9789179882617

Strömsholms slott Huvudredaktörer Eva-Lena Karlsson och Rebecka Millhagen Fotografier Dick Norberg

2

3

De Kungliga Slotten

Strömsholms slott Huvudredaktör Eva Lena Karlsson · Fotografier Dick Norberg Huvudredaktörer Eva-Lena Karlsson och Rebecka Millhagen Fotografier Dick Norberg

Byggförlaget · Kultur

Strömsholms slott – en introduktion

4

5

s. 14 Introduktion sigurd rahmqvist

28 Gustav Vasas gård Strömsholm och dess föregångare björn norman

38 »Konungsgården« – det gamla slottet torbjörn fulton

42 Det karolinska Strömsholm fabian persson

94 I frånvaro av en kung Hovlivet på Strömsholm lars ljungström

106 En kunglig bostad Planering och inredningar för hundrafemtio år av tillfälliga besök nils drejholt

146 Kunglig jakt magnus olausson

152 Trädgårdarna – från humlegård till ridbana eva-lena bengtsson

192 Kungliga djur ulf g johnsson

208 Slottskapellet eva-lena karlsson

230 Konstsamlingen på Strömsholm bo lundström

240 Civilt och militärt på Strömsholm björn norman

300 Slottsbyggnaden under 1800- och 1900-talen 326 Noter och källor · 340 Litteratur · 344 Bildkällor · 346 Register 349 Om författarna · 350 Om de kungliga slotten · 351 Regentlängd

Strömsholms slott – en introduktion

6

7

Strömsholms slott – en introduktion

8

Planer över Strömsholms slott

2 1

vinden 1 Slottskapellet 2 Sakristian

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11

våningen 1 trappa Övre vestibulen Rikssalen Sydvästra tornrummet Sydöstra tornrummet Klubben Övre audienset Nordöstra tornrummet Kungens sängkammare Kungens toilette Nordvästra tornrummet Garderob

4

7 5

6

2 8

9

11

1

10

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15

bottenvåningen Vestibul Vaktrum Sydvästra förmaket Sydvästra tornrummet Kinesiska matsalen Sydöstra förmaket Sydöstra tornrummet Kronprinsens sängkammare Porträttsalen Audienset Nordöstra tornrummet Drottningens sängkammare Drottningens toilette Nordvästra tornrummet Yttre garderoben

3

7

11 9

10

8

12

13

6

5

1

15

2

3 4

14

0

5

10

15

20

25

30 m

N

Strömsholms slott i en litografi av G. Söderberg ur Kongl. Lustslotten i Swerige, 1829.

9

Strömsholms slott – en introduktion

10

Strömsholm – områdeskarta med förklaringar 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Strömsholms slott Slottsholmen Inre borggård – entrépark Yttre borggård Stenköket Åldfrubyggnaden Pagebyggnaden Värdshuset Fikonkällaren Forna lustträdgården eller Östra trädgården, nu ridbanor och ridvägar med läktare och paviljonger 11 Tessin d. ä:s oval 12 Köksträdgården med Dammen, nu betesmark 13 Trädskola, även kallad Karl xii:s ridbana, nu betesmark

14 15 16 17 18 19

Trädgårdsmästarens äng Kolbäcksån Österängen Stallängen Ladugårdsängen F. d. Stallgårdsområdet; Stallbanan och Blekplatsen, nu betesmark 20 Djurgårdsängen 21 Djurgårdsskogen och Västra tattarhagen 22 Landsvägen (väg 525) med allé och trädrader mot Utnäslöt och Västerås

17 16 14

11

12

13

6

15 5

2

10

9 8 4

1 3

22

7 20

18

21

19

11

23 24 25 26 27 28 29 30 31 32

Norra stallet Vita stallet (Södra stallet) Vita ridhuset Gula ridhuset Röda stallet Ridhus och vagnslider (»Spottlådan«) F. d. sjukstallet F. d. personalbostäder Marketenteriet F. d. chefsbostad för armens rid- och körskola 33 Thottska villan, f. d. chefsbostad för stuteri och hingstdepå 34 Strömsholms kanal

30

31 29

32

25

24

26 27 23 28

34

33

©

Jan-Erik Ellfolk 2005

N

0

Strömsholms slott – en introduktion

100

200

300

400

500 m

12

13

Strömsholms slott – en introduktion

14

Strömsholms slott – en introduktion

Föregående uppslag: Vy från Kronprinsens sängkammare mot Porträttsalen och Nedre audienset.

Strömsholm har en monumental placering på en holme i Kolbäcksån, nära utloppet i Mälaren. Slottet är inte bara omgivet av vatten utan inramas också av natursköna trädgårdar och alléer liksom av åkrar, ängar och betesmarker. Den gula slottsbyggnaden med sina paviljongliknande hörntorn och utskjutande mittparti under en kupolaktig tornhuv dominerar hela det omgivande landskapet.

Anläggningens samlade helhetskaraktär berättar än idag för besökaren om den karolinska tidens arkitektur och kungliga byggenskap.

I slottets inre blir bilden emellertid mer komplicerad. Med utgångspunkt i den karolinska planen var det frihetstiden och det tidiga gustavianska skedet som satte sin prägel på de inredningar som kom till utförande. Spåren av den etthundra år långa militära epoken på Strömsholm då Arméns rid- och körskola verkade här är också högst märkbara idag, till en del inne i slottet men framförallt i den omkringliggande bebyggelsen. I likhet med ett flertal av de andra kungliga lustslotten har slottsbyggnaden och trädgården även under 1900-talet genomgått restaureringar som syftat till att lyfta fram slottets äldsta historia, men även till att modernisera anläggningen och anpassa den till nya uppgifter – som museum och minnesmärke över den kungliga epoken på Strömsholm.

Strömsholms slott har stått till kunglig disposition alltsedan Vasatiden och tillhör således det fåtal kungliga lustslott som kan uppvisa en sådan kontinuitet i funktionen. Det var de många vattenvägarna och bördiga markerna liksom närheten till bruken i Bergslagen som var bidragande faktorer till att Gustav Vasa lät anlägga en kungsgård här på 1550-talet, huvudsakligen inriktad på hästavel. Kungen lät även uppföra ett stenhus i Kolbäcksån, ett bland många fästen utspridda över landets södra delar.

Centraliseringen till Stockholm var vid denna tid ännu inte så stark, men under de århundraden som följde efter Vasatiden koncentrerades de kungliga slotten alltmer till huvudstadens närområde.

Strömsholms slott sett från söder med Trädgårdsmästarens äng i förgrunden.

15

Strömsholms slott – en introduktion

16

Bytesbrevet är bundet i sidenband med sigill och prins Karls spegelmonogram.

Kung Adolf Fredrik undertecknade den 3 augusti 1762 dokumentet som bekräftar bytet av Löfstaholms kungsgård mot Rosersberg för prins Karls räkning.

17

Det västmanländska Strömsholm kom då alltmer att hamna i periferin, något som i hög grad har påverkat slottsanläggningens vidare öden och användning.

Efter Gustav Vasa kom Strömsholm att domineras av drottningar.

Det ingick bland de egendomar som Katarina Stenbock och Maria Eleonora hade till sitt förfogande. Då riksänkedrottning Hedvig Eleonora tillträdde sitt livgeding 1660 efter Karl x Gustavs död revs det gamla stenhuset för att ge plats åt en ny, mer representativ slottsmiljö. I den nya byggnaden, som i stort stod färdig omkring 1680, tycks betydande delar av murar från det äldre stenhuset ha använts, idag väl synliga i källarvåningens tegelmurar och valv.

Liksom på Drottningholm var änkedrottningens ambitioner höga och förebilderna hämtades från det samtida Europa. Den anläggning som arkitekten Nicodemus Tessin d.ä. ritade på hennes uppdrag fick en kunglig värdighet och kan i likhet med Hedvig Eleonoras många andra slottsbyggen ses som en tydlig manifestation av den nya pfalziska dynastin.

Hedvig Eleonora lät även uppföra ett tjugotal byggnader med skiftande funktioner i anslutning till slottet, varav några står kvar ännu idag. Den kungliga bostaden inrättades i en av de två träflyglarna på borggården, i avvaktan på att inredningsarbetena skulle igångsättas i slottsbyggnaden. Men vid riksänkedrottningens död 1715 var trapphuset den enda färdigställda interiören. Det tessinska slottskapellet – en av byggnadens visuella höjdpunkter – fullbordades först på 1730-talet under ledning av arkitekten Carl Hårleman, då drottning Ulrika Eleonora d. y. övertagit Strömsholm. Alltmer sporadiska kungliga besök och bristande ekonomiska medel bidrog dock till att något samlat grepp aldrig togs för att skapa en mer fullödig kunglig bostadsmiljö i slottet. Bland lustslotten är Strömsholm lika fullt den enda länken mellan inredningarna under Lovisa Ulrikas tid och det senare gustavianska skedet.

Under loppet av 1700-talet blev slottets inre nödtorftigt fullbordat, utan någon påfallande lyx och med ett högst ofullständigt bohag. Något utvecklat kungligt hovliv förekom heller aldrig här.

Hertiginnan Hedvig Elisabet Charlotta beskriver 1779 sin svägerska drottning Sofia Magdalenas ointresse för slottet: »[…] lika litet bryr hon sig om att använda något till byggnadsändamål och låter sitt änkesäte Strömsholm, som är ett förtjusande ställe, falla i ruiner.« Ändå tycks hertiginnan själv ha förhållit sig relativt sval till Strömsholm. Till prinsessan Sofia Albertina skriver hon bara några år senare: »Jag vet inte om Ni någonsin varit här, men trots de sköna omgivningarna är denna plats dyster.« Riksänkedrottning Hedvig Eleonora – byggherre till Strömsholm – i en byst på bottenvåningen i slottet. Modern avgjutning efter original av Nicolaes Millich, 1670-tal.

Strömsholms slott – en introduktion

Detalj av barocksängen i Nordöstra tornrummet med takkappa och krönande pompong.

18

Slottsholmens stiliserade formträdgård utformades av Sven Hermelin 1932–33 i dialog med den gamla barockträdgården.

Slottets planlösning visar att det ursprungligen var tänkt som en representativ byggnad, ämnad för en oiciell kunglig tillvaro. Däremot var utrymmena för själva hovhållningen och för kungligt boende otillräckliga, även om de numera rivna borggårdsflyglarna räknas in. I nutida ögon framstår detta som en motsägelse mellan representativ miljö och bekväm bostad, men det är inte med nödvändighet så i ett 1600-talsperspektiv.

Liknande frågor väcker trädgårdens omfattning och inte heller här kan svaret nås inom ramen för ett nutida synsätt. Inget pekar nämligen på att en praktisk användning skulle ha varit överordnad symbolfunktionen under stormaktstiden. Trots avståndet till huvudstaden och de högst tillfälliga kungliga besöken fick lustträdgården på Strömsholm nästan lika storartade mått som den på Drottningholm. Planteringarna tillkom vid samma tid och bakom dem ligger delvis likartade principer. Visserligen var detaljutförandet

19

Kinesiska matsalen – en av Strömsholms mest helgjutna interiörer.

Strömsholms slott – en introduktion

20

21

mer påkostat på Drottningholm med ett större antal skulpturer, men i motsats till denna kom Strömsholms lustträdgård att fullbordas.

Här anlades dessutom en trädskola i avsikt att kunna försörja de olika kungliga anläggningarna med eget växtmaterial. I samband med nödåren under och efter Karl xii:s krig förföll dock lustträdgården raskt, medan den nyttobetonade köksträdgården fortsatte att blomstra. Så småningom kom behovet av öppna ytor för Arméns ridskola och senare utövare av ridsport att rädda grundstrukturen i den gamla stormaktstida trädgårdsanläggningen från att totalt växa igen.

Under 1800-talet minskade Strömsholm alltmer i betydelse som kunglig bostad. När de nya stambanorna stod färdiga på 1860-talet och slottet inte längre nyttjades för övernattningar av de kungliga, beslöts 1868 att Arméns ridskola skulle inrättas på platsen och även disponera lokaler i slottet. Med ridskolan följde även en ökad bebyggelse i slottsområdet och stallar, ridhus bostäder och undervisningslokaler uppfördes på Malmen – en högklassig samling byggnader från 1800-talets senare hälft som ännu är välbevarade.

Arméns ridskola lades ned 1968 och byggnaderna används idag för civil verksamhet. Alltsedan 1500-talet har det bedrivits hästuppfödning på Strömsholm och Arméns ridskola bidrog till att förstärka denna inriktning; Strömsholm har för många kommit att bli närmast synonymt med hästar och hästsport. Än idag för hästintresset många besökare till Strömsholm – ett hippologiskt centrum med både ridgymnasium och djursjukhus.

Den bild som nutida besökare får av Strömsholm präglas i mycket av det karolinska skedet, men detta är på många sätt skenbart.

De delar av anläggningen som hann fullbordas under Hedvig Eleonoras tid, bland annat de timrade flyglarna på borggården samt trädgårdarna, är till stor del borta. Såväl drottningens som guvernörens flygel revs under tidigt 1800-tal, men rester av den lösa inredning i form av möbler och bildkonst har bevarats i slottets samlingar. Kvar finns inte så många praktföremål, utan enklare möbler såsom sängstommar och bord. Borta är även en god del av den textila prakt som givit dessa möbler och inredningarna deras representativa karaktär.

Till den historiska särarten bidrar särskilt den konstsamling som under den karolinska epoken fanns i drottningens flygel, och där merparten ännu kan identifieras bland de verk som idag hänger på slottet. I dagens samling av bildkonst som visas på Strömsholm ingår även det karolinska djurmåleri som tidigare hade sin hemort på kungsgården i Kungsör, som för övrigt brann ned till grunden Interiör från det monumentala Vita ridhuset, uppfört 1851–55.

Strömsholms slott – en introduktion

Hästar på Strömsholm – en välbekant syn för besökare.

22

Utställning av karolinskt djurmåleri i Kungens toilette.

1822. I mycket har dessa målningar, som utfördes av hovmålaren David Klöcker Ehrenstrahl och hans ateljé, bidragit till att slottet än starkare förknippas med den karolinska tiden och Hedvig Eleonoras jakt- och naturintresserade son och sonson, Karl xi och Karl xii, som ägnade slottet med dess stuteri och jaktmarker stor uppmärksamhet och gärna vistades här.

Den karaktär som Strömsholms slott har idag är till stor del även resultatet av de förändringar och restaureringsinsatser som skett under 1900-talet. Under ledning av slottsarkitekten Knut Nordenskiöld genomfördes under 1930-talet en modernisering av slottet och vid samma tid genomgick trädgårdsanläggningen en omvandling efter ritningar av trädgårdsarkitekten Sven Hermelin.

En stiliserad formträdgård tillkom då i syfte att harmonisera slottet med dess närmaste omgivning. Än mer genomgripande för slottets inre blev den ommöblering som Kungl. Husgerådskammaren gjorde i början av 1970-talet i syfte att återskapa det utseende slottets interiörer hade före år 1816. Fast och lös inredning återfördes till slottsbyggnaden och detta arbete har med oförminskad kraft fortsatt under senare decennier.

Strömsholm blev allmänt tillgängligt för besökare på ett relativt sent stadium, det öppnade först 1972 och en allmän vägledning utgavs år 1978. Forskningsmässigt sett är slottet delvis ett komplicerat ämne beroende på omfattande lakuner i källmaterialet, framförallt bland arkivalierna från 1700-talet. Räkenskaperna för en betydande del av detta århundrade saknas i Slottsarkivet. Vad gäller frihetstiden måste därför andra källor komplettera bilden av ett delvis svårbedömt skede i slottets historia. Utan tvekan har dessa svårigheter bidragit till att litteraturen kring Strömsholm inte är särskilt omfattande i jämförelse med flera av de övriga kungliga lustslotten.

Utöver bristerna i de arkivaliska källorna, är en annan bidragande orsak att slottet under hundra år delvis disponerades av Arméns ridskola och därmed skilde sig till sin status och tillgänglighet från de övriga lustslotten. Det var möjligen av detta skäl som det inte behandlades i August Hahrs De svenska kungliga lustslotten (1899– 1900). Först under 1920- och 1930-talen blev Strömsholm i högre grad uppmärksammat. Pionjären var Gunnar Mascoll Silfverstolpe som publicerade en rad artiklar om slottet och dess arkitektur i Västmanlands fornminnesförenings årsskrift (1921), Svensk arkitektur (1924), Svenska kulturbilder (1930) samt översiktsverket Svenska slott och herresäten (1934). Trädgården behandlades 1931 av Sten Karling i Svenska trädgårdskonsten respektive Trädgårdskonstens historia i Sverige intill LeNôtre-stilens genombrott. Verksamheten vid ridskola Rikssalen med sviten av porträtt av Karl xi:s hästar, målade av David Klöcker Ehrenstrahl.

23

Strömsholms slott – en introduktion

24

25

och stuteri har beskrivits av bland andra Henry Waxberg i Strömsholms stuteri (1964). Senast Strömsholm blev föremål för en mer monografisk framställning var av Boo von Malmborg i Slott och herresäten i Sverige (1971). Sedan dess har inte bara ny kunskap tillförts utan även perspektivet vidgats väsentligt.

Ambitionen med den föreliggande volymen har varit att ge en mer sammansatt helhetsbild av slottets historia under fyra århundraden.

Visserligen har inte den historiska kronologin övergivits, men här ges också plats för annan tematik som rör frågor kring funktion och beställare, hovlivet samt inrednings- och restaureringshistorien fram till vår egen tid. De föreliggande studierna är därför till stor del resultatet av både ny forskning och en nyläsning av källmaterialet.

Här framträder en mer mångskiftande bild av Strömsholm, ett slott som trots det relativt ringa nyttjandet som kunglig bostad ändå i hög grad präglas av en stark kontinuitet.

Slottets västfasad med huvudportal mot borggården.

Strömsholms lummiga park med lövängar och ekhagar.

Strömsholms slott – en introduktion

26

27

Strömsholms slott – en introduktion

Strömsholms slott – ett monument över den karolinska tidens arkitektur

Byggförlaget · Kultur

Strömsholms slott i Västmanland tillhör det fåtal kungliga lustslott som kontinuerligt varit i kunglig disposition alltsedan Vasatiden. Den gula slottsbyggnaden med sin kupolaktiga tornhuv uppfördes på initiativ av riksänkedrottning Hedvig Eleonora på platsen för det stenhus som Gustav Vasa på 1550-talet lät bygga på en holme i Kolbäcksån.

Slottsbyggnadens yttre stod färdigt cirka 1680 och det var arkitekten Nicodemus Tessin d. ä. som stod för utformningen av såväl slottet som den storslagna lustträdgården.

Under frihetstiden och det tidiga gustavianska skedet inreddes delar av slottsbyggnaden, men det beboddes sparsamt av de kungliga. De jakt- och naturintresserade regenterna Karl xi och Karl xii vistades gärna på Strömsholm och ägnade slottets stuteri och jaktmarker stort intresse, om detta vittnar bland annat samlingen av karolinskt djurmåleri som idag visas för besökare.

Under 1800-talet minskade Strömsholm än mer i betydelse som kunglig bostad och Arméns rid- och körskola inrättades på platsen. Med ridskolan följde en ökad bebyggelse i slottsområdet – en högklassig samling byggnader från 1800-talets senare hälft. Arméns ridskola lades ned 1968 och byggnaderna används idag för civil verksamhet – traditionen lever vidare och hästintresset för än idag många besökare till Strömsholm.

Här ges en utförlig presentation av Strömsholms slott – dess byggnadshistoria, inredningar, samlingar och trädgård. Nya perspektiv på slottets tillkomst- och restaureringshistoria, anläggningens funktion och den karolinska tidens hovliv presenteras av några av våra främsta experter.

I nytagna fotografier av Dick Norberg och med ett stor bildmaterial bestående av ritningar, kartor och historiska framställningar förmedlas en rik och mångskiftande bild av ett av vårt lands främsta byggnadsverk.