Page 1

F Ö R E TA G S E K O N O M I A FA K TA B O K

Jan-Olof Andersson Cege Ekström Jöran Enqvist Rolf Jansson

S M Å F Ö R E TA G A N D E A ENTREPRENÖRSKAP

E2000 Combi – för kurser och utbildningar inom ekonomi och företagande med betoning på entreprenörskap. Genom sin uppläggning täcker E2000 Combi A kurserna Företagsekonomi A och Småföretagande A på gymnasiet och komvux. Läromedlet passar också utmärkt för andra grundkurser inom ekonomi och företagande – såväl på gymnasiet och komvux som inom kvalificerad yrkesutbildning (KY) och annan vuxenutbildning. E2000 Combi inspirerar till såväl studier som företagsprojekt. Materialet ger bra inblick i verklighetens småföretag samt rikligt med tillämpningar inom ekonomi och företagande. Exempel, aktuella företagsreportage, uppgifter, praktikfall och projektupplägg samverkar till en aktiv inlärning med fokus på ekonomi spetsad med entreprenörskap. Bakom E2000 Combi ligger det framgångsrika E2000-konceptet med bl a • Rikligt med uppgifter i stigande svårighetsgrad som ger en gedigen inlärning • Även användning av webben • Praktikfall som sätter kunskaperna i sitt sammanhang • Projekt som utvecklar nytänkande och social kompetens samt förstärker kunskaper och färdigheter

E2000 Combi A består av faktabok, problembok med cd, lösningsbok och lärarhandledning med cd. I Combi-paketet ingår även en fortsättningsbok – E2000 Combi B – som täcker kurserna Företagsekonomi B och Småföretagande B. Författargruppen har bred erfarenhet av företagande och utbildning samt har skrivit ett flertal böcker i ekonomiska ämnen. Jan-Olof Andersson är konsult och utbildare, Cege Ekström är konsult och lärare inom kvalificerad yrkesutbildning (KY), Jöran Enqvist är gymnasielärare och lärarutbildare och Rolf Jansson är företagsledare och konsult inom Adera-gruppen.

FA K TA B O K

• Inspirerande och samverkande layout med fyrfärg, figurer och foton • Lättfattlig och informativ text • Intresseväckande exempel och företagsreportage inom en mängd aktuella branscher • Fylliga sammanfattningar som stöd för inlärning och prov

FA K TA B O K Best.nr 47-08657-3 Tryck.nr 47-08657-3-00

F Ö R E TA G S E K O N O M I A S M Å F Ö R E TA G A N D E A ENTREPRENÖRSKAP

Omslag.indd 1

LIBER

07-06-20 13.34.37


E 2000 Combi A Faktabok ISBN 978-91-47-08657-3 © 2007 Författarna och Liber AB Redaktion: Per-Olof Bergsten och Karin Landmér Formgivning och omslag: Fredrik Elvander Layout och sättning: Daniel Sjöfors, Blå Huset Bildredaktör: Cissi Glave Figurer: Jonny Vikström Upplaga 1:1 Printed in Slovenia by Korotan, Ljubljana, Slovenien 2007

Produktstöd, uppdateringar, rättelser och komplement Information om produktstöd, viktiga förändringar, korrigeringar av eventuella fel i materialet m m hittar du på vår hemsida: www.liber.se [titel   produktstöd/ komplettering]. Om du inte har tillgång till Internet: ring 040-25  86  00 och begär vår Kundservice, så skickar vi aktuell utskrift till dig.

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Den som bryter mot lagen kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 205  10 Malmö tfn 040 -25  86  00, fax 040 -97  05  50 Beställning: tfn 08-690  93  30, fax 08-690  93  01 http://www.liber.se epost: kundtjänst.liberab@liber.se

kap 0.indd 2

07-06-26 11.02.51


Detta är

     !

är avsedd för kurser och utbildningar inom ekonomi och småföretagande med betoning på entreprenörskap. Genom sin breda uppläggning täcker E2000 Combi A   både kurserna Företagsekonomi A och Småföretagande A på gymnasiet och komvux. E2000 Combi B   bygger med naturlig progression vidare med täckning av kurserna Företagsekonomi B och Småföretagande B. Det betyder att A- och B- kurserna är en sammanvävd helhet, där B-delen ändå uppfattas som ett lyft till en högre kunskapsnivå och vidgad förståelse. passar också utmärkt för andra grundkurser inom ekonomi och företagande – såväl på gymnasiet och komvux som inom t   ex kvalificerad yrkesutbildning (KY). Genom sin profil passar den inte bara skola, utan också entreprenörsinriktade kurser hos företag, branschorganisationer och bildningsförbund. E2000 Combi fungerar också mycket bra vid självstudier och distansstudier. förenar kunskaper i företagsekonomi med småföretagaranda och entreprenörskap. Materialet är lämpligt för en verklighetsanknuten pedagogik där man vill lyfta fram kreativt nytänkande som förutsättning för företagande. Ambitionen är att skapa aktiv inlärning med fokus på ekonomi spetsad med entreprenörskap. inspirerar till såväl studier som företagsprojekt. E2000 Combi består av en klargörande och engagerande Faktabok samt en Problembok som innehåller rikligt med övningar av olika slag. Dessutom finns en Lösningsbok med utförliga lösningar. Fakta ger bra inblick i verklighetens småföretag genom intresseväckande exempel och företagsreportage inom ett stort antal aktuella branscher. Det inkluderar även ett antal ”följetongsexempel” som förstärker förståelse för sammanhang och helhetsuppfattning.

Förord •

kap 0.indd 3



07-06-26 11.02.52


Fakta anknyter till det framgångsrika E2000-konceptet med en lättfattlig, berättande och informativ text, inramad av en inspirerande och samverkande layout med fyrfärg, figurer och foton. Begreppsförklaringar i marginalen och fylliga sammanfattningar ger stöd för repetition, inlärning och prov. Som stöd för elevaktiva arbetssätt finns också flera praktiska checklistor, samt baktill i boken en ”Entreprenörens ordlista” – med begreppen även på engelska.  Problembok innehåller rikligt med uppgifter i stigande svårighetsgrad, vilket ger en stegvis förstärkt inlärning. Den problemorienterande pedagogiken finns också med i olika praktikfall som sätter kunskaperna i sitt sammanhang. Större projektarbeten förstärker kunskaper och färdigheter, bl  a genom aktiv användning av webben, men utvecklar också nytänkande och social kompetens.   Problembok  bidrar också till elevaktiva arbetssätt genom att boken innehåller digitalt stöd.

Författargruppen till E2000 Combi har bred erfarenhet av företagande och utbildning samt har skrivit ett flertal böcker i ekonomiska ämnen. Jan-Olof Andersson är konsult och utbildare, Cege Ekström är konsult och lärare inom kvalificerad yrkesutbildning (KY), Jöran Enqvist är gymnasielärare och lärarutbildare och Rolf Jansson är företagsledare och konsult inom Adera-gruppen.

Lycka till med dina studier! Författarna & Redaktion



kap 0.indd 4

• Förord

07-06-28 13.55.28


Innehåll

Företagande – en livsstil som blickar framåt 8



1

Ekonomi – att hantera resurser 12

Produktutvecklingens steg 53

Utveckling av kringprodukter 56 Utveckling av metaprodukten 57

Våra resurser 14 Att hantera resurser – för hållbar utveckling 15 Att vara ekonomisk 17

Metaprodukten i butik 57 Förpackningen – en viktig del 58 Metaprodukten stärker varumärket 58

Privatekonomi 18 Ekonomi är planering 18

Varumärke – ett begrepp med flera betydelser 61

Företagsekonomi 20

Även små företag har varumärken … 61 … liksom personer, organisationer m fl 62

Även företag måste planera 20 Ett företag betyder så mycket – för många 22

Frank form – varumärke med ”egen” personlighet 63 Etik – en allt viktigare del av varumärkeslöftet 64

Richard säsongar på Mallorca 23 Samhällsekonomi 24

Hållbar utveckling 64 En utveckling som håller i längden 65

Offentlig sektor – stat, kommun och landsting 24

Marknadsekonomi – ett sätt att fördela resurserna 25

Så skyddar du din produkt 65

Konkurrensen är viktig 25

2

Produkt och varumärke 50 Produkt = vara eller tjänst 52 Utveckling av en kärnprodukt 52

Patent – skydd för uppfinningar 66 Varumärkesskydd 67 Mönsterskydd 68 Upphovsrätt 70

Dra nytta av nätverk och rådgivare! 71

Affärsidé och affärsplan 28 Affärsplanen – ett körschema in i framtiden 30 En checklista för att starta företag … 30 … och ett styrmedel för företag som redan är igång 30

Från idé till verklighet 31 Fas 1: Utveckla och testa affärsidén 31 Fas 2: Ta fram en affärsplan – se verksamheten ur ett fågelperspektiv 34

Tro på din idé och ta för dig! 38 Fas 3: Sätt affärsplanen i verket – starta företaget, skapa lönsamhet och tillväxt 40

Med affärsidén på överarmen 42 Företagarens vänner 44



Skaffa resurser och kapital 74 Vilka resurser behövs? 76 Vad kostar resurserna? 76 Investeringar 76 Personal 79 Varor och material 80

Resursbehov och kapitalbehov 81 Hur stort rörelsekapital behövs? 83

I nnehåll •

kap 0.indd 5

5

07-06-26 11.03.24


Hur går inköpen till? 84

Likviditetsbudget – pengar in och pengar ut 120

Anbudskalkyl 85

Likviditetsbudget och resultatbudget – en jämförelse 120 Hur kan likviditeten förbättras? 121

Lagar som gäller vid inköp 86

”En företagare måste vara optimist” 124

Köplagen 86 Konsumentköplagen 87

Var finns pengarna? 88 Säkerhet sänker kostnaden 88 Hur mycket ska man låna? 89

Vänta med att ta in riskkapital ! 90 De satsar internationellt 91

7

Registrera företaget 128 Olika företagsformer 130 Enskild näringsidkare 130 Handelsbolag 130 Aktiebolag 131 Ekonomisk förening 132

5

Anställda och ledare 94

Registrera firmanamn 133 Registrera domän på Internet 134 Starta eget-bidraget hjälpte Johanna igång 135 Registrera företaget 136

Organisationen – verksamhetens stomme 96 Vem är det som sköter företaget? 96 Det lilla företagets organisation 97 Vilka avdelningar behövs? 98 När företaget växer 98

Enskild näringsidkare 136 Övriga bolag 137

Border Music – musik över gränserna 100 Ledarskap – att få alla med sig 102

Tillstånd för vissa verksamheter 138 Hantera livsmedel – tillstånd krävs 139

Ledare i olika skeden 102

Ledare – ett val, ett yrke, en livsstil 103 Att anställa personal 104 Hur går rekryteringen till? 104 Att välja bland sökande 106

Arbetslagstiftning 107



Betala skatter och avgifter 142 Registrering hos Skatteverket 144 F-skattsedel 145

Skattekonto och skattedeklaration 145 Momsen 146

6

Resultat och budget 110 Det är resultatet som räknas 112 Intäkter och kostnader 113 Osålda varor är ingen kostnad 115

Resultatet måste visa rätt 116 Resultatrapport 117 Resultat – bakåt eller framåt 117 Dålig lönsamhet kan leda till konkurs 118

Det är inte moms på allt 146 Momspålägg och momsavdrag 147 Momsen är ingen kostnad 147 Så ska momsen redovisas 148

Personalskatt och arbetsgivaravgifter 149 F-skatt 151 Småföretagarens skatter 152 Skatter, regler och optimistiska företagare! 153

Räkna på hur lönsamt ditt företag kan bli! 119

6

kap 0.indd 6

• Inneh å l l

07-06-26 11.04.27


Webben som kommunikationskanal 204 5. Att följa upp resultatet 206



Sätt rätt pris 156 Prissättning – en balansgång 158 Räkna ut kostnaden per styck 158 Beräkna pris med påläggskalkyl 159

Bra på fötterna 207 Aktivitetsplanering – en checklista 209

Räkna ut påläggsprocent 160

Räkna ut marginalprocent 162 Marginalen är det som blir kvar 162

Vad är då rätt pris? 163 Frank form sätter pris med känsla 164

12 Bokföringens grunder 212 Från kalkyl och budget till bokföring 214 Jämföra budget med utfall 214 Resultatrapport och balansrapport 215 Information för intressenter 215

Dubbel bokföring – balans och resultat 217

10 Marknadsföring 166 4P – Olika sätt att konkurrera 168 Fyra P:n – eller fler? 169

Produkten som konkurrensmedel 169 Priset som konkurrensmedel 170 Platsen som konkurrensmedel 172

Alla affärshändelser registreras 217 Debet och kredit – två sidor 218 Redovisning av moms 219

Bra koll på siffrorna 220 Kontoplan 221 Bokföringslagen – i korta drag 222 Redovisningen – ett värdefullt hjälpmedel för företagaren 224

Nya distributionsvägar 174

Påverkan som konkurrensmedel 176 AIDA(S) – en trappa fram till beslut 176 Media – kanaler för budskap 177

Blanda rätt marknadsmix 180 Från massmarknadsföring till relationsmarknadsföring 181 Vänligt bemötande skapar goda relationer 182

Marknadsmix med kvalitetsprofil 184 Lyssna på kunderna! 188

11 Aktivitetsplanering 190 Att nå ut – och få ett gensvar 192 Kampanjplanering i fem steg 194 1. Bestämma målet 194 2. Välja målgrupp 196 3. Utforma budskapet 198 4. Välja medier 200

1 Bokslut 226 Bokslutet – en summering av året 228 Bokför för hand eller med dator 229 Balans och resultat hänger ihop 230 Bokslutstablån – ett stöd vid manuell bokföring 231 Saldera kontona 232 Avsluta bokslutstablån 234

Stäm av mot budgeten 239 Förenklat årsbokslut 240 Bokföringsrutiner med dator 242 Checklista för affärsplan 244 Nyttiga adresser 246 Entreprenörens ordlista 250 Exempel på BAS-kontoplan 258 Sakregister 260 I nnehåll •

kap 0.indd 7

7

07-06-26 11.06.01


I boken får du bl   a följa hur företaget Form Fitness tar form, växer och utvecklas.

Reportage

Företagande – en livsstil som blickar framåt Ung & företagsam

Visby sommarstad – sol, bad, rosor och ruiner – och ”hålligång”! ”Hålligång” kan vara nattklubbar, partyn och stök. Men det kan också vara att hålla sin kropp i trim på ett gym.



kap 0.indd 8

– De flesta storstadsgym har låg beläggning på sommaren, en del stänger helt. Men för oss är juli en stark månad, säger Christian Mårtensson som driver Form Fitness – en nystartad modern gymanläggning i Visby.

Christian är en person som alltid har haft många idéer, han är impulsiv och vill framåt. När han gick sista året på handelsprogrammet valde han därför att jobba med Ung Företagsamhet. Det är en verksamhet som går ut på att man under ett år driver ett företag ”på låtsas men på riktigt”. Tillsammans med några kompisar sålde Christian ett exklusivt cd-ställ i björk. – Jag upplevde året med UF som mycket engagerande och lärorikt. Att få ta egna initiativ och själv ansvara för alla beslut gav en fantastisk kick åt självförtroendet. Samtidigt lärde jag mig hur viktigt det är med detaljerna, att planera så att alla aktiviteter hakar i varandra och drar åt samma håll, säger Christian.

• Föret a g a n d e – e n l i v s s t i l s o m b l i c k a r f r a m å t

07-06-26 11.06.09


Reportage

Från brinnande intresse till het affärsidé Christian hade tidigt ett intresse för kropp och hälsa. Det intresset fördjupades när han en period arbetade på ett tidskriftsförlag, som gav ut Body och Fitness Maga­zine. Christian blev alltmer medveten och kunnig om hur kost och motion påverkar både kropp och själ. Han insåg att med den hälsotrend som råder delade han sitt intresse med allt fler. Här fanns en bransch med utvecklingsmöjligheter!

igång där krävs mycket pengar eller rätt kontakter, helst bägge delarna. I Visby, där alla känner alla, är allt mycket enklare.

Stöd utifrån Christian återvände till Visby för att förbereda starten av Form Fitness. Christian var van vid sam-

arbete i projekt och nätverk, något som nu kom väl till pass. En gammal kompis, Björn Gebenius, ”bra på att bygga och fixa”, gick tidigt in som kompanjon i projektet. ALMI Företagspartner gav projektet sitt stöd. Olika leverantörer och samarbetspartners bidrog också med många värdefulla synpunkter och idéer.

Drömmen börjar ta form Efter att ha arbetat med olika projekt inom träningsbranschen under ett par år i Stockholm, växte tanken på att starta och driva ett eget gym sig allt starkare hos Christian. Redan tidigt kände han att han i så fall borde återvända till Visby. – Stockholm är för stort och överetablerat. För att komma

Christian är van att jobba hårt – inte bara på gymmet utan även som företagare.

F ö r e t a g a n d e – e n l i v s s t i l s o m b l i c k a r framåt •

kap 0.indd 9



07-06-26 11.06.15


Reportage

Idéerna samlas i en affärsplan Christian bestämde sig för att sammanfatta sina funderingar i en affärsplan. Dels för att få ordning och struktur på sina egna tankar och idéer kring verksamheten, dels för att lättare kunna övertyga banken och andra intressenter om att det här verkligen var ett projekt som var värt att satsa på. I planen beskrev Christian, steg för steg, hur idén skulle utvecklas till ett lönsamt företag.

Bra lokaler, bra villkor När Christian fick chansen att överta en lokal vid Östercentrum, ett stort köpcentrum alldeles utanför Visbys ringmur, såg han genast möjligheterna. Den priva-

ta fastighetsägaren lovade att stå för den nödvändiga ombyggnationen, medan Form Fitness stod för ”finishen”, golv, målning och inredningsdetaljer. Som en hjälp i finansieringen var de fyra första månaderna hyresfria, varefter hyran stegvis trappades upp till marknadsnivå.

Utrustning på leasing Christian räknade med att träningsmaskiner och annan utrustning skulle kräva en investering på ca 1,5 mkr. För att minska behovet av kontanter ordnade Christian ett förmånligt avtal, s  k ”köploss-leasing”, ett slags avbetalningsförfarande som innebär att man äger utrustningen efter 5 år.

Lokalen är viktig för ett gym. Kunderna ska lätt kunna hitta dit och det måste kännas fräscht och trevligt att vara där.

10

kap 0.indd 10

Mycket eget arbete och kapital För att tydligt separera företaget från sin privata ekonomi valde Christian och Björn att driva verksamheten i aktiebolagsform. Tillsammans satsade de ett aktiekapital på 350  000 kronor. Ungefär lika mycket lånade bolaget upp i banken.

Viktigt att synas Form Fitness Visby öppnade i feb­ ruari 2006. – Inför själva introduktionen annonserade vi en del i lokaltidningarna, men idag gäller det framförallt att finnas på nätet, menar Christian. Det man satsat på av löpande reklam är att när någon söker

Utöver eget kapital har delägarna Björn och Christian satsat åtskilliga timmar av obetalt arbete i planerings- och uppbyggnadsskedet.

• Före t a g a n d e – e n l i v s s t i l s o m b l i c k a r f r a m å t

07-06-26 11.06.25


Reportage

inte i den ursprungliga affärsplanen, men Christian försöker hela tiden se nya möjligheter och genomföra dem efter hand som det blir ekonomiskt rimligt.

Planer för framtiden… Ett långsiktigt strategiskt mål är ”att stå på tre ben”:

Inför öppnandet av gymmet gick Form Fitness ut med information och erbjudanden i ett reklamblad som delades ut till företagen i närområdet.

på www.gotland.net och www. hitta.se så hittar de en länk vidare till Form Fitness hemsida www.formfitnessvisby.se. Men det viktigaste – och ändå billigaste – mediet blev snabbt ”muntill-mun-metoden”, från kompis till kompis, och vidare till andra kompisar. Att det fungerade så – och så snabbt – tyder onekligen på att affärsidén har träffat rätt!

Kanonstart! I affärsplanen hade Christian två budgetvarianter, med en optimistisk variant ovanpå huvudalternativet. – Ganska snart stod det klart att vi fått en kanonstart och till och med överträffat optimistbudgeten, säger Christian med ett leende.

2

De 700 m man inledde med, utvidgades strax med ytterligare 120 m2, som blev relaxavdelning med bubbelpool. Detta ingick

1. Nuvarande gymverksamhet. 2. En lunchrestaurang/café med hälsotema ”mitt i gatan” på Östercentrum. 3. Ett kunskapsföretag med kurser om hälsa. Christian för redan diskussioner med Gotlands kommun om bygglov för hälsorestaurangen. Även om inte den skulle bli verklighet kommer Christian säkerligen att hitta andra affärsidéer som ger honom möjlighet att utveckla sitt stora intresse för hälsa, kost och motion.

På Form Fitness hemsida finns bl a erbjudanden, information om gymmets utbud och priser samt möjligheter för medlemmarna att logga in och boka träningspass.

F ö r e t a g a n d e – e n l i v s s t i l s o m b l i c k a r framåt •

kap 0.indd 11

11

07-06-26 11.06.35


Ekonomi – att hantera resurser

innehåll Våra resurser

Samhällsekonomi

Privatekonomi

Marknadsekonomi – ett sätt att fördela resurserna

Företagsekonomi Richard säsongar på Mallorca

kap 1.indd 12

Sammanfattning

07-06-26 11.20.31


”Allt företagande handlar ytterst om att hantera resurser så snålt och effektivt som möjligt – med sikte på att skapa största möjliga kundnytta”

F

öretag och företagande är ord som för en entreprenör klingar som ljuv musik, en möjlighet att förverkliga sina idéer, utvecklas och tjäna peng-

ar. Också de flesta politiker är idag överens om att företagen – särskilt småföretagen – är viktiga välståndsbyggare för samhället i stort. Det är företagen som skapar arbete och resurser som möjliggör utveckling och välfärd. För andra representerar företag något som tär på jordens resurser, suger ut de anställda och gör de redan rika ännu rikare. Företag kan uppenbarligen drivas på många olika sätt, med olika mål och med olika förhållningssätt till de regler och krav som omgärdar företagandet. Gemensamt för alla är dock att man lever på att göra affärer. Medan vissa företag lever på gränsen till det tillåtna, har andra funnit att ett ansvarsfullt förhållningssätt till naturen, medarbetarna och samhället är ett allt effektivare sätt att attrahera fler kunder och öka lönsamheten. I sådana ”goda” företag sammanfaller samhällets intresse med företagarens. Att tillhandahålla en bra produkt räcker inte längre, produkten ska också vara tillverkad på ett ”bra” sätt och ha egenskaper som inte i onödan försämrar vår livsmiljö. Detta speglar hur allt företagande ytterst handlar om att hantera resurser (naturtillgångar, realkapital och arbetskraft) så snålt och effektivt som möjligt – med sikte på att skapa största möjliga kundnytta. Ordet ”ekonomi” betyder för övrigt just ”hushållning med begränsade resurser”.

E k o n o m i – a t t h a n t e r a r e surser •

kap 1.indd 13

13

07-06-28 14.37.15


Våra resurser Ekonomi – Att optimalt utnyttja tillgängliga resurser.

Ekonomi är att hushålla med sina resurser på bästa sätt. De resurser vi har är av fyra slag: • Humankapital (människan) – arbetskraft och kunnande • Naturtillgångar – råvaror och material av olika slag, vatten- och vindkraft, men också livsmedel och andra förädlade varor. • Realkapital – av naturen och genom människan skapade tillgångar (byggnader, kommunikationer, maskiner och annan utrustning) som blir redskap vid produktion av varor och tjänster. Man brukar tala om att man investerar i realkapital. • Ekonomiskt kapital – pengar När det gäller ett helt samhälles ekonomi kallas resurserna ofta produktionsmedel eller produktionsfaktorer. Namnet anknyter också till hur de används i ett företag – för att producera, det vill säga tillverka de varor eller utföra de tjänster som samhället behöver. Men i ett företag får dessa resurser ofta andra namn:

Råvaror och material

Maskiner och inventarier Personal

Människan – en värdefull resurs!

Företaget

Produkter (varor och tjänster)

14

kap 1.indd 14

Ekonomiskt kapital

Med rätt resurser skapar ett företag rätt produkter.

• Ekon o m i – a t t h a n t e r a r e s u r s e r

07-06-28 14.08.14


Att hantera resurser – för hållbar utveckling Företagens roll i samhället är att producera genom att hantera resurser, med ansvar för att både förvalta vårt historiska arv och säkra vår framtid. Att växa och utvecklas utan att förstöra för framtida generationer. När man diskuterar resurser ur ett perspektiv av hållbar utveckling kan en egen viktig produk­ tionsresurs särskiljas från övriga naturresurser: Energi – (Handlings)kraft i olika former.

1

• Energi – den kraft som håller hjulen igång Det är viktigt att välja energiformer som är förnyelsebara och rena. Olja för­ orenar och finns inte i någon oändlig mängd, den kommer att ta slut inom några generationer. Vattenkraft är relativt ren och ingår i ett kretslopp – den

exempel 1 Energi – en viktig resurs för Form Fitness När Christian Mårtensson byggde upp sitt Form Fit­ ness i Visby var byggstenarna de olika resurser som behövs för att uppfylla de höga krav som ställs av kunderna till ett kvalitetsgym. Kundernas behov styr vad som behövs i detalj, men resurserna i stort följer samma rubriker för Form Fitness som för alla andra företag. Realkapital (investeringar): En fräsch, luftig lokal med moderna träningsredskap, är två mycket viktiga förutsättningar för verksamheten. Här har man redan utvidgat lokalen och förnyat med solarier och spa­ utrustning. Material/varor: Form Fitness köper in och säljer också anknytande kringprodukter som t ex tränings­ kläder, lotion och hälsodrycker. Här kan man verk­ ligen tala om naturprodukter. Denna del står för ca 20 % av omsättningen (försäljningen) och är ett vik­ tigt inslag i Form Fitness sortiment. Människor: Christian, Björn och de deltidsan­ ställda instruktörerna har en gedigen utbildning och

kompetens som är viktiga förutsättningar för verksamheten, med dess tyngdpunkt på per­ sonlig rådgivning och instruktioner. Det gäl­ ler inte minst Christian själv med hans redan mångåriga erfarenhet och upp­ byggda nätverk. Energi är en resurs som är av största vikt för Form Fitness – om än lite dubbeltydigt! Naturligtvis går det åt en del elektricitet, t ex till en del av träningsredskapen, till solarierna och till att värma upp vattnet i bubbelpoolen. Men den viktigaste energin är just det som kunderna själva bidrar med – kanske med lite hjälp av en en­ ergidryck från Form Fit­ ness hälsohylla?

E k o n o m i – a t t h a n t e r a r e surser •

kap 1.indd 15

15

07-06-26 11.20.58


varar evigt, men räcker inte för att fylla våra behov idag. Kärnkraft är effek­ tiv och ren i själva produktionsledet – om inga olyckor händer – men gene­ rerar radioaktivt avfall och är bl a därför en politisk stridsfråga. Vindkraft är, precis som vattenkraft, en relativt ren och förnyelsebar energikälla med växande betydelse.

Resurser

energi-

Material Naturresurser

Produkter

Investeringar

16

kap 1.indd 16

Varor och tjänster

Energi

Allt fler har kommit till insikt om att företagande inte bara handlar om pengar utan också om att göra det på ett sätt som inte äventyrar framtida generationers möjlighet att försörja sig.

Globalt perspektiv – Helhetsbild av jordens och mänsklighetens samlade resurser och möjligheter.

spill

Arbetskraft

Företag Produktion

Hushåll Konsumtion

avfall, läckage

När vi hanterar samhällets resurser måste vi också lära oss att hantera det avfall som uppstår hos både företag och hushåll. Reningsverk, sopsortering och tillverkares ansvar för att ta hand om förpackningar har blivit naturliga krav i takt med att samhället växer. Problem kan ses som möjligheter! Bilar och bussar kan ju t ex köras på biogas från gödsel, bryggeriavfall och annat vått avfall som torkas för återvinning. Göteborgs värmeförbrukning täcks exempelvis till 10 % av Sävenäs Avfallsvärmeverk. I ett globalt perspektiv finns också farhågor kring hur våra förorening­ ar av t ex bilavgaser påverkar klimatet på lång sikt. Det är svåra beslut som måste fattas av privatpersoner, av olika företag och av stat och kommun. En del frågor kräver globala beslut som man försöker fatta i FN eller vid inter­ nationella konferenser av olika slag.

• Ekon o m i – a t t h a n t e r a r e s u r s e r

07-06-26 11.21.00


exempel 2

1

Scandic nobbar jätteräkor När det handlar om miljö och hållbar utveckling gäl­ ler det att se globalt. De miljöproblem som odling av jätteräkor ställer till med i Sydostasien kan påverkas av menyn på en hotellkedja i Sverige!

Räkodlingar – ett miljöproblem Kungsräkor och tigerräkor är två välkända namn på de jätteräkor som numera säljs över hela världen. Men tillväxten av dessa räkodlingar har medfört stora miljöproblem, och svåra konflikter har uppstått mellan räkodlingarnas ägare och lokalbefolkningen. Odlingarnas dammbyggen innebär bland annat att skyddande skogar skövlas och att möjligheten till tra­ ditionellt fiske samt insamling av växter och ved för­ svinner. Kustvattnen övergöds av räkornas foder och spillning, och antibiotika och kemikalier an­ vänds i stora mängder.

Scandics miljöpolicy Genom opinionsarbete av bl a Svenska Na­ turskyddsföreningen, SNF, har hotellkedjan Scandic tagit bort jätteräkor från menyn på alla sina 122 hotell i Norden och Baltikum. Och det finns bra alternativ till miljöskadliga jätteräkor. Scandic ser nu över alla varor de an­ vänder och utbildar personalen i miljötänkande.

Scandic har en klart formulerad miljöpolicy: ”Inget företag kan undvika att ta ansvar för miljön och fokusera på miljöfrågorna. Scandic ska därför ta täten och aktivt arbeta för en minskad miljöbelastning och ett ekologiskt hållbart samhälle.”

Scandic vill bidra till ett hållbart samhälle, både lo­ kalt och globalt. De stöttar t ex idrottsföreningar och brottsförebyggande nätverk för ungdomar. 75 av deras hotell är Svan­märkta1. De väljer också miljö­ medvetna leverantörer, som får skriva på en särskild leverantörsdeklaration. År 2001 KRAV­certifierades frukos­ ten på alla svenska Scandic­hotell. 11 % av det som serveras på fru­ kostbufféerna är KRAV­märkt2, och engångsförpackningar undviks. De har också bytt till fler snålspolande toaletter och ersatt glödlampor med lågenergilampor. Man bygger med miljövänliga material och inredningen är ofta Svan­märkt. 1 Svanen = gemensam nordisk, statlig miljömärkning 2 KRAV = kontrollförening för ekologisk produktion

Att vara ekonomisk Om någon sägs vara ”ekonomisk” menar man ofta att han eller hon är snål. Själva ordet ekonomi är från början grekiska och betyder hushållning. Att hushålla innebär att på bästa möjliga sätt utnyttja de resurser man har. Och tanken med ekonomi är just att man ska kunna få ut mesta möjliga nytta av sina oftast begränsade resurser. Den värdemätare vi använder för att bedöma detta är pengar. Ekonomi handlar alltså om att få ut mesta möjliga nytta av de pengar man har till sitt förfogande. Detta gäller företag, precis som oss själva som privatpersoner och samhället i stort. E k o n o m i – a t t h a n t e r a r e surser •

kap 1.indd 17

17

07-06-26 11.21.04


Inkomst – Såld vara eller tjänst, erhållen ränta etc. Utgift – Anskaffningspris för en resurs.

Hur får man då pengar? Ungdomar kan ha egna inkomster av helg­ och som­ marjobb. Många disponerar sitt studiebidrag eller får på andra sätt pengar från sina föräldrar. Vuxna tjänar pengar genom att arbeta, antingen som anställda eller som egna företagare. Ett företag får sina inkomster genom att sälja varor och tjänster. Och samhället tar in skatter och avgifter från sina medborgare. Att sedan göra av med pengar, det är ju ingen konst! Och det vi använder pengarna till är just att skaffa de resurser vi behöver och har mest nytta av! Det finns gott om olika slags utgifter att välja på. Hyra, mat, kläder, nöjen, resor och låneräntor är exempel på vanliga utgifter i vanliga familjer. Råvaror och material som mat och kläder, liksom att investera i ett hus att bo i, är resurser vi tycker oss ha nytta av för ett drägligt liv. Och du har säkert redan förstått att både företagens och samhällets inkomster blir till utgifter för att skaffa de resurser man behöver – som någon annan tillhandahåller. På så vis pågår i samhället hela tiden ett ekonomiskt kretslopp mellan hushåll och företag – och samhället självt! Ekonomiska beslut fattas dagligen – överallt och på alla nivåer runt om i världen, i vårt samhälle, i företag och av oss som privatpersoner.

Privatekonomi Ett hushåll kan vara en ensam tonåring, som just flyttat till sin första egna lya. Men det kan också vara en familj med mamma, pappa, fem barn och inneboende mormor. Även hushållen måste hushålla med sina resurser.

Ekonomi är planering

Kalkyl – Ekonomisk beräkning. Budget – En uppställning över i verksamheten förväntade och beslutade belopp under viss tid.

18

kap 1.indd 18

Ekonomi innebär att planera så att inkomsterna räcker till de nödvändigaste utgifterna i första hand. Och i andra hand till utgif­ ter du själv tycker är viktiga. Ekonomi är alltså att tänka efter före vilka utgifter du klarar av att betala den närmaste tiden. Ju mer pengar du gör av med på en sak, desto mindre pengar kan du lägga på något annat. Det gäller bara att bestämma i förväg vad du tycker är viktigt. För att se om ekonomin går ihop gör man en ekonomisk beräkning, en kalkyl. Den typ av kalkyl som är en ekonomisk plan, uppställd med siffror för inkomster och utgifter för t ex ett år, kallas för budget. Som privatperson gäller det alltså att kunna överblicka ekonomin till dess att nya pengar kommer. Därför är en budget för den närmaste månaden van­ lig. Eller budget inför en semesterresa. Men du kan också göra en kalkyl inför ett köp av en cykel eller en bil.

• Ekon o m i – a t t h a n t e r a r e s u r s e r

07-06-26 11.21.11


Att ställa upp en budget är ett bra sätt att låta sitt förnuftiga ”bättre jag” styra och kontrollera sitt lite slarviga ”sämre jag”. Att själv bestämma om sina utgifter är god ekonomi. Att låta slumpen avgöra vad man ska lägga pengar på är dålig ekonomi. Ekonomi är självklart också att försöka skaffa mer inkomster. Du kan till exempel arbeta extra eller på längre sikt fondspara i aktier etc. Ökade inkomster kan du också få genom att satsa på ett arbete som är bättre betalt. Utbildning är i regel en väg till bättre inkomster. Ökade inkomster ger större valfrihet att bestämma vilka utgifter man kan lägga pengar på. Eller hur mycket man kan spara.

1

exempel Katarina sparar till sitt körkort Katarina går sista året på basketgym­ nasiet. Hon får själv disponera studie­ stödet på 1 050 kr i månaden. Detta ska räcka till att betala hennes utgifter för bl a kläder, nöjen, tidningar och idrott. Men det räcker inte! Hon arbetar därför extra i en livsme­ delsbutik några tim­ mar på helgerna. Det ger inkomster på ungefär 1 200 kr i månaden. Hon för­ söker att spara cirka 400 kr i månaden till sitt körkort. Om Katarina sparar in på t ex godis och fika kan hon köpa mer kläder. Eller spara mer till körkortet. Om hon väljer att inte gå på exempelvis disco kan hon gå mer på bio – eller spara mer! Katarina väljer själv vad hon vill satsa på.

Inkomster Studiestöd Lön Utgifter Kläder Inträden, bio, dvd Idrott Tidningar Diverse (godis, fika)

Överskott, till sparande

1 050 1 200 2 250 kr 700 350 200 100 200 1 550 kr 2 250 –1 550 700 kr

Det känns naturligt för de flesta att se sparandet som ”det som blir över”. Katarina är väldigt beslutsam i sitt sparande. Hon ser det som ett sätt att betala sitt körkort, en utgift längre fram i tiden. Då kan hon välja att ta upp det som en utgift bland andra utgifter. Enligt detta sätt att se blir det alltså bara 300 kr kvar som överskott.

E k o n o m i – a t t h a n t e r a r e surser •

kap 1.indd 19

19

07-06-26 11.21.18


Företagsekonomi Kostnad – Värdet av under viss period förbrukad resurs. Intäkt – Ersättning för under viss period utförda prestationer. Egen företagare – Person som startat och/eller driver ett företag.

Företag är alla de ställen där resurser samlats för att producera vad hushål­ len behöver av varor och tjänster – olika produkter! Det betyder att företags­ ekonomi inte bara handlar om gatukök och bilfabriker, utan också om t  ex idrottsklubbar och skolor. Alla företag, i vid bemärkelse, måste också hus­ hålla med sina resurser. Att skaffa resurser, t  ex att investera i en ny fabrik, att köpa råvaror, att anställa personal – allt detta ger företaget kostnader. Men om man satsat rätt ger de också företaget intäkter, när man säljer de varor och tjänster man producerat med hjälp av resurserna. Även företag måste därför göra kalkyler och budgetar över hur man får intäkter och kostnader att gå ihop – och helst ge överskott så att företaget kan överleva och växa.

Även företag måste planera

Att vara egen företagare innebär ett stort ansvar men även en stor frihet.

20

kap 1.indd 20

Steget från privatperson till egen företagare är inte alltid så långt. Att bestämma över sig och sitt företag lockar många. Ingen annan som säger åt dig vad du ska göra. Men samtidigt begränsas denna frihet av att ekonomin blir ännu mer kom­ plicerad, uppbunden – och osäker. Företagaren måste kunna betala sina leverantörer och avlöna eventuella anställda hela tiden. Men företagaren själv kan inte vara säker på att få samma lön varje månad. Om företaget går bra kan han eller hon också få en bra lön, men om det går dåligt måste den egna lönen vanligen minskas. Ägarens privata ekonomi är nämligen helt beroende av företagets ekonomi. Och företagets ekonomi är helt beroende av att kunderna vill köpa företagets varor eller tjänster. Detta kan naturligtvis även på lång sikt beröra de anställda i ett företag. Om företaget går dåligt en längre tid kan uppsägningar bli nödvändiga. Kanske hela företaget måste läggas ned. Men detta upplevs inte lika snabbt och påtagligt som för en egen företagare. Anställda har oftast regelbundna, avtalsenliga löner. Den egna företagarens lön är i regel mer direkt beroende av hur företaget går. Men många uppskattar ändå friheten att kunna påverka sin egen situation och ekonomi.

• Ekon o m i – a t t h a n t e r a r e s u r s e r

07-06-26 11.21.25


Bildförteckning Akvarellmuseet 95:1 Andersson, Jan-Olof 77:2, 157 Björn Borg 57 Cox, Gunilla 96, 112, 132, 163, 196 Creativ Collection 12, 74, 85:2, 108, 113, 142, 152, 202:2 Edelpix 13 Ekström, Cege 29, 100, 101, 143, 227 Engström, Micael 33, 41 Falck, Oscar 139:3 Fredriksson, Åke 92:1 Glave, Cissi 17, 51, 53, 61, 67, 69, 80, 116, 139:1, 166, 172, 190, 198, 200, 219, 245 Glave Mjörnemark, Hanne 146 Gschwendtner, Gitta 63 Hallgren, Christer 95:2, 129 Ibiz 167 ImageSource 14, 26, 153, 209 Inaction 38, 39 Ingram Publishing 37, 104, 182, 193, 197:1, 212, 214, 215, 226, 228, 229, 231, 233, 238, 240

kap 13.indd 264

Iveco Daily 81 Jansson, Rolf 224 Jetpak 85:1 Jolfors, Anna 92:2 Kasper, Dudzik (SJ) 24 Koenigsegg 54, 55 Kruse, Louise 23, 75, 135, 207, 208, 220 Lamera 119 Low, Bill 150 Mens, Pierre 77:1 Mjörnemark, Mats 56:1 Mondaine 181 Munther, Maria 71, 72 Nubia 91 Offesson, Andreas 89, 164 Persson, Fredrik 8, 9, 10, 42, 43, 60, 78, 124, 125, 126, 184, 185, 107:2 PhotoAlto 28, 30, 31, 32, 97, 106 PhotoDisc 18, 19, 20, 34, 40, 64, 70, 102, 107, 110, 118, 122, 128, 131, 138, 139:2, 139:4, 140, 147, 156, 159, 198, 218, 221, 223

Pressens Bild, Jessica Gow 111 ScandChoco 170 Scanpix Robert Ekegren 87 Paul Hansen 216 Stig Hammarstedt 195 Alexander Zemlianichenko 25 Statoil 65 StockXCHNG Anka Draganski 148 Richard Ryan 66 Bradley Sepos 235 W.S. 114 Stockxpert 21, 36, 52, 59, 94, 121, 168, 210, 239 Suzuki 161, 162, 163:1 Svenska Mässan 178 Talpa Scandinavia 51 Tupperware 174 Vasasensor AB 90 Wirlée, Henrik 171, 175, 180 Åbo Stads Fotobank 48

07-06-26 12.54.59


F Ö R E TA G S E K O N O M I A FA K TA B O K

Jan-Olof Andersson Cege Ekström Jöran Enqvist Rolf Jansson

S M Å F Ö R E TA G A N D E A ENTREPRENÖRSKAP

E2000 Combi – för kurser och utbildningar inom ekonomi och företagande med betoning på entreprenörskap. Genom sin uppläggning täcker E2000 Combi A kurserna Företagsekonomi A och Småföretagande A på gymnasiet och komvux. Läromedlet passar också utmärkt för andra grundkurser inom ekonomi och företagande – såväl på gymnasiet och komvux som inom kvalificerad yrkesutbildning (KY) och annan vuxenutbildning. E2000 Combi inspirerar till såväl studier som företagsprojekt. Materialet ger bra inblick i verklighetens småföretag samt rikligt med tillämpningar inom ekonomi och företagande. Exempel, aktuella företagsreportage, uppgifter, praktikfall och projektupplägg samverkar till en aktiv inlärning med fokus på ekonomi spetsad med entreprenörskap. Bakom E2000 Combi ligger det framgångsrika E2000-konceptet med bl a • Rikligt med uppgifter i stigande svårighetsgrad som ger en gedigen inlärning • Även användning av webben • Praktikfall som sätter kunskaperna i sitt sammanhang • Projekt som utvecklar nytänkande och social kompetens samt förstärker kunskaper och färdigheter

E2000 Combi A består av faktabok, problembok med cd, lösningsbok och lärarhandledning med cd. I Combi-paketet ingår även en fortsättningsbok – E2000 Combi B – som täcker kurserna Företagsekonomi B och Småföretagande B. Författargruppen har bred erfarenhet av företagande och utbildning samt har skrivit ett flertal böcker i ekonomiska ämnen. Jan-Olof Andersson är konsult och utbildare, Cege Ekström är konsult och lärare inom kvalificerad yrkesutbildning (KY), Jöran Enqvist är gymnasielärare och lärarutbildare och Rolf Jansson är företagsledare och konsult inom Adera-gruppen.

FA K TA B O K

• Inspirerande och samverkande layout med fyrfärg, figurer och foton • Lättfattlig och informativ text • Intresseväckande exempel och företagsreportage inom en mängd aktuella branscher • Fylliga sammanfattningar som stöd för inlärning och prov

FA K TA B O K Best.nr 47-08657-3 Tryck.nr 47-08657-3-00

F Ö R E TA G S E K O N O M I A S M Å F Ö R E TA G A N D E A ENTREPRENÖRSKAP

Omslag.indd 1

LIBER

07-06-20 13.34.37

9789147086573  

FÖRETAGSEKONOMI A SMÅFÖRETAGANDE A ENTREPRENÖRSKAP Jan-Olof Andersson Cege Ekström Jöran Enqvist Rolf Jansson LIBER

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you