__MAIN_TEXT__
feature-image

Page 1

UF-företagande Entreprenörskap på riktigt LÄRARHANDLEDNING

Michael Lindquist

9789127428423_UF_omslag.indd 1

2012-04-11 15.20


9789127428423_UF_LH_ny.indd 2

2012-04-11 15.31


Förord Vad roligt att du ska arbeta med entreprenörskap i skolan och att dina elever ska driva UF-företag! Lärarhandledningen du håller i din hand är direkt kopplad till boken UF-företagande – Entreprenörskap på riktigt. Den följer samma struktur och hänvisar genomgående till elevboken. Här finns en introduktion till entreprenörskap i skolan, övningar, uppgifter och diskussionsfrågor i form av kopieringsunderlag, samt tips på hur du kan lägga upp lektioner. Digitalt stöd och fördjupnings material för både lärare och elever finns på www.ungforetagsamhet.se. Varje avsnitt är uppbyggt enligt följande struktur: • Hur avsnittet förhåller sig till kunskapskraven för kurserna Entreprenörskap och Entreprenörskap och företagande • Kompetenser som eleverna får möjlighet att utveckla inom avsnittet • Förslag på hur du kan lägga upp undervisningen • Övningar och kopieringsunderlag Materialet är baserat på ämnet Entreprenörskap i gymnasieskolan och på de moment som är obligatoriska för att eleverna ska få ett intyg av Ung Företagsamhet. Läromedlet passar alla program och möter centralt innehåll i kurserna Entreprenörskap och Entreprenörskap och företagande. Det passar även utmärkt då UF-företagandet genomförs i andra kurser. I lärarhandledningen finns även tips på ämnesövergripande arbete kring UF-företagandet. Vi på Ung Företagsamhet vill rikta ett tack till Erik Johan Ljungbergs utbildningsfond som finansiellt stöttat framtagande av både lärarhandledning och elevbok. Det är du och dina elever som skapar ert UF-år. Använd dig av de förslag och de övningar som du tycker passar er bäst. Det finns många vägar att ta i undervisningen, flera spännande uppgifter att utmana eleverna med och många områden som du tillsammans med dina kollegor kan utveckla.

Lycka till!

UF-företagande | Entreprenörskap på riktigt

9789127428423_UF_LH_ny.indd 3

3

© 2012 Ung Företagsamhet i Sverige ISBN 978-91-27-42842-3

2012-04-11 15.31


Innehåll lärarhandledning Förord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3

INTRODUKTION Vad är entreprenörskap? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10 Vad innebär ett entreprenöriellt förhållningssätt? . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10

Det entreprenöriella lärandet i skolan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Hur arbetar jag för att utveckla elevernas entreprenöriella kompetenser? . . . . . . . . 11

Varför ska man arbeta med entreprenörskap i skolan? . . . . . . . . . . . . . .12

Den nya läroplanen för gymnasiet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Det nya ämnet Entreprenörskap . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Generella och specifika kompetenser i ämnet Entreprenörskap. . . . . . . . . . . . . . . . 13 Syftet med undervisning i ämnet Entreprenörskap . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 Brett och smalt perspektiv på ämnet Entreprenörskap . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 Två kurser inom ämnet Entreprenörskap . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 Skillnaden mellan projekt och företag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 Likheter och skillnader mellan kurserna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16

Vad är ett UF-företag? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .18

Vad innebär UF-företagande? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Bas- och tilläggsmoment i UF-företag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

Din roll som lärare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .19

Utveckla dina egna entreprenöriella kompetenser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 Tre plan: helklass – UF-företag – individuellt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20

Planera och lägg upp arbetet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .21 Gymnasiearbetet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .21

UF-företagande på högskoleförberedande program . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 UF-företagande på yrkesprogrammen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 UF-företagande i kursen Entreprenörskap . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 UF-företagande i andra ämnen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22

Att arbeta entreprenöriellt i skolan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .22

Planeringen i fyra steg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 Skapa en pedagogisk kursplan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24

1. ENTREpRENöRsKAp OcH UF-FöRETAGANDE Hur avsnittet förhåller sig till kunskapskraven . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .26 Kompetens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .26

Kompetenser som eleverna får möjlighet att utveckla inom avsnittet . . . . . . . . . . . . 26

Förslag på hur du kan lägga upp undervisningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . .29

Namn och närvaro. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 Introducera UF-företaget för eleverna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 Förslag på inledande formuleringar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30

Föreningen Ung Företagsamhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .31

UF-företagande | Entreprenörskap på riktigt

9789127428423_UF_LH_ny.indd 4

4

© 2012 Ung Företagsamhet i Sverige ISBN 978-91-27-42842-3

2012-04-11 15.31


Regler för UF-företag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .31

Moment som kan ingå i UF-företagandet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 övning: Entreprenörsporträtt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 övning: Självporträtt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 övning: Vem är jag? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 övning: Uppfattningar och antaganden om andra . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 övning: Individuella mål . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 övning: Sätta individuella mål . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 övning: Gruppmål . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 övning: Den effektiva gruppen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44

2. IDéER OcH HåLLbAR UTvEcKLING Hur avsnittet förhåller sig till kunskapskraven . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .52

Kompetenser som eleverna får möjlighet att utveckla inom avsnittet . . . . . . . . . . . . 52

Förslag på hur du kan lägga upp undervisningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . .53 Vad är en idé? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .53

övning: En taxichaufför som inte hittar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54 övning: Idékläckning genom problemlösning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55

Brainstorming . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .56

Hur går det till? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56

Trender . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .56

Faith Popcorn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56

Hållbar utveckling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .58

Vagga till vagga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58 Beteendeekonomi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58 Hållbar utveckling och entreprenörskap . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58 Hållbara affärsidéer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59 CSR. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60 Ekosystem och ekosystemtjänster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60 Checklista för företag som vill jobba hållbart – E5:an . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61 Att arbeta hållbart i UF-företagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62 Hur definieras hållbar utveckling? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62 Ekologiska dimensionen – plantetära gränsvärden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63 Sociala dimensionen – respekt för människor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64 Ekonomiska dimensionen – långsiktig lönsamhet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64

Idéutveckling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .65

Kritisk granskning av en idé . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65 Välj idé . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .65

Affärsidén – företagets kärna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .66

Skapa en affärsidé . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66

3. AFFÄRsIDéN FöRvERKLIGAs – FUNKTIONER OcH REGIsTRERING Hur avsnittet förhåller sig till kunskapskraven . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .68

Kompetenser som eleverna får möjlighet att utveckla inom avsnittet . . . . . . . . . . . . 68

Förslag på hur du kan lägga upp undervisningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . .69

Kan två elever bilda UF-företag? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69

UF-företagande | Entreprenörskap på riktigt

9789127428423_UF_LH_ny.indd 5

5

© 2012 Ung Företagsamhet i Sverige ISBN 978-91-27-42842-3

2012-04-11 15.31


Funktioner och ansvarsområden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .70

Val av ansvarsområde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70 övning: Det här tycker jag om att göra . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71 Vilka funktioner behövs i vårt UF-företag? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72 Varje funktions uppgifter, ansvar och mål . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72 övning: Platsannons . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73 övning: Uppgifter, ansvar och mål . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74 Intervju . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76 Samla alla med samma ansvarsområde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76 Arbetsbeskrivning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76 övning: Brainstorming om företagsnamn, logotyp och slogan . . . . . . . . . . . . . . . . 79 övning: Reflektion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 81 övning: Personlig handlingsplan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 85

Rådgivare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .87 Registrera och administrera UF-företaget . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .87

Försäkringar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87 Samarbetsavtal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87

Riskkapital . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .88

Bolagsordning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 88 Konstituerande styrelsemöte. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 88 Konstituerande styrelsemöte – dagordning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89 checklista: Registrering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90

4. LAGAR OcH REGLER Hur avsnittet förhåller sig till kunskapskraven . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .92

Kompetenser som eleverna får möjlighet att utveckla inom avsnittet . . . . . . . . . . . . 92

Förslag på hur du kan lägga upp undervisningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . .93 Immaterialrätt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .93 övning: Immaterialrätt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 94

UF-företag och andra företagsformer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .96 Tre viktiga skatteområden för UF-företag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .98

Inkomstdeklaration . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 98 Tjänster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 98 Om kunden är ett företag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 99 Om kunden är en privatperson . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 99 Moms . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 99 Resultatbudget . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 99 Likviditetsbudget . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 99 Momsuträkning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 Exempel: Resultaträkning, momsuträkning och likviditetsbudget . . . . . . . . . . . . . 101

Viktiga punkter att informera eleverna om . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .104

Sponsring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 104 Välgörande ändamål . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 104 Vinstpengar från tävlingar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 104 Anställning och löner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 104 Aktuella lagar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 104 checklista: Skatter. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 106 checklista: Handel från andra länder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 107

UF-företagande | Entreprenörskap på riktigt

9789127428423_UF_LH_ny.indd 6

6

© 2012 Ung Företagsamhet i Sverige ISBN 978-91-27-42842-3

2012-04-11 15.31


5. sTARTA – pLANERING, pRODUKTUTvEcKLING OcH AFFÄRspLAN Hur avsnittet förhåller sig till kunskapskraven . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 110 Kompetenser som eleverna får möjlighet att utveckla inom avsnittet . . . . . . . . . . . 111

Förslag på hur du kan lägga upp undervisningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . 111 Sätta mål, planera och dokumentera . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 111

övning: SMARTA mål . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 113 Att-göra-lista – prioritera och ifrågasätt! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 114 Tidsplanering med hjälp av Gantt-schema . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 114 Möten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 115 Dagordning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 115 Protokoll eller minnesanteckningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 115 Dokumentera och spara all information . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 115

Produktutveckling och design . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 116 Produktutvecklingsplanen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 116 övning: Produktutvecklingsplan. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 117

Marknadsundersökning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .120

Marknadsundersökningens fyra steg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 120 övning: Marknadsundersökning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 121 checklista: Produktutveckling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 123

Affärsplanen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .124

Hur ska affärsplanen se ut? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 124

Affärsplanens delar: Vision och affärsidé . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 125 Affärsmodell . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 126 Produktbeskrivning och prissättning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 127 Inköp och produktion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 128 Ledningsgrupp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 129 Organisation och personal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 130 Nätverk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .131 Marknad och konkurrenter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 132 SWOT-analys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 133 Mål . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .134 Strategier. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 135 Handlingsplan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .136 Aktivitetsplan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .138 Ekonomi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 139

UF-företagande | Entreprenörskap på riktigt

9789127428423_UF_LH_ny.indd 7

7

© 2012 Ung Företagsamhet i Sverige ISBN 978-91-27-42842-3

2012-04-11 15.31


6. DRIvA – vERKsTÄLL OcH LEvERERA! Hur avsnittet förhåller sig till kunskapskraven . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .142

Kompetenser som eleverna får möjlighet att utveckla inom avsnittet . . . . . . . . . . . 143

Förslag på hur du kan lägga upp undervisningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . 143 Ledarskap . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .144 Grupper . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .145

övning: Grupputvecklingen i ert UF-företag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 146 övning: Utvärdering av grupputvecklingen i ert UF-företag . . . . . . . . . . . . . . . . . . 149

Problemlösning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .150

övning: Problemlösning – metod 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 151 övning: Problemlösning – metod 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 153 övning: Problemlösning – utvärdering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 155 övning: Stress . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 157

Försäljning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .158

Säljmanus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 158 Bedömning av försäljningskompetens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 158

Presentationsteknik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .158

Bygg upp en företagspresentation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 159 övning: Presentation av vårt UF-företag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 160 Dramaövningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 162 checklista: Presentationsteknik. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 164

Mässa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .165

övning: Rösta på mässmontrar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 166 checklista: Mässa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 167

7. AvvEcKLA – HUR bLEv DET? Hur avsnittet förhåller sig till kunskapskraven . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .170

Kompetenser som eleverna får möjlighet att utveckla inom avsnittet . . . . . . . . . . . 171

Förslag på hur du kan lägga upp undervisningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . 171 Planera avvecklingen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .171

checklista: Planera avvecklingen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 172

Årsredovisningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .173

checklista: Årsredovisningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 174 Diskutera: Gemensam utvärdering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 175 Reflektera: Individuell utvärdering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 176 Reflektera: Min roll och mitt ansvarsområde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 178 checklista: Bolagsstämman . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 180

UF-företagande | Entreprenörskap på riktigt

9789127428423_UF_LH_ny.indd 8

8

© 2012 Ung Företagsamhet i Sverige ISBN 978-91-27-42842-3

2012-04-11 15.31


Introduktion Vad är entreprenörskap? Vad innebär ett entreprenöriellt förhållningssätt? Varför ska man arbeta med entreprenörskap i skolan? Vad är ett UF-företag? Din roll som lärare Planera och lägg upp arbetet Gymnasiearbetet Att arbeta entreprenöriellt i skolan

9789127428423_UF_LH_ny.indd 9

2012-04-11 15.31


Introduktion Vad är entreprenörskap? Entreprenörskap är en persons förmåga att omvandla idéer till handling. Entreprenörskap inkluderar kreativitet, nytänkande och risktagande samt förmågan att hitta lösningar och att planera och driva projekt för att nå fastställda mål.

I elevboken beskrivs entreprenörskap så här: ”En entreprenör är en person som vill arbeta med andra, som ständigt vill utvecklas, som vågar dra igång saker, kan ta en idé till handling och slutförande, som lär sig av sina misstag och som lär sig nya saker genom att aktivt delta i olika sammanhang och därmed tar ansvar för helheten. Det är kul att vara entreprenör! Att vara entreprenör är inte medfött, utan något man kan lära sig och träna upp. Genom att praktiskt träna entreprenörskap genom att driva ett UF-företag utvecklar man nya kompetenser.

Vad innebär ett entreprenöriellt förhållningssätt? Det är skillnad mellan att lära sig om entreprenörskap – till exempel genom att läsa om företagande eller entreprenörer – och att utveckla kompetenser med hjälp av ett entreprenöriellt lärande. Att ha ett entrepre nöriellt förhållningssätt innebär att ta initiativ, skapa och driva projekt från utgångspunkten att man har kunskaper och färdigheter att klara av uppgiften. Man måste ständigt vilja lära sig och tro på att det går, samtidigt som man uppmuntrar, stödjer och känner tillit till förmågan hos de människor man arbetar med. Om vi utvecklar våra entreprenöriella kompetenser hjälper det oss i vårt dagliga liv att bli mer delaktiga och medvetna om det arbete vi utför i olika sammanhang – hemma, i samhället, som anställd, i företaget och i föreningslivet. Entreprenör iella kompetenser gör oss bättre på att se möjligheter, ta tag i dem och använda oss av dem. Inom EU ser man utvecklingen av entreprenörskap samt entreprenöriella kompetenser och förhållningssätt som betydelsefulla faktorer för framtidens Europa. Dels för att det möjliggör att fler företag och sociala verksamheter skapas, och dels för att konkurrenskraften för redan existerande företag och organisationer förbättras.

Det entreprenöriella lärandet i skolan Ett entreprenöriellt lärande utgår från individen som nav och motor i sitt eget lärande. Det är en process där eleverna skaffar sig en bred uppsättning kompetenser som de kan använda i sitt liv för att skapa och införliva ett entreprenöriellt förhållningssätt. Detta sker bäst med aktiv handledning från lärare och med utgångspunkt från individuellt intresse och nyfikenhet.

UF-företagande | Entreprenörskap på riktigt

9789127428423_UF_LH_ny.indd 10

10

© 2012 Ung Företagsamhet i Sverige ISBN 978-91-27-42842-3

2012-04-11 15.31


Ett entreprenöriellt lärande är utvecklande och livslångt. Eleverna inte bara får kunskap, utan är dessutom med och skapar kunskap genom olika utmaningar. Det gör dem till aktiva aktörer med förmågan att vara entreprenörer i sina egna liv! Entreprenörskap i skolan innebär att inlärningen genererar verkliga lösningar. Undervisningen kännetecknas av gruppresonemang, reflektioner och lära att lära. Eleverna får pröva och testa innan ett skarpt bedömningsläge infinner sig. Det finns även en betydelsefull koppling till näringsliv och arbetsliv. Det entreprenöriella lärandet i skolan sker alltid i ett sammanhang och har en konkret inriktning. Sammanhanget kan till exempel vara att marknadsföra sin skola eller att starta, driva och avveckla ett eget elevföretag. Ett entreprenöriellt lärande är både cirkulärt och linjärt. Det linjära innebär att det alltid finns en riktning i de projekt eller företag som eleverna arbetar med, det vill säga tydliga målsättningar. Under arbetsprocessen sker det cirkulära, vilket innebär att eleverna får öva och pröva sig fram, reflektera och förändra. Under resan sker även löpande formativ bedömning tillsammans med eleverna för att ge feedback och feedforward så att de kan sätta personliga mål för sitt eget lärande.

Hur arbetar jag för att utveckla elevernas entreprenöriella kompetenser? För att eleverna ska utveckla entreprenöriella kompetenser behövs ett arbetssätt i undervisningen som länkar samman kunskaper och färdigheter samt etablerar ett entreprenöriellt förhållningssätt. Det går inte på en dag, utan innebär ett systematiskt och metodiskt pedagogiskt arbete, helst över elevens hela skolgång. I det entreprenöriella lärandet utgår kompetensutvecklingen från att eleverna får konkreta utmaningar i att driva projekt eller företag, och att de får äga sin egen idé. Det kan ske i ett ämne eller i ett ämnesövergripande arbete. Både kunskap om området och träning ingår. Inom exempelvis området problemlösning består kunskapen i hur man på olika sätt kan lösa problem. Färdigheten består i att kunna hantera verktygen eller modellen man arbetar med och förhållningssättet innebär att när ett problem uppstår, så lär man sig att ta itu med det och finna olika lösningar.

UF-företagande | Entreprenörskap på riktigt

9789127428423_UF_LH_ny.indd 11

11

© 2012 Ung Företagsamhet i Sverige ISBN 978-91-27-42842-3

2012-04-11 15.31


Varför ska man arbeta med entreprenörskap i skolan? Att arbeta med entreprenörskap i skolan främjar bland annat kreativitet, initiativförmåga, förmågan att se möjligheter och att lösa problem – oavsett i vilket ämne undervisningen sker. Regeringens strategi för entreprenörskap som kom 2009 uttalar att entreprenörskap ska genomsyra hela utbildningsväsendet. I strategin förespråkas fokus på både det breda och det smala perspektivet, och att det entreprenöriella lärandet utvecklas.

”Entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom utbildningssystemet” Utdrag från Regeringens strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet (dnr U2009/3635/G) ”Entreprenörskap och företagande hänger nära samman. Entreprenörskap handlar om att utveckla nya idéer och att omsätta dessa idéer till något värdeskapande. Värdet kan skapas i företag, i offentlig verksamhet och i föreningslivet. Många ungdomar skulle kunna tänka sig att starta ett företag men tvekar eftersom de inte vet hur man gör eller för att de inte vågar satsa på en egen idé. Utbildning i entreprenörskap bör bidra till att unga utvecklar kunskaper som krävs för att starta och driva företag. Utbildning i entreprenörskap kan också bidra till att stimulera ungas kreativitet och idérikedom. Entreprenöriella kompetenser ökar individens möjligheter att starta och driva företag. Kompetenser så som att se möjligheter, att ta initiativ och att omsätta idéer till handling är även värdefulla för individen och för samhället i vidare bemärkelse. Dessa kompetenser efterfrågas av arbetsgivare och utbildning i entreprenörskap kan på så sätt bidra till att unga lättare etablerar sig på arbetsmarknaden. Andra entreprenöriella kompetenser så som att lära sig att lösa problem, planera sitt arbete och att samarbeta med andra kan även bidra till att unga mer framgångsrikt genomför sina studier. ––– Entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom utbildningssystemet. Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att hjälpa elever och studerande att utveckla och ta till vara på de kunskaper, kompetenser och förhållningssätt som behövs.”

Den nya läroplanen för gymnasieskolan ”Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja att pröva och omsätta nya idéer i handling och att lösa problem. Eleverna ska i skolan få utveckla sin förmåga att ta initiativ och ansvar och att arbeta både självständigt och tillsammans med andra. Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper och förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovationstänkande. Därigenom ökar elevernas möjligheter att kunna starta och driva företag. Entreprenöriella förmågor är värdefulla för arbetslivet, samhällslivet och vidare studier.”

Det nya ämnet Entreprenörskap Utifrån regeringens strategi har man för gymnasieskolan tagit fram ämnet Entreprenörskap och skrivit in det i flera av gymnasieprogrammens examensmål.

UF-företagande | Entreprenörskap på riktigt

9789127428423_UF_LH_ny.indd 12

12

© 2012 Ung Företagsamhet i Sverige ISBN 978-91-27-42842-3

2012-04-11 15.31


”Ämnet Entreprenörskap är tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom psykologi och företagsekonomi, men även andra kunskapsområden såsom retorik och juridik ingår. Med hjälp av begrepp, teorier, modeller och metoder från dessa områden behandlar ämnet företagsamhet i sociala, vetenskapliga, kulturella eller ekonomiska sammanhang.” Eftersom entreprenörskap innebär att omsätta idéer till handling, får eleverna inom det nya ämnet konkreta utmaningar inom riktiga projekt. Projekten utgår från vad eleven är nyfiken på och intresserad av att lära sig mer om, vilket i sin tur höjer motivationen. Ämnet Entreprenörskap betonar följande delar när det gäller att strukturera och planera kurserna: • Eleverna ska ta en idé till handling, vilket innebär att sätta igång, utforma och genomföra en övergripande målinriktad process i projekt- eller företagsform. • Undervisningen ska utgå från elevernas egna idéer och undervisningen ska utveckla både teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter inom olika områden. • Eftersom ämnet Entreprenörskap är tvärvetenskapligt behövs innehåll från flera ämnesområden. Som lärare behöver man därför skapa ett ämnesövergripande arbetssätt som passar elevernas arbetsprocess. • Eleverna ska få möjlighet att utveckla sin förmåga att arbeta målinriktat, lösa problem, ta eget ansvar och samarbeta. • Eleverna ska ges möjlighet att reflektera över sina erfarenheter för att dra lärdom av dessa.

Generella och specifika kompetenser i ämnet Entreprenörskap När man ska omsätta en idé till handling behövs olika kunskaper och färdigheter – generella kunskaper i bland annat att driva projekt, samt specifika kunskaper inom det speciella område där man arbetar och i hur man driver ett företag eller en annan form av verksamhet. Generella kompetenser • förmågan att lösa problem, tänka nytt, planera sitt arbete, ta ansvar och samarbeta • kompetens att driva projekt Specifika kunskaper och färdigheter • kunskaper och färdigheter som krävs för att starta och driva företag

syftet med undervisning i ämnet Entreprenörskap Undervisningen i ämnet Entreprenörskap syftar till att eleverna utvecklar kunskap i metoder för att driva projekt, det vill säga hur man sätter igång, utformar och genomför målinriktade processer. Den ska också leda till att eleverna utvecklar förståelse för entreprenörskapets betydelse för samhällsutvecklingen. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar tilltro till sina personliga resurser samt stimulera deras kreativitet och lust att anta utmaningar och ta ansvar för att omsätta idéer till praktisk verksamhet. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla kunskap i att starta och driva företag och därigenom utveckla förmågan att kunna använda företagsekonomiska metoder. Undervisningen i entreprenörskap ska bedrivas i projektform med innehåll från andra ämnesområden. Med utgångspunkt från elevernas idéer och arbetsprocess ska

UF-företagande | Entreprenörskap på riktigt

9789127428423_UF_LH_ny.indd 13

13

© 2012 Ung Företagsamhet i Sverige ISBN 978-91-27-42842-3

2012-04-11 15.31


undervisningen bidra till att eleverna utvecklar både teoretiska och praktiska kunskaper. I samband med arbetsprocessen ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förmåga att arbeta målinriktat, lösa problem, ta eget ansvar och samarbeta med andra. Eleverna ska även ges möjlighet att reflektera över sina erfarenheter för att dra lärdom av dem. Undervisning i ämnet Entreprenörskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: 1. Förståelse för vad entreprenörskap innebär för individer, organisationer, företag och samhällen. 2. Förmåga att omvandla idéer till praktiska och målinriktade aktiviteter för att starta ett projekt eller ett fiktivt företag. 3. Förmåga att genomföra ett projekt eller driva ett fiktivt företag. 4. Förmåga att avsluta och utvärdera ett projekt eller fiktivt företag. 5. Kunskaper om hur idéer och produkter skyddas genom lagar och andra bestämmelser. 6. Förmåga att använda företagsekonomiska metoder.

brett och smalt perspektiv på ämnet Entreprenörskap Entreprenörskap i skolan finns i både ett brett och ett smalt perspektiv. Att utveckla sin projektkompetens, det vill säga att kunna leda, planera och driva ett projekt tillhör det breda kompetensområdet. Viktiga kompetensområden är därför att skapa projektplaner, sätta mål, leda en projektgrupp och ingå som medlem i ett projekt samt löpande kommunicera arbetet. Ett sätt att utveckla sin projektkompetens är att starta, driva och avveckla ett företag, eftersom flera moment under ett företags årscykel är projektbaserade. Det breda perspektivet innebär att de generella entreprenöriella kompetenserna utvecklas. Specifika kunskaper och färdigheter om hur ett företag startas, drivs och avvecklas tillhör det smala kompetensområdet.

Två kurser inom ämnet Entreprenörskap Inom ämnet Entreprenörskap finns två kurser: Entreprenörskap samt Entreprenörskap och företagande. Det centrala innehållet i kursen Entreprenörskap bygger på tanken att eleverna ska skapa ett projekt inom ett område, vilket som helst. I kursen Entreprenörskap och företagande ska eleven även starta och driva ett företag.

skillnaden mellan projekt och företag I dagens arbetsliv och även i skolan är projekt en allt vanligare arbetsform. Det som utmärker ett projekt är att det finns en tydlig uppgift som ska utföras under en begränsad tid med tydliga mål, tidsplan och budget. Arbetet sker i grupp med en projektledare och ett antal projektmedlemmar. När projektet är klart avvecklas projektguppen. För att en projektgrupp ska fungera på bästa har medlemmar i gruppen de olika kompetenser som krävs för det specifika projektet. Det behövs också tydliga mål som alla i gruppen förstår och accepterar. Ett företag existerar däremot på obegränsad tid. Målet är att företaget ska gå med vinst så att det kan överleva på lång sikt och därmed trygga anställningar samt skapa nya arbetstillfällen. Om företaget arbetar hållbart så är även målet att säkerställa en bra framtid för kommande generationer, bland annat genom att inte tära på miljön.

UF-företagande | Entreprenörskap på riktigt

9789127428423_UF_LH_ny.indd 14

14

© 2012 Ung Företagsamhet i Sverige ISBN 978-91-27-42842-3

2012-04-11 15.31


Entreprenörskap, 100 p

Entreprenörskap och företagande, 100 p

Kurskod: ENTENR0

Kurskod: ENTENp0

Ämnets syfte

Ämnets syfte

Kursen Entreprenörskap omfattar punkterna ett till sex ovan, med särskild betoning på förmåga att starta, genomföra, avsluta och utvärdera ett projekt. I kursen behandlas grundläggande färdigheter i ämnet.

Kursen Entreprenörskap och företagande omfattar punkterna två till sex ovan, med särskild betoning på förmåga att starta, driva, avsluta och utvärdera ett fiktivt företag. I kursen behandlas fördjupade färdigheter i ämnet.

centralt innehåll

centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

• Entreprenörskapets betydelse för individer, organisationer, företag och samhällen inom områden som är relevanta för elevernas utbildning.

• Vägen från idé till att starta företag. I samband med det behandlas hur man identifierar, skapar och samverkar i olika former av nätverk.

• Idéutvecklingsprocesser: hur man skapar, värderar, förverkligar, vidareutvecklar eller överger idéer inom projektets verksamhetsområde. I samband med det behandlas hur produkter och idéer skyddas genom lagar och andra bestämmelser, till exempel upphovsrätt.

• Produktutvecklingsprocessens olika faser och deras innehåll.

• Grundläggande projektmetodik: hur man formulerar mål, planerar, organiserar och fördelar ansvar, genomför, presenterar och utvärderar ett projekt. I samband med det behandlas hur man identifierar, skapar och samverkar i nätverk. • Grundläggande mötesteknik och dokumentation. • Ledarskap, grupprocesser och problemlösning. • Tillämpad marknadsföring inom projektets verksamhetsområde utifrån lagar och andra bestämmelser. • Presentationsteknik anpassad till syfte, mottagare och situation. • Finansieringsformer inom projektets verksamhetsområde, ekonomisk planering, dokumentation och uppföljning.

• Affärsplanens innehåll och uppbyggnad. I samband med detta användning av grundläggande metoder för marknadsundersökning, omvärldsanalys och omvärldsbevakning, samt finansieringsfrågor. • Mötesteknik i olika sammanhang och med olika syften samt dokumentation. I samband med det behandlas olika metoder för att lösa problem och fatta beslut. • Ledarskap och organisation. I samband med det behandlas konflikthantering. • Affärsmässig presentationsteknik i marknadsföringssyfte anpassad till mottagare och situation. • Försäljningsteknik och argumentation. • Utvärdering av det fiktiva företagets verksamhet med uppföljning av ekonomiskt resultat. I samband med detta utvärdering av gruppens eller den egna arbetsprocessen. • Några viktiga lagar och andra bestämmelser som styr företagens verksamhet. I samband med det behandlas hur produkter och idéer skyddas genom lagstiftning. • Företagsekonomiska metoder inom kunskapsområdena kalkylering, marknadsföring och redovisning.

UF-företagande | Entreprenörskap på riktigt

9789127428423_UF_LH_ny.indd 15

15

© 2012 Ung Företagsamhet i Sverige ISBN 978-91-27-42842-3

2012-04-11 15.31


Likheter och skillnader mellan kurserna Entreprenörskap

Entreprenörskap och företagande

Eleverna jobbar fram idéer för sitt projekt eller företagande och arbetar därmed med olika idéutvecklingsmetoder. Idéutvecklingsprocesser: hur man skapar, värderar, förverkligar, vidareutvecklar eller överger idéer inom projektets verksamhetsområde.

Vägen från idé till att starta företag. I samband med det behandlas hur man identifierar, skapar och samverkar i olika former av nätverk.

Sedan tar sig formen för de båda kurserna lite olika uttryck. I Entreprenörskap får eleverna kunskap om projektmetodik som sedan ska omvandlas till en fungerande affärsidé och därefter en affärsplan. I Entreprenörskap och företagande kopplas kursen direkt till skapandet av en affärsplan och dess genomförande. I båda kurserna nämns nätverkets betydelse och uppbyggnad. Grundläggande projektmetodik: hur man formulerar mål, planerar, organiserar och fördelar ansvar, genomför, presenterar och utvärderar ett projekt. I samband med det behandlas hur man identifierar, skapar och samverkar i nätverk.

Affärsplanens innehåll och uppbyggnad. I samband med användning av grundläggande metoder för marknadsundersökning, omvärldsanalys och omvärldsbevakning samt finansieringsfrågor

Immaterialrätt, skattelagstiftning och andra lagar som gäller inom det verksamhetsområde eleverna arbetar med. Däremot behöver inte elever som driver UF-företag inom kursen Entreprenörskap fördjupad kunskap, utan betoningen ligger främst på immaterialrätt, men eftersom de driver ett företag är även skatteinformation på sin plats. I samband med det behandlas hur produkter och idéer skyddas genom lagar och andra bestämmelser, till exempel upphovsrätt.

Några viktiga lagar och andra bestämmelser som styr företagens verksamhet. I samband med det behandlas hur produkter och idéer skyddas genom lagstiftning.

Som förberedelse i båda kurserna ingår mötesteknik och dokumentation. I Entrepre­ nörskap är det grundläggande kunskap medan i Entreprenörskap och företagande får eleven träna på mötesteknik i olika sammanhang och med olika syften. Inom Entre­ prenörskap och företagande ingår även metoder för problemlösning. Samma område återfinns även i kursen Entreprenörskap, men under ledarskap och grupprocesser. Grundläggande mötesteknik och dokumentation.

UF-företagande | Entreprenörskap på riktigt

9789127428423_UF_LH_ny.indd 16

Mötesteknik i olika sammanhang och med olika syften samt dokumentation. I samband med det behandlas olika metoder för att lösa problem och fatta beslut

16

>>

© 2012 Ung Företagsamhet i Sverige ISBN 978-91-27-42842-3

2012-04-11 15.31


Entreprenörskap

Entreprenörskap och företagande

Följande centrala innehåll i de båda kurserna uppstår under den aktiva fasen: att driva ett företag. I båda kurserna återfinns ledarskap eftersom eleverna har olika ansvarsområden inom sitt företag. De ska även arbeta i grupp och därmed är kunskap om och upplevelser av grupprocessen av betydelse. Som ledare och som medlem i en grupp är det viktigt att känna till hur man kan lösa problem. Problemlösning återfinns i båda kurserna. Däremot fördjupas även kunskapen om hur man kan hantera konflikter i kursen Entreprenörskap och företagande. Att marknadsföra och sälja in sin idé eller sin vara eller tjänst är något som eleverna ska utföra som UF-företagare. Marknadsföring återfinns i båda kurserna som centralt innehåll medan försäljning enbart bedöms i kursen Entreprenörskap och företagande. Kommunikativ kompetens utvecklas genom de presentationer som eleverna ska utföra i båda kurserna. I kursen Entreprenörskap kan eleven själv välja i vilket syfte som presentations ska utföras, medan i kursen Entreprenörskap och företagande är syftet en affärsmässig presentation. När det gäller finansieringsformer och företagsekonomiska metoder så handlar det i Entreprenörskap om enklare begrepp som till exempel inkomster-utgifter och att kunna göra enkla budgetar som ska bedömas. Om eleverna inom denna kurs driver UF-företag så behöver du utveckla fördjupad kunskap inom området så det uppfyller UF:s krav på innehåll i affärsplan och årsredovisning. Ledarskap och grupprocesser. I samband med det behandlas problemlösning.

Ledarskap och organisation. I samband med det behandlas konflikthantering.

Tillämpad marknadsföring inom projektets verksamhetsområde utifrån lagar och andra bestämmelser.

Försäljningsteknik och argumentation.

Presentationsteknik anpassad till syfte, mottagare och situation.

Affärsmässig presentationsteknik i marknadsföringssyfte anpassad till mottagare och situation.

Finansieringsformer inom projektets verksamhetsområde, ekonomisk planering, dokumentation och uppföljning.

Företagsekonomiska metoder inom kunskapsområdena kalkylering, marknadsföring och redovisning.

Som avslutning ska UF-företaget avvecklas och en årsredovisning ska produceras. I denna årsredovisning finns en möjlighet att i Entreprenörskap göra sin projektutvärdering under avsnittet verksamhetsberättelse och i båda kurserna kan utvärdering av gruppen och den egna arbetsprocessen beskrivas under samma avsnitt. Det som tillkommer i kursen Entreprenörskap är entreprenörskapets betydelse. Antingen kan du som lärare inleda UF-företagande med detta eller ta det löpande ju mer eleverna upplever entreprenörskap eller avsluta med detta och dessutom reflektera kring betydelsen av entreprenörskap för individer, organisationer, företag och samhällen. Entreprenörskapets betydelse för individer, organisationer, företag och samhällen inom områden som är relevanta för elevernas utbildning.

UF-företagande | Entreprenörskap på riktigt

9789127428423_UF_LH_ny.indd 17

Utvärdering av det fiktiva företagets verksamhet med uppföljning av ekonomiskt resultat. I samband med det utvärdering av gruppens eller den egna arbetsprocessen.

17

© 2012 Ung Företagsamhet i Sverige ISBN 978-91-27-42842-3

2012-04-11 15.31


Vad är ett UF-företag? UF-företag är för elever mellan 16 och 20 år som vill prova på att driva ett eget företag. Som UF-företagare genom Ung Företagsamhet lär sig eleverna om entreprenörskap och företagande. Eleverna får erfarenhet av hur det är att ta en idé till handling genom att lära sig företagandets olika delar. De ska skapa en affärsplan, budgetera, marknadsföra, sälja, göra en årsredovisning och slutligen avveckla företaget. De får kontakter inom näringslivet och erfarenheter av olika funktioner som finns i ett företag. Eleverna kommer att inhämta kunskaper och färdigheter inom områden som försäljning, marknadsföring och nätverkande. De får på så sätt möjlighet att utveckla ett entreprenöriellt förhållningssätt, en styrka som de kommer att ha användning för oavsett vad de väljer att göra efter skolan. Det är fullt möjligt att i kursen Entreprenörskap låta eleverna som projekt driva ett UF-företag. Du kommer då att utbilda dem både i det breda och smala perspektivet av entreprenörskap.

vad innebär UF-företagande? UF-företagande innebär att elever i skolan startar, driver och avvecklar ett företag under ett läsår. De får utifrån sina egna idéer ta fram en riktig vara eller tjänst som de sedan marknadsför, säljer och tjänar pengar på. Under företagsåret kommer de att ta beslut, testa, reflektera och utvärdera vad som fungerade bra och mindre bra. Ett år som UF-företagare kan se olika ut beroende på vilken idé eleverna har och hur mycket tid ni har till förfogande för kursen. Det är vanligast att UF-året startar i augusti och avslutas i slutet av maj. Att driva ett UF-företag ger eleven inblick i hur det är att förverkliga drömmen om ett eget företag – både hur roligt och spännande men även krävande det är. Ni har många utmanande uppgifter tillsammans framför er, du och eleverna. Om några elever till exempel vill rädda en sjö i området där de bor, passar det utmärkt att de driver ett projekt med detta ändamål i kursen Entreprenörskap. För att kunna driva ett UF-företag behöver dock projektet utvecklas till att eleverna arbetar företagsmässigt, skapar en affärsidé och arbetar fram en resultatbudget. I budgeten framgår då hur intäkter kan skapas för ändamålet och för att företagets långsiktiga överlevnad ska säkras. Sedan sätter eleverna igång med att planera och genomföra sitt arbete. De behöver skapa aktiviteter som passar syftet. Bland annat kommer löpande bokföring, möten, inköp och promotion att finnas på agendan. Avslutningsvis avvecklar de UF-företaget och upprättar en årsredovisning.

! Tips

• Boka en inspiratör från Ung Företagsamhet i den region som du tillhör, antingen redan i slutet på vårterminen eller till inledningslektionen.

• Bjud in medlemmarna i ett tidigare UF-företag och låt dem berätta om vad de gjorde under deras UF-år. • Bjud in en företagare som berättar om hur det är att driva ett eget företag.

UF-företagande | Entreprenörskap på riktigt

9789127428423_UF_LH_ny.indd 18

18

© 2012 Ung Företagsamhet i Sverige ISBN 978-91-27-42842-3

2012-04-11 15.31


bas- och tilläggsmoment i UF-företag Under ett UF-år ska eleverna utföra fem basmoment och minst tre tilläggsmoment. Basmomenten är obligatoriska och tilläggsmomenten väljs ut för respektive UFföretag. Om eleverna gör dessa moment och blir godkända i kursen får de efter årets slut ett intyg från Ung Företagsamhet. Dessa moment är dock inte kunskapskrav i entreprenörskapskursen och du behöver därför vara noga med vad du ska bedöma enligt kunskapskraven. De fem basmomenten i ett UF-företag är: 1. registrera UF-företaget 2. skaffa en rådgivare 3. göra en affärsplan 4. genomföra minst två försäljningstillfällen 5. upprätta en årsredovisning Tilläggsmomenten kan exempelvis vara att skapa: • logotyp • miljöplan • hemsida • reklamfilm • kvalitetsrutiner

Din roll som lärare Inom EU ser man läraren som den viktigaste framgångsfaktorn för det entreprenöriella lärandet – till, för och genom eleverna. Det krävs aktiva inlärningsprocesser med skickliga och aktiva lärare. Lärandet bygger på upplevelsebaserad, situationsbaserad och sammanlänkande inlärning, vilket innebär en varierad inlärningsmiljö, ämnesövergripande arbete och möjligheter att använda kunskaper, tekniker och färdigheter som man lärt sig även i andra sammanhang. Varje undervisningssituation kännetecknas av syfte, delmål och utveckling av kärnkunskaper parat med successiv utveckling av de entreprenöriella kompetenserna.

Utveckla dina egna entreprenöriella kompetenser Genom att arbeta som UF-lärare är du med och utvecklar entreprenöriella kompetenser och kunskaper om företagande hos eleverna – och även hos dig själv. Ung Företagsamhet kommer att bjuda in dig till fortbildningar och dessutom får du ett nätverk bestående av andra UF-lärare såväl i din region som i resten av Sverige. Du kommer att träna dig i att skapa övergripande utbildningsprojektplaner för ditt område och successivt bygga upp hur du ska träna elevernas kompetensutveckling. Genom att hela tiden vara medveten om denna utveckling, kommer du tillsammans med andra att komma på hur du ska jobba. Det gäller även att du utvecklar ditt eget ledarskap. Du skapar ramarna inom vilket du och dina elever arbetar och driver UF-företagen. Undervisningen bygger på att ni löpande samtalar med varandra. Visst är det fritt och det finns mycket svängrum för eleverna, men du behöver ha en struktur över hur ni ska samtala och hur undervisningen ska gå till. Det får inte bli en utbildning för dem som redan kan!

UF-företagande | Entreprenörskap på riktigt

9789127428423_UF_LH_ny.indd 19

19

© 2012 Ung Företagsamhet i Sverige ISBN 978-91-27-42842-3

2012-04-11 15.31


Som lärare behöver alltså även du utveckla ett entreprenöriellt förhållningssätt samt eventuellt också komplettera med en del kunskaper och färdigheter. Kunskaper • kunskap om ekonomi och arbetsliv • förmåga att identifiera möjligheter • kunskap om affärsetik • kunskap om hur man startar ett företag och de procedurer som ingår, bland annat produktion, företagsledning och marknadsföring Färdigheter • arbeta både självständigt och som gruppmedlem • identifiera och bedöma styrkor och svagheter • sund riskbedömning • pedagogisk planering och ledning av projekt • finansiell styrning • förhandling • kunna representera Förhållningssätt och personliga egenskaper • initiativtagande och proaktiv • självständig • uthållig • kreativ och innovativ • personligt motiverad att nå mål • ansvarstagande • ledarskapsförmåga Att fundera över för dig som lärare • Vad innebär ett entreprenöriellt lärande för dig? • Hur kan ett entreprenöriellt lärande införlivas i din undervisning och i ditt personliga förhållningssätt? • Vilken kompetensutveckling behöver du?

Tre plan: helklass – UF-företag – individuellt Som UF-lärare kommer du att arbeta på tre plan: • hela klassen • respektive UF-företag med sina olika affärsidéer • individuellt med var och en i den roll som de valt När det gäller undervisning i hela klassen kan det handla om olika moment som affärsplan och mässa, försäljningsteknik och grupputveckling. Respektive UF-företag behöver diskutera just deras arbete, hur det fungerar och möjliga alternativ. I samband med detta sker också undervisning och färdighetsträning. Varje elev behöver i sin roll få riktad formativ undervisning, återkoppling på sitt arbete samt stöd när eventuella problem uppstår och hjälp med hur arbetet kan utvecklas. Här sker löpande en dialog, uppvisande av material samt tips och råd.

UF-företagande | Entreprenörskap på riktigt

9789127428423_UF_LH_ny.indd 20

20

© 2012 Ung Företagsamhet i Sverige ISBN 978-91-27-42842-3

2012-04-11 15.31


9789127428423_UF_LH_ny.indd 21

2012-04-11 15.31


UF-företagande – Entreprenörskap på riktigt ges ut av organisationen Ung Företagsamhet och i samarbete med Natur & Kultur. Läromedlet bygger på UF-företagande som verktyg för att arbeta med entreprenörskap i gymnasieskolan. Elevbok och lärarhandledning följer processen från idé, start och drift till avveckling av UF-företaget och stödjer eleverna när de utifrån sina egna idéer och uppsatta mål samt sina entreprenöriella kompetenser tränar och utvecklar sitt entreprenörskap på ett praktiskt och verklighetsförankrat sätt. Områden som tas upp i lärarhandledningen är bland annat ämnet entreprenörskap, entreprenöriellt lärande, gymnasiearbetet, hur moment i UF-företagande förhåller sig till kunskapskraven, hållbar utveckling, skattelagstiftning och andra lagar och regler som eleverna måste förhålla sig till, dramaövningar, idéutveckling, förslag till ämnesintegration, kommentarer till elevboken, tips på lektionsplanering samt övningar och checklistor som kopieringsunderlag. Utöver detta finns fördjupningsmaterial för både lärare och elever på www.ungforetagsamhet.se i form av bland annat Powerpointpresentationer, bedömningsstöd, kontaktpersoner och annan värdefull information. UF-företagande – Entreprenörskap på riktigt passar för alla program, möter centralt innehåll i kurserna Entreprenörskap och Entreprenörskap och företagande och svarar upp mot intentionerna med den nya läroplanen för gymnasieskolan. Elevboken och lärarhandledningen passar även utmärkt om UF-företagande genomförs i andra kurser. Författaren Michael Lindquist har många års erfarenhet som lärare i UF-företagande och har även varit med i den expertgrupp som tagit fram ämnesplanen för det nya ämnet Entreprenörskap. UF-företagande – Entreprenörskap på riktigt finns både som tryckta och digitala böcker. Läs mer på www.ungforetagsamhet.se och www.nok.se/laromedel

ISBN 978-91-27-42842-3

9 789127 428423

9789127428423_UF_omslag.indd 2

2012-04-11 15.20

Profile for Smakprov Media AB

9789127428423  

9789127428423  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded