De företagsamma
Tillväxten av företagsamma stagnerar, särskilt i storstäderna
Nima Sanandaji
Nyckelbudskap
• Svensk ekonomi är i hög grad beroende av en vital småföretagsamhet. Trenden för närvarande är tyvärr stagnation av andelen vuxna som är jobbskapare i Sverige som helhet, även om många enskilda kommuner pekar uppåt. Småföretagarnas Riksförbund anser att det är viktigt att stagnationen bryts. För att åstadkomma detta krävs förändringar i lagar och regler och i skattesystemen. Fler och växande företag är lösningen för att uppnå ett Sverige med minskat utanförskap och högre sysselsättning samt för att bibehålla den ekonomiska standard som vi vant oss vid. Fler företagsamma kan därmed ses som en viktig nyckel till en hållbar utveckling.
• I Sverige finns 344 300 företagsamma, personer som driver privata arbetsplatser med minst en och upp till 49 anställda. Detta motsvarar knappt 4,6 procent av den vuxna befolkningen. Denna grupp har en nyckelroll i svensk ekonomi eftersom den bidrar med tillväxt och jobbskapande. Småföretagarnas Riksförbund anser att ambitionen bör vara att andelen ska öka – så att i vart fall var tjugonde vuxen, 5 procent, blir jobbskapare.
• En jämförelse av landets kommuner visar att en procent högre andel företagsamma är länkad till 1,3 procentenheter lägre andel inskrivna arbetslösa, bland utrikes födda hela 3,1 procentenheter lägre andel. Arbetstillfällen som skapas när företagandet stärks kan bidra till att minska utanförskapet runtom i landet. Om 5 procent av de vuxna i Sverige vore företagsamma, visar analysen i denna rapport, skulle den öppna arbetslösheten minska från 6,60 till 6,06 procent i Sverige och 28 300 färre skulle vara arbetslösa.
• Utvecklingen av företagsamma i Sverige är tyvärr svag. Mellan mitten av 2022 och mitten av 2023 ökade antalet med drygt 2 500. Fram tills mitten av 2024 har antalet därefter enbart ökat med strax över 850. Företagsamheten stagnerar således, vilket underminerar förutsättningarna för jobbskapande och välstånd.
• Senaste året har samtidigt andelen företagsamma ökat i stora delar av landet, särskilt i landsbygdskommuner och i pendlingskommuner nära mindre eller större stad. Pendlingskommunerna nära storstäder har dock sett en nedgång, medan storstäderna har upplevt en betydande nedgång – totalt för hela Sverige är resultatet stagnation.
• Åre har som tidigare högst andel företagsamma i landet följt av Danderyd. Stockholm blir i år omsprungen av såväl Malung-Sälen som Härjedalen och tappar till en femteplats.
Nacka och Ekerö behåller sina positioner, medan Båstad lyfts till topp-10 listan. Värmdö och Arjeplog finns kvar på topp-10 listan medan Täby precis faller ur.
• I kommuner med hög andel företagsamma finns också en betydligt större andel förvärvsarbetande kvinnor som driver eget. När även medhjälpare i hushåll som jobbar med sambons företag, räknas med visar det sig att 4 av 10 företagare inklusive medhjälpare i Gotland, Södermanland och Blekinge är kvinnor – högst andel i landet.
Sammanfattning
Småföretagarnas Riksförbund kartlägger årligen utvecklingen av företagsamma runtom i landet. Med företagsamma menas personer som driver privata arbetsplatser med minst en anställd och upp till 49 anställda. Det finns knappt 344 300 företagsamma i Sverige. Det motsvararar strax under 4,6 procent av den vuxna befolkningen (20-79 åringar).
Småföretagarnas Riksförbund menar att en realistisk ambition är att andelen företagsamma ska öka till minst 5 procent av den vuxna befolkningen i Sverige, något som kan förväntas leda till ekonomisk tillväxt med fler i arbete och färre i utanförskap. Som illustreras i figur 1 behöver Sverige 32 300 fler företagsamma för att nå visionen om ett land där var tjugonde vuxen är en jobbskapare. Som figuren visar har utvecklingen över tid stagnerat, nivån har inte ens återhämtat sig helt jämfört med perioden före covid-19 pandemin.
Det finns en tydlig brist på företagsamma i de mer glesbefolkade kommunerna i Sverige. Landsbygdskommuner med besöksnäring är de tydliga undantagen, då dessa i regel har många företagsamma och låg arbetslöshet. Högst andel företagsamma bland Sveriges kommuner finns i Åre, en landsbygdskommun med besöksnäring, följt av Danderyd i Stockholmsregionen. Samtidigt finns en utveckling, som också syntes förra året, att storstäderna tappar. Huvudstadsregionen Stockholm faller från tredje till femte plats. Malung-Sälen och Härjedalen, ytterligare två landsbygdskommuner med besöksnäring, klättrar varsitt steg till tredje respektive fjärde plats.
De två kommuner som trots sin geografiska situation klarar sig relativt dåligt är Göteborg och Malmö. Andelen företagsamma var 4,62 procent av de vuxna i Göteborg föregående år och har nu minskat till 4,58 procent, kommunen har därmed fallit från 70:e till 76:e plats i rankingen av de kommuner som har högst andel företagsamma. I Malmö har andelen företagsamma sedan förra året minskat från 4,58 till 4,47 procent, kommunen har fallit från 76:e till 98:e plats i rankingen. Sveriges näst största och tredje största stad har båda en uppenbar brist på företagsamma trots att dessa är högskolestäder, med hamnar och omfattande handel med omvärlden. Som jämförelse har andelen företagsamma i Stockholm minskat från 6,94 till 6,84 procent. Trendmässigt faller nivån av företagsamma i de tre storstäderna, men medan resten av landet lyfter så drar storstäderna ned utvecklingen.
Kommunerna med högst andel företagsamma
Siffrorna anger näringsidkare med anställda, som procent av invånare i åldrarna 20–79 år.
Från maj 2023 till maj 2024 har andelen företagsamma i den genomsnittliga kommunen ökat i de flesta delarna av landet. Särskilt positiv har utvecklingen varit i Jämtland, Västerbotten, Norrbotten och Västernorrland. Det är i norr som företagsamheten blomstrat under senare år. Stockholm är det län som har en tydlig negativ utveckling, även Uppsala och Blekinge har delvis negativ utveckling. Företagsamheten utvecklas positivt, om vi ser till den genomsnittliga kommunen, i de allra flesta län. Däremot ökar företagsamheten inte sammantaget, då de mest folkrika kommunerna tenderar att ha en negativ utveckling.
I figur 2 sammanfattas utvecklingen uppdelad på kommuntyp. Andelen företagsamma har stärkts i de flesta kommuntyper. Starkast positiv utveckling ses i landsbygdskommuner med besöksnäring, följt av övriga landsbygdskommuner. Hur det positiva företagsklimatet i kommuner med besöksnäring uppstår är inte helt klarlagt, kanske drar dessa till sig entreprenörer som genom sin närvaro skapar en dynamik. Även pendlingskommuner nära mindre eller större stad, inklusive långpendlingskommuner, har fått en viss förstärkning av företagsamma. En viss liten stärkning har även funnits i mindre städer samt större städer. Däremot finns en stark nedgång för företagsamheten i storstäderna, även en viss nedgång i pendlingskommuner nära storstad. Redan förra årets index visade på en utveckling där företagsamheten minskar i storstäderna men stärks i resten av landet, denna trend har nu förstärkts. Förra året fanns en positiv utveckling för pendlingskommuner nära storstad, men nu har även storstädernas pendlingskommuner visat en negativ utveckling.
Det aktiva företagandet är tydligt kopplat till utfallet på arbetsmarknaden i Sveriges olika kommuner, i linje med det perspektiv som Småföretagarnas Riksförbund länge har lyft om att små och medelstora företag är de främsta jobbskaparna i landet. Det finns ett tydligt
mönster att antal företagsamma, som andel av den vuxna befolkningen, samvarierar med andelen i arbete. Det är i synnerhet utrikes födda som gynnas av de möjligheter på arbetsmarknaden som företagsamma skapar. För samtliga på arbetsmarknaden är varje procent högre andel företagsamma korrelerad till knappt 1,2 procent högre andel förvärvsarbetande. Bland utrikes födda är sambandet ännu starkare, då varje procent högre andel företagsamma korrelerar till drygt 1,9 procent högre förvärvsfrekvens.
Förvärvsfrekvens är ett mått på hur stor andel av den vuxna befolkningen som genom arbete eller deklarerad inkomst från näringsverksamhet uppnår en, relativt sin ålder, tillräckligt hög inkomst. Inskrivna arbetslösa är individer som saknar arbete och som har skrivit in sig hos Arbetsförmedlingen som arbetslösa. Båda måtten har en tydlig länk till andelen företagsamma. Det vill säga: fler företagsamma bidrar till att det blir färre utan jobb och fler i arbete.
Varje procent högre andel företagsamma i landets kommuner är korrelerad till 1,3 procentenheter lägre andel inskrivet arbetslösa, och för utrikes födda hela 3,1 procentenheter lägre andel inskrivet arbetslösa. Om andelen företagsamma ökar till 5 procent av den vuxna befolkningen i Sverige, förväntas det leda till att den öppna arbetslösheten minskar från 6,60 (senaste aktuella data från Arbetsförmedlingen i början av juni, då denna rapport skrevs) till 6,06 procent. Drygt 28 300 personer skulle kunna gå från arbetslöshet till arbete om detta lyft för företagsamheten sker. Siffran är baserad på en analys kring hur variationen i andelen företagsamma hör ihop med variationen i andelen öppet arbetslösa bland landets kommuner. Utgångspunkten för beräkningarna är att länken som finns mellan andel företagsamma och andel arbetslösa i en jämförelse av landets samtliga kommuner är indikativ för hur ökad företagsamhet i landet i stort påverkar utfallet på arbetsmarknaden. Behovet av förändring är stort runtom i landet, inklusive i storstäderna som tidigare låg före men som nu faller efter i en tid präglad av otrygghet.
Slutligen ska inte den uppsatta målsättningen på 5 % företagsamma ses som en gräns för hur företagsamhet kan bidra till lägre arbetslöshet och högre tillväxt. Inget tyder på att inte detta samband skulle stå sig även om företagsamheten breder ut sig ytterligare.
Förord
Som ny styrelseordförande i Småföretagarnas Riksförbund är min målsättning att organisationen ska fortsätta vara en vass aktör i den politiska debatten och när det gäller att förbättra småföretagares villkor. Organisationen är skapad av och drivs av småföretagare och vi vet därför vilka svårigheter en småföretagare möter. Vi företräder cirka 30 000 småföretag och bidrar med faktabaserade och intresseväckande analyser. Vår huvudsakliga uppgift är att skapa en tryggare, enklare och mer lönsam vardag för våra medlemmar. Det uppnår vi både genom ett starkt näringspolitiskt engagemang och genom att erbjuda olika medlemsförmåner.
Förbundets kunskap om våra medlemmars vardag och förutsättningar gör oss till en efterfrågad röst på den näringspolitiska arenan. Regelbundet syns vi i media, träffar politiker på regional och nationell nivå, samt bygger vidare relationer med våra medlemsföretag. Det handlar om att bygga gemensam handlingskraft, för att kunna göra skillnad på riktigt.
Rapporten De Företagsamma kartlägger det aktiva företagandets roll i kommuner runtom i landet. I rapporten presenteras vilken betydelse aktiva privata arbetsplatser har för samhällsekonomin och sysselsättningen, runtom i landet. Som framgår av denna rapport har Sverige mycket att vinna på att stimulera att fler blir företagsamma. Tidigare har våra kartläggningar visat att de mer glesbefolkade delarna av Sverige ligger efter sett till företagsamheten, med undantag för glesbygdskommuner med besöksnäring som tenderar att vara den kommuntyp som har högst andel företagsamma. Trendmässigt ökar företagsamheten, särskilt i kommuner med turism men också i andra mer glesbefolkade delar av landet. Dock faller företagsamheten i storstäderna, trots deras stora befolkningar.
Jobbskaparna
Det finns goda skäl att studera nivån på företagsamhet runtom i Sverige, men de traditionella måtten har vissa begränsningar. I synnerhet gäller det för att beskriva sambanden mellan företagande och samhällsekonomi. En del företag i Sverige har en begränsad verksamhet eller är investeringsobjekt. Det är också vanligt att individer växlar mellan att vara företagare och att vara anställda och då låter sina företag formellt finnas kvar men utan större aktiv verksamhet. Vissa ägare behåller sina företag även efter att verksamheten dragits ner, till exempel på grund av pension. En hel del registrerade företag har därför inte någon nämnvärd verksamhet.
Småföretagarnas Riksförbund har utvecklat måttet företagsamma för att mäta aktivt företagande. Detta mått definieras som privata arbetsplatser med säte i en svensk kommun och som har minst en anställd. Begreppet är inte direkt kopplat till begreppet företag, eftersom exempelvis ett företag med två olika arbetsplatser ses som två företagsamma. Detta sätt att mäta aktivt företagande på visar ett starkare samband till utfall på arbetsmarknaden än traditionella mått på företagande. Det aktiva företagandet är tydligt kopplat till utfallet på arbetsmarknaden i Sveriges olika kommuner, vilket är i linje med det budskap som Småföretagarnas Riksförbund länge har lyft fram om att små och medelstora företag är de främsta jobbskaparna i merparten av landets kommuner.
Småföretagarnas Riksförbund driver visionen om att minst var tjugonde invånare i åldrarna 20 till 79 år ska bli företagsamma, en realistisk vision som skulle leda till förbättringar på arbetsmarknaden. Sverige tjänar på en politik som skapar trygghet för tillväxt, i hela riket. Visionen om ett mer företagsamt land behövs i alla Sveriges kommuner.
Höganäs i augusti 2024
Johan Landehag, förbundsordförande Småföretagarnas Riksförbund
Analysen av de företagsamma baseras på att mäta antalet privata arbetsplatser, med minst en anställd, och med säte i en svensk kommun. Det omfattar alltifrån frisörer till restauranger, butiker, verkstäder och konsultverksamheter. Måttet är inkluderande, då en cafékedja som driver tio caféer runtom i Sverige motsvarar tio arbetsplatser med varsin företagsam (cheferna som driver caféerna), trots att det juridiskt bara rör sig om ett företag. En ytterligare fördel med måttet företagsamma är att fokus inte ligger på var bolag formellt är registrerade och har sitt säte, utan på var verksamheten sker. Småföretagarnas Riksförbund mäter antalet företagsamma runtom i Sverige genom specialbeställningar från Statistiska Centralbyrån, SCB, med utdrag från företagsregistret.1
1 Antalet arbetsplatser med mellan 1 och 49 anställda, som har sitt säte i olika svenska kommuner mäts. Då målsättningen är att mäta aktiva småföretag det privata näringslivet exkluderas följande arbetsplatser mätningen: värdepappersfonder, ekonomiska föreningar, bostadsrättsföreningar, kooperativa hyresrättsföreningar, europakooperativ, ideella föreningar, samfälligheter, registrerade trossamfund, familjestiftelser, övriga stiftelser och fonder, statliga enheter, kommuner, kommunalförbund, landsting, allmänna försäkringskassor, offentliga korporationer och anstalter, hypoteksföreningar, regionala statliga myndigheter, oskiftade dödsbon, försäkringsföreningar samt arbetslöshetskassor.
2
Utvecklingen av företagsamma har varit marginellt svagare än befolkningstillväxten. Det saknas för närvarande 32 300 företagsamma för att Sverige ska nå målsättningen om att minst 5 procent av de vuxna ska driva aktiva arbetsplatser.
Innan coronakrisen, med sina restriktioner, fanns det knappt 350 000 företagsamma i hela landet. Som illustreras i figur 1 motsvarade det 4,7 procent av befolkningen i åldrarna 20 till 79 år. Då saknades det 21 300 företagsamma för att Sverige skulle nå målsättningen om att 5 procent av befolkningen i åldrarna 20-79 år skulle vara företagsamma. I samband med corona-pandemin sjönk andelen företagsamma till 4,3 procent under 2020. Då saknades det hela 51 200 företagsamma till 5-procentsmålsättningen. Under 2022 och 2023 har andelen företagsamma delvis återhämtat sig, men bara till knappt 4,6 procent.
År 2024 finns det knappt 344 300 företagsamma, marginellt fler än 343 400 året innan. Som andel av den vuxna befolkningen skedde en marginell nedgång från 4,58 till 4,57 procent. Utvecklingen av företagsamma har varit marginellt svagare än befolkningstillväxten. Det saknas för närvarande 32 300 företagsamma för att Sverige ska nå målsättningen om att minst 5 procent av de vuxna ska driva aktiva arbetsplatser. Att nå upp till 5-procentsmålet är avgörande för att skapa en hållbar situation för den svenska arbetsmarknaden – det behövs fler jobbskapare för att sysselsättningen ska fungera väl.2
Som illustreras i figur 3 domineras företagsamma av småföretagare, då två tredjedelar har mellan en och fyra anställda. Bland resterande tredjedel har hälften färre än och hälften fler än tio anställda. Mellan sista maj 2023 och sista maj 2024 har små förändringar skett i storleksgrupperingen bland företagsamma. Andelen företagsamma med 1-4 anställda har ökat från 68,2 till 68,6 procent av helheten. Andelen med 5-9 anställda har minskat lite från 15,5 till 15,4 procent. Andelen med 10-19 anställda har minskat från 9,9 till 9,8 procent. Andelen med 20-49 anställda har minskat något från 6,3 till 6,2 procent. De mindre företagen har blivit något vanligare.
För att främja de företagsamma gäller det att i synnerhet uppmuntra fler att satsa på att utveckla nya så väl som befintliga verksamheter, vilket kan uppnås genom reformer som gör det mer lönsamt och enklare att driva företag. Det är viktigt med reformarbete som gör att företagens lönsamhet kan öka, så att fler får möjlighet att investera i att utveckla sin verksamhet och gå ifrån att vara små till medelstora företag. Fler och växande företag är lösningen för att uppnå ett Sverige med minskat utanförskap och högre sysselsättning samt för att bibehålla den ekonomiska standard som vi vant oss vid. Fler företagsamma kan därmed ses som en viktig nyckel till en hållbar utveckling.
Utvecklingen av företagsamma
Andelen företagsamma har mätts av SCB i slutet av maj 2024. Resultatet visar att i de flesta kommungrupper har en viss ökning av företagsamma skett.3 I den genomsnittliga landsbygdskommunen med besöksnäring har andelen företagsamma ökat med 1,2 per tusen vuxna invånare. I övriga landsbygdskommuner är ökningstakten 0,9 per tusen vuxna invånare. Pendlingskommuner nära större stad har upplevt en ökning med 0,5 per tusen vuxna invånare, jämfört med 0,4 bland pendlingskommuner nära mindre stad/tätort, och med 0,3 bland långpendlingskommuner nära större stad. I mindre städer/tätorter respektive i större städer har andelen ökat med 0,1. I pendlingskommuner nära storstad har andelen företagsamma minskat med 0,1 per tusen vuxna. I storstäderna har andelen minskat med 0,8 per tusen vuxna. Medan de flesta kommuntyper har en positiv utveckling är den negativa utvecklingen koncentrerad till de kommuner som har störst befolkning. Överlevnadsgraden för små och växande företag i storstäderna är låg vilket troligen kan kopplas till höga kostnader och omfattande otrygghet p.g.a. kriminalitet.
“
Medan de flesta kommuntyper har en positiv utveckling
är den negativa utvecklingen koncentrerad till de kommuner som har störst befolkning. Överlevnadsgraden
för små och växande företag i storstäderna är låg vilket troligen kan kopplas till höga kostnader och omfattande otrygghet p.g.a. kriminalitet.
I tabell 1 sammanfattas utvecklingen i den genomsnittliga kommunen i respektive län. De olika länen har rankats från mest positiv till mest negativ utveckling. I den genomsnittliga kommunen i de allra flesta länen har andelen företagsamma ökat. Det gäller särskilt i Jämtland, Västerbotten och Norrbotten. Västmanland och Halland har samma nivå av företagsamma i den genomsnittliga kommunen som föregående år. I Stockholm, Uppsala och Blekinge har andelen minskat. Värt att notera är att siffrorna som visas baseras på den genomsnittliga kommunen i länet. Mönstret under det senaste året är att andelen 3 Med kommungrupp menas i detta fall den detaljerade indelningen 9 kommungrupper enligt SKR:s modell. Analysen som sker senare denna rapport baseras på en bredare indelning av kommunerna, som särskiljer mellan kommuntyperna s mindre städer, glesbygd, större städer och deras pendlingskommuner, samt storstäderna och deras kranskommuner.
företagsamma har ökat i större delen av landet, men minskat i de mest folkrika städerna och deras kranskommuner. Det förklarar varför den genomsnittliga kommunen i de flesta av länen har gått framåt, medan andelen företagsamma på riksnivå marginellt har minskat.
Tabell 1. Här har företagsamheten ökat respektive minskat mest (Genomsnitt för kommunerna i varje län visas. I den genomsnittliga kommunen har andelen företagsamma ökat, men de mest folkrika kommunerna har haft stagnation).
Företagsamma per tusen vuxna maj 2023
Företagsamma per tusen vuxna maj 2024
procent)
Jämtland 54,6 56,2 1,6 Åre (8,5) Bräcke (3,9)
Västerbotten 42,3 43,6 1,3 Sorsele (6,2) Malå (2,9)
Norrbotten 44,1 45,2
(7,1) Smedjebacken (3,4)
Vadstena (5,1) Finspång (2,9)
Tingsryd (4,3) Älmhult (3,1)
Gnosjö (5,0) Mullsjö (3,3) Västmanland
Västerås (4,4) Surahammar (2,7)
(5,8) Hylte (3,3)
Älvkarleby (2,5)
(8,1) Salem (3,4)
4
Företagsamma i mindre städer och
glesbygd
Det finns 136 kommuner i kategorin mindre städer och landsbygd. Något förenklat finns större utmaningar på arbetsmarknaden i de mindre befolkningstäta kommunerna av landet, jämfört med i de mera folktäta. Undantaget är landsbygdskommuner med turismsektor –turismen bidrar till så många arbetstillfällen att dessa kommuner klarar sig ovanligt väl. Ytterligare undantag utgörs av utanförskapsområden i de större städerna, som trots att de är folktäta har utmaningar med låg utbildningsnivå och otrygghet. I figur 4 visas mindre städer och landsbygdskommuner med högst frekvens av företagsamma.4 På första plats finns Åre, där 8,5 procent av befolkningen i åldrarna 20 till 79 år är företagsamma, följt av Malung-Sälen där nivån är 7,1 procent. Det är samma kommuner som även tidigare har varit på topp inom denna kommungrupp. Tack vare turismen ligger de i topp även nationellt.
Härjedalen, Båstad, Arjeplog, Sorsele, Sotenäs, Strömstad, Borgholm och Ljusdal finns också med i gruppen med hög koncentration företagsamma. De tio mindre befolkningstäta kommunerna som har en hög andel av företagsamma utmärks huvudsakligen av att de har en stark turismsektor. Det är i grunden samma ranking som föregående år, förutom att Båstad går om Arjeplog.
I figur 5 visas mindre befolkningstäta kommuner med lägst andel företagsamma. Skillnaden i koncentrationen av företagsamma är markant jämfört med kommunerna i figur 4, och vi ser ett tydligt mönster där turistkommunerna har en högre andel företagsamma medan traditionella bruksorter har få företagsamma per capita. Även en rad pendlingskommuner har en låg andel företagsamma. Kommunernas karaktär är således starkt kopplad till andelen företagsamma. Den lägsta nivån på företagsamhet per capita, bland gruppen samt även för hela Sverige, finns liksom förra året i Oxelösund. Därefter följer Forshaga, Surahammar, Munkfors, Sandviken, Hofors, Finspång, Vännäs, Bjuv och Hammarö. Det är anmärkningsvärt att i denna grupp återfinns flera kommuner med internationella högteknologiska företag. Även kommuner som har enskilda företag med internationellt genomslag kan stagnera, om de i övrigt saknar ett bra företagsklimat. Vad som krävs för att lyckas är ett starkt ekosystem av lokala företag, med många olika jobbskapare.
Småföretagarnas Riksförbund har i flera år argumenterat för att det saknas helhetsperspektiv i Sveriges näringspolitik. Tillväxt och utveckling sker framför allt i storstäderna. Tack vare sin stora och i regel köpstarka befolkning har tätbefolkade kommuner utvecklade marknader där olika tjänster och varor kan säljas lokalt. Marknadernas storlek gör det möjligt för specialiserade företag inom olika näringar, främst tjänstesektorn, att växa fram. Högskolor och universitet finns i de större städerna som därmed också har en mer välutbildad befolkning. De mindre tätbefolkade kommunerna saknar dock inte förutsättningar för tillväxt. De har i stället närhet till omfattande naturresurser, billig mark och billiga bostäder. Efterfrågan på produkter skapade från naturtillgångar, i form av till exempel malm och skog, stiger runtom i världen. Grundförutsättningar för tillväxt finns därmed även i mindre städer och landsbygd.
Sverige behöver stärka den fysiska och digitala infrastrukturen, så att handel och arbete blir möjligt och mer attraktivt i de glesbefolkade delarna av landet. I så fall integreras de glesbefolkade delarna av landet mer i den nationella och internationella marknaden, och individer som säljer sina tjänster på distans kan dra nytta av till exempel lägre boendekostnader. Småföretagarnas Riksförbund menar att det finns allvarliga brister i offentlig service i landets glesbefolkade kommuner, till exempel i form av en långsam responstid vid 112-larm. I många glesbefolkade kommuner med stora avstånd finns bara någon enstaka polispatrull, vilket leder till att företagare ofta inte får tillräckligt snabbt skydd mot brott. I glesbefolkade kommuner tenderar dessutom kommunalskatten vara högre och medelinkomsten lägre än i storstäderna.
De glesbefolkade kommunerna behöver mer lärlingsutbildningar
och en nationell näringspolitik som anammar industriell tillväxt.
Småföretagarnas Riksförbund menar att Sverige över lag behöver en näringspolitik som anammar ny industrialisering. Bättre kompetensförsörjning, i form av reformerad yrkesutbildning genom införande av ett lärlingsprogram med inspiration från länder som Danmark, Tyskland, Schweiz, och Nederländerna är en del av lösningen – då det kan bädda för att fler får nödvändiga kvalifikationer för att jobba i glesbygdens mindre och medelstora företag. Turismens kompetensförsörjning kan också i framtiden stärkas med lärlingsutbildningar. I denna bransch som är en viktig arbetsgivare för unga finns såväl brist på kompetenser som behov av att behålla talanger. Särskilt för mindre företag kan lärlingsutbildningar vara ett sätt att långsiktigt bygga relationer till unga.
Ett utbyggt lärlingssystem är relevant i hela landet för de små och medelstora företagens kompetensförsörjning, men särskilt i mindre folktäta delar där den geografiska koncentrationen av arbetsgivare och arbetstagare är mer begränsad. Den demografiska utvecklingen i glesbefolkade delar av landet tenderar att skapa en allt äldre befolkning i dessa. De glesbefolkade kommunerna behöver mer lärlingsutbildningar och en nationell näringspolitik som anammar industriell tillväxt. Även förutsättningarna för jordbruket behöver stärkas, bland annat bland annat genom omfattande regelförenklingar.
Företagsamma i och nära större städer
I Sverige finns 108 kommuner som kategoriseras som större städer och kommuner nära större stad. Denna grupp utgör mellansegmentet mellan storstad och glesbygd. Bland dessa kommuner finns stora variationer i andelen företagsamma. I figur 6 visas de tio kommuner i gruppen som har högst andel företagsamma per capita.5 Liksom i förra årets studie har Berg, en långpendlingskommun, tillsammans med Trosa, högst koncentration av företagsamma i gruppen, med 5,8 procent av de vuxna som företagsamma. Därefter följer Älvsbyn, Ängelholm, Östersund, Uddevalla, Höganäs, Helsingborg, Strängnäs och Nykvarn. Det är i grunden samma kommuner som tidigare låg i topp.
Figur 7 visar de tio kommunerna i gruppen som har lägst andel företagsamma. Lägst andel finns i Älvkarleby, som förra året hade tredje lägst nivå. Därefter följer Forshaga och Älvkarleby. Förra året var det Älvkarleby som hade lägst andel. Munkfors, Sandviken, Hofors, Finspång, Vännäs, Bjuv och Hammarö tillhör också denna kommungrupp med låg andel företagsamma.
“
Det lokala företagsklimatet består inte enbart av skillnader i hur kommunala tjänstepersoner hanterar företagsärenden, utan också av befintliga nätverk av företag och deras samspel med varandra.
Ett framträdande mönster är att skillnaden i koncentrationen av företagsamma är betydande inom gruppen pendlingskommuner och långpendlingskommuner till större stad, vilket i sin tur visar att skillnaden inte enbart beror på kommungruppen. Medan kommunernas socioekonomiska och geografiska förutsättningar spelar en avgörande roll för deras ekonomiska utfall, förekommer även bland snarlika kommuner stora skillnader i hur många av invånarna som ägnar sig åt aktivt företagande. Det lokala företagsklimatet består inte enbart av skillnader i hur kommunala tjänstepersoner hanterar företagsärenden, utan också av befintliga nätverk av företag och deras samspel med varandra. Kommuner med en längre tradition av företagande och samverkan mellan de lokala företagen tenderar att ha fler aktiva företagare och därmed bättre villkor på arbetsmarknaden. I kommuner som har starka små och medelstora företag finns ofta större möjligheter för nya företag att växa fram, eftersom det finns fler aktörer att marknadsföra företagstjänster till. Fler företagsamma är en viktig målsättning för alla kommuner, då det i grunden handlar om att skapa ett starkare ekosystem bland lokala små och medelstora företag.
Företagsamma i och nära storstäder
Storstadskommuner och storstadsnära kommuner i Sverige utgörs av Stockholm, Göteborg, Malmö samt kommunerna runt dessa städer. Sammanlagt finns 46 kommuner i denna grupp. I figur 8 visas de tio kommuner i gruppen som har högst andel företagsamma.6 I topp hamnar Danderyd, där 8,1 procent av personer i åldrarna 20–79 år är företagsamma, följt av huvudstadskommunen Stockholm där nivån är 6,8 procent. På nationell nivå är Danderyd den kommun som har näst högst andel företagsamma, efter Åre, medan Stockholm halkar ned från tredje till femte plats. Även Nacka, Ekerö, Värmdö, Täby, Vaxholm, Kungsbacka, Lidingö och Vellinge finns bland topp-10 gruppen.
Andelen företagsamma är 4,6 procent i Göteborg och 4,5 i Malmö. I Sveriges näst största och tredje största stad finns alltså en uppenbar brist på företagsamma, trots att dessa är högskolestäder, är hemvist för världsledande företag och med hamnar och omfattande handel med omvärlden samt en köpstark lokal marknad. Malmö har dessutom fördelen av att vara nära integrerad med Danmarks huvudstad Köpenhamn. I figur 9 visas de tio kommunerna i gruppen som har lägst andel företagsamma. Det är Lilla Edet, Ale, Salem,
Botkyrka, Sundbyberg, Upplands-Bro, Trelleborg, Järfälla, Svedala och Bollebygd som hamnar i botten-10 listan för denna kommungrupp. Förra året var även Skurup med medan Bollebygd var precis utanför listan. Kranskommuner till storstäderna har över lag olika socioekonomisk sammansättning, de som har en högre andel utrikesfödda med lägre utbildningsnivå tenderar vara de med lägre inkomster och mera otrygghet, medan de med en högre andel inrikes födda och med högre utbildningsnivå tenderar att vara de ekonomiskt och socialt mest välmående.
“Otrygghet, höga kostnader och omfattande konkurrens skapar en situation där företagen i storstäderna och deras kranskommuner ofta har en låg överlevnadsgrad. Att få fart på företagsamheten i de mest folktäta kommunerna i Sverige blir fortsatt en viktig framtidsutmaning, då den trendmässiga utvecklingen är negativ.
Skillnaderna är mycket påtagliga sett till företagsamhet bland storstäderna och deras kranskommuner. Det är också den del av Sverige där företagsamheten har stagnerat under senare tid, medan den typiskt ökar i de andra kommuntyperna i landet. Trygghet är en nödvändig förutsättning för ett välfungerande samhälle. Bättre trygghet behövs i hela Sverige, särskilt i storstäderna och en del av deras kranskommuner som har omfattande problem med kriminalitet. Otrygghet, höga kostnader och omfattande konkurrens skapar en situation där företagen i storstäderna och deras kranskommuner ofta har en låg överlevnadsgrad. Att få fart på företagsamheten i de mest folktäta kommunerna i Sverige fortsätter vara en viktig framtidsutmaning, då den trendmässiga utvecklingen är negativ.
Företagsamma stärker arbetsmarknaden
Det finns goda skäl att främja företagsamheten så att Sverige får fler företagsamma. Anledningen är att det finns ett tydligt och starkt samband mellan andel företagsamma och förvärvsfrekvensen i Sveriges kommuner. I figur 10 visas sambandet mellan dessa faktorer för samtliga kommuner i landet. Det generella mönstret är att kommuner med en högre andel företagsamma också har en högre förvärvsfrekvens. Sambandet visar att en procent högre nivå av företagsamma, som andel av befolkningen i åldrarna 20–79 år, är länkad till knappt 1,2 procent högre förvärvsfrekvens. Figur 11 och 12 illustrerar sambandet för inrikes födda respektive för utrikes födda. En procent högre andel företagsamma är korrelerad till drygt 0,7 procent högre förvärvsfrekvens bland inrikes födda, och inom gruppen utrikes födda till drygt 1,9 procent högre förvärvsfrekvens.
Eftersom små och medelstora företag är de främsta jobbskaparna i Sverige, skulle man kunna förvänta sig att såväl förvärvsfrekvensen som andelen arbetslösa är nära kopplad till koncentrationen av företagsamma. Detta är också vad data visar. I figur 13 visas sambandet mellan koncentrationen av företagsamma bland den vuxna befolkningen och andelen inskrivna arbetslösa för samtliga kommuner i landet. En procent högre nivå av företagsamma per capita, som andel av befolkningen i åldrarna 20–79 år, korrelerar mot knappt 1,3 procentenheter lägre andel arbetslösa. För de inrikes födda (figur 14) är varje procent högre andel företagsamma korrelerad till 0,6 procentenhet lägre andel arbetslösa.
Bland de utrikes födda (figur 15) är sambandet ännu starkare, då varje procent högre andel företagsamma är korrelerad till hela 3,1 procent lägre andel inskrivna arbetslösa. Dessa samband har också visats i tidigare utgåvor av De Företagsamma. Att företagsamma är avgörande för arbetsmarknaden är en generell sanning på svensk arbetsmarknad.
“Om fler blev företagsamma i Sverige skulle fler jobb skapas. Om andelen företagsamma ökade till 5 procent av de vuxna i Sverige, visar beräkningarna att andelen arbetslösa skulle minska från dagens 6,60 till 6,06 procent – vilket motsvarar drygt 28 300 fler personer i arbete.
Om andelen företagsamma ökade till 5 procent av den vuxna befolkningen i Sverige, skulle det motsvara en ökning med 0,43 procentenheter jämfört med dagens nivå. Baserat på det linjära sambandet mellan andelen arbetslösa och företagsamma bland landets kommuner, kan det uppskattas att en sådan höjning av andelen företagsamma skulle leda till 0,54 procentenheter lägre andel arbetslösa.
Nivån på arbetslöshet, baserad på senast tillgängliga data när denna rapport skrivs, var 6,6 procent inskrivna arbetslösa i maj. Om fler blev företagsamma i Sverige skulle fler jobb skapas. Om andelen företagsamma ökade till 5 procent av de vuxna i Sverige, visar beräkningarna att andelen arbetslösa skulle minska från dagens 6,60 till 6,06 procent –vilket motsvarar drygt 28 300 fler personer i arbete. Att verka för målsättningen att minst 5 procent av de vuxna ska vara företagsamma i Sverige, är således en viktig del i arbetet för en starkare arbetsmarknad.
Det är värt att notera att Sverige hade en arbetslöshet på 8,4 procent (procent av arbetskraften, april 2024) enligt Eurostats metodik, med data sammanfattade av Ekonomifakta. Enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar var nivån i maj 2024 8,7 procent. Inskrivna arbetslösa som Arbetsförmedlingen mäter visar på den stora majoriteten, men inte alla, som står utan arbete. En del söker till exempel jobb själva utan att rapportera in det till arbetsförmedlingen. Beräkningarna i denna rapport bygger på sambandet mellan inskrivna arbetslösa och andelen företagsamma, baserat på det lägre svenska måttet, varför det är detta mått som också används senare i beräkningarna. Med högsta rimlighet skulle fler företagsamma även leda till ytterligare sänkning av den delen av arbetslösheten som inte är inskriven hos Arbetsförmedlingen. Genom att detta inte inkluderas i beräkningen kan det anses att beräkningarna därmed är i underkant, i själva verket skulle effekten på jobbskapande vara något högre än vad rapporten kommer fram till.
Kommuner med hög andel företagsamma
har betydligt fler företagsamma kvinnor
Småföretagarna är de främsta jobbskaparna i Sverige. Det är bland nya och växande små och medelstora företag som många av de nya jobben skapas. Mycket riktigt finns ett nära samband mellan det aktiva företagandet, mätt som andelen företagsamma bland den vuxna befolkningen, och utfallet på arbetsmarknaden i form av förvärvsfrekvens och lägre arbetslöshet. Denna rapport, liksom tidigare studier i samma serie, visar på den omfattande potential med lägre arbetslöshet och högre förvärvsfrekvens som föreligger om andelen företagsamma kan öka.
Ett särskilt intressant perspektiv gäller kvinnors företagande. I Sverige totalt är det enbart 21 procent av företagarna med anställda som är kvinnor. Detta är genomsnittliga siffror för åren 2010 till 2023, med data från Eurostat. Som visas i figur 16 har Sverige bland de lägsta andelarna av kvinnor som företagare i en jämförelse med EU:s medlemsstater. Enbart Malta har en lägre andel, medan nivån på Cypern är lika låg som i Sverige. Sverige, som har bland de mest jämställda värderingarna i världen, och dessutom relativt jämställd fördelning av hemarbete, misslyckas med kvinnors företagande. En bidragande orsak till denna snedfördelning är att Sveriges omfattande socialförsäkringssystem utformats så att systemen framför allt är anpassade för anställda, huvudsakligen inom offentlig sektor, snarare än för företagare.
Det leder till att framför allt färre kvinnor satsar på företagande. Tidigt införde Sverige offentliga monopol i kvinnodominerade yrken som skola, vård och utbildning. Ännu idag finns en bild av att det är fel att tjäna pengar i just de kvinnodominerade välfärdsjobben. I Sverige glömmer vi ofta bort att det är vanligare med att kvinnor lyckas som företagare i övriga Europa. Lettland, Portugal, Spanien och Polen är de europeiska länderna som klarar sig bäst, där utgör kvinnor 30 procent eller fler av företagarna med anställda.
“
Det är betydligt vanligare att kvinnor i Sverige är företagare i de kommuner där den generella nivån av företagsamhet är högre. Att främja en högre generell nivå av företagsamhet kan därmed vara en strategi för att stärka kvinnors företagande.
Hur är då sambanden inom Sverige? I figur 17 visas en jämförelse mellan å ena sidan andelen företagsamma per tusen vuxna, och å andra sidan andelen av de förvärvsarbetande kvinnorna som är företagare. Sambandet är starkt och tydligt. Det är betydligt vanligare att kvinnor i Sverige är företagare i de kommuner där den generella nivån av företagsamhet är högre. Att främja en högre generell nivå av företagsamhet kan därmed vara en strategi för att stärka kvinnors företagande. Ett lyft för kvinnors företagande behövs i en tid då jämställda Sverige släpar efter övriga Europa sett till kvinnors företagande. Det finns en rad ekonomiska reformer, till exempel socialförsäkringar mer anpassade till företagares villkor eller mer marknadskonkurrens i välfärden, som kan bidra till ett lyft för kvinnors företagande.
Det är till sist också relevant att se på statistik från AKU, Arbetskraftsundersökningarna, som genomförs av Statistiska centralbyrån, SCB. Dessa är intervjustudier, som inte fokuserar på företagande i formell mening utan på frågor om vad personen som intervjuas jobbar med. Många jobbar i praktiken som anställda i sambons eller annan familjemedlems småföretag. Formellt är de anställda men i AKU som är en intervjustudie med ett urval av befolkningen räknas företagare och medhjälpare ihop, det vill säga ingen skillnad görs mellan den sambo som driver företaget och den som jobbar i detta men som inte är företagare i formell mening. Statistiken från AKU finns för de flesta men inte samtliga län i Sverige. Resultaten visas i tabell 2. Till att börja med ger detta sätt att räkna att andelen kvinnor som är företagare blir högre.
Det mest inkluderande måttet, att se på även de som jobbar med makes företag, visar att 44 procent av företagare och medhjälpare i Gotlands län är kvinnor. Det är den högsta nivån i Sverige.
I praktiken finns olika mått på kvinnors företagande. Det mest inkluderande måttet, att se på även dem som jobbar med makes företag, visar att 44 procent av företagare och medhjälpare i Gotlands län är kvinnor. Det är den högsta nivån i Sverige. I Södermanlands län är nivån 38 procent och i Blekinge län 37 procent. Lägst är den i Jönköpings län, där nivån är enbart 21 procent. Norrbotten har också relativt låg nivå av kvinnors företagande även när medhjälpare i hushåll inkluderas. I tabell 2 finns även siffror för de tre storstadskommunerna med, det är enbart dessa enskilda kommuner som data från AKU finns för, på grund av begränsat antal intervjuer från övriga kommuner i landet. Stockholm som har en högre nivå av företagsamma är också den av de tre storstäderna som har lite fler kvinnor bland företagare och medhjälpare, 35 procent, jämfört med 30 procent i Malmö och 28 procent i Göteborg. Att inkludera även medhjälpare är relevant, för det visar på kvinnors de facto bidrag till företagandet när även hjälp med sambos verksamheter inkluderas.
Tabell 2. Andel av företagarna som är kvinnor inkl. soloföretagare och medhjälpare i hushåll’
Siffror visas för de län som AKU har data för, samt för de tre storstadskommunerna
Källa: AKU senast tillgängliga data för 2023 och egna beräkningar.
Vägen framåt
Sverige behöver fler företagsamma. Det är idag knappt 4,6 procent av de vuxna som driver privata arbetsplatser med minst en och upp till 49 anställda. Småföretagarnas Riksförbund förespråkar ambitionen att minst en av tjugo ska vara jobbskapare. Om 5 procent av de vuxna i Sverige vore företagsamma, visar analysen i denna rapport, skulle nivån på öppen arbetslöshet minska från 6,6 till 6,1 procent i Sverige och 28 300 färre skulle vara arbetslösa.
Politiker på nationell och kommunal nivå behöver sätta målsättningar om ökad andel jobbskapare i befolkningen och skapa strategier för att lyckas uppnå detta.
De flesta kommuner i Sverige har haft en viss positiv utveckling av andelen företagsamma, men på riksnivå och med hänsyn till befolkningsutvecklingen stagnerar andelen. Förklaringen är att i de befolkningstäta storstäderna och deras kranskommuner, i en tid med ekonomisk osäkerhet samt tilltagande kriminalitet och höga priser, sjunker överlevnadsgraden vilket medför en tydlig nedgång för företagandet.
Referenser
AKU, arbetskraftsundersökningarna, SCB. Data över andelen företagare och medhjälpare.
Arbetsförmedlingen statistik över inskrivna arbetslösa.
Krafttag behövs mot kriminaliteten. Otryggheten bidrar idag till kostnader, risker och osäkerheter vilka hämmar aktivt företagande särskilt i storstäderna. Regelförbättringar behövs för att minska företagens kostnadstryck och möjliggöra att fler vågar bli företagare. Bättre kompetensförsörjning, också via lärlingssystem, behövs för att främja en adekvat kompetensförsörjning runtom i landet. En industrialiseringsvänlig politik och bättre förutsättningar för jordbrukare behövs, särskilt för de mindre folktäta kommunerna. Dessa åtgärder kan sammantaget bidra till ökad andel företagsamma, i de olika kommuntyper som finns runtom i Sverige. Även regeltillämpning på kommunal och regional nivå spelar en avgörande roll.
Jämställda Sverige ligger i Europa-botten när det kommer till kvinnors företagande. Reformer som socialförsäkringar mer anpassade till kvinnors företagande och som att öppna upp välfärden mer för marknadskonkurrens kan lyfta företagandet i allmänhet och särskilt bland kvinnor. De kommuner i Sverige som har en högre andel företagsamma bland befolkningen har också klart högre andel av de förvärvsarbetande kvinnorna som är företagare. Att främja företagsamheten i allmänhet är en viktig del i arbetet för att en större andel av de förvärvsarbetande kvinnorna ska satsa på att driva eget.
Eurostat, Employment by sex, age and professional status.
SCB data om förvärvsfrekvens och arbetslöshet, bland samtliga samt särskilt bland inrikes födda samt utrikesfödda, har hämtats från ”Statistik med inriktning mot arbetsmarknaden efter region, kön, utbildningsnivå, bakgrundsvariabel, tabellinnehåll och år”.
SCB företagsregistret. Specialbeställda utdrag.
SCB ämnesövergripande statistik, andel företagare bland förvärvsarbetande.
SCB befolkningsdatabas. Folkmängd efter region, ålder, kön och år.
Småföretagarnas Riksförbund (2019). ”De Företagsamma – Sveriges 350 000 Jobbskapare”.
Appendix A. Sveriges samtliga kommuner rankade efter andel företagsamma per invånare i åldrarna 20–79 år.
Appendix B. Andel företagsamma i mindre städer/tätorter samt glesbygdskommuner.
Kommun
Företagsamma per capita (näringsidkare med anställda per tusen invånare i åldrarna 20–79 år)
Kalix
Karlskoga
Kramfors
Ludvika
Åmål
Hultsfred
Storfors
Tibro
Boxholm 35,4
Karlskrona 35,2
Vetlanda 35,2
Vingåker 35,1
Bengtsfors
Tidaholm
Hällefors
Östra Göinge 32,9
Emmaboda 32,2
Torsås 32,1
Mönsterås 31,8
Ljusnarsberg 31,7
Älmhult
Appendix C. Andel företagsamma i större städer samt kommuner nära större stad.
Kommun
Företagsamma per capita
(näringsidkare med anställda per tusen invånare i åldrarna 20–79 år)
Rankad från högst till lägst andel
Appendix D. Andel företagsamma i storstäder och storstadsnära kommuner.
Kommun
Företagsamma per capita (näringsidkare med anställda per tusen invånare i åldrarna 20–79 år)
Rankad från högst till lägst andel
Danderyd