Page 1

2/09 Juni

Nytt från

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○

○ ○ ○ ○ ○ ○

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○

○ ○ ○

Sveriges Lärares Nykterhetsförbund

Dricka som i Europa? .

Utredare ger EUkommissionen goda råd


Gunilla Zimmermann:

Dricka som i Europa? Det är många svenskar som vill att vi ska anamma ”europeiskt” sätt att dricka alkohol. Ja, det har jag inget emot i många fall. Jag är inte ett dugg intresserad av fotboll och förstår ingenting av spelet, men vid ett besök i Berlin gick jag med mitt ressällskap på en match mellan hemmalaget Hertha Berlin och ett annat tyskt storlag en lördagseftermiddag på olympiastadion. Jag var tveksam av många anledningar men kanske mest för att jag befarade ett omåttligt fylleri. Så blev det inte. Det vällde in åskådare från alla håll och kanter. Efteråt fick vi veta att det varit 68.000 åskådare. När vi närmade oss en av de många insläppen hörde vi en högtalarröst som meddelade att det var absolut förbudet att medföra någon som helst slags alkohol och att man skulle göra sig beredd för kroppsvisitering och att visa väskor och ryggsäckar. Trots att varenda person blev undersökt fungerade insläppet snabbt och utan problem. Inne på området såldes korv, våfflor och olika slags alkoholfria 2

Nytt från SLN 2/09


drycker. Matchen blev en upplevelse för mig. Inte på grund av spelet. Jag har ingen aning om vem som vann, och det intresserade mig inte heller. Nej, det var stämningen jag njöt av. Naturlig glädje, hurrarop, sång och flaggviftande. Vad som också förvånade mig var att det var så rent på området efter matchen. Det fanns inte fler papperskorgar där än vad som är vanligt i Sverige. Mycket märkligt. Kan det vara så enkelt som att man letat rätt på en papperskorg eller stoppat skräpet i fickan eller väskan? Jag har läst om hur det kan gå till på svenska fotbollsmatcher, om att barnfamiljer inte vågar eller vill ta med sig sina barn. Kanske det vore en idé att ta efter den tyska modellen? När ni läser det här har valet av EU-parlamentariker redan varit. Vilka som än kommer att representera oss får vi hoppas att det blir några av dem som verkar för sänkt införselkvot av alkohol och som arbetar för att vi svenskar kan påverka övriga europeiska länder i riktning mot vår restriktiva alkoholpolitik men som också tar intryck av allt det positiva som faktiskt görs i de andra EU-länderna för att minska alkoholskadorna. För övrigt önskar jag och alla andra i förbundsstyrelsen er alla en härlig sommar. Gunilla Zimmermann ordförande

SLN på Skolforum 26-28 oktober – vill du vara med? Kontakta Barbro Ryberg, 063-12 38 43 eller 076-83 71 833, barbro.ryberg@hotmail.com. Det är en rolig uppgift och man får träffa många människor! Nytt från SLN 2/09

3


Meningen med livet Det här är en återkommande rubrik i den uppsatstävling som under mer än 25 år har anordnats av SAN (Sveriges Akademikers Nykterhetsförbund) tillsammans med UNF, CAN och SIMON (Sveriges invandrare mot narkotika). Sedan några år tillbaka är SLN medarrangör, vilket innebär att jag och Ingrid Mörnänge från Västerås har läst och bedömt en del av de cirka hundra uppsatser som lämnats in i år av elever i gymnasieskolan och åk 9. Det är en grannlaga uppgift att bedöma uppsatserna och utse vinnare. Som gammal svensklärare har jag länge arbetat med Skolverkets anvisningar för bedömning av de nationella proven som ledstjärna, det vill säga innehållet samt förmågan att argumentera och reflektera är överordnat formen.

4

Vad som frapperar mig är många ungdomars uppriktiga engagemang för miljön, klimatet och omtanke om djuren. Eleverna har goda kunskaper i dessa, bättre än många äldre, vågar jag påstå. Man kan fråga sig hur ungdomarna skaffat sig alla dessa kunskaper. Gabriella Svensson, som går i Himmelstalundssgymnasiet i Norrköping pekar på skolans betydelse: ”Jag är egentligen inte så intresserad men jag har blivit mer intresserad när jag lärt mig vad det handlar om, från skolan. Jag lär mig mycket från att lyssna på personers tankar kring miljön. På studiebesök genom skolan har jag lärt mig mer och blivit mer intresserad.” Av detta drar hon slutsatsen att man skulle kunna få fler engagerade för miljöfrågor genom att inbjuda till gratis föreläsningar för att få människor att inse att man kan påverka och förändra. Himmelstalundsgymnasiets lärare kan vara stolta. De flesta uppsatser vittnar också om att eleverna känner självförtroende när det gäller att uttrycka sig i skrift, och det skulle inte behövas så mycket för att uppsatserna skulle bli ännu mycket bättre i formellt avseende. Många

Nytt från SLN 2/09


Pe uppsatser är röriga och saknar struktur. Det är ofta svårt att följa med i mängden av goda idéer som sprutar fram osorterat. Några rejäla gammaldags lektioner i konsten att disponera en text och göra en logisk indelning i stycken skulle innebära ett stort lyft. Enstaka formfel är lätta att rätta till, och stavning är numera inget stort problem. MEN!!! Särskrivning!!! I varje uppsats utan undantag förekommer det. Man frågar sig ständigt varför. Själv har jag lyckats relativt bra med

att lära mina elever skilja på ”de”, ”dem” och ”det”, att samla material och att disponera, men mot särskrivningen är jag maktlös. Att delta i detta juryarbete är intressant och stimulerande, och framför allt är det spännande att få en inblick i ungdomarnas engagemang. Det ger hopp för framtiden trots särskivningarna. GZ

Den vviinnande uup ppsa n aavv E mma SSvva hn i L psattse sen Em Ljjung by prese ntera ppåå fö lja nde sido pp dr esen följa ljande sidorr. Siv SSaand ndaa h l fick uup draa g et ch uup ppv att ååka ka ooch pvaa kta pprris istta g aren . Ove och jag var i Ljungby den 10/6 och överlämnade check och diplom. Dessutom köpte jag en bukett blommor till studenten. Rektorn tog emot oss väl och vi blev bjudna på en kopp kaffe medan vi väntade. Jag höll ett tal till Emma och nämnde lite vad SLN står för. Det var inte lätt precis att komma till tals på grund av alla glada och en aning stökiga studenter. Det fick bli lite pauser och sedan fortsatte jag. Pressen kom men jag har inget referat ännu. Det kommer kanske på måndag. Hälsningar Siv 5 Nytt från SLN 2/09


Prestationsångest – stress, ideal och status

J

ag öppnar min planeringsalmanacka och stönar inombords. Det är bara måndag men de små rutorna för veckans dagar är redan fulla. Läxor, prov, projektarbete, körlektion, det tar aldrig slut. Jag undrar återigen varför jag har så höga krav på mig själv. Om jag nöjde mig med något mindre än högsta betyg på allt så skulle jag få både mer tid och mindre stress i mitt liv. Om jag struntade i alla krav och bara gjorde det jag kände för skulle jag inte behöva få ont i magen av att tänka på om jag skrev rätt på fråga nio eller om jag har pratat tillräckligt mycket under lektionerna så att lärarna ser vad jag går för. Men så skakar jag bort tankarna. Att tänka mig något sådant ger mig också ont i magen. Om jag inte slutar skolan med bra betyg så är hela min framtid förstörd. Jag kommer inte att komma in på den utbildning jag vill, och gör jag inte det så kommer jag inte att få något jobb, och får jag inget jobb kommer jag aldrig ha några pengar. Jag ser stämpeln jag kommer att få framför mig: misslyckad.

6

Fast kommer ens en bra utbildning garantera något? Jag tänker på vad jag läst i lokaltidningen de senaste veckorna – hundratals människor varslade, företag som flyttar från stan, arbetslösheten som ökar och ökar. Kommer en bra utbildning försäkra att det inte händer mig? Arbetsmarknaden är mättad och inte blir jag direkt hjälpt av att jag är född mitt under en babyboom och att tusentals andra ungdomar är i exakt samma position som jag. Konkurrensen är stenhård och det gäller att kunna hävda sig. Jag är körd. Jag som inte ens kan argumentera varför vi ska gå till matsalen i stället för till cafeterian. Jag tittar på fredagen i planeraren. Körlektion. Ångest. Fyrtio minuters körning, fyrtio minuters förhoppningar om att jag inte kommer att göra några misstag den här gången, om att jag snart blir klar med alla moment så att jag kan boka halkbana och uppkörning så att jag kan få mitt körkort så att jag slipper allt tjat. Slipper alla ”Ska du inte ta körkort snart?”. Alla ”Är det inte dags att boka uppkörning snart?”, alla ”Har du klarat

Nytt från SLN 2/09


körningen än?”. Jag har tagit lektioner i snart ett år men ändå kör min två år yngre syster nästan lika bra som jag. Varför är det ett sådant måste att ta körkort på en gång? Varför kan jag inte vänta tills efter studenten så att jag kan fokusera på skolan den här sista terminen? Återigen ser jag stämpeln framför mig som jag kommer att få om jag inte lyckas ta körkortet snart: misslyckad. Jag sneglar på lördagen. Jag har inte skrivit upp det men jag vet att jag har lovat att följa med ut. Det är något nere på stan och alla ska dit. Jag vet att jag borde se fram emot det, vet att jag borde glädjas åt tanken att träffa folk under andra omständigheter än de i skolan, glädjas åt att vara ledig och att för tillfället vara fri från alla bekymmer. Ändå stönar jag lätt inombords igen. Jag vill egentligen inte. Jag känner helt enkelt inte för det. Jag måste ägna helgen åt projektarbetet för att hinna med min planering, och även om det inte vore för det så hade en hel veckas skola tagit musten ur mig helt. Helst vill jag bara kollapsa i soffan framför teven och se på någon film. Drömma mig bort ett tag för att sedan kunna gå och lägga mig hyfsat tidigt, få en god natts sömn och njuta av att kunna sova riktigt länge på morgonen. Men om jag inte följer med ut vet jag vad som kommer att hända. Jag kommer att betraktas

Nytt från SLN 2/09

som tråkig. Som en svikare som inte kan ha kul. Jag andas lite. Kanske blir det inte så farligt ändå. Kanske träffar vi lite nytt och roligt folk och kanske jag inte behöver stanna ute så jättesent. Men det är väl inte särskilt troligt, är det? Människorna jag kommer att träffa är de samma som de jag alltid träffar. De som verkar tävla i vem som kan bli fullast och på så sätt har allra roligast. Hur roligt det nu är att ligga och spy i en buske klockan halv tre på morgonen. Och inte kommer jag att kunna gå hem tidigt heller. Då kunde jag likaväl stannat hemma, eftersom det nästan anses tråkigare att gå hem tidigt än att inte gå ut överhuvudtaget. Men jag vet att jag kommer gå ut. Pressen ligger på mig där också. Betygen som ger mig status i ett sammanhang drar mig ner i de flesta andra, så jag måste gottgöra det på något sätt. Dricka lite, dansa lite, flörta lite för att sudda ut den tråkiga bild alla har fått av mig. Det är svårt att vara lyckad på alla plan, ändå känner jag att det är vad som förväntas av mig. Kraven är så många, så höga, de finns överallt. Vårt samhälle är uppbyggt på dem. I varenda aspekt av våra liv förväntas vi hela tiden kämpa på för att lyckas. Inom utbildningen och inom det sociala. Det är inte det att jag inte tror att det är bra med krav, utan dem skulle samhället

7


antagligen bli slappt och dekadent. Men det börjar gå till överdrift. Våra föräldrar hade inte samma krav på sig. De hade råd att misslyckas här och där, det gick alltid att ordna eller att kompensera genom att vara lyckad någon annanstans. Men jag är rädd att vi i dag har glömt bort vad som är viktigt. Det har blivit så viktigt att vara Någon, att det inte räcker med att vara sig själv. Och denne Någon måste vara så perfekt att minsta misslyckande hotar att förstöra hela vår framtid. Eller, åtminstone är det vad vi får höra om och om igen. Om du inte är denne perfekte och lyckade Någon kan du lika gärna ge upp. Det räcker inte att vara näst bäst. Om du inte är nummer ett så räknas du inte. Vårt samhälle är stresskadat och vi vet om det. Människor går in i väggen och drabbas av sammanbrott och depressioner för att de försöker leva upp till alla krav som finns omkring dem. Vad jag tror vi behöver göra är att minska på prestationskraven och fokusera på människan bakom. Ta vara på allas tillgångar i stället för att bara låta de bästa få synas och betyda något. Ta tid på oss att njuta av livet i stället för att stressa igenom det. Kunna njuta av livet utan att få upplevelsen förstörd av stressen och de ibland orimliga kraven. Kunna bara vara. Det skulle inte behöva vara så bråttom med allt. Vi har

8

hela livet på oss att göra alla val, uppnå alla mål. Allt måste kanske inte ske på en och samma gång. Alla måste kanske inte vara precis som alla andra. Alla krav kanske inte behöver gälla för alla människor. Vi kanske kunde få försöka gå vår egen väg, och vi kanske borde få tillåtas att misslyckas. Jag slår ihop planeraren och ler lite bittert åt min naiva dröm. Det kommer aldrig att hända. Vad vi presterar kommer alltid att vara viktigare än vilka vi är. I morgon kommer jag att gå till skolan igen, skriva mina läxförhör och prov igen och jag kommer att ha ångest över fråga nio igen. Sen kommer jag att cykla hem när dagen är slut för att plugga flitigt i några timmar, innan det är dags att gå och lägga sig igen. Och så upprepas det, dag efter dag, år efter år. Som alla andra får jag lära mig att hantera kraven och stressen och helt enkelt försöka leva med det.

Emma SSw wa hn, 19 åårr Sunnerbogymnasiet, SP3b , Hyacintvägen 6, 341 31 Ljungby emma.svahn@skola.ljungby.se

Nytt från SLN 2/09


Alkoholfritt på gymnasiet Har D u ttid id ooch ch llu ust aattt Du göra en liten insats för ”det et”? a l koho ia aallternativ ivet”? hollfr fria Då har jag ett tips till Dig. Kontakta Gymnasieskolan och be att få komma till åk.3 och tala om Det alkoholfria alternativet. Det är ju alltid aktuellt men särskilt nu i examenstider. På Systembolaget hittar man många bra alkoholfria alternativ till champagne, vin och öl. Köp små plastglas (5cl) och börja med att bjuda på Billabong eller det nya Chapel Hill som är en mousserande drycker som kan användas istället för champagne och till en välkomstdrink. Bjud sedan på ett vitt vin, Blue Nun light eller Sutter Home Fre. Det är svårare att avalkoholisera rött vin, det blir gärna lite ”tunt”, men det nya Loxton är ganska bra. Ett nytt rosévin skall komma i dagarna. Gör en bål, det passar ju bra att ha ett sådant när det är större fester. Låt dem provsmaka även det. På krogen är det vanligt att ta en drink i baren. Det är inga problem att få en alkoholfri sådan. När man beställer en sådan så

Nytt från SLN 2/09

utesluter man den alkoholhaltiga drycken och man får en drink som alla andra men betalar kanske bara en tredjedel så mycket. Blanda till några drinkar i udda glas och dekorera med frukter, sugrör m.m. Det blir en trevlig dekoration på bordet. Med lite snack emellan och tid till att svara på frågor så brukar detta ta ca 45 min. Du kanske tänker att det här blir ju dyrt. Inte alls! Kontakta Ann-Louise Friberg på Föreningen Fruktdrycker, tel. 0733-838362, innan skolbesöket. Du får full ersättning för alla drycker och kanske även de andra ingredienserna. Eleverna brukar få ett blad där det står vad vi bjudit på och ett tipsblad med alkoholfria drinkar som de kan ta med sig hem. Jag har oftast haft med en UNF:are vid skolbesöken och det tycker jag varit bra. De kan inbjuda ungdomarna till drogfria aktiviteter. Känner Du att det här är något som du skulle kunna göra på din ort? Tveka inte! Varje besök har känts som mycket meningsfullt och givande och det har varit en liten arbetsinsats med ingen eller liten kostnad. Kontakta mig gärna så skall jag berätta mera och Du kan få kopior på det material som jag har Barb använt. rbrro R Ryy b erg

9


EU-kandidaterna Pau l R eichb Reichb eichbeerg har för Nytt från SLN ställt följande frågor till EUkandidaterna Eva-Britt Svensson, Johan Örjes, Anna Hedh och Sofia Modig: V il ka äärr de fe m vvik ik ilka let?? fem ikttig igaa ste fr fråå g orna i vvaa let ör vvii rrös ös Varfö rförr bbö östta i det dettta vvaa l ? n ggeeme nsa m aallko ho ch n ika p ol it ik B ör E U hhaa een EU men sam holl- ooch naarkot otika ikap itik ik?? Varfö ör ja ös X i vvaa let rförr bbö jagg rrös östta ppåå X XX let?? Bara två svarade: Eva-Britt Svensson och Sofia Modigh. Eva -Brit ittt : 1: Demokratin (EU-kritiken), Miljö/klimat, Jobben/kollektivavtal, Alkohol/folkhälsa, Jämställdhet. 2: 2:70-80 % av vår lagstiftning beslutas numera inom EUsystemet. Självklart måste vi genom vår rösträtt påverka lagstiftningen. Ett lågt valdeltagande ökar möjligheten för främlingsfientliga partier/grupper att skaffa sig legitimitet och bli företräffa i parlamentet - vi har alla ett ansvar för att Sverige inte ska representeras av dessa krafter. Kort sagt: Bry dig annars gör någon annan det åt dig. 3: Nej! Det är nationella frågor. Dessutom skulle det vara katastrofalt för folkhälsan eftersom det är en stark majoritet idag för alkohol- och drogliberal politik och en gemensam lagstiftning skulle naturligtvis påverkas av den uppfattningen. Däremot bör vi alla som står för en restriktiv och solidariskt alkohol- och

10

drogpolitik driva opinionsbildning på EU-nivå och förmedla våra kunskaper och information om betydelsen av en restriktiv alkohol- och drogpolitik. 4: Man ska rösta på Vänsterpartiet för att vi är det enda riktiga EU-kritiska partiet och för att vi är de som jobbar hårdast. Det är vi som försvarar kollektivavtal och strejkrätt, deet är vi som driver jämställdhetsfrågorna starkast, det är vi som driver på i miljö- och klimatpolitiken, det är vi som anser att folkhälsa och en restriktiv alkohol- och drogpolitik inte ska förbjudas och klassas som handelshinder på den inre marknaden, det är vi som jobbar för offentlighet, för att stoppa olika former av övervakning, för en human asyl- och invandringspolitik och mot EU:s militarisering och för fredsskapande dialog. En röst på

Nytt från SLN 2/09


Vänsterpartiet är också en röst på de som lever som de lär. Vi berikar oss inte på politiska uppdrag utan motarbetar de höga lönerna och ersättningarna och i väntan på att vi får stöd för våra krav så skänker vi bort det som överstiger en normalinkomst.

Sofia ofia:: 1 Kl Klii matet. Vi löser inte klimatproblemen nationellt. Det är viktigt att EU går i bräschen. Ekono m in . Vi ser alla att den nom nuvarande finanskrisen är internationell. Alkoholen Alkoholen. Alkoholhandeln är internationell. Det har lett till att Europa dricker mest i världen. Det behöver vi förändra både för Europas skull och för att inte få ökade alkoholskador i Sverige. Minskade införselkvoter och höjda minimiskatter kan EU besluta om. Fre d ooch ch kko onfl ik n in g . EU kan flik ikttlös lösn spela en större roll globalt för att åstadkomma fred och lösa konflikter. Mat en . På en alltmer internationell matmarknad behövs ett Europeiskt regelverk för att säkra kvaliteten. Vi är bortskämda med trygg mat i Sverige och kan genom EU säkerställa att det så förblir. Förbud mot vissa tillsatser och bättre märkning ökar också konsumentvakten - en viktig grundbult i en demokrati. 2 För att det är vår demokratiska rättighet och skyldighet. Och för

Nytt från SLN 2/09

att det spelar stor roll vilka 18 personer och vilka partier som representerar Sverige i Europaparlamentet. En enskild EU-parlamentariker har större inflytande än en riksdagsledamot, om personen är beredd att arbeta ordentligt och inte latar sig. Bör EU ha en gemensam ik a l ko ho ch n ika p o l it naar kot otika ikap itik ik?? holl- ooch Nja. Jag tycker inte EU ska bestämma om det som man kan bestämma nationellt. Men faktum är att EU antagit en alkoholstrategi och att EU-beslut redan idag påverkar alkoholpolitiken i medlemsländerna. Därför tycker jag det är bra att EU på strategisk nivå tydliggör problemen kopplade till alkohol så att hänsyn till folkhälsan tas vid alla beslut. Tar man hänsyn till folkhälsan borde EU:s införselkvoter sänkas, EU:s miniskatter på alkohol höjas och EU:s jordbrukssubventionerna till vinodling avskaffas. Det kommer jag arbeta för om jag blir vald. Varfö ö r ja ös rförr bbö jagg rrös östta ppåå Kris mo kraterna i vvaalet isttde demo mok let?? Om du tycker alla människors lika rätt och värde och subsidiaritet väger tungt och ser kopplingen till alkoholfrågan, klimatet och maten bör du sätta personkryss för Sofia Modigh, som har nykterhetsrörelsens ideal i ryggmärgen, och som kandiderar för Kristdemokraterna.

11


Viktig forskningsrapport till Kommissionen ”Al koho urop a – et holl i E Eu ettt fo p ers p ek foll khä lso lsop rsp ekttiv iv”” het heteer en rraapp ort so m IIn nstit ute of som itu oho ies i SSttorb Alc udies rbrrit itaanlco holl SSttud nien nyligen lagt fram för Europ a komm is sio ne n, so m issio sione nen, som arbetar med en strategi för a l ko ho hollfr fråå g or. Den här utredningen som helt lutar sig mot vetenskapliga undersökningar presenterar en rad intressanta fakta och förslag. När det gäller alkoholpolitiska åtgärder har utbildning, information och attitydpåverkan mycket låg effekt, fastslår man. Däremot är regleringar av alkoholmarknaden synnerligen effektiva. Särskilt beskattning är ett viktigt instrument för att minska ungdomars konsumtion. Undersökningar visar också tydligt att ökat öppethållande där alkohol säljs kraftigt ökar skadorna. Reklam bidrar starkt till att skapa positiva attityder till alkohol, särskilt hos ungdomar, säger man, och föreslår därför 12

begränsningar av alkoholreklamen. Ett brett åtgärdspaket med restriktioner samt ett program för personer med riskfylld konsumtion skulle kunna minska alkoholskadorna avsevärt. Om utbildning säger man så här: ”Utbildningsprogram bör inte genomföras som en isolerad alkoholpolitisk insats, inte heller enbart i syfte att minska alkoholens skadeverkningar. I stället bör motivet vara att öka medvetandet hos allmänheten om vilka problem alkoholen för med sig, samt att bereda mark för särskilda insatser och politiska åtgärder. - - - Mediekampanjer bör användas i syfte att informera och höja medvetandet bland befolkningen om de alkoholpolitiska åtgärder som vidtas och varför.” När det gäller barn och ungdomar säger man: ”Breda utbildningsprogram som börjar redan i den tidiga barndomen

Nytt från SLN 2/09


bör implementeras för att barn och ungdomar ska bli medvetna om alkoholkonsumtionens negativa konsekvenser för hälsan, familjen och samhället i stort. De ska också känna till vilka åtgärder som kan förebygga och minska risken för skador.”

Man får hoppas att EUkommissionen tar till sig detta intressanta dokument, som i sammanfattning på svenska kan laddas ned från iogt.se eller http://ec.europa.eu/health-eu/ doc/alcoholineu_sum_sv_en.pdf. Ali Jerremalm

Kanske minns ni att SLN-kongressen i somras gjorde ett uttalande i vilket vi uppmanade svenska politiker att i samband med en omförhandling av Lissabonfördraget agera för att återfå de gamla införselkvoterna för alkoholhaltiga drycker? Vi mejlade uttalandet till alla riksdagsledamöterna och till många tidningar. Några av riksdagsledamöterna svarade med instämmanden och uppmuntrande ord. En svarade att han just fått en debattartikel publicerad som uttryckte stöd för bryggerinäringen och dess önskemål. Bara en tidning hörde av sig, det var tidningen Dagen. Jag vet inte om de publicerade någon artikel i papperstidningen, men i nätupplagan blev det i alla fall en notis. Den lilla notisen ledde sedan till en diskussion på nätet om hur bra eller dåligt det var att sänka införselkvoterna. Man får nog tänka så som en av riksdagsledamöterna skrev i sitt svar: Droppen urholkar stenen. Och visst är det väl kul när det bloggas om SLN på nätet? /AJ

Nytt från SLN 2/09

13


Har ni sett förslaget till ny alkohollag? Ett fö rsl il nn försl rslaa g ttil illl een nyy a l koho u uutte ppåå rreemis holl la g äärr n nu isss. nkten äärr ””een Utg tgåång spu pun res ik ttil il esttrik ikttiv aallkoho hollp o lit itik illl n”, vvil il ket sk ydd fö förr fo foll khä lsa lsan ilk skydd låter bbrra . M Meen i ddiirek ekttiv iveen sä sägg s också att man ska titta på ”fö ade se förrå ldr ldrade serr vering sreg le lerr ” o ch ””p p riv ch iind nd ivaatimp or t ooch ndiirek ektt r ek ekll a m”. Utredningen föreslår att servering inte tillåts efter klockan 3 på natten. Det är en skärpning av nuvarande regler som låter kommunerna fatta i stort sett de beslut man vill. Ska man våga hoppas på mindre bråk och våld i fortsättningen? Tyvärr inser inte alla politiker vilka viktiga positiva effekter en sådan restriktion kan medföra. I Göteborg tycker folkpartiet och moderaterna att man ska utvidga de tillstånd till klockan 5 som nu ges för krogarna vid Avenyn, till att omfatta alla krogar i hela stan. 14

Utredningen vill slopa det nuvarande kravet på köksutrustning och tillåta ”lagad eller på annat sätt tillredd mat”. Detta öppnar upp för mängder av nya utskänkningsställen, t ex smörgåscaféer och hamburgerrestauranger som nu är alkoholfria oaser. Man kan tycka att det ska vara ett självklart krav på att personalen ska vara väl insatt i alkohollagen. Utredningen menar dock att branschvana kan ersätta sådan utbildning, vilket förstås bäddar för brister i hanteringen av dessa frågor. Kommunerna har ofta tagit större hänsyn till näringspolitiska krav än alkoholpolitiska överväganden när det gäller att bevilja serveringstillstånd. Besluten om serveringstillstånd borde överlåtas till en regional statlig alkoholmyndighet som kan fatta opartiska beslut med stöd av

Nytt från SLN 2/09


lagen. Kommunerna kan ges rätt att överklaga. Det är utmärkt att utredningen inte fallit för kraven att tillåta gårdsförsäljning av alkohol, men lika dåligt att den föreslår tämligen fri utskänkning i samband med mässor och liknande arrangemang. Sådana aktiviteter undergräver den restriktiva alkoholpolitiken. Mässor med utskänkning av alkohol borde endast få vända sig till branschfolk. När det gäller marknadsföringen föreslås små

skärpningar av nuvarande regler, och att de ska gälla i alla medier. Självklart borde inte reklam tillåtas alls för varor som åstadkommer så stora skador i samhället. Utredningen föreslår inga förändringar när det gäller privatinförsel av alkohol – det ska alltså tyvärr vara fortsatt tillåtet. Om man ska sammanfatta förslaget blir det tyvärr: ett steg fram och två tillbaka. Ali Jerremalm

På gång i SLN... D en rresa esa so m ppllane il som nerrats ttil illl B Brr yssel i hös höstta s kunde ju inte bli av, eftersom alla parlamentsledamöter var lediga just när våra deltagare hade möjlighet att åka. Kanske blir det möjligt att åka den här hösten i stället. Det är Eva-Britt Svensson som skulle kunna bjuda in en grupp SLN-are, men för närvarande är allt upp och ned; valresultatet var inte så bra ur V:s synpunkt.

Nytt från SLN 2/09

I alla fall är det vecka 41 eller 42, som Eva-Britt förordar för besök. Vi får återkomma om detta, men för er som längtar till Bryssel så ser det ut att yppa sig ett tillfälle... Nästa sommar missar ni väl inte u nd se n i Ö nd?? sen Öss t e rs rsu esse S L N- ko n g r es Barbro Ryberg är redan i färd med att planera för utflykter och olika programinslag. 15


Öppet forum: ANT i Skolan Så lyder rubriken för höstens SLN-kurs, som äger rum i den fina folkhögskolemiljön på Wendelsberg

lördag den 10 oktober Deltagande är gratis, men resa och ev logi svarar man för själv. Anmälan till Ali Jerremalm, kontakt se nedan.

Sveriges Lärares Nykterhetsförbund, Ordförande: Gunilla Zimmermann, 021-14www.slninfo.org 76 40,

Ordförande: 9, Gunilla Zimmermann, 021-14 76 40, Gästgivarvägen Gästgivarvägen 724 60 Västerås, gunillazimmermann@hotmail.com 9, 724 60 Västerås, gunillazimmermann@hotmail.com Kassör: Sven-.Erik Lilja, tel o fax 0221-760004, mob 0706Kassör:Nytorpsv Agneta Fernström, o fax 018-367 367, mob 0705-221 950639, 23, 731 43 tel Köping, svilja@telia.com 367, Red: Tårpilsv 753 50 Uppsala, agnetahf@hotmail.com Ali 8, Jerremalm, 031-3315153, 0706-928074, Björkkullav. Medlemsregister: Sven-Erik Lilja, 0221-760004, Nytorpsv 23, alijerremalm@hotmail.com 43, 424 70 Olofstorp, 731 43 Köping, svenerik.lilja@telia.com Sekreterare: Barbro Ryberg, 063-12 38 43, 0768-37 18 33, Litv 4 B, 831 41 Östersund. barbro.ryberg@hotmail.com Red: Ali Jerremalm, 031-3315153, 0706-928074, Björkkullav. 43, 424 70 Olofstorp, alijerremalm@hotmail.com

16

Nytt från SLN 2/09

2/09 Juni  

Dricka som i Europa? Utredare ger EU Kommissionen goda råd

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you