Issuu on Google+


Kyrkan VÄNDER TRENDEN

FÖRSA

MLINGAR BER ÄT TAR


© 2013 Författarna och Verbum Förlag AB Redaktör Elisabet Sandberg Omslag & grafisk form Helena Lunding Hultqvist Tryck BALTOprint, Litauen 2013 ISBN 978-91-526-3404-2 Verbum Förlag AB Box 22543 104 22 Stockholm 08-743 65 00 www.verbumforlag.se


Kyrkan VÄNDER TRENDEN

FÖRSAMLINGAR BERÄTTAR

INNEHÅLL 1 I centrum är dopet..................13

STOCKHOLMS STIFT

Doptröjor fick fart på församlingen UPPSALA STIFT

i Sundbyberg.........................23

Dopet är med i vardagen i Helga trefaldighet...................16

LULEÅ STIFT

Viktigt behålla kontakten efter dop LUNDS STIFT

för Arvidsjaurs församling........25

Stor dopframgång efter satsning i Fosie församling.......21 STRÄNGNÄS STIFT Hela släkten är delaktig i Arbogabygdens församling....22

GÖTEBORGS STIFT

De pratar om det egna dopet i Lerums församling..................26 VÄSTERÅS STIFT Varje möte knyter an till dopet

i Malungs församling...............27


2

3

4

VISBY STIFT

9

GÖTEBORGS STIFT

Konfirmanderna återvände

Medlemmarna krävde sin

till Stenkumla församling..........29

gudstjänst i Ljungskile............. 85

HÄRNÖSANDS STIFT

10

KARLSTADS STIFT

Unga ledare drar unga

Över nattfika möter Karlstads­

till kyrkan i Torps församling.....35

ungdomarna kyrkan................91

LINKÖPINGS STIFT

Ungdomsbussen

Vuxet växande väckte församlingen i Kisa................. 43 ”Utan engagerade församlingsbor

är framgångsrik......................97 11

LULEÅ STIFT

Engagerade frivilliga tar

är kyrkan död”.......................47

plats i Carlskyrkan................. 99

Vuxna sänds ut av biskop........51

Luleå stift satsar på idealitet...107

5

12 VÄXJÖ STIFT

6

VÄSTERÅS STIFT

Kyrkoherden tar emot brudpar

Oskarshamns nischning ser

i amerikanare i Västerås..........53

till människors behov.............109

STOCKHOLMS STIFT

Många väljer mässan

Kristna och muslimer samlas

i Katarina församling...............61

i Landskrona församling......... 119

Stiftet skyddar församlingar som vill prova.........................68 7

14 SKUTFÖRSAMLING Doften av kanelbullar skapar kyrkorum i Thailand..............127

STRÄNGNÄS STIFT

Alla ryms i den nya kyrkan i Västra Vingåker....................71 8

13 LUNDS STIFT

SKARA STIFT

Musiken får kyrkan att fyllas i Mariestad.............. 77

”Jag som präst får bära det kyrkliga”........................133


Förord De goda berättelserna måste alltid berättas! av liv och det vill vi berätta om. I den här boken presenteras 14 exempel från Svenska kyrkans församlingar – exempel från varje stift samt ett från Svenska kyrkan i utlandet. Spännvidden är stor: den sträcker sig från glesbygd, över tätort och stad, till storstad; från Arvidsjaur församling i norr till Malmö i söder. Alla de skildrade församlingarna har olika förutsättningar, men gemensamt är att ingen av dem är någon ”superförsamling”. I stället är det församlingar med både glädjeämnen och bekymmer. Men också sammanhang där någon eller några personer har funnit nya former att bära och gestalta evangeliet in i vår tid. Vi vill hjälpa till med att sprida positiva exempel, uppmärksamma lyckosamma projekt, lyfta fram energi och engagemang som finns lokalt och synliggöra den livskraft som finns runt om i kyrkan. Den här boken ingår i en satsning som kallas Succé. Den är resultatet av ett nära samarbete mellan Verbum förlag och Kyrkans Tidning. De flesta texter är skrivna av journalister på Kyrkans Tidning och några reportage har varit publicerade där. Projektledare och redaktör har journalisten Elisabet Sandberg varit tillsammans med en extern redaktör, Niklas Grahn, präst och teolog i Karlstad. Succé sprider de goda exemplen. Inte för att man ska kopiera andra församlingars framgångsrika arbete – det är inte möjligt – utan för att inspireras av varandra.

svensk a kyrk an sjuder

Så, låt dig inspireras! JONAS EEK Utgivningschef Verbum förlag

KYRKAN VÄNDER TRENDEN

7


Inledning Det spelar roll!

sig i en utmanande situation. Allt färre deltar i gudstjänster och medlemsantalet viker. Människors relation till kyrka och kristen tro försvagas samtidigt som samhället blir allt mer pluralistiskt. Från att tidigare ha varit en myndighetskyrka orienterar sig nu Svenska kyrkan som självständigt trossamfund. Det är inte märkligt om denna utveckling ger upphov till en identitetskris. En kyrka som kallar sig folkkyrka – en kyrka för alla människor – får bekymmer med sin självbild när människor i minskad utsträckning upplever att denna kyrka är relevant för det egna livet. Kyrkan lever i världen och är därmed beroende av hur det omgivande samhället förändras. Detta är inget nytt utan så har det alltid varit. Kartan ritas ständigt om och kyrkan har att förhålla sig till detta. En organisation som befinner sig i förändring riskerar att tappa bort sig själv. Vilket är uppdraget och hur ska detta uppdrag förverkligas i samtiden? Samtidigt finns också andra bilder av Svenska kyrkan. Församlingar som sjuder av liv. Gudstjänster där evangeliet gestaltas. Livgivande möten mellan människor. Utgivande diakonala handlingar där människovärdet värnas och utsatthet bryts. Församlingar som är växtplatser för tro och kallelse. Denna bok, Kyrkan vänder trenden, har till syfte att synliggöra detta liv. Här lyfts församlingar fram som inte har paralyserats av tidens utmaningar. Församlingar som inte har fastnat i känslor av uppgivenhet och hopplöshet utan som har funnit vägar att bära evangelium framåt i det nya landskapet. Ofta börjar det med en eller några få personer som förmår göra skillnad, som inspirerar och ”smittar” andra. Kyrkan vänder trenden vill bidra till det goda samtalet om Svenska

svensk a kyrk an befinner

KYRKAN VÄNDER TRENDEN

9


kyrkan. Visa att allt det framgångsrika arbete som sker runt om i Svenska kyrkans församlingar utgör en stor skatt för kyrkan att dela och inspireras av. När detta sker blir kyrkan en lärande organisation. Församlingarna som skildras delar insikten om att det spelar roll vad kyrkan gör. De har erfarenhet av att det är möjligt att påverka utveckling och trender, att det finns frågor som kyrkan själv äger. Denna erfarenhet utgör motgift mot uppgivenhet och missmod. I flera av exemplen har utgångspunkten för förändringsarbetet varit frågan: Vem är kyrkan och för vems skull finns kyrkan? Analysen har ofta utmynnat i ett gränsöverskridande arbete där gamla arbetsformer tillåts dö för att möjliggöra nytt liv. Så var det i Landskrona, Västerås, Oskarshamn och Stenkumla. På många håll har den pastorala analysen också lett till en strävan efter ökad delaktighet där nya former och strukturer skapats för att fler ska kunna bära och växa i kyrkan. Så var det i Ljungskile, Umeå, Kisa och bland de unga ledarna i Torps församling. När kyrkan söker efter sin identitet är det naturligt att dopet hamnar i centrum. I många församlingar pågår ett intensivt arbete med att lyfta fram dopet, ofta utifrån frågan: Vad betyder dopet för oss och hur kan dopet bli en angelägenhet för fler? Flera exempel finns med i boken, bland annat dopprojektet i Uppsala stift. Andra exempel skildrar församlingar som gestaltar Jesus uppmaning om att ”gå ut i världen”. De strävar efter att vara kyrka där människor finns, t.ex. under helgkvällar bland ungdomar på Stora torget i Karlstad eller bland svenskar och turister i Bangkok. Gudstjänsten är kyrkans kärna. Runt om i Svenska kyrkan utvecklas nya gudstjänstformer. Former som öppnar upp och sätter relationer i centrum, snarare än form och struktur. I boken berättas om Katarinamässan i Stockholm och om vardagsgudstjänster i Helga trefaldighets församling i Uppsala. I ett annat kapitel skildras hur församlingen i Mariestad arbetar med att ta vara på musikens kraft i gudstjänstarbetet. Att det är möjligt att omvandla ett gammalt kyrkorum till ett inbjudande och funktionellt rum genom samverkan mellan församling, länsmuseum, antikvarier och konservatorer m.fl. visar exemplet från Västra Vingåker.

10


Det finns massor av liv och framtidstro i Svenska kyrkan att lyfta fram som inspiration. Så mycket att glädjas och känna stolthet över. Om inte kyrkan själv talar väl om kyrkan – vem ska då göra det? Tänk om vår tid kan få vara en tid då trenden vänder. En tid då missmod vänds i tillförsikt, då splittring vänds till samhörighet, då otrygghet vänds mot insikt om de fantastiskt spännande utmaningar och möjligheter som ligger i att få vara kyrka just i vår tid. Guds rike växer i vår kyrkas församlingar. Inte sällan i tysthet utan uppmärksamhet. Ofta i det vardagliga och vanliga. Och just så ska det nog vara. För det är inte det extraordinära som Jesus väljer att använda sig av när han bjuder in människor för att vara med och bygga Guds rike. En fiskare, en tullman, en soldat … Inte heller platsen är extraordinär utan en obetydlig plats i periferin. Guds rike byggs mitt i vardagen – mitt i livet. Det sker på en strand, i ett hem, mitt i sorgen, under en fest, i sjukdom och förtvivlan, bland mammor, barn och utstötta. – Följ med och se, uppmanar Jesus när han inbjuder till att vara med och se hur Guds rike tar gestalt. Där Gud verkar kan vi se en skillnad. Där skapas sammanhang som är goda att vara i. Där uppstår relationer som fyller människor med livslust, livsmod och framtidstro. Det är sammanhang där det inte är som förut. Sammanhang där människor växer, där livet blir synligt. Det är Guds rike. Niklas Grahn

KYRKAN VÄNDER TRENDEN

11


I fjol utsågs Jerker Alsterlund till Årets förnyare i Svenska kyrkan. Bakom utmärkelsen står Kyrkans Tidning tillsammans med Gotlands kyrkvecka och Visby domkyrkoförsamling. Den lyfter fram teologi och kyrkoliv som inspirerar andra och gjuter nytt hopp i Svenska kyrkan.


text

Elisabet Sandberg | foto Lars Rindeskog, Scanpix, Per Wilder

5

VÄSTERÅS PASTORAT

Bröllop med amerikanare början av juli fylls Västerås gator av tusentals nyputsade, nedcabbade amerikanska bilar som cruisar långsamt genom staden. Power big meet är en folkfest med tiotusentals besökare. Västeråsarna går man ur huse för att titta på bilar, träffa folk och delta i vimlet med picknick-korg och rockabilly-stass. Sedan år 2008 är bilträffarna också ett populärt tillfälle att gifta sig i Svenska kyrkan, hittills har de anställda vigt över 200 par. Jerker Alsterlund, tidigare kyrkoherde i Önsta församling i Västerås, var den som tog initiativ till drive in-vigslarna som det bara är att rulla in till med sin älskade, i sin älskade amerikanare. Men när han fick frågan första gången var det inte alls självklart att Jerker Alsterlund skulle säga ja. Hans svar till den kvinna som sökte upp honom i vimlet var nej. Där stod en medlem i Svenska kyrkan som längtade efter att få gifta sig enligt den svenskkyrkliga ordningen och prästen sa nej. Flera gånger dessutom. Och inte nog med det, Jerker Alsterlund invände och sa att en vigsel måste förberedas. Kvinnan svarade med att dra fram alla nödvändiga papper, hindersprövningen var redan klar. Jerker fortsatte att vägra. Kvinnan grät. Det fick Jerker Alsterlund att inse något obehagligt om sig själv. Och om kyrkan. varje år i

KYRKAN VÄNDER TRENDEN

53


– Det obehagliga var att det var ju jag som inte var beredd. Jag, kyrkan. Paret hade förberett sig men jag var principfast och invände, för en vigsel i Svenska kyrkan görs ju på ett visst sätt och enligt en viss ordning. – Paret var redo för vigseln och längtade efter kyrkan, men de kunde inte vår organisations koder. Jerker Alsterlund började rannsaka sig själv. Om han nu träffade, och avvisade, två medlemmar i Svenska kyrkan, hur många andra fanns det FAKTA som också längtade efter kyrkans tjänsI fjol utsågs Jerker Alsterlund ter? Medlemmar som kanske inte hade till Årets förnyare i Svenska råd att bjuda in till ett stort bröllop som kyrkan. Bakom utmärk­el­ man förväntas ha? Medlemmar som sen står Kyrkans Tidning kanske inte hade tid eller ork att planetillsammans med Gotlands ra det där drömbröllopet som de blankyrkvecka och Visby dom­ ka magasinen visar upp? kyrkoförsamling. Den lyfter – Så jag ändrade mig. Jag insåg att fram teologi och kyrkoliv jag måste lita på dem som kommer till som inspirerar andra och kyrkan och be för deras beslut. När de gjuter nytt hopp i Svenska kommer så har de ju bestämt sig, säger kyrkan. Jerker Alsterlund. – Av en slump upptäckte vi en grupp människor med jättebehov. Det här är personer som inte ringer till pastorsexpeditionen. Kyrkan är en främmande värld för dem, många har en förskräckligt konstig bild av kyrkan. Tillgänglighet är ett nyckelord för Jerker Alsterlund. Genom att finnas på plats, på bilträffarna ute bland folk görs kyrkan tillgänglig för fler. Tidigt bestämdes att alla präster som var i tjänst under dagen skulle bära kaftan – för tydlighetens skull. Och signalen har gett effekt. – De präster som inte viger par pratar hela tiden, människor har så många frågor, säger Jerker Alsterlund. – Bilträffarna är en väldig kontaktyta för oss. Och uppenbarligen finns det ett behov av att möta kyrkan. Det vi har att slåss mot är fördomar, så varje möte är till det bättre. I Önsta församling har man funderat över att sluta med vigselsamtal inför vigslarna. De traditionella samtalen kanske inte längre behövs, resonerar Jerker Alsterlund.

54


ovan: Tidigare kyrkoherde Jerker Alsterlund tog initiativet till drive in-vigslarna.

KYRKAN VĂ„NDER TRENDEN

55


– Vi ska inte ge paren några kontrollfrågor. De samtal som vi har, har fått en annan betydelse, under dem går vi igenom det praktiska. – Vi måste också lita på våra riter. De fungerar alldeles utmärkt trots att människor inte förstår allt i dem. Jerker Alsterlund skulle däremot vilja att kyrkan införde vigsel- och dopsamtal efter handlingarna. Han jämför med tandläkarna och bilmekanikerna. De ser till att boka in tider för årliga kontroller, för att se att allt är bra. Samtalens funktion skulle då bli en annan, i stället för att vara undervisande skulle de vara vårdande. – Medlemmarna skulle då tillåtas att vara med om något först. Sedan kan vi prata om det. Risken med den ordning som vi har i dag är att de kyrkliga handlingarna och VÄND TRENDEN samtalen inför blir för intellektuella och forSÄTT MEDLEMMEN maliserade och att de bara handlar om vår FRÄMST! egen agenda. Vill man engagera sig i människors väl o ve, borde det vara naturligt att «« Ge er ut bland folk, utveckla en uppföljande verksamhet. lyssna, prata Erfarenheterna från drive in-vigslarna vi«« Var tydliga med att ni sar att riten går fram. Jerker Alsterlund bekommer från Svenska rättar om en man och en kvinna som rullade kyrkan fram med sin bil i folkvimlet en sommar för «« Lita på att riten går fram att gifta sig. Mannen hade rakat huvud, en «« Våga svara på de enkla tatuering i nacken och under vigseln satt han frågorna, samtalet föds helt spänt och stirrade rakt fram. ur det. – Hur ska det här gå, tänkte jag. Har bruden släpat hit honom? När det var dags för vigsellöftena började mannens tårar att rinna. – Riten går fram. Vi som kyrka måste lita på det. Också jag har blivit positivt överraskad över hur bra det går, säger Jerker Alsterlund. Sedan några år tillbaka bjuder församlingen även in till drop in-dop. Återigen fick Jerker Alsterlund idén från en medlem som var med under bilträffarna, men återigen sa han först nej. I två år sa han nej. – Dopet handlar om att man döps in i en hemförsamling och in i ett större teologiskt sammanhang. Bilträffarna är ju ingen församling, tänkte jag.

Tips

56


KYRKAN VÄNDER TRENDEN

57


Nattvarden i Önsta Gryta kyrka är en av de största pärlplattorna i världen.

LegoJesus i Önsta Gryta kyrka består av legobitar som medlemmar har skänkt.

Men så började Jerker Alsterlund rannsaka sig själv igen. Och kom fram till att det visst finns en församling kring barnet. Problemet låg, som när det gällde vigslarna, hos honom som präst och som företrädare för kyrkan. – De som kommer på bilträffarna känner varandra sedan länge. De möts på olika platser och är en församling. – Vi i kyrkan tror att det bara är vår egen aktivitet som skapar församlingen. Det finns en osynlig norm som säger att den som är kristen går i kyrkan varje söndag och det är där församlingen också finns. Men vi behöver inse att det finns andra sammanhang där församlingen skapas. Insikten om medlemmarnas betydelse har gjort att Önsta församling har valt andra arbetssätt än vad som är vanligt i kyrkan. Sedan påsken 2009 står Jesus i naturlig storlek i Önsta Gryta kyrka. Statyn är byggd av

58


FAKTA

Önsta församling ingår sedan

Pastoratet består av både tätort

årsskiftet i Västerås pastorat

och glesbygd. En stor del av

tillsammans med åtta andra

församlingarnas verksamhet handlar

församlingar.

om socialt arbete, man driver till exempel sedan ett antal år tillbaka

Domprost Margarethe Isberg

Svenska kyrkans familjerådgivning

leder pastoratet tillsammans

och psykoterapi.

med en ledningsgrupp där fyra pastoralområdeschefer ingår. Jerker

Vigslarna under motorträffarna

Alsterlund är en av dem.

registreras som vigslar i Västerås domkyrkoförsamling, 200 par har

Pastoratet har totalt 140 000

vigts vid de tillfällena.

invånare, knappt 92 000 är medlemmar.

drygt 30 000 vita legobitar som medlemmar har skänkt. Alla fick på det viset ha ”sin del i Jesus”, som en liten pojke uttryckte det helt i samklang med Paulus syn på kyrkan. I maj 2011 monterades en enorm pärlplatta i samma kyrka föreställande Den sista måltiden av Leonardo da Vinci. Alla skolor i församlingen med ett stort antal skolbarn involverades i arbetet med att lägga pärlorna som sammanfogades till konstverket. Samtidigt som barnen gjordes delaktiga i att bygga sin kyrka funderade de anställda över hur de skulle nå de vuxna som de normalt inte når. Idén med ett utegym föddes och våren 2010 invigdes redskapen som står utanför kyrkan. Gymmet visar på att kristendomen inte bara ser till själen utan att tron faktiskt handlar om hela människan. – Om vi ser alla döpta som fullvärdiga medlemmar då blir det också naturligt för oss att tänka på alla människor. Alla ska räknas och tas på allvar, säger Jerker Alsterlund. – Med Lego-Jesus, pärlplattan och gymmet har vi skapat delaktighet och vi har gett alla en chans att ta plats. Plötsligt har kyrkan blivit min som jag vill besöka. Massor av människor använder gymmet och några av dem har också börjat komma in i kyrkan.

KYRKAN VÄNDER TRENDEN

59


60


text

Kristoffer Morén | foto Lars Rindeskog, Frida Lönnholm

6

KATARINA FÖRSAMLING

Söderbor väljer Katarinamässan 392 personer är samlade för att fira Katarinamässa i Katarina kyrka på söder i Stockholm. Det är söndag och klockan är elva. Kontrasten mellan tempot i kyrkan och gatulivet utanför är stor, många människor rör sig längsmed den närbelägna Götgatan för att shoppa och fika med söndags­ sömniga vänner. Men 392 personer har valt att gå in genom kyrkporten för att fira guds­ tjänst. I kyrkan hälsar några av deltagarna välkommen, församlingen växel­ sjunger Taizépsalmen ”Herre hör min bön” med en av prästerna. De silver­ hårade är där, men ovanligt många är i yngre medelåldern och en hel del ungdomar har hittat in. Musiken är blandad, kören sjunger klassiskt, en poplåt kompas av gi­ tarr, kören backar upp och orgeln smyger sig in. Flera gudstjänstdeltagare filmar med sina mobiler. Predikan utgår från den enda bibeltexten som läses under gudstjänsten. Nattvarden delas ut på flera ställen i kyrkan, men kön är lång, bara ett fåtal sitter kvar i bänkarna. Efteråt följer en stund av tystnad, några ber i koret på utlagda kuddar, några tänder ljus, människor rör sig i kyrkan. Kören sjunger ett stycke ur Carmina Burana. Välsignelsen följs av en

KYRKAN VÄNDER TRENDEN

61


psalm som spelas på stora orgeln, och gudstjänsten är slut. Efteråt blir kön till brunchen i församlingshus­ et lång. När Olle Carlsson var kommi­ nister i församlingen tog han in­ itiativet till den uppskattade All­ helgonamässan, en gudstjänst på söndagskvällar med enkel form, inspirerad av 12-stegsrörelsens and­ lighet. Den firas fortfarande i All­ helgonakyrkan, församlingens min­ dre kyrka. – När jag blev kyrkoherde fick jag i uppdrag att förnya gudstjäns­ terna även i Katarina kyrka. Vi tog med oss och utvecklade det vi lärt oss av Allhelgonamässan, säger Olle Carlsson. Olle Carlsson, kyrkoherde Målet var delaktighet. Tidigare bestod högmässorna för mycket av olika självständiga delar, tycker han. Prästerna gjorde sitt, kyrkomusikerna sitt och kyrkvärdarna förberedde sig på sitt håll. – Vi ville göra gudstjänsterna till ett samarbete och en kommunikation med deltagarna, och få bort upplevelsen av ett framförande och av att det finns ett ”vi” och ett ”dom” i gudstjänsten, säger Olle Carlsson. – Vi gör gudstjänsten tillsammans. Vi är många olika människor som medverkar och vi försöker visa tillit och ge plats också till dem som är nya. Nu görs Katarinamässorna av ett team, med så få anställda som möj­ ligt och med så många lekmän som möjligt. Men det var inte helt lätt att skapa mässan. Allhelgonamässan kon­ kurrerade inte med något annat, i Katarina kyrka fanns en etablerad form för högmässorna och grupper som arbetade med dem. – Vi försökte moderera och jämka i början, men det krävdes ett helt nytt koncept. Jag är glad över att jag fick med mig de anställda, musiker

62


KYRKAN VÄNDER TRENDEN

63


och körsångare, och de förtroendevalda, säger Olle Carlsson. Men några tidigare engagerade i församlingen har man tappat. – Det beklagar jag, men det är väl så i organisationer att de som gyn­ nas av det rådande paradigmet inte vill förändra. Han beskriver guds­ tjänstordningen som ”mainstream”. Katarina­ mässan har ingen agenda men formen är sig alltid lik, även om olika per­ soner deltar och man har olika sorters musik i gudstjänsterna. – Man ska känna igen sig och vi vill inte ha med sådant som inte folk be­ griper och som skapar osäkerhet, man ska inte behöva fundera över om man ska stå eller sitta eller varför man ska stå. Vi står bara upp under trospsalmen. VÄND TRENDEN Trospsalmen – ”Jag skulle vilja våga GÖR GUDSTJÄNSTEN tro” – sjungs i stället för trosbekännel­ BEGRIPLIG sen, och i stället för syndabekännelse ber man en överlåtelsebön som följs av «« Lär av vår tids största andliga tyst reflektion. Sedan ber prästen en väckelse – tolvstegsrörelsen. befrielsebön. «« Översätt evangeliet så att folk – Det är viktigt att det allvaret finns förstår. kvar, och vi skulle kunna använda den «« Våga sätta gudstjänsten i traditionella syndabekännelsen. Men centrum. vi vill att mässan ska beröra, så vi und­ «« Gör allvar av det allmänna viker det som kan kännas mekaniskt. prästadömet och låt alla som Blir det mer stringent för att man läser vill, vara med och sätta sin innantill? prägel på gudstjänstlivet. Det viktiga är att gudstjänsten kom­ «« Håll ut och tro på Gud. municerar, det återkommer Olle Carls­ son till. Särskilt när så många av dem som deltar inte har någon vana av ett regelbundet gudstjänstfirande. – Fungerar inte kommunikationen kommer de inte tillbaka. Men det gör de. Olle Carlsson menar att Katarinamässan inte kostar mer än att fira en vanlig gudstjänst, men att skapa det breda samarbetet kräver planering och uppföljning. – Alla medverkande träffas före gudstjänsterna och vi utvärderar dem varje onsdag. Mässan utvecklas hela tiden och det kräver mycket arbete

Tips

64


ovan t.v.: Lars Wigrell. t.h.: Kyrkbrunch efter gudstjänsten. t.h: Anna-Lena Dahlöf. Första uppslaget. En av deltagarna, Angelika Zaring, framför en liturgisk dans.

KYRKAN VÄNDER TRENDEN

65


I Katarina går fler i gudstjänst än i någon annan församling i Svenska kyrkan.

att hålla den öppen och inkludera nya människor. Men är det delaktigheten som gör att folk kommer, eller beror det på Olle Carlsson? Är det en Olle Carlsson-sekt som växer fram? – Sedan jag blev kyrkoherde har jag knappt varit i Allhelgonamässan och först blev deltagarna färre, men nu har de blivit fler igen och det beror på arbetslaget och lekmannadeltagandet. Det finns arbetsmetoder som fungerar och som man kan lära sig, men­ ar han, och som kyrkoherde predikar han inte längre varje söndag och hans ledarskap är mer indirekt och handlar om att coacha. – Ändå går det inte att komma ifrån att det behövs entusiastiska eldsjälar i kyrkan och att ledare har betydelse. Jag använder mig av att många vet vem jag är i arbetet och jag är glad över att jag har fått spela en roll i de här skeendena, men när andligheten blir stark i en grupp är det viktigt att man håller sammanhanget öppet och att jag inte dominerar, säger Olle Carlsson. – Det finns en orm i varje lustgård.

66


FAKTA

Katarina församling, ligger på

Andelen döpta av alla födda var år

Södermalm i Stockholm, tillhör

2012 29,3 procent, vilket är en liten

Stockholms stift.

minskning från åren dessförinnan. År 2008 var andelen 34,4.

I församlingen bor det 34 919 personer, antalet medlemmar

Andelen konfirmerade av alla

är 20 283 (58 procent).

15-åringar med minst en kyrko­ tillhörig förälder var år 2012

Besökare i huvudgudstjänst var i snitt år 2012 258 personer (enligt

17,7 procent.

församlingen ökar besöken i år,

26, 5 procent av alla vigslar var

på kyndelsmässodagen: 600).

i Svenska kyrkan.

Församlingen toppar listan över högst antal besökare i gudstjänst i landet. Katarinamässan firades första gången den 22 januari 2012.

KYRKAN VÄNDER TRENDEN

67



9789152634042