Page 1

2010–2015

SMAKA PÅ SKÅNE

Om våra satsningar och erfarenheter av att utveckla en kulinarisk region


SMAKA PÅ SKÅNE

2015-09-18 VERSION 2.0 PRODUKTION:

Smaka på Skåne, Livsmedelsakademin ANSVARIG UTGIVARE:

Jannie Vestergaard REDAKTION:

Jannie Vestergaard Håkan Jönsson Cecilia Franck REDAKTÖR:

Cecilia Franck TEXT:

Håkan Jönsson Jannie Vestergaard Anna Teresia Berg Cecilia Franck FOTO:

Jannie Vestergaard Anna Teresia Berg Cecilia Franck Kennet Ruona Meredith Andrews Malin Palm Russel Talbot sexton:nio LAYOUT:

Ola Isaksson Cecilia Franck KONTAKTA OSS:

www.smakapaskane.se www.livsmedelsakademin.se FÖLJ OSS PÅ FACEBOOK, INSTAGRAM & TWITTER:

/smakapaskane

Under Eurovision Song Contest 2013 i Malmö lanserade Smaka på Skåne konceptet ”Taste of Skåne – Street Food Corner”. Isabell Seger arbetade då på Gastro i Helsingborg, som var en av åtta skånska restauranger som serverade sin tolkning av skånsk street food. Foto: Meredith Andrews PÅ OMSLAGET.


INNEHÅLL INTRODUKTION: EN KULINARISK RESA   BAKGRUND: DET KULINARISKA SKÅNE I SIFFROR 

 2  4

SMAKA PÅ SKÅNE 

Uppdrag  och organisation  Kommunikation och varumärke  Tidslinje  Kompetensutveckling och konceptualisering  Engagemang på nationell och internationell nivå  Ekonomi  Reflektioner och rekommendationer 

 6  14  16  18  22  24  26

SMAKA PÅ SKÅNE – NÄRPRODUCERAT OCH NOGA UTVALT 

 28 38  46  52  56  62   66  70  74  82  84

KULINARISK TURISM  NYA SKÅNSKA KÖKET  SKÅNSKA DRYCKER  EXPORT  FÖRPACKNING & DESIGN  LOKAL MAT OCH DRYCK I OFFENTLIGA KÖK  UNDANRÖJA HINDER FÖR SMÅSKALIGA LIVSMEDELSFÖRETAG  SKÅNSK STREET FOOD  EVENT- OCH ARENAMAT  SKÅNES MATFESTIVAL  APPENDIX 

Fullständig lista över Smaka på Skånes aktiviteter  Medarbetare   Samarbetspartners  

 90  90  96  97


INTRODUKTION

En kulinarisk resa 800

DELTAGARE har

genomgått de drygt 50 kompetensutvecklingsaktiviteter som Smaka på Skåne arrangerat mellan 2010 och 2015.

6 700 PERSONER h  ar

deltagit i de sammanlagt mer än 200 events och aktiviteter som Smaka på Skåne arrangerat hittills.

M

ycket har hänt sedan vi fick uppdraget att leda utvecklingen av Smaka på Skåne för fem år sedan. För första gången på länge, har positiva visioner formulerats om utvecklingen av småskalig mat- och dryckesproduktion och kulinariska upplevelser. Den nationella visionen om Matlandet Sverige har kompletterats med en regional vision om Matlandet Skåne. Själva arbetar vi med visionen om Skåne som en kulinarisk frontregion 2025. Men visioner behöver mål, strategier och insatser för att förverkligas.

UNDER PROJEKTPERIODEN HAR Smaka på Skåne arrangerat PÅ MÅNGA OMRÅDEN har vi arbetat i medvind. Suget efter

närproducerat, det växande intresset för kulinarisk turism bland företag, den ökade efterfrågan på hållbarhet i samhället i stort och behovet av autenticitet och transparens i livsmedelskedjan, har bekräftat att arbetet som sker inom Smaka på Skånes är viktigt. I en tid då klyftorna mellan stad och landsbygd ökar har den lokalt producerade maten och drycken blivit en viktig fråga där de två kan mötas och ha gemensamma utvecklingsintressen. Den nordiska maten har blivit ett allt mer etablerat begrepp i den internationella gastronomin, och vi har upplevt ett klart ökat intresse från utländska aktörer i vårt arbete med utvecklingen av det kulinariska Skåne. Att öka synligheten och tillgängligheten av skånsk mat och dryck utanför landskapsgränserna är starkt knutet till Smaka på Skånes syfte om att också öka kunskapen och skapa identitet och stolthet kring det skånska köket bland de aktörer och konsumenter som lever och verkar i vår region. VI HAR UPPNÅTT en rad konkreta resultat som vi är stolta över.

Till de största framgångarna hör framtagningen av varumärket ”Smaka på Skåne” och etableringen av en plattform

2 SMAKA PÅ SKÅNE

för samverkan för alla som vill vara med och utveckla Skåne till en kulinarisk frontregion. Smaka på Skånes butikskoncept, Handlarnätverket med sina 40 medlemmar och leverantörslistan med mer än 200 skånska företag som har produkter som uppfyller konceptets kriterier har blivit något av en succé. Smaka på Skåne har målmedvetet arbetat med att lyfta den skånska drycken och att vi idag har en skånsk dryckesstrategi, den första i sitt slag i Norden, ser vi som en stor framgång.

mer än 50 kompetensutvecklingsaktiviteter med mer än 800 deltagare, och sammanlagt mer än 200 events och aktiviteter med över 6 700 deltagare. Detta har vi gjort i samverkan med andra aktörer – och tillsammans med dem har vi byggt plattformen Smaka på Skåne. Smaka på Skåne har, oftast i samverkan med andra aktörer, genomfört lyckade arrangemang där den skånska maten och drycken lyfts fram på nya och innovativa sätt, vilket i sin tur har lett till konceptualiseringar, som nu kan vidareutvecklas i Skåne och implementeras i andra kulinariska regioner. Ett stort och viktigt arbete har varit att ställa krav på och också säkerställa skånsk mat, och inte minst dryck, i samband med events. DET HAR IBLAND varit en hård kamp att få med drycken.

Fördomarna kring svenska drycker är många och okunskapen stor. Men vi har sett en positiv utveckling. Om Skåne och Sverige ska utvecklas vidare som mat- och dryckesland med besöksmål i världsklass, måste offentliga myndigheter och aktörer föregå med gott exempel när de serverar mat och dryck, både internt i sina egna organisationer och externt vid events.


UTVECKLINGEN AV SMAKA PÅ SKÅNE har lett till att färre idag

KULINARISK UTVECKLING HANDLAR om att driva en process

ifrågasätter lämpligheten i att små och stora mat- och dryckesföretag ingår i samma klusterorganisation – Livsmedelsakademin. Den ömsesidiga misstron mellan mathantverkare och livsmedelsindustri är inte lika påtaglig längre. Nu råder en känsla av att likheterna är större än skillnaderna och att det finns möjligheter för alla typer av företag att utvecklas genom samverkan. Det manifesterades inte minst under Skånes Matfestival, som Livsmedelsakademin och Smaka på Skåne arrangerade för första gången i maj 2014. Att Pågen stod sida vid sida med bageriet Olof Viktors sågs som den självklaraste sak i världen. En av Smaka på Skånes senaste framgångar är resultatet av ett långvarigt arbete som ännu inte nått sitt slut. Efter vårt engagemang kring skånsk street food beslöt Malmö Stad, i april 2015, att ändra villkoren så att food trucks kan börja rulla på stadens gator. Det är fortfarande lång väg kvar, men det har såtts ett frö till utvecklingen av en ny bransch med enorm potential.

framåt där många måste samverka för att nå resultat. Det krävs samverkan i hela värdekedjan, och bättre samsyn mellan företag, myndigheter och kunskapsaktörer. Mycket utvecklingsarbete stupar på att ingen äger hela frågan i sin dagliga verksamhet, men många har nödvändiga delar att bidra med. Därför krävs att någon eller några åtar sig och har resurser att driva hela den komplexa utvecklingsfrågan och vara ett nav för den nödvändiga samverkan. Livsmedelsakademin fortsätter gärna i den rollen genom att driva och vidareutveckla plattformen Smaka på Skåne.

VÅRT ARBETE HAR inte alltid varit helt enkelt. Vad gäller utveck-

lingen av kulinarisk turism och förenkling av regelverk hade vi hoppats nå längre än vad vi har gjort. Det hänger delvis ihop med politiska beslut. Den gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker som hade kunnat bli ett så kraftigt draglok för kulinarisk turism i Skåne infördes aldrig som planerat. På grund av politiska låsningar känns den om möjligt längre bort idag än för fem år sedan. Inte mycket har hänt med regelverken heller. Det är fortfarande alldeles för krångligt att tillverka och sälja mat och dryck i liten skala i Sverige. Just därför behövs en plattform som Smaka på Skåne, som kan samla företag och andra utvecklingsaktörer för att driva frågor underifrån.

DET ÄR INGET lätt arbete, och allt görs inte på fem år. Mycket

har gjorts tidigare, och mycket behöver göras i framtiden. Men tack vare den kraftsamling som gjorts i Skåne med en satsning på tre stora övergripande projekt (Smaka på Skåne, TransforMAT och Centrum för Innovativa Drycker) har vi kommit en bra bit på vägen. Därför gäller det att även i fortsättningen kunna arbeta långsiktigt och strategiskt för att inte fastna i enskilda projekt riktade till enstaka målgrupper med kortsiktig finansiering. I DENNA PUBLIKATION vill vi berätta vad som går att åstad-

komma om man faktiskt satsar, som man gjort i Skåne. Det är vår förhoppning att du som småskalig livsmedelsföretagare, handlare, kock, aktör inom kulinarisk turism och offentlig sektor förutom att få inblick i våra resultat också får ny kunskap och inspiration. Håkan Jönsson, verksamhetsansvarig 2010–2012 Jannie Vestergaard, verksamhetsansvarig 2013–

SMAKA PÅ SKÅNE 3


BAKGRUND

En stark kulinarisk region För att utveckla Skåne som kulinarisk region behöver vi känna till hur den ser ut. Under 2014 gav Livsmedelsakademin och Smaka på Skåne ut rapporten ”Skåne – en stark kulinarisk region”, som utarbetats på bakgrund av rapporten ”Från gröna till föda – skånsk livsmedels­ produktion i siffror” [1]. Här intill presenteras ett utdrag ur ”Skåne – en stark kulinarisk region” och ”Skånsk Dryckesstrategi 2013-2020”.

Foto: iStockphoto

Källa: [1] Jörgensen, C (2013) Från gröda till föda – skånsk livsmedelsproduktion i siffror, Lund: AgriFood Economics Centre, Rapport 2013:3. Data är hämtade från Företagsdatabasen och Lantbruksregistret. För områdena dryck, restauranger och offentlig måltid har även uppgifter från branschorganisationer använts.

4 SMAKA PÅ SKÅNE

Det kulinariska Skåne är unikt genom sin bredd på mat- och dryckes­ området. Här finns stora delar av landets primär­ produktion, förädling, livsmedelshandel, forskning och utbildning på området. Dessutom finns här ett stort utbud av restauranger och kulinariska besöksmål. I begreppet kulinarisk region innefattas inte bara restauranger och kulinarisk turism, utan också den offentliga måltiden, vardagsmaten och kunskapsutvecklingen. Inte minst är det viktigt att ge redskapen för att stärka känslan av Skåne som kulinarisk region hos alla som bor eller verkar i regionen.

Primärproduktion I Skåne finns knappt 9 000 lantbruk, som tillsammans har 450 000 hektar åkermark. De skånska jordbruksföretagen är relativt stora jämfört med resten av Sverige, men det finns stora variationer. Drygt hälften av all svensk trädgårdsodling sker i Skåne, nästan 90 procent av svenska sockerbetor odlas här, och mer än en tredjedel av alla potatisar. Även andelen spannmål och oljeväxter samt svin, höns och slaktkycklingar är stor i Skåne. Den ekologiska produktionen är förhållandevis låg, bara drygt 5 procent av den svenska ekologiska odlingen sker i Skåne.

1400

lantbruk har försvunnit i Skåne under de senaste tio åren. Liksom i övriga landet sjunker antalet lantbruk i snabb takt. Samtidigt är värdet på produktionen i stort sett oförändrat. Trädgårdsodlingen ökar, medan framför allt svinproduktionen minskar. Även antalet mjölkkor minskar, om än inte i samma takt som svinen.

Förädlad mat Den skånska livsmedelsindustrins omsättning är drygt 38 miljarder kronor (2010), vilket är 24 procent av den svenska livsmedelsindustrin. Nästan två tredjedelar av industrin för frukt, bär och grönsaker är förlagd till Skåne.

12 000

personer (knappt) är anställda i skånsk livsmedelsindustri. I Skåne finns drygt 600 företag i livsmedelsindustrin, och antalet ökar. Skånska livsmedelsföretag är förhållandevis stora jämfört med övriga Sverige. Men det finns en stor spridning och de flesta företag har färre än 10 anställda. Det finns cirka 850 mathantverkare i Skåne, vilket är överlägset flest i jämförelse med landets övriga regioner. Skånska livsmedelsföretag exporterar varor för närmare 10 miljarder kronor per år. Det är nästan

en tredubbling på tio år. De största företagen står för mer än hälften av exportvärdet, men även mikroföretag står för en väsentlig andel (13 procent) av exporten. Störst är exporten till Danmark, USA, Finland, Tyskland och Norge.

Dryck Ett av Skånes profilområden är dryck. Under de senaste tio åren (1999–2010) har omsättningen inom den skånska dryckesbranschen ökat med mer än 50 procent och överstiger idag 3 miljarder kronor (2010). I Skåne ligger två tredjedelar av Sveriges drygt 40 kommersiella vingårdar och 85 procent av landets fruktodlingar. När Skånsk Dryckesstrategi utarbetades 2013 fanns 11 mikrobryggerier i Skåne, idag finns mer än 20. Exporten inom dryckestillverkning ökar stadigt. Drycker till ett värde av över en miljard kronor exporteras varje år från Skåne. En stor del av exporten består av Absolut Vodka, men de senaste åren syns en tydlig uppgång av export från mindre och medelstora företag.

Handel Livsmedelsförsäljningen i Skåne inom handeln är cirka 27 miljarder kronor. Skåne är en viktig nod för flera av de stora dagligvaruaktörerna, såsom Ica och Bergendahls, liksom för Ikea Food Service, Sveriges största livsmedelsexportör. Nästan en femtedel av grossistverksamheten i livsmedel är förlagd till


Skåne i siffror Skåne och andelen växer. Partihandeln är förhållandevis stor jämfört med övriga Sverige.

9 000

procent. Så stor var andelen ekologisk mat i det skånska offentliga hushållet 2012. I Skåne är försäljningen av ekologiska livsmedel relativt stor, både jämfört med dagligvaruhandeln och den offentliga upphandlingen i övriga Sverige.

Restaurang Det finns drygt 4 000 hotell och restauranger i Skåne som sysselsätter runt 17 000 personer. Vad gäller det absoluta toppskiktet har Skåne en stark ställning framför allt på

23

procent av den totala gårdsförädlingen i Sverige kommer från Skåne. Motsvarande andel för skånsk turismverksamhet bland lantbruksföretag är cirka 18 procent. Lantbruk med trädgårdsodling är framför allt framgångsrika i att bedriva gårdsförädling och turismverksamhet. Skånska lantbruk lägger förhållandevis mycket tid på både gårdsförädling och turism jämfört med lantbruk i Sverige som helhet. Besöksmål kopplade till dryck har ökat markant, liksom antalet evenemang (festivaler, marknader med mera) som fokuserar på mat och dryck.

ell orrs

26,5

Skåne har ett stort och brett utbud av turistupplevelser kopplade till mat och måltid. Här finns fler än 180 gårdsbutiker, över 1 000 restauranger och caféer (varav 19 gästgiverier), som fungerar som besöksmål, och 26 vingårdar. Skånskt lantbruk står för en viktig del av den kulinariska turismen.

N rs de An

Den offentliga sektorn i Skåne spenderar årligen cirka 1,25 miljarder kronor på livsmedel. Antalet serverade måltider inom skola, äldrevård och sjukhus är cirka 89 miljoner till en genomsnittskostnad av 14 kronor per måltid.

Turism

I Skåne finns forskning och utbildning kring mat och livsmedel främst vid Lunds Universitet (inkluderande Campus Helsingborg), Sveriges Lantbruksuniversitet Alnarp och Högskolan Kristianstad. Även Malmö Högskola har forskning och utbildning i gränslandet till mat och måltid, framför allt med koppling till hälsa. Därutöver bedrivs industrinära forskning och utvecklingsprojekt vid SP (före detta SIK) i Lund. Forskning kring mat och måltid finns vid samtliga lärosäten, och inom det största lärosätet, Lunds universitet, finns det vid samtliga fakulteter. Specialiserade utbildningar inom mat och måltidssektorn finns främst vid SLU Alnarp, Högskolan Kristianstad samt vid Lunds Tekniska Högskola. Därutöver finns sedan 2012 en ettårig yrkeshögskoleutbildning i mathantverk med entreprenörskap vid Folkuniversitetet i Kristianstad, som Smaka på Skåne varit med och utvecklat.

: to

Offentlig måltid

Forskning och utbildning

Fo

personer är sysselsatta i detaljhandeln (cirka). Den svenska grossist- och detaljhandeln har internationaliserats de senaste åren. Butikerna har blivit färre och större, framförallt genom att stormarknader har ersatt mellanstora butiker. Utbudet i butikerna består allt mer av importerade livsmedel, samtidigt som flera butiker och kedjor framgångsrikt fokuserat på närproducerade livsmedel.

cafésidan. Bland krogarna har framför allt Daniel Berlin i Skåne Tranås uppmärksammats med utnämningen Young chef of the Year 2011 av ”The Diners Club World’s 50 Best Restaurants Academy”, och 2015 blev Daniel Berlin rankad som den näst bästa restaurangen i Sverige av White Guide. År 2015 delade Guide Michelin ut vars en stjärna till tre restauranger i Malmö – Bloom in the Park, Vollmers och Ambiance à Vindåkra. Flera av de riktigt bra krogarna ligger numera på den skånska landsbygden, vilket bildar en bra bas för vidareutvecklingen av den kulinariska turismen i Skåne.

TIPS! en djupare insikt i Skåne som kulinarisk region kan du ladda ner samtliga rapporter på Livsmedelsakademins hemsida, livsmedelsakademin.se VILL DU FÅ

8

science parks/inkubatorer fokuserar helt eller delvis på livsmedel i regionen. Precis som en rad andra aktörer i gränslandet mellan akademi och näringsliv. De flesta kommuner erbjuder gymnasieutbildningar med inriktning mot restaurang, storhushåll och/eller livsmedelsindustri.

SMAKA PÅ SKÅNE 5


UPPDRAG OCH ORGANISATION

Vikten av en stark plattform Smaka på Skåne arbetar strategiskt med att utveckla Skåne som kulinarisk region. I det arbetet ingår att bygga infrastrukturen för innovation genom hela livsmedels­ kedjan – från primärproduktion och förädling, via handel och offentlig sektor, till konsument.


STUDIERESOR, KURSER OCH

workshops är olika typer av kompetensutveckling som Smaka på Skåne har arrangerat. Under 2014 arrangerades en studieresa för mathantverkare, kockar och entreprenörer inom kulinarisk turism till River Cottage i England. Foto: Russel Talbot


UPPDRAG OCH ORGANISATION

har stöttat flera existerande nätverk som Regional Matkultur, Skånska matupplevelser, Ekorundan och Matrundan (bilden). Foto: Jannie Vestergaard SMAKA PÅ SKÅNE

ÅR 2010 FATTADE Region Skåne beslut om att föra över Smaka

på Skåne till Livsmedelsakademin, med uppdraget att utveckla den småskaliga livsmedelsförädlingen och den kulinariska turismen i Skåne. Beslutet fattades efter flera års diskussioner om behovet att kraftsamla kring utvecklingen i Skåne. Tidigare hade verksamheten varit uppdelad i olika delar med olika huvudmän. Samtidigt söktes och beviljades två stora projekt inom EU:s landsbygdsprogram som tillsammans med Region Skånes finansiella stöd varit den ekonomiska basen i Smaka på Skåne. De två projekten handlade om utvecklingen av kulinarisk turism respektive utvecklingen av småskalig matproduktion.

Men eftersom utveckling inom det ena området förutsätter utveckling inom det andra, har projekten haft stor inverkan på varandra och synergieffekterna varit påtagliga. SMAKA PÅ SKÅNE är ett verksamhetsområde inom

Livsmedelsakademin, och har därmed tillgång till en gemensam plattform för hela mat- och dryckesnäringen, oavsett företagsstorlek och branschtillhörighet. Detta är unikt i Sverige, och ovanligt också när det gäller satsningar på lokal och regional mat i andra länder. Till skillnad från många andra utvecklingsorganisationer har Livsmedelsakademin inte ett begränsat uppdrag för enbart mathantverkare, småskaliga livsmedelsföretag, restauranger,

SAGT OM SMAKA PÅ SKÅNE

Foto: Cecilia Franck

”Att Smaka på Skåne blev en del av Livsmedelsakademin har bidragit till att vi blivit ett alldeles unikt kluster som samlar hela näringen – från den lilla entreprenören till de stora företagen och handeln. Det fanns tidigare ett motsättning mellan den små och stora företagen, men den klyftan har vi tack vare Smaka på Skåne lyckats överbrygga. Det är i gränslandet mellan olika delar av måltids- och dryckesnäringen som den mest spännande utvecklingen sker, och det är Smaka på Skåne ett bevis på.” Lotta Törner, vd Livsmedelsakademin 8 SMAKA PÅ SKÅNE


livsmedelsföretag och storskaliga livsmedelsproducenter har mycket att vinna på att samarbeta. Här Livsmedelsakademins vd Lotta Törner i samtal med Jörgen Andersson från Öspab fruktodling. Foto: Cecilia Franck SMÅSKALIGA

kulinarisk turism, offentliga måltider eller storskalig livsmedelstillverkning. Istället verkar Livsmedelsakademin i gränslandet mellan olika delar av mat- och dryckesnäringen, och i det organisatoriska mellan­rummet mellan offentlig sektor, akademi och näringsliv. SMÅSKALIGA PREMIUMTILLVERKARE OCH storskaliga

livsmedelsproducenter har mycket att vinna på att samarbeta om allt från koncept och produktkvalitet till distribution, förpackning och exportsatsningar. Råvaruleverantörer och producenter behöver ofta både

offentliga och privata kunder för att få ut den fulla potentialen av produktionen. Och kockar och producenter har mycket att vinna på att utbyta kunskaper om koncept, marknadsföring, affärsmodeller och produktutveckling. Som en del av Livsmedelsakademin har Smaka på Skåne kunnat dra nytta av synergieffekterna med andra verksamhetsområden. Det är en av anledningarna till att Smaka på Skåne har kunnat skapa ett koncept för lokal mat i butik utifrån handelns förutsättningar. Det har också bidragit till att Smaka på Skåne kunnat hjälpa mikroföretag att arbeta med förpackningar på

Organisation och styrgrupp är ett verksamhetsområde inom Livsmedels­akademin och leds av en verksamhetsledare (Jannie Vestergaard, från och med 2013, och Håkan Jönsson, 2010–2012). SMAKA PÅ SKÅNE

Livsmedelsakademins ledningsgrupp som leds av vd, Lotta Törner. Livsmedelsakademin har i sin tur en styrelse med representanter från företag, region och akademi. Idagsläget har Livsmedelsakademin 140 partners och medlemmar. VERKSAMHETSLEDAREN SITTER I

SMAKA PÅ SKÅNE har även en egen styrgrupp med externa representanter. Den har bestått av representanter från Länsstyrelsen (Henrik Andersson/Kerstin Rietz), Region Skåne (Pia Jönsson Raijgård), LRF (Ewa-Marie Rellman/ Anita Persson), TransforMAT/tidigare Smakplats Skåne (Helena Ullmark/Hannes van Lunteren) och en representant från företagarsidan (Rolf-Axel Nordström, Ängavallen, som tillika varit Skånes Matlandetambassadör). Som verksamhetsområde inom Livsmedelsakademin lyder Smaka på Skåne under Livsmedelsakademins styrelse och ledningsgrupp. Styrgruppens roll har därför framför allt varit att tillföra extern kompetens och att godkänna de årliga aktivitetsplanerna.

Uppdrag vill bygga vidare på och integrera tidigare matsatsningar inom regionen. Våra projekt har haft som mål att utveckla framtidens livsmedelsnäring genom att understödja utveckling av högkvalitativ mat med lokal prägel som sätter skånsk mat på världskartan. Genom att satsa på ökad tillgänglighet, ökad kvalitet, ökad synlighet och ökad samverkan skall Skåne utvecklas till en internationell spjutspets inom området högkvalitativ, nära, hållbar och upplevelserik mat. SMAKA PÅ SKÅNE

en tydlig och stark plattform som håller ihop aktiviteterna och kontinuerligt arbetar med kunskapsinhämtning, kunskapsöverföring och omvärldsspaning. Smaka på Skåne har arbetat för att ta ett helheltsgrepp på området och för att utöka integrationen och samarbetet mellan aktörerna. FÖR DETTA BEHÖVS

SMAKA PÅ SKÅNE 9


UPPDRAG OCH ORGANISATION

Uppdragsgivare Av REGION SKÅNE har Smaka på Skåne fått uppdraget att koordinera och verkställa viktiga delar av arbetet för att förverkliga visionen om Matlandet Skåne om att utveckla Skåne till norra Europas ledande matregion 2025. Av

ett sätt som annars bara varit möjligt för större företag. Och det har också bidragit till att vi idag kan se fram emot utvecklingen av en skånsk livsmedelsstrategi. Dessutom har det varit en av de främsta framgångsfaktorerna för att Livsmedelsakademin och Smaka på Skåne lyckats skapa en skånsk matfestival där små och stora företag samarbetar sida vid sida.

långsiktigt strategiskt arbete. Smaka på Skåne har understött existerande nätverk som Regional Matkultur, Skånska Matupplevelser, Ekorundan och Matrundan så att de har kunnat vidareutvecklas. Smaka på Skåne har också initierat nätverk för målgrupper som saknat sådana, som till exempel Handlarnätverket, och varit aktiv i samverkan med angränsande branscher.

MED SITT GEOGRAFISKA läge, långa historia som mat- och

I FLERA FALL har Smaka på Skåne tagit ledningen i strate-

dryckesregion och sin kombination av livsmedelsföretag, mathantverkare och restauranger av hög kvalitet har Skåne goda förutsättningar att bli en kulinarisk frontregion. För att utnyttja denna potential har Smaka på Skåne skapat en arbetsmodell som går ut på att ta fram långsiktiga strategier och hållbara koncept, tillsammans med våra nätverk och samarbetspartners. Utifrån identifierade behov hos våra målgrupper genomför vi sedan aktiviteter på egen hand eller i samarbete med andra.

giska utvecklingsarbeten. Bland annat ledde vi arbetet att tillsammans med en rad aktörer ta fram ”Skånsk dryckesstrategi 2013-2020” med visionen om att Skåne ska bli Nordens ledande dryckesregion 2020. För att få ett statistiskt underlag för mat- och dryckesnäringen i Skåne tog Livsmedelsakademin och Smaka på Skåne fram rapporten ”Skåne – en stark kulinarisk region” som tog ett samlat grepp om primärproduktion, förädling, detaljhandel och konsument, offentlig sektor, restaurang, turism, forskning och utveckling. Smaka på Skåne har varit aktiv i dialogen om utvecklingen av Matlandet Sverige på nationell nivå. Att området Handel infördes som ett sjätte område inom Matlandssatsningen var en indirekt följd av vår medverkan i det nationella samtalet. Internationella utbyten har givit ny input till Smaka på Skånes utvecklingsarbete samtidigt som utvecklingsorganisationer från allt från de nordiska länderna till Sydkorea, Australien och Chile inspirerats av vår skånska modell.

LÄNSSTYRELSEN I

SKÅNE,

som också varit huvudfinansiär under projektperioden, har Smaka på Skåne fått uppdraget att bidra till att uppfylla målen i Landsbygdsprogrammet vad gäller utveckling av mikro­företag och turism på landsbygden. Smaka på Skåne har varit ett av de största regionala utvecklings­projekten inom mat och dryck i landet, med uppdraget att både utföra utvecklingsarbete och att vara den koordinerande aktören för insatserna i Skåne. Inom ramarna för Smaka på Skåne fick Livsmedelsakademin 2012 uppdraget att ta fram Skånsk dryckesstrategi 2013–2020.

SMAKA PÅ SKÅNE är troligen den största regionala satsningen

på utveckling av mat och dryck som genomförts i Sverige under Landsbygdsprogrammet 2007-2013. Förutom att genomföra enskilda utvecklingssatsningar och koordinera dessa har uppdraget varit att medverka till samordning mellan aktörer och att delta i nationellt och internationellt samarbete. Tack vare långsiktigheten och omfattningen av finansieringen har det varit möjligt att synkronisera ett

Fo t

o: A

klund nna E

SAGT OM SMAKA PÅ SKÅNE

”Det är en stor styrka att de tre största matinitiativen i Skåne samarbetar. Vi har hela tiden letat samarbeten där vi kan komplettera varandra. Tillsammans erbjuder vi målgruppen en väldigt bred palett av olika former av stöd. Det gynnar utvecklingen att det finns flera aktörer som samverkar. Enligt mig krävs det en mångfald av synsätt, metoder och inriktningar bland aktörerna för att skapa utveckling. Genom att bygga in samverkan, öppenhet och lärande i projekten utnyttjar man resurserna bäst.” Hannes van Lunteren, business designer, TransforMAT, Krinova

10 SMAKA PÅ SKÅNE


Våra fyra ledord SMAKA PÅ SKÅNE ska vara den bästa plattformen för samverkan

för alla som vill vara med och utveckla Skåne till en kulinarisk frontregion. Smaka på Skåne arbetar för att utveckla Skåne till en framstående mat- och dryckesregion, även vid en internationell

jämförelse, som kännetecknas av mat och dryck av hög kvalitet baserat på regionens natur, kultur och historia. I det arbetet satsar vi på ökad tillgänglighet, synlighet, kvalitet och samverkan. Smaka på Skånes vision är att Skåne ska vara en kulinarisk frontregion 2025.

Synlighet.

Tillgänglighet.

Vi vill öka synligheten för bra mat och dryck med skånsk profil genom att arbeta med evenemang och nya och gamla medier.

Vi vill öka tillgängligheten av bra mat och dryck med regional profil. Det ska bli enklare att handla och äta lokala råvaror och måltider i butiker, på restauranger och i den offentliga måltidsnäringen.

Kvalitet.

Samverkan.

Vi vill öka kvaliteten genom att satsa på kompetensutveckling för nya och etablerade företag som vill utveckla sin verksamhet, förbättra tillverkningen eller hitta nya marknader.

Vi vill öka samverkan mellan företag av olika storlek i alla delar av livsmedelskedjan och mellan matföretag och företag i angränsande branscher, som turism, logistik och förpackning.

SMAKA PÅ SKÅNE 11


ett intressant föredrag om den skånska äppelmustens terroir under temadagen Skåne – en stark kulinarisk region i november 2014. Foto: Cecilia Franck KIMMO RUMPUNEN HÖLL


”Smaka på Skåne har haft en viktig funktion som övergripande samordnare av olika initiativ och aktiviteter inom livsmedelsområdet vilket varit en nödvändighet både för att nå synlighet och för att hushålla med ekonomiska resurser. Detta har projektet Centrum för Innovativa Drycker också dragit nytta av och härigenom kunnat fokusera huvudmålet att bidra med utvecklingstjänster och faciliteter för konkret dryckestillverkning.” Kimmo Rumpunen, projektledare, Centrum för Innovativa Drycker/SLU Balsgård

SMAKA PÅ SKÅNE 13


KOMMUNIKATION OCH VARUMÄRKE

har haft en fin synlighet i media de senaste fem åren. I samband med konferensen ”Let the Nordic Street Food revolution begin” intervjuades verksamhetsledare Jannie Vestergaard av SVT:s Sydnytt. Foto: Cecilia Franck SMAKA PÅ SKÅNE

Skånsk mat ska synas Att sprida bilden av Skåne som mat- och dryckesregion är en viktig faktor för att kunna förverkliga visionen om Skåne som kulinarisk frontregion 2025. Under de senaste åren har Smaka på Skåne fokuserat mer och mer på att sprida information om skånsk mat och dryck, främst utifrån våra egna projekt och aktiviteter men även genom att förmedla kunskap om andra initiativ som kan gynna utvecklingen. Målet med alla kommunikationsinsatser är att synliggöra bra mat och dryck med skånsk profil. Smaka på Skånes hemsida är navet i kommunikationen, här samlas den senaste informationen om våra satsningar.

14 SMAKA PÅ SKÅNE

Sociala medier har gett oss möjlighet att nå ut och interagera med våra målgrupper på ett helt annat sätt än tidigare. Att medierna ser värdet i att lyfta fram och berätta om Skåne i samman­ hang kopplade till mat och dryck är också viktigt för att turister ska få upp ögonen för Skåne som kulinarisk region och för att invånarna som bor här ska känna stolthet inför mat- och dryckeskulturen som finns här. Därför arbetar Smaka på Skåne också med pressbearbetning.

Smaka på Skåne har i snitt 2 000 unika besökare på hemsidan varje månad och över 1000 gillare på Facebook (från januari 2014). Sedan juni 2014 finns Smaka på Skåne också på Twitter (450 följare) och Instagram (245 följare). Men Smaka på Skåne kommunicerar inte enbart online. Att synas där människor fysiskt rör sig är också viktigt för att skapa igenkänning och fördjupa relationerna med våra målgrupper. Smaka på Skåne deltar därför återkommande på mässor, events och i möten med syfte att utveckla det kulinariska Skåne. I samband med det har Smaka på Skåne tagit fram inspirationsmaterial, som recept och utflyktsförslag, för att öka kunskapen om och förenkla för människor att ta del av den skånska mat- och dryckeskulturen.

Följ Smaka på Skåne... På Facebook, Twitter och Instagram: smakapaskane På hemsidan: www.smakapaskane.se


Varumärkesundersökning 2014 

(2013)

ANTAL RESPONDENTER:

1270 personer  (1326) SPONTAN ­­IGENKÄNNINGSGRAD

22,6% 

(20,5%)

VANLIGASTE ORDEN SOM SMAKA PÅ SKÅNE FÖRKNIPPAS MED

Mat/matvaror/ mathandel 38,0%  (58,5%) Livsmedel 13,6% 

(12,9%)

Lokal/närproducerat 8,0%  (0%) Skånsk mat 6,3%  Matregion 3,5% 

(0%)

DEN GRAFISKA PROFILEN

innehåller en logotyp med flera olika deviser. I butikskonceptet används devisen ”Närproducerat och noga utvalt”. Foto: Jannie Vestergaard

(4,8%)

Kampanj/matkampanj 0%  (2,6%) SMAKA PÅ SKÅNE FÖRKNIPPAS MED DESSA OMDÖMESORD

En god upplevelse 21,6%  (14,6%) Hög kvalitet 9,5% 

(6,8%)

Bra sortiment 7,5% 

(2,7%)

Prisvärd 4,0%  Dåligt sortiment 1,5% 

(2,7%) (0%)

Vet ej 52,3%  (65,8%) SÅ OFTA ANVÄNDER RESPONDENTERNA SMAKA PÅ SKÅNES TJÄNSTER

Ibland/ofta/alltid 29%  (15%) Aldrig 59% 

(73%)

Aldrig men kan tänka sig 11% 

(8%)

Källa: Metros varumärkes­barometer 2014 och 2013

Ett varumärke som förknippas med kvalitet I samband med utvecklingen av Smaka på Skånes butikskoncept blev det tydligt att Smaka på Skåne behövde en egen genomtänkt och utarbetad grafisk profil, med en logotyp som skulle fungera bra som varumärke för både butikskonceptet och Smaka på Skånes övriga projekt. Målet var att ta fram en profil med grafisk stringens och renhet, som kunde användas i flera olika sammanhang och storlekar. Grafiskt illustrerar varumärket det skånska landskapet, både havet, åkrarna och skogen, med färgerna blått, gult och grönt. Med gaffelns framträdande roll ska tankarna gå till maten på tallriken och hela resan från ”jord till bord” illustreras. Den är tänkt att ge en positiv känsla, väcka nyfikenhet och visa på utveckling.

TILL DEN ÖVERGRIPANDE devisen

”Smaka på Skåne”, lades ett antal budskap eller ”taglines” för olika sammanhang. I butikskonceptet användes ”Närproducerat och noga utvalt”, för den kulinariska turismen ”En kulinarisk upplevelse”, för restaurangsidan ”Nya skånska köket”, och för att förtydliga den organisatoriska tillhörigheten devisen ”En del av Livsmedelsakademin”. FÖR ATT UNDERSÖKA kännedom,

omdömen och lojalitet kopplade till varumärket har Smaka på Skåne genomfört två undersökningar, SweMa varumärkesbarometer, 2013 och 2014. Undersökningen 2013 var en så kallad nollmätning som följdes upp med en mätning 2014. Undersökningarna visar på en så kallad spontan igenkänningsgrad på

drygt 20% och en tendens till ökning av kännedomen mellan de båda åren. Det är tydligt att Smaka på Skåne förknippas med omdömen som ”en god upplevelse” och ”hög kvalitet”. UNDERSÖKNINGEN VISAR ATT knappt en

tredjedel använder Smaka på Skånes tjänster, vilket är en klar ökning i förhållande till nollmätningen. Med utgångspunkt i de vanligaste orden som Smaka på Skåne förknippas med är det stor sannolikhet för att butikskonceptet spelar en betydlig roll i igenkänningen av varumärket. En tredje mätning behövs för att visa riktningen för uppfattningen av varumärket.

SMAKA PÅ SKÅNE 15


TIDSLJINE

Fem år med Smaka på Skåne OKTOBER 2012.

Smaka på Skånes första folder med kulinariska utflykter lanseras, tema skånska drycker.

Smaka på Skånes första kurs arrangeras. ”Fiskhantering” i samarbete med TransforMAT.

Foto: Cecilia Franck

Smaka på Skåne förstärks med Andreas Larsson som blir ambassadör för Nya Skånska Köket. MARS 2012.

Smaka på Skåne arrangerar ett dryckessymposium i samarbete med Framtidsbygd. DECEMBER 2011.

Foto: Cecilia Franck

1 JUNI 2010.

Exportsatsningen FoodExport inleds i samarbete med Exportrådet. APRIL 2011.

SOMMAREN 2010. R  ekrytering

2010

2011

Foto: Jannie Vestergaard

off för de tre skånska satsningarna Smaka på Skåne, TransforMAT (tidigare Smakplats Skåne) och Centrum för Innovativa Drycker.

2012

Foto: Jannie Vestergaard

SEPTEMBER 2010. K  ick

Butikskonceptet ”Smaka på Skåne – Närproducerat och noga utvalt” lanseras. JUNI 2011.

1 NOVEMBER 2010. Projektledare

Helene Reintjes anställs. 1 OKTOBER 2010. P  rojektledare

Jannie Vestergaard anställs.

16 SMAKA PÅ SKÅNE

Kommunikationsarbetet förstärks med kommunikatör Cecilia Franck.

Projektet Nya Skånska Köket initieras. APRIL 2011.

av projektledare inleds.

För första gång arrangerar Smaka på Skåne en skånsk dryckesbar på Älska Mat & Vinmässan i Malmö. OKTOBER 2012.

MARS 2012.

Arbetet med butikskonceptet och kompetensutvecklingsaktiviteter förstärks med projektmedarbetare Anna Eklund. OKTOBER 2011.

Broschyren Nya Skånska Köket lanseras på Livsmedelsakademins stämma (första upplagan på 10 000 exemplar). APRIL 2012.

Det första stora arrangemanget där Smaka på Skåne synliggör skånsk mat och dryck för en internationell målgrupp – 600 tyska researrangörer besöker Kiruna i samverkan med bland annat Tourism in Skåne.

Foto: Cecilia Franck

Foto: Cecilia Franck

MARS 2011.

Smaka på Skåne blir en del av Livsmedelsakademin. Håkan Jönsson utses till verksamhetsansvarig.

Smaka på Skåne får i uppdrag att ta fram en skånsk dryckesstrategi av Länsstyrelsen.

Foto: Jannie Vestergaard

Foto: Jannie Vestergaard

JANUARI 2012.

OKTOBER 2012.

Smaka på Skåne arrangerar den första regionala delfinalen i Gastronomiska Matverk 2013.

DECEMBER 2011.

Arbetet med kulinarisk turism och kompetensutvecklingsaktiviteter förstärks med projektmedarbetare Monica Åquist. AUGUSTI 2012.


Foto: Meredith Andrews

Jannie Vestergaard tar över som verksamhetsledare för Smaka på Skåne.

Koncepten ”Taste of Skåne – Street Food Corner” för restauranger och ”Taste of Skåne – Food Market” för arenor tas fram och arbetet med att säkerställa närproducerat mat och dryck under Eurovision Song Contest 2013 genomförs med Smaka på Skåne som officiell event supplier.

JANUARI 2013.

MAJ 2013.

Projektet Förpackning och design inleds med projektledare Maria Schmidt Larsson. MARS 2013.

Pilotprojekt: Upphandla närproducerat påbörjas i samarbete med LRF och Region Skåne.

Foto: Anna Teresia Berg

100 butiksanställda har genomgått Smaka på Skånes webbdiplomering. DECEMBER 2012.

Skånes Matfestival arrangeras för första gången i Brösarp – 8 500 besökare kommer. MAJ 2014.

OKTOBER 2013. Bjärhus Gårdsbutik vinner SM i Mathantverk för bästa förpackning efter coachning och rådgivning av Smaka på Skåne.

Bovetenudlar från Österlen vinner tredje pris vid den nationella finalen i Gastronomiska Matverk 2015 efter coachning och rådgivning av Smaka på Skåne. JANUARI 2015.

Smaka på Skånes temadag ”Skåne – en stark kulinarisk region” arrangeras för första gången, i samarbete med TransforMAT.

Foto: Cecilia Franck

MARS 2014.

JANUARI 2014.

Första handlar- & producentträffen med speeddejting äger rum. MARS 2013.

Kompetensutveckling av Smaka på Skånes personal – alla medarbetare genomgår projektledarutbildning i samarbete med Länsstyrelsen.

Foto: Jannie Vestergaard

Foto: Anna Teresia Berg

MARS 2013.

Skånska företag inom Smaka på Skånes exportprojekt deltar för första gången utomlands på världens största mathantverksmässa ”Salone del gusto & Terra Madre” i Turin, Italien, i Sveriges samlingsmonter under Try Swedish. OKTOBER 2014.

2014

2013 Det nationella arbetet med Gastronomiska Regioner kommer till Skåne, och ingår härefter som ett viktigt element i Smaka på Skånes strategiska utvecklingsarbete.

Foto: Cecilia Franck

MAJ 2013.

Smaka på Skåne arrangerar den första nordiska street food-konferensen tillsammans med Ny Nordisk Mat, Let the Nordic Street Food Revolution Begin.

Projektet ”Undanröja hinder för småskaliga livsmedelsföretag” tar ny form med anställning av projektledare Pär Tegnander. APRIL 2014.

MARS 2015. Skånsk handbok för livsmedelsupphandling färdigställs som avslut på projektet Upphandla närproducerat.

MAJ 2015.

Skånes Matfestival arrangeras för andra gången – 10 000 besökare.

2015 Temadagen ”Skåne – en stark kulinarisk region” arrangeras för andra gången, i samarbete med TransforMAT och Centrum för Innovativa Drycker. NOVEMBER 2014.

Foto: Cecilia Franck

Foto: Cecilia Franck

Matlandetkonferens på Öland där Smaka på Skåne ansvarar för att ta fram en skånsk dessert – ”Nya skånska köket med äppeltema” och säkerställer att svensk dryck serveras. OKTOBER 2012.

Foto: Cecilia Franck

FEBRUARI 2013.

Kick-off för skräddarsydd exportsatsning mot Danmark, i samarbete med TransforMAT och Green Seed Nordic. SEPTEMBER 2014.

Skånsk dryckesstrategi 2013-2020 lanseras på Livsmedelsakademins stämma. APRIL 2013.

Genomslag för skånsk street food när den första food trucken får parkera på offentlig mark i Malmö Stad efter påtryckningar från Smaka på Skåne. APRIL 2015.

SMAKA PÅ SKÅNE 17


KOMPETENSUTVECKLING OCH KONCEPTUALISERING

Fokus på kompetens och koncept skapar långsiktighet FÖR ÖVERSIKT AV

samtliga aktiviteter som gjorts inom ramen för Smaka på Skåne se appendix.

För att visionen om Skåne som kulinarisk region ska bli verklighet krävs det att aktiviteter och projekt sätts i en större kontext. För att uppnå långsiktiga och hållbara resultat har Smaka på Skåne tagit fram en arbetsmodell som bygger på kompetensutveckling och konceptualisering. Under projektperioden har Smaka på Skåne genomfört mer än 50 kompetensutvecklingsaktiviteter med drygt 800 deltagare, och totalt 200 aktiviteter och events med mer än 6 700 deltagare. En av drivkrafterna inom Smaka på Skåne varit att utarbeta en hållbar arbetsmodell. Grundidéen har varit att våra aktiviteter och projekt inte bara ska synliggöra skånsk mat och dryck och gynna de deltagande företagen på kort sikt, utan bidra till positiv utveckling på lång sikt. Ett event kan få stor effekt och publicitet under själva genomförandet, men egentligen är det bara toppen på isberget. Det stora utvecklingspotentialen ligger i arbetet som görs inför och efter ett event. Insikten om vikten av kompetensutveckling och konceptualisering har varit betydelsefulla faktorer i utvecklingen av Smaka på Skånes arbetsmodell.

18 SMAKA PÅ SKÅNE

Från att framför allt ha arbetat med att öka synligheten av skånsk mat och dryck genom events och erbjuda fristående kurser började Smaka på Skåne under 2013 att arbeta med kompentensutveckling på strategisk nivå. Sedan dess är kompetensutveckling en standard inför ett event och i samband med större projekt. Kompetensutvecklingsaktiviteterna fyller flera funktioner. Dels får de deltagande företagen utbildning och inspiration i ämnen specifikt kopplade till eventet, dels får de möjlighet att utöka sina nätverk genom kontakt med andra företag i samma situation, och dels är kompetensutvecklingen viktig för att företagen ska få den kunskap som krävs för att kunna anpassa sig till framtida konsumentbehov. Efter en genomförd aktivitet eller ett projekt är det viktigt att både göra en extern och intern utvärdering för att kunna avgöra hur vi kan dra nytta av våra lärdomar. Ett lyckat genomförande kan leda till att ett nytt koncept tar form. Genom att konceptualisera våra idéer och erfarenheter blir det lättare att återanvända och vidareutveckla konceptet vid ett senare tillfälle, och det blir även enklare att sprida konceptet vidare så att andra aktörer kan inspireras och dra nytta av våra kunskaper. Smaka på Skånes främsta koncept, som nu kan vidareutvecklas i Skåne och implementeras i andra kulinariska regioner, är butikskonceptet Smaka på Skåne – Närproducerat och noga utvalt, Nya Skånska Köket och Event- och arenamat.


arrangerades Smaka på Skånes första kompetensutvecklingsaktivitet – en kurs i fiskhantering i samarbete med TransforMAT. Sedan dess har målgrupperna erbjudits totalt 50 tillfällen till kompetensutveckling. 800 deltagare har tagit tillfället i akt genom åren. Foto: Jannie Vestergaard I MARS 2011

1 SMAKA PÅ SKÅNE MATMAGASIN


KOMPETENSUTVECKLING OCH KONCEPTUALISERING

Vår arbetsmodell

GENOMFÖRANDE

JA ELLER NEJ?

Så har Smaka på Skåne arbetat för att skapa en plattform som bygger på öppenhet och samverkan – från idé till resultat.

BEHOV HOS MÅLGRUPPEN

FÖRFRÅGAN UTIFRÅN

Vi identifierar ett behov hos målgruppen

Vi får en förfrågan om att engagera oss i ett event eller projekt utifrån

UPPDRAGET Stämmer idéen överens med vårt uppdrag?

MÅL Bidrar idéen till att uppfylla våra mål?

TREND I TIDEN Vi snappar upp en trend i tiden som vi kan dra nytta av

SMAKA PÅ SKÅNES LEDORD

SYNERGIEFFEKTER

Hur ska ledorden genomsyra genomförandet av idéen?

Synlighet

Tillgänglighet

Kvalitet

Samverkan

Hur kan vi skapa synergieffekter med andra projekt inom Smaka på Skåne och Livsmedelsakademin?

SAMVERKAN Med vem kan vi samarbeta för att få störst genomslagseffekt?

UTVECKLINGSARBETE

ENSTAKA AKTIVITET

PROJEKT

Om det är för tidigt att initiera ett nytt projekt eller en enskild aktivitet kan vi välja att fortsätta driva frågan vidare på flera andra sätt.

Genom att arrangera en enstaka aktivtet, t.ex. ett event, kan vi stämma av intresset innan vi initerar ett nytt projekt.

Om idéen ligger i linje med vårt uppdrag och det finns ett stort behov hos målgruppen kan vi välja att initeria ett nytt projekt.

SAMVERKAN PÅ REGIONAL, NATIONELL ELLER INTERNATIONELL NIVÅ

KOMPETENS­UTVECKLING Kompetensutveckling är standard i alla projekt och inför alla enstaka aktiviteter som Smaka på Skåne genomför. De deltagande företagen erbjuds olika former av komptetenshöjande aktiviteter beroende på behov och förutsättningar. WORKSHOP | KURS | STUDIERESA

OPINIONSBILDNING

STRATEGISKT ARBETE

UPPFÖLJNING & UTVÄRDERING

SPRIDNING Ett lyckat genomförande kan leda till att ett nytt koncept tar form som vi sedan återanvänder och vidareutvecklar för att skapa långsiktighet. Vi kan också välja att sprida våra erfarenheter externt genom föreläsningar, tryckt material och i övrig kommunikation.


Malmöfestivalen Workshop inför ”Smaka på Skåne – Street Food Fika” på Malmöfestivalen 2013 med fokus på samförsäljning och att inspirera företagen till att utveckla gemensamma produkter. Foto: Anna Teresia Berg

Älska Mat Workshop för dryckesproducenter inför mässan Älska Mat 2012 med fokus på försäljning och kommunikation av samspelet mellan dryck och mat. Foto: Cecilia Franck

Malmö Cooking Workshop för kockar och dryckesproducenter inför event med Malmö Cooking 2013 för att öka kunskapen kring skånsk dryck och skapa nätverk mellan kockar och dryckesproducenter. Foto: Andreas Larsson

Eurovision Song Contest Workshop med restauranger inför ”Taste of Skåne – Street Food Corner” under Eurovision Song Contest 2013 för att diskutera koncept, recept och sätta fokus på utmaningarna kring street food. Att servera gatumat kräver bland annat enkelhet i tillberedningen inför servering för att undvika kö och förpackningen har en viktig roll för att göra det enkelt för kunden att äta maten. Foto: Cecilia Franck

SMAKA PÅ SKÅNE 21


ENGAGEMANG PÅ NATIONELL OCH INTERNATIONELL NIVÅ

skrev under det gastronomiska manifestet som formulerades under Gastronomiska Samtal i Nyköping 2013. Foto: Jannie Vestergaard SMAKA PÅ SKÅNE

Engagemang bidrar till bredare helhetsperspektiv En viktig del av Smaka på Skånes plattformsarbete har varit att arbeta i nationella och internationella forum för att flytta fram positionerna i de frågor som är viktiga för våra målgrupper. Som enskilt företag är det svårt att driva övergripande frågor. Därför behövs en instans som kan ta ett helhetsperspektiv. Här presenteras de sammanhang där Smaka på Skåne varit som mest aktiva. GASTRONOMISKA REGIONER

Som led i Matlandetsatsningen gav Regeringen 2014 Jordbruksverket i uppdrag att utarbeta en strategi och ett kunskapsunderlag för utvecklingen av svenska gastronomiska regioner. Då hade Smaka på Skåne redan varit aktiva i förarbetet genom att stå som värd för ett av de dialogmöten

22 SMAKA PÅ SKÅNE

som resulterade i en kartläggning av erfarenheter av pågående arbete med gastronomiska regioner. Under 2014 har arbetet fortsatt med inspel från Smaka på Skåne både vad gäller skånska produkter och råvaror som kan komma ifråga för ursprungsmärkning och det övergripande arbetet. Inte minst den skånska dryckesstrategin har fått mycket uppmärksamhet och framhävts som modell för regionalt arbete. Håkan Jönsson har även arbetat med att sammanställa forskningsläget för gastronomiska regioner. Det nationella arbetet med gastronomiska regioner kan följas på portalen Smaka Sverige. 2014 initierade Länsstyrelsen i Skåne en terroirkartläggning av skånska drycker i relation till både nutida och historisk odling och

livsmedelsförädling. I Länsstyrelsens arbetsgrupp ingick förutom Smaka på Skåne även SLU, TransforMAT och Tourism in Skåne. GASTRONOMISKA SAMTAL

Ett viktigt forum för dialog på nationell nivå har varit Gastronomiska samtal. Under ledning av Hans Naess samlas gastronomiskt intresserade från olika områden (odlare, uppfödare, förädlare kockar och andra gastronomiskt intresserade) för att utbyta tankar om erfarenheter om mat och dryck i Sverige. Jannie Vestergaard, Håkan Jönsson, Andreas Larsson och Charlotta Ranert samt Livsmedelsakademins studentambassadör Andreas Nicolaidis har deltagit i flera av samtalen som går att lyssna på via www.gastronomiskasamtal.se.


Skåne – en stark kulinarisk region har också bidragit till att skapa vitkiga mötesplatser. Under 2014 arrangerade Smaka på Skåne två temadagar för att samla kompetens inom branschen och utifrån olika perspektiv diskutera hur Skåne kan utvecklas till att bli en stark kulinarisk region. Dagarna, som arrangerats tillsammans med TransforMAT och Centrum för Innovativa Drycker, har bjudit på föreläsningar, debattpaneler och kompetensutvecklande workshops. Ämnen som tagits upp har varit alltifrån utvecklingen av kulinariska regioner på nationell och regional nivå och livsmedelsexport till terroir och värdskap. Vid båda tillfällena, 19 mars och 13 november, deltog omkring 100 personer. Det stora intresset från aktörernas sida ger förtroende för framtiden och för Smaka på Skåne som den samlande plattformen. SMAKA PÅ SKÅNE

Smaka på Skåne arrangerade också gastronomiska samtal under sina temadagar 2014. Föreningen Gastronomiska Samtal är även arrangörer av den nationella produkt­ utvecklings­tävlingen Gastronomiska Matverk, där Smaka på Skåne 2013–2015 har varit arrangör av den skånska deltävlingen. INITIATIV FÖR KULINARISK TURISM

I samband med arbetet med dryckesstrategin väcktes frågan om behovet av en strategi för kulinarisk turism i Skåne. Under ledning av Tourism in Skåne har under 2013-2015 en sådan tematisk handlingsplan utarbetats. Smaka på Skåne har deltagit aktivt i arbetet som har resulterat i en viktig plattform för kommande utvecklingsarbete inom den kulinariska turismen i Skåne. Nationellt har Smaka på Skåne haft en fortlöpande dialog med Visit Sweden om kommunikationsplattformen för Matlandet. På inbjudan av Tourism in Skåne deltog vi i VisitSwedens pilotstudie ”Mötesplats Måltidupplevelse 2013”. Arbetet resulterade i ett utkast till handlingsplan som ett första steg till hur Sveriges regioner och VisitSweden kan arbeta vidare för att utveckla en strategisk handlingsplan för måltidsturism i Sverige. En nationell handlingsplan har ännu inte förverkligats. Smaka på Skåne deltog tillsammans med Tourism in Skåne som samarbetspartner till World Food

Travel Association i World Food Travel Summit i Göteborg 2013. EN GEMENSAM NORDISK AGENDA

Med ett stort nätverk i Norden och verksamhetsledare Jannie Vestergaards erfarenheter från andra nordiska länder har det varit naturligt att stärka samverkan med våra grannländer. Mycket av det som pågår kring utvecklingen av småskalig livsmedelsproduktion och kulinarisk turism pågår också i övriga Norden. Ett starkt nordiskt samarbete stärker därför också utvecklingen av Skåne som kulinarisk region. Smaka på Skåne har varit aktiv inom Nordiska Ministerrådets satsning på Ny Nordisk Mat genom hela projektperioden. Speciellt genom vårt samarbete kring Nordens första street food-konferens i februari 2013. Konferensen blev samtidigt Smaka på Skånes första aktivitet inom vårt nya fokusområde street food. Tillsammans med Ny Nordisk Mat och danska Madkulturen initierade vi ett nätverk för gränsöverskridande tvärsektoriell samverkan kring offentlig upphandling. Samarbetet började med en workshop i Malmö januari 2014 och följdes upp med ett internationellt seminarium i Helsingfors i oktober samma år. Upphandling inom offentliga kök är ett område där de nordiska länder har mycket gemensamt och enorm potential i kollektiv utveckling. Som avslutning på satsningen Ny Nordisk Mat under slutet av 2014,

som också var 10-års jublieet för manifestet för det Nya Nordiska Köket, arrangerades visionsworkshops inom ett antal fokusområden för framtidens nordiska mat år 2024. Smaka på Skåne deltog när framtidens hållbara gastronomiska regioner och framtidens offentliga måltid diskuterades. Den sista visionsworkshopen om framtidens måltidskultur var Livsmedelsakademin värd för. Arbetet har lett till rekommendationer till Nordiska Ministerrådet för det framtida arbetet. Vi har via våra nätverk märkt att det finns ett stort intresse för vår verksamhet i övriga Norden. Under projektperioden har vi tagit emot ett tiotal grupper med nordiska aktörer. Speciellt har det varit stort intresse för vårt butikskoncept ”Smaka på Skåne – Närproducerat och noga utvalt”. Vårt arbete med utvecklingen av den kulinariska turismen och kulinariska besöksmål i Skåne har också skapat nyfikenhet och intresse. Med danska nätverk har vi diskuterat ”terroir”, alltså hur karakteristiska kvalitéer kring en specifik plats så som geografi, geologi och klimat påverkar framställningen av mat och dryck. Vi har tagit upp hur terroir kan ”mätas” och hur det kommuniceras för att därmed skapa mervärde för landsbygdsföretag – ett arbete som passat bra in med Smaka på Skånes motsvarande arbete med Skånsk Dryckesstrategi och inom Gastronomiska Regioner.

Foto :K

en n

et

Ro un a

SAGT OM SMAKA PÅ SKÅNE

”Smaka på Skåne har gett oss viktiga kontaktytor. Genom dem fick vi medverka i street food-satsningen under Malmöfestivalen och det var Smaka på Skåne som gjorde så att vi kom med i tävlingen Gastronomiska Matverk. En resa till slow food-mässan Salone del Gusto i Italien gav massor av inspiration, kunskap och nya kontakter. Och så känner vi att vi är en del i ett nätverk där vi kan dela med oss av erfarenheter och möjligheter. Det ger en styrka som man inte har på egen hand.” Adriana Zonari, Brunslövs mejeri, vinnare av Gastronomiska Matverk 2014

SMAKA PÅ SKÅNE 23


EKONOMI

Så har resurserna fördelats Så har Smaka på Skåne finansierats LANDSBYGDSPROGRAMMET, LÄNSSTYRELSEN I SKÅNE:

16,1 miljoner kronor REGION SKÅNE:

7,5 miljoner kronor DELTAGARAVGIFTER:

h

Foto : Pa trik

Trä gå

rd

0,1 miljoner kronor

UNDER PROJEKTTIDEN JUNI 2010 till mars 2015 har Smaka på

Skåne finansierats av Europeiska landsbygdsprogrammet genom Länsstyrelsen i Skåne och Region Skåne. En mindre del av intäkterna har kommit från deltagaravgifter. Smaka på Skånes totala budget har varit 23,7 miljoner kronor fördelad med 17 miljoner kronor på projektet ”Smaka på Skåne – Mikroföretag” och med 6,7 miljoner kronor på projektet ”Smaka på Skåne – Kulinarisk Turism”.

Sommaren 2014 gjorde Länsstyrelsen i Skåne en undersökning för att bland annat analysera hur resurserna inom Landsbygdsprogrammet och Matlandets sex fokusområden fördelats mellan olika insatsområden (inspiration, affärsutveckling, innovation, investeringsstöd, marknadsbearbetning och kompetensutveckling). Vi har därför valt samma modell för att visualisera hur Smaka på Skånes projektresurser har fördelats.

SAGT OM SMAKA PÅ SKÅNE

”Matlandet Sverige bygger på regionalt och lokalt engagemang. Engagemanget ger jobb och utveckling i hela landet. Jag är glad över allt det som gjorts inom ramen för Smaka på Skåne. Jag hoppas att mindre men också större verksamheter fortsätter att utvecklas till gagn för oss alla. Det ger oss nämligen allt från jobb till mer svensk mat.” Eskil Erlandsson (C), landsbygdsminister 2010-2014

24 SMAKA PÅ SKÅNE


Fördelning mellan fokusområden

25% Inspiration 20%

Affärsutveckling Innovation

15%

Investeringsstöd 10%

37% 35%

5%

Marknadsbearbetning Kompetensutveckling

28%

g ur an Re s

dl

ta

Ha

ad

nd

at m

at Fö

M

O

ål

ffe

tid

nt

stu

lig

ris

m

m

n tio uk od pr Pr

im

är

el

0%

FÖRDELNING AV RESURSER INOM PROJEKTET ”SMAKA PÅ SKÅNE – KULINARISK TURISM” FÖRDELAT INOM MATLANDETS SEX FOKUSOMRÅDEN.

Diagrammet visar vilka målgrupper som fått ta del av projektets resurser och till hur stor del. Inom ”Kulinarisk Turism” är det i första hand aktörer inom måltidsturism (35%), förädlad mat (28%) och restaurang (37%)som gynnats av projektet.

10%

33%

9%

Inspiration

8%

Affärsutveckling

7%

Innovation

6%

25%

5%

17%

7%

4%

15%

3%

Marknadsbearbetning Kompetensutveckling

5%

2%

Investeringsstöd

1%

Re s

ta

ur an

g

el Ha nd

at ad rä dl Fö

nt lig ffe O

m

m at

m ris stu tid M ål

Pr

im är

pr

od

uk

tio n

0%

FÖRDELNING AV RESURSER INOM PROJEKTET ”SMAKA PÅ SKÅNE – MIKROFÖRETAG” FÖRDELAT INOM MATLANDETS SEX FOKUSOMRÅDEN.

Diagrammet visar vilka målgrupper som fått ta del av projektets resurser och till hur stor del. Inom ”Mikroföretag” är det i första hand aktörer inom förädlad mat (33%), handel (25%) och måltidsturism (17%) som gynnats.

SMAKA PÅ SKÅNE 25


Foto: Glorias Äppelgård

REFLEKTIONER OCH REKOMMENDATIONER


Vägen framåt U

nder de senaste årens arbete med Smaka på Skåne har vi märkt att förutsättningarna för att utveckla Skåne som kulinarisk region har blivit mycket bättre. Vi har bildat en plattform med förtroende bland våra intressenter – och känner att de också i framtiden förväntar sig att plattformen Smaka på Skåne är navet för utvecklingen av Skåne som kulinarisk region. Med större och genomgripande satsningar som butikskoncept, export och våra konceptualiseringar av mat och dryck i olika sammanhang har vi lyckats öka både synlighet, tillgänglighet och kvalitet på skånsk mat och dryck samt samverkan mellan aktörer. Vi har tagit fram en skånsk dryckesstrategi som snabbt fick efterföljare ute i landet. I arbetet med strategin blev det också extra tydligt för oss att det finns ett stort behov av statistiska underlag och strategier att arbeta efter, både i Skåne och med tanke på det stora intresset utifrån, också i andra regioner. Förhoppningen är nu att en framtida regional livsmedelsstrategi kan leda utvecklingen framåt. Baserat på erfarenheterna från våra projekt vill vi så sammanfatta våra rekommendationer i det fortsatta arbetet med att utveckla Skåne (och andra platser) som kulinariska regioner. • Skapa och konsolidera en gemensam transparent plattform med olika nätverk och samverkansformer där överordnade regionala visioner och handlingsplaner förankras.

• Skapa innovativa koncept för arbetet med regional mat och dryck och utveckling av den kulinariska turismen som kan användas av många aktörer för bättre spridning av både synlighet och tillgänglighet. • Utforma skarpa upplägg för kompetensutveckling som integreras med övriga aktiviteter, till exempel evenemang, mässor och festivaler. • Öka aktiviteter inom affärsutveckling för de småskaliga företagen för att ha flera ben i verksamheten. • Öka kompetenserna kring värdskap, marknadsföring, försäljning, paketering av erbjudande, kundrelationer med mera. • Fortsatt arbete för att förenkla regelverk för småskaliga livsmedelsföretag. • Öka kompetensen för småskaliga livsmedelsförädlare, grossister/distributörer samt aktörer inom offentlig sektor (beslutsfattare, kostchefer, inköpare/upphandlare) för att mätta den växande marknaden för närproducerad mat och dryck inom offentlig sektor. Håkan Jönsson, verksamhetsansvarig 2010–2012 Jannie Vestergaard, verksamhetsansvarig 2013–

SMAKA PÅ SKÅNE 27


NÄRPRODUCERAT OCH NOGA UTVALT

Skånsk mat ska synas i butiken Hur kan man göra det lättare för människor att hitta ­skånska matvaror av hög kvalitet ute i butik? För fyra år sedan lanserade Smaka på Skåne ett butikskoncept som förutom konsumenterna, också gynnar producenter och handlare.


har 40 butiker gått med i ”Smaka på Skåne – Närproducerat och noga utvalt” (mars 2015) och 141 butiksanställda har diplomerats efter att ha genomfört Smaka på Skånes webbutbildning. Foto: Jannie Vestergaard SEDAN LANSERINGEN 2011


NÄRPRODUCERAT OCH NOGA UTVALT

I OKTOBER 2012

arrangerade Smaka på Skåne en studieresa till London med Handlarnätverket. Foto: Jannie Vestergaard

HISTORIEN BAKOM BUTIKSKONCEPTET “Smaka på Skåne –

Kriterierna

Närproducerat och noga utvalt” började redan 2007, då Livsmedelsakademin genomförde en framsynsprocess för att identifiera viktiga utvecklingsområden. Behovet av att öka handelns integration med övriga delar av värdekedjan hade sedan en tid varit påtaglig, men då det inte fanns några utarbetade samarbetsformer hade tidigare initiativ inte utvecklats i önskad riktning. – Butikerna har en nyckelposition, då det är där som konsumenter får argument för att köpa eller inte köpa olika varor och tjänster, säger Håkan Jönsson, som då var verksamhetsledare för Smaka på Skåne. För att skapa förtroendefulla relationer krävdes ett nätverk där handlarna själva kunde känna att de ägde frågorna. Thomas Andersson, ICA-handlare i Bromölla, var med från början.

Varor som exponeras under ”Smaka på Skåne – Närproducerat och noga utvalt” uppfyller följande kriterier:

Be

rg

Foto :A nn a

Te re sia

• Råvaran har sitt ursprung i Skåne. Eventuell bearbetning äger rum i Skåne. • Förädling och bearbetning är av hantverksmässig karaktär. • Producenten dokumenterar hur produktionen skett och att den ägt rum i Skåne.

– På den tiden jobbade alla handlare var och en för sig, efter sin egen förmåga och sitt eget huvud, för att få in lokala leverantörer och på så vis särskilja sig som butik. Ingen samarbetade och det fanns ingen support att få någonstans ifrån. Många producenter var inte mogna för att ta steget och börja sälja i butik, de flesta sålde bara hemma på sin gård och till någon exklusiv restaurang, säger Thomas Andersson. – I grunden handlade det om att hitta ett smart och enkelt sätt att synliggöra de lokala producenterna i butik och i vår marknadsföring som kändes bekvämt både för producenterna och för oss handlare. Med hjälp av honom och Jan Persson, som hade goda relationer med de flesta handlare i regionen sedan sin tid som marknads- och försäljningschef på Skånemejerier, tillfrågades fler handlare om de ville delta i arbetet med att

SAGT OM SMAKA PÅ SKÅNE

”Enkelheten är den röda tråden. Det är lätt att gå med, använda, beställa skyltmaterial och förstå strategin bakom. Som butik får man bra stöd i leverantörs­ kontakter, utbildningar och hjälpmedel. Att kriterierna är tydliga är ett måste för att konceptet ska vara långsiktigt hållbart, det gör att leverantörerna känner sig trygga och våra medarbetare stolta.” Thomas Andersson, ICA-handlare i Bromölla

30 SMAKA PÅ SKÅNE


UNDER SKÅNES MATFESTIVAL

har Smaka på Skåne bjudit in besökarna till Framtidens butik för att tillsammans med handlare diskutera just hur en mataffär kan komma att se ut i framtiden. På bilden Anna Eklund, projektledare. Foto: Cecilia Franck

utveckla regionen inom matområdet. Som en följd av det etablerades Livsmedelsakademins handlarråd sommaren 2010. HANDLARE FRÅN ICA, Axfood och Bergendahls visade

intresse. Redan i ett tidigt skede kom alltså representanter från tre av de fyra stora detaljhandelsblocken med i arbetet tillsammans med delikatessbutiker, med en övervikt av självständiga ICA-handlare. Det visade sig snart att handlarnas engagemang framför allt rörde lokal mat – närproducerade råvaror och produkter av hög kvalitet. – Vi utgick ifrån vår minsta gemensamma nämnare när vi började konceptualisera våra tankar. ICA har aldrig varit den gemensamma nämnaren, utan istället har det varit alla handlares vilja och engagemang i att utveckla det lokalt producerade som fört oss samman. Under åren som gått har vi investerat mycket tid och energi i projektet. Jag känner att jag verkligen jobbat för att vi ska lyckas och jag är stolt över att ha varit med i utvecklingen, säger Thomas Andersson. FÖR ATT FÅ en ökad dynamik i rådet tillfrågades de ursprung-

liga medlemmarna om det kunde vara av intresse att även inkludera aktörer som säljer livsmedel utanför den traditionella dagligvaruhandeln. Detta uppfattades som positivt och delikatesshandlaren Peter Mårtensson från Möllans ost, och Charlotte Norrman-Oredsson, från Bondens Egen Marknad, valdes in i Handlarrådet. – Den ekologiska och närproducerade maten växer sig allt starkare hos konsumenterna, och därför är det viktigt att bygga broar mellan primärproducenter, förädlare och handlare. Så att man får en förståelse för varandras

branscher och kan skapa bra affärer med korta avstånd, säger Charlotte Norrman-Oredsson. – Smaka på Skåne har gett den närproducerade maten en tydligare avsändare i butikerna. Jag tycker att det är ett viktigt och väl genomtänkt projekt som resulterat i ett koncept som knyter ihop konsumenter och de småskaliga producenterna i Skåne. Det betyder jättemycket för producenterna att kunna sälja sina produkter direkt till olika utvalda butiker och jag tror att det gör att fler producenter vågar satsa på sin verksamhet.

Antal butiker per år Juni 2011

7

Januari 2012

15

Juni 2012 

25

Januari 2013

30

Juni 2013 

35

Januari 2014

39

Juni 2014

40

Januari 2015

40

HANDLARRÅDETS HUVUDFOKUS HAR hela tiden varit att arbeta

med att öka tillgängligheten av lokala varor i handeln. Efter att Smaka på Skåne integrerades i Livsmedelsakademin sommaren 2010 blev kopplingarna till den småskaliga produktionen och matupplevelseföretagen än mer naturliga, och arbetet med ett butikskoncept för lokal mat kunde intensifieras. Sommaren 2011 lanserade ett antal testbutiker, där handlarna var deltagare i Handlarrådet, butikskonceptet ”Smaka på Skåne – Närproducerat och noga utvalt”. – När vi lanserade butikskonceptet var sex butiker med. Nu deltar över 40 butiker i vårt Handlarnätverk. Det har varit en fantastisk uppslutning från hela Skåne på så kort tid, säger Anna Eklund, som tog över projektledningen av butikskoncpetet 2013.

Antal diplomerade butiksanställda Vår 2011 Höst 2011

5 11

Vår 2012 

90

Höst 2012 

101

Vår 2013 

114

Höst 2013 

124

Vår 2014 

139

Höst 2014 

141

SYFTET HAR VARIT att skapa ett koncept som både kan öka

försäljningen av de lokala produkterna och höja butikernas omsättning. Det ska dessutom ge butikerna en tydlig profil och öka interaktionen med butikskunderna. Idag står

SMAKA PÅ SKÅNE 31


NÄRPRODUCERAT OCH NOGA UTVALT

delar ut äpplen som odlats på gården utanför Lund under en speed­dejting mellan handlare och producenter på Höganäs Saluhall. Foto: Cecilia Franck GLORIA NORDLUND

HANDLARRÅDET

Charlotte NorrmanOredsson, Bondens Egen Marknad, 2011– Michal Wieloch, ICA Supermarket Fäladstorget, Lund, 2010–2014 Thomas Andersson, Maxi ICA Stormarknad Bromölla, 2010–2014 Stefan Wieloch, ICA Kvantum Eslöv, 2010–2014 Peter Mårtensson, Möllans Ost, Malmö, 2010– Richard Singbrant, ICA Nära Ödåkra, 2013–2014 Michael Riedel, Bergendahslgruppen, 2013–2014 Jerry Rosengren, ICA Malmborgs Mobilia, Malmö, 2010–2014 TIDIGARE MEDLEMMAR

Magnus Holm, Hemköp Dalby, 2013–2014 Bengt Dowler, Bergendahlsgruppen, 2010–2013

32 SMAKA PÅ SKÅNE

Handlarrådet, som den inre kärnan av Handlarnätverket, för den fortsatta utvecklingen av butikskonceptet. Till skillnad från andra initiativ, som ofta handlar om att lyfta lokal mat genom en speciell märkning av produkter eller certifiering, går Smaka på Skånes butikskoncept ut på att ge handlarna rätt verktyg för att exponera och motivera sitt sortiment. Eftersom det är handlarna som själva ansvarar för konceptet i sina respektive butiker kan sortimentet skilja sig åt från butik till butik. På så sätt kan varje handlare säkerställa sin konkurrenssituation, vilket har lett till ett fritt och öppet forum i Handlarnätverket, där man gärna delar med sig och utbyter erfarenheter. Men oavsett var man som konsument handlar kan man lita på att varorna framställts i närområdet och är av hög kvalitet. Alla produkter som uppfyller tre enkla kriterier kan exponeras under ”Smaka på Skåne – Närproducerat och noga utvalt”: 1. 2. 3.

Råvaran har sitt ursprung i Skåne. Eventuell bearbetning äger rum i Skåne. Förädling och bearbetning är av hantverksmässig karaktär och utan onödiga tillsatser. Producenten dokumenterar hur produktionen skett och att den ägt rum i Skåne.

som de själva använder i sina butiker står de själva för. Alla aktörer har varit införstådda med att konceptet även kan användas i andra butiker och detaljhandelskedjor, och har inga invändningar mot detta. – En poäng med att satsa på butiksledet och låta handlaren stå för det ”noga utvalda” har visat sig vara att det ger effekter bakåt i värdekedjan. Handlarna har utvecklat samarbetet med lokala leverantörer genom att initiera produktutveckling, det gäller allt från tillverkning av äppelchutney till kalkonuppfödning, säger Anna Eklund. Som stöd för handlarna har Smaka på Skåne tagit fram en lista med producenter som uppfyller kriterierna. Men det är inget krav att enbart använda sig av produkterna på listan – alla produkter som uppfyller kriterierna kan få exponeras under varumärket. Vid tveksamheter kan butikerna vända sig till Smaka på Skåne för vägledning. – Jag pratar ofta om Smaka på Skåne när jag besöker nya butiker. Det ger oss mer kött på benen. Jag berättar att vi lever upp till kriterierna och att de kan använda butikskonceptet för att skylta upp våra produkter. Handlare som är anslutna tycker att det är positivt, och de som inte är anslutna blir nyfikna på konceptet. Jag har också fått beställningar från handlare, som jag aldrig fått kontakt med annars, för att de hittat oss på listan. Så för oss är butikskonceptet jättebra, säger Lena Andersson, Bondens bästa i Svalöv, som säljer kött och charkuterier.

SATSNINGEN HAR REDAN från början varit konkurrensneutral.

De deltagande handlarna har fått stöd och hjälp med konceptutveckling, men direkta kostnader för material

UNDER BUTIKSKONCEPTETS FÖRSTA år steg antalet medver-

kande butiker fort. De senaste två åren har målet snarare


varit att konsolidera och säkerställa konceptet i butikerna, bland annat genom att fokusera på utbildning i butik och samverkan mellan producenter och handlare. DET HAR BLAND annat arrangerats flera träffar, så kallad

speeddejting, mellan handlare och producenter för att öka kontakterna, kunskapen om varandra och inte minst affärerna. – Jag måste erkänna att jag var väldigt tveksam första gången jag var med på en speeddejting. Men nu har jag varit med på några stycken och de har varit väldigt givande. De är väl genomförda och det är många intressanta ämnen som kommit upp. Jag har fått visa upp våra produkter och fått kontakt med nya butiker och restauranger, säger Lena Andersson. FÖR ATT INVOLVERA personalen i butikerna arrangerar Smaka

på Skåne återkommande butiksutbildningar. Dessutom måste minst en person i varje ansluten butik ha genomgått en kort webbutbildning om konceptet för att säkerställa kvaliteten. På så vis har det skett en kompetensuppbyggnad om vad som är närproducerat, vilka producenter som finns, vilka tillsatser som är ”onödiga” och vad Smaka på Skåne menar med hantverksmässig kvalitet. Utöver det har studieresor arrangerats till bland annat Bornholm och London där handlare och producenter tillsammans kunnat hämta inspiration för att utveckla konceptet. DEN GRAFISKA PROFILEN har gjorts tillgänglig för alla

handlare som är anslutna till konceptet. De kan därför själva enkelt trycka ut nya etiketter, skyltar eller skapa annonsmaterial via ett intranät. Givetvis på egen bekostnad. Gemensamt har kampanjmaterial och en broschyr som beskriver konceptet tagits fram. Två veckor om året arrangeras även gemensamma kampanjer då alla butiker uppmanas marknadsföra och skylta upp produkter som uppfyller kriterierna extra mycket. Ett uppskattat inslag under dessa kampanjveckor har varit matvandringar i butik, då kocken Andreas Larsson, även ambassadör för Nya skånska köket, har guidat konsumenter att hitta produkter som kan användas till hela måltider med närproducerade och noga utvalda varor.

UNDER RESANS GÅNG har det också slagits hål på flera

myter. En sådan är att det finns risk för att den småskalige producentens varumärke urholkas om det finns i en stor ICA-butik, därför att det drunknar i hyllorna bland de större varumärkena och att man som småskalig producent inte får betalt för sina produkter. En annan myt är att landsbygdsföretagen inte kan dra kunder till sin egen gårdsbutik om produkterna finns i detaljhandeln i stan. För många handlare har det tidigare varit en utmaning att få till affärer med lokala leverantörer. Gloria Nordlund, på Glorias Äppelgård utanför Lund, tackade nej två år i rad när handlaren Michal Wieloch, utöver att köpa hennes äpplen, också ville köpa hennes marmelader, såser och chutneys. – Tredje gången han hörde av sig sa jag ja för att inte vara oartig. Jag var rädd att varumärket skulle urholkas om mina unika produkter såldes i en vanlig ICA-butik. På den tiden såg alla ICA-butiker likadana ut och det fanns inga kvalitets­ produkter. Dessutom trodde jag att kunderna skulle stanna i stan om mina produkter gick att köpa där. Men det blev tvärtom, försäljningen i butik fungerade som ett extra skyltfönster. Tre kunder, alla delikatessbutiker, backade ur direkt när jag började sälja till ICA, men däremot fick jag många fler besökare till gården.

Antalet produkter ökar efter inträde EN ENKÄT­UNDERSÖKNING

bland butikerna (svarsprocent 30) visade att vid inträde i butikskonceptet har 60 procent av butikerna i genomsnitt 0–10 artiklar som uppfyller butikskonceptets kriterier (oavsett vilket år man har gått med). I april 2015 har 50 procent av butikerna mer än 40 artiklar och två tredje­delar av butikerna har mer än 20 artiklar. Enstaka butiker har upp mot 200 artiklar.

FÖR ATT BUTIKSKONCEPTET ska leva vidare och utvecklas i

rätt riktning tror handlaren Thomas Andersson att det är viktigt att hålla fast vid de tydliga kriterierna och enkelheten i att använda det. Att det hela tiden funnits ett ekonomiskt incitament för handlare att vara med tror han också är en stor framgångsfaktor. – Om det inte funnits någon business i det för oss handlare hade vi aldrig lagt ner all det engagemang och all den tid som krävs, säger han. Projektledaren Anna Eklund tror att en annan viktig framgångsfaktor är den öppna kulturen som växt fram i gruppen av engagerade handlare och det faktum att det är handlaren själv som är garanten för vilka varor som säljs under varumärket och för att kriterierna uppfylls. – Butikskonceptet har blivit en stor succé för att vi fått med oss ett nätverk av engagerade handlare som sporrar varandra. Dessutom spelar det stor roll att konceptet är öppet för alla, men ändå ger en unicitet till de butiker som är med. Och så klart är vi lyckligt lottade som verkar i Skåne, eftersom här finns en uppsjö av produkter som uppfyller kriterierna.

Foto: Pressfoto

SAGT OM SMAKA PÅ SKÅNE

”Vi tycker att det är viktigt med ett starkt lokalt sortiment i ICAbutikerna. Arbetet med lokala leverantörer genom Smaka på Skåne är inspirerande och intressant för ICA. Alla initiativ som stärker lokal produktion tycker vi är bra eftersom vi märker ett starkt intresse för närproducerat hos våra kunder.” Anders Svensson, vd ICA Sverige

SMAKA PÅ SKÅNE 33


tillsammans med Malin Rosberg, ansvarig fรถr inspiration och exponering pรฅ ICA Kvantum Eslรถv. Foto: Anna Teresia Berg STEFAN WIELOCH


”Det har varit en fantastiskt bra resa. Jag är oerhört glad och nöjd över att vi tidigt bestämde kriterier och att det är Skåne som gäller. Jag tror det kommer bli ännu viktigare med spårbarhet och ursprung i framöver. Det handlar om trovärdighet och vi har otroligt duktiga producenter och odlare i Skåne.”

Stefan Wieloch, ICA Kvantum Eslöv

SMAKA PÅ SKÅNE 35


NÄRPRODUCERAT OCH NOGA UTVALT

Handlarnätverket Butiker som är med i ”Smaka på Skåne – Närproducerat och noga utvalt” i mars 2015. 1. City Gross Höganäs 2. ICA Kvantum Höganäs 3. Höganäs Saluhall 4. ICA Kvantum Oj! Helsingborg 5. ICA Nära Ödåkrahallen, Helsingborg 6. ICA Kvantum Oj! Åstorp 7. ICA Kvantum Klippan 8. ICA Supermarket Örkelljunga 9. ICA Supermarket Osby 10. Maxi ICA Stormarknad Bromölla

8

1 2

3

11. ICA Kvantum Landskrona 12. ICA Supermarket Svalöv 13. ICA Kvantum Eslöv 14. ICA Supermarket Höör

7

6 4

5

15. ICA Kvantum Hörby 16. ICA Supermarket Bjärred 17. ICA Kvantum Mobilia Lund 18. ICA Supermarket Fäladstorget 19. ICA Kvantum Malmborgs Clemenstorget, Lund

12

11

1 13

20. ICA Kvantum Malmborgs Tuna, Lund 21. ICA Kvantum Södra Sandby 22. ICA Supermarket Lomma

17 18

23. Hemköp Dalby 24. ICA Supermarket Staffanstorp 25. ICA Kvantum Malmborgs Erikslust, Malmö

19 20

16 22

26. Mästerlivs Tessinsväg, Malmö

23

27. Mästerlivs Engelbrektsgatan, Malmö 28. ICA Kvantum Malmborgs Caroli, Malmö 29. ICA Kvantum Malmborgs Limhamn 30. ICA Kvantum Emporia 31. ICA Supermarket Söder

36

32. Möllans Ost 33. ICA Kvantum Malmborgs Mobilia 34. ICA Kvantum Sjöbo 35. ICA Kvantum Svedala 36. ICA Kvantum Vellinge 37. ICA Kvantum Toppen, Höllviken 38. ICA Kvantum Tomelilla 39. ICA Supermarket Simrishamn 40. ICA Kvantum Ystad

36 SMAKA PÅ SKÅNE

24

25 26 27 28 29 30 31 32 33

37

21

35


14

Tips till handlare som vill synliggöra närproducerat att hitta det du redan har – skylta upp det befintliga sortimentet av närproducerat.

1. HJÄLP DINA KUNDER

på starka samarbeten – utöka inköpen från befintliga leverantörer, håll tät kontakt, ge feedback om försäljning och berätta om era behov.

2. BYGG VIDARE

– ta hjälp av Smaka på Skånes leverantörslista, sätt upp målsättningar som går att mäta och dra nytta av personalens personliga kontakter och lokalkännedom.

3. UTÖKA SORTIMENTET

9

Tips till företag som vill leverera närproducerat till butik Smaka på Skånes butikslista när du söker butiker som kan vara intresserade.

1. UTGÅ FRÅN

att det är du själv som bestämmer hur många butiker du vill leverera till.

2. TÄNK PÅ

10

3. BESTÄM VOLYM,

hur ofta du ska leverera och pris tillsammans med

handlaren. till att framhäva produkterna, men kom ihåg att det fortfarande är väldigt viktigt att du har ett eget varumärke. Det är förpackningen, produktens utseende och storytelling som säljer din produkt i butik.

4. BUTIKSKONCEPTET HJÄLPER

15

Och nu då? UTVECKLINGSPOTENTIAL OCH VÅRA REKOMMENDATIONER:

ÎÎ Stärk samarbetet mellan producenter och handlare – det handlar om att förstå varandras vardag och utmaningar för att få till en bra affär.

34

ÎÎ Är framtiden fortsatt exponering eller ska konceptet utvecklas som eget produktvarumärke?

38 40

39

ÎÎ Det öppna nätverket är en framgångsfaktor – en konkurrensneutral mötesplats där alla typer av butiker platsar, från den lilla delikatessbutiken till stormarknaden. ÎÎ Smaka på Skåne har bara ett minimumkrav på skyltning i butik. Framtiden får visa om vi ska ställa fler krav på exempelvis ett minimumkrav på antalet produkter inom butikskonceptet.

SMAKA PÅ SKÅNE 37


KULINARISK TURISM

Mat och dryck som anledning till att resa Vad är kulinarisk turism? Kulinarisk turism är strävan efter att få unika och minnesvärda mat- och dryckesupplevelser. Källa: Lisa Chase, Robert Manning, and William Valliere. Agricultural and Culinary Tourism Literature Review: Summary of Findings and Annotated Bibliography. Vermont Tourism Data Center Park Studies Laboratory, University of Vermont.

Mat och dryck har under den senaste tiden blivit en allt större anledning till att folk reser till en viss plats. Genom att synliggöra skånsk mat och dryck, framhäva lokala producenter och kockar, och erbjuda möjligheter till kompetensutveckling arbetar Smaka på Skåne för att främja den kulin­ ariska turismen i Skåne. Med sina korta avstånd och sitt breda utbud av mat- och dryckesföretag inom både mathantverk, restaurang och evenemang har Skåne stor potential att utvecklas till en stark kulinarisk region. Att utveckla den kulinariska turismen har varit ett av Smaka på Skånes viktigaste projekt. Sedan 2010 har Smaka på Skåne arbetat med att identifiera utmaningar och hitta nya lösningar för att utvecklingen ska gå i rätt riktning. EN AV DE främsta utmaningarna är att många av de företag

som idag driver företag inom kulinarisk turism inte har startat sin verksamhet för att driva det som ett kulinariskt besöksmål. Det har växt fram som en biverksamhet till ett lantbruksföretag, butik, restaurang, livsmedelsförädling

eller någon annan verksamhet. På motsvarande sätt finns det traditionella företag inom besöksnäringen som vill satsa mer på mat och dryck utan att ha den bakgrundskunskap som krävs. – I båda fallen behövs kompetensutveckling för att kunna ta tillvara potentialen som kulinariskt besöksmål, säger Jannie Vestergaard, verksamhetsledare för Smaka på Skåne. En annan utmaning är att synliggöra den kulinariska turismen för olika aktörer. Statistiska centralbyrån och Skatteverket använder sig av så kallade SNI-koder för att kategorisera företag i olika näringsgrenar. Men det finns ingen kod för kulinarisk turism, vilket gör att fältet osynliggörs i den officiella statistiken. – Frånvaron av en tydlig bransch gör att det är svårt att få en översikt över den kulinariska turismen omfång och betydelse. Dessutom kan det leda till att inte ens företagen själva ser sig som kulinariska besöksmål och därmed inte kan dra nytta av potentialen i marknadsföring och samverkan med varandra. SMAKA PÅ SKÅNE har under de senaste fyra åren arbetat

både med kompetensutveckling och att öka synligheten inom kulinarisk turism. Kompetensutveckling för att hjälpa företagare att utveckla sin verksamhet, och ökad synlighet, både gentemot besökare och gentemot myndigheter och utvecklingsaktörer, för att uppmärksamma potentialen för den skånska kulinariska turismen.

Foto: Pressfoto

SAGT OM SKÅNE SOM KULINARISK REGION

”TCI Research uppskattar det totala antalet matbesökare i Europa till 122 miljoner människor. Detta är en enorm potentiell målgrupp för Skåne att attrahera till sitt rika utbud av restauranger, caféer och gårdsbutiker. I Skåne finns en mångfald av upplevelser för matintresserade besökare. Skåne är hela Sveriges skafferi. Restauranger i hela landet hämtar några av sina bästa ingredienser från regionen.” Ami Hovstadius, projektledare, Visit Sweden

38 SMAKA PÅ SKÅNE


utveckla kulinariska rutter kan man göra det lättare för besökare att hitta fram till våra skånska kulinariska upplevelser. Smaka på Skåne har tagit fram två broschyrer med kulinariska utflyktsmål. Foto: Anna Teresia Berg GENOM ATT


KULINARISK TURISM

generellt ett bra sätt att inspirera till utveckling och belöna innovativa förmågor, vid sidan av all den uppmärksamhet som skapas. Falsterbo Golfklubb utsågs till Skånes bästa golfrestaurang 2012 och Årets Skånska Matupplevelse året därpå – två tävlingar som genomförts i samarbete med Smaka på Skåne. Foto: Cecilia Franck TÄVLINGAR ÄR

40 SMAKA PÅ SKÅNE

– Sedan 2013 arrangerar vi kompetensutvecklingsaktiviteter inför alla våra events. Det är det enda sättet att skapa långsiktighet. Utvecklingen av företagen måste gå hand i hand med den ökade synligheten, för utan dem blir bilden av Skåne som kulinarisk region bara ett luftslott. Ett nyckelord för utveckling av kulinarisk turism är samverkan. Den kulinariska turistupplevelsen under en resa är en kombination av produkter och tjänster som levereras av olika aktörer; restauranger, handel, matproducenter och besöksnäring. Om en del av kedjan fallerar riskerar hela upplevelsen att raseras för besökaren. Dessutom kräver kulinariska turistupplevelser ofta olika kompetenser om mat som sensorik, historia, kultur, tillagning och presentation som en ensam aktör sällan kan leverera. Därför behöver samverkan mellan olika aktörer fungera. I Smaka på Skånes ursprungliga projektplan ingick att etablera ett nätverk av kulinariska aktörer i Skåne. Men man insåg ganska snabbt att det bästa var att understödja de nätverk som redan fanns. – Vi tyckte att det fanns många bra nätverk och vår roll blev istället att stötta upp och öka samverkan i gränslandet mellan nätverken, säger Jannie Vestergaard. Ett exempel där Smaka på Skåne stöttat ett redan

existerande nätverk är Matrundan på Österlen. Under de senaste fyra åren har Smaka på Skåne bland annat bistått med kompetens­utveckling till de deltagande företagen inför eventet och framtagning av kommunikationsmaterial för att höja initiativet ytterligare en nivå i samverkan med aktörerna. – Matrundan är ett unikt och väldigt bra koncept. Vi behöver fler sådana initiativ där restauranger och producenter samarbetar om vi ska lyfta Skåne som kulinarisk region. UNDER SMAKA PÅ Skånes första år lades stor vikt vid att

etablera kontakter och utveckla samarbetet med Tourism in Skåne, det officiella marknadsbolaget för att marknadsföra och utveckla Skåne som destination. I samband med att Tourism in Skåne arrangerade aktiviteter för att marknadsföra regionen som besöksmål säkerställde Smaka på Skåne att maten och drycken som serverades var skånsk. Ett av de första samarbetena skedde i samband med Dertour Academy i november 2011, då 600 tyska rese­ aktörer besökte Sverige. Smaka på Skåne säkerställde då att maten och drycken som serverades under galamiddagen endast bestod med skånsk mat och dryck från småskaliga livsmedelsföretag.


– Den feedback vi fick var helt fantastisk. För många deltagare var det första gången de fick smaka skånskt vin, och de flesta hade inte någon aning om att man ens kunde odla vin i Sverige. Sedan dess har Smaka på Skåne samarbetat med Tourism in Skåne vid ett tiotal stora events. En viktig del i arbetet har varit att låta fler företag få möjlighet att representera Skåne. Inte bara genom att leverera råvaror och produkter, utan också genom att närvara på plats under ett event. – När vi inledde vårt samarbete använde sig Tourism in Skåne ofta av samma leverantörer, men med hjälp av vårt kontaktnät har vi breddat synfältet. Vi vill visa upp producenterna och restauratörerna i Skåne, dels för att synliggöra mångfalden och dels för att besökarna ska få ett ansikte på människorna som utgör det kulinariska Skåne. Det är en viktig del av storytellingen, säger Jannie Vestergaard. INTERNATIONELLA JÄMFÖRELSER VISAR att framgångsrika

kulinariska regioner ofta har just drycken som motor i turismutvecklingen. Provence, Kalifornien, Toscana, Skottland, Baskien och Kapprovinsen är några exempel. Även Skåne har goda förutsättningar att ta en position och utvecklas i samma riktning. I regionen har fruktdrycker, maltdrycker och vodka potential att fungera som draglok för den kulinariska turismen. Även drycker med hälso­ mervärden och de senaste årens utveckling inom vin­ tillverkning attraherar nya grupper av turister. Under två dagar i maj 2012 arrangerade Visit Sweden Swedish Workshop tillsammans med Malmö Turism och Tourism in Skåne. Smaka på Skåne säkerställde att maten och drycken som serverades var skånsk och samordnade kontakten med leverantörerna. Researrangörer från 14 länder besökte då Malmö för att möta turistföretag och regioner. – Vi har hela tiden kämpat för att lyfta den skånska drycken. Att maten ska vara skånsk ses som en självklarhet, men att få med den skånska drycken har varit problem­ atiskt. Swedish Workshop blev ett genombrott på hemma­ plan. Då fick dryckerna äntligen ta den plats de förtjänar på större events, säger Jannie Vestergaard.

MED ERFARENHETERNA OM hur man kan arbeta med skånsk

mat och dryck för att stärka ett evenemang i ryggen initierade Smaka på Skåne under 2014 projektet Event- och arenamat. – Genom att konceptualisera våra erfarenheter har vi tagit fram en handbok och en checklista för hur kommuner och arrangörer kan arbeta för att skapa ett hållbart evenemang som samtidigt bidrar till att lyfta Skåne som kulinarisk region, säger Jannie Vestergaard. I SMAKA PÅ Skånes projektplan har ingått att initiera, stötta

och utvärdera minst tre innovativa koncept inom kulinarisk turism. Målet har varit att öka samverkan mellan olika typer av aktörer och att underlätta för besökare att ta del av kulinariska upplevelser. Under 2011 initierade Jesper Aspegren och Tourism in Skåne tävlingen ”Skånes bästa golfrestaurang 2012”. Smaka på Skåne delfinansierade projektet tillsammans med Tourism in Skåne och var engagerade i utvecklingen av konceptet. Syftet med tävlingen var att höja kvaliteten på golfkrogarnas utbud och samtidigt främja de skånska livsmedelsproducenterna som levererar råvaror till golfkrogarna. Eftersom golfkrogar ofta ligger nära större vägar var syftet också att synliggöra dem som ett alternativ till vanliga vägkrogar. Tävlingen gick ut på att göra två rätter – klassikern ”Fläsk med löksås” och en innovativ rätt gjord på skånska råvaror. Genom att betygsätta rätterna utefter smak, utseende och pris, krogens bemötande och miljö engagerades också gästerna i tävlingen. Krogarna som kvalificerade sig till finalen bedömdes av en jury med bland andra kockarna Leif Mannerström och Tareq Taylor. Tävlingen, som Falsterbo Golfrestaurang vann, var en succé med 23 skånska golfkrogar som deltagare och 3 000 gäster som provade tävlingsrätterna. Följande år utökades tävlingen till Småland och bytte namn till Sydsveriges bästa golfkrogar. Nu tävlade deltagarna med en rätt gjord på en skånsk råvarukorg med specifika säsongsråvaror. Även andra året deltog ett 20-tal krogar med Maderiet på Bokskogens Golfklubb som lycklig vinnare. Båda åren premierades vinnarna med en studieresa till River Cottage i England.

F

: oto

An

Te na

resia

Berg

SAGT OM SMAKA PÅ SKÅNE

”Golfkrogar har potential att locka kulinariska turister och är ett bra komplement till vägkrogar. Tävlingen har bidragit till att skånska golfrestauranger har lyft sig ytterligare. Genom Smaka på Skåne fick golfrestaurangerna både ny kunskap och krav på sig att utgå från lokalt producerade och närodlade råvaror, en spännande utmaning i sig.” Jesper Aspegren, initiativtagare till Sydsveriges bästa golfkrog

SMAKA PÅ SKÅNE 41


KULINARISK TURISM

Ett krav var att man var tvungen att ha en öppen verksamhet som turister kunde besöka året om. – Vi märkte av en stor efterfrågan när vi delade ut de kulinariska utflykterna för första gången under Älska Mat & Vin-mässan. Även turistbyråerna visade ett mycket stort intresse för broschyren. Året därpå, följde vi upp med en broschyr med barn- och familjevänliga utflyktsmål i samarbete med Barnens bästa bord samtidigt som vi arbetade vidare med att förankra idén om ett långsiktigt hållbart koncept om kulinariska rutter i samarbete med Tourism in Skåne, berättar Monica Åquist, projektledare på Smaka på Skåne, som arbetade med framtagning av broschyrerna. I SAMBAND MED Eurovision Song Contest 2013 utvecklade

Smaka på Skåne ett koncept för att synliggöra restauranger från olika delar av Skåne när besökare från hela Europa besökte Malmö. I ”Taste of Skåne – Street Food Corner” medverkade åtta restauranger och serverade sina tolkningar av street food. Under tre dagar serverades 4 500 portioner och succén för Skånes första street food-event var ett faktum. – Vi ville visa att det finns en efterfrågan på street food av närproducerade råvaror av hög kvalitet och att det går att skapa en mångfald i utbudet. Svensk gatumat behöver inte per definition betyda fabrikstillverkad korv med bröd, säger Jannie Vestergaard. SKÅNES MATFESTIVAL ÄR också ett innovativt koncept

BONNARPS HJORTGÅRD

ATT SMAKA SIG genom Skåne är ett av de bästa sätten av

var en av flera aktörer som under 2013 deltog på Nordic Taste i Köpenhamn under Smaka på Skånes varumärke. Foto: Jannie Vestergaard

uppleva och lära känna regionen. 2012 initierade Smaka på Skåne ett pilotprojekt på temat kulinariska utflykter för att lyfta de skånska besöksmål som redan finns och har öppet för turister året om. – Just då pågick det diskussioner på flera håll om utvecklingen av kulinariska rutter i Norden och hur man genom ett bättre värdskap kunde skapa tillväxt i branschen. Vi hämtade inspiration från den danska sidan där Visit Denmark stöttat utvecklingen av mobilappen Smagen af Danmark, säger Jannie Vestergaard. – Eftersom det inte var helt lätt att förankra tankarna om en app bestämde vi oss för att göra en broschyr för att visa vad kulinariska utflykter kan betyda för att öka tillgängligheten och synligheten av de kulinariska besöksmålen. Eftersom pilotprojektet initierades samtidigt som arbetet med den skånska dryckesstrategin pågick och utvecklingen av konceptet med en skånsk dryckesbar på Älska Mat & Vin, föll det sig naturligt att den första broschyren med kulinariska utflyktsförslag också handlade om skånska drycker. Transparensen var viktig i framtagningen av vilka kriterier som skulle gälla för att få vara med som dryckesproducent.

42 SMAKA PÅ SKÅNE

framtaget av Smaka på Skåne. Festivalen, som initierades av Anders Cederberg, krögare på Brösarps Gästgifveri, och Charlotta Ranert, Pink Chili Consulting, har drivits som ett projekt inom Smaka på Skåne med egen finansiering och har utvecklats till en mötesplats för matintresserade. Genom samverkan mellan stora och små aktörer inom livsmedelsbranschen och turistnäringen synliggörs Skåne som en kulinarisk region. Skånes Matfestival arrangerades för första gången i maj 2014 och för andra gången i maj 2015. – Vår ambition är att matfestivalen ska bli en årligen återkommande mötesplats för bransch och konsument som bidrar till utvecklingen av det kulinariska Skåne och att det så småningom blir ett koncept som andra regioner kan inspireras och använda sig av, säger Jannie Vestergaard. Utvecklingen av Skåne som kulinariskt turistmål är än så länge bara i sin linda. Mycket finns kvar att göra för att regionen ska stå sig i en internationell konkurrens. Smaka på Skåne har under de senaste fyra åren haft i uppdrag att föra processen framåt, vilket tidvis varit en utmaning då det inte funnits någon regional handlingsplan. – När vi påbörjade vårt uppdrag var det svårt att se den röda tråden i det arbete som redan pågick. Det fanns ingen officiell strategi för hur Skåne skulle bli en region känd för sin kulinariska turism, säger Jannie Vestergaard. Men under våren 2015 har Tourism in Skåne presenterat en tematisk handlingsplan för hur regionen ska arbeta med mat och dryck. – Vi har stora förhoppningar på handlingsplanen och tror att den kommer underlätta förankringen av våra satsningar i framtiden.


Och nu då? UTVECKLINGSPOTENTIAL OCH VÅRA REKOMMENDATIONER:

ÎÎ Minska avståndet mellan turismnäringen och mat/dryckesproducenter. Arbetet med kulinarisk turism ställer krav på kunskaper både inom turism och om mat och dryck. Det vill säga ökad samverkan mellan aktörerna, men också ökade kunskaper kring turism för personer som arbetar med utveckling av mat och dryck och ökade kunskaper kring mat och dryck för personer som arbetar med utveckling av måltidsturismen. Det har blivit bättre under projektperioden, men det är fortfarande lång väg att gå. Detta är en generell utmaning i hela Norden. ÎÎ Vår erfarenhet är att det ofta är en utmaning att få mindre företag att se sig själva som en del av turismnäringen. Detta har vi försökt bearbeta vid till exempel workshops och coachning inför specifika events, där man i mindre grupper kan skapa förtroende och länka sin verksamhet till upplevelser och turism. ÎÎ Det finns en stor potential i att utveckla kulinariska rutter och det måste generellt bli lättare för besökare att hitta fram till våra skånska kulinariska upplevelser; en app och/eller mobilanpassad webbsida bör utvecklas – samtidigt som man skräddarsyr kompetensutvecklingsaktiviteter med fokus på värdskap, paketering och samverkan mellan aktörer. ÎÎTill stöd för de skånska spjutspetsarna inom måltidsturismen måste skiktet av företag därunder samt inte minst nätverken fortsatt utvecklas och bli mogna för export.

De har fått smaka på skånsk mat och dryck Urval av events som Smaka på Skåne arrangerat eller medverkat på för att säkerställa och synliggöra skånska mat och dryck.

Malmö

MALMÖFESTIVALEN, 16–23 AUGUSTI 2013

KULTURNATTEN, 11 OKTOBER 2013


”Smaka på Skåne – Street Food Fika”,
skånsk fika och dryck i ”ekoreko-zonen” samt programpunkter i köket.

Street food, fika och öl från skånska matföretag. 11 000 personer besökte området och 4 000 portioner mat serverades. Samarrangemang med Sveriges ambassad och Nordiska Ministerrådet.

Brösarp SKÅNES MATFESTIVAL, 23–25 MAJ 2014 OCH

SWEDISH WORKSHOP, 14–15 MAJ 2013

22–24 MAJ 2015

Galamiddag på Luftkastellet och goodiebags med skånska produkter, cirka 200 gäster och deltagare, arrangerades av VisitSweden, Tourism in Skåne och Malmö Turism.

En skånsk matfestival som två år i rad engagerade 100 stora och små aktörer från olika delar av branschen och lockade 8 500 besökare första året och 10 000 andra året.

Göteborg WORLD FOOD TRAVEL SUMMIT 2013,

COPENHAGEN COOKING/NORDIC TASTE, 25–26 AUGUSTI 2012 OCH 24–25 AUGUSTI 2013

Nio producenter och tio restauranger deltog på Nordic Taste under Smaka på Skånes varumärke 2012. Året därpå 8 restauranger, 9 producenter och skånsk bar med 6 dryckesproducenter. Drygt 6000 besökare/år. I samarbete med Tourism in Skåne.

21–24 SEPTEMBER 2013


Öl, whiskey, must och desserter från Skåne på Try Swedish-mingel. Samarbete med Tourism in Skåne.

Stockholm

EVENT PÅ TORVEHALLERNE, 5 MAJ 2013

Fem skånska producenter och en restaurang deltog i samarrangemang med Tourism in Skåne och Visit Sweden. MIDDAG PÅ SVERIGES AMBASSAD, 23 APRIL 2013

60 inbjudna ambassadörer, samarrangemang med Tourism in Skåne och Skånska Matupplevelser.

ÄLSKA MAT & VIN,
OKTOBER 2011, 2012, 2013 OCH 2014


Officiell partner 2012–2014 med bland annat monter, skånsk dryckesbar, scenprogram, workshops och Gastronomiska Matverk. Tusentals besökare har, bland annat genom Älska Mat & Vin, fått ta del av recept från Nya Skånska Köket och Smaka på Skånes guider till kulinariska besöksmål i Skåne. EUROVISION SONG CONTEST, MAJ 2013

Skånsk mat och dryck på invigningsceremonin på Malmö Opera, semifinalfesterna och i en helskånsk kiosk på Malmö Arena, i presscentret på Malmö mässan och i vårt eget event ”Taste of Skåne – Street Food Corner” på Södertull. I samarbete med Malmö Stad. LIVSMEDELSAKADEMINS DAG, 2011, 2012, 2013 OCH 2014

Skånsk mat och dryck, vissa år inspirerad av Nya skånska köket, har årligen serverats på Livsmedelsakademins dag – en mötesplats med föredrag för livsmedelsbranschen. Omkring 200 personer deltar årligen.

MÖDEDAGEN, 3 MARS 2011

Mötesevent där skånsk mat och dryck serverades. Samarbete med Tourism in Skåne, Visit Sweden och Skånska Matupplevelser. Samarbete med Tourism in Skåne. SKÅNE:STOCKHOLM, 16 OKTOBER 2013


Event arrangerat av Region Skåne för beslutsfattare, opinionsbildare och näringslivsrepresentanter. Skånsk meny med fokus på innovation, unika råvaror och producenter, samt storytelling. Eventet besöktes av 300 personer.

Kiruna

Event på Sveriges ambassad i Köpenhamn med cirka 100 deltagande uppköpare, researrangörer och journalister. I samarbete med Exportrådet, Tourism in Skåne, Visit Sweden och Skånska Matupplevelser.

London

DERTOUR ACADEMY, 27 NOVEMBER OCH 1 DECEMBER 2011

600 researrangörer från Tyskland deltog i galamiddag med skånsk mat och dryck. 48 personer deltog i pretour i Skåne med bland annat middag på Häckeberga slott. Arrangerades av Dertour Academy och Visit Sweden, i samverkan med bland annat Tourism in Skåne.

Köpenhamn LET THE NORDIC STREET FOOD REVOLUTION BEGIN,

SUSTAINABLE FASHION, 23 APRIL 2014

5–6 FEBRUARI 2013

Event på temat hållbarhet och mode i samarbete med Sveriges ambassad. Skånsk mat och dryck serverades under middagen med 150 deltagare.

Konferens i samarbete med Ny nordisk mat, avstamp för hur Norden kan arbeta med street food. 65 deltagare från hela Norden deltog med internationellt kända föreläsare.

SMAG PÅ SVERIGE, 29 MARS 2011

SWE-DISH, 6 SEPTEMBER 2011

Matevent med skånsk buffé för 200 deltagande researrangörer, inköpare och journalister. I samarbete med Visit Sweden, Exportrådet, Tourism in Skåne och Skånska Matupplevelser.

SMAKA PÅ SKÅNE 43


inviger Matrundan på Österlen 2012 på Karlsfälts gård utanför Ystad. Foto: Jannie Vestergaard INGALILL THORSELL


”Sedan Matrundan bildades har vi märkt ett klart ökat intresse för äkta lokal mat med hög kvalitet både hos besökare och lokala aktörer. I Matrundan samverkar företag som erbjuder kulinariska upplevelser på Österlen. Verksamheterna ser olika ut, men alla har samma stolthet för maten och platsen. Smaka på Skåne har gett oss viktigt stöd med både kompetensutveckling och synlighet, vilket har hjälpt oss att stå på egna ben.” Ingalill Thorsell, Drakamöllan, verksam inom Matrundan sedan starten och ansvarig för genomförandet de första åren

SMAKA PÅ SKÅNE 45


NYA SKÅNSKA KÖKET

Hur smakar Skåne? Med begreppet Nya Skånska Köket har Smaka på Skåne tillsammans med skånska kockar och mathantverkare arbetat med att förtydliga och uppda­ tera Skånes kulinariska profil. Inspirationen till Nya Skånska Köket kommer från Nya Nordiska Köket – en filosofi om att låta nordiska råvaror och mattraditioner utgöra grunden för ett innovativt kök med tydlig profil. En av filosofins mest kända anhängare är Noma, vid flera tillfällen utsedd till världens bästa restaurang. FÖR ATT LYCKAS i den internationella

konkurrensen om kräsna restaurangbesökare och turister krävs en tydlig profil som både är unik och attraktiv. Men vad är egentligen unikt och attraktivt med skånsk mat och dryck? Ett återkommande önskemål bland

restauranger och mathantverkare har varit att öka sin kunskap om regionala traditioner och specialiteter, både för att utveckla sin verksamhet och för att kunna kommunicera ett större sammanhang till besökare och kunder. Genom att återvända till råvaror och tillagningsprocesser som använts traditionellt och kombinera dessa med experimentlusta och känsla för aktuella trender har Smaka på Skåne sett att både restauranger och mathantverkare har möjlighet att utvecklas i sin matlagning. Att främja innovation baserat på tradition är hörnstenen i det Nya Skånska Köket. – Ett första steg i utvecklingen var att bygga kunskap om regionens särart och profil, säger Andreas Larsson, ambassadör och projektledare för Nya Skånska Köket.

2010 ANLITADE SMAKA på Skåne

receptutvecklaren Pär Extor för att gå igenom material från Folklivsarkivet i Lund för att inventera vilken gastronomisk inspiration som kunde utvinnas ur de handskrivna recept som förvaras i arkivet. Resultatet blev en digitalisering av drygt hundra recept, som hade potential att användas i restauranger, bland mathantverkare, och i hemmakök. Antingen som recept, eller som inspiration till eget nyskapande. SEDAN GJORDES ETT urval av

Ladda ner alla recept från Nya Skånska Köket på www.smakapaskane.se.

recepten, som tolkades av Johan Liljegren då kökschef på Thott’s Restaurang på Radisson Blu i Malmö. Receptbroschyren som blev resultatet, har Smaka på Skåne sedan dess spridit i flera olika sammanhang för att inspirera till skånsk matlagning. Vid Eurovision Song Contest i Malmö

Fo

to:

b Tor

Lager wall jörn

SAGT OM SMAKA PÅ SKÅNE

”Det var extremt roligt att få inblick i det gamla mathantverket under arbetet med receptfoldern Nya Skånska Köket och resultatet blev förvånansvärt bra. Tanken på ett skånskt matmanifest är fantastisk. Jag hoppas att idén kommer att drivas vidare och att allt fler hakar på.” Johan Liljegren, numera Executive Chef på Scandic Triangeln

46 SMAKA PÅ SKÅNE


Krusbärspudding 6 ugnfasta portionsformar 1 1/2 liter rensade krusbär 2 1/2 dl socker 1/2 msk potatismjöl, utrört i 1 dl vatten 6 dl grädde 8 ägg 1 1/2 dl mjöl 2 msk smält smör 1/2 dl ströbröd

Koka krusbär och socker till ett mos. Red moset med potatismjölet och passera detta genom en sil. Låt svalna. Vispa ägg och grädde för sig, smält smöret och rör ner i krusbärsmoset tillsammans med det smälta smöret och ströbrödet. Sikta ner mjölet i smeten och häll upp i smorda portionsformar. Grädda i ca 45 minuter 175 grader. Pudra över florsocker.

Foto: Torbjörn Lagerwall

Recept från 1888.


NYA SKÅNSKA KÖKET

2013, i samband med kampanjer för butikskonceptet ”Smaka på Skåne – Närproducerat och noga utvalt”, under mässor som Älska Mat & Vin och vid olika evenemang har broschyren nu spridits i över 60 000 exemplar på svenska och i drygt 5000 exemplar på engelska. DET NYA NORDISKA Köket blev ett

begrepp när kockar från de nordiska länderna skapade ett gemensamt manifest 2004. Det har sedan dess fungerat som inspiration för både kockar, mathantverkare, offentlig sektor och storindustri. – Vi ville testa om ett motsvarande manifest för Nya Skånska Köket kunde ge energi och inspiration för en gemensam profil som ändå gav stort utrymme för individuella tolkningar, säger Andreas Larsson.

för det dagliga arbetet och kommuniceras utåt, förklarar Andreas Larsson.

I FEBRUARI 2014 bjöd Smaka på Skåne in

SLUTSATSEN BLEV ATT det Nya Skånska

tjugosex personer från restaurangnäringen i Skåne till Häckeberga slott. Syftet var att under ledning av Hans Naess, verksamhetsledare för Gastronomiska Samtal, som var med när det ursprungliga manifestet skrevs, arbeta med en skånsk tillämpning. Till sin hjälp hade de Michael Björklund, som lett en motsvarande satsning på Åland. – Det framkom att det finns en tydlig samsyn om vad som är viktigt för god mat och matlagning bland framstående kockar i regionen, men att detta inte alltid är tydligt vare sig för gäster eller ens övriga personalgrupper. Deltagarna var eniga om att det inte nödvändigtvis behövdes ett detaljerat manifest, däremot ett antal principer som kunde användas som checklista

Kökets principer kunde sammanfattas i fyra punkter. Matlagningen eller förädlingen ska:

Matlandet Under Matlandet­konferensen 2012 serverades en buffé med tre desserter med äppeltema från Skåne. Dessertmenyn utformades av Andreas Larsson i samarbete med Restaurangakademin. Foto: Jannie Vestergaard

• Avspegla den aktuella säsongen i Skåne. • Använda råvaror som blir särskilt goda i Skånes klimat, landskap och vatten. • Avspegla den mångfald som finns i Skåne. • Förena skånska kulinariska tradi- tioner med impulser utifrån. EFTER HÄCKEBERGA TOG Thomas

Drejing initiativet till att leda det fortsatta utvecklingsarbetet för skånsk restaurangnäring. Han har varit den främste uttolkaren av den skånska matprofilen sedan

starten med krogen Petri Pumpa på 1980-talet och som mentor för de flesta av de bästa kockarna på dagens skånska restauranger. I NOVEMBER 2014 gjordes ett viktigt

Och nu då?

avstamp för fortsättningen. Ledande krögare och kockar samlades då i Dalby för att formulera konkreta utvecklingsbehov för restaurangnäringen i Skåne. Att ta ett gemensamt ansvar för att locka till sig yngre talangfulla personer till skånsk restaurangnäring och att ge möjligheter för dessa att utvecklas kunskaps- och yrkesmässigt framstod som den viktigaste punkten att arbeta med. – Nu finns det ett nätverk av engagerade restaurangmänniskor som vill driva utvecklingen av det skånska köket framåt, säger Håkan Jönsson, som initierade Nya Skånska Köket under sin tid som verksamhetsledare för Smaka på Skåne.

UTVECKLINGSPOTENTIAL OCH VÅRA REKOMMENDATIONER:

ÎÎ Fortsätt öka kompetenserna kring det skånska skafferiet; säsongsanpassning, nose-to-tail med mera. ÎÎ Fortsätt nätverks­ bildande och ökad samverkan mellan skånska kockar; inte bara maten på tallriken, men även kompetensförsörjning och kompetensutveckling. ÎÎ Nya Skånska Köket betyder också mångfald och att jobba för att ta till vara på de mång­ kulturella influenserna.

Fo

to:

erg eresia B na T An

SAGT OM SMAKA PÅ SKÅNE

”Det räcker inte att tänka på maten på tallriken om vi vill utveckla restaurangnäringen i Skåne. Det behövs samarbete och nätverk där vi kan ta tag i gemensamma frågor kring profilering och hur det skall bli mer attraktivt att arbeta på skånska restauranger.” Thomas Drejing, kocknestor och engagerad i utvecklingen av ett skånskt manifest

48 SMAKA PÅ SKÅNE


Tolkningar Under Eurovision Song Contest i Malmö 2013 och Skånes Matfestival i Brösarp 2014 har skånska restauranger serverat sina tolkningar av Nya Skånska Köket. Foto: Meredith Andrews

Dashi med Yamasaki Nya Skånska Köket är inget musealt eller exkluderande. Alla kan tolka det på sitt eget sätt. En av de mest spännande tolkningarna gjordes under en dashiworkshop med Junya Yamasaki från restaurang Koya i London. Workshopen genomfördes i samarbete med Fool Magazine. I maj 2014 träffades skånska kockar, matbloggare och andra matentusiaster för att göra dashi, japansk aromatisk buljong, på skånska råvaror. Foto: Per-Anders Jörgensen

Matvandringar Under vårkampanjen till ”Smaka på Skåne – När­producerat & noga utvalt” har det under tre år genomförts demonstrationer med totalt cirka 350 smakprover ur recept­samlingen Nya Skånska Köket. Konsumenter har under Andreas Larssons ledning tagits med på matvandringar i butik där skånska råvaror, primörer och produkter visats upp och inte minst hur de kan komponeras till välsmakande måltider. Foto: Cecilia Franck

Skåne:Stockholm

Malmö Cooking Under hösten 2013 tog nätverket Malmö Cooking, som består av sex Malmö­krogar, kontakt med Smaka på Skåne för att inleda ett samarbete. Inför nätverkets höstarrangemang genomförde Smaka på Skåne en kompetensutvecklingsworkshop med fokus på två teman – fisk respektive dryck. Malmö Cooking har dessutom medverkat tillsammans med Smaka på Skåne under Älska Mat & Vin. Foto: Jannie Vestergaard

Som ett led i arbetet med att öka synligheten för skånsk mat har Nya Skånska Köket använts i flera olika sammanhang. Vid eventet Skåne:Stockholm, i oktober 2013, visades en tolkning av Nya Skånska Köket för politiker och tjänstemän i Stockholm. Förutom att beslutsfattare fick en möjlighet att få upp ögonen för Skåne som kulinarisk region blev detta och andra arrangemang också en möjlighet till kompetensutveckling och nätverksbyggande för kockar och mathantverkare. Åtta producenter och två kockar från Skånes regionala kocklandslag deltog i arbetet med att ta fram och utarbeta menyn. Foto: Jannie Vestergaard


med Titti Qvarnström i spetsen var en av de deltagande restaurangerna i temaområdet Skånska smaker under Skånes Matfestival 2015. Foto: Cecilia Franck BLOOM IN THE PARK


”Jag tycker att det är fantastiskt att Smaka på Skåne har haft resurser och möjlighet både att dra igång och stötta initiativ som ökat nätverkande och bidragit till att olika delar av det kulinariska Skåne parats ihop. Att skapa ett intresse för vår regions råvaror och producenter gynnar även restauranger.” Titti Qvarnström, köksmästare Bloom in the Park och Sveriges första kvinnliga stjärnkock enligt Guide Michelin

SMAKA PÅ SKÅNE 51


SKÅNSKA DRYCKER

Med drycken som drivkraft I arbetet med att profilera Skåne gentemot besökare har maten oftast en självklar roll. Den skånska drycken glöms däremot ofta bort. Trots att det är den främsta drivkraften till kulinarisk turism världen över. Och trots att få andra regioner i Sverige kan mäta sig med Skåne när gäller den mångfald av drycker som produceras i vårt landskap.


skånskt vin? Vinbonden Lars Hagerman försöker sätta ord på de skånska smakerna under en sensorikkurs för vinodlare. Foto: Jannie Vestergaard HUR SMAKAR


SKÅNSKA DRYCKER

har Smaka på Skåne arrangerat en skånsk bar på Älska Mat & Vin, där mässbesökarna, inte bara kunnat smaka på flera olika skånska drycker, utan även möta producenterna över bardisken. Foto: Cecilia Franck TRE ÅR I RAD

MUST OCH BÄRJUICER. Öl, cider och vin. Whiskey, vodka och

UNDER 2012 PÅBÖRJADE Smaka på Skåne arbetet med att lyfta

calvados. Skånes dryckesproducenter har under de senaste åren exploderat till antalet. De har lärt sig att bruka jorden och anpassa sig till klimatet för att ta fram nya och unika drycker. De senaste tio åren har omsättningen i den ­skånska dryckesbranschen ökat med över femtio procent och är nu över tre miljarder, varav en miljard är exportdrycker. – I vårt arbete med att säkerställa att maten som serverades på event som profilerade regionen var skånsk insåg vi ganska tidigt att drycken glömdes bort. Många såg potentialen i att servera mat gjord på skånska råvaror producerade av skånska företag och tillagade av skånska kockar. Men sedan serverades ett franskt vin till, säger Jannie Vestergaard, verksamhetsledare för Smaka på Skåne.

den skånska drycken på en mer strategisk nivå än tidigare. Efter att ett nationellt dryckessymposium arrangerats i slutet av 2011 initierade Smaka på Skåne och Länsstyrelsen i Skåne en skånsk dryckesstrategi. Syftet med strategin var att utveckla och definiera den skånska unikiteten, stärka tillväxten, öka sysselsättningen inom dryckesindustrin i Skåne och ha ett gemensamt verktyg för prioriteringar av offentliga resurser. – En viktig förutsättning för att Skåne ska bli erkänt för sina drycker är att skåningarna själva ska vara stolta, känna till och köpa skånska drycker, säger Jannie Vestergaard. Genom att samla representanter från den skånska dryckesbranschen drev Smaka på Skåne arbetet med att ta

Fo

to:

Ce

Fra cilia

nck

SAGT OM SMAKA PÅ SKÅNE

”Den skånska dryckesstrategin som initierats och utvecklats ­tillsammans med flera olika aktörer i regionen har bidragit till att angelägna utvecklingsprojekt har kunnat prioriteras, tilldelas resurser och förverkligas till nytta för många. I ett regionalt och kulinariskt perspektiv kan unika drycker både bidra till ökad självkänsla och stolthet hos befolkningen samt bidra till att stärka attraktionskraften på besökande.” Kimmo Rumpunen, projektledare, Centrum för Innovativa Drycker/SLU Balsgård

54 SMAKA PÅ SKÅNE


Skånsk dryckesstrategi 2013-2020 Strategin innehåller sex insatsområden och tjugo åtgärder. var temat på Smaka på Skånes första folder med kulinariska utflyktsförslag. Det finns en stor potential i utvecklingen av skånska drycker. Drycken kan på många sätt bli ett signum för regionen. Foto: Cecilia Franck SKÅNSKA DRYCKER

INSATSOMRÅDENA ÄR:

• Skånsk unikitet • Excellenta råvaror • Förädlade drycker • Skånska drycker i handel och restaurang • Förstklassiga besöksmål • Skånska drycker i offentlig sektor MEDVERKANDE AKTÖRER:

fram riktlinjerna för strategin. Fler träffar och djupintervjuer med utvalda aktörer följde för att slutligen kunna lansera en förankrad strategi i april 2013. – Att odlare, dryckesproducenter och verksamma inom handeln, restaurang, turistnäringen och akademin var aktiva i processen ser vi som en självklar framgångsfaktor.

– Det är väldigt bekvämt för oss småbryggerier att kunna luta oss tillbaka i Smaka på Skånes trygga famn i sådana här sammanhang, säger Bosse Bergenståhl från Lundabryggeriet, som deltagit i den skånska dryckesbaren tre år i rad. NÄR SMAKA PÅ Skåne inledde ett pilotprojekt om kulinariska

I ANSLUTNING TILL lanseringen utlyste Länsstyrelsen

i Skåne 4,5 miljoner kronor inom ramen för Landsbygdsprogrammet för insatser kopplade till dryckesstrategin. – Flera dryckesproducenter har i generationer dragit nytta av Skånes optimala förutsättningar för att framställa unika drycker. De senaste åren har folks intresse för de lokala äppelmusterierna, ölbryggerierna och vingårdarna dessutom ökat. Därför vill vi vara med och ge ytterligare kraft till den här satsningen, sa Henrik Andersson, då enhetschef på Länsstyrelsen Skåne, i samband med utlysningen. UNDER 2012 UTVECKLADE Smaka på Skåne också ett nytt

koncept för att uppmärksamma de skånska dryckes­ producenterna gentemot konsument. Under Älska Mat & Vin arrangerades för första gången en helskånsk bar där mässbesökarna, inte bara kunde smaka på flera olika ­skånska drycker, utan även möta producenterna över bardisken. Den skånska baren blev en succé. Och har sedan dess arrangerats varje år med nya och återkommande deltagare på mässan.

rutter 2012 blev det med tanke på övriga satsningar på drycken också naturligt att temat skulle vara skånska dryckesproducenter. – Syftet med pilotprojektet var att visa på möjligheterna med att utveckla den kulinariska turismen genom att göra det enklare för besökare att hitta ut till skånska besöksmål med fokus på mat och dryck. Att utgå från de skånska dryckesproducenterna var perfekt, eftersom flera av dem också är besöksmål som är öppna året om, säger Jannie Vestergaard. De första projekten inom dryckesstrategin avslutades vid årsskiftet 2014/2015. Målet är att uppdatera strategin sommaren 2015. – Nästa steg är att ta fram underlag för att mäta fram­ gångarna enligt indikatorerna i dryckesstrategin. Inför det nya Landsbygdsprogrammet kommer det behövas en fortsatt mobilisering med aktörerna. Skånsk dryckesstrategi är ett starkt verktyg som ger oss alla möjligheter att nå visionen om att Skåne ska bli en ledande dryckesregion 2020.

Kiviks musteri, Sprit of Hven/Backafallsbyn, Lundabryggeriet, Helsingborgs Bryggeri, Öspab frukt, Fruemöllan Bär, Hällåkra vingård, Ängavallen, Aventure, Oatly, Klippans kommun, Ica Kvantum Malmborgs Tuna, Thott´s restaurang, Svenska Vinodlarföreningen, Tillväxt Trädgård, SLU, Gustibus, Centrum för Innovativa drycker, Krinova/TransforMAT, Lunds universitet, Lunds Tekniska Högskola, Länsstyrelsen i Skåne, Livsmedelsakademin/ Smaka på Skåne med flera. Ladda ner ”Skånsk dryckesstrategi 20132020” på www.smakapaskane.se.

SMAKA PÅ SKÅNE 55


EXPORT

Export synliggör S Export är en viktig faktor i utvecklingen av Skåne som en kulinarisk front­region. För skånska mat- och dryckes­företag som vill bredda sin marknad har Smaka på Skåne fungerat som ett stöd på vägen. Samtidigt som intresset för det nordiska köket växer utomlands har allt fler småskaliga producenter och mathantverkare börjat intressera sig för marknader utanför landsgränserna. Under de senaste åren har Smaka på Skåne gjort flera exportsatsningar i samarbete med bland andra Exportrådet, Business Sweden och TransforMAT. – Export innebär inte bara stora möjligheter för de enskilda företagen som vågar satsa, utan är även viktigt för att öka synligheten och väcka intresse för Skåne utomlands, säger Monica Åquist, projektledare på Smaka på Skåne.

I HANDLINGSPLANEN FÖR Sverige – det nya Matlandet fanns

mål om att livsmedelsexporten skulle fördubblas från cirka 50 miljarder till 100 miljarder kronor per år. I linje med visionen om Matlandet har Smaka på Skåne gjort flera satsningar för att småskaliga matentreprenörer ska bli exportmogna. – Vi har märkt av en stor positiv förändring när det gäller företagens inställning till export. Inför vårt första exportprogram 2011 fick vi jaga företag och övertala dem till att anmäla sig. Vår senaste exportsatsning initierades av företagen själva, säger Monica Åquist. SMAKA PÅ SKÅNES exportsatsningar har skiljt sig åt från år till

år beroende på de deltagande företagens behov. – Många företag är intresserade av export men vet inte helt hur de tar steget dit. Frågor om språk, lagar, logistik och prissättning har ofta kommit upp men våra erfarenheter har visat att det absolut viktigaste är att ha en fungerande och väl genomgången affärsplan, som fungerar både på hemmamarknaden och utomlands. Först då har företagen fått en känsla av att vara exportmogna.

Fo

to:

Pre

to/B ssfo

usiness Sweden

SAGT OM SMAKA PÅ SKÅNE

”Smaka på Skåne är en utmärkt samarbetspartner för Business Sweden för att lyfta unika skånska matproducenter ut på den internationella marknaden. Smaka på Skåne har omfattande kunskap om och ett brett nätverk bland de skånska företagen, med tonvikt på de mindre med helt unika produkter. Deras seminarier och kunskapshöjande nätverksträffar är ypperliga och kompletterar på ett mycket bra sätt våra erbjudanden och tjänster.” Maria Varnauskas, manager för Business Development Food, Business Sweden

56 SMAKA PÅ SKÅNE


Skåne utomlands Första steget mot nya marknader I oktober 2011 inledde Smaka på Skåne projektet Food Export tillsammans med Business Sweden (dåvarande Exportrådet), TillväxtTrädgård och TransforMAT. Nio småskaliga livsmedelsföretag och primärproducenter från Skåne och Kronoberg deltog och när projektet avslutades i maj 2012 hade företagen fått coachning av erfarna affärsutvecklare och utbildning i hur de skulle verka för att deras produkter skulle slå igenom utomlands. Företagen som deltog (med stöd från Smaka på Skåne) var Spirit of Hven, Torekows Lilla Chipsfabrik, Larsvikens Lantbruk, Per i Viken Chark, Karlfälts gård och Vendel. I dag har Spirit of Hven, Larsvikens Lantbruk och Karlsfälts gård nått nya framgångar på sina exportmarknader, främst i Norden och våra närområden.

Skånska smaker på världens största mathantverksmässa I oktober 2014 arrangerades världens största mässa för småskaliga mat- och dryckeshantverkare i Turin i Italien – Salone del Gusto y Terra Madre. Smaka på Skåne och TransforMAT fanns på plats i den svenska samlings­ montern tillsammans med fyra skånska matföretag. Business Sweden och Visit Sweden var värd för montern

och de deltagande producenterna från Skåne marknadsfördes under det svenska konceptet ”Try Swedish”. Företagen som deltog var Bidrottningen, Röstånga Mölla, Spirit of Hven och Gylleneiden Naturkultur & Mathantverk.

Skånsk mat över sundet Under hösten 2014 gjorde Smaka på Skåne en samlad insats med flera aktiviteter kopplade till export med fokus på Danmark, tillsammans med TransforMAT och Jakob True, managing director på Green Seed Group Nordic. Flera workshops arrangerades utifrån företagens behov för att bli redo för export mot Danmark. Workshoparna handlade bland annat om vilka krav som ställs på förpackningen vid export, unique selling points (USP), realistiska mål och affärsplanens utformning samt om hur man pitchar sitt företag för potentiell kund. Totalt engagerade satsningen ett tjugotal företag, varav fem företag var med under hela satsningen. De företagen är Spirit of Hven, Skånsk chili, South Plains Brewery, Kolsvart och Foteviks. Det drygt 8 månader långa förloppet avslutades med en demo- och försäljningsresa till Århus i Danmark i maj 2015.

Fo

to:

Ce

cilia

Franck

SAGT OM SMAKA PÅ SKÅNE

”Smaka på Skånes exportsatsning är ett nytänkande sätt att assistera små och mellanstora företag med att utveckla sin export till förmån för hela regionen. Med riktade insatser visar man en väg framåt och det skapas en känsla av gemenskap mellan entreprenörer som ofta bara behöver bekräftas i vad de håller på med för att utvecklas på egen hand.” Jakob True, exportrådgivare och managing director, Green Seed Group

10

tips om export Jakob True, managing director på Green Seed Group, ledde Smaka på Skånes exportsatsning mot Danmark 2014– 2015. Här är hans bästa tips till producenter som vill exportera. 1. Du har bara en chans till att göra ett första intryck. Att vara förberedd är därför nyckeln till framgång. 2. Besök marknaden som du är intresserad av. 3. Ta reda på vad du kan göra själv och om du behöver rådgivning och stöd i några frågor. 4. Beskriv gapet i marknaden som dina produkter kan fylla. 5. Gör en tidsplan för beslut. 6. Gör dina första säljsamtal. 7. Kom väl förberedd till säljmöten. 8. Sätt dig in i kundernas situation och fundera på varför de behöver din produkt. 9. Lyssna mer på kunderna än på dig själv. 10. Följ upp dina samtal och möten inom kort.

SMAKA PÅ SKÅNE 57


EXPORT

Fyra erfarenheter av export

ck an Fr

Fo to: C

ec

ilia

”Vi fick lära oss hur ”Jag fick möjlighet att viktigt det är att ha se våra produkter ur ett formulerat en affärsidé” europeiskt perspektiv” Bidrottningen var ett av fyra skånska företag som med stöd från Smaka på Skåne fick möjlighet att delta under Salone Del Gusto & Terra Madre i Italien under hösten 2014. Familjeföretaget styrs av Viktoria Bassani och omfattar nio bigårdar i sydvästra Skåne.

Hade ni klarat av en exportsatsning på egen hand? – Nej, utan exportprojektet hade vi inte rett ut det. Vi fick nya kunskaper och tips om export och vi fick lära oss hur viktigt det är att ha formulerat en affärsidé, en vision och sina kärnvärden. Det hade vi inte arbetat igenom på samma sätt om vi inte hade varit med i projektet. Idag utgör exporten en femtedel av vår omsättning och det är vi väldigt glada för. Eftersom vi har en sådan speciell produkt gör exporten att vi slipper konkurrera ihjäl oss på hemmaplan.

Vad fick ni ut av deltagandet på mässan? – Jag fick möjlighet att se våra produkter och vår verksamhet ur ett europeiskt perspektiv. Vi fick otroligt positiv feedback på produkternas profil och vi fick bekräftat att det finns en stor nyfikenhet på våra produkter och på äkta mat generellt hos en bred europeisk publik. Vi fick också bekräftat att svensk honung är undervärderad och underprisad som functional food.

Vart exporterar ni idag? – Vi är nu inne på vår tredje exportmarknad. Efter projektet började vi exportera till Norge, i november 2014 fick vi ett stipendium från Business Sweden som ledde till att vi började exportera till Finland och under våren 2015 ska vi börja sälja till en brittisk webbutik. Vår exportsatsning har gått rätt så fort, så nu ska vi ligga lite lågt ett tag så att vi inte förtar oss. Det är viktigt att vi hinner följa upp och sköta de kontakter som vi nu har. Vilket är ditt bästa tips till andra matföretag som funderar på export? – Ta hjälp, och tro inte att du kan lyckas helt själv. Det är mycket som kan gå fel, och det kan bli dyrt om man inte har den kunskap som krävs.

58 SMAKA PÅ SKÅNE

Fo t o :

Ann a

Lin d

Le

wi n

Halvvägs in i FoodExport började familjeföretaget Larsviken i Viken att exportera chips under det nya varumärket Larssons chips. Idag, två år senare, är de inne på sin tredje exportmarknad. Bitte Larssons bästa tips till andra mat­ företag är att ta hjälp innan man tar sikte på utlandet.

Hade ni deltagit utan stödet från Smaka på Skåne? – Vi hade åkt dit som besökare, men vi hade aldrig haft möjlighet att delta som utställare. Vi hade inte ens tänkt tanken eftersom vi saknade personalresurser. Det var otroligt värdefullt att få stödet och även hjälp på plats eftersom det var väldigt långa dagar. Vad är nästa steg i er satsning på export? – Redan 2005 sa vi att vi skulle vända blickarna åt export när vi var vi uppe i produktionsvolym och hade provat på vår leveranssäkerhet. Och det är vad vi gör nu. Rent konkret har vi fått kontakt med återförsäljare. Redan första veckan 2015 åker jag till England för att besökare brittiska återförsäljare som jag fick kontakt med på mässan i Italien. Två av våra honungssorter är uppe för godkännande hos deras kontrollmyndighet.


”Utbildningen fick mig att tänka till kring vad det är vi verkligen vill”

”Jag har haft ett stort utbyte med de andra deltagarna i projektet”

Med en spirande nyfikenhet på nya marknader gick Bjärechips med i Smaka på Skånes första exportsatsning Food Export. När projektet nådde sitt slut ett halvår senare var vd:n Göran Nordanders största och viktigaste insikt att Bjärechips inte ska satsa på export.

Fo t o

:C

eci lia

Fr an c

Vad har exportprojektet gett dig? – Det har gett jättemycket, jag har fått stor hjälp både i form av rådgivning och stöttning. Jag hade aldrig gått in i en exportfas i ett så här tidigt skede utan Smaka på Skånes hjälp. Förutom att lära mig mer om regler och praktiska saker, har jag fått se exempel på att det faktiskt är möjligt för småskaliga k livsmedels­företag att lyckas utomlands. Jag har inte riktigt tänkt den tanken innan. Men egentligen är det inte svårare att sälja till Köpenhamn än till Stockholm. På vissa sätt är det till och med enklare. Att få utvidga mitt nätverk och träffa andra i samma situation har också varit väldigt givande, jag har haft ett stort utbyte och många diskussioner med de andra deltagarna i projektet. Vad är nästa steg i din exportsatsning? – Genom den här kursen har jag förstått hur viktigt det är med ekologiskt. Inte minst i Danmark. Jag har hela tiden legat på gränsen till att uppfylla kriterierna och håller därför på att certifiera min odling just nu. Jag har genom projektet också fått föraningar om att det finns danska butiker som är intresserade av min produkt. Så fort jag hittar ett bra och billigt sätt att frakta på kommer jag åka över till Köpenhamn för att sälja in mina såser.

lia Foto :C e ci

Varför är du nyfiken på export? – Eftersom jag bara drivit mitt företag aktivt i två år, hade jag egentligen inga planer på att börja med export redan nu. Men när jag läste om det här exportprojektet väcktes tanken och jag kände att jag ville haka på eftersom fokus låg på Danmark. Den svenska marknaden för chilisåser är inte så stor, och jag tror att den danska marknaden är mer mogen för mina produkter. Dessutom ligger den ju väldigt nära till hands. I Danmark har ”Chili-Klaus” och tv-kocken Camilla Plum väckt intresset för chili, och i Köpenhamn finns Chilihouse, en butik med bara chiliprodukter. Står jag på en marknad och det kommer fram en dansk vet jag att det blir en bra affär.

Fr a nc k

Sakura Holmqvist på Skånsk chili hade egentligen inte en tanke på export. Men efter att hon läst att Smaka på Skånes exportsatsning var inriktad på Danmark väcktes idén. Nu håller hon på att eko-certifiera sin chiliodling utanför Landskrona för anpassa sig till den danska marknaden, där heta chilisåser blivit något av en trend.

Vad var det viktigaste ni lärde er? – Det viktigaste vi lärde oss var att inte satsa på export. Jag är jättenöjd med utbildningen, den var riktigt bra för oss. Jag gillade upplägget och det var flera duktiga föreläsare. Nu har vi funnits i tre år, men då var vi helt nya och under projektets gång började vi inse att vi hade en gigantisk marknad att bearbeta i Sverige. Utbildningen fick mig att tänka till kring vad det är vi verkligen vill göra. Plötsligt såg jag inte längre någon anledning att gå över vattnet. Varför skulle vi sälja våra chips någon annanstans om vi inte först lyckades sälja dem här, på en marknad vi faktiskt känner till? Vad var det med exportprojektet som lockade? – Vi fick en förfrågan och i den fasen vi var kändes det spännande att tacka ja, bland annat för att satsningen enbart riktade sig till skånska livsmedelsproducenter. Jag tror på samverkan och att lära av varandra. Det kändes helt rätt i tiden att lägga resurser på det. Jag jobbade igenom en affärsplan för verksamheten som var jättebra och fick flera gånger bekräftat att vi inte skulle ge oss på export. Vissa kallar våra chips för en premiumprodukt, men sedan exportprojektet kallar jag dem för ”tipsextrachips”. Vi vill attrahera alla. Hela verksamheten bygger på att vi ska få volym. Vi vill inte vara små och lokala. Hur är er inställning till export idag? – Vi säljer faktiskt till England, men det är av en ren tillfällig­ het. Ett företag som säljer svenska produkter tog kontakt och började köpa våra chips under hösten 2014. Sedan har vi levererat till en spansk grossist ett antal gånger, som vill jobba mer med svenska råvaror. Så lite export har det blivit, men det är ingen satsning från vår sida. Om vi skulle satsa måste vi marknadsanpassa smakerna och förpackningarna, och det skulle ta tid och pengar från vår satsning på hemmamarknaden. Hur ser era framtidsplaner ut? – Bjärechips omsatte 12 miljoner kronor 2014. Vi säljer i en del Ica-butiker, men inte på Citygross, Willys och Coop. Chipsmarknaden omsätter 2 miljarder kronor och vi har 4 procent av marknaden på gourmetchips. Jag är övertygad om att vi skulle kunna omsätta 45 miljoner kronor om vi sålde till hela Sverige, så just nu ligger mitt fokus där.

SMAKA PÅ SKÅNE 59


(till vänster) tillsammans med Nils Tenje från lakrits­företaget Kolsvart, som deltog i exportsatsningen mot Danmark 2014–2015. Foto: Cecilia Franck HANNES VAN LUNTEREN


”Samarbetet kring vårt exportprojekt med fokus på Danmark har fungerat väldigt bra. Smaka på Skåne har stått för organisation, administration och kontakter, medan TransforMAT bidragit med rådgivning hands-on till företagen. På så vis är vi alla viktiga ingredienser i en lyckad satsning.” Hannes van Lunteren, business designer, Krinova MAT (tidigare TransforMAT)

SMAKA PÅ SKÅNE 61


FÖRPACKNING OCH DESIGN

Förpackning och design ökar chansen att nå fram Att öka förståelsen, förmedla kunskap och synliggöra förpackningens roll för ökad försäljning. Det var målet när Smaka på Skåne bestämde sig för att inleda ett projekt med fokus på förpackning och design.

25

med fokus på förpackning och design har genomförts med skånska mat- och dryckes­företag inom projektperioden. RÅDGIVNINGAR

– Vår målsättning har varit att berätta om förpackningens försäljningsvärde och att öka kunskapen. Som mathantverkare och producent med begränsad ekonomi spelar förpackningen en otroligt viktig roll i att nå ut, synas och få fart på försäljningen, säger Maria Schmidt Larsson, rådgivare och projektansvarig. MÅLGRUPPEN FÖR PROJEKTET har varit

producenter som har förpackade produkter för försäljning inom dagligvaruhandel, delikatessbutiker, gårdsbutiker och marknader. Genom att aktivt ta kontakt och erbjuda en timmes inledande rådgivning där frågeställningarna rymt allt från varumärkesstrategi till logotyp, etiketter, material och utrustningsval har intresset för förpackningar väckts. Smaka på Skåne hoppas att den

långsiktiga effekten av förståelse och nyvunnen kunskap och intresse kommer att gynna företagen. PROJEKTET HAR MEDVERKAT vid Skånes

Matfestival, Smaka på Skånes temadagar, speeddejting för handlare och producenter, produktutvecklingstävlingen Gastronomiska Matverk och mathantverksmässan Salone del Gusto, vid sidan av en mängd föreläsningar och workshops. Fokuserade rådgivnings- och coachningsinsatser har lett till flera konkreta resultat. Vid SM i Mathantverk 2013 vann Bjärhus Gårdsbutik kategorin Förpackning med sin innovativa förpackning för lufttorkad chark efter vår rådgivning. I januari 2015 steg Skåne för första gång upp på prispallen i den nationella tävlingen Gastronomiska Matverk då Bovetenudlar från Österlen fick 3:e pris. Detta efter ett coachningsförlopp av vår skånska tävlingsledare Andreas Larsson för att få fram produkten och av Maria Schmidt Larsson kring förpackning och design som fick ros av juryn.

MÖJLIGHETERNA ATT MÖTA och utbilda

Skånes mathantverkare har varit många och under de enskilda rådgivningarna har Maria Schmidt Larsson insett att det finns en stor efterfrågan på tips och mer kunskap. – Det finns otroligt många utmaningar för att lyckas nå ut med sin produkt, oavsett hur bra och unikt innehållet och tillverkningen är. Förpackningen är en viktig del, inte minst när man vill öka produktionen och hitta nya försäljningsställen. Vi har kunnat guida genom den snåriga djungeln av regler, materialval och design.

Under projektets andra år, 2014, har fokus legat på förpackningens språk och exponering av produkter på marknad. Projektet, som även har samarbetat med bland annat TransforMAT, Centrum för innovativa drycker, Centrum för livsmedelsutveckling i Karlshamn, Packbridge och OpenUp, har genomsyrats av behovstyrt kunskapsutbyte.

Fo

to:

c ria S Ma

hmidt Larsson

SAGT OM SMAKA PÅ SKÅNE

”Med mina förutsättningar duger det inte att så och harva så som vi lantbrukare har gjort i alla tider. Om lantbruket åter ska spira måste det drivas mer kreativt. För mig var mötet med Maria helt avgörande. Hon hade svaret på hur jag skulle kunna förpacka alla mina idéer i mitt företagande.” Håkan Rasmusson, Värpinge Grön, fick förpackningsrådgivning av Smaka på Skåne

62 SMAKA PÅ SKÅNE


FÖRPACKNING & DESIGN HAR SATSAT PÅ:

• Kompetensutvecklingsaktiviteter, kurser och rådgivning. • A tt agera pådrivande med återkontakter efter rådgivningar. • A tt hjälpa företag lansera produkter i nya förpackningar. • A tt utvärdera råd­ givningen för att se måluppfyllelse. PRODUCENTER HAR FÅTT ÖKAD KUNSKAP OM:

• Förpackningens viktiga roll för försäljningen av produkten, till butik och konsument. • Förpackningens roll för att bevara kvaliteten på produkten. • Designaspekter på förpackning och etiketter. • Leverantörer av förpackningar. FRÅGESTÄLLNINGAR SOM DEN KOSTNADSFRIA OCH PERSONLIGA RÅDGIVNINGEN UTGÅTT FRÅN:

• Vilka krav ställer produkten på förpackningen? • Hur stor volym producerar du? • Ungefär hur stor förpackning har du tänkt dig?

”Det handlar om att få en första chans” Peter Mårtensson driver Möllans Ost i Malmö men är även grossist och importör och levererar läckerheter till 240 butiker över hela Sverige. Varför är det viktigt att satsa på förpackningen? – En förpackning har två viktiga införsäljningskanaler. Det handlar om att övertyga handlaren i första hand och konsumenten i andra hand. Det är ett nålsöga att nå fram med sin produkt. Är förpackningen anskrämlig spelar det ingen roll hur gott innehållet är. Det är när både innehållet och produkten är bra som det blir succé. Och just att få kunden att göra det där första köpet är viktigast av allt. Som liten gårdsproducent är det värt att lägga tid och resurser på förpackningen – det handlar om att få en första chans. Precis som att man kan bli kär vid första ögonblicket. Ser du några trender i förpackningsdesign? – På marmeladfronten börjar det komma lite roligare förpackningar och etiketter, både nyskapande och

Peter Mårtensson berättade om förpackningens betydelse ur handlarens perspektiv när projektet Förpackning och design hade kick-off i april 2013. Foto: Cecilia Franck

de som förfinat de traditionella. Jag ser ju många ostar och tycker att man kan göra ännu mer gällande formen där, fransmännen gör ost i form av klockor och allt möjligt annat. Att formge råvaran är också en förädling. Vilka är dina tips till producenterna? – Ta kontakt och prata med handlare

tidigt i produktionen. Likaväl som vi handlare behöver lära oss om produkterna och få höra storyn bakom dem kan vi dela med oss av tips för ökad försäljning och vad kunderna efterfrågar. Och tänk till kring förpackningsstorleken tidigt. Vad blir slutpriset för konsument? Vad händer om jag minskar mängden?

• Vilka investerings­ möjligheter har du? • Kan du tänka dig manuellt förpackings-­ arbete?

5 tips för en bra förpackning

• Var ska din produkt säljas?

1. SMAK­

2. PRAKTISK

3. STICK UT

4. NÅ FRAM

5. LOCKA

UPPLEVELSE

Välj en förpackning som är praktisk i alla led, från packning och i butik till öppnande och källsortering.

Välj en design som gör att produkten skiljer sig från omgivningen när den står i butikshyllan.

Vad lockas din målgrupp av? Välj en design som tilltalar den.

Välj en design som frammanar känslan av att man redan sitter hemma och njuter.

• Hur ser målgrupp och prisbilden ut? • Hur förpackar dina konkurrenter och kollegor?

Välj en förpackning som bidrar till högsta möjliga smakupplevelse vid det tillfälle när kunden ska äta produkten.

SMAKA PÅ SKÅNE 63


Takao Momiyama, Bovete på Österlen, slog sig samman med kocken Johan Linnerborg från Radisson Blu och vann tredjepris i den riksomfattande tävlingen Gastronomiska Matverk 2015. Foto: Cecilia Franck GUNNEL PETTERSSON OCH


”Vi har fått professionellt stöd i produktutvecklingen och möjligheten att bolla frågor med någon som gjort att processen gått mycket fortare än om vi skulle göra detta helt på egen hand. På så vis är Matverk ett väldigt viktigt sammanhang för att stimulera innovation och få fram nya produkter.” Gunnel Pettersson, Bovete på Österlen, vars lag vann tredjepris i Gastronomiska Matverk 2015 efter coachning och förpackningsrådgivning av Smaka på Skåne

SMAKA PÅ SKÅNE 65


LOKAL MAT OCH DRYCK I OFFENTLIGA KÖK

Offentliga kök viktiga förebilder I Skåne serveras cirka 89 miljoner offentliga måltider varje år. För Smaka på Skåne är målet att närproducerad mat och dryck med regional profil även ska nå ut till den offentliga måltidsnäringen.


DET VIKTIGASTE ­ARGUMENTET

för kommuner och regioner att använda lokala och ekologiska råvaror är att göra aktiva kvalitetsval som skapar ekonomisk hållbarhet lokalt i samhället. Foto: Malin Palm


LOKAL MAT OCH DRYCK I OFFENTLIGA KÖK

STUDIER VISAR ATT

varje satsad krona på upphandling av lokalt och regionalt producerad mat genererar drygt tre gånger pengarna i den lokala ekonomin. Foto: Kennet Ruona

OFFENTLIG MAT BERÖR oss alla under olika skeenden och

50

procent av de livsmedel som köps in ska vara ekologiska till år 2016 och närproducerat ska prioriteras enligt Region Skånes miljöpolicy.

68 SMAKA PÅ SKÅNE

tider i våra liv. I Skåne är engagemanget för att förbättra de måltider som serveras i offentlig regi stort. Det har skett stora och positiva förändringar bara under Smaka på Skånes projektperiod. Region Skånes miljöpolicy har satt som mål att minst 50 procent av de livsmedel som köps in ska vara ekologiska till år 2016 och att närproducerat ska prioriteras. Viktigast av allt om man vill ändra attityd och status kring den offentliga måltiden, kvaliteten på maten och därigenom kompetenserna i köket är att det finns en måltidspolicy och en handlingsplan. I dag har 27 av Skånes 33 kommuner en sådan. – För oss är ökad tillgänglighet av mat med regional profil viktigt, den offentliga måltiden är inget undantag utan ett område som idag prioriteras i många kommuner och i regionen. Många kommuner arbetar idag för att en hög andel av maten ska vara ekologisk, säger Jannie Vestergaard, verksamhetsledare för Smaka på Skåne. – Det är ett viktigt statement mot både konsumenter och leverantörer. I Skåne är den ekologiska odlings- och förädlingsprocenten låg jämfört med resten av Sverige, som ligger något lägre än till exempel Danmark. Med den ökade konsumtionen av ekologiskt i Sverige som vi ser just nu, är vi bra bit på väg. Men kortsiktigt, och långsiktigt om inte omställningsprocessen tar fart, kan kommunernas ekomål medföra import av ekologiska varor som annars

skulle kunna produceras i Sverige. Det viktigaste argumentet för kommuner och regioner att använda lokala och ekologiska råvaror är därmed att göra aktiva kvalitetsval som skapar ekonomisk hållbarhet lokalt i samhället. För producenter och mindre företag är detta en enorm marknad vars potential inte ska underskattas. – Det ökade intresset för lokal mat inom offentlig sektor skulle kunna leda till en brist på skånska råvaror om inte primärproduktionen följer med i omställningsprocessen, dels från bulk till anpassade produkter för offentlig sektor, och dels från konventionell till ekologisk produktion. SMAKA PÅ SKÅNE vill att det ska bli enklare att både sälja och

köpa lokala råvaror för att erbjuda närproducerade måltider av hög kvalitet inom skola, sjukvård och äldreomsorg. Men det kräver ökade kunskaper om hur man kan använda livsmedelsupphandlingen som verktyg för att förverkliga sina mål och visioner. Smaka på Skånes engagemang omfattar ett nära samarbete med Livsmedelsakademins verksamhetsområde Måltidsglädje som jobbar för att öka kunskapen och höja statusen för måltider i skola, på sjukhus och till äldre. – En offentlig måltid innebär så mycket mer än bara en kostnad och ett näringsvärde. Större kunskap och mat lagad från grunden leder till högre kvalitet och en bättre måltidsupplevelse. Det kan i sin tur betyda bättre inlärning hos skolbarn och kortare tid på sjukhuset och därmed


samlat sett lägre kostnader. Att se till helheten har länge saknats inom offentlig sektor, men nu börjar det hända otroligt mycket, inte bara i Sverige utan i hela Norden, säger Jannie Vestergaard.

ger inte bara en bättre måltidsupplevelse. Det ökar också möjligheterna att säsongsanpassa måltider och förståelsen för råvarans väg från jord till bord. Dessutom bidrar det till en ökad stolthet för Skåne som kulinarisk region.

ATT FÖRENKLA MÖJLIGHETERNA för små och medelstora

SKÅNEPILOTEN HAR RESULTERAT i en inspirerande handbok, ”Skånsk handbok för livsmedelsupphandling”, som riktar sig till både beslutsfattare, upphandlare, kostansvariga och leverantörer i Skåne och resten av Sverige. Fylld med tips och råd, och inte minst konkreta förslag på hur logistik och administration kan underlättas. Under projekttiden har Smaka på Skåne också varit med som initiativtagare till ett nordiskt kunskapsutbyte för smart och innovativ upphandling inom offentliga kök. Startskottet för ett nordiskt samarbete blev en 24-timmars workshop i januari 2014 i Malmö där 20 kost­­chefer, upphandlare, jurister och projektledare från Danmark, Finland och Sverige samlades kring upphandlingen som verktyg. Workshopen följdes upp med en konferens med 100 deltagare från sex länder i Helsingfors i oktober samma år. Detta har i sin tur lett till att Livsmedelsakademin har kommit med i en europeisk grupp inför ansökan till Horizon 2020, EU:s ramprogram för forskning och innovation. Ansökan gick inte genom, men har gett Smaka på Skåne tillgång till ett europeiskt nätverk med intressanta framtida samarbetspartners. – Det händer otroligt mycket inom offentlig upphandling även i våra grannländer. De strukturella och ekonomiska utmaningarna vi möter har många likheter och vi kan både inspirera och lära av varandra.

företag vid offentlig upphandling är ett viktigt och nödvändigt steg. Jannie Vestergaard, som har tidigare erfarenhet av att arbeta med offentliga måltider i Danmark och Finland, har varit aktiv i samarbetsprojektet ”Skånepilot: Upphandling närproducerat”. Hittills har arbetet med att jobba innovativt och använda kvalitetskriterier inom offentlig upphandling varit spretigt, inte bara i Skåne. Även om intresset och ambitionerna finns i många kommuner och regioner är utmaningarna för producenter och inköpare många och svåra. Några utmaningar är osäkerhet och inkonsekventa krav i anbudsförfrågningar, avsaknad av fungerande handel med lokala varor och att merparten av Sveriges kostchefer upplever att det är svårt att köpa in närproducerade livsmedel. – Pilotprojektet som vi har drivit tillsammans med LRF och Region Skåne har lett till tankar om en gemensam strategi och handlingsplan för hela Skåne. Ett arbete som inleds under våren 2015 och som nu tas vidare i arbetet med en skånsk livsmedelsstrategi. PROJEKTET HAR OMFATTAT branschöverskridande möten,

workshops och seminarier. LRF:s projektledare, Ingar Nilsson, har i sitt arbete också fungerat som bollplank till exempel vid översyn av kommunala upphandlings­ processer. En viktig del har varit att identifiera vilka skånska upphandlare och företag som är intresserade. – Ömsesidiga möten ökar förståelsen och det jobbar flera kommuner nu med att etablera inför sina upphandlingar. Genom att stärka och utveckla samarbetsformer kan aktörer hitta varandra. Då ökar inte bara kvaliteten inom offentlig måltid utan även tillväxten hos våra skånska företag, berättar Jannie Vestergaard som ser fler långsiktiga vinster. – Delaktighet, kvalitet och stolthet går hand i hand. Att som skola eller sjukhus servera närproducerad mat

(”Food for life”, Nottinghamshire County Council) visar att varje satsad krona på upphandling av lokalt och regionalt producerad mat genererar drygt tre gånger pengarna i den lokala ekonomin. – Att förenkla upphandling av närodlat och närproducerat är en investering i det lokala näringslivet. Våra små­skaliga matproducenter måste få bättre möjligheter att bidra till den offentliga måltiden. Vi vill fortsätta sprida kunskap och jobba för att närproducerad mat ska upphandlas på ett smart och hållbart sätt och nå ut i till den offentliga måltidsnäringen, säger Jannie Vestergaard. EN ENGELSK STUDIE

to Fo

a ecili :C

Franck

SAGT OM SKÅNES POTENTIAL INOM OFFENTLIG MÅLTID

”Skåne är Sveriges ledande och mest utvecklade livsmedelsregion. Här finns unika naturresurser med mångfald, kunskap och ett levande lantbruk. Just därför finns här alla förutsättningar för att den offentliga måltiden ska hålla hög klass och vara en källa till både hälsa, glädje och livskvalitet.”

TIPS! Vill du ta del av goda exempel och smarta metoder för att utveckla upphandlingen av offentliga måltider kan du ladda ner Skånsk handbok för livsmedelsupphandling på Livsmedelsakademins hemsida, livsmedels­akademin.se.

Så kan Skåne bli en framtida föregångare inom upphandling av närproducerat • Politik måste bli till planer för handling – för att komma till målet behövs klara direktiv och handlingsprogram. • Skapa en leverantörs­ lista för att underlätta affärsmöjligheter. • Satsa på utbildning och kompetensutveckling. • Aktivera näringslivscheferna – kommunala näringslivschefer, näringslivets organisationer och Näringsliv Skåne är viktiga aktörer för att bygga och utveckla regionens näringsliv. • Ge stöd åt och professionalisera företagen för att öka möjligheten att delta i upphandlingar. • Bilda nationella nätverk med andra för samarbete, stöd och erfarenhetsutbyte. Källa: ”Skånsk handbok för livsmedelsupphandling”, 2015

Anita Persson, LRF Skåne SMAKA PÅ SKÅNE 69


UNDARÖJA HINDER FÖR SMÅSKALIGA LIVSMEDELSFÖRETAG

Samverkan nyckeln TIPS! hittar du en kontaktlista för samverkan som riktar sig till företag och miljökontor som vill utbyta erfarenheter, PÅ VÅR HEMSIDA

www.smakapaskane.se.

Kluriga regelverk och svåra lagtexter. Brist i kommunikationen och behandling som skiljer sig åt beroende på vilken kommun du arbetar i. Småskaliga livsmedels­ företagare stöter ofta på problem när de ska starta upp eller utveckla sin verksamhet. Under 2014 initierade Smaka på Skåne ett nytt projekt för att förenkla processen – både för entreprenörer och myndigheter. En förutsättning för att Sverige ska ha en levande landsbygd är att det finns goda möjligheter att driva lönsamma företag utanför städerna. Det måste vara enkelt för traditionella lantbruksföretag, som idag enbart producerar råvaror, att också förädla sina produkter. Men tyvärr, stöter många entreprenörer på problem i kontakten med myndigheter.

70 SMAKA PÅ SKÅNE

– Många gånger tröttnar entreprenörerna innan de ens har hunnit sätta igång och det är förödande för samhällsutvecklingen. Genom att utvecklas och få fler ben att stå på skulle lantbrukarna kunna få ökad lönsamhet och trygghet, säger Pär Tegnander, projektledare för Smaka på Skånes projekt ”Undanröja hinder för småskaliga livsmedelsföretag”. På samma sätt måste det bli enklare för de som inte har någon erfarenhet av livsmedelsbranschen att ta del av ny kunskap och starta upp eller ta över ett företag. – Ofta är det personer från helt andra branscher och med andra erfarenheter som drömmer om bli matentreprenörer och det är inte sällan som det också är de som vågar tänka nytt, utmana och utveckla branschen. SYFTET MED PROJEKTET ”Undanröja hinder för småskaliga livs-

medelsföretag” var att genom samarbete, dialog och information öka förståelsen för problemet hos myndigheterna. – Det finns en allmän inställning bland de små livsmedelsföretagen att ingenting görs från myndigheternas sida för att underlätta, men under projektets gång har jag upptäckt att förändring är på gång. Min samlade upplevelse att dock att många inte känner till vad som händer, varken företagarna eller personer inom den kommunala världen, säger Pär Tegnander.


n till förändring Under projekttiden har fokus därför legat på att samla in information och intervjua myndigheter och miljökontor för att få en uppfattning om aktuella och redan tillämpade förändringar på området. Nästa steg i projektet är att sprida de goda exemplen vidare. – Om man genomför ett förändringsarbete är kommunikationen väldigt viktig. Inte nog med att de privata företagen behöver få information, det måste också ske ett större utbyte av erfarenheter på statlig och kommunal nivå så att myndigheter och miljökontor kan ta efter varandra. I dagsläget får företagarna inte en likvärdig behandling av myndigheterna. Förutsättningarna skiljer sig åt beroende på vilken kommun de verkar i, menar Pär Tegnander. – Det måste till ett kunskapsutbyte kommuner emellan. FÖR ATT UNDERLÄTTA för skånska företag och myndigheter

var en av projekts målsättningar att ta fram en lista över vilka olika typer av livsmedelsverksamheter som finns i Skånes samtliga kommuner. Listan ger en överblick över vilka företag som genomfört en liknande resa och är villiga att dela med sig av sina erfarenheter, samt vilka miljökontor som har erfarenhet av att handlägga en viss typ av verksamhet. Tanken är att det

ska inspirera både företag och miljökontor till att ta kontakt med dem som redan sitter inne på kunskap, innan de startar upp ett nytt ärende. I SAMBAND MED temadagen ”Skåne – en stark ­kulinarisk

region”, som arrangerades av Smaka på Skåne, TransforMAT och Centrum för Innovativa Drycker den 13 november 2014, bjöd Smaka på Skåne in till en workshop för att sammanföra representanter från myndigheter och företagare. Tyvärr var inga miljökontor representerade under workshopen, trots att de var inbjudna. – Jag tror att många enskilda inspektörer inte vill utsätta sig för den typen av situationer. Det finns dels en rädsla för att hamna i underläge men också en viss rädsla för förändring, säger Pär Tegnander. Under workshopen uppstod dock intressanta diskussioner efter att Livsmedelsverket berättat att de under 2015 ska påbörja ett förändringsarbete för att förbättra sin kommunikation, information och rådgivning till företagare. – Man ska dock ha klart för sig att det är en lång väg att vandra, att ändra attityder och öka kunskapen i Skånes 33 kommuner kommer att ta tid, säger Pär Tegnander.

SMAKA PÅ SKÅNE 71


UNDARÖJA HINDER FÖR SMÅSKALIGA LIVSMEDELSFÖRETAG

Tre goda exempel på att förändring är på gång Som ett led i arbetet har goda exempel från andra delar av landet samman­ ställts och spridits inom projektet Undanröja hinder för småskaliga livsmedelsföretag. RÄTTVIKSMODELLEN

I Rättvik har det inletts ett unikt samarbete mellan de som ansvarar för näringsliv och de som ansvarar för tillsyn inom kommunen. Med hjälp av samsyn och samarbete så kan man nu hjälpa företagarna på ett helt annat sätt än tidigare. En stor vinst med samarbetet är att kommunen tagit fram en rättvis modell för tillsyn och beräkning av tillsynsavgifterna. Positiva effekter är bland annat sänkta kostnader för företagen och minskat och förenklat uppgiftslämnande samtidigt som en bra livsmedelstillsyn utförs. Konceptet ”Tillväxt & Tillsyn” är ett samarbete mellan tillväxtsidan och tillsynssidan där lagar, paragrafer och hållbar utveckling förenas. Meningen är att främja samarbete och förbättra: • företagsklimatet • den kommunala tillväxten • arbetet med hållbarhetsfrågor i samhället HÄNSYN TAS BÅDE till småföreta-

gares vardag och till behovet av

att kontrollera och säkerställa att verksamheterna drivs och fungerar som de ska. För att lyckas med det har Rättviks kommun arbetat fram nya innovativa modeller, som syftar till att skapa en användarvänlighet för företagare som tar lagstiftningens intentioner på allvar. Kommunen har förändrat sättet att ta ut avgifter, sättet att kommunicera med småföretagare och sättet att prata om hållbarhet. Rättviks kommun har nu ingått ett samarbete med kommunerna Åre, Mora, Orsa, Härjedalen, Vansbro och Region Gotland. Samarbetet syftar till att stärka de lokala destinations­ plattformarna genom att fortsätta utveckla regeltillämpningen i områdena. Samarbetet sker initialt genom en förstudie, vilken medfinansieras av Svensk Handel, LRF och Visita. För mer information följ ”Tillväxt & Tillsyn” på Facebook: www.facebook. com/tillvaxtochtillsyn. FÖRENKLINGSJAKTEN

Under hösten 2012 fick Tillväxtverket i uppdrag att genomföra Förenklings­ jakten, en satsning för att undersöka hur företag uppfattar och hanterar regler. I juli 2014 släpptes fyra stycken rapporter, som grundade sig på intervjuer med företag från fyra olika branscher. Röster från hotell och restaurang, transport, handel och

tillverkningsindustrin samlades in och samtliga påtalade brister hos myndigheterna som påverkade företagen negativt. Bemötandet och attityden hos myndigheterna liksom tillämpningen av regelverken är några av de viktigaste förbättringsområden som lyfts fram för att underlätta för företagare. Till exempel så menar många företagare att det inte är reglerna i sig det är fel på utan hur de efterlevs och följs upp. Det viktiga är att alla företagare kan konkurrera på lika villkor. Läs mer på www.enklareregler.se.

Effektiv dialog LRF HAR TAGIT fram en handbok som heter Effektiv dialog (2009), som är fylld av tips till företagare i deras kontakt med myndigheter. Handboken riktar sig i första hand till lantbrukare, men innehåller många idéer som kan vara nyttiga för andra småföretagare inom till exempel turism. Hela rapporten hittar du på ­Smaka på Skånes hemsida, www.smakapaskane.se.

LIVSMEDELSVERKETS NYA ARBETSSÄTT

Under hösten 2014 inledde Livsmedelsverket ett förändrings­ arbete för att skapa en mer rättssäker kontroll som samtidigt ska ge företagen ett mervärde. Förhoppningen är att företagarna ska uppleva att kontrollen bidrar till att de kan producera ännu bättre livsmedel. Hittar Livsmedelsverket brister i en verksamhet vill de inleda en dialog med företagaren för att den själv ska hitta hållbara lösningar. Resultatet av kontrollbesöket ska vara lättfattligt och utan överraskningar. Livsmedelsverket kommer också att arbeta med att göra sina rapporter mer lättlästa så att man verkligen förstår vad de skriver.

Fo

to:

Ce

cilia

Franck

SAGT OM SMAKA PÅ SKÅNE

”Vi har årligen runt hundra besök från myndigheter. Och visst, vi är unika med många olika verksamheter på en och samma plats. Men det råder brist på helhetsperspektiv och samordning mellan myndigheter. Jag vill få till ett vettighetstänk. Vi ska inte kontrolleras mindre men mer effektivt genom samkörning av myndighetsbesök. Det går i en positiv riktning och Smaka på Skåne har den överblick som krävs att för att öka skånska småföretags möjligheter att skapa mångfald och variation.” Rolf Axel Nordström, Ängavallen

72 SMAKA PÅ SKÅNE


DAVID LINDEGREN ÄR en producent som utvecklat flera ben att stå på i sitt företagande. Tillsammans med sin fru Lina har han startat Lindegrens i Sinarpsdalen utanför Båstad och kompletterat produktionen av nötkött med förädling, gårdsbutik, matvandringar och matlagningskurser. Foto: Cecilia Franck

1 SMAKA PÅ SKÅNE MATMAGASIN


SKÅNSK STREET FOOD

Så når vi ut med lokal mat och dryck på gatan Street food är en av de största mattrenderna just nu. Men Smaka på Skåne vill att det ska vara mer än så. Vi vill höja kvaliteten och därmed statusen på gatumaten, och se till så att fler entreprenörer når ut med sin närproducerade mat på gatan.


UNDER EUROVISION SONG

Contest i Malmö 2013 utformades konceptet till ”Taste of Skåne – Street Food Corner”. Åtta restauranger serverade sina tolkningar av skånsk närproducerad street food. Foto: sexton:nio


Foto: Meredith Andrews

SKÅNSK STREET FOOD

TIPS! finns fler recept på skånsk street food, www.smakapaskane.se. PÅ VÅR HEMSIDA

Fyra tips till kommuner vad street food kan göra för att stärka profilen på er kommun.

1. TÄNK IGENOM

som en näringslivsfråga och sätt entreprenören i fokus.

2. SE STREET FOOD

att det skapas samarbete mellan förvaltningar och myndigheter för att skapa de bästa förutsättningarna.

3. SE TILL

som ansvarar för er satsning på street food.

4. UTSE EN PERSON

på att street food kan användas som verktyg för socialt entreprenörskap.

5. TÄNK OCKSÅ

SMAKA PÅ SKÅNE har under de senaste åren på flera sätt

EN FÖRUTSÄTTNING FÖR att lyckas med street food är att

engagerat sig för att utveckla street food till en hållbar näring inom restaurangbranschen. – Att starta upp en verksamhet i en food truck skulle kunna vara inkörsporten för många unga kockar eller matkunniga entreprenörer som inte i första hand har möjlighet att öppna en egen restaurang. Det är också ett ypperligt sätt för redan etablerade restauranger att bredda sin kundkrets och nå nya målgrupper på nya platser, säger Jannie Vestergaard, verksamhetsledare för Smaka på Skåne. Street food är inget nytt fenomen. Asien är känt för sin myllrande gatumatskultur och i över hundra år har vi ätit gatumat på svenska gator och torg. Varje år serveras det miljontals portioner snabbmat på svenska festivaler och sportevenemang. Men maten håller sällan hög kvalitet eller är särskilt innovativ. Den är ofta onyttig och gjord av halvfabrikat. I Smaka på Skånes arbete med street food följer vi tanken om att den bästa gatumaten är den som är gjord från grunden av råvaror som i så stor mån som möjligt är närproducerade, ekologiska och noga utvalda. Smaka på Skåne har sedan 2013 arbetat för att skapa nya arenor där skånska kockar och matkreatörer kan testa på att utveckla och sälja sin egen street food. I samband med det arrangerar vi också kurser och workshops där deltagarna får lära sig mer om hur man går tillväga rent konkret för att börja laga och servera street food men också hur man kan arbeta med storytelling och sociala medier för att attrahera och nå ut till sin målgrupp.

man finns där många människor rör sig vid ett just tillfälle – till exempel på en festival, intill en arena vid matchstart eller vid en stor arbetsplats runt lunch. Det är där och då kunderna vill ha maten snabbt och helst av allt bra mat till bra pris. I samband med att Eurovision Song Contest arrangerades i Malmö i maj 2013 lanserades konceptet ”Taste of Skåne – Street Food Corner”. Åtta restauranger från olika delar av Skåne fick då i uppdrag att göra sina tolkningar av skånsk street food influerade av Eurovisions signatursmaker – rabarber, äppelmynta, röd chili, lakrits och fläder. Långkok, tupp, hemmastoppad korv och mäktiga munkar var några av rätterna som serverades från matgatan på Södertull mitt i Malmö. Arrangemanget fick fin uppmärksamhet i media och under Malmöfestivalen senare samma år återuppstod konceptet med en ny twist – skånsk street food-fika. Under festivalens alla dagar kunde besökare köpa olika typer av skånsk fika av tretton mat- och dryckesaktörer på Gustav Adolfs torg.

I FEBRUARI 2013 arrangerade Smaka på Skåne Nordens

första street food-konferens i Malmö, tillsammans med Ny Nordisk Mat. Konferensen ”Let the Nordic Street Food revolution begin” samlade ett 70-tal personer från hela Norden som redan jobbar med, eller som i framtiden skulle vilja jobba med, street food – kockar och restaurangägare, arrangörer av matevents och festivaler, och tjänstemän inom det offentliga. Syftet med arrangemanget var just att sammanföra olika typer av kompetenser och för att tillsammans identifiera möjligheter och utmaningar för att utveckla den nordiska street food-kulturen, med inspiration och hjälp av Richard Johnson, journalist på The Guardian och grundare av British Street Food Award.

DET VAR OCKSÅ under Malmöfestivalen 2013 då Skånes två

första street food-aktörer hade premiär; This Must Be the Place och Nordic Street Food. För att utveckla näringen och få fler food trucks att rulla på Skånes gator gäller det att man som aktör har möjlighet att stå på privat eller offentlig mark i städerna på vardagarna. På helger och kvällar är det events som ger det extra tillskottet till verksamheten. Privat mark förhandlas direkt med markägaren och tillstånd för att stå på offentlig mark kan ges av kommunen. För kommuner finns flera fördelar med att det finns street food-aktörer som med mångfald i utbud kan liva upp atmosfären, skapa liv och färg i gatubilden. Men för att lyckas krävs det att politiker, tjänstemän och myndigheter samarbetar med intresserade aktörer. I de nordiska länderna har utvecklingen av street food-branschen kommit längst i Helsingfors, som numera har en kommunal matstrateg som bland annat arbetar för att utveckla gatumaten. Köpenhamn har tagit bort avgiften och byråkratin kring tillstånd för street food-aktörer. I Sverige var Stockholm först ut, där det numera finns 100 tillstånd för food trucks. Men bland de svenska städerna

Fo

to:

h Andrews redit Me

SAGT OM SMAKA PÅ SKÅNE

”Smaka på Skånes street food-satsning gav oss möjligheten att få visa att högkvalitativa produkter och desserter passar bra att köpa ”i farten”. Initiativet till att lyfta skånsk street food är fantastiskt och vi önskar att det är något som vi kommer att få se mer av på gator och torg, gärna i samarbete med lokala ekologiska producenter.” Marie Bchara, SmakSak

76 SMAKA PÅ SKÅNE


Vitlökskryddade korvar med äppelmyntamajonnäs Recept av Jeppes Grill

Blanda först äggulor, senap och vinäger.

4 kallrökta, vitlökskryddade korvar

Häll i rapsolja försiktigt under omrörning. Använd elvisp.

3 äggulor

Till sist, mixa ner äppelmyntan med stavmixer.

1 msk äppelcidervinäger 3 dl rapsolja 15–20 blad äppelmynta surdegsbröd

1 SMAKA PÅ SKÅNE MATMAGASIN

Grilla korvarna och servera i surdegsbröd med äppelmyntamajonnäs ovanpå. Addera gärna chilikokt surkål, fläderpicklad lök och senap.

SMAKA PÅ SKÅNE MATMAGASIN 2

Foto: Meredith Andrews

1 msk skånsk senap


SKÅNSK STREET FOOD

”LET THE NORDIC STREET FOOD REVOLUTION BEGIN”

var den första nordiska konferensen om street food. Huvudtalare var Richard Johnson från British Street Food och författare till Street Food Revolution. Foto: Cecilia Franck

Fyra tips till dig som vill bli street food-aktör

har Göteborg kommit längst, där man från början har insett möjligheterna med att förbättra företagsklimatet i kommunen genom att utveckla street food-branschen. Malmö tog beslut om food trucks i mars 2014, men det dröjde till april 2015 innan den första aktören kom ut på gatan. Värt att notera är att Malmö med de justerade villkoren för teståret är den första kommunen som också ställer krav på maten.

din affärsplan och ditt koncept – från råvara till hur maten serveras.

1. TÄNK IGENOM

att maten ska serveras snabbt, det vill säga enkla moment och passande förpackning.

2. TÄNK PÅ

SMAKA PÅ SKÅNE deltar löpande i diskussioner med

kommuner och street food-aktörer för att göra Skåne till en förebild när det kommer till närproducerad och lättillgänglig street food. – De etablerade och kommande street food-aktörerna som vi har kontakt med vittnar om att det än så länge är sparsamt med entusiasm från kommunernas sida.

du logistiken med allt från inköp till lager och eventuellt prepkök?

3. HUR HANTERAR

Förståelsen för vad street food kan göra för staden och att street food handlar om att utveckla en ny näring måste bli bättre – man måste se helheten, sätta entreprenören i fokus och inte enbart fokusera på tillståndsfrågan, säger Jannie Vestergaard. Inte att förglömma är att det inom mat och dryck finns stor potential att utveckla socialt entreprenörskap. – Med mångfalden av kulturer som finns i Malmö och resten av Skåne ser vi en stor potential i att också skapa en mångfald i utbudet av street food. Med influenser från hela världen skapas liv och färg i gatubilden – och inte minst ger det möjlighet till mer tillgängliga och bättre måltider – gjorda från grunden av goda råvaror, och till ett hyfsat pris, säger Jannie Vestergaard.

SAGT OM SMAKA PÅ SKÅNE

offentlig eller privat mark skapar basen; events ger dig extra inkomster och synlighet.

Fo

to:

Pre

to ssfo

4. VARDAGEN PÅ

”Jag tycker att det här är en fantastisk satsning. Ofta blir ju maten väldigt likadan, men det här är någonting som bygger på närproducerat, det bygger på kreativitet och lekfullhet, och det är precis den typen av street food som regionen behöver.” Karin Karlsson, Malmö stads projektledare för Eurovision Song Contest 2013

78 SMAKA PÅ SKÅNE


Fish & crisp i pita med smak av syltad chili 2 dl finmalet rågmjöl

Förbered en frityrsmet genom att vispa ihop rågmjöl och öl till dess att smeten fått en slät konsistens.

1 1⁄2 dl lageröl

Vänd i vitan från ett ägg.

1 äggvita

Skär torsken i mindre bitar och doppa i smeten.

600 g MSC-märkt torsk

rapsolja att fritera i 2 dl blandade pickelsgrönsaker, mixade

Fritera fisken i olja tills den fått en härlig och krispig yta.

1 rödlök, finhackad

Koka upp vinäger, socker och vatten.

Majonnäs

Lägg i de putsade chilifrukterna.

4 pitabröd

Låt dra en stund, och mixa eller finhacka sedan chilin med lite av lagen.

Syltad chili 1⁄2 dl äppelcidervinäger 1⁄2 dl socker 1⁄2 dl vatten 2 eller flera chilifrukter

Tillsätt sedan majonnäs, pickels­grönsakerna, rödlöken och den syltade chilin. Servera i färska pitabröd.

Foto: Meredith Andrews

Recept av Gastro


blev det så äntligen tillåtet för food trucks att parkera på kommunal mark i Malmö. Pernilla Elmqvist från Nordic Street Food intervjuades av Sydsvenskan i samband med premiären. Foto: Jannie Vestergaard

Foto: Jannie Vestergaard

I APRIL 2015


”Vårt samarbete med Smaka på Skåne har varit mycket positivt. Vi har fått stöd och det känns som det alltid finns någon på vår sida. Jag ser också att Smaka på Skåne arbetar hårt för att sätta vår region på kartan och gör det bra med innovativa idéer och nytänk. Det är till stor del tack vare Smaka på Skåne att vi idag kan stå på gatorna i Malmö.” Pernilla Elmqvist, Nordic Street Food

SMAKA PÅ SKÅNE 81


EVENT- OCH ARENAMAT

Song Contest 2013 arrangerade Smaka på Skåne en helskånsk kiosk på Malmö Arena där besökarna kunde köpa snacks, mat och dryck tillverkade på lokala råvaror från regionen under hela veckan. Foto: Jannie Vestergaard UNDER EUROVISION

VÅGA STÄLLA KRAV!

I Skåne finns en bredd av mathantverkare som ingen annan region i landet har, och gott om lokala dryckes­ producenter därtill. Det finns alltså massor av möjligheter att med maten som krydda uppleva det skånska landskapet. I Skåne finns även en stor mängd dryckesproducenter av allt från äppelmust, cider, öl, både som lätt, folk och starköl. Vi har också vingårdar som producerar viner och ett par sprittillverkare. Vad ni än vill servera så finns det en skånsk variant av det. Ställ krav på era leverantörer!

82 SMAKA PÅ SKÅNE

Lokal mat och dryck som redskap för att profilera event och arenor Hur kan event och arenor använda sig av lokal mat för att stärka ett arrange­ mang? Under 2014 initierade Smaka på Skåne en ny satsning för att fler ska upptäcka fördelarna med att servera närproducerad mat och samarbeta med lokala producenter.

hållbarhet. Om fler event och arenor dessutom hade insett potentialen i att profilera sig med skånsk mat hade det varit ett stort steg i utvecklingen av Skåne som mat- och dryckesregion, säger Monica Åquist, projektledare på Smaka på Skåne.

I samband med Stockholms­ utställningen 1897 serverades den första korven på en svensk arena. Sedan dess har inte mycket hänt när det kommer till maten som serveras på arenor i anslutning till idrotts- och musikevenemang. Korv med bröd är fortfarande en ohotad favorit. Men för vem? För besökarna, försäljarna eller producenterna? – Alla skulle gynnas av att eventoch arenamaten utvecklades och blev bättre. Att aktivt arbeta med närproducerat bidrar till ekonomisk och social

UNDER 2014 DROG Smaka på Skåne

igång ett projekt i syfte att utveckla Skånes profil som en gastronomisk region genom att förbättra utbudet av mat och dryck på skånska arenor och event. – Vi vill att arrangörerna ska få upp ögonen för att lokal mat kan leda till merförsäljning och ge konsumenten en geniun känsla av platsen de befinner sig på. Det handlar dels om värdskap, att konsumenten ska känna sig välkommen, och dels om att bygga sitt varumärke, och vinna

konsumenternas förtroende så att de sprider budskapet och kommer tillbaka. IDÉEN TILL EN satsning på event- och

arenamat slog rot redan i maj 2013, då världens största musiktävling, Eurovision Song Contest, arrangerades i Malmö. Smaka på Skåne bjöds in i projektgruppen för att utveckla matoch dryckeskonceptet kring de fem signatursmaker som genom­syrade de officiella eventen. Smaka på Skåne fick också i uppdrag av Malmö Stad att säkerställa att all mat som serverades under de officiella festligheterna var skånsk. Syftet var dels att genom maten förstärka besökarnas upplevelse av Skåne och dels att skånska livsmedelsföretag skulle gynnas av att tävlingen arrangerades i Malmö. Det var första gången i Eurovision Song


Och nu då? UTVECKLINGSPOTENTIAL OCH VÅRA REKOMMENDATIONER:

ÎÎ Offentliga aktörer är de största ambassadörerna och kan ta ansvar för att Skåne utvecklas som kulinarisk frontregion; både på dagliga möten och på större events. ÎÎ Offentliga och privata aktörer måste ställa krav på mat och dryck, även om eventet i sig inte är mat- och dryckesrelaterat. Det kan få stora effekter om man höjer upplevelsen på mat och dryck, på samma sätt som inom den offentliga måltiden. ÎÎ Ett första steg är att ta ställning till hur mat och dryck ska ta plats i verksamheten och sen utarbeta en policy som förankras i organisationen, också politiskt för offentliga aktörer. Med en måltidspolicy kan man nå långt. ÎÎ Även små lokala events kan dra nytta av att använda sig av mat- och dryckesproducenter i närområdet.

Contests historia som det satsades på lokal mat och dryck. Över 80 000 åskådare såg repetitionerna, delfinalerna och slutligen finalen av Eurovision Song Contest på plats i Malmö Arena, men festligheterna spred sig över hela stan. SMAKA PÅ SKÅNE såg bland annat till

att maten som serverades under öppningsceremonin på Malmö Opera enbart bestod av skånska råvaror. Precis som vid semifinalfesterna då en skånsk middagsbuffé dukades upp till deltagarna. På Malmö Arena arrangerade Smaka på Skåne en helskånsk kiosk där besökarna kunde köpa snacks, mat och dryck tillverkade på lokala råvaror från regionen under hela veckan. – Vi arrangerade flera workshops inför Eurovision Song Contest för kockar och kökspersonal för att de skulle förstå värdet av att använda skånska råvaror. Att de skånska smakerna genomsyrade i stort sett all mat som serverades i officiella sammanhang befäste verkligen budskapet om att Skåne är en stark kulinarisk region, säger Monica Åquist. För att även nå turister och Malmöbor som inte aktivt deltog i festligheterna arrangerade Smaka

på Skåne dessutom ett eget ”Taste of Skåne – Street Food Corner” i centrala Malmö, intill Eurovision Village på Gustav Adolfs torg. Åtta restauranger från olika delar av Skåne bjöds in att delta och under ett gemensamt koncept servera sin version av skånsk street food. – Efter det har både kommuner och privata evenemang hört av sig och frågat om vi vill göra ett liknande event hos dem. DEN REGIONALA PROFILEN har

naturligtvis också varit självklar i utformningen av Skånes Matfestival. All mat och dryck som serveras på festivalen måste antingen vara producerad eller förädlad i regionen. Dessutom har Smaka på Skåne ställt andra krav kopplade till hållbarhet på de deltagande företagen. – För att skapa hållbar matfestival beslutade vi att skriva en checklista utifrån de erfarenheter vi fått från tidigare evenemang, bland annat från vårt arbete under Eurovision Song Contest och i samband Copenhagen Cooking, men också från studieresor till bland annat Århus Food Festival. Förutom krav på att använda råvaror efter säsong och som är närproducerade innehåller checklistan

uppmaningar på hur deltagarna ska förhålla sig till avfall och matsvinn. Checklisan ingick som en bilaga till varje avtal som deltagare skrev på för deltagande i festivalen 2014. Efterhand har checklistan utvecklats och även använts vid planering av Eurorando 2016 och inför Skånes Matfestival 2015. erfarenheter har resulterat i en handbok som kommer att lanseras under 2015. Tanken är att handboken ska fungera som stöd och inspiration för de som vill utveckla en regional profil kopplat till ett event eller en arena, antingen utifrån ett hållbarhetsperspektiv eller som en del av ett varumärkesbyggande. Förhoppningen är att fler och fler ska använda sig av både checklistan och handboken. – Om fler privata och inte minst offentliga aktörer vågar ställa krav på samarbetspartners och leverantörer och utarbetar en regional profil hade Skånes största evenemang och arenor kunnat bli fina ambassa­ dörer och marknadsförare av Skåne som matregion. Här finns en gigantisk outnyttjad potential, säger Monica Åquist. SMAKA PÅ SKÅNES

to: Fo

ssfo Pre

to

Europas vandrare ska få smaka på Skåne Vart femte år arrangeras vandrings­ evenemanget Eurorando. Under en vecka i september 2016 står Skåne värd och omkring 6 000 europeer förväntas komma hit för vandra längs Skånes leder. Event in Skåne har fått i uppdrag att koordinera evenemanget, och involverade Smaka på Skåne tidigt i processen. På vilket sätt kan den skånska maten stärka Eurorando som event? – Vi vill passa på att synliggöra det bästa av Skåne och det som är unikt med den här regionen, och då blir det

naturligt att lyfta den skånska maten, säger Annika Borgelin, projektledare för Eurorando på Event in Skåne. Att få uppleva matkulturen är en viktig faktor när man reser. I Skåne är vi duktiga på mat och maten håller hög kvalitet – det vill vi visa upp för Europa, så att besökarna trivs och kommer tillbaka. Vi vill också jobba hållbart, både utifrån ett miljömässigt och ekonomiskt perspektiv. De lokala företagen, producenterna och restaurangerna, ska tjäna på att ett stort evenemang hålls i Skåne.

Hur ställer ni krav på leverantörerna av mat? – Med Smaka på Skåne har vi tagit fram en checklista för hur mat och dryck ska hanteras på ett hållbart sätt. Alla som vill arbeta med oss måste visa att de kan leva upp till checklistan. Hur har samarbetet gått? – Fantastiskt bra. Smaka på Skåne sitter inne på kunskap om vilka leverantörer som jobbar hållbart, vad som är viktigt att tänka på och hur man tar fram en checklista. Det har gett oss och projektet jättemycket.

SMAKA PÅ SKÅNE 83


SKÅNES MATFESTIVAL

En hyllning till skånsk mat & dryck Under tre dagar i maj, två år i rad, har lilla Brösarp på Österlen förvandlats till ett myllrande matmecka. Genom Skånes Matfestival vill Smaka på Skåne manifestera vilken betydelse mat och dryck har för utvecklingen av Skåne som kulinarisk region.


SKÅNES MATFESTIVAL KAN

på flera sätt ses som en manifestation för Smaka på Skånes arbete för ökad tillgänglighet, synlighet, samverkan och kvalitet när det gäller skånsk mat och dryck. Foto: sexton:nio


SKÅNES MATFESTIVAL

SKÅNES MATFESTIVAL

är ingen mässa eller vanlig matmarknad. Det är istället en festival där besökarna kan upptäcka och lära sig mer om skånsk mat och dryck genom att interagera med aktörerna på plats. Foto: sexton:nio

2014 3 dagar

8500 besökare 100 deltagande aktörer 13 forskare 10 seminarier 8 workshops 80 kronor i inträde 75 kronor per smakkort 4100 gillare på Facebook 185 följare på Instagram

DEN 23–25 MAJ 2014 arrangerade Smaka på Skåne och

Livsmedels­akademin för första gången en helt egen mat­festival – Skånes Matfestival. Drygt 100 skånska mat­ hantverkare, producenter, livsmedelsföretag och restauratörer deltog i eventet, och hela 8 500 personer besökte matfestival­området i Brösarp. – Trots att Skåne är väldigt förknippat med mat, både för skåningarna själva och utanför landskapsgränserna, har det saknats ett regionalt matevent som samlar näringslivet, akademin, offentlig sektor och konsument. Det vi ville skapa var en mötesplats där dessa målgrupper kunde mötas, inspireras och lära sig nya saker av varandra. Det är en av grundpelarna i att utveckla en kulinarisk region säger Jannie Vestergaard, verksamhetsledare för Smaka på Skåne. REDAN UNDER 2011 uppstod idéen om en lokal matfestival

i Brösarp hos gästgivaren och entreprenören Anders Cederberg. Under 2012 initierade Anders Cederberg och Charlotta Ranert, Pink Chili Consulting, arbetet med en

skånsk matfestival genom en rad möten där tankar och idéer förankrades bland potentiella samarbetspartners. Affärsplanen som togs fram av Charlotta Ranert på uppdrag av Anders Cederberg blev klar januari 2013. Affärsidén om att skapa en kvalitativ matfestival tillika mötesplats för matintresserade skåningar och turister genom att erbjuda en mångfald av regionala mat- och dryckesrelaterade produkter och tjänster som upplevelser, aktiviteter och möjligheter till lärande, var därmed klar för vidare förankring. – Naturligtvis betyder platsen otroligt mycket för mig, men Skånes Matfestival är inte bara Brösarps festival eller Österlens för den delen. Det är hela Skånes matfestival, säger Anders Cederberg. Smaka på Skåne gick därefter närmare in i samarbetet. I maj 2013 var Smaka på Skåne tillsammans med Anders Cederberg värdar för ett idémöte med ett tjugotal offentliga och privata aktörer och nätverk där affärsplanen för en skånsk matfestival presenterades.

Foto: Pressfoto

SAGT OM SKÅNES MATFESTIVAL

”Sparbanken Syd är Sveriges äldsta äkta sparbank och har verkat i södra Skåne i snart 200 år. Som sparbank brinner vi för en hållbar utveckling av regionen och ett initiativ kring lokalproducerad mat och dryck ligger helt i linje med våra värderingar. Därför är det självklart att vi stöttar Skånes Matfestival.” Andreas Narsell, marknadschef, Sparbanken Syd – huvudsponsor till Skånes Matfestival

86 SMAKA PÅ SKÅNE


INNOVATION,

interaktivitet, mångfald och kunskap är matfestivalens fyra ledord. Ovan till vänster delar av arbetsgruppen: Simon Håkansson, Anna Blomqvist, Helene Reintjes, Monica Åquist och Charlotta Ranert. Foto: Anna Teresia Berg och sexton:nio


SKÅNES MATFESTIVAL

15 000 samt ett 130-tal deltagande företag är det långsiktiga målet med Skånes Matfestival. Det kortsiktiga målet med 5000 besökare samt ett 80-tal besökare år 1 överträffades med råge. BESÖKARE ÅR 5

90 PROCENT AV AKTÖRERNA

som besvarade utvärderingen fick nya kontakter och samarbeten under Skånes Matfestival 2014. 94 procent skulle rekommendera andra företagare att delta det kommande året.

I JUNI 2013 beslutade Livsmedelsakademin att ta

SOM EN DEL av Smaka på Skånes arbete arrangerades

på sig ägandeskapet för matfestivalen. Genom att utnyttja hela sitt klusternätverk och involvera samtliga verksamhetsområden såg Livsmedelsakademin stor potential i att skapa en matfestival utöver det vanliga som engagerade hela branschen – en manifestation för vårt gemensamma arbete med skånsk mat, dryck och måltid. Länsstyrelsen beslutade att stötta festivalen i ett eget projekt genom anslag från Landsbygdsprogrammet i november 2013, och Sparbanken Syd gick in som huvudsponsor. I januari 2014 projektanställdes Charlotta Ranert som matfestivalchef och en arbetsgrupp kunde bildas. Ett intensivt arbete med att utvekla konceptet, engagera deltagare och marknadsföra festivalen för besökare gjordes under årets första fyra månader. Skåne har flera fantastiska matmarknader och mässor. Tanken med Skånes Matfestival har aldrig varit att försöka ersätta eller konkurrera med dessa. Utan istället manifestera mångfalden och hylla kompetensen och kunskapen kring mat och dryck som finns i Skåne.

inför matfestivalen 2014 en rad workshops kring värdskap och förpackning, som engagerade cirka 40 av matfestivalens 100 deltagare. Tre av fyra deltagande aktörer svarade i utvärderingen efter festivalen att det är mycket troligt att de kommer att medverka igen och 94 procent av de svarande skulle rekommendera andra företag att delta det kommande året. – Jag är oerhört stolt över att vi lyckades skapa en mötesplats för hela den skånska livsmedelsbranschen, från de små mathantverkarna till livsmedelsindustrin, via forskningen till mataktörer inom den offentliga sektorn, säger matfestivalchef Charlotta Ranert.

FÖR ATT SYNLIGGÖRA den skånska mångfalden och visa på

bredden av råvaror och produkter i det skånska skafferiet delades festivalområdet upp i teman. Starkt inspirerat av Food Festival i danska Århus blev detta en viktig del av konceptutvecklingen av Skånes Matfestival. På så vis uppmuntrades små och stora aktörer till att samverka. I tema­området ”Bröd” deltog exempelvis både industribagaren Pågen och det lilla bageriet Olof Viktors. Innovation, interaktivitet, mångfald och kunskap är ledord som genomsyrat planeringen och genomförandet av festivalen. Alla deltagare var tvungna att tänka till kring hur de skulle arbeta med ledorden för att få delta. Vid sidan av egna aktiviteter i festivaltälten arrangerades workshops och seminarier där besökarna fick möjlighet att interagera och lära sig mer. På de större deltagande företagen ställdes också krav på att visa upp trender, forskning och nyheter inom branschen.

8 500 PERSONER besökte Skånes Matfestival 2014.

Ambitionen har redan från början varit att utveckla Skånes Matfestival till en årligt återkommande regional mötesplats där bransch och konsumenter möts och tillsammans driver den kulinariska utvecklingen framåt. Efter vissa svårigheter kom finansieringen till 2015 års festival i hamn i slutet av december 2014, med Region Skåne som delfinansiär och Sparbanken Syd som huvudsponsorer. – 2014-års festival blev en succé och det känns fantastiskt kul att vi under 2015 fick ännu en möjlighet att skapa en mötesplats som får både bransch och konsumenter att samlas kring så viktiga frågor som mat, dryck och måltid. Vi har förstått att vi med den enorma uppbackningen från aktörer och besökare tillsammans har bidragit till utvecklingen av Skåne som kulinarisk region. Men ska vi etablera en årlig matfestival i denna kaliber och bli Nordens mest innovativa matfestival måste finansieringen vara på plats tidigare. Målet är att få till ett mer långsiktigt engagemang, både från privata och offentliga aktörer, säger Jannie Vestergaard, verksamhetsledare för Smaka på Skåne.

”Festivalen spred känslan av att alla behövs”

:nio ton sex to: Fo

Bageriet Pågen, med bas i Malmö, var ett av de stora företagen som deltog under Skånes Matfestival. Mångfalden, matglädjen och mötet med alla mat­ entusiaster gjorde störst intryck på Boel Lagervall, kommunikationschef och ansvarig för Pågens deltagande.

88 SMAKA PÅ SKÅNE

Vad var det bästa med Skånes Matfestival? – Det var väldigt bra att festivalen speglade mångfalden av skånsk mat och spred känslan av att alla behövs – från de små bagerierna till oss som stort bageri. Vi fick alla olika roller och det blev en fin helhet för besökarna.

Var ni oroliga för hur ni skulle framstå vid sidan av de mindre bagerierna? – Vi gick in i det här med stor entusiasm och hade en fin dialog med de andra bagerierna. Eftersom vi har en egen kvarn och jobbar nära bönderna tyckte vi att det var ett utmärkt tillfälle att prata med matentusiasterna som var där om hur vi arbetar i förhållande till mindre aktörer. Det satte samtalen i en god kontext. Hur skiljde sig festivalen från mässor och events som ni annars brukar delta på? – Den väldiga matglädjen på plats, att man som besökare fick titta, känna och smaka själv, inte bara äta god mat utan faktiskt lära sig någonting. Det kändes unikt.


kunskap om fördelarna med att äta närproducerat tycker Magnus Henningsson är en viktig del av sitt arbete. På Skånes Matfestival deltog han tillsammans med Lena Andersson på Bondens Bästa. Foto: sexton:nio ATT SPRIDA

”Det var en suverän start på en festival som jag hoppas återkommer flera år framöver”

2015 3 dagar

10 000 besökare

Österlen Kött & Vilt från Brösarp var ett av de mindre före­ tagen som deltog under Skånes Matfestival 2014. Under en av dagarna styckade Magnus Henningsson en gris i ett fullsatt festivaltält med nyfikna besökare – det var en uppmärksammad och populär programpunkt som därför också återkom 2015. En av de mest besökta aktiviteterna under festivalen var när du styckade en gris i festivaltältet Köket. Varför tror du att intresset var så stort? – Jag blev själv överrumplad av att det stora intresset. Jag är väl lite yrkesskadad och trodde inte att folk skulle tycka att det var så kul. Men det visar att det finns en önskan om att lära sig mer och få se hur det fungerar på riktigt. Det är inte så många som har den möjligheten idag eftersom vi tappat den naturliga tillgången till lantbruk, slakterier och charkuterier, och de flesta köper färdigpackat i affären. Förutom att visa hur man utvinner olika styckningsdetaljer fick vi tillfälle att berätta om varför man bör köpa svenskt kött och göra folk medvetna om att de får vad de betalar

för. Jag fick mycket fin respons både på plats och i butiken veckorna efter festivalen.

100 aktörer 10 forskare 10 seminarier

Hur skiljde sig festivalen från andra events som du deltagit på? – Att det var ett förmånligt pris både för besökare och deltagare. Om besökarna kommer in till ett hyfsat pris är de benägna att handla mer där inne och om besökarna handlar blir deltagarna nöjda och vill vara med år efter år. Jag tror också att det spelade stor roll att festivalen var så inriktad på att besökarna skulle få upptäcka och lära sig mer. Festivalen lockade verkligen en stor mängd människor med ett genuint intresse för mat. Vad tyckte du var bäst med Skånes Matfestival? – Som deltagare tycker jag att det var väldigt fint ordnat och bra organiserat. Festivalområdet var väl planerat och tydligt utmärkt så det var lätt för besökarna att hitta. Dessutom var det överraskande mycket folk. Det var en suverän start på en festival som jag hoppas återkommer flera år framöver.

12 workshops 80 kronor i inträde 75 kronor per smakkort 4900 gillare på Facebook 330 följare på Instagram

Följ Skånes Matfestival... På Facebook och Instagram: skanesmatfestival På hemsidan: www.skanesmatfestival.se

SMAKA PÅ SKÅNE 89


APPENDIX

Fullständig lista över Smaka på Skånes aktiviteter, september 2010-mars 2015 SEPTEMBER 2010–2011 LÖPANDE PROJEKTAKTIVITETER

Utveckling och implementering av Smaka på Skåne-logga och grafisk profil. GRAFISK PROFIL OCH LOGGA.

Under året har en kartläggning av recepten på Folklivsarkivet gjorts. Ett stort antal recept har blivit moderniserade och ligger på Smaka på Skånes hemsida. NYA SKÅNSKA KÖKET.

Konceptet “Smaka på Skåne – Närproducerat och noga utvalt” utvecklat under hösten 2010 till våren 2011. Lansering juni 2011. Butiksmaterial framtaget. Information till butiker och kedjor. Undersökning/ kartläggning och coachning av skånska småskaliga livsmedelsföretag, som önskar att öka sin omsättning via försäljning i butik. Butiksutbildning utarbetad. Lansering i 7 butiker. BUTIKSKONCEPTET.

AKTIVITETER 2010

Styrgruppsmöte, 3 september Kick-off Matlandet Skåne, 15 september, Kristianstad. Samarrangemang med TransforMAT och Centrum för Innovativa Drycker. 90 deltagare. Styrgruppsmöte, 12 oktober. Handlarråd, 9 november. Styrgruppsmöte, 23 november. Styrgruppsmöte, 15 december. 2011

Handlarråd, 27 januari. Styrgruppsmöte, 4 februari Kurs Fiskeförädling 15 och 22 mars, Kivik. 17 kockar/matlagare deltog. Styrgruppsmöte, 14 april. Handlarråd, 27 april. Workshop Nya Skånska köket, 28 april, Malmö. Lansering av recept på nätet. Cirka 25 deltagande kockar och matskribenter. Föredrag Mat och dryck som innovation

90 SMAKA PÅ SKÅNE

för evenemang, 19 maj, Malmö. För evenemangsarrangörer i Skåne. I samarbete med Tourism in Skåne. 200 deltagare. Innovationsgille Förpackning, 24 maj, Malmö. Samarrangemang mellan Packbridge och Livsmedelsakademin. 23 deltagare. Presentation Smaka på Skåne, 25 maj, Åbo, Finland. Seminarium “Restaurangkultur – kultur i storstaden”. 35 deltagare. Kick-off Matrundan Österlen, 26 maj, Restaurant Allé, Svineberga. Föredrag av Mattias Dahlgren och Ami Hofstadius, Matlandet Sverige. Samarrangemang med Matrundan.144 deltagare. Lansering av butikskonceptet ”Smaka på Skåne – närproducerat och noga utvalt” 9 juni, ICA Supermarket Fäladstorget, Lund. Lansering i 7 butiker. Studieresa Södra Savolax 13–15 juni, Finland. 7 deltagare. Kurs Vilda Växter 16 juni, Bokskogen. 11 deltagare. Smaka på Skåne-dagar, 20 & 22 juni, på Malmö Airport Visitor Center. Information om sommarens mat­evenemang och ett antal producenter på plats. 3 producenter + 1 nätverk. MittKök Sverigeresan TV4, v.28, Båstad. Föredrag, marknad och middag. Samarrangemang med TV4, VisitSweden, Exportrådet, Hushållningssällskapet, Tourism in Skåne, LRF. Handlarråd, 23 augusti. Studieresa, Handlarnätverket, Bornholm 23–24 augusti. 10 deltagare. Seminarier på Malmöfestivalenm 26 augusti. Arrangör av två seminarier: Stadsodling för hållbara städer – Ekocentrum samt Ätbara vilda växter i din närhet – Gylleneidens Naturskafferi. MAD Food Camp, 27–28 augusti,

Köpenhamn. Marknad. 7 skånska företag. cirka 10 000 besökare. SWE-DISH, 6 september, London. Matevent – press, researrangörer och inköpare. I samarbete med VisitSweden, Exportrådet, Tourism in Skåne och Skånska Matupplevelser. 9 skånska restauranger. 200 deltagare. Studieresa Ludlow, England 9–10 september. Besök på Ludlow Food Festival och Ludlow Food Centre. 7 deltagare. Styrgruppsmöte, 14 september. Handlarråd, 22 september. Föreläsning, frukostseminarium tema kulinarisk turism på Service Managerutbildningen, 25 oktober, Malmö. Charkkurs på Bjäre Gårdsbutik, 1–2 november. 8 deltagare. Styrgruppsmöte, 15 november. Regional Matkultur Knytkalaset, 28 november, Lund. Tema närproducerade livsmedel i butik. Presentation av butikskonceptet. Samarrangemang med Regional Matkultur. 44 deltagare. Dryckessymposium, 5–6 december, Krinova, Kristianstad. Seminarier och inspiration. I samarbete med Framtidsbygd. 50 deltagare. EVENT DÄR VI JOBBAT MED SYNLIGHET AV SKÅNSK MAT OCH DRYCK

Mödedagen, 3 mars, Köpenhamn. Mötesevent. Skånsk mat och dryck serverades. I samarbete med Tourism in Skåne, VisitSweden och Skånska Matupplevelser. 151 deltagare och 17 utställande företag.

matevenemang och ett antal producenter på plats. 3 producenter + 1 nätverk. SWE-DISH 6 september, London. Matevent – press, researrangörer och inköpare. En skånsk buffé serverades och ett antal produkter fanns till provsmakning. I samarbete med VisitSweden, Exportrådet, Tourism in Skåne och Skånska Matupplevelser. 9 skånska restauranger. 200 deltagare. Lansering av Innovationsstrategi för Skåne vid Region Skånes årliga Innovationsdag, 23 september, Malmö. Smaka på Skåne stod för arrangemang av maten vid evenemanget, ett sätt att lyfta fram maten som innovativt fält. 200 deltagare. Skånes Livsmedelsakademis dag, 29 september, Malmö. Landsbygdsministern prisade i sitt tal särskilt butikskonceptet ”Närproducerat och noga utvalt”. Mat inspirerad av Nya Skånska Köket serverades genomgående. 220 deltagare. Älska Mat-mässan på Slagthuset, 28–30 oktober, Malmö. Smaka på Skåne officiell partner. Flera workshops i Smaka på Skånes regi på tema rapsolja, vinäger, öl, kaffe, Nya Skånska Köket, trender inom mat med mera. Cirka 200 deltagare på 12 workshop. Dertour Academy,1–2 december, Kiruna. Resesäljare från Tyskland deltog i galamiddag med skånsk mat och skånsk dryck. Samverkan med Tourism in Skåne. Cikaa 600 deltagare.

Smag på Sverige, 29 mars. Event på Sveriges ambassad i Köpenhamn. Uppköpare, journalister och researrangörer. I samarbete med Exportrådet, Tourism in Skåne, VisitSweden och Skånska Matupplevelser. Cirka 100 deltagare.

BESÖK UTIFRÅN

Smaka på Skåne-dagar 20 & 22 juni på Malmö Airport Visitor Center. Information om sommarens

Besök av finska mathantverkare från Tavastland och Nyland, Finland 26–29 oktober. Studiebesök Skåne och Älska

Besök av storkökspersonal, vuxenstuderande från Mikkeli University of Applied Sciences, Finland, 19–22 oktober. Studiebesök i Malmö och Köpenhamn. Workshop ”Innovativa Måltidslösningar”. 13 deltagare.


Mat. 20 deltagare. Studiebesök av “Netvärk for oplevelsesökonomi i primärproduktionenen” Roskilde Universitetscenter, Danmark, 21 november. Studiebesök Skåne och samverkan. 15 deltagare. Dertour Academy Pre-tour i Skåne, 28 november. Med bland annat middag på Häckeberga Slott. Samarbete med Tourism in Skåne. 48 deltagare. 2012

receptfolder i samarbete med Restaurang Thotts, Malmö. Denna har delats ut i samband med butikskampanj v. 22, vid våra egna arrangemang och på Älska Mat & Vin-mässan. Första upptryck 10 000 st , 2:a upptryck 10 000 st. Smaka på Skåne värd för den första skånska delfinalen. Coachning och sammanförande av producenter-kockar-matlagare inför finalen. MATVERK 2013.

LÖPANDE PROJEKTAKTIVITETER

35 butiker, 98 personer genomgått butiksutbildning. Vår- och höstkampanjer, matvandring i butik, studieresa. Förenkling av regelverk, studieresa, kontakter. I samarbete med Hushållningssällskapet Kristianstad. Förpackningar för närodlat, pilotprojekt i samarbete med Livsmedelsakademins verksamhetsområde Förpackningar. BUTIKSKONCEPTET.

Drivs av Livsmedelsakademin. Aktivt deltagande löpande under 2012. MÅLTIDSGLÄDJE-NÄTVERK.

Leaderprojekt NV Skåne. Aktivt deltagande/samarbete under projektets 4 workshops (februari, maj, juni och augusti). VINLANDET SVERIGE.

Fem träffar under Stepsto-Export. Fortsätter höst 2012 och vår 2013 med Affärschansen, penetrering av marknaden. I samarbete med Exportrådet och SLU Alnarp/Tillväxt Trädgård. 9 deltagande företag. FOODEXPORT.

På uppdrag av Länsstyrelsen påbörjades i augusti arbetet med att ta fram en dryckesstrategi för Skåne. DRYCKESSTRATEGI.

Tävling med 23 deltagande golfkrogar, varav 9 krogar i final. Från april till september har 5000 gäster röstat fram sin favorit i två klasser. I samarbete med Tourism in Skåne. SKÅNES BÄSTA GOLFRESTAURANG.

Receptsamling producerats. Framtagning av NYA SKÅNSKA KÖKET.

AKTIVITETER

Studieresa Handlarnätverk 24 januari, Köpenhamn. 11 deltagare Hard Work Café 18 januari, Malmö. Livsmedelsakademins nyhetscafé. Fika – Nya Skånska Köket. Cirka 30 deltagare Styrgruppsmöte, 26 januari Kurs i slakt och styckning 31 januari, Bassholma Slakteri/Bjärhus Gårdsbutik. Nöt och lamm. 4 deltagare. Handlarråd, 14 februari Föredrag Nya Skånska Köket 16 februari, Restaurangexpo, Malmö Kick-off Skånes bästa golfkrog 13 mars, PGA of Sweden National, Bara. Inspiration och speed-dejting. Samarbete med Tourism in Skåne. 25 deltagare. Release av receptfolder Nya Skånska Köket. 11 april, Skånes Livsmedelsakademis stämma, Malmö. cirka 50 deltagare. Handlarråd, 12 april. Inspirationsresa Köpenhamn 13 april. 5 deltagare. Glasskurs 16 april, CLUK, Karlshamn. Samarbete med CLUK. 12 deltagare. Workshop Chark 17 april, Södra Sandby. I samarbete med Anderssons Kök. 8 deltagare. Kurs i bär-och fruktförädling 25–26 april, CLUK, Karlshamn. Samarbete CLUK, Eldrimner. 15 deltagare.

Event Torvehallerne 5 maj, Köpenhamn. Marknad och destinationsmarknadsföring. I samarbete med Tourism in Skåne. 5 skånska företag.

Hushållningssällskapet.

Studieresa till Bornholm 9 maj. I samarbete med Regional Matkultur Skåne och Regional Matkultur Bornholm. 23 deltagare.

Nordplus konferens. Ca 30 deltagare

Kick-of Matrundan Österlen 11 maj. 150 gäster på branschseminarium. 300 besökare.

Presentation av Smaka på Skåne och det Nya Nordiska Köket 6–9 augusti, Båstad. Förberedande träff inför Nordic Taste/ Copenhagen Cooking 14 augusti, Elisefarm. Praktisk info om försäljning i Danmark. 14 deltagare.

Hard Work Café 23 maj, Malmö. Fokus butikskonceptet. Nya Skånska Köket provsmakning. Ca 30 deltagare.

Presentation SIEF 19th International Ethnological Food Research Conference 15–18 augusti, Lund. Europeisk etnologikonferens. Värd för studieresa. 43 deltagare.

Strategidag med Smaka på Skåne, 25 maj, Ringsjö Värdshus. Strategiskt arbete med Dryck och med Kulinarisk Turism. 18 deltagare.

Copenhagen Cooking/Nordic Taste 25–26 augusti, Köpenhamn. 9 producenter, 10 restauranger. Ca 7 000 besökare.

Butikskampanj 28 maj – 2 juni. 19 deltagande butiker.

Handlarråd, 12 september.

Matvandring i butik, 30 maj, ICA Kvantum Malmborgs Mobilia, Malmö. Som en del av butikskonceptets kampanjvecka. Pärans Dag 2 juni, Båstad. Vidareutveckling av koncept i samband med 20-årsjubileum. Koppling matmarknad och butikskoncept. Good Food Fair 5 juni, Trelleborg. Fokus offentlig upphandling, Seminarier och speed-dejting producenter och inköpare/politiker/kostchefer. I samarbete med Matglädje för äldre, Trelleborgsprojektet. Ca 90 personer deltog, varav 21 producenter. Seminarium om EU:s ursprungsmärkning 14–15 juni, Tavastehus, Finland. Presentation av Smaka på Skåne och möjligt nordiskt samarbete. 30 deltagare. Presentation av Butikskoncept Närproducerat och noga utvalt. 2 juli Almedalsveckan, Visby. Mitt kök Sverigeresan TV4, 1–4 augusti, Helsingborg. TV-produktion, ambulerade restaurang, seminarie och matmarknad. Partner i samarbete med Helsingborgs Stad och

Presentation Skånsk dryckesstrategi 26–27 september, Matlandetkonferensen på Öland. Final “Skånes bästa golfkrog” 11 oktober, Malmö. Studieresa till London 17–20 oktober med Handlarnätverket. 6 deltagare. Workshop inför Skånsk dryckesbar på Älska Mat & Vin mässan 16 oktober, Malmö. 6 deltagare. Studieresa Italien, Terra Madre/Salone del Gusto 22–28 oktober. I samarbete med Invest in Skåne. 29 deltagare. Älska Mat & Vin-mässan 26–28 oktober, Malmö. ”Skånsk dryckesbar” samt deltagande med monter, scenprogram. 10 deltagare i ”Skånsk dryckesbar”. Matverk 2013 28 oktober, Skånefinal på Älska Mat-mässan, Malmö. Samarbete med Matlandetambassadör och föreningen Gastronomiska Samtal. 13 produkter från 10 lag tävlade. Styrgruppsmöte, 12 november. Knytkalaset 14 november, Hotell Åhusstrand, Åhus. Fokus matturism. I samarbete med Regional matkultur. 50 deltagare.

SMAKA PÅ SKÅNE 91


APPENDIX

EVENT DÄR VI JOBBAT MED SYNLIGHET AV

Landsbygdsdepartementet och

SKÅNSK MAT OCH DRYCK

Restaurangakademin. 180 deltagare.

Skånes Livsmedelsakademi stämma 11 april, Malmö. Lunch baserad på Nya Skånska Köket. Cirka 70 deltagare. Middag på skånska råvaror, 23 april, Sveriges Ambassad i Köpenhamn. Samarrangemang med Tourism in Skåne och Skånska Matupplevelser. 60 inbjudna ambassadörer. Matrundan Österlen, 11–19 maj. Kompetensutveckling med fokus på storytelling och måltidsgestaltning “Smörgåsrundan” vid Måltidsvision/ Björn Ylipää. Fyra träffar med medlemmar i Matrundan under våren 2012, (11 mars, 28 mars, 2 april och 18 april). Swedish Workshop, 14–15 maj. Galamiddag på Luftkastellet och goodiebags med skånska produkter. I samarbete med Tourism in Skåne och VisitSweden. Cirka 200 gäster och deltagare. Nordic Taste, 25–26 augusti, Köpenhamn. Matfestival under Copenhagen Cooking med tema Norden. Skånsk matmarknad och lounge med 9 producenter. 10 skånska restauranger bjöd på smakprover. Dessutom 5 skånska producenter i Regional Matkultur Öresund-tältet. Ca 7 000 besökare. Lanseringen av Skånska Matupplevelsers kokbok 17 september. Med efterföljande speed-dejting. I samarbete med Smakplats Skåne och Skånska Matupplevelser. Bokmässan 27 september, Göteborg. Lunch med skånsk mat och dryck serverades i Nordiska Rådets monter. I samarbete med Skånska Matupplevelser och Ny Nordisk Mat. Matlandetkonferensen 26–27 september, Öland. Smaka på Skåne värd för galamiddags dessert på äppeltema inspirerat av Nya Skånska Köket. Matgata med smakprov av skånska produkter. Samarbete med

92 SMAKA PÅ SKÅNE

Event M & I-köpare 4 oktober, Köpenhamn. I samarbete med Tourism in Skåne. Cirka 40 deltagare. Livsmedelsakademins dag, 11 oktober, Malmö. Lunch på recept från Nya Skånska Köket. 170 deltagare. Älska Mat & Vin-mässan 26–28 oktober, Malmö. Partner till mässan. ”Skånsk dryckesbar”, deltagande med monter, scenprogram och Matverk 2013. Lansering av Kulinariska Utflykter “Skånsk dryck”. Partner i tävlingen Skånes bästa matupplevelse i samarbete med Skånemejerier. 10 deltagare i ”Skånsk dryckesbar”.

ex) framtagen, 8 recept för street food eventet är framtagen i tråd med NSK och tryckt på svenska och engelska (8 000 ex).

Värd för en planerad workshop kring offentlig upphandling (jan 2014).

STREET FOOD.

SYDSVERIGES BÄSTA GOLFRESTAURANG 2014.

Den skånska tävlingen utvecklades till en skånsk/småländsk tävling med totalt 28 deltagare (20 skånska och 8 småländska krogar). TEMATISK HANDLINGSPLAN MÅLTIDSTURISM

Utveckling av måltidsturism som temadestination. Under året har Smaka på Skåne och Tourism in Skåne träffats ett antal gånger och diskuterat former för samverkan och tematisk handlingsplan. I SKÅNE.

SKÅNSK DRYCKESSTRATEGI 2013–2020.

BESÖK UTIFRÅN

Besök från Universitety of Gastronomic Sciences, Bra, Italien 13 september. Smaka på Skåne värd för studiebesök i Skåne. 9 personer. Studiebesök från Mikkeli University of Applied Sciences, Finland, 5 december. Fokus på samarbete kring kulinarisk turism och ursprungsmärkning. 2 personer. 2013 LÖPANDE PROJEKTAKTIVITETER

40 butiker, 120 butiksmedarbetare genomgått webbutbildning, 7 butiksutbildningar, vår- och höstkampanj, matvandring, vår- och höst producent-handlarträff BUTIKSKONCEPTET.

Förankring skånska aktörer och potentiella samarbetspartners. SKÅNES MATFESTIVAL 2014.

Affärschansprogram. Avslutning på pilotprojektet, har fortsatt under våren 2013. FOODEXPORT.

KARTLÄGGNING AV KULINARISKA SKÅNE.

Bilder, statistik, berättelser som grundlag för kommande visions- och strategiarbete. I samarbete med Agri Foods Economic Centre. NY NORDISK MAT.

för Nordiska Ministerrådet 2013. Samarbete kring Street food. Presentation på workshop på temat hållbara gastronomiska regioner.

Sverige ordförandeland

Färdigställdes under våren 2013 och lanserades på Livsmedelsakademins stämma 22 april 2013. Smaka på Skåne med i referensgruppen för projektet som drivs av konsultföretaget Viventes i samarbete med ett 10-tal danska småproducenter. SAMVERKAN “DANSK TERROIR”.

STRATEGI FÖR NATIONELL MÅLTIDSTURISM.

Arbetsgrupp för framtagning. Arbetet leds av VisitSweden. Smaka på Skåne ansvarade för andra året för planering och MATVERK 2014.

genomförande av den lokala Matverk 2014-tävlingen i Skåne. PÅBÖRJAN AV PROJEKT “FÖRPACKNING

Behovsanalys, kick-off, workshops, föreläsning på Producent/ handlarträff. Cirka 15 individuella rådgivningar har genomförts där rådgivning av Bjärhus Gårdsbutik ledde till guldmedalj i SM i förpackning för charkprodukter!. & DESIGN”.

Konceptet är en integrerad del av övriga aktiviteter, som paraply för kompetensutveckling restaurangnäring, synlighet och spridning av recept och koncept, på events, i butik och restauranger. engelsk version av receptbroschyren (10 000 NYA SKÅNSKA KÖKET.

Utveckling av koncept och användning i Skåne. Ett av fokusområdena 2013. Under året har en pilot för utflyktsmål på temat familjevänliga aktiviteter utvecklats. Temat är framtagen i samarbete med Barnens Bästa Bord. KULINARISKA UTFLYKTER.

Deltagande i dialogmöten för de 6 fokusområden. MATLANDET SVERIGE.

SKÅNEPILOT: UPPHANDLING NÄRPRO-

Kartläggning, rådgivning och workshop. Broschyr “Vägen till den lokala marknaden” framtagen. I samarbete med Region Skåne, LRF Skåne (projektägare). DUCERAT.

AKTIVITETER

Styrgruppsmöte 16 januari Kurs i surdegsbakning 22–23 januari, CLUK, Karlshamn. Samarbete med CLUK. 11 deltagare. Konferens “Let the Nordic Street Food Revolution begin”, 5–6 februari, Malmö. Isamarbete med Ny nordisk Mat. 70 deltagare. Studiebesök Copenhagen Food Fair, Bella Center, 26 februari, Köpenhamn. 5 deltagare Handlarråd, 28 februari. Workshop inför invigning av Eurovision Song Contest 4 mars, Malmö Opera. Ledd av Tareq Taylor för att ta fram meny för invigningsceremonin. I samarbete med Malmö Stad och Malmö Opera. 15 deltagare. Glasskurs 6–7 mars. CLUK, Karlshamn. Samarbete med CLUK och Eldrimner. Totalt 13 deltagare. Studieresa River Cottage & London, 7–10 mars. 10 deltagare. Presentation butikskonceptet “Närproducerat och Noga utvalt” 14 mars. CLUKs


inspirationsdag för aktörer i Blekinge, Karlshamn. Medarrangör. 20 deltagare.

Matvandring i butik 20 maj, ICA Kvantum Toppen, Höllviken. Som en del av butikskonceptets kampanjvecka.

Presentation av butikskonceptet på Vikens kunddagar med ICAs frukt- och gröntansvariga, 17 mars, Viken. 20 deltagare.

Inspirationsmöte Skånes Matfestival 2014, 27 maj, Brösarp. Stormöte för aktörer med besök och upplägg från Food Festival Århus. Cirka 20 deltagare.

Producent/handlarträff, 20 mars Höganäs Saluhall, Höganäs. 21 producentföretag och 11 handlare deltog. 50 deltagare. Workshop ”Swedish Fika” 3 april, Malmö. Inför Eurovision Song Contest presslounge på Malmömässan. 7 deltagare. Presentation Dryckesstrategi 10–11 april 2013 i Kvänum. För Jordbruksverkets Matlandetambassadörer. Cirka 20 deltagare. Kick-off “Sydsveriges bästa golfrestaurang 2014” 16 april, Båstad Golfklubb. 11 deltagande golfkrogar och 7 producenter. Kick-off projekt Förpackning & Design 17 april, Malmö. 33 deltagare. Workshop inför ”Taste of Skåne – Street Food Corner” under Eurovision Song Contest, 22 april, Malmö. 7 deltagande företag. Inspirationsworkshop export 22 april, Malmö. Samarbete med Business Sweden och TransforMAT, 20 deltagare. Kick-off Matrundan Österlen, 23 april. I samarbete med Matrundan. Cirka 30 deltagare. Kurs Frukt och Bärförädling 23–24 april. CLUK i Karlshamn. Samarbete med CLUK och Eldrimner. 16 deltagare.

Workshop Gastronomiska Regioner, 29 maj, Malmö. Cirka 20 deltagare. I samverkan med Restaurangakademin, Södertörns Högskola och LRF. Handlarråd, 30 maj. Workshop för etiketter och förpackningar för drycker. 4 juni, samarrangemang med SLU Balsgård/Centrum för innovativa drycker. 22 deltagare. Presentation om butikskonceptet. 12 juni, Lund. För Foodwest, Finland (del av BSR Food Cluster Network), 25 deltagare. Workshop inför Malmöfestivalen “Smaka på Skåne – Street Food Corner Fika” 2 juli, Malmö. 14 deltagare. Paneldeltagande Gastronomiska Regioner 2–5 juli, Visby, Almedalsveckan, cirka 100 deltagare. Workshop inför Copenhagen Cooking/ Nordic Taste 16 juli, Malmö. 14 deltagare. Handlarråd, 19 augusti. ”Smaka på Skåne – Street Food Corner Fika” 16–23 augusti, Malmöfestivalen. I samarbete med Malmö Stad. 13 deltagande producenter/restauranger. Copenhagen Cooking/Nordic Taste 24–26 augusti, Köpenhamn. 8 restauranger, 9 producenter och 6 dryckesproducenter. 6 000 besökare.

”Taste of Skåne – Food Market”, 11–18 maj, Malmö. I samarbete med Malmö Arena, Eurovisioin Song Contest.

Presentation och Workshop hållbara gastronomiska regioner. 2–3 september, Linköping. Arrangör Ny Nordisk Mat. 25 deltagare.

Taste of Skåne – Street Food Corner 16–18 maj, Malmö. Event del av officiella programmet för Eurovision Song Contest. 8 deltagande restauranger.

Studieresa Food Festival 6–7 september, Århus, Danmark. 8 deltagare.

Butikskampanj 20–25 maj. Hela Skåne. Cirka 25 deltagande butiker.

Workshop med fokus på tema fisk och dryck inför Malmö Cooking, 12 september, Malmö. Samarbete med

SEA-U. 14 deltagare. Emporias Mat- och resemässa, 15–17 september Malmö. Marknadsplats för skånska producenter. Medarrangör. Workshop Förpacka med omsorg 17 september, Krinova, Kristianstad. 7 deltagare. Föredrag Humlefestival Torups Slott 12–13 oktober. Samarrangör med deltagande med föredrag på tema skånsk dryck och öl samt kontakter. Producent/ Handlarträff.18 oktober, Emporia/Katrinetorp, Malmö. 12 producenter och 7handlare deltog. Seminarium och workshop ”Så funkar det” 22 oktober, Lund. Inom projektet Skånepilot: upphandling närproducerat. Fokus på kostchefer och näringslivschefer. 40 deltagare. Final Sydsveriges bästa golfrestaurang 2014, 26 oktober, Malmö. 10 finalister – 7 skånska och 3 småländska. Skånsk delfinal Matverk 2014, 27 oktober, Malmö. 9 lag med 13 produkter. Presentation om Smaka på Skåne, 9 november, Malmö. Skåneguide, studieresa på tema mat, 40 deltagare. Presentation om Smaka på Skåne för projektet “A Slice Of Swedish hospitality”. 13 och 20 november. För blivande ambassadörer för Skåne. Totalt cirka 40 ambassadörer medverkade. Styrgruppsmöte, 5 december EVENT DÄR VI JOBBAT MED SYNLIGHET AV SKÅNSK MAT OCH DRYCK

Matrundan Österlen, 4–12 maj, Smaka på Skåne bidrog med processledning med fokus på utveckling av Matrundan. Eurovision Song Contest, 11–18 maj, Malmö. Smaka på Skåne var med i framtagning av koncepten kring mat och dryck. ”Event supplier” för ESC. I samarbete med Malmö Stad. Följande insatser under ESC: • ”Taste of Skåne – Street Food Corner

16–18 maj, Malmö. 8 deltagande skånska krogar. Workshop inför. • ”Taste of Skåne – Food Market” En av Malmö arenas kiosker skyltades om och fylldes med skånska råvaror från ca 20 skånska producenter. • Semifinalfester buffé: Ca 500 gäster deltog. Smaka på Skåne säkerställde att buffén som serverades var gjort av skånska råvaror; länken mellan kökschefen på arenan och producenterna. • Invigningsceremoni, 12 maj, Malmö Opera. Workshop inför. • Presscenter på Malmömässan under ESC där ca 2000 journalister serverades ”Swedish Fika” varje dag. Workshop hölls för mässans kökspersonal och bagerielever från Frans Suells gymnasiet. ”Smaka på Skåne -– Street Food Corner Fika” 16–23 augusti, Malmöfestivalen. I samarbete med Malmö Stad. 13 deltagande producenter/restauranger. Copenhagen Cooking/Nordic Taste 24–26 augusti, Köpenhamn. 8 restauranger, 9 producenter och 6 dryckesproducenter deltog under Smaka på Skåne-flaggan. 6 000 besökare. Malmö Cooking, 21 september, Restaurang Myteri, Malmö. Samarbete med SEA-U Marint Centrum. 6 Malmökrogar deltog. World Food Travel Summit 2013, 21–24 september, Göteborg. Smaka på Skåne och Tourism in Skåne gemensam samarbetspart med World Food Travel Association. Vin, öl, whisky och must samt dessertbord levererades till invigningsmiddagen på tema Try Swedish. Synlighet med monter på tema äpplen och must. 200 deltagare. Kulturnatten, Köpenhamn 11 oktober – Samarrangemang med Sveriges Ambassad ochNordiska Ministerrådet. 4 000 portioner street food serverades av This Must Be The Place. Öl från Lundabryggeriet och kanelbullar från Smaksak. 11 000 besökare.

SMAKA PÅ SKÅNE 93


APPENDIX

Livsmedelsakademins dag, 15 oktober, Malmö. Serverades 3x150 portioner street food från This must be the place, Nordic street food och Restaurang Årstiderna.

Ingå i närt samarbete med Tourism in Skåne om framtagning av tematisk handlingsplan.

Skåne: Stockholm 16 oktober, Stockholm. Årligen återkommande event arrangerat av Region Skåne för beslutsfattare. Framtaganing av meny inspirerad av Nya Skånska Köket. 300 besökare.

KULINARISKA REGIONER I SKÅNE.

Älska mat & vin, 25–28 oktober, Malmö. Smaka på Skåne är en av fyra stora samarbetspartners på mässan. Skånsk dryckesbar arrangerades med 5 dryckesproducenter och en restaurang. Inspel till pressfrukost, programpunkter och upplägg. Lansering av broschyr Kulinariska Utflykter tema familj. Cirka 7000 besökare.

Arbetet för fortsatt finansiering pågått under året. FINANSIERING 2015.

Arbete pågått med avsätt i Skånsk Dryckesstrategi specifikt fokus på insatsområde 1, unikitet. I samarbete med LST Skåne, TransforMAT, Centrum för Innovativa Drycker/SLU Balsgård och SLU Alnarp. DOKUMENTATION SMAKA PÅ SKÅNE 2010–

Genomarbetning, kommunikation och spridning av resultat, best practice, koncept, arbetsmodeller. Publikation klar sommaren 2015. 2015.

Fortsatt bearbetning av myndigheter och påverkan till utveckling av street food som bransch. STREET FOOD I SKÅNE.

SKÅNEPILOT: UPPHANDLA NÄRPRODUBESÖK UTIFRÅN

Business and Services Management, JAMK University of Applied Sciences, Finland. 6 februari. 2 deltagare. Bra mat i Västnyland, Finland. 7–9 april. Projekt om närproducerat. Studieresa Skåne, 30 deltagare. Öresund Event & Food Network. Studiebesök på Malmöfestivalen augusti 2013. Studieresa Smagen af Nordjylland. 1 oktober. Butikskonceptet. 8 deltagare. Lokalproducerat i Väst. 22 november. Möte om butikskonceptet. 3 deltagare. Studiebesök från European Food Alliance/Food Valley NL/Holland 4–5 september. Intresse för butikskonceptet. 3 deltagare. 2014 LÖPANDE PROJEKTAKTIVITETER

23–25 maj, Brösarp. Eget projekt delfinansierat av Länsstyrelsen Skåne. Brobyggande mellan Livsmedelsakademins verksamhetsområden. Drygt 100 deltagande företag och 8500 besökare. SKÅNES MATFESTIVAL 2014.

TEMADESTINATION MÅLTIDSTURISM I SKÅNE.

94 SMAKA PÅ SKÅNE

Identifierat att det i Skåne fattas sammanhang i tillgången till hur man jobbar effektivt med de olika målgrupperna. Projekt avslutat december 2014. Handbok ”Skånsk handbok för livsmedelsupphandling” klar våren 2015. CERAT.

Smaka på Skånes bistår i identifikation av aktörer och process. Kopplad till Livsmedelsakademins projekt. UPPSTRÖMS INNOVATION.

Fokus under 2014 ligger på konsolidering, sortimentsutveckling, kompetensutveckling och dokumentation av impact för att stärka konceptet. Avgiften för deltagande höjd för att säkra konceptets överlevnad efter projektperiodens avslut. 40 butiker är aktiva i Handlarnätverket. Vårkampanj hålls i 25 av dessa, uppskyltning också inför Skånes Matfestival. BUTIKSKONCEPTET.

”Restaurangslyftet”. Konceptet är en integrerad del av våra aktiviteter. Under 2014 har arbetats vidare med synlighet och spridning av recept och koncept, på events, i butik och restauranger. Manifest med Nya Skånska Köket färdigställd i samarbete med nätverk av kockar. NYA SKÅNSKA KÖKET.

FÖRPACKNINGAR & DESIGN.

Rådgivningsbehov identifierad. Rådgivning inför Matverk 2015, exportprojekt och Skånes Matfestival 2014. Även koppling till TransforMAT:s helpdesk och OpenUp. Konceptualisering och utveckling av mat och dryck på arenor och events. Våra erfarenheter från genomföra event och konceptualisering paketers i handbok som kan användas av exempelvis arrangörer, kommuner och konferensanläggningar. Klar 2015. EVENT- OCH ARENAMAT.

Fortsättning med fokus på att ta tillvara och sprida erfarenheterna från Ängavallen som pilot inom Matlandssatsningen. FÖRENKLING AV REGELVERK.

UTVECKLING AV KULINARISKA BESÖKSMÅL I

Kompetensutveckling och exportmognad av besöksmål. Fokus på värdskap, paketering och merförsäljning. SKÅNE.

Gemensam satsning med TransforMat mot Danmark. Även samarbete med Business Sweden och Visit Sweden om svensk samlingsmonter ”Try Swedish” på Salone del Gusto & Terra Madre, Turin Italien. EXPORTPROJEKT 2014.

AKTIVITETER

Handlarråd, 22 januari. Workshop “Smart och hållbar upphandling inom offentliga kök i Norden” 23–24 januari, Malmö. Nordiskt samarbete kring offentlig upphandling. I samarbete med Madkulturen/DK och Ny Nordisk Mat. 20 deltagare. Styrgruppsmöte, 3 februari. Presentation på seminarium ”Kulinarisk Turism i Finland och Norden” 7 februari, S:t Michel, Finland. Deltagande och presentation. 50 deltagare. Infomöte och presslunch om Skånes Matfestival. 5 februari, Brösarp. Ca 100 deltagare. Butiksutbildning Eslöv 12 februari. Inom butikskonceptet. 9 deltagare Workshop Nya Skånska Köket 25

februari, Häckeberga Slott. 28 deltagare. Studieresa River Cottage och London 27 feb-2 mars. 12 deltagare. Workshop inför ”Sustainable Fashion Award” 10 mars, Malmö. I samarbete med Sustainable Fashion Academy, Sveriges ambassad i Köpenhamn, KEA-akademi Köpenhamn, Spirit of Hven, Saltimporten Canteen. 15 deltagare. Mathantverksdag 12 mars, Bjärhus Gårdsbutik, Klippan. I samarbete med Eldrimner och Bjärhus Gårdsbutik. 30 deltagare. Butiksutbildning 12 mars, Malmö. Inom butikskonceptet. 11 deltagare. Temadag ”Skåne – en stark kulinarisk region” 19 mars, Kristianstad. Samarbete med TransforMAT. Föreläsningar, nätverkande, minimässa, workshops. 120 deltagare. Workshop inför Skånes Matfestival, 10 april, Malmö och 16 april, Brösarp. Tema värdskap, försäljning, förpackning och exponering. 45 deltagare. Handlarråd, 25 april. Presentation ”Sammenskudsgilde” 28 april, Broholm Slot/Fyn. Presentation ”Erfarenheter med innovationer”. Arrangör Födevareklynge Syd och FOOD. 30 deltagare. Workshop “Skåne smakar på Dashi” med Junya Yamasaki, restaurang Koya, London. 9 maj. Samarbete med Fool Agency och Saltimporten Canteen. 7 deltagare. Butiksutbildning 8 maj, Malmö. Inom butikskonceptet.16 deltagare. Skånes Matfestival 23–25 maj, Brösarp. Drygt 100 deltagande företag och 50 volontärer. 8 500 besökare. Butikskampanj 26–31 maj, ca 20 butiker. Matvandring i butik 26 maj, ICA Kvantum Malmborgs Clemenstorget, Lund. Som en del av butikskonceptets kampanjvecka. Workshop inför Matverk 2015, ”Hur bygger vi en skånsk marknadsmogen


produkt”. 27 maj, Höganäs Saluhall. 8 deltagare. Styrgruppsmöte 27 maj Föreläsning Matlandetkonferensen 9–10 juni, Jokkmokk. Cirka 100 deltagare. Workshop med nötköttsföretagare 12 juni, Malmö. I samarbete med Livsmedelsakademins projekt Uppströms Innovation. 9 deltagare. Studieresa till Bjärehalvön 20 augusti. Intern Smaka på Skåne aktivitet. 6 deltagare. Handlarråd, 26 augusti. Studieresa Småland 4–5 september. Samarbete med Regional Matkultur. 17 deltagare. Workshop tema värdskap, försäljning, förpackning, design 23 september, Malmö. Inför Älska Mat&Vin, exportsatsning Danmark och exportdeltagande Salone del Gusto. 25 deltagare. Kick-off exportsatsning mot Danmark 23 september, Malmö. 22 deltagare. Butikskampanj Höst 22–28 september. Ca 10 butiker Workshop exportprojekt Danmark 14 oktober, Malmö. Praktisk information och utmaningar med export till Danmark. 7 deltagare. Handlar/producentträff 15 oktober, Malmö. Inom butikskonceptet. 31 deltagare. Sustainable Public Procurement, 23–24 oktober, Helsingfors. Nordiskt seminarier offentlig upphandling. I samarbete med Ekocentria, Finland och Ny Nordisk Mat. 90 deltagare.

23–27 oktober, Turin. Exportsatsning, samarbete med Business Sweden och Visit Sweden, under konceptet ”Try Swedish”. 4 deltagare. Cirka100 000 besökare. Exportrådgivningsdag, 3 november, Malmö. Inom exportprojekt Danmark. 8 deltagare. Temadag II ”Skåne – en STARK kulinarisk region” 13 november, Kristianstad. Uppföljning och framtid. Föreläsningar, nätverkande, mini-mässa, workshops. I samarbete med TransforMAT och Centrum för Innovativa drycker. 100 deltagare. Workshop ”Hur pitchar du ditt företag på bästa sätt?” 13 november, Kristianstad. Inom exportprojekt Danmark. 8 deltagare. Presentation om Smaka på Skåne 27 november, Helsingborg. Träff med deltagande kommuner och aktörer inför Eurorando 2016. Samarbete med Event in Skåne. Cirka 50 deltagare. Handlarråd, 9 december. EVENT DÄR VI JOBBAT MED SYNLIGHET AV SKÅNSK MAT OCH DRYCK

Sustainable Fashion Award. Kreativt event på tema hållbarhet och mode 23 april, Köpenhamn. I samarbete med Sveriges Ambassad.150 deltagare. Skånes Matfestival, 23–25 maj, Brösarp. Drygt 100 företag och 50 volontärer. Nordea Master, 29 maj-1 juni, Bara, Lund. Förarbete kvalitetssäkring skånsk mat och dryck.

Älska Mat & Vin, 24–26 oktober, Malmö. ”Skånsk Bar”, deltagande med mässprogramsamt förberedande kompetensutveckling. Officiell samarbetspartner. 4 deltagare i Skånsk Bar. Ca 6500 besökare.

Nordisk Kvinnoforum, Malmö Arena 14–19 juni. Förarbete kvalitetssäkring skånsk mat och dryck

Matverk 2015, 26 oktober, Malmö Med förberedande workshop. 4 produkter, 3 företag.

Älska Mat & Vin, 24–26 oktober, Malmö. ”Skånsk Bar”, deltagande med mässprogram samt förberedande kompetensutveckling. Officiell samarbetspartner. 4 deltagare i Skånsk Bar.

Terra Madre & Salone del Gusto

Borgeby Fältdagar, 25–26 juni. Förarbete kvalitetssäkring skånsk mat och dryck.

Cirka 6500 besökare.

under våren.

“Malmö älskar mat”, 24–31 oktober, Malmö. Matvecka och Restaurangvecka. Input, kunskap, kontakter, koncept. I samarbete med Taste event.

STREET FOOD I SKÅNE.

BESÖK UTIFRÅN

I samband med Skånes Matfestival 2014 besök från Företagshuset Dynamo/Foodia, Österbotten, Finland. 2015 LÖPANDE PROJEKTAKTIVITETER DOKUMENTATION SMAKA PÅ SKÅNE 2010–

Genomarbetning, kommunikation och spridning av resultat, best practice, koncept, arbetsmodeller. Publikation klar vår 2015. 2015.

Fokus under första perioden 2015 har varit utvärdering, förpackning av erfarenheter från perioden 2011–2014 samt utökad bearbetning och coachning genom personliga besök av butiker i nätverket. Arbetet fortgår med konsolidering, sortimentsutveckling, kompetensutveckling. Avgiften för deltagande har höjts för att säkra konceptets överlevnad efter projektperiodens avslut. 40 butiker är aktiva i handlarnätverket. Vårkampanj har hållits i 25 av dessa, uppskyltning sker också inför Skånes Matfestival. BUTIKSKONCEPTET.

Handbok för hur evenemang kan utvecklas via mat och dryck. Lansering under 2015. Fortsatt samarbete med Event in Skåne och EVENT- OCH ARENAMAT.

Eurorando 2016. Workshop planerad under 2015. Avslut på satsning påbörjad hösten 2014 (maj 2015) samt uppstart av ny satsning under vår i samarbete med TransforMAT och Jakob True/Green Seed Nordic (maj 2015). Ansökan för gemensamt exportprojekt (Strukturfonderna) Invest in Skåne, Livsmedelsakademin, Packbridge, CLUK och IUC Skåne. EXPORTPROJEKT DANMARK.

Fortsatt bearbetning av myndigheter och påverkan till utveckling av street food som bransch. Tematisk handlingsplan måltidsturism förväntas lanseras av Tourism in Skånes april 2015. KULINARISK TURISM.

HANDLINGSPLAN FÖR OFFENTLIG MÅLTID.

Arbetet inför kommande strategiprocess är satt igång med en träff 4/2. I samarbete med Region Skåne och LRF Skåne. Arbetet inför en eventuellt kommande strategiprocess satt igång under våren. I samarbete med Region Skåne, LRF Skåne, LUFO, SLU Alnarp. SKÅNSK LIVSMEDELSSTRATEGI.

Uppstart av utvecklingsnätverk Skåne cooking. NYA SKÅNSKA KÖKET.

AKTIVITETER

Workshop exportprojekt Danmark, 26 januari, Malmö. Måluppfyllelse och utmaningar. 4 deltagare. Styrgruppsmöte, 28 januari. Skånes Matfestival 2015 informationsmöte, 2 februari, Malmö. Cirka 50 deltagare. Skånes Matfestival 2015 informationsmöte 3 februari, Brösarp. Cirka 65 deltagare. Träff Handlingsplan för offentlig måltid, 4 februari, Malmö. I samarbete med Region Skåne och LRF. 15 deltagare. Handlarrådsmöte, 24 februari. Träff Nya Skånska Köket ,12 mars, Dalby. I samarbete med Thomas Drejing. 6 deltagare. Presentation av Smaka på Skånes erfarenheter av att arbeta med strategier, 9 mars, Arboga. ”Handelsforum”, arrangerat av Smaka på Västmanland. 104 deltagare.

Efter avslut av projekt i regi av strategin, uppdateras strategin DRYCKESSTRATEGI.

SMAKA PÅ SKÅNE 95


APPENDIX

Medarbetare JANNIE VESTERGAARD (2010–)

Är heltidsanställd som verksamhetsledare för Smaka på Skåne. Hon har även varit engagerad i projekt och aktiviteter kopplade till bland annat export, butikskonceptet och street food. Därutöver har hon arbetat mycket med samverkan med olika aktörer i Sverige och internationellt. Jannie har mer än 15 års erfarenhet av forskning, undervisning, sensorik och produktutveckling kopplat till landsbygdsutveckling.

ANNA EKLUND (2011–)

Är projektledare på Smaka på Skåne och arbetar framför allt med butikskonceptet Smaka på Skåne – Närproducerat och noga utvalt. Att coacha och utbilda handlare som vill utöka sitt sortiment av närproducerat och kontakten till producenterna är hennes huvudsakliga arbetsuppgifter. Anna är i grunden agronom och har arbetat som fristående konsult inom mat och miljö sedan 2005.

HÅKAN JÖNSSON (2010–)

Har sedan han lämnade posten som verksamhetsledare för Smaka på Skåne (2010–2012) framför allt arbetat med Nya skånska köket och strategiska utvecklingsfrågor. Han är även koordinator för Livsmedelsakademins matforskarnätverk, forsknings- och utvecklingsnätverk, Måltidsglädje för barn & unga, etnolog vid Lunds universitet, preses i Måltidsakademien samt författare till boken ”Den gastronomiska revolutionen”. HELENE REINTJES (2010–2015)

Helene Reintjes har varit heltidsanställd som projektledare på Smaka på Skåne med fokus på kulinarisk turism och har under åren även haft huvudansvaret för kompetensutveckling och deltagandet i utvalda evenemang. Hon har en lång erfarenhet av att arbeta med turism i både Skåne och Köpenhamn.

CECILIA FRANCK (2012–)

Är kommunikatör på Smaka på Skåne och kommunikationsansvarig på Livsmedelsakademin. Cecilia har en bakgrund som journalist. MONICA ÅQUIST (2012–)

Är projektledare på Smaka på Skåne och arbetar framför allt med Skånes Matfestival, exportprojekt, kulinariska utflykter och event- och arenamat. Monica är i grunden kock och har en examen från gastronomiprogrammet på Högskolan Kristianstad. ANDREAS LARSSON (2012–2014)

Har arbetat som projektledare för Nya skånska köket inom Smaka på Skåne. Andreas är kock i grunden och sedan 2012 ambassadör för Nya skånska köket. Han är även entreprenör och grundare till bland annat Malmö Vinägerfabrik.

JAN PERSSON (2010–)

MARIA SCHMIDT LARSSON (2013–2014)

Jan Persson har sedan starten arbetat som rådgivande konsult för Handlarrådet och butikskonceptet ”Smaka på Skåne – Närproducerat och noga utvalt”. Han har tidigare arbetat från Skånemejerier.

Har arbetat som projektledare för Förpackning & design inom Smaka på Skåne med fokus på kompetenshöjning och nätverksbyggande för småskaliga matproducenter i Skåne. Maria har lång erfarenhet av rådgivning inom

96 SMAKA PÅ SKÅNE

varumärkesstrategi och design av förpackningar och etiketter i sitt eget företag Daucus Design. ANNA TERESIA BERG (2013–2014)

Vikarierade som kommunikatör på Smaka på Skåne. Anna Teresia Berg har en bakgrund som copywriter. PÄR TEGNANDER (2014–2014)

Var under 2014 projektledare för Undanröja hinder för småskaliga livsmedelsföretag inom Smaka på Skåne och projektet Uppströms innovation för Livsmedelsakademin. Pär har en bakgrund inom LRF och som livsmedelsinspektör. CHARLOTTA RANERT (2014, 2015)

Är en av initiativtagarna till Skånes Matfestival och var under både 2014 och 2015 matfestivalchef. ANNA BLOMQVIST (2014, 2015)

Har under 2014 och 2015 haft uppdraget som koordinator för Skånes Matfestival.


Samarbetspartners Smaka på Skåne samarbetar med en rad olika aktörer och nätverk. Vi gör sam­ arrangemang, kompetensutvecklingsaktiviteter tillsammans och bistår med vår kunskap och kompetens i olika projekt. Nedan följer en lista på de vi har arbetat främst med under projektperioden. Bondens egen marknad Business Sweden Centrum för Innovativa drycker/SLU Balsgård Centrum för Livsmedelsutveckling i Karlshamn (CLUK) Eldrimner Event in Skåne Folkuniversitet Fool Agency Gastronomiska samtal Green Seed Nordic Invest in Skåne LRF i Skåne Länsstyrelsen i Skåne Malmö Cooking Malmö stad Matrundan Nordic Street Food Ny nordisk Mat Regional Matkultur Skåne Region Skåne TransforMAT Skånska Matupplevelser SLU Alnarp Tourism in Skåne Visit Sweden

SMAKA PÅ SKÅNE 97


Skåne är unikt genom sin bredd på mat- och dryckesområdet. Här finns stora delar av landets primärproduktion, förädling, livsmedelshandel samt forskning och utbildning, vid sidan av ett stort utbud av restauranger och kulinariska besöksmål. Genom Smaka på Skåne arbetar Livsmedelsakademin för att utveckla Skåne som kulinarisk frontregion. I det arbetet satsar vi på ökad tillgänglighet, synlighet, kvalitet och samverkan. Mellan 2010 och 2015 har Smaka på Skåne varit en av Sveriges största utvecklingssatsningar på mat och dryck inom Landsbygds­ programmet. I den här rapporten sammanfattar vi lärdomarna av de resultat och effekter som våra projekt har givit. Vi delar också med oss av våra erfarenheter och de utmaningar som vi ser framför oss för att vår vision ska bli verklighet – Skåne ska bli en kulinarisk frontregion.

Livsmedelsakademin Minc | Anckargripsgatan 3 | 211 19 Malmö 0727–41 58 55 | info@livsmedelsakademin.se www.smakapaskane.se | www.livsmedelsakademin.se

Smaka på Skåne 2010-2015  

Om våra satsningar och erfarenheter av att utveckla en kulinarisk region. Version 2 – 150918

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you