9789140651495

Inspiration och personlig utveckling

Inspiration och personlig utveckling

När modern pedagogik fungerar

Världens bästa fröken – finns hon/han? Visst. Det finns gott om exempel på lysande ledare för dagens barn, ungdomar och vuxna.

Trots mängder av svårigheter lyckas dessa utmärkta pedagoger och lärare främja inlärning och utveckling. Vad är deras hemlighet? Hur gör de ”goda” pedagogerna i praktiken? Vad gör de för att vinna förtroende, få arbetsro och få intentionerna John Steinberg har observerat de absolut bästa pedagogerna och ger svar, tips och förslag på hur du ska kunna förbättra din egen vardag som lärare. Världens bästa fröken innehåller goda modeller, praktiska exempel och intressanta teorier. John redogör för skolans utmaningar, behov och problem och tar upp viktiga begrepp såsom ansvar, ledarskap, demokrati, disciplin, spelregler och struktur. Boken innehåller även exempel på ämnen för pedagogiska samtal och idéer för klassrumsobservationer och mentorskap.

Epago ger ut inspirerande och utvecklande litteratur för lärare och skolledare inom områdena:

• • • •

Pedagogiska trender och metoder Specialpedagogik Inspiration och personlig utveckling Skolutveckling

• • •

Portfolio / IUP Social och emotionell kompetens Digital kompetens

John Steinberg

bakom den moderna pedagogiken att fungera i praktiken?

John Steinberg är fil dr i pedagogik och en mycket populär kursledare. Han är även programledare för tv-serien ”Dr John”.

Johns böcker kännetecknas av personligt engagemang, konkreta råd och ett lättillgängligt språk.

Världens bästa fröken

Världens bästa fröken

Världens bästa fröken När modern pedagogik fungerar

John Steinberg

Innehållsförteckning

Välkommen!

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.

11.

12.

13.

14.

15.

16.

17.

18.

19.

20.

21.

22.

23.

7

Min bästa fröken 11 Världens bästa fröken – hur tänker hon? 21 Skolans utmaningar 31 Värderingsförändringar – om plikt och lust 43 Om ledarskap, krav och kvalitet 55 Mot framtiden med den nya människan 67 Tre inlärningsteorier för individualisering 89 Val av metod 107 Exempel från den moderna pedagogiken 123 Kärlek och struktur 167 Spelregler 189 Grupparbetsmetodik 209 Förbered för uppmärksamhet 229 Uppmärksamhet 243 Icke-verbalt ledarskap 257 Dags att instruera eller undervisa 263 Övergången 273 Enskilt arbete 283 Uppföljning, uppföljning, uppföljning 295 Feedback och frågor vid handledning i pedagogiskt ledarskap 303 Exempel på pedagogiska samtal 321 Vad säger de bästa pedagogerna själva? 335 Bilder från den moderna pedagogiken 345 Referenser 353 5

1 Min bästa fröken

Som aptitretare i denna bok har jag bett sex personer skriva om sin absolut bästa fröken eller magister. Jag bad dem att tänka på egenskaper, metoder, förhållningssätt och vad de tyckte skiljde dessa pedagoger från andra som de träffade på under sin tid i förskolan och skolan.

Hur har deras bästa fröken påverkat deras liv? Vad är det som kännetecknar de absolut bästa lärarna?

Finns det gemensamma drag i deras berättelser? Det som är helt klart är att dessa personer har gjort intryck på dem som människor.

Visst finns det även berättelser om innehåll och vunnen kunskap. Elisabet Hanson, lärare på grundskolans senare del berättar om sitt möte med lektor Hörnström: Min första uppsats för lektor Hörnström: Jag var en stöddig elev som visste att jag alltid skrev längst i klassen. Jag brukade lämna in 12 till 14 sidor och alltid få ett välvilligt omdöme från den rättande läraren. Med friskt mod satte jag mig för att åter fylla sidorna och räknade med att Hörnström skulle bli imponerad.

Det blev han inte! Jag fick tillbaka skrivboken med flera sidor överkorsade. Jag blev oändligt kränkt. Naturligtvis fick jag inte heller något bra betyg.

Upprörd tog jag hem boken för att visa mamma hur illa behandlad jag blivit. Hon tog det lugnt och tittade på rättningarna och hon upptäckte att små stycken hade strålar i marginalen.

Ibland stod det BRA! vid de bestrålade styckena. Jag läste åter igenom rättningen och jag såg att den var bra. Hörnström hade inte blivit imponerad, men han hade läst det jag skrivit och förstått vad jag menat. Jag såg plötsligt alla mina upprepningar och förstod vad han menade. Jag kände utmaningen och stimulerades.

Min bästa fröken

11

3 Skolans utmaningar

Denna bok ska koncentrera sig på pedagogens möjligheter och beteende. De idéer, modeller och konkreta förslag jag kommer med vill jag sätta in i ett större sammanhang. Jag ska i detta kapitel redogöra för min syn på skolans utmaningar och i nästa kapitel ta upp lärarens utmaningar. På detta sätt vill jag höja medvetenheten kring hinder, hot, problem ... och möjligheter.

Enligt min mening finns det tre nivåer för utveckling: samhällsnivån, organisationsnivån och individnivån. Denna bok fokuserar på individnivån – vad var och en kan påverka. Det betyder inte att de andra två är oviktiga.

Samhällsnivån handlar om hur samhällsutvecklingen, ekonomiska ramar, politiska beslut och styrdokument, t.ex. läroplanen och kommunala mål och handlingsplaner anger ramar för skolans verksamhet.

Utvecklingen från jordbrukssamhälle till industrisamhälle och från detta till informations- eller kunskapssamhälle har diskuterats av många forskare och debattörer. Jag redogör inte för deras argument och beskrivningar här. Det är dock viktigt att vara medveten om dramatiken i dessa förändringar. Till exempel påstås det att drygt 80 procent av befolkningen i Sverige för 100 år sedan arbetade direkt eller indirekt med jordbruk. Nu är den siffran omkring 3 procent. Det sägs att höjdpunkten av industriepoken i Sverige nåddes 1960 då 40 procent av jobben fanns inom tillverkningsindustrin. Den siffran är idag 10–12 procent. Förr ärvde man ofta sitt yrke – bonde, gruvarbetare, fiskare, fabriksarbetare. Min generation fick välja yrke och vi blev tillfrågade av en helt ny yrkeskår (studie- och yrkesvägledare) vad vi ville bli. Nu menar många att dagens ungdomar kommer att få skapa sin egen framtid. Visst kommer traditionella jobb och yrken att finnas kvar, men lusten att följa sina passioner är stark i ett alltmer individorienterat samhälle. Det går faktiskt att klara sig på att arbeta med hästar, musik, fotboll, dataspel eller mode. Det kräver social kompetens, Skolans utmaningar

31

5 Om ledarskap, krav och kvalitet I detta kapitel ska vi undersöka några av pedagogens nya utmaningar, ledarskap och kravställande.

Jag börjar med en provokation i syfte att uppmuntra till ingående diskussion om vad det innebär att vara lärare idag. Jag använder ämneslärare som exempel och provokationen är följande: Om du ser dig själv som ämneslärare (matematiklärare, lärare i svenska m.m.) har du missförstått din uppgift. Ditt ämne är endast din ”metafor”, ditt verktyg, innehållet i din undervisning. Du använder ämnet som ett verktyg för att främja ungdomars utveckling. Självklart vill du lära ut de viktiga matematiska begreppen och metoderna (om matematik är innehållet i din undervisning). Det är ju 50 procent av ditt uppdrag.

De andra 50 procenten är att vara en stödjande, uppmuntrande påhejare och kravställare. När eleverna lämnar dig ska de ha mött en person med engagemang, kärlek och struktur. De ska ha mött en person som har väglett och puffat på dem till nya nivåer och tankar.

För att du ska förstå vad jag menar ska jag försöka definiera begreppet ledarskap. En definition som jag gillar är: Ledarskap är att leda människor till platser de inte hade tänkt gå till på egen hand. Denna definition upprepas på flera platser i denna bok, eftersom den är en väsentlig del av min analys.

Detta betyder att uppdraget som ledare för dagens barn och ungdomar innebär att leda dem till tankar, idéer, kunskaper, beteenden och attityder som de kanske inte hade tänkt vandra till helt på egen hand. För det första innebär detta att du är viktig, både om du använder traditionella metoder och om du använder moderna, undersökande, projektorienterade metoder är du viktig. Detta är det första misstaget många gör – man tror att uppdraget i den moderna pedagogiken är att dra sig tillbaka och låta eleverna fatta alla beslut. Visst ska eleverna ha mycket mera att säga till om när det gäller innehåll och Om ledarskap, krav och kvalitet

55

• Tro på framtiden. Det är svårt att vara öppen, positiv och motiverad för skolarbete om man inte har en framtidstro. Låt mig bara ge ett exempel. De gånger jag har haft förmånen att arbeta med personal i mycket invandrartäta skolor har jag försökt få en pratstund med eleverna. Jag frågar ofta hur de ser på sin framtid, t.ex. genom att fråga vad de ”vill bli när de blir stora”. Förvånansvärt ofta svarar tioåringarna att de vill skaffa sig en hög utbildning för att kunna bli advokater eller läkare. Om man frågar samma elevkategori när de har hunnit fylla femton år är svaret ofta väldigt annorlunda. ”Jag ska hjälpa till i min farbrors affär.” Detta är givetvis ett samhällsdilemma, inte ett skoldilemma, men likväl påverkar det skolarbetet om man plötsligt inte har visionen kvar om en spännande, utvecklande framtid. Framtidstro är bland det viktigaste vi kan ge våra ungdomar.

• Tro på sig själv. Tro på den egna förmågan att lära sig saker och att utvecklas blir allt viktigare. Det är både svårt att ta sig an skolarbete och att utvecklas i ett eventuellt arbete om man inte tror på sin egen förmåga att lära sig nya saker eller ser sina egna möjligheter till utveckling. Visst handlar det om självförtroende och det är varje pedagogs uppdrag att påvisa för eleverna att de kan lära sig och utvecklas.

• Behov av meningsfullhet. Livets huvudsakliga innehåll har gått från att klara livhanken till att öka levnadsstandarden, höja livskvaliteten och, idag, söka efter ”upplevelser”. Människor som söker utbildning för att öka sin levnadsstandard tänker väldigt annorlunda än de som har en hyfsad standard att utgå ifrån men som istället söker upplevelser.

Det finns gott om exempel på ungdomar som slutar på en arbetsplats där de inte känner meningsfullhet eller utvecklingspotential – eller för att de hellre vill resa ut i världen och pröva sina vingar. Barn av kunskapssamhället har större existentiella behov än barn av bondesamhället eller industrisamhället och detta påverkar även skolans vardag, naturligtvis. Vi måste anstränga oss att hitta uppgifter, både i skolan och på våra arbetsplatser, som känns viktiga, meningsfulla och roliga.

Det är inte alltid så lätt och kanske ska vi inte heller jämt sträva efter det, men faktum kvarstår att människor som upplever meningsfullhet engagerar sig på ett annat sätt än de som inte gör det. Piskan är alltOm framtiden med den nya människan

77

mer sällan kvar som relevant motivationsfaktor. För ”A-eleverna” är betygen en piska, men vad finns för de andra?

• Vill jag så kan jag. En av de viktigaste attityderna för att möta framtiden i ett alltmer individualistiskt orienterat samhälle kan man kalla för ”jäklar anamma”.

Vi vill att våra barn och ungdomar ska känna att de kan påverka, att de kan lära sig, att de kan flytta berg bara de bestämmer sig för det. Förr ärvde man ofta sin profession (bonde, fiskare, gruvarbetare).

Sedan kom en period där vi fick anställningar, ofta i stora företag.

Min generation skulle få välja och planera sin framtid. Dagens ungdomar måste måhända allt oftare skapa sin egen framtid. Det gör de antingen som ”intreprenörer” med anställningar där de tar ett stort ansvar eller som entreprenörer (företagare eller artister) där framgång nästan uteslutande är beroende av den egna förmågan att ta ansvar och initiativ. ”Vill jag så kan jag” fungerar inte i varje livssituation men blir en allt viktigare attityd för att klara sig i vårt moderna samhälle.

Förutom dessa attityder behövs nya förmågor, till exempel: • Ansvarsförmåga. Ansvarsbegreppet har vi redan varit inne på. Detta är en förmåga som efterlyses överallt – i skolan, näringslivet och samhället. Ansvarsträning är bland det viktigaste pedagogerna (och föräldrarna) kan syssla med. Det tål dock, som sagt, att diskuteras vad vi menar med ansvar.

• Samarbetsförmåga. Vi kan utläsa det i företagens personalpolicydokument och vi kan observera det i den nya pedagogiken – en förväntan om goda relationer och att människor ska kunna ge och ta i samarbete med andra. Möjligtvis möter vi en paradox när vi observerar vilken betydelse individens utveckling anses ha samtidigt som vi ser hur högt värderat det är att kunna samarbeta med andra. För barn och ungdomar idag är det dock inget märkvärdigt med detta. De ser ingen motsättning mellan egen utveckling och att kunna jobba med andra i projekt eller grupper.

78

Om framtiden med den nya människan

7 Tre inlärningsteorier för individualisering Övergången från kollektivistiska lösningar (då alla ska göra samma sak samtidigt) till individuella lösningar (då man tar hänsyn till individens behov, önskemål och sätt att lära sig) blir allt tydligare i den moderna pedagogiken. Det finns en stor efterfrågan och nyfikenhet på metoder som underlättar individualisering. Här ger jag en kort sammanfattning av tre av de mest intressanta teorierna. Dessa finns beskrivna mer i detalj i andra böcker och en av dem återkommer jag till i kapitel 9.

Dunn och Dunns lärstilsmodell Jag börjar med den teori som är mest känd i Sverige. Det är Dunn och Dunns modell om olika lärstilar. Redan på 60-talet började forskarna Rita och Kenneth Dunn på St. Johns universitet utanför New York City att fundera över elevers olika individuella sätt att ta emot och bearbeta information. Enligt Lena Boströms avhandling (se referenslistan) finns det drygt 800 vetenskapliga undersökningar och 160 avhandlingar som berör lärstilar. Forskning bedrivs på drygt 200 universitet och i ett tiotal länder. Det finns olika teorier om lärstilar, men Dunn och Dunns modell är den som har fått störst genomslag och den man har forskat mest på.

Grundtanken är enkel: Vi tycks ha olika tendenser och preferenser (stilar) för vår inlärning. Vi lär oss på olika sätt och våra inlärningsstilar kan delas upp i fem kategorier och tjugoen faktorer.

Kategori ett innehåller miljömässiga faktorer. En del föredrar tystnad vid inlärningen, medan andra har lättare att koncentrera sig med ljud Tre inlärningsteorier för individualisering

89

Kategori fem berör psykologiska faktorer, bl.a. om man har lättare för detaljer eller helheter. Här kommer hjärnhalvsteorin med i bilden.

Några har lättare för analytisk information medan andra har en mer analytisk ingångsport.

Lena Boström förklarar i sin avhandling om lärstilar de teoretiska antagandena bakom Dunn och Dunns modell: • ”Inlärningsstilar är en uppsättning biologiska och utvecklingsbara faktorer i en individs personliga karaktärsdrag som gör identiskt lika instruktioner, miljöer, metoder och källor effektiva för vissa och ineffektiva för andra.

• De allra flesta individer har inlärningsstilspreferenser, men de individuella preferenserna skiljer sig åt på ett signifikant sätt.

• Individuella preferenser existerar och styrkan på dessa kan mätas med hög reliabilitet.

• Ju starkare preferenserna är, desto viktigare är det att få strategier som är kompatibla.

• Att anpassa undervisningen till individuella inlärningsstilspreferenser genom kompletterande och genomgripande instruktioner och handledning förbättrar resultat i kunskapsämnen och gör individernas attityder till inlärning mer positiva.

• Om eleverna arbetar i den miljö och med de resurser och metoder som stämmer överens med deras individuella inlärningsstilar, lyckas de statistiskt sett bättre i test och i attitydundersökningar jämfört med dissonant (ickematchande) bemötande.

• De flesta lärare kan lära sig att använda inlärningsstilar som en plattform för sina instruktioner.

• De flesta elever kan lära sig att bygga på sina lärstilsstyrkor när de koncentrerar sig på nytt och svårt material.

• Ju mindre framgångsrik eleven är i teoretiska ämnen, desto viktigare är det att anpassa undervisningen till hans/hennes inlärningsstilspreferenser.”

Tre inlärningsteorier för individualisering

91

Bukarest, Riga eller Lissabon. Jag vill ändå hävda, visserligen utan att kunna bevisa det empiriskt, att ”meningsfull” inlärning ofta har en emotionell bas. Med emotionell bas menar jag att man har en känsla av relevans, nytta, betydelse, mening eller behov.

Upp-och-ner-modellen handlar om att se sin undervisning i tre steg. Jag presenterar modellen först och ger sedan några exempel.

1. Persondel: hjärtat Traditionell undervisning sägs vilja nå fram till eller ”få information in i” våra hjärnor. Det är inget fel med det. Det är ju där information lagras. Kan det möjligtvis vara så att vägen till hjärnan borde gå via hjärtat? Denna modell säger att om vi når elevens hjärta blir det mycket lättare för innehållet att hamna i hjärnan.

Om undervisningens innehåll inte berör elevens känslor på något sätt blir inlärningen mindre långsiktig – åtminstone enligt denna modell. Det är givetvis inte möjligt att beröra hjärtat i varje avsnitt och på varje lektion. Språk är bra exempel på ämnen som kräver långsiktig motivation. Roliga övningar är naturligtvis bra, men om eleven inte har fattat ett mer övergripande beslut inom sig om att han eller hon vill lära sig franska, tyska eller spanska, hotas inlärningen på lång sikt.

Man kan möjligtvis klara kraven och proven, men man betraktar inte det man lärt in som meningsfull kunskap och snart faller den bort. Ett roligt upplägg kan bidra till motivationen, men ibland måste du inledningsvis ägna mycket tid åt att motivera och samtala om ”varför” och om meningen med ett moment, särskilt med dagens lustbarn. ”Det kan vara bra att kunna franska om du reser till kontinenten” biter inte som argument. Hjälp varje elev att hitta sin egen personliga motivation.

Det kan ta tid, men det är en värdefull investering att ge utrymme åt detta.

Hur utformar man undervisning så att den når hjärtat? Vilka metoder finns? Några exempel: • Bjud på upplevelser.

• Inled med ett experiment.

Exempel från den moderna pedagogiken

145

• • • • • •

Presentera ett problem.

Lägg fram ett knepigt etiskt dilemma.

Skapa debatt kring ett kontroversiellt påstående.

Låt eleverna prova på och se hur det går.

Använd ett spel eller en lek.

Be gruppen delta i en övning.

Syftet är helt enkelt att beröra, engagera, aktivera och få med kroppen och flera sinnen för att väcka lust, nyfikenhet, upprördhet eller skapa en personlig relation till temat man sedan ska arbeta med.

2. Bakgrundsdel: hjärnan Syftet med persondelen är också att få eleverna ”på kroken” – de har börjat sin resa till nya kunskaper med ett engagemang. När resan väl börjat är det andra saker man vill uppnå. Då är det dags för • • • • •

fakta och förståelse begrepp och terminologi historia och bakgrund orsak och sammanhang analys och jämförelser.

Självklart är det hur lätt som helst att tappa bort eleverna om man inte sköter detta på ett snyggt, tilltalande och tydligt sätt. Det finns många sätt att klara av denna del av undervisningen. Man kan använda allt från traditionella förmedlings- och instuderingsmetoder till grupparbeten och projekt. Även med den här modellen finns risk att man fastnar i fakta utan att det leder till en högre förståelse. Tanken är att om man berör hjärtat och skapar mening, blir det av sig självt mer intressant och relevant att skaffa sig information.

146

Exempel från den moderna pedagogiken

13 Förbered för uppmärksamhet De följande sju kapitlen behandlar ledarskapet med betoning på vad som kallas för icke-verbalt ledarskap. Mycket av ledarskapet handlar om det du inte säger, men din kropp visar.

Varje möte med ett barn och varje lektion med en elevgrupp har sex faser. Dessa faser finns oavsett ditt val av metod och de är: 1. Förberedelser för uppmärksamhet. Vad kan du göra för att få elevens eller gruppens uppmärksamhet?

2. Uppmärksamhet. Hur får du eleven eller gruppen att samla sig, lyssna och ta del av dina instruktioner eller förklaringar?

3. Instruktion och undervisning. När du väl har fått elevens eller gruppens uppmärksamhet är det dags att berätta, instruera eller förklara vad som ska göras.

4. Övergången. Detta är mötets eller lektionens mest kritiska fas. Du har gått igenom det som ska göras och nu ska du släppa iväg eleverna till enskilt arbete eller grupparbete.

5. Enskilt arbete eller grupparbete. Nu är eleven eller gruppen igång med sina aktiviteter. Hur går man fram och hjälper till?

6. Uppföljning. Det är dags att avsluta, städa upp, runda av, utvärdera och följa upp. Hur avslutar man på ett snyggt sätt och lär sig av vunnen erfarenhet?

I detta kapitel ska vi undersöka fas ett, att förbereda för uppmärksamhet.

Nyckelordet är tillstånd. Du vill skapa ett mentalt och fysiologiskt tillstånd som gör det enklare att få gruppens uppmärksamhet. Här följer exempel på saker som du bör tänka på och om du arbetar med dem kan det underlätta för dig.

Förbered för uppmärksamhet

229

helst? Törs jag fråga hur det är med lokalvården på skolan? Visst är det en viktig del av skolmiljön. Jag vill uppmuntra till eftertanke kring dessa frågor eftersom det påverkar tillståndet hos eleverna mycket mer än vi tror.

Och ... inne i möteslokalerna, lektionssalarna. Hur ser det ut där?

Möbleringen borde få ett eget kapitel som handlar om val och placering av möbler, ergonomi, förutsättningarna för att se och höra. Listan kan göras lång. Jag menar, hur påverkas möjligheterna för inlärning och koncentration om man har svårt att se tavlan på grund av reflexer från fönstren eller svårt att höra vad fröken eller magistern säger på grund av akustiken?

Hur man placerar eleverna i klassrummet är också en viktig aspekt av helheten. Sitter ”hyperaktiva Henrik” långt fram för att du ska ha koll på honom? Det är väl okay, men se till så att han inte sitter bredvid pennvässaren så att han tappar koncentrationen varje gång en klasskamrat vässar pennan. Hur man placerar eleverna i klassrummet påverkar självklart möjligheterna att få uppmärksamhet. Jag vill uppmuntra dig att ta mer ansvar för detta. Det är självklart för pedagoger som har yngre barn men inte så självklart för dem som har äldre. Äldre elever kan få välja fritt. Visst. Bara du är säker på att placeringen gagnar dina möjligheter att få gruppens uppmärksamhet. Men om eleverna grupperar sig på ett sätt som inte gagnar koncentration, inlärning och uppmärksamhet är det ditt ansvar att påverka, leda och organisera på så sätt att det underlättar ditt uppdrag att leda lärandet.

Förankring Begreppet betingning känner du säkert till. Det är att en händelse omedelbart framkallar en reaktion eller en känsla. Vi är betingade, eller ”förankrade” som man föredrar att kallar det inom neurolingvistisk programmering (NLP), i förhållande till många saker i vår vardag.

Ett exempel är musik. Vi förknippar olika sånger med olika händelser och en sång kan framkalla en känsla vi hade vid en viss händelse. Signaturmelodier finns just för att framkalla en känsla och väcka tankar på ett visst TV-program, radioprogram eller företag (t.ex.

Hemglass).

Vi är förankrade vid saker vi ser, hör, känner lukten av, tar på och smakar på. Vi ger bort blommor – som oftast framkallar positiva käns234

Förbered för uppmärksamhet

Inspiration och personlig utveckling

Inspiration och personlig utveckling

När modern pedagogik fungerar

Världens bästa fröken – finns hon/han? Visst. Det finns gott om exempel på lysande ledare för dagens barn, ungdomar och vuxna.

Trots mängder av svårigheter lyckas dessa utmärkta pedagoger och lärare främja inlärning och utveckling. Vad är deras hemlighet? Hur gör de ”goda” pedagogerna i praktiken? Vad gör de för att vinna förtroende, få arbetsro och få intentionerna John Steinberg har observerat de absolut bästa pedagogerna och ger svar, tips och förslag på hur du ska kunna förbättra din egen vardag som lärare. Världens bästa fröken innehåller goda modeller, praktiska exempel och intressanta teorier. John redogör för skolans utmaningar, behov och problem och tar upp viktiga begrepp såsom ansvar, ledarskap, demokrati, disciplin, spelregler och struktur. Boken innehåller även exempel på ämnen för pedagogiska samtal och idéer för klassrumsobservationer och mentorskap.

Epago ger ut inspirerande och utvecklande litteratur för lärare och skolledare inom områdena:

• • • •

Pedagogiska trender och metoder Specialpedagogik Inspiration och personlig utveckling Skolutveckling

• • •

Portfolio / IUP Social och emotionell kompetens Digital kompetens

John Steinberg

bakom den moderna pedagogiken att fungera i praktiken?

John Steinberg är fil dr i pedagogik och en mycket populär kursledare. Han är även programledare för tv-serien ”Dr John”.

Johns böcker kännetecknas av personligt engagemang, konkreta råd och ett lättillgängligt språk.

Världens bästa fröken

Världens bästa fröken

Världens bästa fröken När modern pedagogik fungerar

John Steinberg