Page 1

Omslag Medeltid

09-02-05

14.23

Sida 1

Medeltiden Lindström • Wahlbom

Koll på Medeltiden Historia handlar om att försöka förstå det som har varit och om hur saker och ting hänger ihop. Det är ett riktigt detektivarbete! I den här boken kan du läsa om hur det var att leva i Sverige under medeltiden. Det var då Sverige blev ett enat rike, ett kungarike – fast med andra gränser än idag. Basbokens texter är lättlästa, lustfyllda och lärorika. Varje uppslag behandlar ett ämne. Till uppslaget i basboken finns ett uppslag i aktivitetsboken. Där får eleverna vara historiedetektiver och möta spår från medeltiden, jämföra nu och då samt fundera på kluriga frågor. 622-8488-6 Koll på Medeltiden, basbok 622-8490-9 Koll på Medeltiden, aktivitetsbok 622-6780-9 Koll på Medeltiden, lärarhandledning

ISBN 91 - 622 - 8488 - 6

www.bonnierutbildning.se

(9690-2)

Jonathan Lindström • Elisabeth Wahlbom

BONNIERS


Medeltiden_sid01-11

09-02-05

14.28

Sida 2

Bonnier Utbildning Postadress: Box 3159 103 63 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 56, Stockholm Hemsida: www.bonnierutbildning.se E-post: info@bonnierutbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon 08-696 86 00 Telefax 08-696 86 10

Redaktör: Eva Follin Grafisk form: Helen Miller Crafoord/Cosmos Art Bildredaktör: Elisabeth Wahlbom Illustrationer: Jonathan Lindström Koll på Medeltiden ISBN 91-622-8488-6 © 2005 Jonathan Lindström, Elisabeth Wahlbom och Bonnier Utbildning AB

Första upplagan Tredje tryckningen

Speciellt tack till: Lennart Karlsson RAÄ Kulturmiljöbild Statens Historiska Museum Medeltidsmuseet, Tina Rodhe

Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt! Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller BONUS-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Printed in Sweden by Printing Malmö AB, 2009


Medeltiden_sid01-11

09-02-05

14.28

Sida 3

INNEHÅLL MEDELTIDEN

4

På jakt efter medeltiden Spår från medeltiden

6 8

LIVET PÅ LANDET

10

Gården och maten Bönderna och trälarna Bönderna och kyrkan Jorden, himlen och helvetet

12 14 16 18

LIVET I KLOSTRET

20

Helgonet Birgitta Sjukhus och pest

22 24

LIVET I STADEN

26

Hantverkare och köpmän Skolan och skriften

28 30

LIVET I BORGEN

32

Kärlek, kläder och ett mord

34

KUNGAR OCH DROTTNINGAR . . .

36

Birger jarls bråkiga släkt ... Birger jarls släkt stiftar lagar Margareta skapar en union Medeltiden går mot sitt slut Glöm inte halva Sverige!

38 40 42 44 46

3


Medeltiden_sid01-11

09-02-05

14.28

Sida 4

MEDELTIDEN Hej och välkommen! I den här boken kommer du att få läsa om hur livet var i Sverige under medeltiden. Medeltiden började strax före år 1100 och slutade på 1500-talet när Gustav Vasa blev kung. Det har gått 500 år sedan medeltiden slutade. Ändå finns det många spår och saker kvar från människorna som levde då. Här ser du några.

Det här guldspännet har hittats i Motala ström. Kanske var det en drottning som tappade det.

Det var många krig under medeltiden. Här är skallen efter en man som blev dödad i en strid på Gotland år 1361.

4

Den här kyrkan är från medeltiden. Alla gick i kyrkan på söndagar.


Medeltiden_sid01-11

09-02-05

14.28

Sida 5

Vi bönder arbetade på som vanligt. Men nu var vi tvungna att betala skatt!

Vilka levde i Sverige? Under medeltiden bodde det bara en halv miljon människor i Sverige. De flesta människor bodde på landet och var bönder eller trälar, precis som under vikingatiden. Rika bönder, som ägde många gårdar, kallades för stormän. De allra rikaste stormännen bodde i borgar och var riddare. Under medeltiden växte det fram många små städer. En del människor flyttade dit och levde som stadsbor istället för som bönder. Sverige var ett kristet land nu. Man började bygga kyrkor och kloster. Några människor valde att bo i kloster och leva som nunnor eller munkar.

En del av oss stormän blev riddare!

Vi i klostren fick inte gifta oss. Vi skulle bara älska Gud.

Vi bodde i staden. Jag var köpman och handlade med tyger och kryddor.

Har du sett något som är från medeltiden?

5


Medeltiden_sid01-11

09-02-05

14.29

Sida 6

På jakt efter medeltiden Under medeltiden började kungen och kyrkan att bestämma alltmer över Sverige. Kungens uppgift var att styra och försvara sitt rike. För att klara det började kungarna att ta ut skatt från folket, bygga borgar och stifta lagar. Det gjorde att Sverige hölls ihop. Sverige började bli ett enat kungarike. Här under ser du en tidslinje. Ser du årtalen? Följ slingan så kan du se några viktiga saker som hände under medeltiden.

ÅR

1 100

ÅR

1. Olika släkter bråkar om kungamakten i landet. Kungen byts ofta ut.

En stark kung och en lagbok för hela riket gjorde det enklare att börja hålla ihop Sverige!

1 200

4. Nu blir Birger jarls släkt den starkaste släkten i Sverige.

Jag styr över kyrkan i Sverige.

ÅR

1 30 0

6. Kungen bygger många borgar för att försvara landet och ta in skatt från folket.

3. Att vara kristen är viktigt och det byggs många kyrkor och kloster.

2. Sveriges får sin första ärkebiskop. Hans chef är påven i Rom.

←VIKINGATIDEN

6

5. Många städer grundas och en del människor blir stadsbor.

7. De stormän som har råd att hjälpa kungen med bra krigare slipper betala skatt.


Medeltiden_sid01-11

09-02-05

14.29

Sida 7

Kyrkans makt

Jag, påven, bestämde över allt det gröna på kartan. Alla måste lyda mig, kungarna också!

Kyrkan var mycket viktig under medeltiden. Alla människor måste tro på den kristna guden, gå i kyrkan och lyssna på prästen. Chef för kyrkan var påven i Rom. Påven bestämde över kyrkan i nästan hela Europa. År 1164 fick Sverige sin första ärkebiskop. Det var påven som utsåg honom. Han blev chef över kyrkan i Sverige. Kyrkan band samman länderna. Nu blev Sverige en del av Europa på ett helt annat sätt än tidigare.

00

Jag blev ett helgon efter min död.

ÅR

Rom

1 400

ÅR

1 500

Nu bestämmer jag över Sverige! 8. Birgitta ser syner och åker till Rom för att träffa påven. 12. Engelbrekt gör uppror mot det danska styret i Sverige. 10. Danska Margareta är drottning över en union mellan Danmark, Norge och Sverige.

9. En sjukdom som kallas digerdöden dödar var tredje människa i Sverige.

11. Titta, allt det röda tillhör unionen som Margareta styr över. Under unionstiden bråkar danska kungar och svenska stormän om makten i Sverige.

14. När Gustav Vasa blir kung i Sverige brukar man säga att en ny historisk period börjar. Medeltiden är slut.

13. I Uppsala grundas Sveriges första universitet år 1477 och Sveriges första tryckta bok trycks år 1483.

← MEDELTIDEN

Vad tycker du behövs för att ett land ska vara ett ”eget” land?

VASATIDEN →

7


Medeltiden_sid01-11

09-02-05

14.29

Sida 8

Visby ringmur, hus och kyrkor är byggnader som finns kvar.

Spår från medeltiden Tack vare arkeologernas och historikernas arbete vet vi en hel del om medeltiden. Arkeologerna arbetar med att undersöka saker och byggnader. Men det finns också skriftliga spår från medeltiden. De som arbetar med de skrivna sakerna kallas för historiker. Här är några olika spår som kan berätta om människorna under medeltiden:

Krönikor och böcker Det skrevs krönikor och böcker under medeltiden. En krönika är en historiebok, där viktiga händelser har skrivits ner. Ofta bestämde kungen vad som skulle vara med i en krönika.

Fynd När arkeologerna gräver kan de hitta många saker från medeltiden. I gamla städer samlas mycket skräp och där hittar de allt från nedbrunna hus till trasiga skor.

Bilder

Brev och kvitton

I kyrkorna kan det finnas målningar på väggarna. Det kan finnas målningar i böcker också. Bilderna visar ofta hur människorna var klädda och hur deras redskap såg ut.

Gamla brev och kvitton har bevarats. De kan säga en hel del om hur människorna levde.


Medeltiden_sid01-11

09-02-05

14.29

Sida 9

Sveriges första kändis – den heliga Birgitta De flesta människor som levde under medeltiden vet vi ingenting om. Deras saker och skelett är förstörda, och det har aldrig skrivits något om dem. Men några vet vi mer om, särskilt om en rik kvinna som hette Birgitta. Hon levde på 1300-talet. Påven gjorde henne till helgon och därför är hon känd i hela välden. Det finns ovanligt många spår efter Birgitta.

Birgittas skelett finns kvar. Delar av det ligger i den här kistan i Vadstena klosterkyrka.

Birgitta skrev själv Birgitta skrev ned vad hon såg och upplevde. Hennes texter finns kvar. Därför vet vi mycket om hennes liv. Här ser du en sida som Birgitta har skrivit.

Birgitta blev ett känt helgon efter sin död. Därför finns hon som skulptur i många kyrkor. Ofta har hon en bok i handen.

Hej! Jag är Birgitta och din guide in i medeltiden. Vi börjar ute på landet!

Varför tror du att historikerna litar mer på brev och kvitton än på krönikor?

9


Medeltiden_sid01-11

09-02-05

14.29

Sida 10

LIVET PÅ LANDET m du hade varit barn under medeltiden hade du nog bott på landet. De flesta människor var bönder under medeltiden, precis som under vikingatiden. Hur hade du bott? Du hade nog bott i en bondstuga. Stugan hade varit byggd av timrade stockar. På taket hade det funnits grästorv. Fönstren hade varit små och täckta med tunt skinn. Bara rika människor hade råd med glasfönster. I ett hörn av stugan hade det funnits en eldstad. Där eldade man för att få ljus och värme och där lagade man mat. Hela familjen sov och bodde i samma rum.

Så här kan en bondstuga ha sett ut.

10


Medeltiden_sid01-11

09-02-05

14.29

Sida 11

Vad hade du gjort på dagarna? Du hade inte gått i skolan. Istället hade du fått arbeta på dagarna. Redan som liten hade du fått hjälpa till med småsysslor som att bära vatten, hämta ved, ta hem korna från betet på kvällarna och hämta ägg i hönshuset. Flickorna hjälpte sina mammor i hemmet och pojkarna hjälpte sina pappor utomhus. Men barnen lekte under medeltiden också.

Ris och olyckor Föräldrarna tyckte om sina barn. Men de uppfostrade barnen med stryk. De slog dem med ris. Under medeltiden dog många barn tidigt av sjukdomar eller olyckor. Bara hälften av barnen som föddes blev vuxna. Man ansågs vara vuxen när man fyllt femton år. Ibland råkade barnen ut för olyckor när de hjälpte till. Så här gick det för Holmsten och Kristina:

Det brukade räcka med att jag visade mina barn riset, så uppförde de sig.

Holmstens isresa Tioåringen Holmsten i Östergötland följde med de vuxna männen på vinterfiske i skärgården. När det började blåsa sprack isen. De äldre hann springa iland. Men Holmsten flöt i väg på ett isflak i flera timmar. Till slut blev han upplockad av en båt. En munk skrev ner vad som hänt, eftersom han trodde att det var ett Guds underverk, ett mirakel, att Holmsten klarade sig.

Kristinas olycka Sexåringen Kristina i Västergötland hjälpte till hemma. Hon lyfte en kittel med såplut från elden. Såplut var ett starkt tvättmedel. Kristina råkade hälla den kokande såpluten över sina ben. Hon brände sig svårt, men genom ett mirakel blev hon frisk igen.

Varför tror du att så många barn dog tidigt?

11


Medeltiden_sid12-21

09-02-05

14.32

Sida 12

Gården och maten

Åkern var uppdelad i tegar

Bondstuga Lada för säd Fähus

Lada för hö och halm

Brunn

Smedja Förråd

En gård hade flera hus Här ser du en gård från medeltiden. Varje familj hade sin egen gård. Ofta låg flera gårdar tillsammans och bildade en by. Runt byn låg åkrar och ängar. Längre bort fanns storskogen. Folk var rädda för storskogen. Man trodde att det fanns rövare, troll och farliga djur där. Till gården hörde kor, grisar, får, getter, hästar, höns och gäss. Medeltidens djur var mindre än de är i dag. Man fick bara 500 liter mjölk från en ko på ett år. Idag kan man få 7000 liter från en ko.

12

Nutida ko Medeltida ko


Medeltiden_sid12-21

09-02-10

13.21

Sida 13

Långsmala tegar Byns bönder delade upp åkrarna i smala remsor. Remsorna kallades för tegar. Alla bönder i byn fick tegar med både bra och dålig jord. Det blev rättvist men många tegar att hålla reda på. På tegarna odlade man mest korn.

Mat Det som skulle bli mat kom från gårdens djur och växter. Men bönderna fiskade och jagade också. Gröt var vanlig mat. Här är mat som man kunde få äta:

Ser du vad bonden gör? Bilden är målad på en vägg i en kyrka.

MENY Korngröt (med en kli ck smör när det var fest ) Köttbitar Hårt och segt kornbr öd som doppades i kötts pad Kokt kål Salt fisk Äpplen och nötter Öl eller vatten

Bönderna gjorde det mesta själva, men salt måste de köpa. Det fanns på marknaden. Salt var viktigt för att få maten att hålla sig länge. Det fanns inga kylskåp då. Saltet kom hit i tunnor, på båtar från Tyskland. Hur tror du man gjorde när man saltade in maten?

I den långsmala tunnan har bondkvinnan hällt grädde. När hon stöter grädden med staven blir den smör. Det kallas att kärna smör.

13


Medeltiden_sid12-21

09-02-05

14.32

Sida 14

Bönderna och trälarna Människor i byn hjälptes åt med arbetet. Det fanns mycket att göra som att sätta upp stängsel, gräva diken och valla djur. Men över hundra dagar per år var helgdagar. Då var man ledig för att man skulle gå i kyrkan. Fast ibland smet folk iväg och festade och gick på marknaden i stället. När det var fest kunde man dansa. Man dansade inte i par utan alla tillsammans.

Fogden och skatten Ser du borgen? Där bodde fogden. Fogden var kungens man. Fogdens arbete var att samla in skatt från bönderna till kungen. Skatten kunde betalas med pengar eller med varor. Så var det för bönderna som ägde sin gård. Ägde bonden inte gården själv utan hyrde den av en storman eller av kyrkan fick han betala skatt till dem istället för till kungens fogde.

Här, fogde!

14

Ge hit skatten!


Medeltiden_sid12-21

09-02-05

14.32

Sida 15

Trälar Bönder och stormän ägde trälar. Träl är ett annat ord för slav. Trälarna fick oftast göra gårdens tyngsta och smutsigaste arbete. De kunde säljas eller skänkas bort ungefär som ett djur. Ägaren bestämde över deras liv.

Trälar friges I början av medeltiden började stormän att frige sina trälar. Den som frigav sin träl räknades som en god kristen människa. Ett annat skäl till att frige trälarna var att det var dyrt att ge dem mat året runt, livet ut. Trälarna fick börja arbeta på gården som pigor och drängar istället. På 1300-talet förbjöd kungen stormännen och bönderna att ha trälar.

Karelaren och friheten Här är stormannen Asmund Langes testamente från år 1310. I det står det: ”Åt karelaren ger jag friheten samt en häst och en sadel.” Trälen var nog från Karelen i Finland. Kanske red han hem när han blev fri.

Ibland kunde en frigiven träl få mark att odla eller något annat värdefullt av sin gamla ägare.

Aldrig i livet, era slavdrivare!

Vill du inte stanna som dräng?

Vad tror du var bäst, att vara piga/dräng eller träl?

15


Medeltiden_sid12-21

09-02-05

14.32

Sida 16

Bönderna och kyrkan Vill du veta vad som händer i världen idag kan du läsa tidningar eller se på TV. Men hade du levt under medeltiden var det i kyrkan du fick senaste nytt varje söndag. I kyrkan mötte bönderna släkt och vänner. Och där fick de lyssna på prästens predikan, höra nyheter från omvärlden och vad kungen hade bestämt.

Sockenkyrkan Hela Sverige var uppdelat i socknar. I varje socken fanns en kyrka och en präst. Till socknen hörde flera byar och gårdar. Bönderna i socknen hade hjälpt till att bygga kyrkan. De första kyrkorna var av trä. Sedan byggdes stenkyrkor. Många medeltida stenkyrkor finns kvar än idag.

Krucifix

Målningar Bänk för trötta och sjuka att sitta på.

16

Altarskåp

Altare

Vad säger prästen? Dopfunt

Hoc est enim corpus meum.

Hokus pokus någonting ... I långhuset stod folket.

I korhuset stod prästen.


Medeltiden_sid12-21

09-02-05

14.32

Sida 17

Prästen Prästen höll reda på alla i socknen. Minst en gång om året måste alla gå till prästen och berätta om de hade syndat, alltså om de hade gjort något dumt. Bara män fick bli präster. Prästen fick inte gifta sig. I kyrkan talade prästen både på latin och svenska. Folket förstod inte latinet, det var kyrkans språk. Prästens ord lät magiska, nästan som trollformler.

I kyrkan fanns ofta altarskåp. På dem fanns berättelser från Bibeln. Altarskåpen var bra för dem som inte kunde läsa.

Tionde i skatt Bönderna måste betala skatt till prästen också. Skatten kallades tionde. Tiondet var oftast en tiondel av böndernas skörd eller fiskfångst. Det mesta av tiondet gick till kyrkan och prästen. Men prästen gav en del av tiondet till fattiga människor i socknen. En god kristen skulle hjälpa de fattiga.

Kättaren Botolf Alla måste tro och göra som kyrkan sa. Annars kallades man för kättare. Bonden Botolf från Gottröra vägrade att äta det bröd och vin som prästen sa var Jesu kropp och blod. Botolf vägrade om och om igen. Därför brändes han på bål år 1311. Präster skrev ned vad Botolf hade gjort och sagt. Därför kan vi läsa om honom än idag.

Varför tror du att man hade målningar i kyrkan?

17


Medeltiden_sid12-21

09-02-05

14.32

Sida 18

Jorden, himlen och helvetet Prästen lärde barn och vuxna att de måste sköta sig. Gud såg allt de gjorde och höll reda på hela universum. Prästen sa också att i universum fanns inte bara människor och Gud. Där fanns också änglar, helgon, djävlar och de dödas själar.

M ån

M

ius ur rk en

klotet Jord

Venus

e

M ar s

Jupiter

Sole n

us

ut f

me n e l m a hi rn no r jä St

Sat urn

Hä r lä ng st

De kristna tänkte sig att när människor dog hamnade de riktigt goda som skött sig i himlen direkt. De onda hamnade i helvetet. Men de allra flesta döda hamnade i skärselden först. Där plågades de tills de renats från sina synder. Sedan fick de åka till himlen. Om man betalade pengar till kyrkan skulle präster be böner för en. Då behövde man inte vara i skärselden så länge.

an ns

De dödas själar

oc ud G d

ken! ärle k h

Mitt inne i jordklotet fanns

helvetet och Djävulen.

Helvetet! Här är de döda på väg till helvetet. Där plågade Djävulen och hans smådjävlar deras själar. Det spelade ingen roll om man var piga eller drottning, dräng eller kung. Alla kunde hamna i helvetet om de inte skötte sig.

18


Medeltiden_sid12-21

09-02-05

14.32

Sida 19

Universum Under medeltiden trodde människorna att jorden var rund som en boll. Runt jordklotet snurrade olika sfärer. Sfärerna var genomskinliga runda klot. Månen, solen och planeterna satt på varsin sfär.

Aj!

Helgon! Helgon var ovanligt goda kristna människor som dött. Människorna bad till helgonen för att få Guds hjälp. Det fanns många olika helgon. Apollonia var ett helgon som man kunde få hjälp av om man hade tandvärk.

Änglar! Änglarna hjälpte Gud med olika saker. De kunde ge människorna meddelanden från Gud.

Ser du jordklotet i mitten? Jorden är inte platt som vikingarna trodde!

Varför ville de flesta människor sköta sig och vara goda?

19


Omslag Medeltid

09-02-05

14.23

Sida 1

Medeltiden Lindström • Wahlbom

Koll på Medeltiden Historia handlar om att försöka förstå det som har varit och om hur saker och ting hänger ihop. Det är ett riktigt detektivarbete! I den här boken kan du läsa om hur det var att leva i Sverige under medeltiden. Det var då Sverige blev ett enat rike, ett kungarike – fast med andra gränser än idag. Basbokens texter är lättlästa, lustfyllda och lärorika. Varje uppslag behandlar ett ämne. Till uppslaget i basboken finns ett uppslag i aktivitetsboken. Där får eleverna vara historiedetektiver och möta spår från medeltiden, jämföra nu och då samt fundera på kluriga frågor. 622-8488-6 Koll på Medeltiden, basbok 622-8490-9 Koll på Medeltiden, aktivitetsbok 622-6780-9 Koll på Medeltiden, lärarhandledning

ISBN 91 - 622 - 8488 - 6

www.bonnierutbildning.se

(9690-2)

Jonathan Lindström • Elisabeth Wahlbom

BONNIERS

9789162260644