Issuu on Google+

MATTE

TTA AN KKA AR Ingrid Olsson Margareta Forsbäck

GRUNDEN FÖR MÄTN NG FÖRSKOLEKLASS Mattetankar_Forskoleklass.indd 1

10-01-19 13.02.20


förskoleklassen är det oftast full aktivitet

Allt som barnen gör i förskoleklassen innehåller matematik. Men vad och hur mycket barnen upptäcker och lär sig beror på vad de vuxna synliggör och samtalar om. Medvetna vuxna ger medvetna barn.

2

Mattetankar_Forskoleklass.indd 2

10-01-19 13.02.22


Idag är barnen är ivriga att mäta med de nyinköpta måttbanden. De mäter inte bara korta föremål som pennor och kritor utan vill utnyttja hela måttbandet. Vid t ex 85 cm säger en del ”åtta fem” medan andra kan räkneorden och svarar ”åttiofem”. Det ser bra ut, alla pekar rätt på måttbandet och barn och lärare är nöjda. På kvällen mäter barnen hemma inför imponerade föräldrar.

I förskoleklassen finns mycket konkret materiel och måttband kan tyckas vara ytterligare ett konkret hjälpmedel. Men är det så enkelt att använda med förståelse – egentligen? Och framför allt – hur skulle man kunnat göra i stället? Både för att ge barnen en grund för fortsatt lärande men också för att skapa en omväxlande, rolig och stimulerande undervisning!

Men först tittar vi in i ett klassrum i åk 2.

3

Mattetankar_Forskoleklass.indd 3

10-01-19 13.02.23


I ett klassrum åk 2

I klass 2 A har eleverna fått var sin avriven bit av pappersmåttband och mäter olika föremål bl a sina pennor. De flesta ger rätta svar även om det var lite problematiskt att använda mätremsan, men några elever kommer fram till mycket konstiga mätvärden. En elev ­skriver t ex att pennan är 47 cm. På frågan om hur lång elevens linjal är blir svaret 30 cm. Läraren undrar då om pennan är längre än ­linjalen. Eleven svarar ett övertygat ”NEJ!” men reflekterar inte över sitt svar 47 cm på pennans längd. När eleverna ska mäta med linjalen är det flera som inte förstår varför de inte ska mäta från kanten på ­linjalen och många räknar strecken på linjalen i stället för centimetrarna. Har de rätt grund med sig för att förstå mätning? Hjälpen för dessa elever är inte att mäta ännu mer, det ger bara mekaniska kunskaper utan förståelse och detta håller inte för fortsatt lärande. Det som dessa elever behöver är hjälp med att förstå mätningens idé och den grunden kan läggas i förskoleklassen, men läraren i åk 1 måste kolla upp att alla har denna förståelse innan de börjar använda mätredskap. Om inte så kommer problemen då eller senare. För dig i förskoleklassen är det viktigt att veta betydelsen av att lägga goda grunder inom olika områden så att barnen får möjlighet att lyckas i förskoleklassen, i skolan och i livet. 4

Mattetankar_Forskoleklass.indd 4

10-01-19 13.02.23


Att börja längdmätning med måttband eller en linjal är som att börja bygga tredje våningen på ett hus.

Mätning, enheter, symbolhantering

Eleverna högre upp i klasserna mäter med olika mätredskap och hanterar olika enheter.

Matematiska begrepp och ord

Barnen kan tänka och prata om längdmätning som upprepning av t ex kaplastavar.

Egna erfarenheter

Barnen mäter med t ex lika stora gem eller kaplastavar. Barnen jämför två pinnar.

Grunderna för begreppsförståelse och språket läggs i förskolan och i förskoleklassen. 5

Mattetankar_Forskoleklass.indd 5

10-01-19 13.02.24


Barns lärande Barn lär sig att förstå sin omvärld bl a genom att jämföra olika saker, observera likheter och skillnader och ­sortera efter olika kriterier. Vuxna kan hjälpa dem i sitt lärande genom att låta dem möta och utforska olika begrepp, ställa frågor som ­utmanar deras begreppsförståelse t ex ”Hur kan du veta vilken pinne som är längst?” och ”Hur kan du veta ­vilken ärtpåse som är närmast målpinnen?” samt ­kommunicera med ­barnen så att de utvecklar sitt språk och ord kring begreppen.

Utvecklingsgång mätning

1

Bli medveten om begreppet längd Det är naturligt för barn att jämföra hur långa tåg de byggt, hur höga tornen blev, hur långt de virkat och givetvis hur långa de själva är. De använder då ord som t ex lika långa, kort, kortare, kortast, lång, längre, längst, hög, högre, högst, låg, lägre, lägst 6

Mattetankar_Forskoleklass.indd 6

10-01-19 13.02.25


men även lite längre och mycket kortare. De två sista uttrycken kan vara svåra för barnen att tolka, eftersom de två orden i ­respektive uttryck ger olika signaler t ex mycket och kortare. Det är bra att uppmärksamma barnen på att det finns många ­konstigheter i språket och det kan göra barnen intresserade av att reflektera över ord och uttryck som de använder.

2

Jämföra ”Hur kan du veta att ditt tåg är längre än Ellens?” Mätning är en jämförelse och här är det enkelt att jämföra de två tågen genom att ställa dem bredvid varandra, direkt jämförelse. Grunden till ­stapeldiagrammens baslinje läggs nu eftersom de båda loken måste stå exakt mittför varandra. Samma sak upptäcker barnen när de jämför hur långa de själva är och att alla då måste stå på golvet utan skor, för att stå på en pall ger inte en rättvis jämförelse. Det är vi vuxna som måste synliggöra dessa situationer så att barnens begreppsförståelse utmanas och förfinas alltmer t ex genom att ställa frågor som: ”Vad händer om Ellen ställer sig på en stol när hon och Arvid ska jämföra vem av dem som är längst?” 7

Mattetankar_Forskoleklass.indd 7

10-01-19 13.02.25


3

Mäta med ostandardiserade enheter Genom att mäta med t ex kaplastavar, glasspinnar, sugrör eller gem får barnen möjlighet att förstå mätningens idé, nämligen att man måste välja samma sorts föremål, mätenheten, och lägga dem intill varandra och sedan räkna hur många som behövs. Väljer man t ex glasspinnar så måste alla vara lika långa. Det blir en jämförelse mellan t ex bordet och antalet glasspinnar, hur många glasspinnar långt bordet är. Vilken måttenhet är lämpligast att använda om vi mäter en krita? Bordets bredd? Rummets längd? Att välja mellan t ex gem, glasspinne och hopprep är en bra träning inför att högre upp i klasserna välja mm, cm eller m.

8

Mattetankar_Forskoleklass.indd 8

10-01-19 13.02.29


4

Mäta med standardiserade enheter Vi tycker inte att man ska ha linjaler och måttband för alla i förskoleklass utan mätning bör ske med ostandardiserade enheter. Det finns säkert barn som redan använt måttband och linjal, men i förskoleklassen är det viktigare att förstå mätningens idé än att använda mätredskap. Det är ju inte själva mätresultaten som är det betydelsefulla utan begreppsförståelsen. I det fortsatt lärandet får eleverna högre upp i klasserna möta de standardiserade enheterna. Då förstår de vad dessa ­representerar. De har en ­stabil grund med begrepp baserade på egna erfarenheter, iakttagelser och samtal de fått möjlighet att ha i förskoleklassen. Då finns förkunskaperna för att förstå att alla centimetrar som är uppradade på linjalen eller måttbandet kan jämföras med raderna av gem eller glasspinnar och att det är avstånden ­mellan strecken man räknar. Tyvärr tror många elever att det är själva strecken de ska räkna och många har problem med mätningen eftersom ­nollan ofta är en bit in på linjalen och de mäter från linjalens kant. Att såga av linjalen vid nollan är en hjälp för stunden. Men det tar bort möjligheten för barnen att förstå vad mätning är och det blir enbart att lära sig mekanisk avläsning.

Samma utvecklingsgång gäller för alla andra mätområden, varför det inte är mått med dl och liter samt vikter med hg och kg utan grunderna innan som är det viktiga i förskoleklassen. 9

Mattetankar_Forskoleklass.indd 9

10-01-19 13.02.29


MATTE

Vi som har skrivit det här häftet har även skrivit ett läromedel där vi vill hjälpa lärarna genom att bygga upp en stabil progression från förskoleklass till åk 6, en trygghet. Det gäller inte bara direkta mattekunskaper utan även språket, att kunna argumentera och tolka, att reflektera, att dra slutsatser, att tänka och lösa problem, att bedöma rimlighet och att utnyttja inre mentala bilder med mera. I lärarboken för förskoleklassen kan du läsa mer om vikten av goda grunder inom olika områden i matematik, vad dessa kan innebära och vad de ska leda till. Exemplet i inledningen visar att det är senare som kvaliteten på grunderna avslöjas.

M AT T E

FÖRSKO LEKLAS S ng ri d Ol

Namnlös

t-1 1

ss on • M arga re

BO K E N

ta Fo rs

Läs mer om böckerna och se smakprov på www.nok.se/eldorado.

bä ck

08-09-22

00.14.36

10

Mattetankar_Forskoleklass.indd 10

10-01-19 13.02.31


Skynda långsamt! Hjälp alla barn att utveckla goda grunder i förskoleklassen. Alla älskar matte i början. Låt dem få fortsätta att göra det.

11

Mattetankar_Forskoleklass.indd 11

10-01-19 13.02.31


Illustrationer: Åsa Gustafsson / Grafisk form: KariDesign

MATTE

TTA AN KKA AR I ngrid

Margareta

MatteTankar är en serie häften kring matematikundervisning. Här lyfter vi fram viktiga områden som vi tycker behöver belysas och diskuteras. Du kan läsa mer om varje område i vårt läromedel MatteEldorado för FK-åk 6 och på www.nok.se/eldorado. Med MatteTankar vill vi få lärare, föräldrar och elever att reflektera över vad som är viktiga kunskaper i matematik. Vi vill undanröja hinder och bana väg för en matematikundervisning som hjälper eleverna att utveckla kunskaper som håller för fortsatt lärande.

sätter vi fokus på vikten av en god grund för mätning. Goda grunder ger barnen möjlighet att lyckas i förskoleklassen, i skolan och senare i livet.

Natur & Kultur Box 27 323, 102 54 Stockholm info@nok.se Tel: 08-453 85 00 Fax: 08-456 85 20 www.nok.se

12

Mattetankar_Forskoleklass.indd 12

ISBN 27-41972-8

DETTA HÄFTE

FAKTA OM OSS: Vi har arbetat många år inom hela grundskolan både som klasslärare och speciallärare, och sedan med matematikdidaktik i lärarutbildning och fortbildning. Vi vet hur viktigt det är att eleverna får en bra grund i matematik för att lyckas högre upp. Med MatteTankar och MatteEldorado vill vi ge både inspiration och ett konkret undervisningsverktyg.

10-01-19 13.02.32


9789127419728