9789185873937

Innehåll

Historiska Media Box 1206 221 05 Lund www.historiskamedia.se info@historiskamedia.se

Förord. Digital teknik och glömd historia

004

Inledning. På väg mot globalisering

008

Rörelser i den växande förkastningen

021

Del 1

Blädinge. En utflykt till den vilda, småländska Tyrolen

© Historiska Media och Jan Jörnmark 2007 www.jornmark.se jan@jornmark.se

fa k tagr a nsk n i ng : Lars Magnusson gr a fisk for mgi v n i ng: Maria Jörgel Andersson omsl ag: Jacob Wiberg omsl agsbil der: Foton av Jan Jörnmark t ryck: Wallin & Dalholm, Lund 2007 t ryck n i ng: 1 2 3 4 5 6 7 8 9 isbn : 978-91-85507-14-6

Hallstahammar. Miljonprogrammet och

televisionsapparaten

098

Småhusens segertåg

103

Yxhult. Fallet med den övergivna svanödlan

108

Hamnarna, industrin och stadsomvandlingen

120

Götaverken och det nya Göteborg

122

026

Brännebrona. Orten som aldrig blev

036

Del 3.

Hundra år senare. En resa i Nils Holgerssons spår

130

Trälen. Det bortglömda semesterparadiset

040

Gusums bruk. Kapitalismens kannibalism

134

Det döda hotellet i Falköping

051

Jordberga. den döende livsmedelsindustrin

144

Handeln, flugorna och den rationella människan

057

Fallet med den övergivna discokulan

156

Fallet med den vissnade Buketten

062

Skogsindustriell förvandling

168

Flottningens infrastruktur

168

Sulfit, kemi och miljökatastrofer

174

Plywood – framtidsmaterialet

182

Del 2

Det planerade folkhemmets svanesång

Att leva i kösamhället. Bostadsbristen och den

076

svenska efterkrigstiden

081

Fredriksberg och det gyllene 50-talet

082

Slutord. Skapande Förstörelse

188

Hästhagen. Kapitalbrist, lånetak och 090

Bildtexter

190

industrialiserat byggande

Rörelser i den växande förkastningen

DEL 1.

020

Av ekonomer kallas det obalanser: en del av ekonomin utvecklas snabbt, och ett tryck uppstår som snart kommer att frigöra energi i den släpande delen. Man kan jämföra med den förkastning som finns mellan två kontinentalplattor.

Stora delar av Kalifornien ligger till exempel i en förkastningszon som är kro­­ niskt instabil. Nya jordbävningar utbryter regelmässigt. Det svenska samhällets variant av San Andreas-förkastningen höll på att skapas i fritids- och konsumtionssektorerna på 1940- och 50-talen.

Hotellrum i Falköping. Möbler som inte är fastskruvade lyser med sin frånvaro.

Åren 1935–55 utgjorde en dynamisk­ period i Sveriges ekonomi och samhälls­ liv. Hushållsinkomsterna steg med mer än 50 procent, samtidigt som den lag­ stadgade semestern infördes. År 1951 ut­ vid­gades den till tre veckor. Dess­utom hade en babyboom startat under andra världskriget. Födelsetalen steg och befolkningen ökade med drygt en miljon personer under tjugoårsperioden.

Trenderna talar ett tydligt språk. I mitten av 1950-talet hade landet en för­ hållande­vis ung och köpstark be­folk­ ning,­­ som bara väntade på nya och annorlunda möjligheter att spendera­ sin fritid på.

021

En sak som den unga arbetar- och medelklassen snabbt gjorde var att köpa bil. År 1948 hade det funnits 180 000 personvagnar i landet. Åtta år senare var antalet 750 000, och 1963 var siffran­ drygt 1,5 miljoner. Sverige fylldes av bilar i en fantastisk takt, och vi som växte upp på 1960-talet minns den lycka och känsla av frihet som ens mor- och farbröder kopplade ihop med bilen. När C-G Hammarlund började sända radio på lördag middag var det dags att varva upp motorn och dra i väg mot nöjen och frihet.

Men det var då som de unga kon­su­ men­­terna mötte förkastningens tom­het.

Det fanns helt enkelt inte mycket­ att göra i det nya folkhemmet runt 1955.

Sedan­ depressionen bröt ut 1930 hade det knappt byggts några nya hotell i landet på 25 år. Det hade inte öppnats en enda biograf sedan 1940.

Restaurangutbudet var så sorgligt att det knappt var värt att tänka på. I en stad som Göteborg fanns det inte mer än tre dussin ”Näringsställen med Alkoholrättigheter”, som den byråkratiska termen löd. Den bedrövliga situationen

hängde ihop med motbokssystemet: genom att begränsa antalet restauranger­ blev den administrativa kontrollen­ av spritutbudet enklare att sköta. En effekt­­ av begränsningarna blev att restau­­rang­­­ kulturen förföll. För gäster som släppts in var spriten en huvudsak och ma­­ten ett tvång, samtidigt som servicenivån påverkades av att gästernas huvudsakliga intresse var att maximera berusnings­ nivån i förhållande till alkoholprocenten. Dessutom fanns ett nöjesförbud på restaurangerna, vilket gjorde att musik var bannlyst.

I 1930- och 40-talens Sverige var alko­ hol och nöjen skilda storheter. Eftersom det som pågick på restaurangerna inte lämpade sig för insyn täcktes fönstren av mörka gardiner.

Depressionen i hotellbranschen hängde ihop med begränsningarna i utskänkningsmöjligheter. Ett bättre hotell behöv­de kunna servera mat och sälja alkohol­ till gästerna. Nöjesförbudet och bekym­ren med att få alkoholtillstånd var därför en orsak till tvesamheten inför att starta nya hotell och semesteranläggningar.

Men det fanns många skäl till den bedrövliga situationen i fritidssektorn.

Priserna på hotellrum, restaurangsprit och biobiljetter var reglerade sedan 1940, vilket försämrade lönsamheten på ett drastiskt sätt. Dessutom fanns en stenhård reglering av nybyggnadsverksamheten under 1940- och 50-talen.

För att få byggnadstillstånd för ett nytt stiligt hotell krävdes det att man orkade vandra genom ett stort antal byråkratiska instanser. Den starka kapitalbristen var en extra krydda i den besvärliga anrättningen. Det var med andra ord

022

inte lätt att vara nöjesentreprenör i Sverige runt 1955.

Till slut hade trycket blivit så starkt att en urladdning knappast kunde undvi­ kas längre. 1955 års avregleringar inne­ bar en våg av biografbyggande, men också att konkurrensen i restaurang- och nöjes­sektorn ganska snabbt började­ hårdna. Motboken och nöjesförbudet för­ svann samtidigt, och den framväxande bilismen ökade på ett dynamiskt sätt tryc­ ket­ i förändringsprocessen.

Tack vare bilismen blev det helt enkelt möjligt att bryta ut ur de traditionella

023

Stora hotellets slitna exteriör. • Ett av de många öde husen i semesterbyn på ön Trälen.

Inuti kiosken i Blädinges folkpark. • En gammal skylt i Falköping leder mot nödutgången.

Den tomma parkeringen utanför Brännebrona motell.

024

”Där ute vid vägen var inte längre den Goda Smaken förhärskande.”

Brännebronas Googieinspirerade entré.

stadsekonomierna om motståndet från etablerade intressen mot förändring var för starkt. Motellen var ett av de tidigaste fenomenen som började dyka upp runt 1955, och de blev ofta centrum för hela traktens restaurang- och nöjesliv. När Gyllene Ratten öppnades i Stockholm talades det till och med om att kockarna hade specialutbildats i Schweiz. Motel-

len och andra bilburna nöjen stod för en sorts smak av förbjuden, spännande och nästan mystisk modernism och internationalism. Alltihop sågs med ytterst misstänksamma ögon av den äldre generationen.

Mönstret kom förstås från USA. I landet västerut hade bilismen börjat växa flera decennier tidigare, och här hade

ett helt annorlunda bebyggelsemönster­ utvecklats. Mellan tätorterna hade nya fritids- och handelszoner utvecklats.

Samlingsnamnet på den nya bebyggelsen blev The Strip. Där ute vid vägen var inte längre den ”Goda Smaken” förhärskande.

Tvärtom var byggandet anarkistiskt och oreglerat, i tydlig konflikt med det välordnade och funktionella stil- och sam-

hällsbyggnadsideal som var förhärskande i Sverige och Västeuropa under efterkrigstiden.

Det ställs helt enkelt annorlunda krav på vägarkitektur. För att synas från ett bilfönster måste affärerna och bowlinghallarna märkas, och en arkitektur som präglades av kraftfulla symboler växte därför fram. Den mest berömda stil-

va­rianten går under namnet Googiearchitecture. Googie’s var en coffee shopkedja som hade låtit arkitekten John Lautner bygga tre nya caféer i Los Angeles 1949. Stilen var epokgörande och under resten av 1950-talet frodades den framförallt i de allra mest expansiva nya regionerna runt Miami, Las Vegas och Los Angeles.

025

Blädinge. en utflykt till den vilda, småländska Tyrolen

026

Under minst femton år var Googie dominerande inom den gren av amerikansk och internationell arkitektur som vände sig mot en bilburen publik. Våra svenska exempel från Brännebrona och Blädinge platsar utmärkt i amerikansk konkurrens. Även Gyllene Ratten, IKEA i Kungens Kurva och det numera rivna Mobilia utanför Linköping hör till svenska exempel på trenden.

Googie utmärktes av kraftfulla, abstrak­ ta och organiska former. Stålbalkar läm­ nades gärna synliga. Motiv hämtades från rymdfärder eller Vilda Västern-filmer.

De på 1950-talet uppmärksammade Kon Tiki-färderna ledde till omfattande stillån­ från Söderhavet och Påskön. Blandningar­ na var vildsinta och Blädinges tyroler­ motiv känns som ett fantasifullt bidrag till stilen.

Ett sammanhållande tema var nutidsmänniskans kontakt och närhet till sin historia. Med betong, stål och bensin hade elementen betvingats, men vi skulle ändå alltid egentligen förbli samma vilda och primitiva söderhavs- eller tyrolermänniskor.

Blädinges likheter med amerikanska Kon Tiki-restauranger är påtagliga: en utpost där den civiliserade människan kunde återvända till sina rötter för en lördagskväll. Dansparken är på många sätt ett märkligt och fantastiskt kapitel i den svenska efterkrigsmoderniseringen. Mannen bakom parken hade varit framgångsrik i nöjesbranschen i sydöstra

Sverige ända sedan 1948. Olle Olofsson var inte mer än 20 år när han tog över driften av Linkullen i Blekinge. Under 1950-talet expanderade verksamheten, men i början av 60-talet tog han steget fullt ut genom att bygga om en befintlig danspark i stor skala.

Olle såg det som andra anade. Bilismen­ gjorde det möjligt att samla tusentals ung­ domar på enstaka ställen, och genom sys­­ te­­matiska investeringar kunde platser som Blädinge bli centrum i hela regio­ ne­ns nöjesliv.

Ingången till dansparken har starka­ drag av Googie med sina nakna och röda stålbalkar. Den abstrakta känslan är en tydlig kontrast mot det som möter besökaren därinne. Namnet ”Tyrolen” av­ slöjar huvudtemat som går igen i alla par­ kens attraktioner.

Det första man ser när man idag kommer in i den avsomnade parken är en lång ljusgång med färgade lampor. Promenadgången omgavs på båda sidor av betongskärmar på cirka 2 x 2 meter, med porträtt av 1960-talets stora lokala och internationella stjärnor. Det är en sliten men unik samling av kitsch som möter besökaren. Sven Truedsson, konstnären bakom alla målningarna, var egentligen cirkusdekoratör. Under stora delar av decenniet hade han gott om arbete i den expansiva dansparken.

Kolorerade porträtt av Elvis, Little Richard och Beatles sträcker sig bort mot scenerna. Vänder man sig åt andra hållet löper en lång rad av bilder på Ingo och Sonny Liston, Tage Erlander, Lennart Hyland och ikonen Stålfarfar. Självfallet är alla ställda mot bakgrunder hämtade

027

Målningar av konstnären Sven Truedsson som, från vänster till höger, föreställer Sonny Liston och Ingo Johansson, Elvis och Beatles, Tage Erlander med Stålfarfar i bakgrunden och Lennart Hyland med värdinna.

028

från Alperna. De kompletterar bilderna som målades 1968 som hyllning till bygdens fotbollslag Öster som precis gått upp i Allsvenskan. Den totala kostnaden för målningarna låg i dagens penningvärde på ungefär en halv miljon kronor.

Står man med porträttskärmarna i ryggen har man Blädinges dansbanor fram­för sig. Stora scenen domineras av motiv från Venedig.

Blädinge hade kapacitet att ta emot 3 500 besökare, och i princip alla 1960-talets stora svenska artister var här: Hep Stars, Cornelis Wreesvijk, Siv Malmkvist och

Sven Ingvars. Det internationella inslaget var inte heller dåligt. Bill Haley, som brukar kallas för rockens fader, upplevde­ 1968–69 en märklig renässans som förde honom till Blädinge två år i rad.

En annan Blädingebesökare var Mic­ ha­el­ Landon som spelade ”Little Joe” i vä­sternserien Bröderna Cartwright. Den stilige och välbyggde ”Little Joe”, som hade varit spjutkastare i världsklass innan han blev skådespelare, var ute på om­ fattande svenska folkparksturnéer både 1962 och 1967. Särskilt vid den första turnén räckte det i stort sett med att en

livs levande amerikansk tv-kändis visade sig levande för att tonårsflickor­na skulle svimma i rader. Nuförtiden kan det vara svårt att förstå hur en serie­ kunde skapa så starka känslor som Cart­wrights gjorde, men på 1960-talet var tv-hysterin periodvis stark. Det beräknas att bortemot 400 miljoner människor kunde följa serien, som blev en viktig del av en ny global kultur. Cart­wrights fick sällskap av många klassiska serier under 1960- och 70-talen. Helgonet,­ Jagad, Mannen från U.N.C.L.E. och High Chaparral är några exempel från den långa raden av serier

som periodvis trollband mer än halva befolkningen i ett tittande som sedan dominerade diskus­sionerna på landets arbetsplatser i en vecka. Ro­ger­­ Moore var förresten bokad för Blä­din­ge­ 1968, men dåligt flygväder hindra­de­ Helgonets landning i Växjö. De 3 500 väntande smålänningarna fick miss­­nöjda vända hem, i väntan på starten av Snobbar som jobbar, som blev Rogers­ nästa stora tvsuccé.

Tv-succéerna fortsatte hela 1970-talet, med serier som Colombo, De fattiga och de rika, Dallas och Dynastin. Succén för

Macahan gjorde att Bert Karlsson kunde ta över Västernstjärnor på folkparksturnéer så sent som 1980. Själv glömmer jag aldrig när jag sommaren 1981 körde sopor tillsammans med en man som kommit att förstå att ”pengar köper ingen lycka” genom idogt tittande på Dallas. Men när satellitkanalerna började stråla ned över västvärldens statskontrollerade tvkanaler runt 1985 tog monopoltittandet slut, och yngre och äldre generationer förlorade sin gemensamma referensram.

I Mannen från U.N.C.L.E., som fortfarande går i repris på tv under sena som-

”Dåligt flygväder hindrade Helgonets landning i Växjö. De 3 500 väntande smålänningarna fick missnöjda vända hem”

029

Hundra år senare. En resa i Nils Holgerssons spår DEL 3.

Grundförutsättningen för fritiden, de nya bilarna och bostäderna var ändå utvecklingen av industrin. Som vi redan konstaterat var de första två decennierna efter kriget den svenska industrins skördetid. Marknaderna växte dynamiskt när efterfrågan gick igenom taket i de europeiska ekonomier som nu återbildades med hjälp av billig olja och amerikansk teknik. I ekonomisk teori har fenomenet 130

Gamla disponentvillan, Jordberga sockerbruk.

getts namnet ”catching-up”, det vill säga då man gynnas av att kunna använda tek­niska metoder som redan existerar någon annanstans.

Det betydde förstås att utvecklingen borde stöta på problem förr snarare än senare, eftersom fler aktörer kunde göra samma sak. När de nya aktörern­a befann sig borta i Östasien var de dess­utom ofta i direktkontakt med andra in­novatörer från ett teknikkluster i Kali­fornien. Det nya området skulle snart få namnet Sili­ con Valley, och den mikro­elektronik som utvecklades där hade potentialen att ra-

131

Rester av Lyckholms bryggeri, Essvik och Jordberga.

132

”Vi var vana vid att kapitalmarknaderna var reg­­ lerade av ­staten i allmänhet och Gunnar Sträng i synnerhet.”

Gamla dekaler pryder ett av skåpen i Lyckholms bryggeri. • I Essviks gamla fabrikslokal syns spår efter avslutningsfesten. • Löpsedeln vid Jordberga sockerbruk har inte använts på länge.

sera de tryggaste av industrier när den kombinerades med billig arbetskraft och ymnigt flödande kapital.

De traditionstyngda europeiska företagen var helt oförberedda på effekter­na­ av den nya konkurrensen och de flö­dan­de kapital­marknaderna. Svenskar utgjorde minst av allt något undantag. Vi var vana vid att lösa konkurrensproblem inom ramen för kartellöverenskommel­ser, och vi var vana vid att kapitalmarkna­derna var

reglerade av staten i allmänhet och Gunnar Sträng i synnerhet. När resurser skulle styras till en utsatt sektor av ekonomin räckte det med att Sträng och Marcus Wallenberg låste in sig i ett rum ett par timmar. Samför­ståndet byggde på att staten, kapitalet och fackföreningsrörelsen drog åt samma håll – ”som vargar, fromma som lamm”, som det uttrycktes i den klassis­ ka sången ”Staten och Kapitalet” från 1970.

Under den långa framgångsperioden­ un­der­ 1950- och 60-talen kunde de­ natio­ nel­­la regleringarna och samför­stån­det­­ be­ varas. På sitt sätt kombinerades kanske­­ det bästa av två världar här, men det be­­ tyd­­­de också att man i många fall blev oför­­mögen att hantera de problem som upp­­stod på 1970- och 80-talen. Hans Rud­­berg, som ledde ett känt bruksföretag­ mellan 1956 och 1974, skrev några år se­na­re­ en bok om varför hans företag

kol­­­­­la­p­sade inom loppet av några få år i bör­­­jan av 1970-talet. Hans sammanfatt­ ning­­­­­ av de villkor som rådde inom efter­ krigs­­­­­­t idens svenska näringsliv är värd att återge: Men vad kan vi säga om ”skördetidens” generation? Om alla dem som levt och verkat under de generösa villkor för hela industrin, som gällde från 1945 och i stort sett tjugofem år framåt?

För oss var det mjukt bäddat. Inte ver­­­ka­­de några omutliga urvalsregler­ här inte […] Det ville mycket till för att misslyc­kas före 1970, om man bara spelade­ spelet efter dess reg­ler, vil­ket i stort sett­ betydde att prata­ på ett visst sätt som lät intelligent­ kunnigt […] Allt och alla blomstra­de i detta drivhusklimat – även om­budsmän och fackförenings­ ledare.

133

”Det höga förändringstempot gjorde att kapitalismen överallt skapat avlagringar och ruiner från epoker som passerades på rekordkort tid.”

Ytong. • Badrumskakel i Hästhagen. • Sista drinken har serverats på Lyckholms.

Skapande Förstörelse

EFTERORD

188

Joseph Schumpeter, som var en av 1900talets viktigaste samhällsvetare,­ skrev en gång att ”Kapitalismen är en enda stor social och ekonomisk omvandlings­ process, som har hela världen som sin scen”. Schumpeter beskrev kapitalismen som en rörelse av Skapande Förstörelse, där nya produktions- och samhällsformer ständigt introducerades. Spegelbilden av det kreativa förloppet var eliminerandet av äldre lösningar. Bilen ersatte järnvägen, som en gång ryckt undan mattan­ för kanaltransporter. Beskrivningen av den allomfattande och ständigt för­änder­

liga kapitalismen är också den bästa bild vi någonsin kommer att få av den pro­cess­ vi idag har döpt till globalisering.

Globalisering har blivit en metafor­ för alla de förändringar vi ser runt om­kring oss, som både har lett till en nästan­­ total industriell omstrukturering och en konsumtionsnivå som ofta känns orim­lig.

Den omvandling som den globala kapitalismen gjort möjlig de senas­te decennierna tangerar det logiskt fatt­bara.

Den här boken har angripit globaliseringsfenomenet från ett lokalt perspek­ tiv. Jag har försökt visa hur den stora­ för­

änd­­ringen regisserats när den nått den svens­ka scenen. Till att börja med skapade vi en egen variant av den globala­ nöjesindustrin, i en förkastning som öppnades upp av framrusande bilism och ny elektronisk masskommunikation.­ 1950- och 60-talens FM-sändningar, tv-serier och kommunikationssatelliter­ skapade nya uttrycksformer, men det vi också upptäckte där borta var att den nya kapitalis­mens allra modernaste­ for­ mer ofta skulle bli mycket kortvariga.­ Den nya tekniken bröt ner regleringar och perforerade gränser på ett så effek-

tivt sätt att nya möjligheter och fronter­ ständigt öppnades. Resultatet blev att det som var nytt och hyperrationellt 1965 inte sällan var på väg att överges­ 1985.

Den Skapande Förstörelsen har va­rit en synnerligen potent kraft de senaste­ de­cennierna. Det höga för­änd­rings­tem­ pot­ gjorde att kapitalismen överallt skapat avlagringar och ruiner från epo­ker som passerades på rekordkort tid.­ I bostadssektorn byggdes lägenhets­komplex som var överspelade innan de stod klara.

Den större ekonomiska rörlig­heten och

friheten förändrade snabbt den svenska­ medelklassens beteenden i början av 1970-talet. Föränd­ringen led­de till en­ social omvälvning som sedan bröt sön­ der­ hela det svenska stads­byggnads­möns­ tret.­ Ruinerna av det funktionalistiska bygg­nads­idealet blandas dessutom med effekterna av en tre–fyra decennier lång industrikris.

För i stora delar av Sverige har den glo­­­­bala konkurrensen lett till något som lik­­­­­nar en långsam och utdragen total­­ av­­vec­­­­­k­­­ling. Den globala utmaningen­­ har för­­­­­intat jättelika värden, och ingen­

ting­­ nytt skapas. Platser som Fred­riks­ berg­­ och Svart­vik för tankarna till hög­ kulturer­­­­­ som försvann. Vandaler­ och djur har trängt in i de gamla industrierna­ och bo­stä­­d­erna, som numera bara är delar av ett samhälls­mönster som skrivs av i hög takt.

I den nya globaliserade värld som växt fram sedan 1970 har förmågan att skapa nya värden blivit en central del för samhällens förmåga att överleva. Om jag har kunnat skapa en större förståelse för orsakerna till denna utveckling känner jag mig otroligt nöjd.

189