d et h ä r m å s t e d u o c k s å v eta o m m a r k n a d s f ö r i n g
Introduktionsböckerna har följaktligen ofta varit sena med att ta in nya fenomen, som e-handel, internetmarknadsföring och nätforum, och om det har gjorts så har det gjorts på ett taffligt sätt och alltför sällan relaterats till befintlig teoribildning. Men trots att innehållet inte alltid är i takt med tiden ger introduktionsboken ett uppdaterat intryck: den behandlar företag och varumärken som är i ropet och använder inte sällan aktuella bilder från företagens pr-avdelningar. • Med ett mångfaldsperspektiv som utgångspunkt har det hävdats att olika minoriteter inte avbildas på ett balanserat sätt (Foxman & Easterling, 1999) samt att språket i regel är långt ifrån jämställt. Med ett poststrukturalistiskt feministiskt perspektiv är språket i själva verket, har det sagts (Fisher & Bristor, 1994), ofta genomsyrat av ett patriarkaliskt synsätt med en förkärlek för ett sexistiskt eller ett militäriskt ordval (”penetration”, ”target”, ”flankattack" etc.). Som om allt detta inte vore nog finns det kritiker som menar att introduktionsboken dessutom är fylld med allehanda påståenden som inte alls stämmer med forskningsresultat (Rotfeld, 2000). Kanske har en bred och lite vag ämnesdefinition dragit till sig aktörer som inte riktigt har tillfredsställande kunskaper om marknadsföringens praktik och teoribildning. Bara i Sverige utges årligen betydligt fler publikationer inom marknadsföringsområdet än inom exempelvis finans och redovisning. I ljuset av allt detta kan man kanske undra varför vi här satsar på ett komplement till din introduktionsbok. Varför inte skriva en helt ny och bättre introduktionsbok? Vår utgångspunkt är att det finns en mångfald av introduktionsböcker som ingen enskild bok kan ersätta. Många generationer av marknadsförare, såväl praktiker som akademiker, har dessutom skolats in i ämnet med konventionella introduktionsböcker. Böckerna har haft ett stort infly-
10
Det ha r ma ste... markfo r.indd 10
10-08-19 08.30.00