Issuu on Google+

Aff ärsjuridik

LEX Aff ärsjuridik I LEX-serien förenas teori och praktik: faktaböckerna innehåller såväl övningsuppgifter som diskussionsfrågor. Här tränas du i att identifiera rättsliga problem, söka och tolka relevanta rättsregler samt tillämpa dem. LEX Affärsjuridik behandlar de rättsområden som är viktiga ur ett företagarperspektiv. Läromedlet tar upp områden som till exempel associationsrätt, avtalsrätt och arbetsrätt. LEX Aff ärsjuridik fokuserar också på juridiska begrepp och på problemlösning i rättsliga sammanhang. LEX Aff ärsjuridik är framtagen till gymnasieskolans kurs Aff ärsjuridik, men kan läsas av var och en som är intresserad av ämnet. Läromedlet fungerar även som introduktionslitteratur vid högskolan.

Mikael Pauli är hovrättsassessor (yngre domare). Han har tidigare undervisat på juristutbildningen vid Stockholms universitet och är f n verksam i Marknadsdomstolen. Eva Lundberg är gymnasielektor. Hon har mångårig erfarenhet av att undervisa i juridik och företagsekonomi. Vidare var hon Skolverkets ämnesexpert i juridik vid gymnasiereformen GY 11. Erik Öman är jurist och civilekonom. Han har arbetat med lagstiftningsutredningar på Regeringskansliet och undervisat på juristutbildningen vid Uppsala universitet. Numera arbetar han på Riksgälden. Mikael Pauli Eva Lundberg Erik Öman

Aff ärsjuridik Erik Öman Mikael Pauli Eva Lundberg

40672155.omslag.LEX.indd 1

2012-07-10 13.02


4

Innehåll Förord

Avtalsrätt



3

Avtalsrättsliga och kontraktsrättsliga frågor  Några vanliga avtalstyper 

Bokens innehåll och juridisk metod 

1

Bokens innehåll  Juridisk metod  Att tolka lagtexten med hjälp av andra rättskällor 

Associationsrätt



Allmänt om olika typer av associationer – bolag respektive föreningar  Enskild firma  De tre bolagstyperna handelsbolag, enkelt bolag och aktiebolag 

Vad är ett anbud?  Bindande anbud och accept  Sen accept och oren accept – ses som nytt anbud  Måste parterna underteckna ett kontrakt för att avtal ska anses slutet?  Avtalad skriftform – vanligt i affärssammanhang 

Juristens roll – att tolka lagtexten  Att tillämpa lagen bortom dess ordalydelse 

Vem kan sluta ett avtal?  Har ett avtal slutits? Anbud–acceptmodellen 

2

Avtalsslut genom handlande  Avtalsslut genom passivitet? 

Standardavtal  Parternas ansvar under förhandlingsstadiet  Avtalsslut genom fullmakt  Olika typer av fullmakter  Mellanmannens behörighet  Mellanmannens befogenhet  Att undvika problem vid avtalsslut med fullmakt 

Ogiltighet och jämkning av avtal  Avtalstolkning 

Handelsbolag 

Sammanfattning 

Enkelt bolag 

Kommer du ihåg – rätt eller fel? 

Aktiebolag 

Övningsuppgifter 

Föreningar – ekonomiska och ideella  Stiftelser  Sammanfattning  Kommer du ihåg – rätt eller fel?  Övningsuppgifter 

40672155.inlaga.LEX.indd 4

2012-06-27 20.41


5

Fordringar och krediträtt



4

Några allmänna fordringsrättsliga begrepp  Ränta 

Processen i hyrestvister  Sammanfattning  Kommer du ihåg – rätt eller fel?  Övningsuppgifter 

Preskription 

6

Gäldenärsbyte  Borgenärsbyte 

Skuldebrevsrätt – grunden för fordringsrätten  Invändningar mot krav på betalning 

Arbetsrätt



Kvittning 

Kort om arbetsrättens utveckling i Sverige 

Dödning av ett skuldebrev eller annan handling 

Mer om arbetsrättens dubbla rättsförhållanden 

Pant 

Allmänt om den individuella arbetsrätten 

Borgen 

Är anställningen fast eller tidsbegränsad? 

Avbetalningsköp 

Hur kan en anställning avslutas?  Uppsägning 

Vissa andra finansieringsformer 

Uppsägning på grund av arbetsbrist 

Leasing 

Uppsägning på grund av personliga skäl 

Factoring 

Uppsägningstid 

Företagshypotek 

Sammanfattning  Kommer du ihåg – rätt eller fel?  Övningsuppgifter 

Hyresrätt



Allmänt om hyresrätt och hyresavtal  Uppsägning av hyresavtal  Hyresvärdens skyldigheter  Hyresgästens skyldigheter  Förverkande av hyresrätten  Överlåtelse och andrahandsuthyrning 

5

Avsked  Omplacering och arbetsgivarens arbetsledningsrätt  Tvister om uppsägning och avskedande  Lagstiftning om rätt till ledighet  Ledighet och lön vid sjukdom  Semester  Föräldraledighet  Studieledighet 

Förbud mot diskriminering i arbetslivet  Diskrimineringslagens tillämplighet inom arbetslivet  Förbud mot diskriminering  Regler om förebyggande av diskriminering 

LEX Affärsjuridik

40672155.inlaga.LEX.indd 5

2012-06-27 20.41


6

Rättsföljder vid brott mot diskrimineringslagen 

Den fackliga arbetsrätten 

Marknadsrätt



8

Marknadsföringslagen och övrig marknadsföringsrätt 

Kollektivavtal  Föreningsrätten 

MFL:s uppbyggnad  Sanktioner och vissa processuella regler enligt MFL

Förhandlingsrätten  Fredsplikt och stridsåtgärder 



Sammanfattning  Kommer du ihåg – rätt eller fel? 

Generalklausulen om god marknadsföringssed  Vilseledande påståenden och andra framställningar

Övningsuppgifter 



Köprätt



7

Köp av varor och tjänster mellan näringsidkare  Köp av varor – köplagen 

Vilseledande efterbildningar  Övriga bestämmelser i MFL  Vissa andra lagar med marknadsrättsliga regler 

Konkurrensrätt  Allmänt om konkurrenslagen  Närmare om förbuden enligt KL 

Standardavtal 

Sammanfattning 

Köp av tjänster mellan näringsidkare 

Kommer du ihåg – rätt eller fel? 

Att sälja varor och tjänster till konsumenter 

Övningsuppgifter 

Konsumentköplagen  Konsumenttjänstlagen  Distans- och hemförsäljningslagen 

Internationella köp 

Immaterialrätt



9

Produktansvar 

Immaterialrätten – historik och utveckling 

Offentlig upphandling 

Upphovsrätt 

Sammanfattning 

Vilka prestationer är upphovsrättsligt skyddade? 

Kommer du ihåg – rätt eller fel? 

Allmänt om upphovsrättsskyddets innebörd 

Övningsuppgifter 

Kravet på verkshöjd  Skydd för annat än litterära och konstnärliga verk  Varaktigheten av skyddet enligt URL  Inskränkningar i upphovsrätten 

40672155.inlaga.LEX.indd 6

2012-06-27 20.41


7

Mönsterrätt  Känneteckensrätt  Varumärkesrätt 

Utsökningsrätt 

Firmarätt 

Ansökan om utsökning 

Immateriella rättigheters övergång m m  Sanktioner och domstolar inom immaterialrätten 

Utmätning – inledning  Övrig utsökning  Vissa processuella regler 

Konkurs 

Sammanfattning 

Ansökan om konkurs och prövningen av denna 

Kommer du ihåg – rätt eller fel? 

Konkursbeslutet och dess verkningar 

Övningsuppgifter 

Tvistlösning samt brott och straff i affärslivet 

11

Utsöknings- och obeståndsrätt 

Patenträtt 

1

Processrätt 

Förvaltningen 

Företagsrekonstruktion och ackord  Skuldsanering  Sammanfattning  Kommer du ihåg – rätt eller fel?  Övningsuppgifter 

Domstolsväsendet  Tvistemålsprocessen enligt RB  Summarisk process 

Sakregister 

Skiljeförfarande 

Bildförteckning 

Brottmålsprocessen 

Straffrätt  Vad är ett brott?  Straff och andra påföljder för brott  Några vanligt förekommande brott i affärslivet 

Sammanfattning  Kommer du ihåg – rätt eller fel?  Övningsuppgifter 

LEX Affärsjuridik

40672155.inlaga.LEX.indd 7

2012-06-27 20.41


36

Avtalsrätt

3

Detta kapitel redogör för - varför avtalsrätten har en viktig funktion i samhällslivet,

- hur ett bindande avtal sluts,

- olika typer av avtal,

- betydelsen av standardavtal i näringslivet,

- verkan av olika rättshandlingar,

- vad en fullmakt är och hur avtal med hjälp av en sådan kan slutas för någon annans räkning,

- i vilka situationer ett avtal kan ogiltigförklaras eller jämkas,

- något om avtalstolkning samt

- vissa skillnader inom avtalsrätten för en näringsidkare jämfört med en konsument.

40672155.inlaga.LEX.indd 36

2012-06-27 20.41


37

grundläggande för samhällslivet är att människor sluter överenskommelser. Det kan röra sig om enkla privata överenskommelser som att komma i tid till en middag, men det kan också röra sig om komplexa aff ärsöverenskommelser som att ett byggföretag ska ha färdigställt en kontorsbyggnad till ett visst datum. Gemensamt för alla överenskommelser är dock att parterna utgår från att det avtalade ska hållas, vilket är en förutsättning för att privatlivet såväl som näringslivet ska fungera väl. Avtal är benämningen på de överenskommelser som är rättsligt bindande och som därför kan få rättsliga konsekvenser om någon av parterna bryter mot vad som är överenskommet. I aff ärssammanhang är det förstås viktigt att kunna lita på att motparten håller vad han lovat och – om motparten inte gör det – kunna ta hjälp av rättsordningen för att exempelvis få ekonomisk kompensation för ett avtalsbrott. Avtalsrätten är framför allt läran om hur avtal kommer till stånd. Tack vare avtalsrättens regler kan parterna veta när en bindande överenskommelse uppkommit och vad den innebär. Avtalsrätten behandlar också i vilka situationer ett avtal ska anses ogiltigt, t ex till följd av att den ena parten blivit lurad eller hotad att ingå avtalet. Till avtalsrätten brukar även räknas läran om avtalstolkning. I den här boken behandlas under avtalsrätten dessutom vissa typer av aff ärsavtal och frågor som rör deras ingående och rättsverkan. Den viktigaste lagen i svensk avtalsrätt heter lagen om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område. Den brukar kallas avtalslagen och förkortas AvtL. AvtL gör i de flesta avseenden ingen skillnad mellan vilka som sluter avtalet. Mekanismerna för hur ett avtal sluts är i grund och botten desamma för en privatperson som för en företagare. För dig som redan läst kursen Privatjuridik – där avtalsrätten behandlas ur en privatpersons perspektiv – innebär därför det här kapitlet en del repetition av avtalsrättens grunder. Men dessutom redogör det för en hel del skillnader som aktualiseras när företagare sluter avtal.

LEX Affärsjuridik

40672155.inlaga.LEX.indd 37

2012-06-27 20.41


38

3 .1

Avtalsrättsliga  och  kontraktsrättsliga  frågor Huvudsyftet med avtalsrätten är att klargöra om det finns en rättsligt bindande överenskommelse mellan personer, företag eller andra rättssubjekt. Om det konstateras att det enligt avtalsrätten finns ett giltigt avtal, återstår frågan vilka rättigheter och skyldigheter som avtalet innebär för parterna. Med detta menas frågor som exempelvis vad respektive part ska prestera enligt avtalet, på vilket sätt avtalet kan sägas upp samt vilka konsekvenserna kan bli om en part inte fullgör sina skyldigheter. Sådana frågor får sina svar genom exempelvis köprättens, arbetsrättens eller fastighetsrättens regler, beroende på vilken typ av avtal det rör sig om. De rättsområden som behandlar sådana frågor kallas ofta med ett samlingsnamn för kontraktsrättsliga områden, eftersom de behandlar vilket innehåll ”kontraktet”/avtalet mellan parterna har. Eftersom avtalsrätten används för att konstatera att det finns ett avtal – oavsett vilken typ av avtal det rör sig om – kan avtalsrätten ses som grunden för de många kontraktsrättsliga rättsområden som behandlas i den här boken.

Exempel

Avtalsrätt eller kontraktsrätt? Transportföretaget Olles Åkare AB har haft fler uppdrag än någonsin de senaste månaderna och har därför varit i kontakt per telefon och e-post med en lastbilstillverkare angående en snabb beställning av två nya lastbilar. Veckorna har gått men några nya lastbilar har inte levererats. När Olles Åkare AB hör av sig för att få veta vad problemet är hävdar lastbilstillverkaren att man inte har något avtal eftersom det ”bara var nåt vi snackade om”. Olles Åkare AB anser däremot att man var överens om en leverans inom två veckor och att företaget nu har rätt till skadestånd, eftersom man till följd av förseningarna tvingats avboka flera transportuppdrag. I fallet består den rättsliga problematiken av två delar. Den första frågan är: ”Har parterna ett bindande avtal (om leverans inom två veckor)?” Den frågan avgörs med hjälp av AvtL:s regler om hur ett avtal kommer till stånd. Om svaret på den frågan är jakande, blir nästa fråga: ”Vad gäller mellan parterna vid avtalsbrott i form av försening?” Frågor om avtalets närmare innehåll, som i detta fall vad som händer om någon bryter mot det, är en kontraktsrättslig fråga som får lösas med hjälp av köprättens regler.

3 | Avtalsrätt

40672155.inlaga.LEX.indd 38

2012-06-27 20.41


39

3.2

Några vanliga avtalstyper Även om själva innehållet i avtalet huvudsakligen är en fråga som hanteras av ett kontraktsrättsligt område, som t ex köprätten i exemplet med lastbilsköpet ovan, kan det vara av intresse att här kortfattat beskriva innebörden av några vanligt förekommande typer av avtal.

Köpeavtal Ett avtal om att äganderätten till exempelvis en vara, en fastighet eller

ett bolag ska överlåtas i utbyte mot en viss motprestation (vanligtvis en summa pengar).

Hyresavtal Ett avtal om att – oftast mot ersättning – få bruka egendom som tillhör

någon annan.

Licensavtal Ett nyttjanderättsavtal om rätt att bedriva viss verksamhet eller att

nyttja någon annans rättighet. Oftast är en licens tidsbegränsad. Ett vanligt exempel i näringslivet är programvarulicens, som ger rätt att använda programvara under ett antal år.

Optionsavtal  Ett slags föravtal om köp, som ger rätt att träffa avtal vid en bestämd

tidpunkt i framtiden. Optionsavtal är särskilt vanligt förekommande på finans- och råvarumarknaden och används för att spekulera i uppeller nedgångar i marknadspriser. Ett optionsavtal kan exempelvis handla om att den ena parten köper en rätt att en månad senare köpa ett parti olja till ett visst pris. Köparen av optionen hoppas då att det på förhand avtalade priset ska vara bättre än vad marknadspriset på olja kommer att vara på den dagen då optionen ska infrias.

Franchisingavtal Ett avtal som ger franchisetagaren rätt att – oftast mot en viss provision

och/eller kontantinsats – driva en viss verksamhet under franchisekedjans namn och oftast enligt noggranna anvisningar om hur t ex lokalen, produkterna och servicen ska se ut. Exempelvis drivs många hamburgerkedjor och livsmedelskedjor i form av franchising.

Sponsoravtal Ett slags samarbetsavtal som innebär att ett företag mot ersättning får

sitt företagsnamn synligt i samband med exempelvis ett idrotts- eller nöjesevenemang, en film eller ett tv-program. Ett mycket vanligt exempel är att betala för att ha sitt företagsnamn på ett idrottslags matchställ eller klubbdress. LEX Affärsjuridik

40672155.inlaga.LEX.indd 39

2012-06-27 20.41


40

Joint ventureavtal Samarbetsavtal där två eller flera företag går samman i ett gemensamt

bolag, t ex för att kunna genomföra ett projekt som kräver stora resurser eller särskilda kompetenser som företagen inte själva har.

Återförsäljaravtal Ett samarbetsavtal där en leverantör och en återförsäljare (d v s en bu-

tik eller butikskedja) kommer överens om att återförsäljaren ska ha rätt att sälja vissa av leverantörens varor. Viktiga punkter i ett återförsäljaravtal brukar vara leveranstider, priser, marknadsföring och inom vilket försäljningsområde återförsäljaren ska ha rätt att sälja varorna.

Agentavtal Ett uppdragsavtal där agenten exempelvis ges i uppdrag av en leveran-

tör att sluta försäljningsavtal för leverantörens räkning med olika återförsäljare inom ett visst affärsområde. Agenten har inget eget varulager (som en leverantör) utan förmedlar bara affärerna och får betalt i form av provision. Ett annat sammanhang där det är vanligt med agentavtal är inom idrotten. Agenten brukar då representera en spelare och har i uppdrag att få till stånd spelarkontrakt på villkor som är så gynnsamma som möjligt för spelaren.

Entreprenadavtal Ett uppdragsavtal där den ena parten till ett på förhand bestämt pris

(timpris eller totalpris) ska uppföra, bygga om, renovera eller utföra konstruktions- eller ändringsarbete på en byggnad, i en lägenhet eller på en tomt.

Mäklaravtal Ett avtal som ger i uppdrag åt en mäklare att agera mellanhand och

sköta en försäljning eller ett köp. Ett vanligt exempel är försäljning av en bostadsrätt eller en fastighet. Mäklaren ska i sin roll biträda både köpare och säljare, i syfte att se till att affären kan genomföras.

3 .3

Vem kan sluta ett avtal? För att ett avtal ska kunna komma till stånd måste båda parter ha rättshandlingsförmåga, vilket innebär rätten att ingå avtal och företa andra rättshandlingar. Varje fysisk person har rättshandlingsförmåga, med undantag för den som är under 18 år, har förvaltare eller är försatt i konkurs. Dessutom är det inte rättsligt möjligt att åberopa ett avtal som ingåtts med en motpart som agerat under en psykisk störning, vilket följer av lagen (1924:323) om verkan av avtal som slutits under påverkan

3 | Avtalsrätt

40672155.inlaga.LEX.indd 40

2012-06-27 20.41


41 av en psykisk störning – i avtalsrättsliga sammanhang kallad 1924 års lag. Företag (som aktiebolag och handelsbolag) och associationer av andra slag (som stiftelser och föreningar) är juridiska personer men saknar i sig rättshandlingsförmåga. Avtal måste i stället slutas av en utsedd företrädare för bolaget. Normalt sett framgår det av bolags­ordningen, föreningsstadgarna eller liknande vem som är behörig att företräda organisationen och företa rättshandlingar.

3.4

”Anbud om slutande av avtal och svar å sådant anbud vare […] bindande för den som avgivit anbudet eller svaret.”

Har ett avtal slutits? Anbud–acceptmodellen Svensk avtalsrätt utgår från anbud–acceptmodellen. Den innebär att ett avtal kommer till stånd genom att den ena parten ger ett anbud som motparten accepterar.

Avtalslagen 1 § 1 st

Doktrin = teorier som framförs i juridisk litteratur, oftast av akademisk art

3 . 4 .1

Vad är ett anbud? För att ett erbjudande ska utgöra ett anbud i rättslig mening brukar det enligt praxis och doktrin krävas att det uppfyller tre kriterier. För det första måste erbjudandet ge uttryck för en vilja att binda sig. För det andra måste erbjudandet ha ett precist innehåll. En enkel tumregel för att avgöra om ett erbjudande uppfyller det kravet är att det ska gå att svara ”ja” eller ”nej” på erbjudandet. För det tredje ska ett anbud också ha en någorlunda bestämd adressat. Det behöver inte nödvändigtvis innebära att anbudet ska vara riktat till en särskilt angiven person, men åtminstone till en viss krets. En tidningsannons om ett realisationspris är därför inte ett bindande anbud för en butik. Ett erbjudande som riktas enbart till butikens särskilda ”VIP-kunder” skulle dock kunna bedömas som ett anbud. En annons eller en prisangivelse i själva butiken kallas i stället med en avtalsrättslig term för utbud. Det ses endast som information om vad som erbjuds. Ur ett avtalsrättsligt perspektiv är det då i stället kunden som ger anbudet, genom att säga sig vilja köpa en vara, och butiken som accepterar anbudet genom att gå med på att sälja varan till kunden.

LEX Affärsjuridik

40672155.inlaga.LEX.indd 41

2012-06-27 20.41


42

Fakta

Anbud utan obligo En form av anbud beskrivs i 9 § AvtL, nämligen genom att vad som annars skulle ses som ett anbud kompletteras med orden ”utan förbindelse”, ”utan obligo” eller ett liknande uttryck. Av formuleringen anses det i så fall framgå att det inte handlar om ett bindande anbud utan enbart en ”uppfordran att avgiva anbud”, vilket är detsamma som utbud.

3.4.2

FÖRHANDSV

ISNING

Som tack för att du är kun d hos oss vill förhandsvisning vi bjuda in dig av våra nya till Lördagen den lokaler på Ape 22 oktober är lvägen 1 i Vike du välkommen n. att mingla me Denna eftermi llan 13.00 och ddag är våra 16.00. leverantörer på plats med Endast kont ant betalning riktigt bra erb då vi inte har judanden: någon kortläsa re

på plats * Casall Roc kring 249 kr (ord. 349 kr) * Casall Yog amatta 99 kr (ord. 199 kr) * Casall Spo rt BH 299 kr (ord. 399 kr) * Epicare 100 kr (ord. 155 25 % rabatt kr) och på vetevärma re från Scandi * 20% rabatt navian Blonde på Burberry-d på delar av Bar ofter och 50% rabatt e Minerals sor timent - från * Body Repair Beauty by Cec Lotion 167 kr ilia (ord. 227 kr) från Mette Cos * Kläder från metique *UP-Hallen, Fre ddy me Larsviken och d bra rabatt Kullabygdens Fruktträdgård ar bjuder på smakprover LOTTERI

Lotteri med

fina vinster från Mette Cosmet ique, Beauty by Cec ilia, Scandinavian Blonde och Sans & Balans. Intäkterna går till inköp av en hjärtstartar e. För din hälsa och säkerhet !

ÖPPNING

SERBJUDAND Under periode E n 22 okt-5 nov har vi flera bra erbjudande: - Köp Årskort på gruppträning + cirkelgym få träningsprod (Guldkortet) ukter till ett och värde av 100 - Köp Årskort 0 kr Cirkelgym och vi bjuder på - 100 kr i raba medlemsavg tt på massage . (495 kr)

PS. Boka äve

n in lördage n den 5 novem ber då vi har Ett bra tillfälle vår stora Invi att ta med när gning. a och kära!

mettecosm

etique

Bindande anbud och accept Som framgått ovan av avtalslagens första paragraf är både anbud och accept bindande. De kan bara återkallas om återkallelsen når mottagaren redan innan eller samtidigt som han nås av själva anbudet eller accepten (AvtL 7 §). Tanken är alltså att den som får ett anbud eller en accept ska kunna förlita sig på att anbudet eller accepten i fråga gäller.

Exempel

Lagt anbud ligger Computer Tech AB erbjuder telemarketingföretaget Easycall att köpa tio datorer för 8 800 kronor styck, vilket innebär en rabatt på 20 procent. Erbjudandet har en tydlig innebörd och är riktat till Easycall. Erbjudandet är därför att se som ett anbud. Computer Tech AB är då bundet av sitt anbud och får inte dra tillbaka det. Easycall svarar ja. Först då inser försäljningschefen på Computer Tech AB att man gjort ett misstag eftersom tanken var att bara erbjuda 10 procent i rabatt. Men genom Easycalls accept har ett bindande avtal uppkommit mellan parterna. Easycall har lovat att köpa datorn till det pris som avtalats och Computer Tech AB har inte rätt att dra tillbaka sitt generösa rabatterbjudande.

3 | Avtalsrätt

40672155.inlaga.LEX.indd 42

2012-06-27 20.41


43 För att ett skriftligt anbud ska leda till avtal måste svaret vara anbudsgivaren till handa inom den svarstid som angivits i anbudet (AvtL 2 §). Om betänketid inte angivits ska anbudet besvaras inom den legala acceptfristen, som enligt AvtL 3 § 1 st består av vad som under omständigheterna kan anses som en ”skälig betänketid” plus den tid som det normalt tar för svaret att komma fram med samma befordringssätt (post, e-post, fax, telegram etc) som anbudet skickades med. I affärssammanhang kan dessutom branschpraxis påverka bedömningen av vad som anses utgöra skälig betänketid. Ett muntligt anbud måste däremot accepteras omedelbart, om inte parterna kommit överens om betänketid (AvtL 3 § 2 st). Att anbud och accept är bindande är ett uttryck för avtalsrättens grundläggande princip – löftesprincipen. Att stå vid sitt ord är grundläggande för vår uppfattning om rätt och fel. Inom avtalsrätten används ofta den gamla latinska frasen pacta sunt servanda – ”avtal ska hållas”. En naturlig och helt grundläggande konsekvens av principen pacta sunt servanda är att ett avtal i princip bara kan ändras i efterhand om båda parterna är överens om det.

3 . 4 .3

Sen accept och oren accept – ses som nytt anbud Att anbud är bindande under acceptfristen innebär naturligtvis att anbudet förfaller när tiden gått ut. En accept som når fram för sent till anbudsgivaren leder alltså inte till att något avtal anses slutet. En accept som lämnas efter betänketidens utgång ses i stället som ett nytt anbud. För att ett avtal då ska komma till stånd måste alltså den ursprunglige anbudsgivaren acceptera detta nya anbud (AvtL 4 § 1 st).

Oren accept

LEX Affärsjuridik

40672155.inlaga.LEX.indd 43

2012-06-27 20.41


44

Att anbud är bindande under acceptfristen innebär att anbudet förfaller när tiden gått ut.

Motsvarande gäller när en accept innehåller ett tillägg eller ett förbehåll, som en ändring i pris, kvantitet, leveransdatum, garantitid eller något annat avtalsvillkor. Detta kan vara särskilt vanligt i affärslivet eftersom avtal då mycket ofta sluts efter förhandling där villkor bollas fram och tillbaka. Ett sådant svar kallas för oren accept och ska betraktas som ett avslag i förening med ett nytt anbud, på samma sätt som en sen accept (AvtL 6 § 1 st). Ur ett avtalsrättsligt perspektiv kan förhandlingar ses som orena accepter, d v s nya anbud, som följer på varandra ända tills parterna är överens.

Exempel

Oren accept Telemarketingföretaget Easycall blir erbjudet av Computer Tech AB att köpa tio datorer för 8 800 kronor styck. Men i stället för att svara ”ja” svarar Easycalls inköpschef: ”Gärna, men då vill vi ha en skrivare på köpet”. Easycalls svar innehåller ett tillägg och är därför en oren accept och ses som ett nytt anbud. För att ett avtal ska komma till stånd krävs en accept från den som gav det ursprungliga anbudet. För att parterna ska anses vara överens och ett avtal ska vara slutet måste alltså Computer Tech AB acceptera att låta skrivaren ingå i köpet. Computer Tech AB kan i stället välja att ge ett nytt anbud, t ex att Easycall kan få skrivaren till halva priset vid köp av de tio datorerna. Det anbudet måste då i sin tur accepteras av Easycall för att ett avtal ska anses slutet.

3 | Avtalsrätt

40672155.inlaga.LEX.indd 44

2012-06-27 20.41


45

3.4.4

Konsensus = samstämmighet

Fakta

Måste parterna underteckna ett kontrakt för att avtal ska anses slutet? Om formerna för att sluta avtal vore komplicerade skulle färre avtal komma till stånd. Det vore i sin tur negativt för samhällsekonomin och inte minst för näringslivet. För att det ska vara lätt att ingå ett avtal innehåller svensk avtalsrätt inget allmänt krav på att avtal ska vara skriftliga. En muntlig överenskommelse utgör ett avtal likafullt. Huvudregeln är med andra ord att principen pacta sunt servanda gäller från det ögonblick då parterna blivit överens. Tanken att det inte ska krävas några ytterligare formaliteter bygger på löftesprincipen. Med juridiskt språkbruk kallas detta konsensualavtal. Att det sedan finns stora fördelar ur bevishänseende med att dessutom sätta överenskommelsen på pränt i ett skriftligt kontrakt är en annan sak. Särskilt i affärssammanhang brukar parterna vara noga med att göra det.

Elektronisk underskrift I vissa sammanhang ges möjligheten att ingå rättshandlingar genom elektronisk underskrift eller e-legitimation. Det är exempelvis vanligt i kontakten med olika myndigheter, som när man godkänner sin deklaration till Skatteverket. Elektronisk underskrift går ofta till på så sätt att personen som ”undertecknar” använder någon form av dosa som framställer en kod som sedan ska knappas in för att ”underskriften” ska bli fullbordad. År 2000 infördes lagen om kvalificerade elektroniska signaturer i Sverige. Lagen är baserad på ett EU-direktiv och syftar främst till att ställa upp tekniska krav som ska vara uppfyllda för att ett sådant system för elektronisk underskrift ska anses tillförlitligt och rättsligt godtagbart.

Ett helt annat sätt att bestämma vid vilken tidpunkt ett avtal ska anses ha ingåtts är enligt kontraktsprincipen. Den ligger till grund för avtalsrätten i vissa andra länder, som exempelvis Storbritannien och USA. Kontraktsprincipen innebär att ett bindande avtal inte anses slutet förrän parterna gemensamt sätter sina signaturer på ett kontrakt. I svensk rätt kallas detta ofta skriftform.

LEX Affärsjuridik

40672155.inlaga.LEX.indd 45

2012-06-27 20.41


46 I svensk rätt är det ovanligt med legal skriftform, d v s att lagen före­ skriver att skriftlig form krävs för att åstadkomma ett bindande avtal. Det kanske mest praktiskt betydelsefulla exemplet är att skriftform är lagstadgad vid köp av fastighet och bostadsrätt (se Jordabalken 4:1 respektive bostadsrättslagen 4:5). En speciell variant finns dessutom inom arbetsrätten, där ett anställningsavtal förvisso kan ingås muntligen, men där arbetsgivaren är skyldig att inom en månad från att den anställde börjat arbeta informera denne skriftligen om vilka villkor som gäller för anställningsförhållandet.

Fakta

”Formkrav och internationella skillnader” Den som gör internationella affärer kan stöta på formkrav som man inte är van vid från svenska sammanhang. I vissa länder förekommer exempelvis krav på skriftform vid transaktioner över en viss beloppsgräns. Enligt den franska rättens Code Civil gäller skriftform vid transaktioner som överstiger 800 euro och enligt amerikanska Uniform Commercial Code vid köpavtal över 5000 dollar.

3 . 4 .5

Avtalad skriftform – vanligt i affärssammanhang Trots att legal skriftform är ovanlig i den svenska lagstiftningen är det mycket vanligt att kontraktsprincipen tillämpas frivilligt när företag sluter avtal med varandra. Att använda kontraktsprincipen utan att det finns ett lagkrav brukar kallas avtalad skriftform. I vissa branscher är det underförstådd branschpraxis mellan parterna att avtalet inte anses slutet förrän ett kontrakt undertecknas. Skriftform kan även vara det normala i en bransch genom att det uttryckligen stadgas i särskilda standardavtal (se avsnitt 3.5) som används i branschen. Som företagare är det därför viktigt att ta reda på vad som anses vara normalt i en viss bransch, innan man ger sig in i avtalsförhandlingar. Annars finns risken att man felaktigt tror att ett avtal har slutits redan genom muntlig överenskommelse.

3 | Avtalsrätt

40672155.inlaga.LEX.indd 46

2012-06-27 20.41


47 En nackdel med att använda kontraktsprincipen är att förhandlings­ stadiet kan kännas osäkrare, eftersom anbud kan dras tillbaka och ändras innan motparten haft tid att ta ställning till dem. Fördelarna med skriftformen är att det blir mycket tydligt för parterna när en bindande överenskommelse uppkommit och vad den innebär. Det kan också upplevas som att avtalsförhandlingarna kan bedrivas lite friare, eftersom parterna kan bolla förslag fram och tillbaka utan att riskera att bli bundna av varje förslag.

3 . 4 .6

Konkludent rättshandling = en rättshandling som inte uttrycks i tal eller skrift utan bara framgår av en persons beteende (att det går att dra en viss konklusion, d v s slutsats, av handlandet)

Rättsfall

Avtalsslut genom handlande Att anbud–acceptmodellen förutsätter någon form av aktivitet från båda sidor innebär inte att anbud och accept alltid måste ske uttryckligen. En accept kan i vissa situationer ske genom konkludent handlande. Av praktiska skäl tillåter avtalsrätten att ett avtal kan anses slutet på grundval av att handlandet i sig ger ett tillräckligt tydligt intryck av att ett anbud har accepterats. Principen om avtalsslut genom konklu­ dent handlande finns inte i någon uttrycklig lagregel utan anses följa av tillitsprincipen.

Avtalsbundenhet genom konkludent handlande I rättsfallet NJA 1961 s 658 hade ett bolag levererat elspisar och kylskåp till en kommun. Varorna hade beställts av en byggmästare som för kommunens räkning uppförde ett antal bostäder. Fråga uppstod vem som skulle anses som köpare – kommunen eller byggmästaren. Högsta domstolen kom fram till att det måste vara kommunen. Utformningen av fakturorna var sådan att det måste ha stått klart för kommunen att bolaget utgick från att det var kommunen som var bolagets avtalspart. Domstolen fann att betalningsskyldighet för varorna hade uppkommit för kommunen när man kvitterade ut elspisarna och kylskåpen samt (efter att byggmästaren hade gått i konkurs) även monterade in dem i bostäderna.

LEX Affärsjuridik

40672155.inlaga.LEX.indd 47

2012-06-27 20.41


48 3 . 4 .7

Avtalsslut genom passivitet? Anbud–acceptmodellen förutsätter alltid någon form av aktivitet från båda parter. Om mottagaren av ett anbud förhåller sig helt passiv kan ett anbud därför inte ge upphov till bindande avtalsverkan, oavsett hur själva anbudet är utformat. När postorderförsäljningen växte fram under mitten av 1900-talet var det inte helt ovanligt att företag använde formuleringar som ”om du inte svarar anses du ha godkänt villkoren”. Sådana formuleringar saknar normalt sett juridisk verkan oavsett hur de utformas. Enbart i undantagsfall, som vid förlängning av en prenumeration, har domstolarna beroende på omständigheterna accepterat sådan negativ avtalsbindning. Som ofta inom juridiken finns dock undantagssituationer. Om en part varit pådrivande på ett tidigare stadium, kan motparten ha fått intrycket att allt varit klart trots att någon uttrycklig accept aldrig gjorts. I sådana fall utgår avtalsrätten från den viktiga tillitsprincipen, som kommer till uttryck i AvtL 4 § 2 st och 6 § 2 st. Principen innebär att en part kan bli bunden av sitt handlande om han givit motparten ett befogat intryck av att ett avtal ingåtts och samtidigt bort inse att motparten tolkat situationen som om ett avtal ingåtts. (Se exempelvis NJA 1962 s 276, det så kallade Skarin-fallet.)

Om du t ex går med i en bokklubb gäller det att läsa villkoren noga. Ofta står det i det finstilta vid fördelaktiga introduktionserbjudanden att du behöver köpa ett visst antal ytterligare produkter under året.

3 | Avtalsrätt

40672155.inlaga.LEX.indd 48

2012-06-27 20.41


49

3 .5

Standardavtal I affärssammanhang är det mycket vanligt att standardavtal används. Med standardavtal menas avtalsdokument som upprättats för att kunna användas rutinmässigt vid en viss typ av avtal. Standardavtal kan tas fram på framförallt två sätt. De kan antingen upprättas av den ena avtalsparten eller arbetas fram genom samarbete mellan branschens aktörer. I det senare fallet är tanken att standardavtalet ska utgöra en rimlig kompromiss mellan båda sidors intressen och behov, t ex mellan köparen och säljaren vid ett köpavtal. Eftersom sådana avtal har tagits fram i samförstånd kallas de ofta för agreed documents. Det är inte ovanligt att ett sådant standardavtal mer eller mindre består av en nedteckning av välfungerande praxis inom branschen. I normalfallet görs standardavtal till en del av avtalsinnehållet genom att det finns en uttrycklig hänvisning till standardavtalet i det huvudavtal som parterna sluter. Huvudregeln är att båda parterna måste ha tagit del av ett standardavtals innehåll för att det ska kunna ses som del av avtalsinnehållet. Om ett standardavtal innehåller villkor som för motparten är oväntade eller särskilt tyngande, kan det enligt praxis ställas vissa krav på den som tillhandahåller standardvillkoren att särskilt uppmärksamma motparten på detta. Det kan dock förekomma att ett standardavtal ändå kan anses ha blivit del av avtalsinnehållet, trots att standardavtal varken diskuterats uttryckligen under avtalsförhandlingarna eller framgår av de avtalshandlingar som finns mellan parterna. Detta får i sådana fall avgöras med hjälp av normala avtalsrättsliga regler, på samma sätt som vilken fråga som helst där det är oklart om parterna har nått en överenskommelse och vad den i så fall innebär. Ett exempel på en sådan situation är om den ena parten hänvisar till branschbruk, d v s att det varit underförstått att tillämpa standardavtalet i fråga eftersom det är en så pass etablerad sedvänja inom den aktuella branschen. En annan variant är att hävda partsbruk, d v s om parterna slutit flera liknande avtal tidigare och då använt sig av ett visst standardavtal. Vilka exakta villkor som kan finnas i standardavtal är snarare en kontraktsrättslig fråga (se avsnitt 3.1 för distinktionen mellan avtalsrätt och kontraktsrätt). I kapitel 7 Köprätt beskrivs vissa standardavtal som är vanligt förekommande i svenska affärssammanhang.

LEX Affärsjuridik

40672155.inlaga.LEX.indd 49

2012-06-27 20.41


50

3 .6

Parternas ansvar under förhandlingsstadiet Som nämnts är det vanligt särskilt i affärslivet att avtal sluts genom förhandling. Utgångspunkten är naturligtvis alltid att ett bindande avtal inte uppstår förrän när anbud och accept utväxlats. Men ofta kan det under förhandlingar uppkomma situationer där det är oklart om parterna kommit överens om ”tillräckligt mycket” för att det ska anses ha uppkommit en bindande överenskommelse. Det är inte ovanligt att företag ingår ett slags preliminär överenskommelse där de förklarar att de har för avsikt att sluta avtal om en viss sak. Det närmare avtalsinnehållet lämnas till ett senare stadium. Detta är särskilt vanligt i samband med stora avtal, som vid företagsförvärv eller sammangåenden mellan företag. Parterna brukar benämna överenskommelsen ”föravtal”, ”avsiktsförklaring” eller ”principöverenskommelse”. Det är också vanligt med den engelska termen – ”letter of intent”. Det är alltså fråga om ett slags avtal om att man tänker sluta ett avtal. Den grundläggande avtalsrättsliga frågan när det gäller sådana överenskommelser är om de har någon rättslig verkan. Det enkla svaret är att ett sådant föravtal inte har någon rättslig verkan enligt svensk rätt. Det beror på att denna typ av överenskommelse inte uppfyller kraven på tillräckligt preciserat innehåll för att utgöra ett avtal i egentlig mening. (Det är dock inte omöjligt att tänka sig en situation där en överenskommelse som betecknats föravtal eller liknande har utformats med sådan precision att man närmar sig den punkt där man kan påstå att avtalsbundenhet uppkommit.)

Fakta

Föravtal i olika länder Den svenska synen på föravtal är inte självklar i alla andra rättssystem. I vissa länder anser man att ett föravtal medför vissa förpliktelser. För den som gör affärer med utlandet kan det därför vara viktigt att se till att ett föravtal innehåller en formulering som klargör att parterna är överens om att dokumentet inte ska betraktas som bindande.

3 | Avtalsrätt

40672155.inlaga.LEX.indd 50

2012-06-27 20.41


51

culpa = vårdlöshet contrahendo = jfr ”kontrahera”, vilket ungefär innebär ”att binda sig”

Rättsfall

Parterna kan dock ändå få ett rättsligt ansvar gentemot varandra i vissa situationer redan innan ett bindande avtal kommit till stånd. Det kan ske genom principen om culpa in contrahendo, vilket är ett latinskt begrepp som kan översättas med ”vårdslöshet under avtalets ingående”. Det är viktigt att understryka att utgångspunkten vid förhandlingar alltid är att man förhandlar på egen risk. Principen om culpa in contrahendo bygger liksom så mycket annat inom avtalsrätten på tillitsprincipen och innebär att man inte får inleda, fortsätta eller avbryta förhandlingar på ett illojalt sätt. Den som exempelvis har bestämt sig för att inte ingå avtal men ändå fortsätter förhandlingarna kan bli skyldig att ersätta motparten för eventuella utgifter. Principen innebär alltså ett visst ansvar att under förhandlingar se till att motparten inte drar på sig kostnader i onödan. Som namnet culpa in contrahendo visar handlar det om ett vårdslöshetsansvar. Det krävs med andra ord relativt tydliga fall av illojalitet.

Culpa in contrahendo I fallet NJA 1963 s 105 hade en svensk delägare till ett aktiebolag i Colombia förhandlat med en svensk affärsman om anställning som VD i det colombianska bolaget. Männen kom preliminärt överens men det krävdes enligt colombiansk lag att även bolagsstämman godkände anställningen. Delägarens beteende i samband med förhandlingarna gav affärs­ mannen intrycket att allt var klart och att godkännandet från bolagsstämman bara var en formalitet. Affärsmannen avvecklade sin existerande affärsrörelse och förberedde flytten till Colombia. Högsta domstolen ansåg att delägaren gjort sig skyldig till culpa in contrahendo, framför allt genom att han – trots att han börjat tvivla på att bolagsstämman skulle godkänna anställningen – hade skickat ett telegram till affärsmannen av vilket framgick att denne skulle inställa sig för tjänstgöring ett visst datum. Domstolen gav därför affärsmannen rätt till ersättning för bl a flyttkostnader, resor och utebliven inkomst av hans tidigare verksamhet, så att han försattes i samma ekonomiska situation som om det hela inte hade hänt. Däremot fick han ingen ersättning för vad han gått miste om genom att inte få den nya anställningen, som exempelvis utebliven framtida lön.

LEX Affärsjuridik

40672155.inlaga.LEX.indd 51

2012-06-27 20.41


52

3 .7

Avtalsslut genom fullmakt Den, som åt annan givit fullmakt att sluta avtal eller eljest företaga rätts­ handlingar, varder omedelbart berättigad och förpliktad i förhållande till tredje man genom rättshandling, som fullmäktigen inom fullmaktens gränser företager i fullmaktsgivarens namn.

(Avtalslagen 10 §)

Med hjälp av AvtL:s regler om avtalsslut genom fullmakt kan en person få i uppdrag att sluta avtal för någon annans räkning. För den som driver ett företag kan reglerna om fullmakt bli viktiga i två situationer. För det första kan det hända att någon vill sluta avtal med företaget, men har skickat en annan person i sitt ställe för att få avtalet till stånd. Till exempel kan den som driver ett företag som säljer segelbåtar hamna i situationen att en båtspekulant inte själv har tid och möjlighet att ta sig till båtbutiken under dess öppettider och i stället skickar någon för att köpa en båt i sitt namn. Om en person säger att en annan persons namn ska stå på köpehandlingarna finns det anledning för säljaren att vara försiktig. Vad händer om något inte stämmer, t ex om det visar sig att den påstådde köparen inte alls vill ha någon båt? En tydlig fullmakt utfärdad av den som ska ha båten kan ge trygghet för säljaren att allt är i sin ordning.

FULLMAK

T

Huvudman Mellanman

Huvudmannen (uppdragsgivaren) ger mellan­ mannen en tydlig fullmakt, att köpa en båt.

3 | Avtalsrätt

40672155.inlaga.LEX.indd 52

2012-06-27 20.41


53

Firmatecknare = den eller de personer som har rätt att ingå rättshandlingar i företagets namn med bindande verkan

För det andra uppkommer det ofta situationer i ett företag där den eller de personer som är registrerade hos Bolagsverket som firmatecknare av praktiska skäl omöjligen kan finnas till hands för att sluta alla avtal som rör verksamheten, särskilt i större företag. För att den dagliga verksamheten i ett företag ska kunna fungera är det därför normalt att många tjänster och positioner automatiskt (d v s även om det inte följer uttryckligen av företagets interna arbetsordning eller liknande) anses innebära att den anställde har rätt att för företagets räkning ingå sådana rättshandlingar som kan ses som en naturlig del av hans arbete. Till exempel anses den som arbetar i kassan på en biluthyrning i normala fall ha rätt att i företagets namn hyra ut bilar till kunder. Reglerna om sådan ställningsfullmakt är därför en mycket viktig del av det vardagliga affärslivet och beskrivs närmare nedan.

FU L L M Företag 1

Huvudman

Mellanman

AK T

Företag 2

Tredje man

Den som ger i uppdrag åt någon annan att sluta ett avtal brukar med juridiskt språkbruk kallas huvudman (eller fullmaktsgivare). Den som får uppdraget kallas mellanman (eller fullmäktige). Motparten kallas tredje man.

Kommissionär = en fysisk eller juridisk person som har i uppdrag att mot provision för annans räkning sälja eller köpa varor eller tjänster

Ett köp genom fullmakt leder alltså till att ett bindande avtal kan skapas mellan huvudmannen och tredje man, genom att mellanmannen sluter avtalet i huvudmannens ställe. Det är viktigt att påpeka att reglerna om avtalsslut genom fullmakt förutsätter att det står klart för tredje man att mellanmannen ska sluta avtalet för någon annans räkning och inte för sin egen. Om mellanmannen i stället skulle agera som om han sluter avtalet för egen del (trots att han alltså egentligen agerar på uppdrag av någon annan) aktualiseras i stället reglerna om kommission. Regler om kommission finns i kommissionslagen (oftast förkortad KomL). Kommissionsuppdrag är relativt ovanliga och kommer inte att behandlas närmare här. LEX Affärsjuridik

40672155.inlaga.LEX.indd 53

2012-06-27 20.41


54 Det ska också påpekas att det inte är nödvändigt med fullmakt i alla situationer där någon köper en sak för en annans räkning. Behovet av fullmakt uppkommer i situationer där det av en eller annan anledning är av betydelse att veta vem som är den verklige köparen. Att köpa läkemedel på recept åt en sjuk vän eller släkting är ett sådant exempel, eftersom receptet är utställt till en särskild person. Att köpa en bil är ett annat exempel, eftersom varje ägarbyte måste rapporteras till Transportstyrelsens fordonsregister. Fullmakten behöver dock i dessa fall inte vara skriftlig utan kan vara muntlig (se vidare nedan).

3 .7.1

Olika typer av fullmakter En fullmakt kan ha olika former. En skriftlig fullmakt kan se ut så här:

Exempel

Fullmakt Härmed ges min assistent Håkan Persson (870306-0000) i uppdrag att för BKD Consulting AB:s räkning med AB Triangeln, Göteborg, förhandla och ingå avtal om köp av 100 bärbara datorer (av märke, modell och prestanda enligt specifikation i separat bilaga) för maximalt 750 000 kronor exkl. moms. Jönköping 2012-03-14,

Joanne Smith

Joanne Smith (751116-0000) Verkställande direktör BKD Consulting AB Stortorget 1 551 01 Jönköping

Skriftlig fullmakt kan användas i vilket sammanhang som helst, men är obligatorisk när det gäller köp, byte eller gåva av fast egendom (AvtL 27 § 2 st). En muntlig fullmakt innebär att huvudmannen talar om för mellanmannen vad han vill ha utfört. Problemet med muntlig fullmakt är 3 | Avtalsrätt

40672155.inlaga.LEX.indd 54

2012-06-27 20.41


55 att tredje man bara har mellanmannens ord att lita på. En direktmeddelad fullmakt innebär att huvudmannen berättar för tredje man, t ex genom ett telefonsamtal, vilket uppdrag han gett mellanmannen. Vid direktmeddelad fullmakt tar tredje man en viss risk eftersom han inte kan vara helt säker på att det verkligen är den rätte huvudmannen han pratar med. Det har nämnts ovan att ställningsfullmakt är en typ av fullmakt som kan vara av stor betydelse för ett företags verksamhet. Ställnings­ fullmakten innebär att huvudmannen inte behöver lämna ett uttryckligt uppdrag vare sig muntligen eller skriftligen, utan att mellanmannen med automatik anses ha en viss behörighet genom den tjänst eller ställning han har inom huvudmannens organisation. Ett vanligt exempel är att det är normalt att utgå från att en ekonomiansvarig anses ha behörighet att göra vissa överföringar och utbetalningar i tjänsten. (Det är en annan sak att det internt inom företaget är vanligt att mellanmannens befogenhet är begränsad, på så sätt att han behöver godkännande från överordnad vid avtal som överstiger en viss summa eller som på annat sätt har en större omfattning. Mer om skillnaden mellan behörighet och befogenhet nedan, se avsnitt 3.7.2 och 3.7.3.) Ställningsfullmaktens gränser har preciserats i rättspraxis. Utgångs­ punkten är sedvänjan, d v s vad som är normalt i branschen. I de fall där sedvänja inte har kunnat ge ett klart svar, har domstolarna utgått från hur den anställdes behörighet med fog har uppfattats av tredje man. Eftersom frågan gäller i vilka situationer mellanmannen kan företa rättshandlingar med bindande verkan mellan huvudmannen och tredje man, är det naturligt att bedömningen måste utgå från vad huvudmannen faktiskt har gjort som kunnat ge tredje man intrycket att mellanmannen haft en viss behörighet. Hur mellanmannen betett sig och vad han påstått är inget som i sig kan leda till att huvudmannen blir bunden gentemot tredje man. Enkelt uttryckt: bara för att mellanmannen t ex är bra på att ljuga om sin behörighet kan han inte få till stånd ett avtal mellan huvudmannen och tredje man. Det handlar alltså framför allt om att utgå från hur huvudmannen har inrättat sin verksamhet och vilket intryck det rimligen kunnat ge en utomstående.

LEX Affärsjuridik

40672155.inlaga.LEX.indd 55

2012-06-27 20.41


56

Rättsfall

Ställningsfullmakt att ta emot handpenning? I rättsfallet NJA 1950 s 86 hade en försäljare hos en bilhandel tagit emot handpenning för en bil från en köpare och lagt pengarna i egen ficka. Bilhandelns ägare, som alltså inte fått handpenningen, hävdade att hans försäljare inte hade haft behörighet att ta emot pengar för bilhandelns räkning och att kunden därför fick skylla sig själv som lämnat pengar till fel person. (Med andra ord skulle kunden i så fall vara tvungen att betala handpenningen på nytt.) Kunden hävdade att han hade uppfattat situationen som att försäljaren hade rätt att ta emot pengarna. Rättsfrågan i fallet var om försäljaren – tvärtemot sin chefs påstående – skulle anses ha haft ställningsfullmakt att ta emot pengar med giltig verkan för bilhandelns räkning. Sedvänjan på området gav inte något klart svar. Domstolen gick därför vidare till att bedöma hur den anställdes behörighet med fog hade kunnat uppfattas av köparen. Att säljaren hade utgett sig för att ha rätt att ta emot handpenningen saknade betydelse. Domstolen analyserade hur bilhandlaren hade inrättat sin verksamhet. Avgörande för domstolens bedömning blev den blankett som butiken använde vid betalning av handpenning. Blankettens utformning ansågs ha givit köparen fog för sitt intryck att säljaren hade behörighet att ta emot handpenning för bilhandelns räkning. Domstolens slutsats blev därför att köparen ansågs ha betalat handpenningen till bilhandeln med bindande verkan. (Att försäljaren sedan lagt pengarna i egen ficka skulle alltså inte drabba köparen, utan blev en fråga mellan försäljaren och bilhandeln, d v s hans arbetsgivare.)

För att sammanfatta har ett företag i utgångsläget en eller flera särskilt angivna firmatecknare, som har rätt att företa rättshandlingar med bindande verkan för företaget. Utöver detta kan vissa av de anställda ha sådana tjänster att de anses ha ställningsfullmakt att företa vissa typer av rättshandlingar för företagets räkning. I de lägen där företaget utöver detta vill ge någon – anställd eller utomstående – fullmakt att binda företaget i något avseende kan en fullmakt utfärdas för ett enskilt tillfälle eller en bestämd tidsperiod. Men vad gäller om ett företag vill ge en utomstående en stående rätt att företräda företaget? 3 | Avtalsrätt

40672155.inlaga.LEX.indd 56

2012-06-27 20.41


57 Skriv ut

FULLMAKT

Sida 1 (1)

Fullmaktsgivare Namn/Firma

Telefonnummer

Adress

Postnummer

Personnummer/Organisationsnummer

Ort

Fullmäktig Namn/Firma

Telefonnummer

Adress

Postnummer

Personnummer/Organisationsnummer

Ort

Fullmakten avser: Undertecknad fullmaktsgivare ger fullmäktigen härmed behörighet att i mitt personnamn eller firmanamn:

Denna mall är framtagen för medlemmar på företagande.se

Fullmakten upphör att gälla när den återkallas, dock senast den ___________________. Fullmaktsgivarens underskrift Datum och ort

Underskrift

Namnförtydligande

Fullmaktsgivarens egenhändiga namnteckning bevittnas härmed (frivillig uppgift): Underskrift

Underskrift

Namnförtydligande

Namnförtydligande

I ett sådant läge kan det vara användbart att använda sig av prokura (ibland kallat handelsfullmakt eller af­ färsfullmakt), som är en fullmakt att teckna firma och ger behörighet att företräda företaget i allt som rör verksamheten. Regler om prokura finns i prokura­lagen. En skriftlig prokura ger behörighet att även företräda företaget inför domstolar och andra myndigheter. Den enda begränsningen i prokuristens behörighet är att han inte utan särskilt bemyndigande kan överlåta eller inteckna fast egendom eller tomträtt som tillhör företaget (1 §). Prokura kan ges till flera personer på så sätt att de enbart gemensamt kan utöva den behörighet som prokuran ger (2 §). En prokurist som tecknar företagets firma bör göra tillägget ”per prokura” eller förkortningen ”p.p.” (4 §). En prokura kan återkallas när som helst (6 §). En prokura får lämnas in till Bolagsverket för att antecknas i handelsregistret (handelsregisterlagen 8 §). Det är praktiskt att göra så eftersom det då blir tydligt för företagets motparter att en prokura verkligen existerar, men det är inget krav.

Regler om återkallelse av fullmakt finns i AvtL 12–16 §§. Huvudregeln är enkel: en fullmaktsgivare som vill återkalla (eller som det ibland kallas: neutralisera) fullmakten ska göra det på samma sätt som han utfärdat den. Om en skriftlig fullmakt lämnats till mellan­mannen ska den tas tillbaka av huvudmannen (eller förstöras). Vid direktmeddelad fullmakt räcker det med att tredje man meddelas att fullmakten är återkallad.

3 .7. 2

Mellanmannens behörighet Om mellanmannen gör det som huvudmannen bett honom att göra uppkommer inget problem. Då uppstår – precis som det var tänkt – ett bindande avtal mellan huvudmannen och tredje man. Det följer av AvtL 10 § 1 st, som slår fast att ett bindande avtal enbart kan uppkomma inom fullmaktens gränser. Problem uppstår alltså bara om mellanmannen agerar utanför sitt uppdrag eller rent av agerar utan att ha fått något uppdrag. LEX Affärsjuridik

40672155.inlaga.LEX.indd 57

2012-06-27 20.41


ger m cirellan keln =

58 Fullmakten anger gränsen för vilka rättshandlingar mellanmannen kan företa med bindande verkan för huvudmannen. Den yttersta gränsen för fullmakten kallas för mellanmannens behörighet. En konsekvens av AvtL 10 § 1 st är den enkla och egentligen självklara principen att huvudmannen inte kan bli avtalsmässigt bunden av något som han inte gett mellanmannen fullmakt att göra. Det har alltså ingen betydelse om tredje man varit i god tro om att det funnits ett uppdrag från huvudmannen. Ett avtal kan med andra ord aldrig uppkomma om behörighet saknas. Avtalslagens utgångspunkt är att huvudmannen inte ska behöva lida för att mellanmannen agerat utanför sin behörighet. I det fallet har ju felet begåtts dels av mellanmannen som agerat utanför sin behörighet, dels av tredje man som inte försäkrat sig om att mellanmannen verk­ ligen hade det uppdrag han påstod sig ha.

Uppdrag:

MM köper datorer

MM köper företagsbilar

inom behörigheten

utom behörigheten

”Mellanmannen (MM) ska för huvudmannens (HM) räkning köpa 100 bärbara datorer av tredje man (3 M)."

Avtal slutet

Avtal inte slutet

Ansvaret för ett behörighetsöverskridande är alltså en fråga mellan mellanmannen och tredje man. En mellanman som felaktigt utgett sig för att ha fullmakt blir skyldig att ersätta eventuell skada som tredje man lidit till följd av att avtalet inte kan göras gällande (AvtL 25 §). Ett exempel på sådan skada är om tredje man hunnit lägga ner kostnader för att sälja en vara vidare. Undantag gäller om tredje man insåg eller borde ha insett att fullmakt saknades eller överskreds, som i illustratio­ nen ovan. Tredje man som sålde företagsbilar till mellanmannen kan uppenbarligen inte ha läst fullmakten över huvud taget. Då får tredje man skylla sig själv för den skada han lidit. 3 | Avtalsrätt

40672155.inlaga.LEX.indd 58

2012-06-29 12.52


59

3 .7.3

Mellanmannens befogenhet Så länge mellanmannen håller sig inom gränsen för den behörighet som fullmakten anger, blir huvudmannen alltså bunden av avtalet (AvtL 10 § 1 st). Men det är inte ovanligt att huvudmannen givit ytterligare instruktioner till mellanmannen som inte framgår av själva fullmakten. Sådana särskilda instruktioner vid sidan om själva fullmakten kal�las mellanmannens befogenhet. Instruktioner av det slaget gör alltså att uppdraget blir snävare än vad som framgår av själva fullmakten. Vid muntlig fullmakt kan någon sådan skillnad rent logiskt inte finnas eftersom själva fullmakten i sig består av vad som sägs mellan huvudmannen och mellanmannen. Vid muntlig fullmakt är därför behörigheten densamma som befogenheten. Tredje man kan vanligtvis inte veta något om vad som sagts mellan huvudmannen och mellanmannen. Han kan bara bedöma läget utifrån fullmakten och vad mellanmannen säger till honom. Principen är därför att tredje mans situation inte ska påverkas av att huvudmannen och mellanmannen missförstått varandra (eller av att mellanmannen självmant tar sig friheten att gå utöver sin befogenhet). Avtalet står därför fast och huvudmannen blir alltså bunden gentemot tredje man, trots att avtalet inte överensstämmer med vad han hade tänkt sig. För huvudmannens del är det därför bäst att se till att alla detaljer framgår klart och tydligt av själva fullmakten, som för säkerhets skull bör vara skriftlig. Ansvaret för ett befogenhetsöverskridande är alltså en fråga mellan huvudmannen och mellanmannen. Om huvudmannen ofrivilligt blir bunden av ett avtal och det hela beror på att mellanmannen misskött sitt uppdrag, kan huvudmannen kräva honom på ekonomisk ersättning för eventuell skada. (Rätten till sådant skadestånd anses följa av Handelsbalken 18 kap, ofta kallad sysslomannalagen.)

LEX Affärsjuridik

40672155.inlaga.LEX.indd 59

2012-06-27 20.41


60

Uppdrag: ”Mellanmannen (MM) ska för huvudmannens (HM) räkning köpa bärbara datorer av tredje man (3 M)."

befogenhet "måste vara senaste årsmodell"

MM köper senaste årsmodell

MM köper två år gamla datorer Avtal slutet

Avtal slutet

3 .7. 4

HM bunden (mot sin vilja), men kan eventuellt kräva ersättning av MM.

Att undvika problem vid avtalsslut med fullmakt Alla tre parter tjänar på att fullmakten uttrycker huvudmannens önskemål på ett så klart och tydligt sätt som möjligt. En skriftlig fullmakt kan därför vara att föredra framför en muntlig eller en direktmeddelad. Det finns inga formella krav på hur en fullmakt ska se ut. Det kan dock vara klokt att ha med följande i en skriftlig fullmakt: – huvudmannens/fullmaktgivarens namn, – mellanmannens/fullmäktigens namn, – tredje mans namn (är ofta ett företag), – exakt vad avtalet (köpet/försäljningen/bytet/hyran etc) avser, d v s vilken modell, storlek, färg, årgång eller andra egenskaper av betydelse, – det högsta eller lägsta tillåtna pris som fullmaktsgivaren tillåter (vid köp respektive försäljning) samt – eventuellt datum när fullmakten upphör att gälla.

3 | Avtalsrätt

40672155.inlaga.LEX.indd 60

2012-06-27 20.41


61

3 .8

Ogiltighet och jämkning av avtal Som redan nämnts är principen pacta sunt servanda – avtal ska hållas – grundläggande för avtalsrätten. Med andra ord ingås avtal på egen risk. Men i vissa situationer skulle det kännas orimligt att tvinga parterna att hålla fast vid avtalet, t ex om den ena parten lurat den andra angående förutsättningarna för avtalet eller kanske till och med tvingat in honom i avtalet genom hot. AvtL 3 kap (28–36 §§) anger därför vissa särskilda situationer när avtal ska anses ogiltiga eller jämkas. Även principen pacta sunt servanda har alltså sina undantag. Man måste dock komma ihåg att det handlar om att göra undantag från en mycket viktig huvudregel. Ogiltighetsreglerna är utformade på ett sådant sätt att de bara ska kunna åberopas av den som varit så försiktig som det är rimligt att kräva. Tanken är inte att en avtalspart ska kunna slippa från ett avtal i efterhand, bara för att han insett att han gjort en dålig affär. Avtalslagen ger möjligheter att komma ifrån ett avtal i ett antal särskilt angivna situationer. Den första är råntvång, som innebär att någon använt våld eller hot om våld för att tvinga in motparten i ett avtal. Ett typexempel är om någon tvingat motparten att skriva under ett kontrakt med vapenhot (28 §). Den som tvingats in i ett avtal genom hot om andra obehagliga konsekvenser än våld kan i stället åberopa tvång, med stöd av 29 §. Hotet kan exempelvis bestå i att känslig personlig information om motparten ska avslöjas, som t ex att denne har ett kriminellt förflutet eller har varit otrogen. Två andra ogiltighetsgrunder som är närbesläktade med varandra finns i 30 och 31 §§ – svek respektive ocker. Svek innebär att den ena parten i avtal blivit vilseledd ifråga om viktiga förutsättningar för avtalet. Vilseledandet kan även bestå i att en avtalspart undanhållit information som annars hade lett till att motparten inte hade velat ingå avtalet (30 §). Ocker innebär däremot att båda parter varit medvetna om förutsättningarna för avtalet, men att avtalsvillkoren varit orimligt ofördelaktiga för den ena parten och att anledningen till att denne accept­erat villkoren är att han befunnit sig i en utsatt ställning och på så sätt blivit utnyttjad av motparten. Ett typexempel är vad man brukar kalla ”ockerränta”, d v s att någon haft akuta ekonomiska problem och en långivare utnyttjat läget genom att erbjuda ett lån till oskäligt hög ränta. 32 § 1 st innehåller de två ogiltighetsgrunderna felskrivning och felsägning. De brukar med ett samlingsnamn kallas förklaringsmisstag LEX Affärsjuridik

40672155.inlaga.LEX.indd 61

2012-06-27 20.41


62 och innebär att den ena parten själv av misstag givit avtalet en annan utformning än det var tänkt. 32 § 2 st behandlar förvanskning. Med det menas att innehållet i en viljeförklaring fått fel innebörd till följd av tekniska problem eller på grund av en budbärare som anlitats. Gemensamt för alla tre situationerna är att en motpart som rimligen måste inse att det rör sig om ett misstag inte ska kunna utnyttja situationen.

Rättsfall

Torrmjölksfallet I fallet NJA 1921 s 511 ansåg köparen av ett parti torrmjölk att han hade fått en felaktig leverans, eftersom torrmjölken höll 0,8 procents fetthalt i stället för de 15–20 procent som han hade förväntat sig. Säljaren invände att begreppet ”torrmjölk” objektivt sett borde avse 0,8 procentig torrmjölk, eftersom det var den fetthalt som var normal i branschen. Domstolen höll med om att säljarens tolkning av begreppet stämde överens med branschpraxis och ansåg därför att han inte hade måst inse att köparen trodde att han skulle få torrmjölk av den ovanligare 15–20-procentiga fetthalten. Köparen kunde därför inte hävda att han hade begått ett förklaringsmisstag och på så sätt få avtalet ogiltigförklarat.

Generalklausul = allmänt hållen bestämmelse som det till stor del är upp till domstolarna att genom rättspraxis ge ett konkret innehåll

Det finns två regler, 33 och 36 §§, som ibland kallas lilla och stora generalklausulen. 33 § anger att ett avtal eller annan rättshandling ska anses som ogiltigt om den kommit till under sådana omständigheter att det skulle strida mot tro och heder att åberopa rättshandlingen. Den stora generalklausulen, d v s 36 §, tar sikte på oskäliga avtals­ villkor. Paragrafen stadgar att avtalsvillkor får lämnas utan avseende, om villkoret är oskäligt med hänsyn till avtalets innehåll, omständig­ heterna vid avtalets tillkomst, senare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt. Av paragrafens andra stycke framgår att oskälighetsbedömningen ska ta särskild hänsyn till behovet av skydd för den som intagit en underlägsen ställning i avtalsförhållandet, exempelvis i egenskap av konsument. Paragrafen har därför fått särskilt stor betydelse för avtalsrelationer mellan konsumenter och näringsidkare.

3 | Avtalsrätt

40672155.inlaga.LEX.indd 62

2012-06-27 20.41


63 36 § har vissa viktiga fördelar jämfört med de andra ogiltighetsreglerna. För det första är 36 § inte bara tillämplig på hela avtal, utan kan även användas på enskilda avtalsvillkor. För det andra kan regeln användas för att jämka villkor i stället för att helt ogiltigförklara dem. Regeln låter alltså domstolarna göra minsta möjliga ingrepp i avtalet, i stället för att tvingas ogiltigförklara avtalet i dess helhet. Dessa fördelar har lett till att 36 § sedan den infördes 1977 gradvis har blivit allt viktigare, på bekostnad av de andra ogiltighetsreglerna.

Rättsfall

Jämkning av oskälig friskrivningsklausul I fallet NJA 1983 s 865 hade en kommun sålt en 50-årig villa till privatpersoner. I annonsen hade angivits att huset var ”nyrenoverat och moderniserat” ett par år före försäljningen. Det visade sig dock att bjälklaget mellan två våningar var svårt skadat av röta och insektsangrepp och att det nya golvet hade lagts ovanpå det skadade laget utan att skadorna hade åtgärdats. Kommunen ansåg sig fri från ansvar eftersom kontraktet innehöll en friskrivningsklausul enligt vilken köparen avstod från anspråk på grund av att byggnaden skulle avvika från vad köparen haft anledning att räkna med. Enligt Högsta domstolen hade köparna haft anledning att utgå från att ett ”nyrenoverat och moderniserat” hus i vart fall skulle vara i ett acceptabelt skick. Domstolen ansåg därför att det vore oskäligt att tillämpa friskrivningsklausulen på ett så grundläggande och omfattande fel på byggnaden. Med stöd av 36 § AvtL lämnades därför friskrivningsklausulen utan avseende och köparna fick därför ersättning av kommunen för sina kostnader för att åtgärda felet.

36 § har som synes ett mycket brett tillämpningsområde, inte minst eftersom paragrafen kan användas till och med med anledning av senare inträffade förhållanden. Utgångspunkten för domstolens bedömning ska dock – som alltid – vara att avtal ingås på egen risk. Domstolarna är därför särskilt försiktiga med att jämka eller ogiltigförklara med hänsyn till senare inträffade förhållanden. Som nämnts är tanken med ogiltighetsreglerna inte att de ska kunna användas för att komma undan en affär som i efterhand visat sig bli sämre än man trodde. Mellan två näringsidkare ska det därför till extra mycket för att senare inträffade förhållanden ska leda till ogiltighet eller jämkning. LEX Affärsjuridik

40672155.inlaga.LEX.indd 63

2012-06-27 20.41


64 I anslutning till 36 § ska också nämnas att det finns en särskild lag om avtalsvillkor i konsumentförhållanden, som är viktig att känna till för den som driver näringsverksamhet. Lagen innehåller vissa regler som preciserar hur 36 § ska tillämpas vid en tvist mellan en näringsidkare och en konsument. Exempelvis ska omständigheter som inträffat efter att avtal ingåtts inte få beaktas till konsumentens nackdel (11 §). En annan viktig regel – som förvisso rör avtalstolkning (se nedan i avsnitt 3.9) – är att ett avtalsvillkor som är oklart till sin innebörd ska tolkas till förmån för konsumenten (10 §). Detta sätter alltså press på näringsidkaren att se till att avtalsvillkoren är tydliga. En av AvtL:s ogiltighetsregler behandlar skenavtal. Av paragrafen följer att huvudregeln är att ett skuldebrev eller annat kontrakt som upprättats för skens skull inte är giltigt. Men i det fall en sådan skriftlig handling förvärvats av någon som var i god tro, stadgar 34 § att förvärvaren ska ha rätt att göra handlingen gällande.

3 .9

Avtalstolkning Även om parterna är helt överens om att man har ett bindande avtal och även om avtalet finns nedtecknat i ett kontrakt, kan det uppstå situationer där avtalsparterna är oense, inte om vad som står i kontraktet, utan om hur en viss formulering ska förstås. Det blir då nödvändigt att tolka avtalet. Man brukar säga att avtalstolkning handlar om att försöka fastställa den gemensamma partsavsikten bakom den formulering som parterna tvistar om. Med det menas att man vill komma fram till hur parterna – vid tillfället när avtalet ingicks – tänkte sig att formuleringen skulle förstås. Det innebär att det inte kan ställas upp någon mall för hur avtalstolkning ska gå till. I stället kan det vara stor skillnad från fall till fall vilka omständigheter som ska ligga till grund för avtalstolkningen. Exempelvis kan man ta hänsyn till – hur formuleringen brukar förstås i allmänt språkbruk, – hur formuleringen kan uppfattas i den aktuella juridiska situationen, – parternas agerande (d v s vad som sagts och gjorts) både under förhandlingsstadiet, vid avtalets ingående och i efterhand,

3 | Avtalsrätt

40672155.inlaga.LEX.indd 64

2012-06-27 20.41


65 – vad som är branschpraxis samt – vad som är partsbruk, d v s hur parterna hanterat liknande frågor tidigare (i det fall de tidigare ingått avtal).

Exempel

Avtalstolkning I ett avtal mellan ProFab AB och managementkonsultfirman Genius HB anges att konsultfirman ska ha rätt till ersättning för omkostnader som är ”nödvändiga” för att kunna fullgöra upp­draget. När uppdraget är slutfört innehåller fakturan ersättningsanspråk bland annat för ett stort antal taxiresor och restaurangmåltider.

ProFab motsätter sig detta och menar att resorna lika gärna kunde ha gjorts med kollektiva transportmedel och att mål­ tider i samband med uppdraget enligt branschpraxis inte brukar ersättas. Frågan om vilken av parterna som har rätt beror alltså på hur begreppet ”nödvändiga omkostnader” i avtalet ska tolkas.

LEX Affärsjuridik

40672155.inlaga.LEX.indd 65

2012-06-27 20.41


66 Genom praxis och i litteratur har vissa hjälpregler utvecklats för lagoch avtalstolkning som kan vara vägledande (delvis beroende på situationen). Ett exempel är oklarhetsregeln, som innebär att ett avtalsvillkor tolkas till författarens nackdel. Med andra ord är tanken att den som utformat ett villkor på ett otydligt sätt får stå risken för detta. En annan hjälpregel är att låta en skriven regel gå före en tryckt, eftersom det kan tänkas att det som skrivits för hand har författats med särskild tanke på de aktuella omständigheterna, till skillnad från en förtryckt regel från exempelvis ett standardavtal. Det kan också uppkomma situationer där två regler eller avtalsvillkor står i konflikt med varandra. Då kan följande hjälpregler (som också används vid lagtolkning) bli aktuella. – Lex specialisprincipen: En specialregel går före en mer allmänt utformad regel. – Lex posteriorprincipen: En regel som utformats vid ett senare tillfälle går före en tidigare utformad. – Lex superiorprincipen: En regel av högre ”valör” går före en av lägre. (Exempel: en grundlagsregel går före en ”vanlig” lagregel.)

Avtalstolkning Vilka kan anledningarna vara till att det inte har slagits fast i lagstiftning hur avtalstolkning ska gå till? Vilka fördelar och nackdelar kan du tänka dig med att det inte finns någon sådan lagstiftning?

3 | Avtalsrätt

40672155.inlaga.LEX.indd 66

2012-06-27 20.41


3 3.10 .7

Sammanfattning Avtalsrätten är viktig för samhällslivet eftersom många vardags• handlingar innebär avtal som har rättsliga verkningar. Att ingå avtal förutsätter rättshandlingsförmåga. Företag har inte • rättshandlingsförmåga i sig, utan måste utse sina företrädare. Avtalsrättens regler liknar hur människor i allmänhet kommer • överens. • Avtalsrätten utgår från att avtal sluts genom anbud och accept. • Ett muntligt avtal är bindande på samma sätt som ett skriftligt. Mellan näringsidkare är det inom många branscher vanligt med • avtalad skriftform. En rättshandling, exempelvis en accept, behöver inte vara uttrycklig • utan kan ske genom konkludent handlande. Att anbud och accept är bindande följer av löftesprincipen och • avtalsrättens grundläggande princip pacta sunt servanda (avtal ska hållas).

• Inom vissa branscher är det normalt att standardavtal används. Med hjälp av en fullmakt kan en mellanman sluta avtal för annans • räkning. Huvudregeln är att avtal ingås på egen risk. Ett avtal kan dock i • vissa undantagsfall ogiltigförklaras eller jämkas med hjälp av ogiltighetsreglerna i AvtL 3 kap.

Vid avtalstolkning försöker man enligt praxis att fastställa den • gemensamma partsavsikten.

Sammanfat tning

67

LEX Affärsjuridik

40672155.inlaga.LEX.indd 67

2012-06-27 20.41


68

Kommer du ihåg – rätt eller fel? 1.

Varje överenskommelse innebär ett juridiskt bindande avtal.

2.

Företag måste utse företrädare för att kunna ingå avtal.

3.

Ett muntligt avtal är inte juridiskt bindande på samma sätt som ett skrift ligt.

4.

En ”avsiktsförklaring” medför normalt sett en skyldighet att senare ingå avtal.

5.

Den som luras eller på annat sätt agerar illojalt under förhandlingar kan bli skadeståndsansvarig även om något avtal inte kommer till stånd.

6.

Om det finns ett standardavtal på området blir det alltid del av avtalsinnehållet oavsett om standardavtalet diskuterats vid avtalets ingående eller inte.

7.

En fullmakt återkallas på samma sätt som den utfärdats.

8.

Prokura är en fullmakt att företräda ett visst företag.

9.

Om mellanmannen saknar befogenhet kan huvudmannen inte bli bunden av ett avtal gentemot tredje man.

10.

Den som blivit lurad att ingå ett avtal får alltid skylla sig själv.

11.

Lex specialis, lex posterior och lex superior är lagtolkningsprinciper som kan användas vid avtalstolkning.

3 | Avtalsrätt

40672155.inlaga.LEX.indd 68

2012-06-27 20.41


ÖVNINGSUPPGIFTER 1.

2.

3.

4.

Fruktgrossisten AB är leverantör till ett tiotal olika matvarubutiker. I ett e-postmeddelande har man nyligen erbjudit en av butikerna att köpa ett större parti apelsiner med 25 procents rabatt eftersom Fruktgrossisten AB i sin tur fått löfte om en ovanligt billig leverans från Brasilien. Plötsligt får Fruktgrossisten AB meddelande om att leveransen från Brasilien blivit förstörd vid transporten över Atlanten. Man skickar därför omedelbart ett nytt mejl till matvarubutiken i vilket man drar tillbaka rabatterbjudandet och säger att det normala priset gäller. Samma dag kommer dock ett svar per brev från butiken att man accepterar rabatterbjudandet. Vad gäller? Har parterna ett avtal? Och i så fall – med vilket innehåll?

Advokatbyrån Karlsson & Persson har för några månader sedan ringt till en leverantör av kontorsartiklar och ställt frågor angående färgpatroner till byråns båda kombinerade skrivare/kopiatorer. En dag mottar byrån ett utskick från kontorsartikelleverantören med rubriken ”Erbjudande”, vari det står att en leverans av färgpatroner kommer att skickas om två veckor såvida byrån inte hör av sig och avbeställer. Byrån Karlsson & Persson glömmer dock bort att höra av sig. Två veckor senare kommer mycket riktigt leveransen, tillsammans med en faktura. Är advokatbyrån tvungen att betala?

Medan alla medarbetare på IT-företaget AirCastle KB är på en teambuilding resa inkommer ett anbud från ett möbelföretag om att köpa kontorsstolar med 10 procent rabatt och med gratis leverans den 25 augusti. Svar ska vara möbelföretaget tillhanda senast den 15 augusti. Eftersom hela kontoret är tomt fram till den 17 augusti svarar AirCastle KB inte ja förrän då. Vilken rättsverkan har svaret? Är det möjligt för möbelföretaget att helt dra sig ur aff ären?

En grossist erbjuder en sportbutik ett större parti barncyklar till kraftigt rabatterat pris. Butiken svarar omedelbart att den är villig att köpa partiet om grossisten står för transporten. a) Vad kallas denna typ av accept?

Övningsuppgifter

69

b) Vilken rättsverkan får svaret? LEX Affärsjuridik

40672155.inlaga.LEX.indd 69

2012-06-27 20.41


Övningsuppgifter

70

5.

6.

Företagaren Benno kommer muntligt överens med försäljningschefen Helena om ett köp av ett stort parti vitvaror. Redan dagen efter blir han kontaktad av en säljare som erbjuder ett bättre pris. Benno slår till direkt. ”Vilken tur att vi inte hann skriva något kontrakt igår!” tänker han. Vad gäller?

Livsmedelshandlaren Jane har i brev erbjudit sig att köpa ett parti fryst laxfilé. Hon tänkte sig priset 75 kr/kg men har insett att hon skrev fel. Är Jane bunden av sitt anbud om hon skrivit: a) 85 kr/kg? b) 750 kr/kg? c) S kulle Jane vara bunden av anbudet om det sänts muntligen med bud och felet uppkommit på grund av budet?

7.

Ett företag som tillverkar jordbruksmaskiner ger en mäklare i uppdrag att sälja en av bolagets industrifastigheter för minst 23 miljoner kronor. Bolaget utfärdar en skriftlig fullmakt åt mäklaren. I den skriftliga fullmakten finns inget pris angivet, men däremot att köparens tillträdes­ datum ska vara tidigast den 1 april 2014. Redogör utifrån exemplet för begreppen behörighet och befogenhet.

8.

Karl driver ett litet datakonsultföretag och förhandlar med en revisionsbyrå om ett större uppdrag. Man tecknar ett ”Letter of intent” där parterna förklarar att de är överens om att ingå avtal men att själva avtalsvillkoren ska specificeras genom förhandlingar som ska vara avslutade inom tre månader. Plötsligt drar sig revisionsbyrån ur och anger som skäl att deras ekonomiska läge tyvärr inte längre ger utrymme för den stora investering som uppdraget skulle innebära. Karl blir rasande (och orolig eftersom han just valt att i förväg spendera en del av de kommande intäkterna på nya datorer åt sina anställda). ”Vi har ju ett gemensamt letter of intent som ni skrivit på!” skriker han i telefonluren till revisions-

3 | Avtalsrätt

40672155.inlaga.LEX.indd 70

2012-06-27 20.41


71

byråns VD. Med orden ”Avtal ska hållas – det här ska kosta er dyrt!” slänger han på luren. Vad gäller? Vilka möjligheter har Karl att rikta några krav mot revisionsbyrån med anledning av att konsultuppdraget inte blir av?

9.

Fanny är styrelseledamot i ett av landets mest uppmärksammade finans­ bolag. Hon tillhör dessutom de största aktieägarna. Fanny får ett erbjudande om att sälja hela sin aktiepost för ett bra pris. Vad Fanny men inte köparen vet är att bolaget just gjort stora kreditförluster och hotas av konkurs. En ytterligare hemlighet är att bolaget har satts under granskning av Finansinspektionen, som mycket väl kan komma att dra in bolagets verksamhetstillstånd. Fanny tvekar inte utan accepterar aktiebudet så snabbt hon kan. Hon tycker själv inte att hon gör något fel. ”Det var ju han som kom till mig och dessutom ingås ju avtal på egen risk”, tänker Fanny. Inom ett par veckor läcker ovanstående fakta ut i media och aktiekursen faller som en sten. Vad gäller? Vad kan köparen av de nu värdelösa aktierna göra?

Övningsuppgifter

71 71

LEX Affärsjuridik

40672155.inlaga.LEX.indd 71

2012-06-27 20.41


Aff ärsjuridik

LEX Aff ärsjuridik I LEX-serien förenas teori och praktik: faktaböckerna innehåller såväl övningsuppgifter som diskussionsfrågor. Här tränas du i att identifiera rättsliga problem, söka och tolka relevanta rättsregler samt tillämpa dem. LEX Affärsjuridik behandlar de rättsområden som är viktiga ur ett företagarperspektiv. Läromedlet tar upp områden som till exempel associationsrätt, avtalsrätt och arbetsrätt. LEX Aff ärsjuridik fokuserar också på juridiska begrepp och på problemlösning i rättsliga sammanhang. LEX Aff ärsjuridik är framtagen till gymnasieskolans kurs Aff ärsjuridik, men kan läsas av var och en som är intresserad av ämnet. Läromedlet fungerar även som introduktionslitteratur vid högskolan.

Mikael Pauli är hovrättsassessor (yngre domare). Han har tidigare undervisat på juristutbildningen vid Stockholms universitet och är f n verksam i Marknadsdomstolen. Eva Lundberg är gymnasielektor. Hon har mångårig erfarenhet av att undervisa i juridik och företagsekonomi. Vidare var hon Skolverkets ämnesexpert i juridik vid gymnasiereformen GY 11. Erik Öman är jurist och civilekonom. Han har arbetat med lagstiftningsutredningar på Regeringskansliet och undervisat på juristutbildningen vid Uppsala universitet. Numera arbetar han på Riksgälden. Mikael Pauli Eva Lundberg Erik Öman

Aff ärsjuridik Erik Öman Mikael Pauli Eva Lundberg

40672155.omslag.LEX.indd 1

2012-07-10 13.02


9789140672155