__MAIN_TEXT__
feature-image

Page 1


Den Digitala Drogen © Patrik Wincent 2015 Formgivning omslag och inlaga Cecilia Pettersson, Pica Pica www.picapicadesign.se Fotografi omslag Mattias Ankrah Fotografi inlaga Denis Kopylov Första upplagan HOI Förlag Tryck Ednas Print 2015 ISBN 978-91-7557-863-7 HOI Förlag www.hoi.se


Jag vet att jag kan läsa en bok, men jag väljer att kolla Facebook i stället. Sociala medier är fantastiska, eftersom det känns som om du gör något även om du inte gör ett skit. Det handlar om att inte behöva göra något, och ändå känna tillfredsställelse. Johan, 22 år

DEN DIGITALA DROGEN

9


FÖRORD

PATRIK HAR SKRIVIT EN VIKTIG BOK Forskningen om internetberoende började som ett hobbyprojekt i en ung forskares enrumslägenhet i Rochester, New York. Jag var den unga forskaren. Året var 1995, och min väns man var beroende av ett chattrum och spenderade 40, 50, 60 timmar i sträck online, i en tid när det fortfarande kostade 24 kronor i timmen att vara uppkopplad mot internet. De led inte bara av de ekonomiska bördorna – deras äktenskap slutade i skilsmässa när han började träffa kvinnor från de här chattrummen. Den första studien om internetberoende följde, då jag samlade in över 600 fallstudier om människor som led av relationsproblem, akademiska problem och ekonomiska problem, och som förlorat jobbet på grund av att de varit oförmögna att ta kontroll över sitt internetanvändande (Young 1998). Mitt arbete växte snabbt till ett helt nytt forskningsområde. Psykologer som David Greenfield och Marissa Hecht Orzack var tidiga pionjärer inom området. De skrev mycket om det i slutet av 1990-talet. Det dök också upp studier i Kina, Korea och Taiwan under det tidiga 2000-talet. Historiskt sett var detta viktigt, eftersom forskningen ledde till utvecklingen av en behandling. År 2006 öppnade det första sjukvårdscentret för internetberoende i Beijing i Kina (Jiang 2009). De asiatiska kulturerna hade märkbara problem med att hantera sitt internetanvändande jämfört med resten av världen, även om USA samma år upptäckte att en av åtta amerikaner led av problematiskt internetanvändande. Samtidigt utvecklades nya onlineapplikationer, som Facebook och Twitter, vilket gjorde teknologin till en del av vårt vardagliga liv och suddade ut skillnaden mellan missbruk och funktionellt bruk av internet. Vad har forskningen lett till? Korea har utvecklat en plan för att förebygga och behandla internetmissbruk. Den inkluderar nationella kontrolldagar för att upptäcka barn i riskzonen, och man har tidiga förebyggande program i skolan och hundratals sjukvårdsenheter för att behandla just internetberoende. Inledningsvis hade USA till synes halkat efter, och var helt utan nationella insatsplaner, förebyggande åtgärdsprogram och vård för internetberoende. Men år 2013 hände något. Då blev internetberoende utpekat som ett verkligt problem i den reviderade upplagan av Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders. Man fick skäl för vidare studier (American Psychiatric Association 2013). Senare det året öppnade man i Pennsylvania USA:s första sjukvårdsprogram för internetberoende. Där behandlar man alla former av internetbe10


roende genom koncepten digital diet och digital näring. Sedan dess har fler statistiska modeller dykt upp. Forskningen om internetmissbruk har gått från att handla om klinisk observation till att handla om mer statistiskt och empiriskt baserade studier. Dessutom visar en växande andel neurologiska och neuroradiologiska studier att frontallobens hjärnbark spelar en betydande roll i utvecklingen av ett internetberoende (Brand, Young & Laier 2014), vilket tyder på ett biologiskt orsakssamband för störningen, precis som vid andra missbrukssyndrom. Dessa risker väcker nya frågor angående missbruk av teknologi bland barn och vuxna. Den amerikanska akademin för pediatrik varnar för att låta barn under två år ha någon som helst tillgång till teknologi och media, och bara i begränsad mängd åren därefter. Patrik Wincents arbete bygger helt på den växande kunskap vi har om digitalt missbruk. Eftersom allt yngre barn går online nu för tiden har Patriks behandlingsprogram jobbat med att identifiera svenska barn i riskzonen. Han har också utvecklat ett familjebaserat program för mental hälsa, för att hjälpa både barn och föräldrar att hitta fram till ett balanserat användande av teknologi i sina hem. Tillgången till datorer och internet i hemmet har expanderat dramatiskt under de senaste två decennierna, och sätten barn och ungdomar använder dessa redskap på ändras fort när ny teknologi utvecklas. Enligt Pew Research Center har bruket av smartphones ökat väsentligt bland amerikanska tonåringar. En av fyra tonåringar säger att de går online via sina telefoner och att de inte använder andra enheter, såsom stationär eller bärbar dator. Dessa uppgifter kommer ur rönen från en nationell undersökning av tonåringar i åldern 12–17 år och deras föräldrar, som visar att 78 procent av dem nu har en mobiltelefon och nästan hälften av dem (47 procent) äger sin egen smartphone. Det är tydligt att det utspridda användandet av mobila enheter är oroande. Vi lever i en värld där vi ständigt är uppkopplade. Denna bok bidrar till dialogen genom att samtala om hur teknologi förändrar dynamiken i en familj och om hur det elektroniska oväsendet påverkar stabiliteten i en relation negativt. Som samhälle kämpar vi för att hitta en balans mellan teknologins fördelar och missbruket som samma teknologi kan leda till. Vad denna bok gör är att medvetandegöra problemen och samtidigt ge oss goda strategier för hur vi kan hjälpa till när vänner, barn och släktingar drabbas av en av vår tids största folksjukdomar: internetberoende. Du håller oumbärlig läsning i din hand. Kimberly S Young, psykolog och världsledande expert på internetberoende DEN DIGITALA DROGEN

11


INNAN VI BÖRJAR

Kära läsare – ett stort tack för att du tar dig an den här boken. Jag tänker mig att du är här av någon av följande anledningar: Du har blivit mer eller mindre tvingad av en anhörig, vän eller partner att läsa om det här. Själv tycker du inte att det är så illa ställt med dig. Du är ingen missbrukare, även om de påstår det. Du kanske till och med är lite förbannad just nu. För att du är tvingad. Och vet du – det är okej. Jag vet och du vet att du redan är i försvarsställning och att det mesta du kommer att läsa har du redan ett svar på. Det är också okej. Vad jag däremot skulle vilja är att du läser boken förbehållslöst, och att du under tiden ställer dig själv frågan: Är det så här för mig? Det är allt. Mer begär jag inte. Och jag vill att du väntar med att snacka om innehållet tills du läst hela. Jag lovar att du kommer att få användning av en hel del av materialet: allt handlar nämligen inte om dig, eller om beroende/missbruk. Det handlar även om att bli lyckligare. Sedan har vi dig som är anhörig, partner, förälder eller vän. Detsamma gäller förstås även dig, för du har säkert redan en plan klar, eller hur? Vänta ändå med att prata om innehållet tills du läst ut hela boken – du kommer att tjäna på det. Du har redan bråkat och stångats med en beroende person (missbrukare) om det här och det mesta du sagt har inte fungerat. Även du kommer att få omvärdera en del saker. Till sist har vi kategorin av personer som vill veta mer, som kanske känner att spel och sociala medier stjäl för mycket tid och energi, eller som vill vara förberedda för att de har barn eller en tidigare erfarenhet av missbruksproblematik. Det är viktigt att du som läsare förstår att jag inte pekar ut alla i Sverige som beroende människor, då båda orden missbruk och beroende per definition är sjukdomstillstånd. I Sverige pratar vi helst inte om den här typen av missbruk, av den enkla anledningen att dataspelsberoende eller skärmberoende inte står inskrivet i den manual som innehåller standarddiagnoser för psykiatriska sjukdomstillstånd. Men forskning pågår, och möjligen kommer vi att få se ordet dataspelsberoende i samma manual inom en snar framtid.

12


Jag tar upp orden beroende och missbruk i boken enbart för att beskriva en sorts problematik, inte för att diagnostisera något. Och jag kommer att upprepa de viktiga delarna – jag vill att du ska ha dem med dig. De ska sitta i ryggraden. Kanske vill du inte läsa boken från början till slut? Det är okej – bläddra fram och tillbaka och börja med att läsa styckena som du känner har med dig att göra. Det här är en verktygslåda. Om du sedan ändå läser från början till slut blir jag glad. Då så. Är du redo? Nu börjar vi.

DEN DIGITALA DROGEN

13


VAD ÄR DET SOM HÄNDER OMKRING OSS? Det finns människor som inte använder sig av smartphones. Jag vet, det är helt sjukt, men det är sant. I dag består ju en stor del av våra liv av just smartphones, Ipads och datorer. Det är nästan så att det har blivit en del av vår identitet. Och fler och fler tror sig inte kunna leva utan sin telefon. Fler och fler missbrukar de här hjälpmedlen så till den grad att familjer splittras, partners gör slut, skolan missköts och vänner ger upp. Det går ibland så långt att folk dör eller får bestående men av överdrivet användande. En gång var jag själv missbrukare och mitt gift var dataspel. Det var bara det som upptog mina tankar, dygnet runt. Allt handlade om att hitta mer tid till att spela, och spelen kontrollerade mig och min omvärld, aldrig tvärtom. Nu kanske en del tänker att det åtminstone inte är en drog. Man kan ju inte dö av det. Eller? Dataspelsmissbruk är som alla andra missbruk, och förutom att man förlorar sig själv, så förlorar man också den riktiga världen. Ja, och de riktiga värdena. Folk förlorar jobb, familj, vänner och hälsa. Och svar ja: Det händer att människor dör av att spela dataspel. Som tur var klarade jag mig ganska bra. I dag är jag auktoriserad terapeut och har jobbat med missbruk och beroenderelaterade frågor i tolv år. För tre år sedan fördjupade jag mig i området digitala missbruk och då framför allt dataspelsmissbruk. Om det har jag har skrivit boken När vi släpper kontrollen (Fresh Eye 2014). Jag har startat en behandlingsmottagning där vi primärt jobbar med familjekonstellationer och med barn och ungdomar som spelar för mycket dataspel. Vi erbjuder olika terapeutiska program, som i sin tur ska skapa balans i livet med sunda ersättningsalternativ. Vi ser tydligt att det inte bara är dataspelandet som tar upp tid, utan att det också kan vara allmän skärmtid, där man kollar på Youtube, streamar e-sport, interagerar på sociala medier och mycket annat. Allt detta är saker som är kul och som bör uppmuntras. Det finns självklart inte bara nackdelar med den nya digitala världen, utan det mesta är positivt. Det är när det blir ett missbruk som det är dags att stoppa och börja fundera, oavsett om det handlar om ett barn eller en vuxen. Det börjar oftast harmlöst, men eskalerar sedan snabbt. Skolk, sjukskrivningar från jobbet, förhållanden som kraschar, våld, sjukdomar och själv­ isolering. Vi upptäckte redan inledningsvis att det var både föräldrar och anhöriga till vuxna och barn som ringde och ville ha hjälp och råd. Vi såg att problemet var bra mycket större än vad vi först trott. Mörkertalet var enormt. 14


Och missbruket med dataspel var bara en liten del. Vi startade därför ett annat företag, utöver Dataspelsakuten, som vi kallade för Internetakuten. Där erbjöd vi behandlingar för allmänna digitala missbruk, till exempel sociala medier som Facebook, Instagram och Twitter, men även för missbruk som cybersex, otrohet, onlineshopping och spelmissbruk. Så vad hände? Redan när vi startade kom ett explosionsartat intresse från alla håll. Igenkänningsfaktorn var oerhörd och snart ringde både tidningar och sajter för att fråga om råd. Och antalet människor som ville ha hjälp var enormt. För att nå fler samtidigt började vi utveckla föreläsningar och utbildningar där vi gav konkreta verktyg för att hantera missbruket och den digitala värld som så lätt slukar oss. Det ledde oss vidare – till den här boken. Texten du just nu läser är ett resultat av våra erfarenheter. Vare sig du är missbrukare eller anhörig kommer jag att ge dig de verktyg du behöver.

DEN DIGITALA DROGEN

15


VAD ÄR MISSBRUK?

Inledningsvis måste vi definiera vad missbruk egentligen är och varför vissa blir missbrukare medan andra klarar sig hur bra som helst. Är det genetiskt eller ett resultat av miljö och inre välmående? Förklaringen består av tre delar: bruk, beroende och missbruk. Bruk är i sig inte farligt. Det handlar om att använda tekniken som ett verktyg och det skadar inte din sociala omgivning eller dig själv. De flesta av oss ligger någonstans mellan bruk och beroende, men kanske kommer du att fundera mer över ditt bruk när du läst den här boken, och förhoppningsvis göra något åt det (om det behövs). Det är också skillnad på beroende och missbruk. Ett beroende behöver inte vara direkt negativt för en person eller dess omgivning, men kan ändå vara ett problem för den egna utvecklingen. FÖRKLARING BEROENDE Man får en form av abstinens, som gör att man känner sig ensam och orolig utan telefon, spel och tillgång till sociala medier. Man har då helt förlorat kontrollen över sitt användande, men upplever inte själv att man lägger så mycket tid på de här sakerna. Ofta försummar man det viktiga i livet, som vänner, familj, förhållande, jobb, träning, barnens aktiviteter och så vidare. Man har försökt att skära ner på tiden framför skärmen, men inte riktigt lyckats. Nära och kära har påpekat att man lägger för mycket tid och inte känns närvarande. Ett missbruk kännetecknas av samma saker som ovan, plus en eller flera av punkterna nedan: • Man kommer försent till jobbet eller möten med vänner. • Man sjukskriver sig för att få spela. • Man utsätter sig för farliga situationer som att sms:a vid bil­körning eller när man är ute och går. • Ens partner gör slut på grund av problemet. • Man har mindre koll på sina barn på lekplatsen, eller är inte uppmärksam vid barnens aktiviteter. • Man fortsätter missbruka trots att man är medveten om att det får negativa konsekvenser för jobb och familj. Det blir mer konflikter och gräl med familj/partner. Man får kortare stubin. • Man slutar träna och träffa vänner, slutar vara med i sociala sammanhang och vill hellre vara hemma. Man isolerar sig allt mer. 16


• Man mår sämre, har huvudvärk oftare, får svårt att somna, upplever ont i nacke och rygg, andas tyngre, missköter sin kost och blir sjuk lättare. Känner du igen dig själv eller någon annan i punkterna ovan? De flesta gör det, men många tycker inte att det är ett problem. Och nu ska jag inte måla fan på väggen. De flesta av oss är inte missbrukare, men nog är vi till viss del beroende. Jo, jag vet, det är en del av livet och det mesta av den nya tekniken är fantastisk. Det är inte fel att hänga på Facebook, det är inte fel att spela spel eller att då och då kolla mejlen. Det måste få vara okej, och den här boken handlar verkligen inte om att skrämmas och komma med pekpinnar och propaganda. Men faktum är att skärmar och teknik har skapat nya folksjukdomar. Smygande folksjukdomar som breder ut sig mer och mer, och som drabbar oss på olika sätt, utan att vi tänker på det. Frågan är om det räcker att vi blir medvetna om dem för att undvika att falla i den berömda gropen. Tekniken finns ju där när vi har det tråkigt, och den belönar oss snabbt, speciellt om vi har ångest eller tycker att livet suger.

DEN DIGITALA DROGEN

17


FALLSTUDIE – ANNA

Anna, 38 år, går in på Facebook och spelar Candy Crush innan hon släcker lampan för att sova. Det tar en stund innan hon somnar. Anna vaknar på morgonen och sträcker ut armen för att stänga av alarmklockan på mobilen. En av hennes första tankar är om det kommit några jobbmejl. När hon ändå är i gång passar hon på att kolla om det har hänt något på Facebook och Twitter. Maken ligger vid hennes sida och försöker prata med henne, men hon svarar knappt. Hon håller blicken stadigt på mobilen och går samtidigt mot toaletten. Hon borstar tänderna samtidigt som hon svarar på några mejl och sätter sig sedan vid frukostbordet. Hon tar ett kort på frukosten och lägger ut det på Facebook eller Instagram, tittar i kalendern för att planera dagen – alltihop medan hon tittar på nyheterna på telefonen och delar eller klickar gilla på någons inlägg. Hennes barn sitter med varsin mobil och äter – de har ögonen stadigt på skärmen. En halvtimme senare är hon väg till jobbet. Hon går mot tåget, fortfarande med ett stadigt grepp om mobilen. Hon står på perrongen och väntar, det är fyra minuter kvar tills tåget kommer. Hon sätter på Spotify samtidigt som hon spelar Tetris. När tåget rullar in på perrongen och passagerarna går av och trängs märker inte Anna det, hon håller nämligen på att slå ett nytt rekord. Vad ska hon annars göra, liksom, det är så tråkigt att bara sitta och kolla ut genom fönstret. Utan att blicka på sin omgivning och fullt upptagen av mobilen hittar Anna en plats att sitta på. Ingen annan i vagnen tar notis om henne för de har också blivit smittade av mobilzombieepidemin. De sitter hypnotiserade med böjda nackar och stadig blick på sina telefoner. Anna stiger av. Hon hör ett pling. Det är ett mejl som måste besvaras direkt. Hon gör det samtidigt som hon går. Plötsligt krockar hon med en annan människa, men hon fortsätter att gå utan att vara medveten om vad som precis hände. Anna är inte där. Hon är i en annan värld. Jobbet är ju faktiskt viktigt. Så här kan det se ut för många i Sverige. Jag har själv varit en mobilzombie; jag har själv varit besatt av denna lilla tingest som rymmer alla lösningar. Varför blir det så? Varför är dragningskraften så stark? Vi kommer strax till svaren. Vilka blir konsekvenserna av dagens teknologi? Ja, man behöver inte vara en hjärnforskare för att lista ut att det är rätt så otrevligt och osexigt att ha en mobilzombie som partner. Känslomässigt avstängd det mesta av tiden, omedveten om sin omgivning. Visste du att en av de största anled18


ningarna till att förhållanden tar slut är just känslomässigt avståndstagande? Tänk dig att du sitter på en dejt eller middag med din partner, och i stället för att prata med varandra tar ni upp era mobiler och börjar surfa på nätet. Det finns till och med forskning som visar att vissa hellre skulle vilja vara med sin mobil än att ha sex. Undersökningen, som gjordes av Boston Consulting Group, riktade sig till 1 003 amerikaner, och resultatet visade bland annat att en tredjedel av de tillfrågade hellre skulle sluta ha sex än att ge upp telefonen. I samma studie sa 55 procent av de tillfrågade att de hellre skulle skippa att äta på restaurang under ett helt år än att ge upp sin mobiltelefon. Föreställ dig en fyraårig pojke som vill leka med sin pappa i sandlådan, men förlorar hans uppmärksamhet för att pappan tycker att mobilen är mer spännande. Gör en egen liten undersökning: Iaktta din omgivning under tre timmar. Var vaksam på människor: föräldrar på lekplatser, människor i bilköer eller vid tunnelbanan och bussen, människor i kö, i parker, på evenemang, på jobbet. Studera dem. Hur många har en mobil i handen? Hur många sitter framför varandra på kaféer eller restauranger och har mobilen på bordet eller i handen? Nästa fråga blir så klart: Är det här du?

DEN DIGITALA DROGEN

19


VILKA ÄR VARNINGSSIGNALERNA?

Det börjar oftast både försiktigt och långsamt – du får små signaler om att du inte mår bra, saker som du kanske inte direkt kopplar till skärmanvändandet. Nej, vi tänker inte på det eftersom en skärm är något vi använder dagligen och problemen alltså kommer smygande. När vi börjar få fel på kroppen eller må sämre kopplar vi det oftast till nuet, till i går snarare än till de senaste åren. Skärmanvändandet skapar inte omedelbara problem, utan kan härröras till en längre tids användande. Som cigaretter. Du får inte cancer efter en cigarett, utan efter flera års bruk. Det är ett beroende som skadar dig ju mer du röker. Nu är det knappast så att du får cancer av en skärm, men det finns varningssignaler som tydligt vittnar om att du använt skärmar för länge. ÖGONPROBLEM Allt tittande på skärmar kan få allvarliga konsekvenser för våra ögon. Mark Bullimore, professor i optometri vid Ohio University, säger i Scientific American tydligt att resultatet av långvarigt stirrande på en skärm kan orsaka alltifrån utmattning i ögat till smärtor i musklerna. Man bör alltså vara försiktig. Studier visar också att upp till 90 procent av de som stirrar på digitala enheter i mer än två timmar per dag kan få allvarliga ögonproblem, inklusive suddig syn och torra ögon. TELEFONSKRÄCK Upplever du skräck eller oro när du inte vet var din mobil är? Telefonskräck är en verklig rädsla. Oavsett om det är att du desperat letar efter mobilen i handväskan eller har glömt den hemma så orsakar det panik och skapar stress, som i sin tur inte är nyttigt. ”Jag har hela mitt liv i mobilen.” Känner du igen den kommentaren? DU ARBETAR ÖVERTID Om du kollar din mejl efter middagen, innan du går och lägger dig, på helger eller när du är på en dejt med din partner, kan det vara dags för en digital diet. Enligt en undersökning från 2012, utförd av Good Technology, erkänner cirka 80 procent av amerikanerna att de arbetar utanför normal arbetstid, helt gratis. De spenderar i genomsnitt sju timmar per vecka på arbete utanför kontoret och normal arbetstid – nästan en hel extra arbetsdag. Tid är den enda valuta vi bör sträva efter att ha så mycket som möjligt av – tid som inte behöver läggas på arbete, och framför allt inte på övertid. 20


Då vi ständigt kan vara uppkopplade har vårt arbete blivit vår fritid. DU KAN FÅ HUVUDVÄRK OCH BLI OVANLIGT TRÖTT För mycket skärmtid kan leda till huvudvärk och trötthet. Du kan få så kallad digital demens, vilket i längden skapar kognitiva problem och kortsiktig minnesförlust. LOKALSINNET KAN FÖRSÄMRAS Du har plötsligt inte en aning om hur man tar sig till grundläggande platser utan Googlekartan. Du har använt gps:en så mycket att du slutat tänka och därmed slutat koppla samman rutter och landmärken, som människan alltid har gjort. Du har övergett ditt logiska tänkande och litar nu så pass mycket på tekniken att du inte längre använder hjärnan och lokalsinnet. FÅR SÖMNSVÅRIGHETER Om du har för vana att ha mobilen bredvid sängen är det dags att tänka om – det kan nämligen sabotera din sömn. Frestelsen kan bli alltför stor och resultera i att du konstant vill uppdatera dig. Studier visar dessutom att om du tittar på en skärm innan du ska lägga dig, i stället för att till exempel läsa en bok, får du svårare att somna. DU INBILLAR DIG SAKER Du tror att du känner vibrationer från telefonen i din ficka. Om du känner att den vibrerar men upptäcker att det inte stämmer, så är du inte ensam om det. Det finns ett utryck, fantomvibration, där man upplever att telefonen vibrerar fast den inte gör det. Många har nu för tiden också likadana ringsignaler och när du hör din ringsignal på stan går stresshormonerna i gång direkt. INTERNETSLANG HAR BLIVIT EN DEL AV DITT ORDFÖRRÅD LOL och hashtag (#) har blivit en del av ditt ordförråd. Om du verkligen använder hashtag, LOL eller andra förkortningsord i vanliga samtal, kanske det kan vara dags att lägga ner telefonen. DU BÖRJAR UNDVIKA VERBAL KOMMUNIKATION Du börjar sms:a folk när de är i det andra rummet (eller bredvid dig). Du föredrar att skicka mejl och sms i stället för att ringa upp. DU HAR SVÅRT ATT VARA UTAN DIN MOBIL Om du tar med dig din telefon överallt – inklusive badrummet och sovrummet – kan det vara dags att fundera på dina prioriteringar. Är det verkligen nödvändigt att alltid ha den med?

DEN DIGITALA DROGEN

21


SOCIALA SVÅRIGHETER Du lägger mer tid på att lägga ut bilder av din mat på Instagram än på att äta upp den. För närvarande finns det fler än fem miljoner bilder som har taggats #mat på Instagram – och den tid du spenderar på att dela din måltid med ditt sociala nätverk i stället för med personen som sitter framför dig kan allvarligt skada din relation. Du prioriterar med andra ord att ta en bild i stället för att njuta av det fina ögonblicket. Du ersätter din minnesbank med Google, sociala medier och andra internetsidor. DU HAR SVÅRT FÖR ÖGONKONTAKT För att kunna skapa en känslomässig kontakt måste ögonkontakt upprätthållas under 60–70 procent av kommunikationen. Om du märker att du har ett behov av att titta på telefonen när du interagerar med någon annan, så är det dags att lägga ner mobilen. Åtminstone för ett tag. DU HAR INTE PRATAT MED NÅGON PÅ TRE MÅNADER Ändå vet du vad alla håller på med tack vare dina sociala nätverk – online. DU ÄR BESATT AV ATT UPPDATERA DINA MEDIER Du känner ett behov av att dokumentera varje händelse i ditt liv på sociala medier. Jakten på bekräftelse från människor du knappt känner ger dig en illusion om att du finns, att du är någon. Jakten på gillaklick och kommentarer upptar dina tankar och du känner dig extra nöjd och tillfredsställd om du får många av dem. DU KOMMER INTE IHÅG NUMMER Det senaste telefonnumret som du kunde memorera i huvudet lärde du dig för mer än tio år sedan. Det påverkar dig mer än du kan tro, när du inte fortsätter träna sifferminnet. DU HAR FÅTT EN DÅLIG HÅLLNING Du har fått FHP, forward head posture (som också kallas sms-nacke eller höknacke), på grund av att du har börjat vinkla ditt huvud neråt när du tittar på din mobil. När vi skriver på våra mobiler lutar vi våra kroppar framåt, vilket belastar nackar och ryggar. Samma sak om du sitter ner större delen av dagen framför en dator. Musklerna i våra kroppar anpassar sig långsamt efter mönstret, vilket till slut orsakar smärta och vi får hållningsproblem. Vilket ökar risken för sjukdomar med 60 procent.

22


DIN MEDVETENHET MINSKAR Som människa använder du enbart en femtedel av ditt synfält, vilket begränsar dig mer än du kan tro. Forskning visar också att det nästan är omöjligt för den mänskliga hjärnan att göra flera saker samtidigt. Det här kan skapa situationer som riskerar ditt liv när du är ute i trafiken, särskilt när du slarvar med uppmärksamheten och skickar sms samtidigt som du kör. Ja, och om du sms:ar samtidigt som du tar en promenad, är det kanske dags att ta en paus och fokusera på en sak i taget.

DEN DIGITALA DROGEN

23

Profile for Smakprov Media AB

9789175578637  

9789175578637  

Profile for smakprov