__MAIN_TEXT__

Page 1

SMÅFÖRETAGARE Sveriges hårdast arbetande grupp

-1-

Rapport 2014:04


Förord I Småföretagarnas Riksförbund verkar vi hela tiden för att uppmärksamma de mindre och växande företagens villkor. Ofta lyssnar politiker, på båda sidor av blockgränsen på oss. Anledningen är att många inser att de mindre företagen spelar en helt avgörande roll för sysselsättningen. Sverige skulle inte gå runt utan de många hårt arbetande företagare som skapar arbetstillfällen för sig själva och sina anställda. Även när frågan om bättre företagsklimat tas upp av politiker eller journalister är det dock något som saknas. Företagen ses som kassakor. Man glömmer bort att bakom varje småföretag så står en företagare av kött och blod. I denna rapport riktar Nima Sanandaji fokus mot den vardag som företagarna möter. Utifrån aktuell statistik visar han att företagare är den ojämförbart hårdast arbetande gruppen i Sverige. Till skillnad mot den bild som sprids medialt är dessutom många företagare långtifrån rika. Snarare kämpar de ovanligt många timmar för inkomster som är jämförbara, om inte lägre, än vanliga löntagare. Det ger perspektiv på varför företagsklimatet bör förbättras. Minskat regelkrångel innebär nämligen inte bara att de mindre företagen kan bidra mer till skattekistan eller anställa fler personer. Minst lika viktigt är att mindre krångliga krav från myndigheterna kan öppna upp tid för Sveriges hårt ansträngda företagare. Tid att utveckla den egna verksamheten. Eller att satsa på den egna hälsan, familjen och lite välförtjänt fritid. - Leif Svensson, förbundsordförande Småföretagarnas Riksförbund

-3-


Sammanfattning Företagare är en grupp vars egen ansträngning är mycket nära kopplad till deras ekonomiska framgång. Till skillnad mot anställda löntagare garanteras inte företagares ersättning i anställningskontrakt. Om verksamheten inte sköts tillräckligt väl kan företagare rentav gå med förlust. En global utblick visar att Sverige tillhör de länder där företagare spenderar mer tid på arbetet än anställda. Om man tar genomsnittet för alla veckor under året visar det sig att företagare arbetar 38,2 timmar per vecka, jämfört med 30,3 timmar för anställda löntagare. Det innebär att företagare i genomsnitt arbetar hela 26 procent fler timmar. Annorlunda uttryckt arbetar företagare cirka 8 timmar, alltså en hel arbetsdag, mer varje vecka under året. Denna rapport omfattar en specialbeställning som kartlägger skillnaden i arbetstid mellan företagare och anställda löntagare. Det visar sig att företagare arbetar mer än alla grupper av anställda. Störst är skillnaden jämfört med ej facklärda arbetare. Företagare arbetar i snitt hela 38 procent fler timmar än denna grupp. Minst är skillnaden till anställda i ledande befattningar, en kategori som inkluderar många chefer. Företagare arbetar i snitt 14 procent fler timmar också jämfört med denna grupp. För att klara tillvaron offrar många företagare vilan under veckoslut. Under en genomsnittlig veckoslut under året arbetar företagare i Sverige i snitt 4 timmar. Det kan jämföras med facklärda arbetare och ej facklärda arbetare som arbetar hälften så mycket under veckosluten. Samtliga andra yrkesgrupper arbetar mindre än en fjärdedel så mycket under veckosluten som företagare.

-4-


Trots den höga arbetsbelastningen har företagare ungefär lika höga inkomster och konsumtionsnivåer som anställda. Dessutom är inkomstosäkerheten hos företagare, det vill säga variansen av inkomster över tid, dubbelt så hög bland företagare. En anledning till varför företagare arbetar så hårt utan att nödvändigtvis få en hög ersättning är att de vid sidan av arbetet måste hantera omfattande regelkrångel. Det har länge varit en uttalad målsättning i svensk politik att minska den belastning som regelverken medför för företagare. Mätningar av företagares attityder visar dock att det upplevda regelkrånglet snarare ökat med tiden. Smidigare och enklare regelverk skulle inte bara kunna främja företagsamheten i Sverige, utan också göra det möjligt för landets hårt anstränga företagare att finna tid för familj och vila.

-5-


Inledning Under senare tid har attityderna till företagande förbättrats i Sverige.1 Fortfarande kvarstår dock fördomen att företagare som individer blir rika på andras snarare än på sitt eget arbete. Verkligheten ser annorlunda ut. Företagare är en ovanligt hårt arbetande grupp som ofta tar stora ekonomiska risker. En viktig skillnad mellan egenanställda och anställda löntagare är att ingen garanterar en egenanställds lön. Medan de anställda löntagarnas ersättningar definieras i anställningskontrakt är företagares inkomster osäkra. Såvida inte verksamheten sköts tillräckligt väl är det inte möjligt för företagare att överhuvudtaget ta ut en inkomst. När verksamheten sviker väljer många företagare som första åtgärd att skära ned på den egna inkomsten. Samtidigt är företagarna i många fall de som kommer tidigast till arbetsplatsen och de som är sist att åka hem. Medialt rapporteras ofta om de företagare som lyckas ovanligt väl. En av Sveriges mest omskrivna företagare under senare tid är som exempel Markus Persson. Den unga programmeraren sålde nyligen datorspelet Minecraft till Microsoft för närmare 18 miljarder kronor.2 På många sätt är Markus Persson ett illustrativt exempel över företagsamheten. Denna entreprenör kämpade länge för att utveckla ett nytänkande spel. Risken var stor att projektet som Markus investerade så mycket tid och energi i aldrig skulle resultera i några egentliga intäkter. I en

1 En undersökning visar som exempel att enbart elva procent av allmänheten i åldrarna 31 till 70 år anser att de under sin skolgång uppmuntrades till att bli företagare. När den yngre generationen mellan 18 till 30 år tillfrågas svarar som jämförelse 36 procent att de uppmuntrades till företagande i skolan. Källa: Tillväxtverket (2014). 2 Expressen (2014).

-6-


hårt konkurrensutsatt marknad lyckades dock Minecraft sprida sig till en miljonpublik. Först efter många års hårt arbete betalade sig företagandet. Samtidigt är Markus Persson också en högst ovanlig företagare. De allra flesta som driver egna verksamheter i Sverige kommer aldrig i närheten av den framgång som den globalt kända programmeraren uppnått. Merparten av de egenanställda i Sverige sliter hårt för en relativt begränsad inkomst. I denna rapport sammanställs information om företagares liksom anställda löntagarnas inkomster och arbetstid. Dessutom diskuteras inkomstsäkerhet, alltså den variation i inkomster som olika personer upplever över tid. Den bild som framträder av egenanställda är som en grupp som kämpar ovanligt hårt för sitt uppehälle och har ovanligt osäkra inkomster. Det är viktigt att påminnas om att företagarna i Sverige inte bara bidrar med värdefulla tjänster och produkter, arbetstillfällen och exportmöjligheter. Det är också en grupp som ofta offrar sin fritid för att klara verksamheten. Det hårda arbete som Sveriges företagare utför bör lyftas fram tydligare i samhällsdiskussionen. En anledning är att det spräcker myten om företagare som exploatörer som lever på andras arbete. En annan är att det illustrerar vikten av att förenkla den regelbörda som tar upp en betydande del av den genomsnittliga företagarens tid. Enklare och smidigare regelverk skulle inte bara främja jobbskapande och tillväxt i Sverige. Det skulle också göra livet lite enklare för den hårdast arbetande gruppen på svensk arbetsmarknad – de egenanställda.

-7-


Jobbar företagare fler eller färre timmar än anställda? Frågan om företagares arbetstid lyfts fram till diskussion i andra delar av världen.3 I Sverige uppmärksammas det mer sällan. Ett vanligt motiv till att blir egenanställd är att ha mera makt över den egna arbetstiden. Ett annat vanligt motiv är att arbetsgivare inte anställer utan ställer krav på att de personer som vill jobba med dem fakturerar via egna företag. En del av de personer som satsar på företagande gör nämligen så för att hinna med både arbete och ansvar för hushåll. Samtidigt tenderar en bred grupp företagare att arbeta ovanligt många timmar. Det förklarar varför företagare kan vara överrepresenterade både bland den grupp som arbetar ovanligt få timmar och den grupp som arbetar ovanligt många timmar.4 Hur ser då relationen ut mellan företagares och anställda löntagares arbetstid? En global utblick visar att svaret skiljer sig beroende på vilket land vi tittar på. Mellan 2003 och 2009 samlades data in för tidsanvändningsstudien Harmonised European Time Use Surveys (HETUS). HETUS, som publiceras av Eurostat, bygger på att ett representativt urval av befolkningen för anteckningar i dagböcker över sina dagliga aktiviteter. Metoden anses vara ett mycket pålitligt sätt att mäta den faktiska tidsanvändningen. De siffror som finns i HETUS gäller för en genomsnittlig dag under året. De omfattar därmed inte bara den typiska arbetsdagen, utan också hur till exempel semester och sjukdagar påverkar arbetstiden. I USA finns data för den liknande undersökningen American Time Use Survey (ATUS) från 2005.

3 Se till exempel The Guardian (2014). 4 Gallup (2009) samt Office for National Statistics (2014).

-8-


typiska arbetsdagen, utan också hur till exempel semester och sjukdagar påverkar arbetstiden. I USA finns data för den liknande undersökningen American Time Use Survey (ATUS) från 2005.

I figuren nedan visas resultaten från HETUS och ATUS för olika

Ieuropeiska figuren nedan länder visas resultaten HETUS ATUS olika europeiska länder isamt USA. samt från USA. Detoch visar sigföratt egenanställda vissa

länder arbetar färre timmar genomsnitt. I Slovenien arbetar I Det visarfaktiskt sig att egenanställda i vissa länder ifaktiskt arbetar färre timmar i genomsnitt. egenanställda hela 32 procent färre timmar än anställda löntagare. I Lettland och Litauen arbetar egenanställda tio procent färre timmar. I USA arbetar företagare i genomsnitt marginellt flerarbetar timmar än anställda och Litauen arbetar egenanställda tio procent färre timmar. I USA företagare i genomsnitt löntagare. Slovenien arbetar egenanställda hela 32 procent färre timmar än anställda löntagare. I Lettland

marginellt fler timmar än anställda löntagare.

I de flesta europeiska länder arbetar företagare fler timmar. Dit hör Sverige, där företagare i snitt arbetar 24 procent fler timmar än anställda I de flesta europeiska länder arbetar företagare fler timmar. Dit hör Sverige, där företagare i snitt löntagare. I Norge och Finland är skillnaden något högre. Frankrike och Belgien genom massiva skillnader företagares och arbetar 24 skiljer procent ut flersig timmar än anställda löntagare. I Norgemellan och Finland är skillnaden något anställda löntagares arbetstid. Förklaringen är att löntagare arbetar högre. Frankrike och Belgien skiljer ut sig genom massiva skillnader mellan företagares och förhållandevis få timmar i dessa två länder. anställda löntagares arbetstid. Förklaringen är att löntagare arbetar förhållandevis få timmar i dessa två länder. Företagares arbetstid jämfört jämfört med anställdas länder Företagares arbetstid medi olika anställdas

i olika länder

Angivet som procent fler/färre timmar som företagare arbetar. Källa: HETUS och ATUS.

-9-


En annan källa till arbetstiden är arbetskraftsundersökningarna (AKU) som samlas in av Statistiska Centralbyrån (SCB). AKU bygger huvudsakligen på telefonintervjuer av ett stort representativ urval av befolkningen i Sverige. När undersökningen senast genomfördes under 2013 visade det sig att företagare i arbetsför ålder (20-64 år) i snitt arbetar 38,2 timmar under en genomsnittlig vecka. Det är 26 procent fler timmar än anställda löntagare, som i genomsnitt arbetar 30,3 timmar.5 Sverige utmärker sig alltså som ett land där företagare konsekvent arbetar fler timmar jämfört med anställda löntagare. En viktig förklaring är att företagare ofta offrar sin fritid för att lyckas med verksamheten.

5 SCB (2014).

- 10 -


Kartläggning över arbetstid Denna rapport omfattar en specialbeställning av data från SCB. Materialet innehåller en kartläggning över arbetstiden som genomfördes under 2010 och 2011 i Sverige, utifrån samma metod som tidigare utnyttjas i HETUS för hela Europa. Materialet inkluderar personer i arbetsför ålder (20-64 år) Som visas nedan arbetar företagare i Sverige mer än alla andra grupper av anställda löntagare. Den största skillnaden finns mellan företagare och ej facklärda arbetare. Den genomsnittlige företagaren i Sverige arbetar hela 38 procent fler timmar än en ej facklärd arbetare, vilket syftar till arbetare med maximalt två års utbildning efter grundskolan. Den enda grupp i Sverige som arbetar i jämförbar utsträckning som företagare är personer i ledande befattningar. Företagare jobbar dock 14 procent mer än denna grupp, som inkluderar många chefer. Den främsta skillnaden finns i veckosluten. Under en genomsnittlig helg under året arbetar företagare i Sverige i snitt cirka 4 timmar. Det kan jämföras med facklärda arbetare och ej facklärda arbetare som arbetar hälften så mycket under veckosluten. Samtliga andra yrkesgrupper arbetar mindre än en fjärdedel så mycket under veckosluten som företagare. För få men mer framgångsrika företagare belönas denna hårda arbetsbelastning med stora rikedomar. Den genomsnittlige företagarens verklighet ser dock annorlunda ut. Merparten av Sveriges företagare arbetar hårt utan att få en särskilt hög ekonomisk ersättning.

- 11 -


Företagares och anställdas arbetstid i Sverige (timmar per Företagares ochvecka) anställdas arbetstid i Sverige (timmar per genomsnittlig vecka) genomsnittlig

SCB. Specialbeställning från från tidsanvändningsstudien 2010/2011. Egna beräkningar. SCB. Specialbeställning tidsanvändningsstudien 2010/2011. Egna beräkningar. fler timmar som företagare arbetar jämfört med Procent flerProcent timmar som företagare arbetar jämfört med Ej facklärda arbetare Ej facklärda arbetare

38 38

Facklärda arbetare

27

Ledande befattningar

14

Tjänstemän på mellannivå Tjänstemän på mellannivå 31 Högre tjänstemän Lägre tjänstemän Högre tjänstemän 30 Facklärda arbetare Lägre tjänstemän Ledande befattningar 29

- 12 -

31 30 29 27 14


Arbetad tid under veckoslut (timmar per genomsnittlig vecka) Arbetad tid under veckoslut (timmar per genomsnittlig vecka)

SCB. Specialbeställning från tidsanvändningsstudien 2010/2011. Egna beräkningar.

SCB. Specialbeställning från tidsanvändningsstudien 2010/2011. Egna beräkningar.

- 13 -


Företagares och anställdas inkomster I Sverige sker regelbundna kartläggningar över inkomstspridningen. Inkomstfördelningsunderökningen visar att företagare har förhållandevis låga inkomster. År 2012 uppgick exempelvis företagares medianinkomster till 212 700 kronor per år. Det kan jämföras med 256 800 kronor som är medianinkomsten för samtliga förvärvsarbetande. Företagares inkomster är således cirka 17 procent lägre den genomsnittliga förvärvsarbetande personens.6

I figuren nedan visas företagares inkomster som andel av samtliga förvärvsarbetandes för olika år. Företagares relativa inkomster har stigit sedan början av 1990-talet, men är fortfarande lägre än genomsnittet. En vanlig invändning är att det inte är rättvisande att rakt av jämföra egenanställdas och anställda löntagares inkomster. Anledningen är att den utsträckning i vilken inkomster underrapporteras kan skilja sig. De kan också i större utsträckning spara pengar i företagens värdeökning. 6 SCB. Hushållens ekonomi (HEK).

- 14 -


Ett sätt att kontrollera för detta är att uppskatta hushållens konsumtion. Justerat för hushållsstorlek visar det sig att företagarhushåll konsumerar något mindre än anställda löntagare.7 Detta bekräftar att företagare arbetar ovanligt hårt utan att är tjäna eller konsumera merbetydligt än löntagare. än löntagare. Ovanpå detta företagares inkomster mindre säkra än anställda Ovanpå detta är företagares inkomster betydligt mindre säkra än anställda löntagares. måste nämligen regelbundet löntagares. EgenanställdaEgenanställda måste nämligen regelbundet anpassa sina egna löner till hur väl anpassa sina egna löner till hur väl verksamheten utvecklas. Företagare i Sverige har därför dubbelt så hög varians i sina under verksamheten utvecklas. Företagare i Sverige harårliga därförinkomster dubbelt så hög varians i sina årliga 8 en femårsperiod jämfört med anställda löntagare. inkomster under en femårsperiod jämfört med anställda löntagare.8 Företagares inkomster som andel av samtliga förvärvsarbetande (procent) Företagares inkomster som andel av samtliga förvärvsarbetande (procent)

SCB. Hushållens ekonomi (HEK). Egna beräkningar. SCB. Hushållens ekonomi (HEK). Egna beräkningar. 7 Företagarna (2011). 8 Företagarna (2011).

- 15 -


Regelkrångel bidrar till hög arbetsbelastning Den höga arbetsbelastningen bland Sveriges företagare är en fråga som hittills fått begränsad uppmärksamhet, men som förtjänar att lyftas fram i större utsträckning. Mer än sex av tio företagare i Sverige svarar att de skulle vilja arbeta mindre för att hinna vara med sina familjer. Fyra av tio anser att de arbetar så mycket att de inte hinner sköta om sin hälsa på bra sätt. Nästan lika många menar att de sover dåligt på grund av stress i arbetet.9 Det är inte genomgående enkelt att via politiska reformer minska företagares arbetsbelastning. Att driva företag är i många fall en i grunden utmanande och krävande uppgift. Till skillnad mot anställda löntagare i större företag kan till exempel företagare inte alltid kosta på sig att ta ledigt vid sjukdom. En anledning är att sjukförsäkringen inte är lika förmånlig för företagare som för anställda. Dessutom kan företagare snabbt förlora sina kunder om de är frånvarande från arbetet. En avgörande reform som kan genomföras för att underlätta företagares vardag är att minska på regelkrånglet. Till skillnad mot anställda löntagare behöver nämligen inte egenanställda enbart sköta sitt arbete. Företagarna måste dessutom hantera omfattande pappersarbete relaterat till de krav som olika myndigheter ställer. Den nyligen avgångna näringsministern Annie Lööf gjorde följande uttalande i slutet av 2013: ”I dag tvingas företag lämna in över 90 miljoner blanketter till över 70 olika myndigheter. Det är en ohållbar blankettflod som tar tid och pengar från produktiv verksamhet.”10

9 PWC (2014). 10 Svenskt Näringsliv (2013).

- 16 -


Trots politikernas uttalat höga ambitioner anser företagarna själva att regelkrånglet snarare har ökat. Under 2012 genomfördes en undersökning där 26 procent av landets företagare svarade att det blivit svårare att driva företag jämfört med fyra år tillbaka. Andelen som ansåg att det blivit enklare uppgick till 12 procent. År 2014 ställdes samma fråga. Lika stor andel ansåg att processen att driva företag förenklats. Andelen som ansåg att det försvårats hade samtidigt ökat till 29 procent.11 En studie från Näringslivets Regelnämnd ställer samma fråga om huruvida företagare anser att det blivit enklare att driva eget jämfört med ett år sedan. Denna andel minskade successivt från 21 procent i slutet av 2011 till 11 procent i slutet av 2012 och 5 procent i mitten av 2014. Andelen som anser att det blivit krångligare ökade samtidigt från 9 procent i den första undersökningen till 15 procent i de två senare undersökningarna.12 Svaren indikerar att det arbete med regelförenklingar som förts i Sverige minskat belastningen för vissa företag, men ökat den för andra. Enligt OECD:s projekt Doing Business behöver ett representativt medelstort företag i Sverige spendera 122 timmar per år enbart för att hantera det pappersarbete som är associerat med skatteinbetalning.13 Det har länge framförts att förenklade regelverk kan främja företagsamheten och lyfta tillväxten. Ett annat betydande perspektiv är att det kan förenkla tillvaron för Sveriges hårt arbetande företagare, så att de får mera tid över för sin hälsa, familj och fritid.

11 PWC (2014). 12 Näringslivets Regelnämnd (2014). 13 Världsbanken

- 17 -


Diskussion Förutsättningarna för nya och växande företag måste förbättras. Annars kommer det att vara svårt att få fart på jobbskapande och ekonomisk utveckling i Sverige. Nästan alla politiska partier har under senare tid gett uttryck för denna koppling mellan företagsklimat och tillväxt. Det finns dock goda skäl att också analysera företagens förutsättningar utifrån ett mera mänskligt perspektiv. Personer som är egenanställda tar i regel stora ekonomiska risker. Ingen garanterar lönen för den som anställer sig själv. Eftersom företagares inkomster är osäkra är variationen i inkomster för gruppen dubbelt så stor än för dem som är anställda löntagare. Det är svårt att rakt av jämföra företagares inkomster med anställda löntagares. De kan i vissa fall spara pengar i företagens värdeökning. De jämförelser av såväl inkomster som av konsumtion som finns pekar på att företagare har liknande eller rentav lägre inkomster. Trots det arbetar företagarna betydligt fler timmar i snitt.

- 18 -


Under en genomsnittlig vecka under året arbetar företagare hela 8 timmar mer, eller 26 procent fler timmar, jämfört med anställda. Det motsvarar en hel arbetsdag per vecka, varje vecka under året. Internationell forskning bekräftar att företagare kan ha lägre inkomster per timme än anställda, trots att företagarna måste handskas med större risker och osäkerhet. Dessa resultat stämmer överens med internationell forskning, som visar att småföretagare tenderar ha lägre inkomster per timme än anställda trots att de måste handskas med större risker och osäkerhet.14 En anledning till att företagare har relativt låga inkomster trots långa arbetsdagar är att många driver företag för att realisera en dröm och bestämma över den egna tillvaron. En annan är att företagande kan vara alternativet till arbetslöshet för en bred grupp. Det är svårt för politiker att direkt påverka företagares arbetstid. Det är vare sig realistiskt eller önskvärt att via direkta politiska mandat styra företagares tidsanvändning. Ifall alternativet är att gå i konkurs kommer många företagare arbeta såväl långa veckor som under helgerna för att rädda sin verksamhet. Det vore inte klokt eller ens realistiskt möjligt att via regelverk hindra dem från detta. Politiker styr däremot över den omfattande byråkrati och det regelkrångel som företagare utsätts för. Enklare och smidigare regelverk skulle frigöra en stor del av företagarnas arbetstid. Som den tidigare näringsministern Annie Lööf själv noterade nyligen behöver Sveriges företagare lämna in nära 100 miljoner blanketter till olika myndigheter varje år. Om denna belastning minskade skulle landets hårt arbetande företagare få en möjlighet att pusta ut eller koncentrera sig på att få företaget att växa.

14 Se till exempel Hamilton (2000).

- 19 -


Källor Expressen (2014). ”Därför säljer han Minecraft till jätten”, 2014-09-15. Företagarna (2011). ”Tio arbetsveckor mer till 70 procent av lönen”. Gallup (2009). “Self-Employed Workers Clock the Most Hours Each Week”, 2009-08-26. Hamilton, B. (2000). ”Does Entrepreneurship Pay? An Empirical Analysis of the Returns to Self-Employment,” Journal of Political Economy, vol. 108;3:604-631 Harmonised European Time Use Surveys (HETUS) https://www.testh2.scb.se/tus/tus Näringslivets Regelnämnd (2014). “Effektivare regelverk med fokus på tillväxthinder i Sverige”. Office for National Statistics (2014). ”Self-employed workers in the UK – 2014”, 2014-08-20. PWC (2014). “Företagares vardag 2014”. SCB. Hushållens ekonomi (HEK). ”Disponibel inkomst per k.e. för samtliga personer 20-64 år efter sysselsättning”. Hämtad 2014-10-02 från http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Hushallensekonomi/Inkomster-och-inkomstfordelning/Hushallens-ekonomiHEK/7289/7296/Disponibel-inkomst-19912011/308952/ SCB. Specialbeställning från tidsanvändningsstudien 2010/2011.

- 20 -


SCB (2014). ”Arbetskraftsundersökningarna årsmedeltal 2013”, Uppdaterad senaste 2014-01-23. Svenskt Näringsliv (2013). ”Regeringen satsar på minskat regelkrångel”, 2013-12-04. Fanns tillgänglig 2014-10-01 på följande sida: http://www.svensktnaringsliv.se/fragor/regelkrangel/regeringen-satsarpa-minskat-regelkrangel_574855.html The Guardian (2014). ”Self-employment in UK at highest level since records began”, 2014-08-20. Tillväxtverket (2014). ”Ungas attityder till företagande”, nyhet senast ändrad 2014-03-12 och baserad på Entreprenörskapsbarometern 2012. Fanns tillgänglig 2014-10-01 på följande sida: http://www.tillvaxtverket.se/huvudmeny/faktaochstatistik/ entreprenorskapsbarometern2012/ungasattitydertillforetagande.4.48a 604441429f3886201d3c.html U.S. Bureau of Labor Statistics, American Time Use Survey (ATUS)— 2005 Microdata Files http://www.bls.gov/tus/datafiles_2005.htm Världsbanken. Doing Business database. Data inhämtad 2014-10-03 från följande sida: http://www.doingbusiness.org/data/exploreeconomies/ sweden#paying-taxes

- 21 -


- 22 -


- 23 -


- 24 -

Profile for Småföretagarnas Riksförbund

Småföretagare - Sveriges hårdast arbetande grupp  

Rapport 2014:4 En rapport från Småföretagarnas Riksförbund som visar att företagare är den ojämförbart hårdast arbetande gruppen i Sverige....

Småföretagare - Sveriges hårdast arbetande grupp  

Rapport 2014:4 En rapport från Småföretagarnas Riksförbund som visar att företagare är den ojämförbart hårdast arbetande gruppen i Sverige....