9789140672353

Pedagogiska trender och metoder

Lekarkivet i skolan

1 0 0 ped ag og iska leka r F ÖR s amarbete, gem en ska p och glä dje

Gabriella Fromholt

Innehållsförteckning Förord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3

Del 1 bakgrund Leken som pedagogiskt verktyg .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Att skapa en trygg miljö Ledarens roll Att instruera och leda lekar Att dela in i grupper Att utse en kullare

7 8 8 9 11

Lekarnas upplägg i boken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 Syfte Material Grupp Prova också … Arbeta vidare …

14 14 15 16

Namnlekar

17

Lära känna-lekar

17

Samarbete och gemenskap

17

Teater och improvisation

17

Teater och improvisation – lite svårare improvisationsövningar 20 Lek utan symbol

20

Del 2 lekar Lekkategorier.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 100 lekar.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22–122 Personligheter.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 123 Platser och miljöer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 124 Känslor.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 125 Lekregister .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 126

Lekarnas upplägg i boken

Varje lek beskrivs med samma struktur. Vid lekens namn finns en ämnes­markering och därefter följer vilket syfte leken har, vilket material som ­behövs samt hur gruppen är indelad under lekens gång, till exempel parvis, grupper om fyra eller helgrupp. (På kommande sidor kan du läsa närmare om Syfte, Material och Grupp.)

För att skapa inspiration och leklust finns det ofta en tillhörande berättelse till leken. Det är upp till varje ledare att använda berättelsen, ändra den eller strunta i den när man instruerar leken. Viktigt är dock att du som ledare skapar ett lekfullt klimat kring leken så att deltagarna inspireras och vill leka.

Vid lekarna i boken står ibland ”aktiv ledare”. Det innebär att ledaren inte bara sätter igång gruppen och observerar, utan också får agera aktiv dirigent eller regissör genom hela övningen.

I alla lekar där en eller flera deltagare blundar måste ledaren inta en aktivt beskyddande roll, så att alla barn känner sig trygga i situationen och ingen kommer till skada.

Några av lekarna handlar om mördare och rollfigurer som dör som ­flugor. Här är det viktigt att se på leken ur ett ”lekperspektiv”. Ingen tycker att mord är något att skämta om i verkliga livet, men i leken kan vi behandla mord och död på ett ofarligt sätt. Leken har i alla tider snuddat vid tabun och ­sociala regler. I leken skapar vi en ofarlig miljö där vi kan gå utanför gränserna och avväpna faran.

I lekar där deltagare blundar måste ledaren inta en aktivt beskyddande roll.

13

Namnlekar Vid varje lek, uppe i högra hörnet, finns fyra geometriska symboler. ­Ibland är bara en av symbolerna färglagda och ibland är två eller tre färglagda.

Den gula kvadraten står för att leken tränar namnen i gruppen. De ­flesta namnlekarna är koncentrerade till bokens början. I vissa av dessa lekar ­behöver man ha hört varandras namn förut, medan andra lekar kan ­fun­gera som en namnpresentation i en helt ny grupp. Välj en lek som passar din grupps fas.

Lära känna-lekar Att leka tillsammans gör att vi lär känna varandra och inte minst oss ­själva bättre. Vissa lekar har mer fokus på att få lära känna något om varje person i gruppen än andra. Det kan handla om att varje person ska bidra med en idé eller dela en tanke eller på annat sätt visa vem han eller hon är. Dessa lekar har fått en röd ifylld cirkel som sin symbol.

Om du tycker att vissa lekar uppfyller kraven för de andra kategorierna, än de som redan är ifyllda, är det bara att ta fram en färgad tuschpenna och själv fylla i.

Samarbete och gemenskap Alla lekar skapar gemenskap när vi leker dem tillsammans, men vissa lekar ställer extra krav på samarbetet och skapar extra stark sammanhållning i såväl en stor grupp, som i smågrupper eller i par. Dessa lekar har symbolen av en blå triangel.

Teater och improvisation Flera av lekarna är markerade med ett svartfärgat plustecken. Det betyder att leken innehåller moment av improvisation och teater. Ibland kan det handla om att gestalta någonting i form av en stilla staty och ibland kan det vara hela scener och minipjäser som ska improviseras fram. De flesta teater­lekar är koncentrerade till den senare delen av boken.

17

3. Namnet befriar Syfte

Att alla i gruppen ska ha koll på och hjälpa varandra.

Att lära sig namnen i gruppen. Att få springa och röra sig.

Material

Inget material behövs.

Grupp

Helgrupp, en är kullare.

En i gruppen är kullare, resten av gruppen springer fritt runt i en stor sal. Kullaren jagar deltagarna i gruppen och försöker nudda dem. När någon blir nuddad av kullaren måste hon/han stanna precis där den är och frysa till is, som en staty. De andra i gruppen kan befria den stackars frysta deltagaren genom att ropa hennes/hans namn. Den kullade personen får inte röra sig ur fläcken förrän hon/han hör sitt namn ­ropas. Om någon i gruppen inte vet namnet på den kullade går det ­alltid att fråga de andra i gruppen. ▶ Det är bra om deltagarna har lite koll på namnen i gruppen från början, annars är det bättre att börja med en ­annan lek, till exempel lek nummer 1.

Prova också …

24

att, i en stor grupp, ha flera kullare. Då blir det ännu mer fart och glädje i leken.

10. Dracula Syfte

Att lära sig namnen i gruppen. Att våga vara i mitten.

Att leka och ha kul.

Material

Inget material behövs.

Grupp

Helgrupp, alla står i en ring med en i mitten.

Alla i gruppen står i en ring, utom en person, som står i mitten. Den i mitten är den ruskige Dracula. Dracula håller armarna utsträckta framför sig med tummarna pekandes neråt. Tummarna är Draculas huggtänder. Dracula börjar leken genom att marschera på ett läskigt vis mot någon. Denne måste genast ropa ett namn i gruppen för att sända Dracula på annat håll och själv komma undan att bli biten. Om Dracula ändå hinner fram innan den skräckslagna deltagaren hunnit ropa ett namn, petar Dracula tum-tänderna i personens axlar och de byter plats.

Nu är det en ny Dracula. Tänk på att gå igenom namnen i gruppen först, till exempel genom lek nummer 6. ▶ Uppmana gruppen att ta ansvar för att alla ska få sitt namn ropat.

Prova också …

att ge Dracula något attribut som gör henne/hon ännu ­läskigare, som en svart hatt, slängkappa eller löständer som man håller i händerna i ett bitigt grepp.

31

18. Massagerundan Syfte

Att ta hand om varandra. Att våga ha kroppskontakt. Att våga ta emot från alla.

Material

Gärna lugn musik.

Grupp

Gruppen är indelad i två hälfter.

Halva gruppen står i en liten ring med ansiktena mot mitten och ­blundar. Den andra halvan av gruppen ställer sig bakom varje person i ringen och masserar rygg och axlar försiktigt en stund. Efter en halv minut tar alla massörerna ett steg till vänster och masserar en ny person under en halv minut. Så fortsätter de tills de gått ringen runt. Byt där­ efter, så att massörerna får stå i ringen och de avslappnade deltagarna från ringen får ge tillbaka efter lite skön massage. Spela gärna lugn musik i bakgrunden, det bidrar till avslappningen.

Prova också …

en snabbvariant, där alla står i en ring vända åt höger. Alla masserar den som står framför en halv minut och vänder sen till vänster och masserar den personen. Det kan vara ett bra avslut på en bra dag.

39

20. Prison break Syfte

Att vara rädda om varandra. Att våga ha kroppskontakt. Att locka fram lite kämpaglöd.

Material

Inget material behövs.

Grupp

Gruppen är indelad i grupper om tre.

Hela gruppen är indelad i smågrupper med tre i varje. Två i varje grupp står mitt emot varandra och håller varandras händer. Den tredje står mellan deras armar, som om de vore fast i ett fängelse. Nu gäller det för den fångade att försöka ta sig ur finkan. Antingen under, över eller igenom fångvaktarnas starka armar. Leken vill uppmana till kämpaglöd, samtidigt som vi alltid måste vara rädda om varandra och se var ­gränsen går. Låt alla i tregruppen vara fångade och försöka ta sig ut.

Prova gärna att låta deltagarna bryta sig in i fängelset också.

Prova också …

att dela in gruppen i två hälfter. Gör ett jättefängelse av den ena gruppen, genom att alla håller varandras händer i en ring, med den andra hälften fångad i mitten. Nu kan fångarna göra upp strategier om hur de ska komma ut och samarbeta med ­varandra.

41

45. Kramkull Syfte

Att kunna samarbeta med alla. Att våga ha kroppskontakt.

Material

Inget material behövs.

Grupp

Helgrupp, alla mot/med alla.

Det här är en annorlunda kullek som handlar om snabba samarbeten mellan alla i gruppen. Alla springer runt i rummet. När som helst får vem som helst söka ögonkontakt med någon annan som befinner sig en bit bort. Det är viktigt att någon befinner sig emellan de båda kontaktsökarna. När de fått kontakt sträcker båda ut armarna, springer mot varandra och fångar den tredje personen, den som befann sig emellan, i en gemensam kram. Den kramade får då falla till golvet och ligga kvar i tio sekunder. Leken går inte ut på att först hitta en partner och sen jaga rätt på någon att fånga, utan på att två personer, som är strategiskt rätt placerade på olika sidor om en tredje, tar ögonkontakt och fångar den utsedde i en kram. Sen upplöses paret igen och alla hittar nya sam­ arbeten och kommer förmodligen också själva bli fångade. ▶ Sluta leken innan tempot avtar.

66

67. En giraff i koppel Syfte

Att våga koncentrera sig en och en i gruppen. Att använda fantasin.

Material

Inget material behövs.

Grupp

Helgrupp. Aktiv ledare.

Alla går planlöst runt i rummet, utan något mål och utan att titta på de andra. Detta är att myllra. Ledaren ger olika instruktioner om hur gruppen ska myllra. Till exempel som hundar, lastbilar, larver eller stenbumlingar. Varje person i gruppen gör sin tolkning av till exempel en stenbumling som myllrar omkring. Det finns inga fel, bara innovativa lösningar. Ledaren kan också ge gruppen i uppgift att gå ut med hundar i koppel. Efter en stund kan man få byta hund, den som hade en stor ”dragig” hund kan få byta till en liten valp och tvärtom. Efter en stund med hundarna finns det andra djur som också behöver en pro­ menad. Låt deltagarna gå ut med olika djur på zoo, låt dem med fördel själva välja. ▶ Använd inte alla varia­ tioner på en gång, utan välj ett tema och jobba kring det, så att det blir lugn och koncentration kring ­övningen.

Gör istället övningen vid flera tillfällen.

Prova också … att myllra med en känsla i ­kroppen till exempel glad, ­ledsen, förälskad, irriterad.

Man kan kombinera med andra varianter och få till ­exempel en glad hund, en irriterad stenbumling och en förälskad larv.

88

78. Ja, det gör vi!

Syfte

Att träna positivt tänkande. Att använda fantasin. Att skapa ­gemenskap i gruppen. Att känna att allas idéer är bra.

Material

Inget material behövs.

Grupp

Helgrupp, alla står på rad.

Tänk vad härligt om vi alltid var positiva till andra människors idéer!

I denna lek får vi nappa på varenda konstig idé och riktigt träna vårt ­positiva tänkande. Hela gruppen står på en rad i ena änden av rummet.

Nu ska alla ta sig över till andra sidan rummet på olika sätt. En i gruppen börjar genom att säga till exempel: ”Jag vet, vi cyklar!”. Hela gruppen svarar då, som om det var den mest fantastiska idé de hört: ”Ja, det gör vi!”. Sen tar sig hela gruppen över till andra sidan på sina låtsade cyklar. Var och en i gruppen får nu hitta på sätt att ta sig över rummet och varje idé blir mottagen på samma positiva sätt.

Arbeta vidare … genom att prata med gruppen om att tänka positivt. Prata också om när man inte ska gå med på andras idéer.

99

89. Teleporterad Syfte

Att improvisera tillsammans. Att spela en roll. Att samarbeta.

Att inte glömma bort förmågan att leka.

Material

Inget material behövs.

Grupp

Gruppen är indelad i par eller tregrupper.

I denna lek ska gruppen ut på en fantastisk fantasiresa tillsammans, eller rättare sagt ta sig hem från den. Alla ligger en stund på golvet och blundar. Gemensamt bestäms en spännande miljö som alla ska befinna sig i, till exempel i djungeln eller öknen, en storstad, ett korallrev eller en labyrint. Gruppen delas sedan in i par eller grupper om tre. Varje grupp ska tillsammans låtsas att de är i miljön som bestämts. Deras uppdrag blir att i tregruppen ta sig den spännande vägen hem. (Alla grupper gör övningen samtidigt helt utan ”publik” och får förflytta sig i salen, eller mellan de salar som ni har till ert förfogande). Grupperna får hitta på allt möjligt som kan hända och får ta ­gemensamma beslut om hur de ska ta sig vidare från ett ställe till ett annat. De kan färdas den logiska vägen genom att flyga hem, hamna på flygplatser och lifta med en konstig kock, för att till slut hamna utanför dörren till den byggnad de befinner sig i på riktigt. Eller den ologiska vägen, att de tar sig hem via hemliga gångar, tele­portörer och tidsmaskiner, för att plötsligt dyka upp ur en lucka i golvet när de är framme. ▶ Låt grupperna få en förvarning om när leken snart är slut, så att ingen tvingas avbryta mitt i sitt äventyr.

Prova också …

att göra detta som en individuell övning där var och en går runt i sin fantasi, utan kontakt med varandra.

Arbeta vidare … genom att visa upp en kort scen med de viktigaste händelserna från gruppens resa för de andra grupperna. På så vis blir ­resan en förberedelse för en teater och minskar betoningen på fri lek, vilket kan ­kännas befriande uppgiftsbaserat för vissa.

111

Pedagogiska trender och metoder

Lekarkivet i skolan Kommunikation och social kompetens är viktiga färdigheter som skolan ska hjälpa eleverna att utveckla.

Leken är ett pedagogiskt verktyg som utvecklar såväl grupp som individ när den används på rätt sätt. Genom leken lär sig eleverna att samarbeta, samspela, lösa konflikter och kommunicera bättre.

Lekarkivet i skolan innehåller hundra roliga och meningsfulla lekar. Varje övning presenteras med ett klart syfte för att du lätt ska välja rätt lek för rätt tillfälle.

De tydliga instruktionerna och inspirerande bilderna gör det enkelt för dig att använda leken som ett naturligt inslag i elevernas lärprocesser. Du kan då skapa en väl fungerande grupp, där alla trivs och känner sig trygga.

Gabriella Fromholt är utbildad dramapedagog med fördjupning inom konflikthantering. Hon arbetar med barn och ungdomar i alla åldrar.

Lekarkivet finns även för yngre barn i ”Lekarkivet i förskolan – lekar, ramsor, sånger och leksagor för samarbete och glädje”.

Epago ger ut inspirerande och utvecklande litteratur för lärare och skolledare inom områdena

• • • •

Pedagogiska trender och metoder Specialpedagogik Inspiration och personlig utveckling Skolutveckling

• • •

Betyg och bedömning, IUP och Portfolio Social och emotionell kompetens Digital kompetens ISBN 978-91-40-67235-3

9 789140 672353