som upprepade mjölkstockningar, bröstreduktion, sår på bröstvårtorna eller intag av medicin av sådant slag som går över i mjölken och blir farligt för barnet.

De allra flesta som flaskmatar är ändå nöjda med det. I princip alla som är missnöjda med flaskmatning upplevde att de kände sig pressade av vården, ”tvingade” att börja med flaska och att de fick för lite stöd och råd för att fortsätta amma trots att de bad om det.

Några har börjat flaskmata trots att de inte haft problem med amningen eller ens börjat amma. Det kan vara anledningar som att man helt enkelt inte vill, man känner sig låst eller vill från början dela ansvaret med pappan eller partnern. Oavsett vilket val man har gjort borde ingen bli ifrågasatt.

Vi har rätt att besluta om abort och preventivmedel men när det kommer till amning är man utlämnad till den barnmorska eller BVC-sköterska man träffar inom vården och på föräldrakurserna informeras i stort sett bara om amning.

Det kvinnor vill veta om ersättning och flaskmatning är bland annat att mjölkersättning tillgodoser 15

spädbarns näringsbehov på ett bra sätt och att det är okej att ge ersättning utan att behöva motivera varför. Man vill också veta hur man tillreder ersättning, hur mycket man ska ge, vilka olika flaskor och olika sorters modersmjölkersättning som finns på marknaden. Dessutom vill man ha praktiska tips på hur man gör det enkelt för sig på natten, när man ska vara hemifrån eller åka på resa.

Många vill också läsa om andra mammors erfarenheter av när amningen inte fungerat eller mammor som helt enkelt inte ville amma alls. Det skapar samhörighet, kunskap och mindre dåligt samvete.

Själv har jag flaskmatat två barn. Som flaskmatande mamma får man ofta frågor om vilken ersättning man använder och varför, hur man gör med hårda magar, vilken flaska, hur man enklast gör nattetid, när man ska ut och handla och andra liknande frågor.

Jag hoppas att den här boken ska kunna ge svar på de flesta frågor som uppstår vid flaskmatning.

16