Issuu on Google+

Genrer

Genrer Lars Melin BRUS Genrer presenterar några vanliga och användbara genrer. Lars Melin reder ut varför vissa texter måste vara gravallvarliga, andra känslosamma och åter andra underhållande. Att behärska ett stort antal genrer är en förutsättning för att lyckas med språket, både som skribent och som läsare. I BRUS Handboksserien finns BRUS Handboken BRUS Greppa texten! BRUS Litteraturhandboken BRUS Genrer

Genrer LARS MELIN

Olika sorters språk

Att tänka i genrer

Berätta eller beskriva – skillnaden mellan skönlitteratur och sakprosa

www.nok.se/laromedel

Vi öppnar en tidning

Snustorrt eller snyftvått stram och känslosam argumentation

Tradition eller trend traditionsbunden och modemedveten text

Från olika håll – om perspektiv i skönlitteratur Många sorters skönlitteratur ISBN 978-91-27-42191-2

9 789127 421912

Brus Genrer OK 9nov10OKTT (kopia).indd 1

2010-12-01 15.21


Brus_Genrer_9789127421912.indd 2

2010-11-24 14.17


INNEHÅLL Förord. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .  4 1. Olika sorters språk. . . . . . . . . . . .  5

Så ska det låta. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48

S nustorr text – ett pm 49 • En balanserad text – en debatt­artikel 51 • Känslomässig text – en insändare 54 • Retorisk text – ett tal vid ett opinionsmöte 56

Se upp !. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59

Trygghet för alla. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .  8

2. Att tänka i genrer. . . . . . . . . . . . . .  9

Varför tänka i genrer?. . . . . . . . . . . . . . 13

3. Berätta eller beskriva – skillnaden mellan skön­litteratur och sakprosa. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14

7. Tradition eller trend – skillnaden mellan traditions­bunden och modemedveten text. . . . . . . . . . . . .  62

Så kan det låta. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62

Så här ska det låta . . . . . . . . . . . . . . . . . 14

Formellt/informellt – hela listan  64

 ent berättande – en roman  15 • Nästan R berättande – en pedagogisk berättelse  17 Ren sakprosa – ett pressmeddelande  19

Gör det någon skillnad?. . . . . . . . . . . . 67 Se upp !. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68 Vad händer nu?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68

Se upp !. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 Vad händer nu?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22

8. Från olika håll

4. Vi öppnar en tidning. . . . . . . . . 25

– om perspektiv i skönlitteratur . . . . . 69

Finn fem genrer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25

Skönlitterära ingredienser. . . . . . . . . . 69 Så här kan det låta. . . . . . . . . . . . . . . . . 71

Rätt svar  30 • Olika jobb  32

Skilda språkmönster – olika signaler.33 Vad händer nu?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 Angår detta dig?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36

 er Oliver  72 • Föreståndaren  73 M Kamraterna  75 • Oliver igen  76

Vad är skillnaden?. . . . . . . . . . . . . . . . . . 77 Gör det någon skillnad?. . . . . . . . . . . . 77

5. Formell text. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37

Så här kan det låta. . . . . . . . . . . . . . . . . 37

I nformellt – skribentpersonligheten är viktig  37 • ”Normal” text – innehållet är viktigt  39 • Formell text – formen är viktigast  40 • Extremt form­bunden text  44

Se upp !. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 Vad händer nu?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47

6. Snustorrt eller snyftvått – skillnaden mellan stram och känslosam argumentation. . . . . . . . . .  48

Brus_Genrer_9789127421912.indd 3

9. Många sorters skön­litteratur. . . . . . . . . . . . . . . . . 78

Så här olika kan det låta. . . . . . . . . . . . 79

 ippi på scenen  79 • Pippi för tre tusen år P sedan  80 • Pippi på vers  82 • Pippi i kimono  83

Tiden och romanen. . . . . . . . . . . . . . . . 84 Innehållet och romanen . . . . . . . . . . 86

Deckare  86 • Fantasy  86 • Chick lit  87

Vad är skillnaden?. . . . . . . . . . . . . . . . . . 88 Obligatoriska inslag. . . . . . . . . . . . . . . . 89

Nu är boken slut. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 91 Lösningsförslag. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92

2010-11-24 14.17


FÖRORD

När man hör ordet språkregler brukar man tänka på saker som stavning, böjning och grammatik. Men det är lite för smalt. För det finns också regler för när man får svära och för hur man ska hälsa vid olika tillfällen och på olika människor, och det finns regler för hur man avslutar ett telefonsamtal eller håller ett tal på femtioårsmiddagen. Någon kanske tycker att detta är sociala regler. Ja, det är sociala regler – men som uttrycks med språk. Det finns sådana regler för det mesta, och vi kan anpassa oss, tänja på reglerna eller bryta mot dem. Men reglerna finns. Inte minst finns regler för hur vi bör uttrycka oss i texter av olika slag: textmönster, texttyper, genrer eller vad vi vill kalla det. Massor av regler för massor av texter. Undan för undan ändras reglerna något, så det räcker inte med att bara kunna dem. Man måste lära sig att tänka i genrer och följa med i utvecklingen. Den här boken vill förstås visa hur de viktigaste/vanligaste/mest an­ vänd­bara genrerna ser ut, men den vill framför allt försöka visa på möns­ ter i mång­falden. Vi ska försöka reda ut varför vissa texter måste vara grav­allvarliga, andra känslo­samma och åter andra underhållande. För det är verkligen inte en fråga om skribentens eller läsarens humör. Det är en fråga om att lyckas med språket, både som skribent och som läsare. Flertalet texter i denna bok är skrivna för att illustrera hur en viss genre ser ut, ofta i kontrast till andra genrer som beskriver samma inne­ håll. Där ingen exakt källa anges är texten alltså skriven av bokens för­ fattare, de flesta nyskrivna för denna bok eller ibland publicerade i helt andra sammanhang (vilket anges löpande). Att använda egenproducerade texter är inte ett självändamål utan det har varit nödvändigt för att skapa innehållslig enhet mellan texter som exemplifierar olika genrer. Så följ med och upptäck vägen till ett mer spännande och effektivt sätt att läsa texter samt ett mer framgångsrikt skrivande! När du kan reglerna vet du hur det ska låta – och kan få det att låta rätt. Det är dessutom först när du kan reglerna som du framgångsrikt kan bryta mot dem. Sommaren 2010 Lars Melin

Brus_Genrer_9789127421912.indd 4

2010-11-24 14.17


1. Olika sorters språk

Det behövs oftast inte mer än en enda takt för att du ska kunna avgöra vad som spelas på en radiostation du knappat in på måfå  : rock, techno, dansband, marsch, opera eller gammeldans till exempel. Och en blick på en persons kläder räcker för att avgöra om han eller hon är på väg till jobbet, joggingrundan, stallet, en begravning … Egentligen finns det stilar för allt : mat, glasögonbågar, vardagsrum och semesterresor. Är det likadant med språket ? Ja, pröva själv  ! Plocka ihop dessa ultrakorta citat med rätt språkligt sammanhang till höger. Allt handlar om väder, så innehållet ger dig inte mycket hjälp.

Uppgift 1 1. Det var en blåsig dag i maj som jag första gången såg henne nere vid kajen.

A. Lärobok

2. Vindstyrkan beror på luftlager av olika temperatur som kommer i kontakt med varandra och generar tryckskillnader.

B. Schlagertext

3. Vinden viskar ditt namn.

C. Ordningsregler

4. Framemot eftermiddagen måttliga till friska sydostliga vindar.

D. Väderleksrapport

5. Vid vindstyrka på tio meter per sekund eller mer är tillträde till hopptornet förbjudet.

E. Berättelse

Det är inte alltid så lätt att sätta fingret på exakt vad som är utmärkande för språket i de olika texttyperna, men de flesta klarar testet utan större problem. För säkerhets skull finns en lösning på s. 92. Orsaken till olikheterna är att en text måste ha en språklig utformning som stämmer klockrent med just det sammanhang den ska fungera i. En kokbok måste till exempel vara kortfattad, detaljerad och lätt att följa.

Olika sorters språk  5

Brus_Genrer_9789127421912.indd 5

2010-11-24 14.17


Annars skaffar vi en annan kokbok. Ett kontrakt måste vara korrekt, entydigt och tidlöst i språket. Annars litar vi inte på det. Vi brukar säga att texter som fungerar på samma sätt, har samma syfte, förekommer i liknande sammanhang och är något sånär lika utformade tillhör samma genre, texttyp eller textmönster. Benämningarna är många men i denna bok väljer vi att använda genre. Vårt test här ovan ger exempel på fem olika genrer. Det finns många fler : lagbok, kärleksnovell, dokuroman, tidningsledare, pm, deckare, kontrakt… Ja, listan kan göras lång. Enda kravet på en genre är att många människor känner igen den som just en genre. Men detta krav är egentligen två. Det finns nämligen både yttre och inre krav på en genre :  e yttre innebär att texter ur samma genre förekommer i liknande 1. D sammanhang (t ex kokbok vid matlagning), har samma funktion ­ (t ex deckare för underhållning i hängmattan) eller tillhör en viss tid (t ex pusseldeckare vid mitten av 1900-talet). 2. De inre innebär att den språkliga utformningen är ganska likartad inom en genre. Instruktionsböcker är kortfattade men detaljerade, medan kändisreportage är mångordiga och mer antydande än detaljerade. Den språkliga utformningen kan vara nödvändig för att texten ska fungera i sitt sammanhang, till exempel entydighet i lagböcker och precisa måttangivelser i en kokbok. Men många av texternas egenskaper är genretypiska utan att egentligen vara nödvändiga. En kokbok eller en lagparagraf skulle till exempel kunna skrivas på åtminstone två sätt. Vanlig kokbok

Ett annat sätt

Sätt ugnen på 225 grader. Ansa under tiden grönsakerna.

Det är bra om du börjar med att sätta på ugnen på 225 grader, och medan den värms upp skalar och skivar du grönsakerna.

Brottsbalken : 3 kap. Om brott mot liv och hälsa

Ett annat sätt

1 § Den som berövar annan livet, dömes för mord till fängelse i tio år eller på livstid.

Akta dig för att slå ihjäl någon. Du kan åka in på tio år eller till och med få livstid.

Både texterna till vänster och till höger säger samma sak, men det är bara texterna till vänster som uppfattas som riktigt kokboks- respektive lagboksmässig. Texterna till höger känns fel, och det är denna känsla vi ska försöka utreda närmare i denna bok.

6  Olika sorters språk

Brus_Genrer_9789127421912.indd 6

2010-11-24 14.17


Även om det är svårt att beskriva vad som utmärker språket i en lagbok, kokbok, saga, utredning och så vidare är det inte någon tvekan om att det finns egenskaper i den språkliga formen som fungerar som genresignaler. ”Det var en gång…” är en tydlig sagosignal, böjningsformen dömes (i stället för döms) är en nästan lika tydlig lagsignal. Ingen skulle skriva så i andra sammanhang. Men många korta meningar på rad som alla inleds med imperativ (sätt på, ansa) är en genresignal som inte är riktigt lika tydlig. Den kan förekomma i andra sammanhang än en kokbok också, till exempel i en bruksanvisning. Genresignaler hjälper oss att känna igen texter, och framför allt : de hjälper oss att få texter att ”låta” rätt. Så för både musik och text är det viktigt hur det låter.

Uppgift 2 Följande text byter genre var och varannan rad – ange vilka genrer det rör sig om. Magnus bor i ett hus. Det är ett litet hus. Huset är vitt. Här ser du Magnus lilla vita hus. Året var 2010, och en solig dag i maj inföll Magnus födelsedag. Enär denna dag tillika var Magnus Eks myndighetsdag fäste han stort avseende vid hur och var denna tilldragelse skulle högtidlighållas. Grattis på myndighetsdagen ! Nu får du äntligen göra allt det du redan gjort. Två faktorer behövde vägas in i beslutet om lokal : 1. Husets obetydliga ytomfång och gästmottagningskapacitet. 2. Det stora antalet tilltänkta gäster. Hurra, bästa kompisen Linus har sina föräldrar i Thailand då, och deras sexrumsvilla bara skriker efter att fyllas med glada och partysugna ungdomar. Tallyho ! Och ett sista ryck på upploppet : en inbjudan går spikrakt in i kompisarnas mejlboxar.

Ett förslag till lösning hittar du på s. 92.

Olika sorters språk  7

Brus_Genrer_9789127421912.indd 7

2010-11-24 14.17


Uppgift 3 Berätta om själva festen i några andra genrer. Förslag : tidningsnotis och polisutredning. Men högst två rader per genre !

Trygghet för alla Det finns två mycket stora fördelar med att de flesta människor har en god uppfattning om genrer. För det första är genrekraven något som ger dig viss trygghet när du skriver. Du vet att det blir rätt om du håller dig till vissa etablerade regler, precis som med bordsskick eller trafikregler. Oftast kan du skriva ungefär som förra gången du skrev om samma sak. För det andra är det en trygghet för den som läser. När du känt igen en genre vet du vad du kan vänta dig och får lätt att orientera dig i texten. Men bidrar inte genrer till att hindra språkets utveckling och människors personliga frihet  ? På sätt och vis. Men det finns genrer som inte bara tillåter utan till och med uppmuntrar till ett originellt och personligt sätt att skriva. Och för alla genrer är det spännande att tänja gränserna och se hur långt man kan gå i förnyelse och förändring utan att man gör bort sig eller gör sig oförstådd. Men oftare är det viktigare att uppnå det man vill uttrycka med en text än att experimentera och finna nya lösningar. I många situationer, till exempel när man skriver en ansökan, är det klokt att hålla sig till spelreglerna, precis som det är klokt att stava rätt. Detta är en bok om genrer, och om den fungerar i sitt sammanhang ska du efteråt kunna skriva texter som gör sitt jobb och tydligt får fram ditt budskap, men också som läsare dra nytta av vad du lärt dig om olika genrer.

8  Olika sorters språk

Brus_Genrer_9789127421912.indd 8

2010-11-24 14.17


2. Att tänka i genrer

Det var en gång ett troll … I äldre nordisk folktro var troll …

Det handlar om troll. Men det låter olika, det fungerar olika och det kommer att utveckla sig till två mycket olika texter. På sex ord har vi förstått vart respektive text är på väg. Vi har fått tydliga genresignaler. Vi som kan tolka dessa signaler har blivit duktiga läsare genom att lära känna en genre i taget – saga, nyhetsartikel, lärobok, bruksanvisning och så vidare. Sedan har vi kanske inte förrän långt senare reflekterat över att det finns något systematiskt i alla likheter och skillnader. Den här boken börjar i andra änden. Den utgår just från ett mönster av genrer, genrelikheter och genreolikheter för att göra det lättare att tänka i genrer – alltså inte bara att kunna skriva och känna igen ett antal vanliga genrer, utan också förstå varför andra, nya eller ovanligare genrer ser ut som de gör, hur de låter och hur de fungerar. Det finns flera anledningar att tänka i genrer. Självklart blir det lättare att skriva olika typer av texter så att läsarna känner igen sig och blir nöjda. Men framför allt blir den som tänker i genrer en smartare läsare, en läsare som känner igen sig i de flesta texter, som vet hur olika texter ska hanteras och som får rätt förväntningar så snart genren framträder tydligt. Den som lärt sig tänka i genrer inser att det i stort sett finns fyra skäl till att texter blir olika i ordval, meningsbyggnad, disposition, formgivning – ja, allt : 1. V  ad vill författaren ? Det blir olika språkval om svaret är berätta, informera eller övertyga. Detta är utgångspunkten för kapitel 3 (Berätta eller beskriva) och 6 (Snustorrt eller snyftvått).

Att tänka i genrer  9

Brus_Genrer_9789127421912.indd 9

2010-11-24 14.17


2. Hur formell är skrivsituationen ? Det blir olika språkval om svaret är stelt och regelstyrt eller om det är ledigt och spontant. Detta har fått ett eget kapitel : 5 Formell text. 3. V  em vänder sig författaren till ? Det blir olika språkval om författaren vill nå alla eller bara en liten grupp specialister. Detta diskuteras främst i kapitlet om tidningsspråk : 4 Vi öppnar en tidning. 4. M  en det finns också språkliga egenskaper i texter som inte kan skyllas på något annat än att man alltid har skrivit så förut. Vi kan kalla denna faktor för traditionens betydelse. Alltså, om en skribent vill övertyga lokaltidningens läsare om att buss 9 bör gå oftare på morgonen så skriver han ett temperamentsfullt inlägg och beter sig som alla insändarskribenter gjort tidigare, och han får texten att ”låta” som den ska. Detta är en nyckfull faktor som vi har anledning att återkomma till på många ställen i denna bok. Alltså påverkas språket i en text av åtminstone fyra olika skäl.

Vad skribenten vill (berätta, argumentera, visa sig duktig …)

Vilka läsarna är (unga, specialister, alla …)

Hur formell situationen är (stel eller ledig)

Tradition (Hur har man skrivit om detta förr ?)

Man kan lätt vända på detta och se det från läsarnas håll. Om vi möter en ny text kan vi genom att lyssna till alla signaler i språket avläsa vad författaren vill, vilka som är de tänkta läsarna och hur stel eller ledig skrivsituationen är.

10  Att tänka i genrer

Brus_Genrer_9789127421912.indd 10

2010-11-24 14.17


Vi står inför denna text : Re : måndag Nej, det gick inte. Jag fick en tandläkartid just då. Kan du tisdag samma tid ? L

Tydligen vill skribenten informera om att den gamla överenskommelsen inte håller längre och föreslå en ny tid. I det här fallet handlar det om en enda läsare (du) som vet precis vad det är frågan om ; läsaren är den ende som kan förstå vad orden det och då syftar på. Dessutom är det hela mycket ledigt, vardagligt och informellt. Och traditionen bjuder tydligen att man ska sätta en sorts rubrik efter Re :. Det är ett mejl. Matrisen blir alltså följande :

Vill ? Byta tid.

Läsare ? Du.

Formellt ? Nej.

Jaha, så här ska ett mejl låta !

Vi kan sätta upp en mycket lång lista med genrer och se hur de skiljer sig åt. På nästa uppslag plockar vi ett antal som du mött flera gånger i livet och som du kommer att möta igen i denna bok. Du får ett mycket kort smakprov av själva texten och så visar vi hur de fyra genredrivande faktorerna ser ut.

Att tänka i genrer  11

Brus_Genrer_9789127421912.indd 11

2010-11-24 14.17


Genrer

Genrer Lars Melin BRUS Genrer presenterar några vanliga och användbara genrer. Lars Melin reder ut varför vissa texter måste vara gravallvarliga, andra känslosamma och åter andra underhållande. Att behärska ett stort antal genrer är en förutsättning för att lyckas med språket, både som skribent och som läsare. I BRUS Handboksserien finns BRUS Handboken BRUS Greppa texten! BRUS Litteraturhandboken BRUS Genrer

Genrer LARS MELIN

Olika sorters språk

Att tänka i genrer

Berätta eller beskriva – skillnaden mellan skönlitteratur och sakprosa

www.nok.se/laromedel

Vi öppnar en tidning

Snustorrt eller snyftvått stram och känslosam argumentation

Tradition eller trend traditionsbunden och modemedveten text

Från olika håll – om perspektiv i skönlitteratur Många sorters skönlitteratur ISBN 978-91-27-42191-2

9 789127 421912

Brus Genrer OK 9nov10OKTT (kopia).indd 1

2010-12-01 15.21


9789127421912