Page 1

F OTO : G U STA F WA E ST E R B E R G

Katarina Johansson är dokumentärfilmare. Hon har behandlat så skilda ämnen som stormen Gudrun, könsbyte, gömda flyktingbarn, semestersvenskar och koncentrationsläger. Ofta har fokus legat på att belysa barns och ungdomars perspektiv. Sedan tio år driver hon produktionsbolaget Filmosont tillsammans med en kollega. Dessutom undervisar hon i film på gymnasiet. Hon är också miljöjournalist. Hennes intresse för kemikalierna i hygienprodukter och kosmetika har sitt ursprung i en miljökurs på Stockholms universitet. Ju mer information hon samlade på sig, desto större blev behovet att vilja berätta för andra. Katarina Johansson är uppvuxen i Växjö men bor numera i Stockholm. Hon vill verka för ett hållbart samhälle och kunna se nästa generation i ögonen utan att skämmas.

www.ordfront.se

KATARINA JOHANSSON BADSKUMT

E

tthundratio (110) ton. Det är så mycket kosmetika och hudvårdsprodukter vi använder i Sverige. Varje dag. Krämer för händerna, tänderna, dagen, natten. Och »vi« är inte längre bara kvinnorna, utan även männen, barnen och bebisarna. Vi färgar håret med giftiga och miljöfarliga ämnen och badar de allra minsta i badskum med starkt allergiframkallande ingredienser. Vi använder parfymer som kan påverka hormonsystemet och solkrämer som kan skada vårt DNA. Det finns upp till 7 000 ämnen i våra allra vanligaste produkter. Även om inte alla är farliga vet vi väldigt lite om cocktaileffekten: vad som händer med oss eller naturen när flera ämnen blandas. Förr i tiden pudrade man ansiktet vitt med blysmink för att bli vacker. Blyet förstörde tyvärr huden, fick håret att lossna, tandköttet att svullna och tänderna att svartna. Men är vi egentligen så mycket klokare idag? I Badskumt bannar och manar Katarina Johansson oss till kritisk eftertanke. Det är dags för en ordentlig granskning av badrumsskåpet. www.filmosont.se

ISBN 978-91-7037-567-5

O

BADSKUMT GIFTERNA SOM GOR DIG REN, FRASCH OCH SNYGG KATARINA JOHANSSON

»Visst tar man för givet att produkter som marknadsförs för barn är extra superkontrollerade och milda? Några generella regler när det gäller barnprodukter finns dessvärre inte. Däremot finns det vissa restriktioner rörande vilka koncentrationer som är tillåtna av några enstaka ämnen, exempelvis salicylsyra och fluor. Men istället kryllar det av parfymer och allergiframkallande konserveringsmedel i Spindelmannens schampo och olika prinsessbadskum. I sminket i leksaksaffären finns det massor av parabener och märkliga kemikalier. I värsta fall finns det inte någon innehållsförteckning alls. Beware! Tvål och schampo spolas ju förhoppningsvis bort från huden, men salvor och krämer är där för att stanna. Därför bör man ta en extra titt på vad sådana innehåller. Barn har tunnare hud än vuxna. De har också större hudyta i förhållande till sin vikt och blir därför känsligare. Ju tidigare i livet man använder parfymerade produkter, desto mer ökar risken att man blir allergisk och får dras med kliande och vätskande eksem. Våtservetter är konserverade och ofta parfymerade, men trots det ökar försäljningen av dem för bebisar och små barn. De är praktiska och de är mjuka men ger oftast en väldigt onödig kemikalieskvätt i barnrumpan.«

ORDFRONT

BADSKUMT omslag.indd 1

2011-02-23 18.19


Katarina Johansson

BADSKUMT Gifterna som gör dig ren, fräsch och snygg

Ordfront förlag | Stockholm 2011


Katarina Johansson: Badskumt Ordfront förlag, Box 17506, 118 91 Stockholm www.ordfront.se forlaget@ordfront.se www.filmosont.se Grafisk form: Eva Jais-Nielsen Omslagsfoto: framsidan: Corbis/Scanpix; baksidan: Katarina Johansson Författarporträtt: Gustaf Waesterberg Fackgranskning: Ethel Forsberg och Marie Lodén Tryck: Scandbook, Falun 2011 ISBN 978-91-7037-567-5


Innehåll FÖRORD 9 1. ÅSNEMJÖLK OCH BLYVITT 11 2. HUR LIGGER DET TILL? 17 Marlene och multisarna 20 Så gör huden 22 Så tycker kroppen 25 Så behandlas djuren 30 Så mår naturen 33 3. VÅGAR DU LÄSA DET FINSTILTA? 37 Några tvivelaktiga ämnen 39 Jag svullnade upp så jag knappt såg 51 Oljor och typ oljor 52 Konserveringens gissel 62 Dofta gott? 73 Skumma tensider 78 4. TILLBAKA TILL NATUREN 86 Naturliga lurare 90 Djungel av märkningar 94 5. LYCKA PÅ BURK 100 Mer och mer till barnen 104 Fler nya målgrupper 108


6. PÅ UPPTÄCKTSFÄRD I BADRUMSSKÅPET 113 Schampo och balsam 114 Annika Blyckertz: Jag slutade använda schampo 117 Mjällschampo 119 Lusschampo 122 Hårfärg 125 Permanent 133 Hårstyling 134 Löshår 136 Tvål 138 Badskum och badoljor 140 Hudkrämer och hudoljor 143 Ansiktskräm 146 Antirynkkräm 148 Solkrämer 153 Deodoranter och antiperspiranter 160 Hårborttagningsmedel 163 Rakskum 164 Tandkräm 165 Tandblekning 171 Parfymer 172 Nagellack och nagelförlängning 175 Smink 178 Varför blev det så här tokigt? 182 Vad säger lagen? 184 Jens och lobbyisterna 187 7. HJÄLP PÅ VÄGEN 191 Göra själv 193 Uppslagsverk 199 TACK 210 KÄLLHÄNVISNINGAR 211 REGISTER 246


»Vad en generation anser vara lyx anser nästa vara en nödvändighet.« ANTHONY CROSLAND


Förord för en tid sedan köpte jag ett nytt cerat. Oliv Naturell, läppbalsam med ekologisk jungfruolja stod det med gröna sirliga bokstäver. Toppen, tänkte jag, det verkar både hälsosamt och miljövänligt. Väl hemma tittade jag lite närmare på innehållsförteckningen. Ett tjugotal obegripliga namn och överst står petrolatum. Det låter inte som olivolja, tänkte jag och började se mig omkring i hemmet. Vi har det i garaget och använder det till att smörja cykelkedjan eller bilmotorn. Knappast så nyttigt att ha på läpparna och kanske dessutom slicka i sig. Jag tittade vidare i badrummet. Vad var det i tvålen, schampot, balsamen, hårfärgen och tandkrämen? Jag upptäckte då att det naturliga mjällschampot med entjära till största delen bestod av hudirriterande skummedel. Den flytande handtvålen med honung saknade honung men innehöll parabener som misstänks kunna spöka med hormonerna. Tandkrämen innehöll ett medel som kan ge blåsor i munnen och ett annat som förgiftar fiskar. Jag kände mig som en grundlurad konsument och en dålig miljövän. Det sved till i både hjärtat och hårbotten. Idag används cirka sju tusen ingredienser i kosmetika och hygienprodukter, och då är inte alla parfymämnen inräknade. Det är lätt att tro att allt som säljs i butikerna är ofarligt, kontrollerat och godkänt av någon pålitlig myndig myndighet. Någon som kan försäkra oss om att det vi tvättar och smörjer F ÖR ORD  9


oss själva och våra barn med är hälsosamt både för oss och för naturen. Men så förhåller det sig inte riktigt. I den här branschen är det oftast pengarna som styr och det är svårt att veta vem man kan lita på. Vi måste själva lära oss att känna igen en säker produkt och göra medvetna val. Tänka själva. För det finns mycket att välja på. Många hyllmetrar i en vanlig butik består av sådana här prylar. Krämer för händer, tänder, solen, dagen och natten. Balsam, vax, gelé, spray och schampo för håret. Olika slags tvålar till ansiktet, händerna, kroppen, fötterna och barnet. Listan kan göras närmast oändlig och man kan undra hur vi kom på att vi behövde allt det här. Eller gör vi verkligen det? I ett samhälle som präglas av hög konsumtion är det mycket vi tror att vi måste ha. En stor kosmetikaindustri har hjälpt till att övertyga oss om det under årens lopp. En industri som hela tiden hittar nya målgrupper såsom männen och bebisarna. Men det är allt som oftast naturen som får ta den stora smällen av våra konsumtionsmönster i allmänhet och av kemikalieanvändningen i synnerhet. När man tänker på utsläpp av giftiga kemikalier är det lätt att se en bild framför sig av tunga industrier och nedgrävda giftdunkar med dödskallar på som rostar och läcker. Men utsläppen från fabrikerna är inte längre de stora miljöbovarna. Dagens hot är alla de små kemikalieutsläpp som vi konsumenter bland annat häller ut i avlopp eller kastar i soptunnan. Även saker man hittar i ett vanligt tillsynes oförargligt badrumsskåp. Följ med på en guidad tur i ditt eget badrum och till kroppsvårdshyllan i affären. Det är dags att börja läsa det finstilta och ta reda på vad du köper: miljögifter, cancerframkallare eller bara vatten. Det är dags att ställa krav på produkter och sluta bli lurad. Stockholm i januari 2011 Katarina Johansson


1. Åsnemjölk och blyvitt det är lätt att tro att det var smuts och snusk som var allenarådande i stugorna före badbombens och fotsprayens tid. Och visst var det periodvis riktigt lortigt, men eländet har inte varit konstant. Intresset för renlighet och skönhet har kommit och gått, även om det aldrig har tvättats och fejats på kroppen så intensivt som idag. Redan i tidernas begynnelse vigde man en dag i veckan åt kroppsvård. Lördag var lögardagen, den stora tvättdagen då alla skulle bada, även gudarna i Valhall. De goda vanorna höll i sig länge. På svenska landsbygden var det på sina håll ganska vanligt med bastubad och i städerna fanns det badhus. Dessa var trivsamma platser med dubbelbadkar i långa rader. Man badade skavfötters, bjöds på förfriskningar och gjorde sig ren. Ibland erbjöds det bad med rosenblad, liljor eller kamomill. Just ett sådant badhus fanns där Sveriges regering håller till numera, i Rosenbad. Det där med alkohol, lättsam stämning och nakna kroppar fick dock sina konsekvenser. Med tiden började badhusen mer likna bordeller och när syfilisen började härja på 1700-talet stängdes de. Det var också då den värsta snuskepoken i historien började. I hundra år var bland annat Stockholm helt utan något badhus. Detta sammanföll med industrialisering, inflyttning till städerna och stor befolkningsökning. Trångt och eländigt var det. Smutsen torkade man av med en trasa. På sin höjd tvätÅ SN EMJÖLK O CH B LYVITT 11


tade man händer och ansikte när man skulle vara extra fin. Kroppen under kläderna slösade man inga vattendroppar på. Det var inte heller särskilt dygdigt att klä av sig och blotta sin nakna hud. Då fick det hellre vara. Särskilt kvinnorna hade det besvärligt i trångboddheten och fick försöka vaska av sig i mörkret på kammaren ibland. Det ansågs till och med farligt att tvätta sig. Ett skyddande lager av intorkad smuts, svett, talg, damm, hår och hudrester var bra, som en skyddande och värmande hinna. Ointresset spred sig även till landsbygden, där man började röka fläsk i bastun istället för att skrubba sig. På sin höjd värmde man på lite vatten till jul och drog fram den stora baljan där alla på gården delade på samma badvatten. Förutom i finnbygderna så klart, där kom bastubadandet aldrig av sig. Särskilt skeptisk var man till att tvätta håret, vilket man gjorde bara om det var absolut nödvändigt. I så fall skulle man använda källvatten eller regnvatten, bäst var det som föll i maj. Man kunde också använda avkok på groda eller på växter med långa rötter, men det fick absolut inte tillredas med norrgående vatten. Bodde man nära en sjö eller å hade man ju i alla fall möjlighet att ta ett dopp på sommaren även om det inte var så vanligt. Möjligtvis på midsommarafton eller någon het dag under slåttern. Inte ens de som hade det lite rymligare hemma prioriterade en uppfriskande avvaskning. 1700-talets fina kvinnor sminkade sig mycket och gärna men utan att tvätta bort de gamla lagren. Ibland sprack det gamla spacklet och fick skrapas av så gott det gick. Först på 1820-talet öppnades ett badhus i Stockholm igen. Det var ju inte så mycket för hela stans befolkning, men så småningom började det komma lite fler, Sturebadet till exempel. Du kunde även låta badhuset besöka dig. För en slant kom det hem ett kar med varmvatten fraktat med häst och vagn. I priset ingick tvagerska med borstar och handdukar. Hur revolutionerande lyxigt måste det inte ha varit när vissa lägenheter började inredas med badrum på 1920-talet! För 12   BA DS KUMT


de flesta var det fortfarande bara en framtidsdröm. Som barn på den tiden var det vanligare att man någon gång i månaden fick åka till badhuset med skolan för att bli skrubbad med en rotborste så skinnet sved. Egentligen var det inte förrän efter andra världskriget som det började hända något på badrumsfronten för den stora massan. I slutet av 40-talet satte ett riksdagsbeslut upp som mål att hela befolkningen skulle förses med goda och hygieniska bostäder till rimliga hyror. Vattentoaletterna blev vanliga på 50-talet och badkaren på 60-talet. 1945 hade 40 procent av lägenheterna i tätorten badrum, 15 år senare var andelen 71 procent. I samma veva sattes badrumsskåpen upp på väggarna och snabbt började de fyllas. Det moderna livet med badrum och rinnande vatten hörde till det som skulle göra livet lättare och befria människor. 50-talet var folkhemmets tid och samtidigt började en ny grupp människor utkristalliseras i samhället: tonåringarna. Reklamen började rikta in sig på dem, framför allt på de unga kvinnorna. Därmed kom nya ideal med krav på hur man skulle se ut, vara eller dofta. Kvinnokroppen som tidigare varit tabu hamnade plötsligt i rampljuset och det fanns mängder av detaljer som kunde förbättras. Det var också nu efter kriget som oljeindustrier av alla de slag tog fart på riktigt. Deras produkter blev billiga att tillverka och billiga att köpa. Man kunde framställa vaselin, syntetiska oljor och doftämnen till rimliga priser. Det blev möjligt att experimentera med pH-värde, skummedel, konserveringsmedel och färger. 1953 började till exempel massproduktionen av plasttandborstar med nylonborst. När schampot som vi känner det idag slog igenom på 50-talet fördubblades försäljningen på bara ett par år och man började tvätta håret allt oftare. Enligt en bok med skönhetsråd från den tiden bör man tvätta fett hår var tionde dag och torrt hår var tredje vecka. Det var ju för all del extremt ofta om man tänker på hur det varit tidigare. Samtidigt är det väldigt sällan om man jämför med hur det är nu. Å SNEM JÖLK O CH B LYVITT 13


Ekonomin och industrin blomstrade och därmed optimismen och framtidstron. Slit och släng blev modernt och konsumtionen satte fart med kurvor som pekade rakt upp, rätt in i vår tid. För den som konfronterats med rotborsten i badhuset en gång i månaden under hela sin barndom var det säkert en fröjd att få möjlighet att köpa fina, billiga, doftande tvålar och schampon och njuta av väldoft, lödder och urval. Snart räckte inte badrumsskåpen till. Vi köpte hem nya skåp, hyllor och rullhurtsar. Idag är det vanligt att duscha en gång varje dag, de som motionerar gör det kanske till och med ännu oftare. Frågan är om vårt intensiva intresse för renlighet enbart är av godo. Forskare anser att dagens hygien tvärt om gör oss sjuka. Sannolikt är immunförsvaret beroende av parasiter och mikroorganismer för att fungera normalt. De dämpar liksom kroppens försvarsmekanismer. Tvättar man bort de objudna gästerna så revolterar immunsystemet och sätter igång att jobba extra intensivt. Det börjar reagera på harmlösa partiklar av till exempel pollen eller dammkvalster. Vi drabbas helt enkelt av allergier, en av vår tids folksjukdomar. Fortfarande görs nästan alla kosmetikaprodukter av råvaror från oljeindustrin. Förr däremot använde man enbart sådant som fanns i naturen. Det är lätt att måla upp en romantisk bild av de gamla hederliga ingredienserna, av åsnemjölk som ansiktsvatten och saffran som ögonskugga eller antikens ansiktsmasker med ägg, honung och kåda. Det där med naturliga ämnen var dock inte alltid riktigt så charmigt som det låter. Då torparna Karl Oskar och Kristina hade varit ute och jobbat hela dagen på den steniga jordplätten vid Korpamoen kan man tänka sig att de ibland behövde smörja sina utarbetade händer. Det fick ske med talg, ister eller någon fläsksvål. Öronvax kunde ibland användas på självsprickor. De romerska kvinnorna tog också till vad naturen gav. De kunde köpa krokodilbajs från Egypten och lägga på ögonen när de skulle vara snygga. De plockade sina ögonbryn och må14  BA D S KU MT


lade sedan dit nya. Ibland använde man sot, ibland brända myrägg. Ibland, om man var riktigt fåfäng, ryckte man av benen från flugor som man sedan klistrade fast som vackra naturtrogna ögonbryn. I 1700-talets England ville man också ha snygga bryn. Om man inte nöjde sig med att måla med kol eller fläderbär kunde man alltid dräpa en liten mus. Man klippte sedan ut snygga ögonbryn av musens skinn och satte fast som sina egna. Tandhygien var också ett intressant kapitel. För att bli av med de »maskar« som man trodde grävde hål i tänderna på 1600-talet kunde man skölja munnen med dåtidens Listerine. Det innehöll sådant som salt, hjorthorn, honung, mynta, äggskal, fiskben, krossad korall och urin i olika blandningar. Fick man tandvärk kunde man alltid ta lite avföring från en korp och kleta på den värkande tanden. Musbajs kunde också duga. Det här med hårfärgning är inte heller något nytt – varför inte prova romaren Plinius recept? Låt blodiglar dra i ättika i ett blykärl i två månader. Lägg på vätskan i håret i solsken. Håll olja i munnen så att inte tänderna svartnar. På 1500-talet skapade den engelska drottningen Elisabeths ljusröda hår ett nytt mode. För att få till det blekte man sitt hår med lut. Tyvärr tappade många sitt hår i stället. Fast var man någorlunda rik kunde man ju alltid köpa sig en peruk av fattiga kvinnors hår som tröst. Ingen kan beskylla människorna från förr för att inte ha tagit vara på de naturliga resurserna. Men precis som idag ska man inte tro att bara för att något är naturligt så är det automatiskt hälsosamt. Även naturen kan ju vara ond. I Egypten för fyra tusen år sedan smulade man till exempel ihop lite bly och koppar och vips hade man fått en blågrön ögonskugga. Säkert tjusigt, fast inte så nyttigt. Ansiktet pudrades med pulver av vit lera och ögonen markerades tydligt med svarta streck av kol och giftigt blyglans, ett mineral som används för utvinning av bly. Å SNEM J ÖLK O CH B LYVITT 15


Bly var överhuvudtaget vanligt i sminket förr. Blyvitt hette ett pulver som användes flitigt. I flera årtusenden har fåfänga, moderiktiga människor pudrat ansiktet vitt med det, trots att man mycket väl visste att det var giftigt. Hyn blev förstörd, håret lossnade, tandköttet svullnade och tänderna svartnade. Värst var det om sminket kom i kontakt med något svavelväte. Då kunde det vitfärgade ansiktet blixtsnabbt bli gråsvart. Därför gällde det att passa sig för exempelvis spisgas eller vitlök. I Rotterdam fanns på 1600-talet en fabrik som framställde blyvitt. Folk dog som flugor vid fabriken och alla visste att blyet var anledningen. 1700-talets läkare och kemister predikade om sminkets skadliga verkan. Fin hy får man inte av smink utan av ett sunt leverne, var deras paroll. Men de talade för döva öron. Det var först på 1800-talet som man slutade pudra sig med blyvitt, fast inte på grund av faran utan därför att det blev omodernt. Trender vägde tungt redan då. Blyvitt användes faktiskt ända in på 1950-talet fast då bara i små mängder i salvor. Idag är bly och dess olika föreningar förbjudna i kosmetika inom EU men kan fortfarande tyvärr påträffas som förorening i läppstift i små mängder. Om blodiglarna är tillåtna ska jag låta vara osagt. Skönhet, smink och skadliga ämnen har alltid varit omdebatterat. Risker övervägs men nonchaleras. Med nutidens perspektiv är det lätt att fördöma dåtidens dårskap: Bly och annat otäckt i sminket, hur tänkte de då? De visste ju att bly var giftigt. Men vad kommer människor i framtiden att säga när de läser om oss i historieböckerna? Hormonpåverkande ämnen i sminket, hur tänkte de då? De visste ju…


2. Hur ligger det till? idag är hygien- och kosmetikabranschen gigantisk. 12 miljarder kronor spenderade vi på sådana produkter i Sverige 2009, en siffra som har gått upp med 60 procent på tio år. Vi är inte värre än övriga Europa utan ligger någonstans i mitten. Om man jämför med sydeuropéerna köper vi mer basprodukter. Enligt branschorganisationen Kemisk-Tekniska Leverantörförbundet (KTF) tycker vi svenskar det är onödigt med alltför nischade produkter utan håller oss till det fundamentala som tvål, schampo och hudkräm. Söderöver finns det däremot ett bredare spektrum av allting. Alla varor finns i fler varianter och det finns mer specialiserade tilläggsprodukter. När jag tittar på utbudet på de svenska kosmetikahyllorna tycker jag att det är svårt att se det som ett grundutbud. Kan det finnas ännu mer nischade produkter? Schampo för blonda, gråhåriga, rödhåriga, nyfärgade, nyfödda, afrikaner, män, permanentade med mera. Det finns balsam, inpackningar och hårkurer i otaliga varianter. Jag vågar knappt föreställa mig innehållet i ett badrumsskåp i Sydfrankrike. Däremot är vi nordbor lite mer benägna än övriga européer att köpa hudvårdsprodukter, kanske beroende på det skiftande klimatet och den torra vinterluften. Eller så har reklamen manglat oss med att vi måste skydda vår hud mot de pinande nordanvindarna. Det är också en av de branscher som visar mest reklam i tv och magasin. Livsmedelsindustrin ligger före, tack vare all annonsering från dagligvaruhandeln, men H UR LIGGER D ET TILL? 17


tätt därefter kommer kosmetikan. Dagligen blir vi överhopade med annonser om olika produkters välgörande egenskaper. Även om de är många så kommer åtskilliga från samma företag. Ett fåtal stora aktörer har greppet över marknaden: Procter & Gamble är en jätte som producerar allt från Pampers-blöjor och Always-bindor till Ariel-tvättmedel och Duracell-batterier. På kosmetikasidan har de märken som Head & Shoulders, Wella, Gillette, Dolce & Gabbana, Olay, Max Factor, Hugo Boss, Old Spice och Pantene. De har 135 000 anställda i 80 länder och en årsomsättning på ungefär 600 miljarder kronor. Ungefär hälften av den omsättningen kommer från kosmetika och hygienprodukter. L’Oréal är en hundraårig gigant. 2008 hade de över 67 000 anställda i 130 länder och omsättningen var 175 miljarder kronor. Här hittar vi märken som Garnier, Maybelline NY, Kérastase, Matrix, Lancôme, Biotherme, Kiehl’s, Cacharel, Redken, Shu Uemura, La Roche-Posay, Helena Rubenstein, Ralph Lauren, Diesel, Vichy, YSL Beauté, Viktor & Rolf, Skinceuticals, Giorgio Armani, Body Shop och Sanoflore. Beiersdorf är ett tyskt företag med 22 000 anställda. Med märken som Nivea, Labello, La Prairie och Eucerin omsätter Beiersdorf nästan 60 miljarder kronor per år. Henkel känner vi igen genom märken som Barnängen, Schwarzkopf, Syoss, Denivit och Fa. Det är ett tyskt företag med 52 000 anställda och kosmetikadelen av företaget omsätter drygt 30 miljarder kronor. Förutom kosmetika tillverkar Henkel en mängd andra saker som rengöringsmedel och lim. Unilever är kanske mest känd för alla sina matmärken som Knorr, Lipton och Flora men är även en storproducent i hygienbranschen. Sunsilk, Lux, Axe, Rexona, Pepsodent och Dove är några kändisar. På den svenska hudvårdsmarknaden är ändå ACO störst. De har 350 olika artiklar, 100 anställda och en omsättning på 700 miljoner kronor. Acos produkter säljs bara på apoteken, vilket för många svenskar av någon anledning är det naturliga stället att handla kosmetik på. Antagligen beror det på att 18   BADS KUMT


svenskarna har stort förtroende för apoteken och tänker att här finns varor gjorda på vetenskapliga medicinska grunder. * De här stora företagen håller främst på med konventionell kosmetik, det vill säga råvarorna är billiga och kommer till stor del från petroleumindustrin eller kemiska laboratorier. Varorna är etablerade. Med »kemikalier« menar jag framförallt sådana som framställs syntetiskt i laboratorier. Även naturen producerar ju kemikalier, men dem kallar jag för naturliga ämnen. Med de senaste årens ökade miljöintresse har en alternativ marknad börjat växa fram. Inom naturkosmetiken används nästan uteslutande råvaror som kommer från naturen. Men trots en årlig tillväxtökning på 20 procent är den fortfarande marginell. Av de nästan 1 500 kronor som varje svensk spenderar på smink och hygien varje år går bara en dryg tjuga till de naturliga varianterna. Man kan därför säga att branschen är indelad i två olika skolor. Den ena grundar sig på vetenskapen där saker och ting ska bevisas och där varje ingrediens bedöms för sig. Den andra är mer holistisk och grundar sig på den alternativa naturläkekonsten. De olika skolorna går isär när det kommer till vilka ingredienser man föredrar i sina produkter, till exempel vad man förespråkar för oljor. De som förespråkar naturkosmetik tycker att så få och så lite konstgjorda ämnen som möjligt bör tillföras produkterna, medan de konventionella hävdar att de syntetiskt framställda ämnena är noga kontrollerade utifrån de senaste medicinska rönen och att de ofta är en utveckling och förbättring av de ämnen som naturen har åstadkommit. De poängterar ofta att naturen också producerar kemikalier, att många av de giftigaste ämnena man känner till kommer från naturen och att naturligt absolut inte är lika med hälsosamt. Man vet ju vad som kan hända om man får i sig en vit flugsvamp. Debatten är stundtals het och det finns studier som stödjer båda sidor. Inte helt okomplicerat med andra ord. H U R LIGGER D ET TILL? 19


Samtidigt som naturkosmetiken ifrågasätts av vissa konventionella producenter så vill de ändå gärna hänga med och surfa på vågen. Många försöker anpassa sina egna produkter till den nya växande marknaden, antingen genom att skapa nya naturliga produkter eller, i vissa fall, ge sina gamla vanliga produkter en naturligare image, kanske genom att sätta till ett par droppar olivolja. Största steget tog nog ändå L’Oréal när de helt sonika köpte upp halvgröna Body Shop och naturkosmetikamärket Sanoflore. Body Shops produkter är inte riktigt så naturnära som man kan tro, där lurar en hel del kemi om man läser noga. Det finns några större märken inom naturkosmetiken också, även om de inte på långa vägar kan jämföra sig med de konventionella jättarna. De europeiska företagen Weleda och Dr. Hauschka är de största med omsättningar på 2 miljarder respektive 1 miljard kronor. Weleda är också det naturkosmetiska företag som är störst i Sverige. Givetvis har inte de små företagen samma marknadsföringsmuskler som de stora multinationella. De har inte råd med tv-reklam där superkändisar berättar vilket schampo just du är värd. De har heller inte råd att sponsra frisörskolor med alternativa schampon och hårfärger. De blivande frisörerna får lära sig från början att det är exempelvis L’Oréals produkter som gäller. Men det finns många uppstickare som gör sitt bästa för att ta sig in på marknaden. Jag har träffat Marlene Sandberg som är en utmanare i branschen med sina miljövänliga blöjor och babyartiklar, eller toiletries som hon kallar dem. Det här är hennes historia.

Marlene och Multisarna Så fort försäljningssiffrorna på mina miljömärkta blöjor började komma igång så kom attackerna. En stor konkurrent köpte upp alla mina blöjpaket i en hel affär så de inte skulle finnas där, fyra pallar köpte de. 2 0   BA DS KUMT


En annan gång analyserade de mina blöjor och märkte att inte alla blöjor i ett paket hade exakt 8 procent icke nedbrytbart material som det stod i specifikationen. Blöjmaskinen hade sina brister, vilket ledde till att några hade 6 procent och andra 10. Det var helt okej enligt Naturskyddsföreningens miljömärkning, men ändå fick jag ett fyra sidor långt brev där de hotade att stämma mig och sa att jag inte fick medverka i medierna. Så där höll det på. Hot om stämning är verkligen ett jätteeffektivt sätt att få bort en liten konkurrent som inte har råd med advokater, även om man inte gjort något fel. Så fort man börjar bli ett hot och ta marknadsandelar så ger de sig på en. Antingen genom att försöka köpa upp verksamheten eller genom att döda den. Av alla nya varumärken som startas är det bara fyra procent som finns kvar efter fem år. För att lyckas är det viktigt att ha en bra plats i butikens hyllor. Konkurrenterna ordnade tävlingar med sina försäljare om att få bort mig därifrån och ner på golvet i ett hörn. Den som lyckades bäst vann en resa till Paris! De beställde även ett konsumenttest där det användes en metod som de visste skulle missgynna mina blöjor. Mycket riktigt, vi blev sågade i testet och Sverker Olofsson kastade därför mina produkter i sin soptunna. Den svenska marknaden tvärdog. Samtidigt vann blöjorna ett annat test i England som vi givetvis skrev om på vår hemsida. Men då kom det hot om stämning igen om vi inte tog bort det. Man tror att man drömmer. Jag kände mig helt förföljd under den här tiden! De multinationella företagen bevakar verkligen uppstickarna på samma sätt som kinesiska regeringen kontrollerar sina medborgare. Det var en fajt utan dess like, historierna är så många att de skulle räcka till en hel bok. Till sist lyckades jag ta mig in på marknaden i flera andra europeiska länder och levererar idag Naty blöjor och toiletries till de största detaljhandelskedjorna i Storbritannien, Holland och Frankrike. Trots att jag är etablerad i deras sortiment händer det fortfarande att Multisarna betalar »kick back-pengar« H UR LIGGER D ET TILL? 2 1


till varuhusen för att få bort mina varor från de mest attraktiva platserna, återigen ner mot golvet och ett hörn. Tänk om mammorna visste vad som händer bakom lyckta dörrar, allt de ser är reklamen med en massa gulliga bebisar. Jag ser ändå ljust på framtiden och tror att internet är de små leverantörernas räddning. Med internetbutikerna har alla samma möjlighet att nå ut. Dessutom tror jag mycket på kundpower. På internet kan privatpersoner betygsätta varor och rekommendera dem till varandra via bloggar, Facebook och olika handelssidor. I de stora babytidningarna i Storbritannien vinner ständigt multisarna alla utmärkelser, vilket har att göra med att de finansierar en stor del av tidningen med alla sina annonser. När man istället läser kundbetygen på internetbutikerna så är det många mammor som röstar och resultaten blir mer rättvisa. Det här med internethandel och kundmakt är bara i sin linda och multisarna kommer att ha fullt upp!

SÅ GÖR HUDEN Huden ser naturligtvis väldigt olika ut beroende på om den sitter på hälen eller på ögonlocket, på en åldring eller på en bebis. På en vuxen person väger den fyra, fem kilo och har en yta på nära två kvadratmeter. Det är ett stort fodral man släpar omkring på. Huden är faktiskt kroppens största organ och vi ska vara tacksamma för att vi har den, inte minst av rent estetiska skäl. Huden har många uppgifter förutom att vara just ett förskönande skal. Den ska skydda kroppen från bakterier, uttorkning och skadliga solstrålar. Den reglerar värmen, bildar Dvitamin och lagrar vatten och fett som kan vara bra att ha när sötebrödsdagarna är över. Huden är dessutom ett viktigt sinnesorgan som gör att vi känner när någon tar på oss eller om någon slår oss. Vi känner också om det är för varmt eller kallt. Huden är med andra ord ganska bra att ha. Huden består av tre olika lager. Det översta kallas logiskt 22   BAD S KUMT


nog för överhuden och det är den som är synlig. Den är tunn, från en tjugondels millimeter till en millimeter. Den består av en stor mängd celler i flera skikt. Cellerna produceras längst ner i överhuden och vandrar uppåt allteftersom de yttersta slits bort. Vandringen ut tar ungefär en månad, i alla fall när man som jag närmar sig de 40, det går snabbare när man är yngre. När hudcellerna kommit till sin sista utpost ramlar de så småningom av. Något gram per dag tappar vi. Det betyder att mänskligheten sammanlagt tappar närmare 7 000 ton hud varje dag … hur många lastbilsflak är det? Hur tjock överhuden är avgör vad vi har för slags hud. Är den mycket tunn är huden ömtålig eller torr. Kanske kan man till och med se blodkärlen i nästa skikt. Har man en tjock överhud så är huden istället fet. I överhuden hittar vi också lipider (fetter), ett ord vi känner igen från hudkrämsreklamen. Allra överst på överhuden finns ett supertunt lager som kallas hornlagret. Det består egentligen bara av fett och gamla döda hudceller som ännu inte lättat ankar. Trots att cellerna är gamla har hornlagret full koll på hur mycket vatten vi släpper ifrån oss. I de gamla avdankade hudcellerna lagras nämligen keratin som är skickligt på att hålla kvar vatten. Här finns också ett antal vattenlösliga ämnen som går under benämningen Natural Moisturizing Factor (NMF) eller ännu hellre naturliga återfuktare. Det handlar till exempel om aminosyror, karbamid och salter av mjölksyra. Men eftersom de är vattenlösliga så kan de åka ut med duschvattnet om vi tvättar oss för flitigt. Det är därför vi kan bli torra av vatten, vilket på sätt och vis kan låta motsägelsefullt. Använder vi tvål ryker även en del fett, och gör vi det för ofta störs balansen hos fetterna och återfuktarna. Hudens skyddsbarriär rämnar och vi blir mer mottagliga för retningar och ämnen utifrån. Det är då vi tar fram vår hudkräm. Behovet av kräm skapar vi alltså ofta alldeles själva. Under överhuden hittar vi nästa lager, läderhuden. Den är elastisk och stark tack vare att den innehåller proteinerna kolH U R LIGGER D ET TILL? 2 3


lagen och elastin. Läderhuden är upp till tre millimeter tjock och här finns blodkärl som bland annat hjälper kroppen att hålla rätt temperatur. Är man varm så svalkar sig kroppen genom att cirkulera mycket blod i huden och man blir lite röd. Är det kallt däremot så drar blodkärlen ihop sig och man blir blek. Det är i läderhuden som tatueringarna sitter inpräntade som vi kan skåda genom den tunna överhuden. Här finns också hårsäckar, svettkörtlar, talgkörtlar och nervtrådar. I talgkörtlarna bildas just det där hudfettet som hjälper till att hålla huden mjuk och skydda den mot kyla, fukt och torka. Nästan fyra gram nytt närproducerat hudfett får vi varje dag. I det innersta lagret, underhuden, finns det mycket fett, typ ister. Det kan vara bra eftersom underhudsfettet skyddar mot stötar och kyla. Är man en smal person är underhuden 2–10 millimeter tjock. Hos den rundlagde kan den vara en decimeter. Dessvärre kan inte underhudens fett, till skillnad från talgen i övre skikt, tvättas bort med tvål. Det hade annars varit en behaglig bantningsmetod. När vi blir äldre ändrar huden karaktär, till mångas förtret. De elastiska proteinfibrerna i läderhuden blir färre och huden blir liksom slapp och rynkig. Att kollagenet bryts ner beror delvis på att det i åldrande hud finns många fria radikaler. De fria radikalerna kan göra så att kollagenet bryts ner, vilket i sin tur leder till att hyn blir mindre elastisk och elegant. Solar man mycket bildas också fria radikaler, och huden åldras fortare än den behöver. Rökning kan också påskynda processen. Även hornlagret förändras när man blir äldre och börjar släppa ifrån sig mer vatten än förr. Huden blir då torrare och rynkig. Men det går inte helt på automatik. Bara 60 procent av årens påverkan på huden beror på vad vi har för gener. Resten av rynkorna solar och röker vi oss till. Även övervikt kan göra att huden åldras i förtid. Med andra ord är det vi själva som är orsak till 40 procent av våra rynkor. Siffrorna fick forskarna fram genom att studera 65 tvillingpar som alltså hade samma genetiska förutsättningar men levde lite olika liv. 2 4   BA DS KUMT


Hudkrämer kan ha en viss betydelse för att behålla hyn smidig, men om man gillar slät hud är det viktigare att fimpa och akta sig för solen. Andra bra tips är att äta rätt mat och motionera. Alltså samma enkla medicin som hjälper mot de allra flesta hälsoproblem. Man ska vara medveten om att huden är skicklig på att ta upp ämnen som appliceras på den, bara molekylerna är tillräckligt små. Det använder man sig ofta av för medicinska syften. Preventivplåster avsöndrar hormoner som gör att vi slipper oönskade graviditeter. Nikotinplåstret stillar nikotinsug. Substanserna tränger ner i läderhuden där blodet finns och transporteras sedan ut och påverkar olika delar av kroppen. Naturliga doftoljor, eteriska oljor, kan också påverka kroppen på olika sätt. Även ämnen som vi inte vill ha in i kroppen kryper naturligtvis in i blodomloppet eller lymfsystemet. Sådant som vi kletar på oss stannar oftast inte på det ställe vi avsåg. Mest absorberar tunn hud som till exempel den runt ögonen, ett av de ställen som sminkas flitigast. Huden absorberar även mycket då den är irriterad, uttorkad eller varm. När man kommer upp ur ett varmt bad kan man nästan känna att huden är mer porös och mottaglig för det mesta, på gott och ont. På Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg upptäckte man att upp till 9 procent av en viss kemikalie i en solskyddskräm följde med ut med urinen. Substanserna hade åkt runt i hela kroppen! Hormonliknande ämnen och andra gifter som finns i kosmetika kan alltså ta sig in i våra organ genom huden. Vad kan de då ställa till med för rackartyg där?

SÅ TYCKER KROPPEN Var eviga dag utsätter vi oss för tiotusentals kemikalier som inte ens fanns på jorden för bara några årtionden sedan. Hur alla dessa ämnen påverkar oss och naturen är det ingen som riktigt kan överblicka, eftersom forskarna bara har koll på ungefär fem procent. Hela tiden experimenteras det fram nya H UR LIGGER D ET TILL? 2 5


varianter och kombinationer som ingen hinner med att analysera. Vad finns det för kemikalier i plastmattan i köket, fina soffan i vardagsrummet och sköna Gore-tex-jackan i hallen? Min mamma har berättat att när hon var liten brukade mormor hälla ut DDT för att ta kål på myrorna som ville in i huset. Då var det norm på den småländska landsbygden där de bodde och ingenting man direkt ifrågasatte. Vilka kemikalier som används idag kommer att vara totalförbjudna om trettio år? Bara i badrummet hemma hos en fåfäng person går det att hitta uppemot sju tusen ämnen. Det är i alla fall så många som kan tänkas användas i kosmetika av olika slag. Till det kommer också en väldig mängd parfymämnen. Varje kvinna använder i snitt 13 olika produkter varje dag. Var och en innehåller i snitt 20 ämnen, det blir 260. Är det dessutom någon parfym inblandad så blir det lätt det dubbla. Så mycket som en fjärdedel av alla dessa ämnen har i stort sett okända effekter. Än mindre vet någon vad som kan hända då de blandas med varandra. Vi vet däremot med säkerhet att vissa former av cancer ökar i vår del av världen. I Danmark har man också kunnat se att flickorna kommer tidigare i puberteten och att mäns spermier blivit sämre. Det sägs även att autism, barndiabetes och beteendestörningar ökar men det är svårt att bevisa långsiktiga samband. Om man får cancer när man är 65 är det ju för det mesta omöjligt att skylla på en specifik händelse eller vana tidigare i livet. Dessutom finns kemikalier i omlopp långt efter att de har förbjudits. DDT kan till exempel fortfarande upptäckas i människor som inte ens var födda då det bannlystes i Sverige för över trettio år sedan. Flera av de ämnen som trängs i burkar och flaskor är konstaterat eller misstänkt cancerframkallande på möss och/eller människor. Halterna anses dock vara så låga att det inte ska vara någon fara, sägs det. Vi vet också att allergierna ökar i Sverige, där omkring 20 procent av befolkningen beräknas vara drabbad av kontaktallergier. Och tendensen är stigande. Kosmetikan är en av de största bovarna, och då i synnerhet parfymämnen, konserve2 6   BA DS KUMT


ringsmedel och hårfärgningsämnen. Det som händer är att små, små fragment av olika ämnen tränger in i huden och påverkar kroppens immunsystem. Man skulle kunna misstänka att man måste vara en extra känslig och allergisk typ för att ligga i riskzonen. Det är också lätt att tro att faran är över när man har använt en produkt en tid. Men så är det inte. Risken blir istället större för varje gång. Vem som helst kan alltså helt plötsligt drabbas av eksem, rodnader, blåsor, svullnad och irriterad hud. Hud som fjällar, kliar eller svider och kliar igen. Så även om du använt dina konserverade och parfymerade produkter i många år kan du ändå vakna upp med en allergisk reaktion en vacker dag. Du kanske har färgat håret varannan månad sedan högstadiet utan den minsta antydan till reaktion, men så plötsligt händer det. Och har man en gång utvecklat en kontaktallergi får man dras med den resten av livet. Även om man vet vilket specifikt ämne man är allergisk mot kan det vara svårt att undvika. Vissa konserveringsmedel kan till exempel dyka upp i helt andra varor och sammanhang, i diskmedlet eller i målarfärgen. Får man en reaktion ska man anmäla produkten till Läkemedelsverket. Det är inte så många som gör det, bara 50–60 om året. De allra flesta känner väl inte ens till den bestämmelsen, de slutar nog bara att använda just den produkten. Vill man slippa allergierna ska man vara extra noga med vad som finns i de produkter som blir kvar på huden, förutom hårfärger till exempel krämer, deodoranter och parfymer. I Danmark informeras det mycket om de här problemen. Myndigheterna går ut med speciella kampanjer riktade mot ungdomar för att pränta in sambanden mellan just kosmetika och allergier. Sedan så var det ju det här med de misstänkt hormonstörande ämnena. Den danske läkaren och forskaren Niels Skakkebæk märkte i början av 90-talet att fallen av testikelcancer och infertilitet ökade hos unga män. Han började forska på ämnet och kom fram till att antalet spermier hos män minskat till hälften på 50 år. Andra forskare blev också förundrade och H UR LIGGER D ET TILL? 2 7


började fundera på varför. Det var för kort tid för att kunna skylla på genetiska förändringar och man började misstänka männens livsstil och omgivning, kanske kemikalier eller tajta jeans. Men man kom fram till att problemet nog började gro redan när killarna låg i livmodern. Det var inte deras livsstil man kunde skylla på utan antagligen deras mammors. Man har även gjort studier på män som invandrat till Sverige och Finland och kunnat se att risken att få testikelcancer antagligen hängde mer ihop med var de var födda och mammans miljö när hon var gravid än var de växte upp. Vissa ämnen är väldigt lika de hormoner som styr i kroppen. De hormonliknande ämnena kan lätt ta sig in genom huden och vandra runt i kroppen och exempelvis spela rollen av kvinnligt könshormon. Sådana ämnen kan eventuellt på sikt ge upphov till en rad olika störningar där hormoner spelar in, exempelvis vid pubertetsutveckling, fertilitet, fosterutveckling, bröstcancer och diabetes. Några ämnen som finns i kosmetikaprodukter och som misstänks kunna störa hormonsystemet är solskyddsämnet benzophenone-3, antioxidanten BHA, silikonen cyclomethicone, konserveringsmedlen parabener samt ftalater som kan finnas i parfym. Myndigheterna och producenterna förvarar sig med att halterna är låga – men tänk om det egentligen inte spelar någon roll? Tänk om det är just blandningen av de olika småskaliga ämnena som utgör faran, särskilt om man är ett litet embryo som bara väger några gram? Resultatet av våra experiment får vi se om ett par generationer då infertilitet kanske blivit ett problem på riktigt. Aha, lösningen på problemet med överbefolkning på jorden, kanske några tänker. Men barnlöshet ska få vara frivillig, det är en stor sorg för dem som drabbas. Den danska myndigheten Miljøstyrelsen har också gett ut en broschyr med nio goda råd till gravida, ammande och spädbarnsföräldrar. Framför allt är det för att skydda de ofödda danskarna från hormonstörande ämnen. Några av råden är:

2 8   BADS KUMT


• Använd så lite kosmetika och krämer som möjligt när du är gravid eller ammar. • Välj alltid oparfymerade produkter och låt bli att använda parfym. • Köp om möjligt miljömärkta produkter. • Färga inte håret när du är gravid eller ammar, inte ens med naturprodukter som henna. • Använd inga sprayprodukter såsom hårspray eller spraydeodoranter. • Använd inte tvål, krämer eller liknande på ditt spädbarn varje dag. Köp alltid parfymfria produkter till barnet. Som gravid i Sverige får man ingen sådan information från myndigheterna. Det kan ju inte vara så att de svenska fostren är mindre känsliga än de danska. När jag ringde till Läkemedelsverket som är ansvarig instans och frågade varför, fick jag höra att i EU måste vi följa de rekommendationer som kommer från Bryssel när det gäller kosmetika. Visst diskuteras det mycket kring vissa av de här eventuellt hormonstörande ämnena, till exempel parabener. Men EU tycker inte att det finns tillräckligt med forskning som bevisar att det verkligen är så farligt. Att Danmark har gått ut med egen rådgivning är emot EU:s regler, vilket EU inte gillar. Christel Søgaard Kirkeby som är informatör på Miljøstyrelsen förklarar hur de resonerar. – Vi väljer att ta det säkra för det osäkra enligt försiktighetsprincipen. Men det skiljer sig väldigt mycket från land till land hur mycket man berättar för folket, säger hon. Danskarna forskar mycket själva och låter EU ta del av resultaten. De försöker även påverka dem att skärpa kraven, eftersom de inte är överens om hur de ska tyda forskningsresultaten. Vad än EU säger så väljer Miljøstyrelsen att informera allmänheten om vad de kommit fram till. Att EU skulle vara sura på dem har de inte märkt. – Det är ju inte direkt några hemligheter som vi går ut med, säger Elisabeth Paludan som också jobbar på Miljøstyrelsen. H U R LIGGER D ET TILL? 2 9


Det handlar bara om att inte utsätta sig för onödiga kemikalier och risker. Läkemedelsverket måste ha fått det där om att EU är sura på Danmark om bakfoten, men nog om det. Det intressanta är att inte ens de mest insatta är överens. Hur ska då vi icke lika insatta kunna veta vad vi ska tro? Ska vi lita på de danska eller de svenska myndigheterna? Det är svårt att ha koll på alla de kemikalier man använder dagligdags. Vissa produkter, till exempel målarfärg, måste varningsmärkas om de innehåller skadliga ämnen, men det kravet gäller inte för nagellack, hårgelé och annat. Vissa ämnen, som formaldehyd, är totalförbjudna inom vissa produktgrupper men tillåtna i kosmetika. Det bästa man kan göra är nog att tänka själv och göra vad man kan för att undvika de ämnen forskarna vet eller misstänker är hälsovådliga. Tänka själv, tänka själv, låt det bli ett mantra.

SÅ BEHANDLAS DJUREN Nej, jag tänkte inte snöa in på hästschampo och pudelhårfärg. Det finns ett par andra aspekter när det handlar om djur och skönhetsprodukter som ligger mig varmare om hjärtat. Den mest uppenbara kopplingen är förstås djurförsök. Jag tror alla har sett bilder på kaniner med schampo i de tårade röda ögonen och andra grymheter. Ungefär tolv miljoner djur om året används i olika slags tester i Europa. Många djurrättsaktivister har i decennier jobbat för att få en förändring till stånd, särskilt när det gäller kosmetika. Många protestlistor har cirkulerat och signerats av mängder av berörda människor. Tack och lov gav allt deras slit resultat. Det är sedan ett par år tillbaka förbjudet att sälja djurtestad kosmetika inom EU och det har lett till att alternativa metoder har plockats fram. Nu slipper man köpa schampo som någon stackare har haft i ögonen. Förbudet gäller även produkter som har djurtestats i andra länder. Allt är frid och fröjd alltså? 3 0   BADS KUMT


Det som är lite oroväckande är att det finns undantag. Så länge man inte hittar på bra alternativa testmetoder är det ändå tillåtet att testa om ämnen ger allergi, cancer, är giftiga, skadar foster eller reproduktionsförmågan. 2013 ska det i alla fall vara helt förbjudet. Det vill säga om man hittat bra alternativ till dess … Förbudet gäller dessutom bara färdiga produkter samt de råvaror som enbart ska användas i kosmetika och hygienprodukter. Kemikalier som också används i andra sammanhang kan mycket väl ha djurtestats. För att krångla till det här ytterligare har EU lagt fram en ny kemikalielag, REACH . Den står för Registration, Evaluation, Authorization of Chemicals, det vill säga registrering, utvärdering och tillståndsprövning av kemikalier. Enligt den ska alla kemiska ämnen som används i en viss mängd inom EU noga kartläggas med ordentliga data. Detta gäller även kemikalier i kosmetika. Men för att kunna kartlägga alla ämnen måste dessvärre ofta djurförsök användas. Totalt räknar man med att minst 6–12 miljoner djur kommer att användas för att testa kemiska ämnen under den närmaste tioårsperioden. EU både kräver och förbjuder djurförsök på samma gång. Det finns i alla fall företag som har infört ett frivilligt totalförbud mot djurtester inom det egna företaget och för alla underleverantörer. Go Cruelty Free är en organisation som satt upp standarder för certifiering och lever man upp till dem så får man sätta dit en liten hoppande glad kanin på förpackningen. Andra producenter kallar sina produkter cruelty free utan att kunna garantera att alla deras leverantörer är lika snälla mot kaninögonen. De kan också finnas små överkryssade kaninsymboler som kanske inte behöver betyda så mycket. Det är svårt att vara helt säker på att en vara inte har testats på djur i något led. Dessutom har nästan alla ämnen testats någon gång i tidernas begynnelse. Kemisk-Tekniska Leverantörförbundet är skeptiska mot alla sådana här former av märkningar, de anser att det är vilseledande enligt marknadsföringslagen på grund av att det, H UR LIGGER D ET TILL? 3 1


enligt dem, i praktiken är så gott som förbjudet med djurförsök. De alternativ som finns är bland annat att bedriva forskning på odlade mänskliga celler, göra datormodeller och att använda sig av diverse kemiska analysmetoder. Men som sagt fungerar de ännu inte på alla slags försök. Ett alternativ är att testa på mänskliga volontärer, men det funkar ju inte heller för de värre åkommorna som cancer eller fosterskador. Är man emot djurförsök kan man tänka på att handla produkter som innehåller så lite syntetiska kemikalier som möjligt eller åtminstone hålla sig till de som är så välbeprövade att de inte behöver utforskas mer. Nya spännande produkter med nya förtrollande formula kräver sannolikt fler djur än en gammal hederlig olivkräm (en med oliv i vill säga). * Från kräm på djuret till djur i krämen. En del ämnen som används i den här typen av produkter kommer från växter och andra från kemlabbet. Det finns också de som kommer från självaste djuren. När galna ko-sjukan bröt ut på 1990-talet förbjöds all användning av kadaverrester från självdöda djur i livsmedel och djurfoder. Samtidigt förbjöds hjärna, ryggmärg och andra riskklassade organ i andra typer av produkter. 2005 kom det sedan ett förslag från EU-kommissionen att lätta på förbudet när det gällde kosmetika, antagligen efter påtryckningar från industrin. Anledningen var att man gärna ville använda rå och lågprocessad hjärna i antirynkkrämer. Även mjälte, moderkaka, halsmandlar och inälvor var eftertraktade. Men ni kan pusta ut, förslaget gick inte igenom och det är fortfarande förbjudet att använda rester från självdöda djur i kosmetika. Men, djur som man dödar får man använda. Det är väl kanske av godo att de utnyttjas om de ändå ska dö. Själv äter jag inte kött, delvis därför att jag tycker att köttindustri i stort är en ganska bisarr och makaber verksamhet, och då känns det 3 2   BADS KUMT


inte heller så kul att smörja sig med djurens oljor och proteiner. Då stödjer man ändå den industri som man vill undvika. Vissa ämnen har flera olika framställningsmetoder fastän det ändå heter samma sak i innehållsförteckningen. Man måste ibland helt enkelt fråga producenten om det kommer från labbet, växterna eller djuren. Här kommer några exempel på ämnen som kan komma från djuren som jag hittade på organisationen Djurens Rätts hemsida. Och då tog jag bara med en bråkdel. Kollagen: Protein som utvinns från kalvars och smågrisars bindväv. Används i ansiktskrämer och antirynkkrämer. Elastin: Från slaktade djurs bindväv. Används i ansiktskrämer och antirynkkrämer. Strutsolja: Olja från slaktade emustrutsar. Används i ansiktskrämer och antirynkkrämer. Gelatin: Protein som utvinns ur grissvål, men också från klövar, mular och brosk. Lanolin: Fett som utsöndras från fårens talgkörtlar. Tas från både levande och döda får. Vanlig i hudkrämer. Minkolja: Fett som tas till vara när minkarna flås, används sedan i hudkrämer. Tuppkamsextrakt (hyaluronsyra): Utvinns ur tuppkammar. Extrakt som används mot rynkor. Sen när produkterna är använda och hamnar ute i naturen så är det såklart återigen ofta djuren som drabbas. En stilla undran är förresten hur det är att ha jobbet att samla ihop tuppkammar. Ett jobb man inte trodde fanns.

SÅ MÅR NATUREN Mycket av det du smörjer, schamponerar och parfymerar dig med hamnar förr eller senare i havet. Reningsverken är bra på att ta hand om de mer naturliga saker som vi spolar ut i avloppen men sämre på kemikalier som normalt inte förekommer i naturen. Många av dessa »onaturliga« kemikalier är svåra att bryta ned och kan lagras i djur och natur. De blir långlivade H U R LIGGER D ET TILL? 3 3


miljögifter. Kanske hamnar de så småningom i dricksvattnet eller i fisken vi får på kroken. Ämnen som inte är vattenlösliga utan fettlösliga lagras gärna i fettvävnader, det är därför fet fisk från förorenade vatten kan vara farligare att äta än mager fisk, i alla fall om man är gravid eller planerar att bli det någon gång. En del ämnen är direkt giftiga för de växter och djur som lever i vattnet. Fiskarna kan få svårt att fortplanta sig, att ta upp syre eller så kan de helt enkelt dö. Det är viktigt att man även är försiktig med ämnen som inte är lätt nedbrytbara, även om de klassas som ogiftiga. Ibland skyltar en produkt med att vara antingen nedbrytbar, biologiskt nedbrytbar eller fullständigt nedbrytbar. Det betyder inte per automatik att den är lätt att bryta ned. Inget att lita på med andra ord. Ett stort problem med kosmetikaindustrin är den haltande miljölagstiftningen. Man kan ju tro att den svenska miljöbalken har något att säga till om. Så är det inte riktigt. Det är ganska komplext och vi ska fördjupa oss i det senare. Ett annat stort problem är att osäkerheten är så utbredd bland forskarna. Miljödata saknas för massor av de kemikalier som används. Ingen vet riktigt vilka effekterna blir när dessa hårvaxer, skumämnen, oljor, konserveringsmedel och tandkräm kommer ut i hav och vattendrag, särskilt på lång sikt. Även i de fall man vet en del om enskilda ämnen så vet man ändå för lite om vad som händer när de blandas med andra. I Sverige använder vi drygt 40 000 ton sådana här produkter på ett år, 110 ton om dagen! Siffran har några år på nacken så vi kan anta att det är något mer idag. 24 000 ton är bara vatten, men resterande 16 000 ton är en mix av annan goja. Hur stor del av gojan som är farlig kan ingen svara på. I Sverige släpps det sammanlagt ut 30 miljoner ton hälso- och miljöfarliga ämnen i kretsloppet varje år. Man kan ju tycka att våra 16 000 ton goja är försumbara. Men eftersom ganska mycket av det vi använder inte egentligen behövs blir det en onödig belastning på miljön. Det finns alltid bättre alternativ att använda, i stort som smått. Ett problem är att det 3 4  BADS KUMT


finns fördomar mot miljömärkta produkter. Av någon anledning tror folk att de är både mindre effektiva och dyrare, antingen det gäller fasadtvätt eller tandkräm. När det gäller just fasadtvätt kan jag som ett kuriosum nämna att den Svanenmärkta Biokleen Alg & mögeltvätt fick högsta betyg i ett test som Folksam gjorde för några år sedan. Nästan lika bra var i och för sig vanligt YES diskmedel. Tänk så många som köpt annan miljöfarlig klorin-stinkande fasadtvätt i onödan, bara för att de trodde att giftigast var effektivast. Även om ett ämne är ordentligt toxiskt kan risken för att problem ska uppstå vara relativt liten. Därför bedöms de här ämnena på olika sätt lite beroende på vem man frågar. Läkemedelsverket förlitar sig på de screeningar som Naturvårdsverket gjort. I fisk, vatten och havsbotten sökte de efter några direkt giftiga ämnen som åkt ut med avloppet, genom reningsverken och ut i havet. Nivåerna var så ringa att Läkemedelsverket genast avskrev alla problem med samtliga kemikalier som finns i kosmetika, utom möjligen ett ämne som heter triclosan. Naturskyddsföreningen ser istället på det på ett annat sätt. – Bara för att man inte hittar ett ämne ute i naturen betyder det inte att det inte är farligt. Ett giftigt ämne kan snabbt brytas ner inne i en organism och ibland bryts det ner till substanser som är ännu giftigare än själva modersubstansen. Alla akut toxiska ämnen ska man se upp med, även om de bryts ner relativt snabbt. De kan orsaka lokala problem, nära utsläppskällan. Långlivade ämnen kan också vara problematiska, även om de inte är akut giftiga, berättade Andreas Prevodnik som är kemikaliehandläggare på Naturskyddsföreningen. Långlivade ämnen som är fettlösliga kan nämligen lätt tas upp av organismer och ansamlas i dem och på så sätt blir exponeringen kronisk. Då kan även ämnen med låg giftighet ställa till stor skada. Enligt Naturskyddsföreningen kan man inte heller avskriva en risk genom att granska bara ett fåtal arter. I havet finns miljontals sorters djur och växter och det är omöjligt att veta hur H UR LIGGER D ET TILL? 3 5

Profile for Smakprov Media AB

9789170375675  

GIFTERNA SOM GOR DIG REN, FRASCH OCH SNYGG KATARINA JOHANSSON ORDFRONT Katarina Johansson Gifterna som gör dig ren, fräsch och snygg Ordfron...

9789170375675  

GIFTERNA SOM GOR DIG REN, FRASCH OCH SNYGG KATARINA JOHANSSON ORDFRONT Katarina Johansson Gifterna som gör dig ren, fräsch och snygg Ordfron...

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded