Page 1

Lundellska skolans tidning nr 3 2014

Tema: Slutspurten Studenten ifrün lärarnas perspektiv

Kampens historia Vad kan man gĂśra efter studenten?


3 Studenten är något de flesta har tagit eller kommer att ta men vad innebär det att ta studenten egentligen eftersom att på pappret är det en examen för att man klarat av tre gymnasieår, år om kan vara tuffa för många.

De som har tagit studenten från Lundellska skolan säger att det är en öppning till något större, då man tar sig an livet och har alla möjligheter framför sig. Men en öppning till något större kan också låta skrämmande. På sidan 10 har vi intervjuat tidigare gymnasielever som antingen valt vägen direkt till arbetsmarknaden, studera vidare eller ta sig an världen och resa. Men innan själva studentdagen så är det något många ofta glömmer bort, stressen veckorna innan studenten. En stress både lärare och elever känner av. Eleverna måste göra klart allt som ska göras i kursen för att kunna få ta den efterlängtade studenten och lärare måste rätta allting som gjorts under årets gång för att slutligen sätta betyg på sista årets kurser allt under en viss deadline. Om inte detta vore nog att rätta allting som gjorts under årets gång, att sätta ett slutgiltigt betyg under en deadline, så har ett nytt skolsystem skapats och nya anpassningar har behövts göras då det är delade åsikter bland lärarna. Detta kan du läsa om på sidan 4, men istället för att babbla på ska jag låta dig läsa detta underbara magasin. Patrik Erixzon

Redaktionen

Rebecca Hübinette

Axel Strömberg

Jonatan Viklund

Tova Gustavsson Flygt


Lukas Dean berättar om universitetslivet

Kurator Maria pratar om stress

Innehåll 2 4 7 8 10 14 16 17 18 19

Lundellska skolans tidning ges ut 3 gånger per läsår. Tidningen LUNDELL ges av och produceras på Lundellska skolan. Allt arbete görs av mediestuderande elever i klass S11A. Detta nummers redaktion består av: Patrik Erixzon, Tova Gustavsson Flygt, Rebecca Hübinette, Axel Strömberg och Jonatan Viklund.´ Tryck: Lundellska Uppsala 2014. Tack till handledarna Gunnar Staland, Anna Wrammert och Ingrid Eiritz.

Ledare Reportage med lärare Avslutning på slottet Kampens historia Möjligheter efter skolan Sommarjobb Intervju med kurator GY11 Intervju med redaktionen Skrapanapan-serie


LäRaRNaS SLuTSpuRT Nu närmar sig den tid alla elever längtat efter, sommarlovet. Men än är det mycket att göra, både för elever och lärare. Jag begav mig till Lundellska skolan för att prata med några lärare och få lära mig vad just deras slutspurt egentligen går ut på.

en första jag träffar är med Gunnar Staland, lärare i medieproduktion, grafiskkommunikation, kommunikation och fotografisk bild på Lundellska skolan. Jag möter Gunnar inne på hans arbetsrum. På väggarna hänger det bilder och teckningar och skrivbordet är fullt utav utspridda papper. Man får en uppfattning om att han är en kreativ själ och att lärarjobbet är mer än bara ett arbete för honom. Gunnar sätter sig på sin arbetsstol, lutar sig tillbaka och börjar prata om sin egen slutspurt på skolan. Han pratar om att det blir mycket att tänka på mot slutet, man måste ge fler kommentarer, lägga ihop alla elevernas resultat och komma fram till ett betyg. – Att sätta betyg är jobbigt. Allt du gör ska bli en bokstav. Det är den tråkigaste och bökigaste delen i lärarjobbet. Han menar att faran med betygssättningen också är att elever känner att de får en stämpel för resten av livet, men att det egentligen bara är ett omdöme om var de är nu, inte om vilken potential de har. Han nämner även samvetskvoten i betygssättningen och menar att det är klart att man får dåligt samvete ibland. – Man hellre vill höja än sänka, men att ibland när det inte går blir det jobbigt. K RiTiSeRaR Gy11

Gunnar fortsätter med att kritisera det nya betygssystemet Gy11 och menar att problemet med kriterierna som finns är att de inte

handlar om det som egentligen är intressant. Som exempel tar han kursen forografisk bild där det som egentligen är intressant är om eleverna kan sambandet mellan bländare och slutare, men att detta inte alls finns med i kriterierna. – Kunskap handlar om hur du förstår saker, hur du kan utföra det praktiskt, varför du gör dem och i slutändan resultatet. Det handlar inte om några kriterier på ett papper. Mitt under intervjun ringer Gunnars telefon. – Är det okej om jag tar det här? Det är Gunnars fru som ringer och de börjar en diskussion om en mikrovågsugn. Jag betraktar Gunnar under tiden, denna man som tycker att det praktiska kunnandet ska stå i fokus istället för något som står på en betygsmatris. En elev jag mötte i korridoren innan intervjun pratade om Gunnars långa erfarenhet inom medieområdet och att det avspeglas i varje svar han ger. Att man alltid får direkt känslan av att han har något vettigt att säga. Samtalet med frun tar slut och de verkar ha kommit fram till en lösning på microvågs - problemet. Gunnar ser på mig och ler ett leende som man skulle kunna tolka som ett ”typisk-frugan”- leende, och fortsätter med att berätta för mig om hur stressen ökat efter att Gy11 införts. Han säger att för tio till femton år sedan hade han tid med både egna barn, interessen samt läraryrket. Idag har lärarna fått mycket mer att göra. – Administrationen vi måste göra nu för tiden är en riktig tidstjuv.


Gunnar Staland vägleder i Photoshop.

Nu har jag inte längre tid att ägna mig så mycket åt mina intressen. ReGeRiNGeN haR föRSTöRT SKoLaN

Gunnar fortsätter sin sågning utav den förändrade skolan, det verkar som att detta verkligen är något han brinner för. Han menar att regeringen har förstört vår skola, genom att sätta folk som inte förstår sig på den på de bestämmande posterna. Han tycker att det borde vara lärare som bestämmer och att de som sitter där just nu bara hittar på saker som inte fungerar och sen inte har en aning om hur de ska lösa det. Att det nya systemet de trodde skulle hjälpa skolan bara har stjälpt den och skapat mer stress. Gunnar går in på hur han tycker att man ska minska den stress som uppstår med det nya systemet. – Man måste börja fokusera på nyfikenhet och kunskap, det är ju det lärandet egentligen handlar om. Intresse och öppnade sinnen ger bra betyg, inte påtvingad arbetsbörda.

TäNKeR aLLTid på JobbeT

Att släppa arbetet är något som Gunnar har problem med. Han säger att det alltid finns i tanken och att han ofta går runt och funderar på planeringar och idéer. – Ibland vaknar man 04:30 och får en idé, säger Gunnar och håller upp ett finger i luften i en aha jag kom just på något - pose. Alla tankar på jobbet är inte stressframkallande. Gunnar brinner för det han arbetar med och berättar att det är det som är hans motor. I sommar ska han ändå försöka slappna av och ha det skönt. Han planerar att bygga färdigt sin verandaateljé i sommarstugan, samt börja teckna inför en utställning han ska ha. För att sedan i höst komma tillbaka till det arbeta han tycker är så otroligt kul.

MöTeT Med MiKaeL

Lite längre bort i korridoren möter jag Mikael Wagner lärare i svenska, sociologi och samhällskunskap i hans arbetsrum på Lundellska skolan. Hans kollegor tar dock upp

hela rummet så vi bestämmer oss för att gå till en tystare plats för intervjun. – Jag måste bara hämta lite kaffe först, säger Mikael och försvinner in i personalrummet. En halv minut senare är han tillbaka med ett leende som klargör att detta är en man som behöver sitt kaffe. Med kaffekoppen i handen går vi vidare och hittar ett tyst bord i ett av skolans uppehållsrum där vi kan sätta oss. Mikael börjar berätta om sin slutspurt på skolan. Mikael säger att hans egen arbetsbörda ökar mot slutet av terminen i och med det nationella proven och alla bedömningar. Mikael säger att det blir jobb i och med att alla elevers insatser måste summeras och bedömas. Ibland kan han känna sig osäker då han bedömer enskilda uppgifter men att han då finner hjälp i kollegorna och den sambedömning som finns i svenskkollegiet på skolan. Helhetsbedömningen i slutet utav terminen är man däremot säker på och den blir alltid rättvis enligt Mikael. Han får


 sällan dåligt samvete för ett betyg han satt men nämner samtidigt att det beror på hur eleven reagerar. Det är jobbigt om en elev inte nått sin målsättning och han märker att eleven blir klart besviken. Dock menar han att slutspurtens stress mer beror på dålig planering än på dåligt samvete. – I år har jag varit korkad eftersom jag samtidigt som nationella i svenska tagit in stora textmassor i mina andra ämnen. Det är att skjuta sig själv i både arslet och foten samtidigt, säger Mikael som kommentar till sin egen slutplanering samtidigt som han ler och tar en mun kaffe. fiNNS föRdeLaR Med Gy11

Samtidigt som rummet runt om oss börjar fyllas med pratiga elever pratar Mikael om det nya skolsystemet Gy11. Han menar att det inte bara är så negativt som det framställts i media utan att det även har sina positiva aspekter. – Det nya systemet är mer konkret och det tycker jag är bra. Det gör det enklare för eleverna att förstå betygen de får eftersom de tydlig ser på en bedömningsmatris vad som behövs för ett visst betyg. Trots de positiva bitarna menar Mikael att det även finns en baksida av det nya systemet. Det är lite väl hårt att en förmåga på en nivå kan dra ner hela betyget för en elev. Han berättar att det finns både förbättringar och försämringar i själva kurserna i och med Gy -11. Många kurser har blivit mycket bättre med hjälp utav det nya systemet och kriterierna är jättebra eftersom att man får en tydlig linje att arbeta efter. – Däremot så finns det andra kurser som blivit mer misslyckade till exempel samhällskunskap 1 som har blivit så söndersprängd att lärarna inte hinner med allt. Detta skapar en stress. Mikael menar att han inte kan skylla på det nya systemet för stressen han genomgår mot slutet utav terminen. Han nämner återigen sin egen planering som anledning och menar att en lösning på detta skulle vara att sprida ut sina uppgifter mer. Förutom god planering är samarbetet med kollegorna något som kan motverka stressen. Wagner har även en lösning för stressen hos eleverna. – Det pågår en diskussion mellan mig och mina kollegor om hur många examinationer eleverna ska ha, att mindre tillfällen skulle kunna minska stressen. Dock blir detta en noggrann övervägning för att det inte ska bli för få tillfällen för eleverna att visa vad de kan. VoRe SKöNT aTT VaRa MaTeMaTiKeR

Mikael går in på vilka ämnen han anser vara de stressigaste och menar att många lärare nog gärna vill säga sina egna, men att han tror att ämnen med textmassor och nationellaprov nog är de som är de stressigaste. – Jag inbillar mig fördomsfullt att matte är mer konkret när det gäller hanteringen utav bedömningen. Jag skulle jättegärna önska att jag var matematiker och drillad i det så att jag skulle kunna ha det som ämne. Han menar även att nationella prov är bra då de får en att lyfta blicken ifrån sitt eget, men att poven skulle kunna ersättas med en

Mikael Wagner kan koppla av mellan lektionerna. centralt planerad uppgift på skolan istället. Lärarna skulle då själva få planera in när de har tiden för en sådan uppgift istället för att ha bestämda datum som man har idag för nationella prov, och detta skulle minska stressen. Han säger även att stressen kring nationella prov skulle minska för lärarna ifall det fanns en central bedömningsinstans. Rättningen skulle då slippa ligga hos lärarna, då når man ju ännu bättre den samsyn och likvärdighet man vill åt. TäNKeR MycKeT på JobbeT

Att ta hem jobbet är något som Mikael inte riktigt har tid med. Han är nybliven tvåbarnsfar och familjelivet tar upp all hans tid. Även fast han inte har tid att rätta uppgifterna så ligger tanken på jobbet kvar i hjärnan och det är svårt att släppa. Han tänker mycket på det men ingenting blir gjort i praktiken på grund utav att det inte finns tid. I sommar ska han däremot försöka slappna av så mycket som möjligt. Utöver släktbesök, bröllop och besök till Kolmården säger han att familjen ska försöka vara hemma så mycket som möjligt. Han vill ha en avslappnad och skön sommarvila innan planeringarna, rättningarna och bedömningarna återigen tar upp hans tankar. Text: Rebecca Hübinette Foto: Tova Gustavsson Flygt


VAD ÄR VÄL EN AVSLUTNING PÅ SLOTTET?

s

edan mitten på 80-talet har Lundellska skolan varje år haft privilegiet att få fira sina studenters utspring på slottet i Uppsala. De får sitta inne i slottets majestätiska rikssal och lyssna på tal från rektor och en hemlig talare. Denna hemliga talare ska vara en före detta elev från Lundellska som gjort något inspirerande. Endast rektorn vet i förväg om vem talaren är, så om studenternas dag inte är spännande nog innan får de åtminstone uppleva nyfikenheten av att inte vet vem talaren på deras stora dag är. Efter tal, sång och stipendieutdelning är det äntligen dags för slottet att låta de exalterade, överlyckliga studenterna flöda ut likt en flod genom dess anrika dörrar. Studenter vinkar från fönstren till sina nära och kära. De tittar ut på havet av folk där utanför med sina lustiga skyltar och börjar sedan sin flodvåg ut för att ansluta sig till dem.

Studenterna springer mot friheten och mot vuxenlivet. De springer mot glädjen och skumpan. De springer mot vad helst de vill. Kvar i bakgrunden står slottet, iakttagande ett scenario de varit med om förr och kommer vara med om igen. För slottet får uppleva studentglädjen varje år. Det får ta del av de glädjeberusade ungdomarna om och om igen. Slottet är det från studenten som alltid kommer finnas kvar och före detta elever kan titta upp på det där det står på sin kungliga kulle och säga att - Där, där upplevde jag det största glädjeruset någonsin. Där tog jag studenten. Så vad är väl en avslutning på slottet? Den är inte tråkig eller trist, den är bara alldeles, alldeles underbar. Text Rebecca Hübinette Foto: Gunnar Staland


KaMpeNS hiSToRia atedralskolan och Lundellska skolan i Uppsala har sedan 1975 haft en årlig tävling, Skrapan-Kattekamp i slutet av varje vårtermin. Kampen anordnas av Katedralskolans Idrottsförening och Skrapans Idrottsförening.. Den äger rum slutet av maj eller i början av juni varje år. Under en hel dag tävlar eleverna från de två skolorna i olika sporter och aktiviteter. Skrapan-Kattekampen har stor betydelse för många elever och lärare, Lundell intervjuade ett tjugotal elever på Lundellska skolan som alla beskrev kampen som något roligt, även om den verkar ha olika betydelse beroende på vem man pratar med. Sammanfattningsvis kan man säga att kampen har ganska stor betydelse för skolan i sin helhet. Så här säger Simon Beard, en elev som går tredje året på Ekonomiprogrammet. – Jag tycker att kampen är en av vårterminens absolut roligaste aktiviteter, det är så kul med gemenskapen. Många verkar se kampen som ett tecken på att det snart är sommar och allt vad det innebär, som till exempel gemensamhet, glädje och såklart sommarlov. Grunden för kampen lades som sagt 1975. På den tiden stod tävlingen mellan Uppsalas Högre Allmänna Läroverk, som på den tiden bestod av Katedralskolan samt Lundellska (som då

hette Uppsala Enskilda Läroverk men redan då gick under namnet Skrapan). Under årens gång har Katte vunnit under långa perioder och detsamma gäller för Skrapan. Sedan 2009 har det varit jämnare mellan de två skolorna, Ett år blev det till och med oavgjort. Kampen äger rum på Studenternas IP och består i år av grenarna fotboll, friidrott, dragkamp och volleyboll. Volleyboll är en ny gren som i år ersätter grenen kanot. Idrottsläraren Linda Amesson berättar att det tidigare funnits andra grenar också men att de bytts ut under årens gång. Har du några bra minnen från kampen som du kommer ihåg? – Ja, jag kommer ihåg första året jag var med, tror jag det var, det spöregnade och var väldigt blåsigt, så därför var det inte så mycket publik på läktaren. Men genom en hård kamp så vann vi tillslut, vilket var en jättehärlig känsla! Det här måste ha varit 2009 eller 2010, lite osäker. Tycker du kampen är viktig för skolorna? – Ja, jag tycker den är oerhört viktig för skolorna, det är en traditionstyngd gren och en årlig återkommande händelse. Den är rolig för alla på skolorna och det är viktigt att alla känner sig delaktiga. Har du några åsikter om tidigare fejder mellan skolorna? – Alla idrottare är inne angående fairplay, de som eventuellt


bråkar är ofta de som kanske inte är så idrottsintresserade. Förra året och något år tidigare så var det ett löst sammansatt gäng där vissa personer inte ens gick på någon av skolorna som stökade till det. Hur tänker ni göra i år för att vinna? – Vi började sätta igång träningarna tidigt. Första träningen så var Erik Arnemo på plats, men då kom ingen ner. Det brukar vara likadant varje år, alla är lika taggade men ingen vill komma ner och träna. Så i år tänkte vi koncentrera träningen, istället för att kanske köra tio träningar så kör vi fem träningar på studenternas och hoppas på att det kommer många då istället. Av någon anledning så tycker killar ofta att de själva är jättebra medans tjejer inte tror på sig själva, så därför blir det svårt att få tag på tjejer att för att vara med. Ofta behöver vi övertala tjejerna att vara med, det är jättetråkigt då många av dem är jätteduktiga Hur tycker ni förutsättningar för i år ser ut? – Förutsättningarna för i år tycker jag ser grymt bra ut, dels på grund av det stora antalet 97:or som började förra terminen och då vi byter träningsmetod. Text: Jonatan Viklund foto: G Staland




En glad arbetare

JOBBA, RESA ELLER PLUGGA?

En student ifrån University of British Columbia

Den polske upptäcksresanden, Kazimierz Nowak

det finns många vägar att gå efter studenten. de allra flesta väljer att antingen resa utomlands, plugga vidare eller börja jobba direkt. Vår redaktion har intervjuat tre personer som håller på att göra eller har gjort varsin av dessa tre möjligheter.




Resa efter studenten australien är ett ställe med varmt väder, stora städer, fina stränder och massvis med kängurus. det är ungefär så här fredrik erixzon förklarar australien i korta ord när jag möter upp han i uppsala där hans närvarande boende håller hus. efter att fredrik tog studenten kände han att det saknades något då han testade på att plugga vidare efter han tog studenten men det kändes inte bra. Så han impulsköpte en enkelbiljett till australien efter lyckats fått ett visum. där blev det att han stannade i ett helt år och ångra sig över sitt beslut att åka till australien var det sista han gjorde. Varför han bestämde sig för att ta sig direkt till Australien var ett väldigt självklart resemål –Australien har varit ett mystiskt land i mina ögon då jag knappt har hört något annat än varmt väder, stora städer och fina stränder, Detta var mer än tillräckligt för mig att ta sig dit! Efter studenten så stod han dock inom vissa val som vem som helst efter studenten och han erkänner att han tog den felaktiga vägen. –Jag valde helt ärligt en feg väg. Att plugga vidare direkt efter studenten, men även om jag säger att denna väg är ”feg” så behöver den inte vara fel då det var just att jag plugga vidare som fick mig att välja att resa. Samt

att kunskap är aldrig fel och att plugga vidare leder alltid till en stabil framtid. Det verkar absolut inte finnas något fel med denna resa enligt Fredrik då det enda han pratar om är hur underbar tid det var där och hur många nya vänner han träffade. Dock så måste han erkänna att det var lite stressigt till en början då han bara köpte en enkelbiljett till Australien och med endast fyra tusen i fickan för att försöka överleva. –Till en början var det en jobbig stress men den stressen skapade också att jag verkligen behövde träffa på människor och söka jobb. Detta ledde till något som jag idag sysselsätter mig med, att vara kock. Han berättar om en lång resa från att vara en diskpojke till att bli utbildad kock. Det är just därför han uppmanar alla att bryta sin vardag med en utomlandsresa. –Gör något annat! Oavsett om du vet att du ska blir läkare, stick iväg ett år eller två. Du kanske känner dig osäker för att hitta på något sådant som att bara dra iväg. Jag själv var riktigt rädd från början då jag hade absolut ingen aning hur jag skulle ta mig an Australien. Jag åkte till och med dit ensam, men ett ställe som Australien till exempel har en massvis andra unga människor som är ute och reser. Så man känner sig aldrig ensam och man får nya vänner på daglig basis. Av: Patrik Erixzon

Grose Valley i Australien

Född: 1992 Favoritmat: Sin egen Hobby: Spela med sitt band Framtidsdrömmar: Att jobba i en fin restaurang utomlands eller spela på en stor scen. Sysselsättning: Kock




plugga efter studenten Ungefär åtta timmar i veckan pluggar Lukas.

Namn: Lukas Dean Född: 1992 Favoritfärg: Svart Intressen: Umgås med vänner och spela med sitt band Boende: Växjö Pluggar: Lärare

”Vad vill du bli när du blir stor” är en fråga som förföljer många. När man är liten är svaret lätt, men ju äldre man blir desto svårare blir det, i alla fall för för vissa. den före detta Skrapan-eleven Lukas dean har kommit fram till svaret på frågan och studerar för nuvarande till lärare i Växjö. Lukas Dean tog gymnasieexamen våren 2013 från Lundellska skolan med inriktningen sam-media. Efter studenten flyttade han från Uppsala till Växjö där han började arbeta som journalist. – Jag jobbade som journalist ett tag men det var roligare att plugga journalistik än att jobba som det. Nu jobbar jag som servitör. Vid sidan av jobbet pluggar Lukas till gymnasielärare med engelska som huvudämne . Han kommer senare att utbilda sig till historielärare också, eftersom att det finns ett krav om att man ska kunna undervisa i minst två ämnen. Det är fem års utbildningstid och Lukas har fyra år kvar. – Jag valde engelska eftersom att det är så lätt och historia eftersom att det är så intressant. Halvvägs genom gymnasiet startade intresset för läraryrket. Det var när han lärde ut sina kompisar att spela gitarr och piano som han upptäckte hur roligt det var att lära ut. Det ledde till att Lukas, sista terminen i trean förstod att det var lärare han skulle bli. Tidsmässigt så pluggar han ungefär åtta timmar i veckan, vilket han anser vara lite. Föreläsningarna som han går på handlar mest om pedagogik. Föreläsningarna är som lektioner där läraren ställer frågor och studenterna sedan diskuterar i grupper. Enligt Lukas är det ett bra koncept.

– Jag hör mycket om att man inte behöver gå på föreläsningarna på universitetet. Det är inte så, föreläsningarna är det viktigaste av allt. Tentorna består av att studenterna får rätta fyra nationella prov och göra en bedömning på två sidor där de skriver vad som var bra och vad som kan förbättras. – Jag tycker det är bra att man har den här typen av bedömningar som vi får göra, och att man efter prov inte sätter betyg över huvudtaget, utan tar ut eleverna en efter en och berätta vad som var bra, vad som var mindre bra och hur man ska förbättra det här. Man ska fokusera på att lära ut, inte att sätta betyg. Lukas och hans kursare får ibland bygga upp sina egna lektioner och välja vilken kurs de ska göra lektionen för. Vid dessa tillfällen väljer Lukas alltid Engelska 7, eftersom att i den kursen är eleverna mer kompetenta. Engelska 7 är inte en grundkurs vilket betyder att det finns få elever som är där emot sin vilja. Detta leder till att Lukas kan förvänta sig mer ifrån sina elever. Det finns ett flertal faktorer som påverkar hur man lägger upp en lektion. Till exempel vilken del det är av terminen och vilket område i ämnet som är aktuellt för tillfället. Man måste också lista ut vilket material som kan tänkas passa bäst, till exempel film eller lärobok, en gruppuppgift, diskussion eller lek. I engelska 7 kan det vara vad som helst. – Jag ser fram emot att jobba som lärare. Utbildningen kommer att innehålla mycket praktik vilket kommer bli riktigt kul. Av: Axel Strömberg




arbeta efter studenten Jag bestämde träff med Axel Viklund på Café Storken i Uppsala. Han är en tjugoårig kille som tidigare gick på Fyriskolan i Uppsala som för tillfället jobbar på två olika arbetsplatser som behovsanställd. När han först kliver in på kaféet blir jag förbluffad över hans klädstil, den ser speciell ut på något extremt coolt sätt. Jag antar att inspirationen är tagen ifrån Paris, vilket också visar sig vara sant. Vi beställer samma sak, en stor varm choklad som smakar sött. Vi sätter oss ner och det första jag gör är att påpeka hur cool hans klädstil är. Han skrattar högt och berättar att när han tidigare var arbetslös så hade han så mycket tid över. Han fick upp ett intresse för mode när han hade läste modetidningar. När bestämde du dig för att ta år eller två ledigt från skolan? – Ja, det måste ha varit någon gång under den första terminen under sista året, jag kände mig otroligt skoltrött och visste inte vad jag ville plugga.Jag bestämde mig för att ta ledigt några år för att försöka komma på vad jag skulle vilja göra under resten av mitt liv. Det finns så otroligt mycket att göra innan man börjar fokusera på vuxenlivet. Jag ville exempelvis testa jobbvärlden först och resa med vännerna. Så, hur har det gått under dessa år efter skolan, var det enkelt att hitta jobb? Berätta. – Direkt när jag tog studenten så kände jag en otroligt lättnad att inte längre behöva vara fast i skolbänken. Jag hade redan fått ett fyraveckors sommarjobb och tänkte ta ledigt resten av sommaren för att sedan börja söka jobb senare under hösten. Sommaren flöt på hur bra som helst, jag jobbade en del, reste runt en del och var hemma och tog det lugnt.

När hösten kom och jobbsökandet började så hade jag en väldigt positiv inställning till det hela. Det visade sig vara någonting som ändrades kvickt. Efter flera månaders arbetslöshet så kändes allting så meningslöst. Inte ett ända jobb hade jag fått fast jag hade varit på flera intervjuer. – Sedan kom det, mitt första jobberbjudande. Det kändes magiskt. Jobbet var väl helt okej, jag skulle jobba som servitris på behovsanställning. Efter några månader, dum som jag var, tackade jag nej till heltidsanställning då jag tyckte att lönen var för dålig, men jag jobbade kvar som behovsanställd. Efter ett tag så fick jag även ett andra jobb som lagerarbetare, detta igenom kontakter, allt är så mycket enklare om man har några sådana. Vi tar varsin sipp av chokladen som äntligen börjar svalna lite, fåglarna utanför kvittrar och solen börjar visa sig.

– Mitt första tips till alla som söker jobb är att först och främst fråga föräldrar och vänner om de har något jobb på lut. Nu för tiden jobbar jag på båda ställena och jag trivs väldigt bra, lönen är helt okej och jag har lediga dagar för de aktiviteter jag känner för, vilket kan vara att en weekend i London eller att golfa med vänner exempelvis. Så vad är dina framtidsplaner, ska du fortsätta jobba eller ska du kanske börja plugga eller åka ut och resa en längre tid? – För tillfället väntar jag på att få svar från en arbetsgivare inför ett heltidsjobb. Jobbet jag sökt har många steg inför en anställning, så det har pågått i några veckor och äntligen ska jag få svar i veckan. Det skulle vara otroligt kul att jobba där något år samtidigt

som jag planerar att läsa upp matematik 3b tillsammans med min lillebror på Komvux. Intressant! Varför har du planer på att börja läsa på Komvux? – När jag gick i gymnasiet så var jag inte särskilt intresserad av matte och valde istället engelska. Detta ångrar jag nu då jag är väldigt intresserad av att läsa ekonomi på universitetet, jag är ganska säker på att jag vill bli en civilekonom.För att ha den möjligheten så måste jag läsa 3b.För att sammanfatta, går allt som planerat så jobbar heltid från sommaren 2013 till 2014 samtidigt samtidigt som jag pluggar upp min matte på kvällarna för att sedan, om jag kommer in, börja plugga ekonomi på heltid nästa år. Har du några sista tips att ge till blivande studenter som tänker jobba framöver? – Ja det första är väl hur otroligt viktigt det är med kontakter. Om du har en kompis med en far som jobbar på en restaurant, be honom! Något annat viktigt att veta är att livet inte går på en räckmacka under de lediga åren, det är slitigt att jobba hela veckor, och många kanske tycker att det verkar lockande att bara ligga i soffan och vara arbetslös, det är det inte. Jag personligen tyckte att det var skönt i ungefär en vecka, men sen blev det otroligt tråkigt då jag inte hade några pengar att göra roliga saker för. När intervjun är klar frågar jag Axel om han inte är intresserad att jobba med mode istället då han verkar gilla det, men på det svarar han att han gärna gjort det men att han inte tycker sig passa i den modevärlden och att han hellre söker en säkrare framtid. Jag tackar för intervjun och går ut till ett soligt och glatt Uppsala. Av: Jonatan Viklund




Botaniska trädgården – en av många sommaroaser i Uppsala

Att sommarjobba i Uppsala




Det är varmt, det är soligt och det är lov. Att dela ut lappar, hålla rent på gården, rasta hundar eller att klippa gräs kan kännas mycket behagligt i kombination med fåglarnas kvitter och känslan av pengar som rullar in i plånboken. Sommarlovet är helt enkelt en perfekt tidpunkt att jobba på, speciellt eftersom att man ofta kommer att ha perioder där alla kompisarna är bortresta eller upptagna. Då är det ju lika bra att tjäna en hacka. ”Jag är mycket nöjd med mitt sommarjobb! Jag arbetade som skådespelare vilket gjorde att jag i slutändan fick vara med i flera riktiga teateruppsättningar för publik! Det var verkligen en upplevelse kan jag säga! Jag fick vänner för livet och jag skulle absolut göra om det igen! Trodde det skulle vara jobbigt att jobba under sommaren men blev mycket positivt överraskad. ” Nils Eklöf, 17 år




allt fler unga mår dåligt Var fjärde ungdom i Sverige mår psykiskt dåligt i dag. det visar undersökningar från bland annat Stadsmissionen. en ökad satsning för att motverka den psykiska ohälsan har gjorts men ändå fortsätter siffrorna stiga. Magasin Lundell mötte Lundellska skolans kurator Maria Larsson för att ta reda på om hon upplever att eleverna mår sämre

Fakta: Namn: Maria Larsson Ålder: 35 Utbildning: Behandlingsassistent och socionom. Yrkeserfarenhet: Behandlingsassistent i 10 år, kurator i 2 år. Fritidintressen: Gå på gym, löpning, att måla och fota samt träffa familj och vänner.

MaRia LaRSSoN, kurator på Lundellska skolan menar att den psykiska ohälsan hos elever ökar runt varje lov, men att det är olika årskurser som är stressade vid olika tillfällen. Under hösten är det mest elever ifrån årskurs ett och två som kommer då de insett allvaret av hur mycket det är att göra i skolan. Under vårterminen däremot kommer det flest treor. Maria tror att det beror på att treorna först då inser att deras skoltid börjar ta slut och får separations - och prestationsångest. Ångesten kommer oftast plötsligt, även fast man inte haft den innan överhuvudtaget. Det beror på stressen menar Maria. Mycket stress har även tillkommit i och med det nya betygssystemet. Hon tror det beror på att det blir mindre omdömen och helt plötsligt bara sätts ett betyg utan förvarning. Hon tror även att stressen hos treorna kan bero på den hårda konkurrens inför att komma in på högskolan. Maria talar också om hur hennes eget arbete ökar mot slutet av terminen. Dels för att det kommer fler elever och dels för att det blir svårare fall.

– Det är många som kommer med ångest, speciellt treor. Det blir tufft eftersom man har en så kort tid på sig att lösa det. Man önskar att de hade kommit tidigare men då hade de ju inte det problemet. Maria berättar även om hur det är att arbeta som kurator. Det bästa hon vet är när hon får chansen att lära känna eleverna och när hon når fram till dem och kan hjälpa till. Det värsta är när elever bara försvinner från skolan, de som till exempel har social fobi. Dessa fall är svåra eftersom en kurator endast kan hjälpa eleverna om de är i skolan. – Man kan inte klandra sig själv för mycket, då blir det lätt att man tar med sig jobbet hem, säger Maria. Hon har lärt sig att inte låta arbetet störa hennes fritid, hon menar att det är en nödvändighet överhuvudtaget klara av att vara kurator. Skriven av Rebecca Hübinette


KRöNiKa

ycket kritik har riktats mot det ”nya” betygssystemet GY11 som infördes höstterminen 2011. Vi som tar studenten i år är den första kullen som har tillbringat alla våra tre år i gymnasiet med det här systemet. Det som skolverket troligtvis hade hoppats på kunde förbättra Sveriges utbildning och förhöja betygssnittet, verkar ha resulterat i en flopp enligt både lärare, elever och föräldrar. Stressnivån bland årets årskurs treor gränsar till panik och kraven för att nå ett bra betyg, eller ens ett godkänt, är betydligt högre än med det gamla betygssystemet IGMVG. Fast å andra sidan gick ju inte jag i gymnasiet under tiden då GY94 gällde, så jag har ju ingenting att jämföra med. Jag vet bara att jag tyckte att vårt gamla system med G, VG och MVG fungerade väl när jag gick i högstadiet, och den problematiken som jag finner mig själv i nu fanns inte alls då. Dessutom har ju även lärarna reagerat ganska ordentligt på förändringarna och många gånger beklagat sig över att det är jobbigt att behöva vara så pass hård med bedömningarna i och med GY11 kräver. eTT NyTT beTyGSSySTeM innebär stor förändring, och med stora förändringar så följer självklart alltid kritik. Visst behöver man tid att anpassa sig, men nu har det gått tre år och problemen finns ändå kvar. Låt mig förklara: Om man uppnår betyget A under fyra Kriterier men får ett C under det femte, så kan inte betyget A sättas som slutbetyg. Och så har vi den otroligt

omotiverade idén att det inte ska gå att få ett högre betyg än E på gymnasiearbetet. Hur mycket energi tror de att vi orkar lägga ned på något som ändå inte kan bedömas som annat än okej? Det kan hända att de ljusa sidorna med Björklunds skola faktiskt finns, men det är svårt att se dem med tanke på ovanstående. Visst kan det pusha en del elever till att sikta på högre betyg, men vad mer? Vi ignorerar elevernas hälsa och lärovilja när vi lägger allt för tungt fokus på betygen. Idag handlar det om att plugga tills man stupar, men dagen efter prov och inlämningar så är all den värdefulla kunskapen borta, för tiden vi la ned på att lära oss så satt vi också och längtade tills det hela var över. Så fort det blir en börda att lära sig så växer det fram en allt sämre attityd mot den kunskapen. Jag trodde att det var kunskap skolan handlade om. Oavsett hur fantastiskt bra undervisning jag får så tar det fortfarande emot att gå upp på morgonen för rädslan att få ännu fler stora uppgifter kastade på min ouppklarade plugghög. JaG hoppaS VeRKLiGeN att det finns rum för förbättring i detta, eftersom att jag har märkt att jag inte är ensam om att ha tappat gnistan och läroviljan. Det är tråkigt att man ska behöva plugga varje ledig minut för att kunna uppnå det betyg som vi strävar efter, och i många fall faktiskt förtjänar. Skriven av Tova Gustavsson Flygt






fråga Redaktionen! Ni tar studenten om några få veckor, vad har varit det bästa med din tid här på skrapan? Rebecca Hübbinette: Alla nya vänner, sammanhållningen och att man känner sig accepterad för den man är. Jonathan Viklund: Att få umgås med så trevliga människor varje dag! Axel Strömberg: Att det har varit ett så kreativt och swagigt arbete på medialektionerna. Tova Gustavsson Flygt: Alla underbara människor jag har träffat och all utveckling jag gjort med mig själv. Patrik Erixzon: Det bästa på Skrapan har varit vännerna.

Har du något speciellt minne som du tror att du alltid kommer att komma ihåg från din gymnasietid? Rebecca: När Amanda sa ”hanarna och hororna parar sig…” på en naturredovisning om grodor. Jonatan: Första året som vi fick vara med i kampen. Axel: Känslan av mitt första A och så min lärare som hade skägg och gick barfota överallt. Snacka om swag.

Tova: hm, min geografitabbe som gjorde att vår lärare Andreas gick ut ur klassrummet för att han blev upprörd, eller hela resan till Prag! Patrik Erizxon: Mitt speciella minne är atteSkrapan-Kattekampen.

Är du nöjd med de här tre åren? Rebecca: Absolut! Det har varit en tid i mitt liv som jag aldrig kommer att glömma och jag har fått chansen att ha roligt i skolan varje dag. Jonatan: Jamen visst är man det! Det har varit en rolig skolgång med trevliga människor och bra lärare. Axel: Givetvis! De här tre åren har givit mig mycket glädje, kärlek och swag. Tova: Ja, absolut! så nöjd som man kan bli! Jag vill knappt ta studenten. Patrik: Jag har aldrig varit så nöjd på andra skolor jag gått på.

Vad har varit det bästa med själva linjen sam-media? Rebecca: Att man har fått testa på så mycket olika grejer! Jonatan: Det praktiska arbetet som vi har

fått göra. Alltså själva skapandet. Axel: Man får så mycket utrymme för sin kreativitet och swag. Tova: Variationen på uppgifter och lektioner och självklart mina toppenlärare. Patrik: Det bästa med Sam-media har varit grafisk kommunikation. Att sitta vid Photoshop och QuarkXpress.

Vad har du för framtidsdrömmar nu då? Rebecca: Bli lyckig! och komma dit vägen bär mig! Jonatan: Ta något år ledigt nu, plugga upp matte 3 på komvux och sen börja plugga om något år igen tror jag. Axel: Jag vill resa till Australien och arbeta som swagmaster. Tova: Jag ska jobba nu i sommar, sen är det planerat att jag ska till Australien med en vän och jobba i vinter, sen vet jag inte! Patrik: Jag satsar hårt på att vinna på lotto. Av:Tova Gustavsson Flygt





Tack för att du har läst Nästa nummer utkommer i höst


Lundell 3 2014  

Lundellska skolans tidning producerad av kursen medieproduktion 2

Advertisement
Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you