9789140671714

Specialpedagogik

LENA FRANzéN

Läsning ur ett helhetsperspektiv Motivation · avkodning · förståelse

Trots detta är det mycket viktigt med en god avkodningsförmåga, men då tänker jag inte på snabbhet utan på att de lästa orden uttalas på ett korrekt sätt, att eleven behärskar associationen bokstav – ljud. Ett felaktigt uttal ger ingen förståelse av ett ord.

Språklig medvetenhet Det bästa sättet att göra barn läsberedda är att i förskoleklassen, kanske redan tidigare, träna barnen i språklig medvetenhet. Jag har vid ett flertal tillfällen introducerat detta arbetssätt på olika skolor och har då utgått från det s.k.

Bornholmsmaterialet (Lundberg & Häggström, 1994). Det är strukturen i detta material, som är det viktigaste. De ingående momenten ska arbetas ­igenom i ordningen: Lyssnandelekar, Rim och ramsor, Meningar och ord, Stavelser, Första ljudet i ord, Analys och syntes av fonem samt Betoningsövningar. Genom att arbeta utifrån detta strukturerade material en liten stund varje dag, i lekens form, under läsåret före den egentliga skolstarten tränas barnen i ljudträning i första hand, men i viss mån även i bokstavsträning.

Många pedagoger blev intresserade av att arbeta med språklig medvetenhet och startade träning med sina elever. Efter några år fick jag i uppdrag att undersöka hur arbetet fortlöpte ute på några skolor. Det visade sig att träningen i språklig medvetenhet höll på att dö ut i vissa grupper. En orsak till detta var personalbyte, där nytillkommen personal inte hade någon kunskap om detta arbetssätt, och på grund av detta dog träningen mer eller mindre ut.

En annan orsak var brist på motivation från pedagogernas sida att genomföra träningen utifrån den givna mallen.

På en skola fanns tre förskolegrupper, som efter läsårets slut uppvisade helt olika resultat på ett uppföljningstest. En förskollärare anammade inte tanken på att arbeta med övningar i språklig medvetenhet och gjorde det endast av plikt vid enstaka tillfällen. Hennes elever var inte läsberedda alls. En annan förskollärare tyckte om att arbeta med övningarna, men ansåg att det inte fanns tillräckligt med tid att arbeta med dem utifrån schemat, utan gjorde det när tid fanns. Hon var dock motiverad och visade eleverna att detta var någonting bra. Vid uppföljningsprovet var en del elever läsberedda och hade redan startat sin läsinlärning, medan andra inte alls hade kommit igång. Förskolläraren i den sista gruppen gick in för arbetet med språklig medvetenhetsträning med liv och lust och arbetade med det en stund varje dag. Vid läsårets slut hade alla hennes elever så smått kommit igång med sin läsinlärning.

Precis som vid all annan undervisning är pedagogernas engagemang och kunskap A och O, vilket de här tre beskrivna förskollärarna är ett bra exempel på. Utan engagemang inget resultat, med engagemang ett gott resultat.

Jag slutar avsnittet om språklig medvetenhet med att visa på hur en arbetsvecka med språklig medvetenhetsövningar kan se ut. Jag introducerade veck-

20

ans övningar med en barngrupp i förskoleklassen på en skola, därefter arbetade en förskollärare med dessa övningar resten av veckan. Jag utgick från Bornholmsmaterialet struktur, men plockade övningar från olika material.

Exemplet visar arbetet under den åttonde veckan. Det var mycket roligt att se hur barnen blev mer och mer medvetna om vad de kunde, och uppföljningstestet vid läsårets slut visade på ett mycket bra resultat.

Exempel på en arbetsvecka: V8 1. Kontrollera att barnen är säkra på vad ett ord är för något.

2. Övning med ord och meningar (3C) 6–7 klossar per barn.

Siv syr.

Per står upp.

Mor mår bra.

Far ror en båt.

Lars ler.

Så småningom även tvåstaviga ord.

3. Två av fyra bilder rimmar (”Ljudlek” s. 8–9) Tre av fem rimmar (”Ljudlek” s. 14) (Plasta ev. in bilderna, så det blir kort av dem.)

4. ”Tokiga frågor”, dvs Ja/Nej-frågor.

5. Ett djur har gömt sig bland rimmen (”Arbeta med barns språk” s. 4).

6. Någon ny ramsa...

Ordkunskap Inlärning av ord börjar tidigt i en människas liv, egentligen redan från födseln. Vuxna pratar med det lilla barnet, som tar till sig och förstår ord långt innan det kan prata själv. Denna språkstimulering har oerhört stor betydelse för kommande läsförståelse. Redan mycket tidigt kan vuxna också börja ­stimulera barnets språkutveckling genom att prata om bilder i pekböcker och så småningom börja läsa små berättelseböcker. Vikten av samtal runt dessa bilder eller texter kan inte nog poängteras.

Jag har hört professor Ingvar Lundberg vid ett flertal tillfällen berätta, att en elev vid utgången av årskurs 9 ska kunna uppemot 50 000 ord. Det innebär ungefär 3 000 ord om året eller 10 ord om dagen.

Från början är det ju föräldrar och andra vuxna i det lilla barnets närhet som ger barnet ord och begrepp. Då är det deras ordförråd som gäller. Är det

21

inte tillräckligt utvecklat blir inte barnets det heller. Det har också betydelse hur de vuxna samtalar med barnet, att det verkligen rör sig om en dialog och inte bara blir en envägskommunikation med direktiv.

Av alla de ord som ska behärskas är det så mycket som 80 % som lärs in via texter, först genom att lyssna på vuxnas högläsning, sedan genom egen läsning. Det språk vi lär genom texter skiljer sig ju på många sätt från det vardagsspråk vi i dagligt tal använder oss av. Fler synonymer används t ex och mycket av innehållet är abstrakt eller handlar om för läsaren helt okända före­teelser med tillhörande okända ord. Därför är det självklart så, att ju ­större ordförråd vi har desto lättare är det att ta till sig texter. Det är ju också så, att de barn och ungdomar som inte läser något på sin fritid hamnar efter i sin skriftspråksutveckling och får ett sämre ordförråd. Inte minst för dessa elevers skull behövs undervisning i ordkunskap i skolan.

Högläsningen får aldrig läggas åt sidan till förmån för bara tystläsning. Vid enbart tystläsning uppmärksammas inte om en elev förstått tillräckligt av ­orden i en text, vilket görs vid högläsning. Jag har många gånger vid högläsningsstunder tydligt hört frågetecknet vid för eleven besvärliga ord. När jag då lite försiktigt diskuterat ordets innebörd med eleven har denne tydligt ­visat, att någon förståelse inte fanns. Det kan bli många sådan ”frågeteckensord” i ett enda kortare avsnitt, och var blir då förståelsen av? Det blir också omöjligt att ha något samtal runt texten. Någon motivation till att läsa mer finns givetvis inte heller.

Som tidigare nämnts i detta arbete har Kristianstad kommun en verksamhet, kallad Läslaget, som vänder sig med en intensivträningsperiod i läsning till elever i årskurserna 3-5, elever som ännu inte kommit riktigt igång med sin läsning. Specialläraren, som arbetar med denna verksamhet, lägger stor vikt vid att eleverna förstår de ord de möter i de utvalda texterna. Ord, som en elev inte förstår, sammanställs i en ordlista, här exemplifierad av en elevs lista med för eleven svåra ord från boken Två tjuvar och en skinka.

Exempel på svåra ord för en elev i boken Två tjuvar och en skinka: rövade karlar bjöd ingen ruskigt äntligen

skinka skrinet släppte spegeln naturligtvis

Orden diskuteras, sätts in i nya sammanhang, och eleven får träna på uttal och stavning av de aktuella orden, tills de är ordentligt befästa. Givetvis ser inte två elevers ordlistor likadana ut.

22

Många elever i Läslagsålder, 9–11 år, har fortfarande svårigheter med ljudstridigt stavade ord. Den största svårigheten ligger i regel i stavningen av ordet, men ibland också i avkodningen. Uttalas ett ljudstridigt ord ljudenligt, så som det stavas, blir förståelsen självklart lidande. Därför passar mitt läsförståelsespel in här, där exempel ges på övningar med ng-ljudet och dubbelteckning.

Spelet kan användas till träning av mer än ljudstridiga ord. Det går precis lika bra att använda idén till träning av ord inom ett aktuellt ämnesområde med tillhörande specifika ord. Det går därför att använda spelet till elever i olika årskurser, från yngre till äldre elever. Spelet finns som bilaga.

Ords föränderlighet Språket förändras över tid; ord byter t.ex. betydelse och sätts in i helt nya sammanhang. Jag har samlat på mig några sådana ord, som jag ger exempel på här. Givetvis finns samtidigt den ursprungliga betydelsen kvar också, men den här utvecklingen bäddar för missförstånd.

Volym Detta är ett vanligt ord i matematiska sammanhang, men om man frågar elever idag, vad ordet betyder blir svaret ofta att volym är en knapp på CDspelaren (Sterner & Lundberg, 2002). Givetvis blir det då lite svårt att få grepp om en matematisk uppgift med detta ord i.

Drygt Jag avser i detta sammanhang betydelsen ”lite mer än”. För några år sedan fick jag genom en tidningsinsändare upp ögonen för att många yngre personer istället använder betydelsen ”lite mindre än”. Jag har fått denna nya betydelse bekräftad flera gånger, bl a har några personer bett om att få drygt ett hekto pålägg i charkavdelningen i deras matvaruaffär, men då alltid fått knappt ett hekto. Det kan ställa till problem vid receptläsning, och resultatet blir kanske inte alltid så roligt.

Mobil En lågstadielärare berättade för mig att hon vid en lektionsstart förklarade för sina elever, att de skulle göra en mobil och avsåg då det klassiska småslöjds­ föremålet, ofta i papper, som kan hängas upp och då i regel röra sig. Detta avsåg inte alls barnen, utan de gav upp ett glädjetjut och ropade, att de skulle göra en mobiltelefon.

23

[Elevblad]

dryg – drygt Det var drygt (______________________________________) att promenera en hel mil, även om vädret var strålande. Som tur var hade jag matsäck med mig, som verkligen var dryg (______________________________________). Helt plötsligt stötte jag på en gammal bekant, en person jag alltid har upplevt som väldigt dryg (______________________________________).

Hon var redan trött, fast hon bara gått drygt (______________________________________) halva vägen.

sak Kom hit här, du har stulit en sak (______________________________________) från mig. Lämna genast tillbaka den, så behöver vi inte göra så stor sak (______________________________________) av det hela. Detta är ju faktiskt en sak (______________________________________) mellan oss två.

Om du inte gör som jag säger kanske det måste bli en sak (______________________________________) i domstol.

26

får kopieras

Exempel på elevsvar

dryg – drygt Det var drygt (

jobbigt

) att promenera en hel mil, även om

vädret var strålande. Som tur var hade jag matsäck med mig, som verkligen var dryg (

riklig

). Helt plötsligt stötte jag på en

gammal bekant, en person jag alltid upplevt som väldigt dryg (

högfärdig

(

knappt

). Hon var redan trött, fast hon bara gått drygt

) halva vägen.

sak Kom hit här, du har stulit en sak (

grej

) från mig. Lämna

­genast tillbaka den, så behöver vi inte göra så stor sak ( av det hela. Detta är ju faktiskt en sak (

angelägenhet

affär

)

)

­mellan oss två. Om du inte gör som jag säger kanske det måste bli en sak (

process

) i domstol.

27

[Elevblad]

Ord med samma stavning och uttal men med olika betydelser Skriv två meningar till vart och ett av orden, meningar där orden har olika betydelser.

Slå gärna upp orden i ordlista först.

Exempel Jag måste hinna med nästa tåg, annars kommer jag hem så sent.

Malin ser så suddigt, hon har på något sätt en hinna framför ögonen.

28

val

kort

vind

ren

sår

panna

klar

plan

bak

gift

hit

prästkrage

tunga

finne

smörja

skala

eka

fara

glada

napp

bär

vass

får kopieras

Ord med samma stavning men med olika uttal och olika betydelser Denna typ av ord kallas homografer. Ser man ett sådant ord isolerat är det svårt att veta vilket uttal och vilken betydelse som gäller. Ingår ordet däremot i en mening framgår det lättare av sammanhanget både hur det ska uttalas och vad det betyder.

Exempel 1) Stina har sina finskor på sig.

2) Det var många finskor och norskor med på festen.

I denna övning gäller det att göra eleverna medvetna om att det finns sådana här ord, homografer, och att fundera ut meningar, där de olika betydelserna framgår. Denna övning passar bäst för lite äldre elever, som samtidigt får ­träning i att använda ord­listor.

29

[Elevblad]

Ord med samma stavning men med olika uttal och olika betydelser Skriv en mening till var och en av två olika betydelser.

Slå gärna upp orden i ordlista först.

Exempel 1) Stina har sina finskor på sig.

2) Det var många finskor och norskor med på festen.

30

vinkar

sejdel

polis

parad

hov

bete

kort

kör

rest

modern

banan

delta

man

anden

får kopieras

Möjliga – omöjliga betydelser Maria åt glass med senap.

Ordet senap har här använts på ett helt felaktigt sätt, och betydelsen i meningen framstår som meningslös. Jag tror inte någon vill pröva ­kombinationen glass och senap.

Maria åt varm korv med senap.

Här känner troligen de flesta, om inte alla, igen sig. Korv med senap är något gott.

Att ordet senap blir rätt använt i den sista meningen tyder på en allmän ­kunskap om vad senap kan användas till i matsammanhang (Catts & Kamlin, 2005). Ordet är troligen ett ord alla förstår, vilket gör att det är enkelt att ­förstå vilken av de två meningarna, som är den korrekta. Det finns däremot många ord elever stöter på i skolsammanhang, som är betydligt svårare att få riktigt grepp om, och där missförstånd därför kan uppstå. Dessa missförstånd på grund av okunskap om ords betydelse kan ställa till med stora ­svårigheter i skolarbetet.

• Vilken betydelse är den rätta?

Dessa arbetsblad är avsedda att träna grundskoleelever i att reflektera över vilken av två meningar, som är den korrekta. Elevblad 1 är avsett för yngre elever och elevblad 2 för äldre. Uppgifterna innehåller ord som elever möter i olika skolsammanhang. Diskussion om orden bör följa för att förhindra framtida missförstånd. Eleverna kan sedan fortsätta att göra egna, likartade meningar.

31

[Elevblad 1]

Vilken betydelse är den rätta?

1) Stryk under hela raden med linjalen.

2) Klipp ut figuren med linjalen.

1) Pappa ska låna böcker på apoteket.

2) På biblioteket kan barnen låna böcker.

1) Alla meningar i vasken är smutsiga.

2) Skriv fyra meningar om din favoritleksak.

1) Skolbarnen sover hårt på rasten.

2) På rasten äter skolbarnen frukt.

1) Sven har matte i läxa.

2) Lena ska dricka upp sin läxa.

1) Alla läser pizzan fort.

2) I den här skolan läser alla många böcker.

1) Glöm inte att stoppa ner skrivboken i väskan.

2) I skrivboken finns många fönster att putsa.

1) Ämnet geografi handlar om olika länder.

2) Köp lite geografi med hem från snabbköpet.

1) En utfärd trollar med barnen.

2) I morgon ska vi ha utfärd till skogen.

1) Orden hatt och katt rimmar.

2) Orden hatt och mössa rimmar.

32

får kopieras

Specialpedagogik

Läsning ur ett helhetsperspektiv Motivation · avkodning · förståelse En god läsförståelse är grunden för tillägnande av alla texter, såväl skönlitterära som mer fackligt betonade. Ett sätt att hjälpa elever att uppnå detta är bl a genom träning av ords betydelse, träning i att läsa mellan raderna och därmed dra egna slutsatser samt träning i att diskutera det lästa. Boken innehåller rikligt med exempel på övningar, alla avsedda att främja en god läsförståelse. De flesta övningarna är gjorda som kopieringsunderlag, färdiga att använda.

Dessutom medföljer ett läsförståelsespel som kan användas på olika nivåer för att träna ord, vilka bedöms väsentliga att behärska.

Lena Franzén är special­ pedagog och fil.lic. Hon har gett ut läroböcker om läsförståelse och dia­ gnostisering av läs­ och skrivsvårigheter och har mångårig erfarenhet som handledare vid Högskolan i Kristianstad och av att göra pedagogiska läs­ och skrivutredningar. Hennes lic.avhandling handlar om läsförståelse, om att läsa mellan raderna.

Epago ger ut inspirerande och utvecklande litteratur för lärare och skolledare inom områdena

• • • •

Pedagogiska trender och metoder Specialpedagogik Inspiration och personlig utveckling Skolutveckling

• • •

Betyg och bedömning, IUP och Portfolio Social och emotionell kompetens Digital kompetens

ISBN 978-91-40-67171-4

9 789140 671714