9789147094431

176s 90gr Woodfree bulk 0,78 rygg = 10 mm

Vad är det för överväganden som ligger bakom hur olika produkter utformas? Vilka förutsättningar påverkar hur det blir? Varför väljer man att göra på det ena eller andra sättet? Hur går man tillväga vid designarbetet och vem är designern? Är det enbart designern som påverkar utformningen? Vilken roll har design i samhället?

Design i fokus för produktutveckling, här i sin tredje utökade upplaga, innehåller såväl kortare repetitionsuppgifter som större övningar och är lämplig som kursbok i designutbildningar på olika nivåer.

Kenneth Österlin har mer än 30 års yrkeserfarenhet som konsulterande industridesigner inom ett brett fält av branscher och som föreläsare på högskolor. ”Kunskap om designarbetets innehåll och omfattning är viktig för alla som arbetar med produktutveckling. Denna bok ger en allsidig och fyllig beskrivning av hur detta organiseras och vilka aspekter som bör beaktas.”

Per Olof Wikström, Professor i Designmetodik, Chalmers Tekniska Högskola

”Design i fokus är en välkommen bok för innovatörer, produktutvecklare och utvecklingledare, som stöd i utvecklingsprocesser och för ökad designförståelse.”

”Äntligen en designbok som på ett grundligt sätt beskriver hela designprocessen, inte från idé till färdig produkt, utan från problem till färdig produkt.”

Kaj Abbestam, med mångårig erfarenhet av produktutveckling och tekniköverföring till mindre företag, och från bla Svensk Industridesign, Sveriges Tekniska Attachéer och ALMI Företagspartner.

Dan Åkerlund, lärare i industriell design, Polhemsgymnasiet Göteborg

Lotta Jonson, Designtidskriften Form Nr 1, 2004

3:e utökade upplagan

”Det är pedagogiskt hanterat och roligt att fördjupa sig i – även för lekmän som ’bara’ vill veta lite mer om designämnet. Lite mer Design i fokus skulle inte skada!”

Design i fokus för produktutveckling

Dessa frågor och en hel del fler besvaras i den här prisbelönta boken. Förhoppningsvis väcker den ännu flera frågor och skapar ett intresse att söka vidare. Stor vikt har lagts vid att täcka in hela bredden av de olika faktorer som påverkar produktens utformning och hur designarbetet går till. Boken skapar förståelse för att design är en helhet och inte ett ytligt skal.

Årets Marknadsföringsbok, Hedersomnämnande 2004, Sveriges Marknadsförbund

Best.nr 47-09443-1

Tryck.nr 47-09443-1-00

Kenneth Österlin

Design i fokus för produktutveckling

V

Kenneth Österlin

Varför ser saker ut som de gör?

ar

r ö f

om s t u er k a s r e s

ör? g e d

3:e utökade upplagan

Kenneth ร sterlin

Design i fokus fรถr produktutveckling

Var f รถ r se r saker ut som de gรถr?

3:e utรถkade upplagan

Liber

inlaga_1.indd 1

09-10-20 11.51.24

Förord

Människan formar

Design har stått i centrum i media, nya designutbildningar har vuxit upp och inom näringslivet används design sedan lång tid som nyckelord för framgång och konkurrens­ kraft. Paradoxalt nog är det ont om kurslit­ teratur på svenska. Min tanke har varit att minska detta vakuum med en bok som visar hur man går tillväga och vilka faktorer som spelar in. Design är inget ”ytligt skal”.

Som orienteringsbok för högskola och näringsliv underlättar den förståelsen för hur design kan utnyttjas i företaget. För gym­ nasiet kan boken utveckla ett kritisk tänk­ ande om varför saker ser ut som de gör. ­Design påverkas av många olika ­fackområden och bokens mål har varit att ur ett design­ perspektiv översiktligt ta upp hela bredden av dessa. Jag hoppas därför att även den som är kunnig expert inom ett fackområde har glädje av att läsa om helheten. Nu i sin tredje upplaga, har boken åter uppdaterats till ut­ veck­ling­en på designområdet och fått fler il­ lustrationer.

Boken baserar sig på mina erfarenheter av att ha arbetat i mer än 30 år med indu­ stridesign som konsult inom en mängd olika branscher och till viss del med utbildning. I slutet av boken finns också en litteraturlista som jag vill referera till. För diskussionerna under arbetet med boken och värdefulla syn­ punkter vill jag speciellt tacka Per Olof Wik­ ström, professor i Designmetodik, Chalmers Tekniska Högskola, Kaj Abbestam och An­ dreas Johansson på Stiftelsen Svensk Indu­ stridesign, mina kolleger på vårt designkon­ tor Designkonsulterna, Göteborg, och även min familj Peter, Anders, Fredrik och Lena.

Att tillverka saker har varit en central egen­ skap hos människan ända sedan stenåldern.

Idag tillverkas väldigt mycket industriellt.

Formerna som hantverkaren förr i tiden gjorde av tradition, är idag utbytta mot mass­ marknadens industridesign.

Se dig omkring! Välj ut en industritill­ verkad pryl och titta lite närmare på den – är den lätt att hantera och förstår man hur? Ser den bra ut? Tänk dig också in i vilken eko­ nomi som krävdes när man bestämde sig för att tillverka, distribuera och lansera den. Det ligger mycket mänsklig tankemöda bakom alla miljoner prylar i världen. Ingen har kom­ mit till av en slump! Bakom varje produkt finns en historia. Hur har man då tänkt och resonerat? Vad ligger bakom designen? I den här boken ska vi undersöka just detta.

Självklart är det bra att veta detta om man har kontakt med design i sitt arbete.

Designprocessen är avgörande för ­industriell produktutveckling. Men även i mindre ­skala kan den användas för att lösa en mängd olika problem – när du ska tillverka, köpa eller ­organisera något och behöver veta vilka krav som ska ställas och hur det bör se ut.

Vardags­problem som dessa kan struktureras som vilket designprojekt som helst.

I större sammanhang tas många svåra beslut av experter – samhället är komplext.

Det kan gälla byggen, arbetsmiljö eller pro­ duktsäkerhet. Arkitekters, ingenjörers och andra experters arbete påverkar oss alla. Om du då vet lite om design och problemlösning, så har du lättare att förstå och ta aktiv del i de beslut som specialisterna fattar å dina vägnar.

Helt enkelt att se vilka faktorer som påverkar.

Så låt oss nu se efter: – Varför ser saker ut som de gör?

Göteborg 2009 Kenneth Österlin, Designer MSD

3

inlaga_1.indd 3

09-10-20 11.51.24

Bokens uppläggning Denna bok är uppdelad i tre block. Första blocket beskriver hur designern går tillväga vid utformningen av produkten. Hur organis­ eras designarbetet, vilka metoder använder man och vilken ”marktjänst” krävs för att det överhuvudtaget ska gå att få fram ett ­resultat?

Det andra blocket beskriver olika fak­ torer som påverkar produktens utform­n ing.

Vad behöver man ta hänsyn till? Här har vi allt ifrån brukarens krav på produkten till synpunkter från företagets marknadsförings­ sida och produktion.

Boken avslutas med ett kapitel om de­ signerns roll i samhället och de avvägningar man ibland måste göra, som inte alltid är så enkla.

Kontinuerligt genom boken finns övnings­ uppgifter och frågor inlagda för det som just behandlats. Vissa delar i boken är placerade som faktarutor och tänkta för den avancerade läsaren – se förteckning på s 173.

Längst bak finns förslag på övnings­ uppgifter för kompletta designprojekt, regis­ ter, litteraturlista för vidare läsning och webbadresser för att söka sig vidare inom detta dynamiska område – design. ”Design i Fokus” har för varje ny upplaga genomgående uppdaterats och utökats. Bo­ kens 2:a upplaga fick 20 nya sidor med avsnitt om servicedesign, användarstudier och pre­ sentationen. Det tillkom även nya praktikfall om modedesign och arkitektur (inom ramen för det vidgade designbegreppet) och avsnit­ tet om kreativitet fick fler förtydligande il­ lustrationer. Bokens 3:e upplaga har utökats med 10 sidor fördelade på avsnitten analys, designkravspec, kreativitet, formanalys och design management.

Innehållsförteckning Förord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 Människan formar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 Bokens uppläggning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4

Några praktikfall . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Stolen i skolan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Signallådan vid övergångsstället . . . . . . . 8 Kläder med känsla. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 En sportig bar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Avancerad dykarutrustning. . . . . . . . . . . . . 14

Hur man går tillväga Designern. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Vad är design? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Arbetsuppgifter Olika branscher Designerns roll

Designhistoria . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 Internationell massmarknad Mekaniseringen Pendeln slår – hantverk kontra industri Pendeln slår – former med ideologisk överbyggnad Kriget Pendeln slår – masskonsumtion och motreaktion Dekor God smak Kåpor Knappen Strömlinjeformen Designens rötter Verktygen

Omvärlden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 Anställd eller konsult Konsultmarknaden Hur hittar man rätt designer?

Olika aktörer

Uppläggningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 Affärsmöjligheten

Etapperna i ett designarbete. . . . . . . . . . . 32 Uppstartning Informationsinsamling och analys Koncept- eller idéskissning Bearbetning av principerna Uppföljning av detaljer

Planering. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 Planeringsstegen Optimal tid Arbetstid/leveranstid

Program. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 Ett designprojekt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38

Verktygen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 Problemlösning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 Problemet Processen Att förvandla ett svårt problem till ett greppbart

4

inlaga_1.indd 4

09-10-20 11.51.25

Funktionsanalys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 Funktioner Funktionsträd Funktionsgräns Prioriteringar

Analys av problemstruktur . . . . . . . . . . . . 46 Kravspecifikation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 Vilka krav?

Tidpunkten Dokumentet Personas Storytelling och scenarios Boards

Kreativitet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54 Idéskapandets fyra faser Målet Tratten för idéer Metoden Brainstormingmetoder Listor Jämförelser Funktionshierarkier Morfologisk analys Strukturera Inspiration

Utvärderingsmetoder. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66 Prickar Kategorisering Matrisutvärdering Parvisa jämförelser i matriser PNI Bedömning av miljöeffekter QFD

Visualisering. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73 2D-skiss och rendering Bildmaterial och teknik Perspektivteckning CAD-program Modeller Modellmaterial och teknik CAD-modeller Servicemodeller och användarstudier Presentationen

Kringjobbet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 88 Administrativa rutiner. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 88 Offertskrivning och villkor Stomme för offert inom industridesign Anbud

Betalningsformer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93 Budget Fast pris Tidsarvode Procentuellt arvode Royalty Rådgivningsavtal

Immaterialrätt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 95 Immaterialrättsliga skydd Lagar Praktiska skydd Exploatering av idéer

Faktorer som påverkar

Konstruktion. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 140

Brukaren. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100

Uppbyggnaden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 140

Upplevelsen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 Målgrupp Trendprognoser Köparkategorier Värde Behov Tolkning Produktsemantik Formanalys Färger

Ergonomi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 112 Användarstudier Produktens livscykel Kroppsmått Handikappanpassning Design för alla

Människans relation till produkten. . . . 117 Uttryck Struktur Redskap Apparat Arbetsplats Service

Ekologi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 123 Minimera miljöbelastningen Planera för återvinning Motiven Klassning och styrning

Företagsledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 126 Arenan. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 126 Produktutvecklingsstrategin

Design management . . . . . . . . . . . . . . . . . . 128 Visionen ska förverkligas Affärsmålen matchas av designstrategin Organisation Profilering Företagsprofilen Produktprofilen

Ekonomin. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 130 Principbeslut Produktplanering Prispositionering Skaleffekter Återanvändning Lanseringen Designarvodet

Produktutveckling. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 132 Produktavveckling Kontrollpunkter Samarbetet

Marknad. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 135 Produkten. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 135 Alternativen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 136 Designuppgiften. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 138 Företagsprofil Samarbetet Distribution och service

Samarbetet Moduler Styrka

Detaljerna. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 143 Säkra lösningar Sammanfogning

Nivån . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 143 Kvalitet Komplexitet Tid

Tillverkning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 145 Förutsättningar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 145 Kostnaderna Samarbetet Tumregler Material Ytbehandling

Formningsmetoder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 148 Böja Pressa Profil Gjuta

Avskilja

Montera

Vem bestämmer egentligen?

Rollerna. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 158 Lagarbete kontra ”stjärndesigner”. . . 158 Fritt skapande. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 158 Könsroller. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 158 Arbetsglädjen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 159 Etiken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 160 Socialt ansvar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 160 Konsumenten. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 160 Miljöansvar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 160 Internationell solidaritet?. . . . . . . . . . . . . . 161 Oskrivna lagar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 162

Ramarna. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 163 Lagar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 163 Fria fältet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 163 Projektledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 164 Resurserna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 164 Varför ser saker då ut som de gör? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 165 Designuppgifter. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 166 Böcker för vidareläsning . . . . . . . . 169 Webbadresser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 171 Bildkällor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 173 Faktarutor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 173 Register . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 174 5

inlaga_1.indd 5

09-10-20 11.51.25

Några praktikfall Innan vi fördjupar oss i vad designern måste ta hänsyn till och hur man arbetar, ska vi titta på några praktikfall från olika områden. Det finns naturligtvis både mindre, enklare designpro­ jekt och större, mer komplexa. Allt­ifrån mass­ tillverkade i tiotusental till enstaka exemplar.

Från engångsskedar i plast till spårvagnar.

Upplägg­ning och organisation av arbetet kan då skilja sig åt, men syftet är detsamma, dvs att inom givna ramar utforma produkten så att den är praktisk att hantera – ergonomisk och lättbegriplig – och har rätt utformning för marknaden – attraktiv och med rätt identitet.

Stolen i skolan Lärarna i lågstadiet kan lätt få ont i ryggen av att stå böjda vid barnens små bänkar.

Därför finns elevbord, som har ståhöjd för lärarna. Elevstolarna som hör till är också högre, så att barnen kommer i rätt nivå, när de sitter i bänkarna. Stolen Casper utveck­ lades tillsammans med Kinnarps för att möta konkurrensen på denna marknad.

Behov Riktlinjerna var i korthet dessa: • En stol som antingen är stapelbar (spa­ rar lagerutrymme) eller enkelt inställ­ bar för att passa olika åldersstorlekar (är stolen justerbar i storlek behövs inget förråd med extrastolar i andra storlekar).

• Den ska vara bekväm, passa för olika sitt­ ställningar, vara robust och inte välta.

• Utseendet ska tilltala den nordiska skol­ marknaden, den ska se bekväm ut och inte vara skrymmande.

Analys Studiebesök gjordes i skolor med intervjuer för att utforska kraven mera exakt. Statistik på kroppsmått på barn studerades för att man skulle kunna dra slutsatser om inställningar kontra olika storleksvarianter. Ett stort antal skisser på olika stolkoncept togs fram för ut­ värdering. Tillsammans med produktutveck­ lingsgruppen valdes bland dessa ett utförande med centrum­pelare. Fördelarna var associa­ tionerna till arbetsstolar, en volym på struk­ turen som inte var skrymmande och att man endast behövde låsa höjdinställningen på ett rör.

Utveckling Modellverkstaden tog nu fram testprototyper utifrån konceptskisserna och dessa provades ute i klassrummen. Viktiga erfarenheter kom fram om snubbelrisker, stabiliteten, accepta­ bel vikt och hur eleven tar sig upp och ner från den förhöjda stolen. Nya testprototyper.

Designen utvecklades till en lekfull formgiv­ ning. Rundad sits och rygg som underlättar att vrida sig in och ur sittplatsen. Runda golv­ kulor som dämpar skrapljudet. En rejäl fot­ platta som både till sin ytterkontur och sitt ytmönster har rundade former. Färgsättning­ en i primärfärgerna och grått.

Resultat Stolen blev väl mottagen på marknaden, även i form av efterbildningar. Konstruktionen fin­justerades med erfarenheter från skolans tuffa miljö. Efter hand omarbetades även färg­­sätt­ning­en. Skolstolen Casper skapade en ny trend.

6

inlaga_1.indd 6

09-10-20 11.51.26

några praktikfall

I designarbetet gäller det att förena krav från användar­miljön och konstruktions­­ möjligheterna med en stark visuell form.

Test av prototyper på skolstolen säkrar att man hamnar rätt.

Skolstol Casper.

Design: Kenneth Österlin för Kinnarps AB, 1992

7

inlaga_1.indd 7

09-10-20 11.51.29

några praktikfall

Signallådan vid övergångsstället Säkert har du varit framme vid den och tryckt på knappen för att få grön gubbe.

När signallådan för övergångsställen ut­­ vecklades var målsättningen för designarbetet en utformning som skulle ge stora fördelar för synsvaga och samtidigt vara lättanvänd och hållbar. Tekniken var unik för produkt­ typen. Tickljudet alstras elektroniskt, vilket minskar servicebehovet, och ljudnivån an­ passar sig efter bakgrundsbullret för att inte störa närboende nattetid. Under de inledande diskussionerna med Prisma Teknik listades en kravlista för designen.

Behov Apparaten skulle • ha knapp för ”grön gubbe” och in­d i­ke­ rings­­lam­pa • vara lätt att förstå med en tydlig märk­ ning och hjälp för synskadade och ­ä ldre som ser dåligt på håll att få överblick över övergångsstället • tåla utemiljön, det vill säga klimatet och vandalisering • inte ha skarpa hörn som kan skada förbipasserand­e • se gedigen och nätt ut för att förmedla känslan av god kvalité

nu in på utformningen. Hur gör man appa­ rate­n så att den fungerar för användaren, har det eftersträvade utseendet, där de tekniska komponenterna får plats och så att det går att tillverka den till ett vettigt pris? Kontakter med människor hos Synskadades Riksför­ bund, Syncentralen på Sahlgrenska Sjukhuset och Gatukontoret i Göteborg gav många viktiga synpunkter.

Utveckling Idéskisser och modeller. Först enkla och ge­ nerella, sedan noggrannare med designen mera i detalj. Diskussions- och utvärderings­ möten. Tänkbara former matchades med till­ verkningsmetoder för små seriestorlekar. Skiss­ förslag och tester på utförandet av över­sikts­ kartan. – Reliefsymboler för fotgängarens startpunkt, korsande cykelbanor, bilfordon, och spårvagnar, refug och målet på andra sidan av gatan sattes ihop som ett pussel. De lösa plattorna med symboler skjuts ner i spår på höljet, som är gjort av en aluminiumprofil.

Spår används också för att man ska kunna skjuta in den delmonterade elektroniken, kretskort, skyltar och till och med myggnät.

För att spara verktygs­kostnader gjordes topp­ lock och botten ident­iska. Lådans blå färg gör att folk känner igen att den hör till över­ gångsstället. Det gula bandet ger en kontrast så att den syns på håll. Tickljudet leder den synskadade rätt.

• ha plats för elektronik och ljudkanaler • passa för montering på stolpe och un­ derlätta montering och service • vara ekonomisk att tillverka, inlednings­ vis i korta serier.

Analys Med detta som riktmärke (och facit vid den framtida utvärderingen), gick designarbetet

Resultat Signallådan har tagit form. En utseende­ modell redovisar designen. Skissritningar som visar huvudmåtten viktiga för formgivningen lämnas som underlag till konstruktörerna.

Original för symboler tas fram. Produkten möter marknaden. I det här fallet är det pro­ fessionella köpare och brukaren är en annan.

Idag hittar du signallådan över hela Europa.

8

inlaga_1.indd 8

09-10-20 11.51.29

några praktikfall

Skissarbetet på signallådan börjar. Kartsymboler och tänkbar tillverknings­metod utvecklas. Den färdiga produkten ska fungera i en tuff miljö.

Signallåda för övergångsställen.

Design: Kenneth Österlin, för Prisma Teknik AB, 1990

9

inlaga_1.indd 9

09-10-20 11.51.33

några praktikfall

Kläder med känsla Kläder bär man ända in på kroppen och de uttrycker kanske mer än andra produkter en stor del av personligheten. Det handlar om mer än bara passform och praktiska detaljer.

Det handlar mycket om att få fram en känsla.

Det här projektet inleddes med studier i ka­ raktären för kläder, som skulle föra tankarna till den eviga antihjälten, ungdomsrevolt och uniformen som istället har blivit mc-jacka.

Det skulle vara robusta plagg med uttryck av styrka och armékaraktär.

Behov En kostym till en tjej i strax över 20-årsål­ dern behöver inte vara i tunt sladdrigt mate­ rial. Den kan vara i hårt och stadigt material som t ex denim. Den kan uttrycka styrka, för att möta ett behov hos den svenska, lite yngre kunden. Det skulle bli en första dam­ kollektion för märket Velour. En damkol­ lektion som inte bara var klassisk utan enkel, androgyn och enfärgad.

Utveckling Med enkla, schematiska skisser ritas så plag­ gen upp, för att få fram rätt känsla i siluetten.

Det gäller att leta efter hur siluetten ska vara – vassa axlar, stark krage, avsmalnande ben. Genom dragningar i materialet fås ett uttryck av kraft. Tyget draperas samtidigt som siluetten görs, med hårda, skarpa for­ mer. Illustrativa plaggskisser presenteras med färg och materialklipp. Underlag för möns­ terkonstruktion och tillverkning tas fram.

Tillsammans blir de det tekniska underlag som beskriver skärning, proportioner och detaljer.

Resultat Karaktären som skissades fram i de första studierna finns där i plaggen, även om juste­ ringar skett utifrån bland annat de kommer­ siella kraven och tillverkningsaspekter. När modellerna lanserades stämde de in bra med trenderna och blev väl mottagna på markna­ derna i Europa, USA och Japan.

Analys Först undersöktes den karaktär som var må­ let. Research samlades i en collagebok med skisser, exempel och prover på uttrycket som eftersträvades. Boken blev en inspirations­ källa. Efter detta följde en reflektionsfas då materialet analyserades och sammanställdes.

Explosion, kraft, rörelse och tyngd blev led­ ord i idéarbetet. Fram tills nu hade design­ arbetet varit abstrakt men med nästa fas blev det mer konkret. Designidéerna beskrevs genom collage där färg, siluett och material bestämdes. Detta blev ett diskussionsunder­ lag. När koncepten klarnat drogs riktlinjerna upp för känslan och temat på designen och presenterades i bildform på s k moodboards.

10

inlaga_1.indd 10

09-10-20 11.51.34

några praktikfall

Klädkollektion Design: Titti Andersson Lanserad för märket Velour 2005

11

inlaga_1.indd 11

09-10-20 11.51.39

några praktikfall

En sportig bar Inför EM i friidrott i Göteborg 2006 skul­ le idrottsarenan Ullevi kompletteras med ­lounge, restaurang och en stor, luftig bar.

Utrymmena skulle ligga i direkt anslutning till idrottsplanen så att man skulle kunna titta på tävlingar och matcher samtidigt som tillfälle skulle finnas till mat och dryck. Ut­ format för idrottsfolk, vip-gäster och även lämpligt som konferens- och festlokal.

Behov och analys Man gick igenom förutsättningarna och be­ hoven, och studerade andra liknande lokaler.

Det var viktigt att man skulle få utblick över planen direkt när man kom upp i lokalen.

Vilka ytor var lämpliga för detta? Loungen skulle vara en del av arenan och ha anknyt­ ning till denna. Gräsplanen är karaktäristisk för Ullevi och detta skulle återspeglas i golv­ mönstret inne i loungen. Funktionerna för bar och restaurang skulle vara normala, och bardisken rationellt utformad med plats för ölkranar, kylar, kassaskrin, diskhoar, vatten och avlopp. Lokalens karaktär skulle anpassas till arenan – sportig, fräsch och fartfylld.

idrottsmiljö. Därför valdes släta bardiskar i mjölkvitt glas med svepande fronter i mjuk silverklädsel. Ovanför bardiskarna montera­ des transparanta, kulörta glasskivor, belysta med spotlights från undertaket. I anslutning till loungen placerades ett nytt storkök.

Byggarbetet beskrevs i detalj i s k system­ handlingar. Utformningsexempel på olika rumstyper togs fram och fungerade som un­ derlag för en grov kalkyl på byggkostnaden för beslut.

Resultat Utformningen bearbetades i detalj och pro­ duktionshandlingar togs fram som underlag för förfrågan om anbud. Allt måste speci­ ficeras in i minsta detalj inför byggandet, även lös inredning, till och med skåpshand­ tag. Tidsplanen var snäv men lokalerna stod färdiga och inbjudande i tid för EM-evene­ manget.

Utveckling Skissfasen innebar ett nära samarbete och flera avstämningar mellan arkitekter, inre­ dare, beställare, tekniker och kalkylator. Ut­ formningen av huvuddragen som gångstråk, golvmönster, belysning, arbetsytor, skyltar, färg och material bestämdes. Inspirationsbil­ der och färg-/materialcollage gjordes för att dokumentera vartåt man strävade med desig­ nen.

Förnyade, uppfräschade lokaler ritades upp. Dekorer med idrottsmotiv, gräsgrönt golv och klara, transparanta kulörer i kontrast med vitt valdes. Tanken var att inte skapa en traditionell, murrig kvällspub, utan en fräsch 12

inlaga_1.indd 12

09-10-20 11.51.40

nรฅgra praktikfall

Ullevi Lounge i Gรถteborg Abako Arkitekter AB fรถr Got Event AB, 2006

13

inlaga_1.indd 13

09-10-20 11.52.45

några praktikfall

Avancerad dykarutrustning Designmässigt kan nog en dykarregulator vara en av de största utmaningar som finns, speciellt andra steget. Det är den del som dykaren har i munnen att andas ur.

Behov Några av de tjugotalet krav som ställdes på designen var: • Den yttre formen ska ogärna fastna i saker och ska ha lågt strömningsmot­ stånd.

• Utsidan måste utformas så att insidan blir aerodynamiskt korrekt.

• Det ska vara tillräcklig plats ovanför för näsa och cyklop.

• Utandningsbubblorna ska inte störa sikt eller hörsel.

• Tryckknappen för vattentömning ska vara lättåtkomlig men skyddad.

• Utrymme för åtkomst med service­ verktyg ska finnas.

Sedan ska detta ges en utformning som syn­ lig­gör just denna produktvariants placering på marknaden; en avancerad, kompromisslös regu­­lator för ”tech-diving”. Den ska uttrycka maximal säkerhet, toppad prestanda och enkel utformning. En precisionsapparat med robust design, som speglar den härliga dyk­ känslan. Integrerat med en familjekänsla med Poseidons övriga sortiment, men ändå andas nyhet. Stadiga grejer med finess. Inget lull-lull.

Det var mycket på en gång som ska för­ enas i utformningen! Räcker det så då? Nej, inte nog med detta! Produkten ska fungera och enkelt kunna hanteras även i mörker och med tjocka dykhandskar på. Även i svåra

situationer. Det är livsviktigt. Det är livsvik­ tigt även för företaget att utseendet säljer.

Det är ögonen som bestämmer vilken re­ gulator kunden plockar ner i butiken för att kolla in när man ska köpa.

Livsviktig funktion och utseende packat i en liten grej inte större än din hand!

Analys och utveckling För att få ett fruktbart resultat av detta, krävs det ett nära samarbete mellan designer, kon­ struktörer och marknadsfolk. Testande av vad en designprincip innebär för konstruktionen och vice versa. Användande av alla de verktyg som står till buds. Analys och skisser, mo­ dellering i verkstad och i CAD, diskussioner och verkliga dyktester.

Resultat Andra steget har en robust, stadig, enkel och mekanisk karaktär. Teknisk, nästan med ett stänk av Star Wars. Regulatorhuskroppens geometriska cylinderformer ansluter till var­ andra med precision. De geometriska for­ merna har fått en svag buktning för att mjuka upp och ge dynamik åt formen. Ytorna i diskret blästrat mörkgrått.

Den kulörta utandningskåpan är hus­ kroppens motpol. En kontrast med sin sve­ pande form i klara färger. Linjerna speglar utblåsningsluftens strömning och expansion.

Balanserar med sin elegans huskroppens me­ kaniska form. Den gula kåpan kan bytas ut mot andra färger som för dykaren indikerar andningsgasens typ efter ett standardiserat system.

De andra delarna i systemet – första steget, anslutningsratt, kranar och kopplingar – har getts samma formspråk. Enkla, geometriska grundformer, svagt buktade för att mjuka upp formen och antyda kraften. Distinkta fasningar: precision. Ventilslitsarnas form går

14

inlaga_1.indd 14

09-10-20 11.52.45

några praktikfall

Det är lång väg från de första konceptskisserna till den färdiga dykar­regulatorn. Pussel läggs med de styrande tekniska funktionsmåtten och kraven på enkel hantering för att få fram en lyckad formgivning.

Dykarregulator och kransyste­m.

Design: Kenneth Österlin för Poseidon Diving System­s, 2002

15

inlaga_1.indd 15

09-10-20 11.52.47

några praktikfall

igen i rattar och vred. Visar styrka, ger grepp och binder formmässigt samman systemet ytterligare.

Regulatorns tekniska prestanda slår alla

rekord flera gånger om. Lanseringen blev lyckad och designen och konstruktionen blev prisbelönt. Försäljningskurvan pekar uppåt.

16

inlaga_1.indd 16

09-10-20 11.52.47

Hur man går tillväga Vi ska här ge en bild av designarbetet; bakgrunden till yrket, hur man lägger upp arbetet och vilka metoder och verktyg som används. För att utforma produkten så att den svarar mot alla krav som ställs på den behövs det en helhetssyn i produktutvecklingen.

Arbetsmetoderna kan skilja beroende på designer och design-

uppgift. Men några saker förenar – en blandning av kreativa och syste­matiska metoder, och bilden och modellen som verktyg i ­formarbetet.

17

inlaga_1.indd 17

09-10-20 11.52.48

Designern Förmåga att tillverka till ett lågt pris var det tidiga konkurrensmedlet för industrin. ­Senare blev kvalitén det som avgjorde valet mellan produkter. Idag konkurrerar man med design. Designerns roll i produktplaneringen spänner över ett brett fält och är fortfarande under förändring.

Vad är design?

Ordet ”design” kan ha flera betydelser. Ibland menar man processen, hur man designar saker, men man kan också tala om resultatet av akti­ viteten, designen hos något. Med design kan man också mena huvudlinjerna, uttrycket hos något.

Ordet ”design” kommer av det latinska ordet ”designo”, vilket betyder framställa, ge­ stalta. Ofta används ordet formgivning, men det avser en mera estetiskt inriktad design där formen har varit det viktigaste. Ordet design används om mycket. Allt från industridesign och formgivning till arkitektur, inredning, grafisk utformning, konstruktion och till och med systemuppbyggnad i datorer. Ser vi produkten i vid bemärkelse kan design avse både föremål, miljöer, budskap, tjänster och processer.

Människa

Media Manick Design har fyra viktiga M!

Miljö

Denna bok fokuserar på industridesign, men det mesta är tillämpligt även på det vi­ dar­e begreppet design. Industridesign betyder design av industriellt tillverkade produkter.

Innebörden av ”industri” avser både just mass­t illverkningsmetoden och det komplexa samspelet i själva den industriella miljön. I engelsktalande länder betyder ”design” kon­ struktion och för vår betydelse av ”design” använder man istället ”product design”.

Man kan urskilja två huvud­områden: • Att anpassa produkten ergonomiskt, i vid bemärkelse, till människan.

• Att ge den en utformning som tilltalar målgruppen på marknaden.

Detta ska göras enligt förutsättningarna i an­ vändningsmiljö, konstruktion, tillverkning, marknad och företagsstrategi Det säger sig självt att eftersom det är viktigt att få in synpunkter från kunder på marknaden, konstruktions- och produktions­ folk och företagsledning, så är samarbetet viktigt för resultatet. Industridesignern ägnar sig i produktutvecklingen åt utformningen av relationen mellan produkt och människa på industriellt tillverkade produkter.

Arbetsuppgifter Designarbetet kan omfatta en enskild produkt, eller ett sortiment för en hel serie produkter.

Det kan också gälla profildesign av hela före­ tagets ansikte utåt. Nydesign och redesign innebär en skillnad i hur fria händer designern har genom design av en helt ny respektive bearbetning av en existerande produkt.

18

inlaga_1.indd 18

09-10-20 11.52.48

designern

Design är inte enbart fråga om att rita upp tjusiga presentationsbilder utan även om att ta fram underlag och analysera, skissa lösningar, bygga modeller, anpassa och bearbeta. Ibland har man hjälp av andra med vissa av arbets­ momenten och arbetar mera specialinriktat med andra. På större designföretag kanske man har den hjälpen internt, på mindre kan man hämta den från underkonsulter. Förut­ om samarbetet med marknads- och produkt­ ansvariga, konstruktörer och produktions­ tekniker finns specialister på olika områden, t ex CAD-modellörer, modellsnickare och ergonomer. Experter på färgsättning, produkt­ grafik och informationssökning.

Svårighetsgraden i designuppgiften kan vara beroende av hur genomarbetad produkt­ typen är sedan tidigare. Det är skillnad på t ex serviser, vars utformning är beprövad sedan långa tider, och pekdon till datorer (t ex möss) som fortfarande väntar på att finna sitt optimala koncept. Hur hårt styrd formgivningen är av konstruktion, tillverk­ ning och marknadsföring inverkar också.

Verktygskostnader, serielängder och existe­ rande produktprofil är sådana exempel. Allt­ för hårt hållna tyglar eller alltför luddigt un­ derlag innebär båda problem för designern.

Produktens komplexitet (form eller funk­ tionsmässigt) inverkar naturligtvis också.

Olika branscher Även om industridesignern arbetar inom nästan alla produktområden, har några speci­ ella inriktningar vuxit fram. Detta kan bero på hur yrket har utvecklat sig historiskt eller av marknadsskäl i kombination med speci­ ella tillverkningsmetoder. Några sådana ex­ empel är klädmodedesign, möbelform­ givning och bildesign och sedan 1980-talet design för handikappade. Andra angränsande områden är grafisk och förpackningsdesign,

miljödesign (inredning, butiksdesign, offent­ lig miljö) och arkitektur.

Tidigare uppdelning av design i produ­ cent- och konsumentvaror (mera saklig res­ pektive mer stylad design) är inte längre lika relevant på grund av förändringarna i mark­ nadsföringen.

Designerns roll Industridesignern samarbetar med företagets alla funktioner: konstruktion, produktion, distribution, service, marknad, reklam, och företagsledning. Det kan bli intensiv kontakt, komplexa problem och många givande dis­ kussioner. Det gäller att balansera sin yrkes­ mässiga pondus med förmågan att samarbeta för helheten. Många av de bedömningar de­ signern gör går inte att beräkna eller bevisa i förväg att de är lönsamma. Därför ställs det stora krav på erfarenhet och omdöme när designern argumenterar för t ex en kraftig verktygsfördyring. För detta behöver in­ dustridesignern ha insikt i de företagandets villkor som industrin lever under.

Förutom själva designkunnandet behövs breda baskunskaper för att förstå problema­ tiken inom företagets alla områden och kunna diskutera med andra under produkt­ utvecklingsarbetet. För att arbetet ska löpa smidigt krävs dessutom att alla olika projekt­ tider och kontakter klaffar.

Repetera • Vad kan ordet ”design” ha för tre olika betydelser?

• Vad innebär industridesign, och vilka två huvudområden jobbar man med?

Diskutera • Vad krävs av designern i det industriella samspelet?

• Välj en produkt som du tycker motsvarar bra designarbete och motivera utförligt varför.

19

inlaga_1.indd 19

09-10-20 11.52.49

h u r m a n g å r t i l lväg a

Designhistoria Internationell massmarknad Många historiker säger att när människan började använda redskap, tog hon ett steg ifrån de övriga djuren i utvecklingen. Att ta olika föremål till hjälp i det dagliga livet utökade kroppens möjligheter. Om man be­ skriver det i mycket stora drag kan man säga att under tiderna av självhushåll, ända sedan stenåldern, gjorde man sina redskap själv.

Behövde man något, gjorde man det ”skräd­ darsytt” efter sina egna önskningar, behov, tycke och smak.

Tar vi ett hopp fram i historien, till medel­ tiden, ser vi att skråväsendet hade vuxit i Europa med sina olika hantverkaryrken – sme­der, skomakare med flera. Ville man ha något spe­ ciellt gjort kunde man gå och beställa det hos hantverkaren i byn. Man kunde t ex enkelt komma med speciella önskemål vid beställ­ ningen hos skomakaren som dessutom levde i samma samhälle som hans skor användes i.

I dagens moderna industrisamhälle är där­ emot konsumenten och producenten fjärmade från varandra. Produkterna säljs på en inter­ nationell massmarknad. Få människor känner till hur saker runt omkring dem tillverkas.

Och även om man gör det, så är det omöjligt att ”fila till” produkterna efter sina egna öns­ kemål på grund av tillverkningsmetoderna.

En viss utveckling mot kundorderstyrd till­ verkning och tillval har dock kommit.

Mekaniseringen Under perioden med skråväsende kände alla till stilreglerna. Detaljarbetet kunde utföras av hantverkaren. Arbetsritningarna eller mäs­ tarens anvisningar kunde därför vara skiss­ artade. I och med industrialiseringen byttes hantverksmässig tillverkning, med genera­ tioners erfarenheter och experiment, ut mot

en mekaniserad tillverkning. Planerandet av produkten skiljdes alltså ifrån tillverkningen och även ifrån marknaden.

Att man inte hade någon tradition av skrå­ väsende i USA gjorde att problem kunde an­ gripas förutsättningslöst. De stora land­y torna och det låga befolkningstalet gjorde att man mekaniserade jordbruket och införde stora komplicerade produktionslinjer.

1900-talet var ifrågasättandets århund­ rade. Man beträdde ny obruten mark och tempot ökade.

Pendeln slår – hantverk kontra industri Efter årtusenden av hantverksmässig tillverk­ ning tog industriell produktion över samhälls­ strukturen. Det är naturligt att det både blev motreaktioner och att det ledde till ett sökande efter nya förhållningssätt.

Industrialiseringens svåra sociala miss­ förhållanden ledde till 1800-talets moraliska reaktion hos arkitekter och formgivare. Arts and Craft-rörelsen sökte återupprätta det ge­ digna hantverket med vackra, värdefulla pro­ dukter och arbetsglädje för arbetarna.

Vid sekelskiftet 1900 var industrins maskin­ tillverkade produkter oftast klassicistiska stil­ imitationer. Art Nouveau försökte istället skapa en egen organisk stil som använde maskin­ arbetet efter dess egna förutsättningar. Ett steg längre gick hantverk och industri i Tyskland genom samarbetet i Deutscher Werkbund i början av århundradet. Nu ville man ta fram industriprodukter som inte efterapade gamla hantverksstilar utan hade sin egen in­ dustriella form.

Pendeln slår – former med ideologisk överbyggnad Senare under 1900-talet slog historiens pen­ del ännu längre genom rörelser som bröt helt med traditionerna:

20

inlaga_1.indd 20

09-10-20 11.52.49

designern

Futurism och kubism med sina abstrakt­a och elementära grund­former och färger.

De Stijl-rörelsen i Holland – metodisk och socialistiskt inriktad, nonfigurativa geomet­ riska former.

Funktionalism, i kortform även kallad funkis, en rätlinjig ingenjörskonst med en enkelhet som visar materialet utan överflödig dekora­ tion. Motsvarar tidens krav på ett socialt och vetenskapligt, industriellt samhällsbygge för kollektivet.

Bauhaus som strävar efter att förena konst och hantverk, ett socialt ansvar och en funktions­ inriktad logisk analys. ”Istället för att lösa nya problem med gamla former bör vi utveckla nya former från problemets egen natur.”

Kriget Många nya maskiner skapades under andra världskriget. Under de svåra förhållanden som rådde blev man plågsamt medveten om att maskinerna behövde anpassas till män­ niskan. Det var så man började med ”Human Engineering”, det som utvecklades till det vi idag kallar ergonomi. Detta har kommit till civil användning efter kriget vid anpassning av produkter för massmarknaderna. Impul­ serna till funktionsanalys väcktes också under dessa materialknapphetens dagar.

Pendeln slår – masskonsumtion och motreaktion Andra världskriget avlöstes av återupp­bygg­ nads­­arbete. Köpkraften ökade och möttes under 1970-talet av reaktioner mot det väster­ ländska konsumtionssamhället och för tredje världen. Detta sociala engagemang följdes av gröna vågen mot miljöförstöring och i Sverige av handikappdesign. Internationellt främjades

design av statsmakterna och design har blivit en given konkurrensfaktor i affärsvärlden.

Men pendeln står inte stilla …

Dekor Dekorering av produkter har varierat genom tiderna, liksom färgsättning. Viktorianismens tungt belastade mönsterytor skiljer sig mycket från våra dagars ganska släta och odekorerade ytor. Designriktningarna i början av 1900talet, med sin analytiska och funktionella form, bröt traditionen. Nya material som stål och armerad betong i byggnader ledde till tankar om ärlighet mot materialet och kläd­ des inte in bakom murbruk.

När produkter tillverkades hantverks­ mässigt var tillverkningspriset till stora delar beroende av arbetstiden. Genom att deko­ rera blev produkten dyrare att tillverka och därmed värdefullare, förutom att de visade hantverkarens skicklighet. Ett komplext ut­ seende gav därmed produkten och dess ägare prestige. Den industriella tillverkningen gav nya förutsättningar. Genom att lägga in de­ korens alla detaljer i ett verktyg för masstill­ verkning blir det ingen större extrakostnad.

Dekor och ornament har därmed förlorat sitt prestigevärde.

God smak De ledande skikten i ett samhälle har alltid använt tingen omkring sig för att manifes­ tera sin makt och sitt välstånd. Därför bildar detta ideal även för skikten under som strävar uppåt. ”God smak” kom ifrån de högre sam­ hällsskikten. Industrialiseringen under 1800talet gjorde det möjligt för medelklassen att till rimliga priser ta fram fabrikstillverkade imitationer av aristokratins möbler och pryd­ nadsföremål. Idag har exklusiva märkesvaror tagit över mycket av den rollen.

21

inlaga_1.indd 21

09-10-20 11.52.50

h u r m a n g å r t i l lväg a

Kåpor Under tidig industrialism utformades många maskiner med enbart det nödvändigaste för att de skulle uppfylla sitt syfte. De var ofta helt öppna utan några täckande kåpor och re­ lativt enkla att förstå hur de fungerade. När tekniken var ny och spännande ville man visa den. Maskinens uppbyggnad bestämde var reglagen placerades. I början av 1900-ta­ let täcktes många apparater in med kåpor och dagens teknik har blivit så komplicerad att man ändå inte ser vad som händer. Mekanik har bytts mot elektronik och det medför att uppbyggnaden och reglage­placeringen är fri­ are.

Knappen Få saker har väl påverkat utformningen av vår vardag som knappen man trycker på.

Från att under elektricitetens barndom ha haft vippströmbrytare och vred som före­ gångare, tog knapparna i och med elektro­ nikens intåg över. Till och med mekaniska funktioner, som tidigare utfördes med t ex en självförklarande hävarm, utförs nu med en knapp som kräver en instruktionsbild.

Knappar på elhandverktyg och öppnings­ knapp istället för luckhandtag på mikron.

Ett offer för att uppnå kåpans rena, släta yta.

Strömlinjeformen Hushållsmaskinerna omformades under 1900-talets första hälft till hushållsutrust­ ning. I köket innebar detta en enhetlig bordsnivå mellan spis, arbetsytor och lag­ ringsutrymmen. Man började styla kylskåp, dammsugare och andra hushållsmaskiner.

På 1930-talet kom strömlinjeformen i USA. Depressionen gjorde att företagen sökte sätt att stimulera försäljningen. Påverkan av

det europeiska strävandet efter rena former spelade också in. Bilar (med stjärtfenor), tåg, cigarettändare, radioapparater och brödrostar – allt skulle se ut att färdas genom luften med vindens hastighet.

Designens rötter I USA växte industridesign fram ur reklamoch scendekorbranscherna, som anlitades för att hjälpa upp försäljningen med strömlinje­ former. Många av dessa designer byggde som entreprenörer upp stora designbyråer.

I Norden hade industridesign däremot sina rötter i hantverket. Bruksvaror och heminredning skulle nu tillverkas industri­ ellt. Design blev ett sätt att skapa vackrare vardagsvara. I Sverige utvecklades detta sär­ skilt i silversmide, keramik, möbler och även ingenjörskonst. Danmark hade betoningen på arkitektur. Angränsande yrken började alltså att arbeta på det behov som uppstod – att designa de industriellt tillverkade pro­ dukterna.

Verktygen Designverktygen påverkar designstilen. Det gäller inte enbart för dekor. Man väljer me­ tod att uttrycka sin vision beroende på vilka möjligheter som finns. Metoden påverkar se­ dan också arbetet och uttrycksformerna.

Alltså gav plastens intåg nya möjligheter åt formgivningen av praktiska bruks­varor för hushållet. Vi kan också urskilja modellmate­ rialets mjuka lerformer i 1940- och 50-talens strömlinjeformer. 1970-talets stora flata ytor kan ses som ett resultat av spånskiva som modellmaterial. Renässansen för organiskt mjuka former runt millennieskiftet är en följd av de allt bättre och billigare CADprogrammen för ytmodellering. Starka stilar som växer upp har många rötter.

22

inlaga_1.indd 22

09-10-20 11.52.50

designern

Viktiga årtal Några milstolpar inom design och samband med samhällsutvecklingen 1830

Järnväg i Sverige

1845

Svenska Slöjdföreningen bildas, numera Svensk Form, en av världens äldsta designinstitutioner

1850

Arts and Crafts-rörelsen i England. John Ruskin, William Morris

1851

Crystal Palace-utställningen i London manifesterade de tekniska framstegen

1927

Werkbunds Weissenhof-utställning inledde den ”internationella stilen”

1889

Eiffeltornet byggdes i Paris

Ökad världshandel spridde produkterna

1930

Stockholmsutställningen med funktionalismens genombrott i Sverige, Swedish Grace

Nylon, strömlinjeformen i USA, nya årsmodeller, konsumentorganisationer

1939

Världsutställningen i New York, Swedish Modern (okonstlad, saklig blond stil)

1939–1945

Andra världskriget

1944

The Council of Industrial Design i England bildas

1945

Jetflyg, human engineering och ergonomi, atombomben

1948

Fungerande transistorkomponent

1950 –

Efterkrigstiden, köpkraften ökar, miljonprogrammets bostadsbyggande, affärscentra, plasten gör sitt intåg

1955

Bostadsutställningen H55 i Helsingborg

1957

SID, Föreningen Svenska Industridesigner bilda­s

1958

Integrerade datorkretsar

1960

LSI fjärde generationens datorkretsar och rymdraketer

1968

Studentrevolt mot det västerländska konsumtionssamhället. Design för tredje världen.

1970-talet

Med statligt stöd utvecklas handikapphjälpmedel i Sverige. Sverige i frontlinjen på området.

Gröna vågen mot miljöförstöringen

2000

Svensk Industridesigns och Svensk Forms arbete för industridesign börjar ge effekt. Design en av de hetaste utbildningarna.

1890–1905 Art Nouveau i Frankrike och Belgien, Jugend i Tyskland och Skandinavien 1897

Stockholmsutställningen

1900

Elektronrör

1907–1934 Deutscher Werkbund, Hermann Muthesius, Henry van de Velde 1907

Peter Behrens designansvarig på AEG

Futurism och kubism

T-ford; revolutionerar tillverkningen med löpande band och standardiserade komponenter

1914–1918

Första världskriget

1920

Mekaniseringen in i hemmen: fläktar, strykjärn, manglar och dammsugare

1917–1927

Konstruktivism (emot traditionell konst, för teknik och socialism)

1917–1931

De Stijl-rörelsen i Holland

Funktionalism, i kortform även kallad funkis

1919–1933

Bauhaus bildades efter första världskriget från Weimarskolan för konst och hantverk. Stängdes av nazisterna, varvid Mies van der Rohe och Walter Gropius flyttade till USA.

Bauhaus-stolen ”Cesca” av Marcel Breuer, 1928

”Margrethe”, stapelbara matberednings­skålar i plast.

Bernadotte & Bjørn, 1950

23

inlaga_1.indd 23

09-10-20 11.52.52

h u r m a n g å r t i l lväg a

Sverige: Bruno Mathsson, fåtöljen ”Pernilla”, 1942, en represen­tan­t för ”Swedish Modern” Sverige: Sigvard Bernadotte: Designkontor från 1950 i Köpenhamn, Bernadotte & Bjørn Industri­­­design A/S, senare i Stockholm, Bernadotte Design AB. Plantskolor för många skandinaviska industridesigner.

TV-termos ritad under 1950- och 60-talen av bland andra Jacob Jensen.

Frankrike: Richard Rogers och Renzo Piano, Centre Pompidou, Museum för modern konst, Paris. Byggår 1972-1976.

High-tech, stål och glas.

2000-tal

Sverige: Funkishus (1930-tal)

1950-tal

24

inlaga_1.indd 24

09-10-20 11.52.55

Design i fokus för produktutveckling ISBN 978-91-47-09443-1 © 2010 Författaren och Liber AB Redaktör: Anders Abrahamsson Formgivning och omslag: Fredrik Elvander Layout: Catharina Grahn & Kenneth Österlin Illustrationer: Kenneth Österlin Upplaga 3:1 Tryck: Egypten, 2010

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 205 10 Malmö Tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01

inlaga_1.indd 2

09-10-20 11.51.24

176s 90gr Woodfree bulk 0,78 rygg = 10 mm

Vad är det för överväganden som ligger bakom hur olika produkter utformas? Vilka förutsättningar påverkar hur det blir? Varför väljer man att göra på det ena eller andra sättet? Hur går man tillväga vid designarbetet och vem är designern? Är det enbart designern som påverkar utformningen? Vilken roll har design i samhället?

Design i fokus för produktutveckling, här i sin tredje utökade upplaga, innehåller såväl kortare repetitionsuppgifter som större övningar och är lämplig som kursbok i designutbildningar på olika nivåer.

Kenneth Österlin har mer än 30 års yrkeserfarenhet som konsulterande industridesigner inom ett brett fält av branscher och som föreläsare på högskolor. ”Kunskap om designarbetets innehåll och omfattning är viktig för alla som arbetar med produktutveckling. Denna bok ger en allsidig och fyllig beskrivning av hur detta organiseras och vilka aspekter som bör beaktas.”

Per Olof Wikström, Professor i Designmetodik, Chalmers Tekniska Högskola

”Design i fokus är en välkommen bok för innovatörer, produktutvecklare och utvecklingledare, som stöd i utvecklingsprocesser och för ökad designförståelse.”

”Äntligen en designbok som på ett grundligt sätt beskriver hela designprocessen, inte från idé till färdig produkt, utan från problem till färdig produkt.”

Kaj Abbestam, med mångårig erfarenhet av produktutveckling och tekniköverföring till mindre företag, och från bla Svensk Industridesign, Sveriges Tekniska Attachéer och ALMI Företagspartner.

Dan Åkerlund, lärare i industriell design, Polhemsgymnasiet Göteborg

Lotta Jonson, Designtidskriften Form Nr 1, 2004

3:e utökade upplagan

”Det är pedagogiskt hanterat och roligt att fördjupa sig i – även för lekmän som ’bara’ vill veta lite mer om designämnet. Lite mer Design i fokus skulle inte skada!”

Design i fokus för produktutveckling

Dessa frågor och en hel del fler besvaras i den här prisbelönta boken. Förhoppningsvis väcker den ännu flera frågor och skapar ett intresse att söka vidare. Stor vikt har lagts vid att täcka in hela bredden av de olika faktorer som påverkar produktens utformning och hur designarbetet går till. Boken skapar förståelse för att design är en helhet och inte ett ytligt skal.

Årets Marknadsföringsbok, Hedersomnämnande 2004, Sveriges Marknadsförbund

Best.nr 47-09443-1

Tryck.nr 47-09443-1-00

Kenneth Österlin

Design i fokus för produktutveckling

V

Kenneth Österlin

Varför ser saker ut som de gör?

ar

r ö f

om s t u er k a s r e s

ör? g e d

3:e utökade upplagan