Page 1

FÖRSLAG TILL BESLUT

1

Datum

Diarienummer

2013-11-01

2013-2046

Handläggare

Eva Berglund 0500-49 82 79 eva.berglund@skovde.se

Miljönämnden östra Skaraborg

Nämndriktlinje för krisledning

Beslut Miljönämnden östra Skaraborg beslutar att skicka förslaget till nämndriktlinje för krisledning på remiss till kommunstyrelserna i Miljösamverkans medlemskommuner. Eventuella synpunkter ska ha kommit in till Miljösamverkan den 10 februari 2014. Bakgrund Syftet med nämndriktlinjen för krisledning är att den ska stödja och underlätta praktisk handlig i ett tidigt skede av en kris. Den beskriver Miljösamverkans roll, ansvar och organisation vid krishantering. Eftersom det kan bli aktuellt med samverkan med en eller flera kommuner vid en krissituation bör nämndriktlinjen remitteras till medlemskommunerna.

MILJÖSAMVERKAN ÖSTRA SKARABORG

Eva Berglund Biträdande förbundschef Bilaga Förslag till nämndriktlinje för krisledning Delges Kommunstyrelsen i Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde och Tibro Kopia till Akten

Postadress

Miljösamverkan östra Skaraborg 541 83 Skövde

Besöksadress

Hertig Johans torg 2 541 30 Skövde

Telefon

0500-49 36 30

E-postadress

miljoskaraborg@skovde.se Webbplats

www.miljoskaraborg.se


KVALITETSHANDBOK FÖR MILJÖSAMVERKAN ÖSTRA SKARABORG Dokumentnamn

Dokumenttyp

Nämndriktlinje för krisledning

Nämndriktlinje

Senast framtagen av, datum

Ansvarsområde

Senast godkänd av, datum

Ärendetyp

Arbetsdelområde 1

Arbetsdelområde 2

Eva Berglund 2013-10-23 Arbetsområde Syfte

Denna nämndriktlinje beskriver hur miljönämnden ska agera i krissituationer.

Nämndriktlinje för krisledning Miljönämnden östra Skaraborg är tillsynsmyndighet enligt miljöbalken och livsmedelslagstiftningen inom kommunerna Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde och Tibro. Nämndriktlinjen för krisledning stödjer och underlättar praktisk handling i ett tidigt skede av en kris. Den beskriver miljönämndens roll och ansvar vid krishantering. Riktlinjen ska kompletteras med checklistor och blankettmallar. Nämndriktlinjen omfattar följande händelser: • •

Extraordinär händelse i fredstid Allvarlig händelse

Innehållsförteckning Syftet med nämndriktlinjen .................................................................................................... 2 Olika typer av händelser ......................................................................................................... 2 Allvarlig händelse .............................................................................................................. 2 Extraordinär händelse ......................................................................................................... 2 Kommunens roll, ansvar och organisation vid allvarlig eller extraordinär händelse ............. 3 Miljösamverkans roll, ansvar och organisation vid allvarlig eller extraordinär händelse ..... 3 Organisationsprincip .............................................................................................................. 4

1 (4)


KVALITETSHANDBOK FÖR MILJÖSAMVERKAN ÖSTRA SKARABORG

Syftet med nämndriktlinjen Nämndriktlinjen är i huvudsak utformad för att i första hand utgöra ett stöd för ett praktiskt agerande vid olika kriser. Den innehåller grunder för miljönämndens krishantering och rollbeskrivningar som ett stöd för krisledningsarbetet. Den är skriven för hela skalan av kriser, från allvarlig händelse till extraordinär händelse. Den är anpassad till medlemskommunernas krisplaner.

Olika typer av händelser Krishändelser beskrivs efter hur allvarliga de är. Här tar vi upp de tre vanligaste typerna. Vardagshändelse

Allvarlig händelse

Extraordinär händelse

Nämnden fattar beslut och ansvarar för den ordinarie verksamheten.

Nämnden fattar beslut och ansvarar för den ordinarie verksamheten.

Krisledningsnämnden i berörd kommun kan besluta att överta delar av miljönämndens verksamhetsområde

Sannolikhet Konsekvens

Allvarlig händelse Med allvarlig händelse menas en händelse då viktiga miljö- och/eller hälsoskyddsaspekter påverkar ordinarie verksamheter i kommunerna och som ställer krav på insatser från miljönämnden. Denna situation kan medföra att det behöver göras omprioriteringar i nämndens verksamhet. Bedömningen av om en händelse är en allvarlig händelse kan göras av miljönämnden eller den kommun som berörs. En allvarlig händelse kan utvecklas till en extraordinär händelse. Extraordinär händelse En extraordinär händelse definieras som en händelse som avviker från det normala och innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. I den drabbade kommunen är det kommunstyrelsens ordförande som beslutar att en allvarlig händelse är att betrakta som en extraordinär händelse. När det beslutet är taget stöds krishanteringen av lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (2006:544).

2 (4)


KVALITETSHANDBOK FÖR MILJÖSAMVERKAN ÖSTRA SKARABORG

Kommunens roll, ansvar och organisation vid allvarlig eller extraordinär händelse Kommunen har ett samordningsansvar inom sitt geografiska område inför och vid en extraordinär händelse. Om en medlemskommun beslutar att en extraordinär händelse har inträffat kan kommunens krisledningsnämnd besluta att överta delar av miljönämndens verksamhetsområde enligt ovan nämnda lag (2006:544). Kommunerna ansvarar för samordning av all information och kommunikation som berör krishanteringen. Kommunens organisation för krishantering anpassas efter händelsens art.

Miljösamverkans roll, ansvar och organisation vid allvarlig eller extraordinär händelse Miljönämnden är tillsynsmyndighet enligt miljöbalken och livsmedelslagen m.m. inom respektive kommun även vid krishantering. Den allvarliga eller extraordinära händelsen kan ställa krav på att miljönämnden gör insatser i den berörda kommunen när en sådan händelse berör miljö- och hälsoskyddsaspekter. Miljönämnden ska samtidigt kunna samverka med alla medlemskommuner, även om det inträffar en krissituation som berör samtliga kommuner. Om miljönämndens resurser är gränssättande ska nämnden prioritera och göra avvägningar för att tillgodose kommunernas behov. Detta är särskilt viktigt när flera kommuner behöver nämndens stöd för att hantera en extraordinär händelse. Målsättningen är att miljönämnden, så långt det är möjligt, ska genomföra krishantering utifrån vardagliga rutiner och arbetssätt (likhetsprincipen). I vissa fall kan miljönämnden tvingas anpassa sig till händelsens art och helt eller delvis förändra organisation och arbetssätt enligt följande princip: •

Förbundschef och biträdande förbundschef är normalt kvar på plats i Miljösamverkans lokaler i Skövde.

En krisledningsgrupp organiseras. Den består normalt av Miljösamverkans ordinarie ledningsgrupp d.v.s. förbundschef, biträdande förbundschef, verksamhetscontroller, informatör och en miljöinspektör. Till gruppen kan vid behov annan kompetens hämtas in.

Miljönämnden underställer vid behov sakkompetens till berörd medlemskommuns krisledningsorganisation genom att utse en särskild miljöansvarig tjänsteman. Denna tjänsteman underställs kommunen vad avser krishantering och ingår normalt i kommunens krisledningsgrupp. Tjänstemannen företräder miljönämnden i respektive kommun och ges den delegation som krävs för att företräda nämnden i kommunens krisledningsgrupp. Tjänstemannen ger Miljösamverkans krisledningsgrupp kontinuerligt en lägesbild om vad som händer i aktuell kommun så att gruppen kan stödja tjänstemannen inom hans/hennes ansvarsområde.

3 (4)


KVALITETSHANDBOK FÖR MILJÖSAMVERKAN ÖSTRA SKARABORG •

Vid behov av personalförstärkning kommer Miljösamverkans avtal om utbyte av personal inom Skaraborgs kommuner att utnyttjas.

Miljösamverkans krisledningsgrupp avdelar vid behov resursstöd till den miljöansvariga tjänstemannen t.ex. miljöinspektörer för fältarbeten.

Miljösamverkans krisledningsgrupp ansvarar för att information som berör miljö- och hälsoskydds- samt livsmedelsområdena blir korrekt. Informationen samordnas av berörd kommuns informationsgrupp som ansvarar för formulering, innehåll, målgrupper och informationskanaler.

Vid behov bistår miljönämnden kommunerna med personal till upplysningscentral och/eller informationsenhet. Vid kriser som berör samtliga medlemskommuner finns Miljösamverkans informatör i regel i Miljösamverkans kundtjänst för upplysningsverksamhet.

De delar av Miljösamverkan som inte berörs av krishanteringen upprätthåller kontorets normala verksamhet så långt som det är möjligt. Denna del av personalstyrkan är också en resurs om förbundschefen beslutar att förstärka krisorganisationen. De utgör även en resurs för avlösning när behov uppstår. Därför är det viktigt att denna del av organisationen hålls uppdaterad på aktuell lägesbild.

Organisationsprincip

4 (4)


FÖRSLAG TILL BESLUT

1

Datum

Diarienummer

2013-10-24

2013-640

Handläggare

John Engström 0500-49 85 98 john.engstrom@skovde.se

Miljönämnden östra Skaraborg

Kartering av risker inför 2014 Beslut Miljönämnden östra Skaraborg beslutar att anta förslaget till kartering av risker inför år 2014. Bakgrund Enligt nämndriktlinjen för internkontroll ska nämnden kartera risker en gång per år. Vi kan konstatera att riskerna har minskat i 10 st punkter. Ekonomi är det kontrollområde som andelsmässigt fått flest kontrollområden som minskat sina riskklasser. 19 kontrollpunkter har fått höjd riskklassning. Kund är det kontrollområde som fått flesta höjningar av sina riskklasser. En riskklass har tillkommit. Det är riskid 7.5.4 om elsäkerhet. Förändringarna jämförda med förra riskkarteringen framgår av bifogat dokument. Fortsatt handläggning Riskkarteringen ska, tillsammans med verksamhetsmålen, ligga till grund för de kontrollpunkter som väljs i internkontrollplanen. Internkontrollplanen antas av nämnden i december.

MILJÖSAMVERKAN ÖSTRA SKARABORG

John Engström Verksamhetscontroller Bilaga Kartering av risker inför 2014

Postadress

Miljösamverkan östra Skaraborg 541 83 Skövde

Besöksadress

Hertig Johans torg 2 541 30 Skövde

Telefon

0500-49 36 30

E-postadress

miljoskaraborg@skovde.se Webbplats

www.miljoskaraborg.se


2013-11-04

Kartering av risker inför år 2014 RiskID Kontrollområde

Kontrolldelområde

Risk

Typ av konsekvens (förtroende, effektivitet och säkerhet)

1.1.1

Ekonomi Ekonomi

Effektivitet

54

1.1.3

Ekonomi

Risk att vi inte får in de intäkter/avgifter som budgeterats Risk att fakturering av avgifter inte är optimal Risk att årsavgifter inte faktureras i tid

Förtroende

1.1.2

Effektivitet

43

1.2.1

Ekonomi

Fakturering kund Fakturering kund Fakturering kund Inköp

Väsentlighetoch sannolikhetsklassning (0-7) 4

Förtroende

2

1.3.1

Ekonomi

Kostnader

Förtroende

6

1.4.1

Ekonomi

Förtroende

6

1.5.1

Ekonomi

Effektivitet

65

2.1.1

Interna miljöarbetet Interna miljöarbetet Interna miljöarbetet

Nettokostnader Medlemsbidrag Avfallshantering Inköp

Risk att vi köper in varor/tjänster som är för dyra Risk att våra kostnader avviker från budgeten Risk att våra nettokostnader avviker jämfört med budgeten Risk att medlemsbidraget sänks p.g.a. sämre tider Risk att vi inte sorterar avfall på rätt sätt

Förtroende

10

Risk att vi köper in varor/tjänster som inte är miljöanpassade Risk att vi leasar bilar som inte är miljöbilar

Förtroende

2

Förtroende

0

2.2.1 2.3.1

Leasing av bilar

Väsentlighetsgrad (VG) och sannolikhetsgrad (SG) (1-5) VG = 5 SG = 2 VG = 5 SG = 32 VG = 4 SG = 32 VG = 3 SG = 2 VG = 5 SG = 4 VG = 5 SG = 4 VG = 5 SG = 43 VG = 2 SG = 21 VG = 2 SG = 3 VG = 2 SG = 1

Bra rutiner eller inte? (Ja/Nej)

Görs fortlöpande kontroller enligt internkontrollplanen? (Ja/Nej) Ja-2.01– 2.05, Ja-2.04 Ja-2.04 Nej Ja-2.02 Ja-2.02 Nej Ja-6.04 Nej Nej

1


2013-11-04 2.4.1

3.1.1

Interna miljöarbetet Interna miljöarbetet Medarbetare

3.1.2

Medarbetare

3.1.3

Medarbetare

3.1.4

Medarbetare

3.1.5

Medarbetare

3.1.6

Medarbetare

3.1.7

Medarbetare

3.1.8

Medarbetare

3.1.9.1

Medarbetare

3.1.9.2

Medarbetare

3.1.9.3

Medarbetare

2.5.1

MiljöRisk att vi inte uppfyller kraven i miljödiplomering diplomeringen Förbrukning Risk att vi förbrukar mer el än vad vi borde göra Arbetsmiljö Risk att arbetsmiljön upplevs som problem av personalen/ledningen Arbetsmiljö Risk att sjukfrånvaron ökar och blir för stor Arbetsmiljö Risk att vi fattar felaktiga beslut under stress som kan leda till ogiltiga beslut eller överklagningar Arbetsmiljö Risk att uppföljning inte sker enligt ”Chefsriktlinje för det systematiska arbetsmiljöarbetet” Arbetsmiljö Risk att uppföljning inte sker enligt ”Chefsriktlinje för arbetsanpassning och rehabilitering” Arbetsmiljö Risk att uppföljning inte sker enligt ”Chefsriktlinje för första hjälpen och krisstöd” Arbetsmiljö Risk att vi skadas i trafiken både på arbetstid och till och från arbetet Arbetsmiljö Risk att personalen skadas genom olyckor (även med bil) Arbetsmiljö Risk att uppföljning inte sker enligt hot o våld ”Chefsriktlinje för hot, våld och trakasserier” Arbetsmiljö Risk att person kommer in i våra lokaler hot o våld och uppträder hotfullt Arbetsmiljö Risk att personal skadas av andra männihot o våld skor i våra lokaler

Förtroende

34

VG = 5 SG = 12 VG = 3 SG = 4 VG = 4 SG = 32 VG = 5 SG = 32 VG = 4 SG = 3

Ja-601– 6.04 Ja-6.02

Förtroende

4

Effektivitet

43

Effektivitet

54

Effektivitet

4

Effektivitet

3

VG = 4 SG = 2

Ja-4.06

Effektivitet

34

VG = 4 SG = 23

Nej

Effektivitet

3

VG = 4 SG = 2

Nej

Effektivitet

6

Nej

Säkerhet

4

Effektivitet

3

VG = 5 SG = 4 VG = 4 SG = 3 VG = 4 SG = 2

Effektivitet

3

Nej

Effektivitet

4

VG = 3 SG = 3 VG = 5 SG = 2

Ja-4.01, 4.02, 4.06 Ja-4.02 Nej

Nej Nej

Nej

2


2013-11-04 3.1.9.4

Medarbetare

3.1.9.5

Medarbetare

3.1.9.6

Medarbetare

3.1.9.7

Medarbetare

3.1.9.8

Medarbetare

3.1.9.9

Medarbetare

3.1.9. 10 3.1.9. 11

Medarbetare

3.1.9. 12 3.1.9. 13 3.2.1

Medarbetare

3.3.1

Medarbetare

3.3.2

Medarbetare

3.3.3

Medarbetare

3.3.4

Medarbetare/

Medarbetare

Medarbetare Medarbetare

Arbetsmiljö hot o våld Arbetsmiljö hot o våld Arbetsmiljö hot o våld

Risk att person utrycker sig hotfullt via telefon, porttelefon eller post Risk att brev med farligt innehåll kommer till kontoret Risk att personer beter sig hotfullt mot personal under arbetstid, utanför våra lokaler Arbetsmiljö Risk att personal skadas av andra männihot o våld skor under arbetstid, utanför våra lokaler Arbetsmiljö Risk att personal tar emot hot till privat hot o våld telefon eller via post till hemmet Arbetsmiljö Risk att personal blir uppsökt av hotfull hot o våld person utanför arbetstid Arbetsmiljö Risk att personal skadas av andra männihot o våld skor utanför arbetstid Arbetsmiljö Risk att personer som vi sedan tidigare hot o våld vet har betett sig hotfullt eller våldsamt gör det igen Arbetsmiljö Risk att personal attackeras av djur vid hot o våld inspektion Arbetsmiljö Risk att personal känner sig illa behandlad av andra medarbetare/chefer Jämställdhet Risk att personal och ”kunder” behandlas och mångfel på grund av kön, ålder, hudfärg m.m. fald Personal Risken att vi har för låg kompetensnivå eller förlorar specialistkompetens Personal Risk att vi har för dålig juridisk kompetens Personal Risk att personal tar emot mutor eller anklagas för det Personal/ Risken att tjänstemän och nämndledamö-

Effektivitet

3

Effektivitet

4

Effektivitet

4

Effektivitet

4

Effektivitet

2

Effektivitet

3

Effektivitet

4

Effektivitet

5

Effektivitet

3

Effektivitet

4

Förtroende/ Effektivitet

23

Kvalitet och effektivitet Förtroende

5

Förtroende

4

Förtroende

23

4

VG = 2 SG = 4 VG = 5 SG = 2 VG = 4 SG = 3

Nej

VG = 5 SG = 2 VG = 3 SG = 2 VG = 4 SG = 2 VG = 5 SG = 2 VG = 4 SG = 4

Nej

VG = 2 SG = 4 VG = 4 SG = 3 VG = 3 SG = 32

Nej

VG = 5 SG =3 VG = 5 SG =2 VG = 5 SG =2 VG = 4

Nej

Nej Nej

Nej Nej Nej Nej

Ja-4.01 Byts ut Nej

Nej Nej Nej 3


2013-11-04

4.1

Styrning Kund

4.2

Kund

4.3

Kund

4.4

Kund

4.5

Kund

4.6

Kund

4.7

Kund

4.8

Kund

4.9

Kund

4.10

Kund

4.11

Kund

4.12

Kund

4.13

Kund

5.1.1

Styrning

Nämnd

Ansvar

ter blandar ihop sina roller Risk att kunden tappar förtroende för vårt arbete Risk för skadlig publicitet och uppmärksamhet Risk att vi upplevs som vi är för ”långt borta” Risk att vi får för dåligt resultat i kundenkäter Risk att vi bemöter våra kunder på ett felaktigt sätt Risk att kunden är missnöjd med vår kompetens Risk att kunden upplever att vi är ineffektiva Risk att kunden tycker att det är svårt att få kontakt med oss Risk att vi lämnar information och beslut som är svårtolkade, otydliga eller inte är motiverade Risk att vi brister i vår kommunikation. Risk för att kunden inte förstår det vi vill ha sagt Risk att vår tjänstebalans blir felaktig under en treårscykel

SG =23 VG = 5 SG = 35 VG = 3 SG = 43 VG = 3 SG = 23 VG = 5 SG = 34 VG = 5 SG = 32 VG = 5 SG = 34 VG = 5 SG = 3 VG = 5 SG = 23 VG = 5 SG = 34

Förtroende

57

Förtroende

43

Förtroende

23

Förtroende

56

Förtroende

54

Förtroende

56

Förtroende

5

Förtroende

45

Förtroende

56

Förtroende

56

VG = 5 SG = 34

Ja-3.03, 3.06, 3.07

Förtroende

56

VG = 5 SG = 34

Risk att vi handlägger ärenden på ett fel- Förtroende aktigt sätt så att vi, ”kunden”, miljön eller andra människor drabbas onödigt Risk att vi inte handlägger ärenden i tid Effektivitet

4

VG = 4 SG = 3

Ja-1.1.02 1.1.05, 1.1.06 Nej

5

Risk att ansvarsfördelningen är otydlig

32

VG = 5 SG = 3 VG = 3

Effektivitet

Ja-3 Nej Ja-3.04, 3.08, 3.10 Ja-3.06 Ja-3.03, 3.06, 3.07 Ja-3.03, 3.06, 3.07 Ja-3.03, 3.06, 3.07 Ja-3 Ja-3.03, 3.06, 3.07

Ja-1.1.14 Nej 4


2013-11-04

5.1.2

Styrning

5.2.1

Styrning

5.2.2

Styrning

5.2.3

Styrning

5.2.4

Styrning

5.3.1

Styrning

5.3.2

Styrning

5.3.3

Styrning

5.3.4

Styrning

5.3.5

Styrning

5.3.6

Styrning

Ansvar

Risk att delegationsordningen är otydlig eller felaktig Legala Risk att regering och riksdag skapar nya föreskrifter som skapar nya arbetsuppgifter utan att de finansieras fullt ut Legala Risk att staten tar över livsmedelskontrollen Legala Risk att staten tar över miljöbalkstillsynen Legala Risk att staten ändrar tillsynsrapporteringssystemen Mål/planeri Risk att nämndens mål och planer inte är ng/uppföljni tydliga, mätbara och relevanta ng Mål/planeri Risk att vi inte når upp till sina fastställda ng/uppföljni mål ng Mål/planeri Risk att vi inte följer upp och utvärderar ng/uppföljni vår verksamhet på rätt sätt ng Mål/planeri Risk att vi inte arbetar med rätt uppgifter ng/uppföljni ng Mål/planeri Risk att behovsutredningen inte är tydlig ng/uppföljni och relevant ng Mål/planeri Risk att vi inte arbetar på rätt sätt (metod) ng/uppföljni och med rätt kravnivå ng

Säkerhet

4

Effektivitet

3

3 3

SG = 32 VG = 4 SG = 3 VG = 3 SG = 3

Nej Nej

VG = 5 SG = 1 VG = 5 SG = 1 VG = 3 SG = 3 VG = 4 SG = 2

Nej Nej

Effektivitet

3

Nej

Effektivitet/ Förtroende

3

Effektivitet/ Förtroende

34

VG = 4 SG = 23

Ja, alla mål

Effektivitet/ Förtroende

3

VG = 5 SG = 1

Ja, alla

Effektivitet/ Förtroende

4

VG = 5 SG = 2

Ja, alla

Förtroende

3

VG = 4 SG = 2

Ja-1

Effektivitet/ Förtroende

4

VG = 4 SG = 3

Nej

Nej

5


2013-11-04 5.4.1

Styrning

Direktion/ Nämnd

5.5.1

Styrning

Chef

5.5.2

Styrning

Nämnd/ Chef

6.1.1

Stödfunktion

6.1.2

Stödfunktion

6.1.3

Stödfunktion

6.2.1

Stödfunktion

Administration Administration Administration Inventarier

6.3.1

Stödfunktion

Teknik

6.3.2

Stödfunktion

Teknik

6.3.3

Stödfunktion

Teknik

6.3.4

Stödfunktion

Teknik

6.3.5

Stödfunktion

Teknik

6.3.6

Stödfunktion

Teknik

6.3.7

Stödfunktion

Teknik

Risk att direktionen eller nämndens ledamöter företräder den egna kommunen och inte kommunalförbundet Risk att chefer tappar motivation

Förtroende

4

VG = 5 SG = 2

Nej

Förtroende

5

Nej

Risk att förtroendevalda eller chefer har för vidlyftig intern eller extern representation. Risk att administrationens andel av den totala kostnaden ökar Risk att handlingar/originalhandlingar försvinner Risk att vi lämnar ut uppgifter/handlingar som är eller bör vara sekretessbelagda Risk att inventarier försvinner

Förtroende

3

VG = 5 SG = 3 VG = 5 SG = 1

-

-

-

-

Förtroende

4

Nej

Förtroende

4

Effektivitet

2

Risk att vårt verksamhetssystem har för låg driftsäkerhet Risk att vi registrerar/ändrar/tar bort på ett felaktigt sätt i vårt verksamhetssystem Risk att VPN har för låg driftsäkerhet

Effektivitet

67

Effektivitet

4

Effektivitet

23

Risk att mobilt bredband har för lågt driftsäkerhet Risk att vårt verksamhetssystem är föråldrat Risk att tekniknivån på förvaltningen blir så hög att effektiviteten för handläggning minskar eller inte ökar Risk att vårt telefonsystem för kundtjänst har för låg driftsäkerhet

Effektivitet

43

Effektivitet

6

Effektivitet

5

VG = 4 SG = 3 VG = 5 SG =2 VG = 2 SG = 3 VG = 45 SG = 5 VG =4 SG = 3 VG = 3 SG = 23 VG = 3 SG = 43 VG = 4 SG = 5 VG = 5 SG = 3

Effektivitet/ Förtroende

3

VG = 4 SG = 2

Nej

Nej

Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej

6


2013-11-04 6.3.8

Stödfunktion

Teknik

Risk att våra MEX-telefoner har för låg driftsäkerhet Risk att skanningsmodulen (eCopy) har för låg driftsäkerhet Risk när nyckelpersoner med kvalitetsoch teknikkompetens saknas Risk att systemet med transporter inom tillsynen inte fungerar bra/Brist på bilar Risk att personal kan skadas vid en brand

Effektivitet/ Förtroende Effektivitet

7

6.3.9

Stödfunktion

Teknik

6.3.10

Stödfunktion

Teknik

Effektivitet

5

6.4.1

Stödfunktion

Transporter

Effektivitet

3

7.1.1

Säkerhet

Brand

Säkerhet

4

7.1.2

Säkerhet

Brand

Säkerhet

3

Effektivitet

34

Säkerhet

5

Säkerhet

3

Säkerhet

54

Effektivitet

6

Säkerhet

4

Säkerhet

3

El

Risk att uppföljning inte sker enligt ”chefsriktlinjerutin för systematiskt brandskyddsarbete” Risk att vi har brister i vårt kvalitetssystem Risk att vi får rutiner som säger olika saker Risk finns att våra lokaler och vår utrustning skadas vid olyckor, brand, inbrott m.m. Risk att vi sprider smitta vidare från objekt till objekt (lantbruk/livsmedel) Risk att VPN ”tappas bort” och att obehöriga kommer åt Skövde kommuns datanätverk Risk att obehöriga kan skada vårt verksamhetssystem Risk att obehöriga kan skada vår webbplats Risk för strömavbrott

7.2.1

Säkerhet

Kvalitet

7.2.2

Säkerhet

Kvalitet

7.3.1

Säkerhet

7.4.1

Säkerhet

7.5.1

Säkerhet

Lokaler, bilar och utrustning Smittspridning Teknik

7.5.2

Säkerhet

Teknik

7.5.3

Säkerhet

Teknik

7.5.4

Säkerhet

Effektivitet

4

8.1.1

Tillsyn/

Handlägg-

Risk att handläggningstiden är för lång

Effektivitet

5

4

VG = 5 SG = 5 VG = 4 SG = 3 VG = 5 SG = 3 VG = 3 SG = 3 VG = 5 SG = 2 VG = 4 SG = 2

Nej

VG = 4 SG = 23 VG = 4 SG = 4 VG = 4 SG = 2

Nej

VG = 5 SG = 32 VG = 5 SG = 4

Nej

VG = 5 SG = 2 VG = 4 SG = 2 VG = 3 SG = 4 VG = 5

Nej

Nej Nej Nej Ja-5.01 Ja-5.01

Nej Nej

Ja-5.02

Nej Nej Ja-1.1.08 7


2013-11-04 kontroll Tillsyn/ kontroll

ning Handläggning

Tillsyn/ kontroll Tillsyn/ kontroll

Handläggning Handläggning

9.1.1

Tillsyn/ kontroll Rättsäkerhet

Miljöövervakning Nämnd

9.1.2

Rättsäkerhet

Nämnd

9.2.1

Rättsäkerhet

Handläggning

9.2.2

Rättsäkerhet

9.2.3

Rättsäkerhet

Handläggning Handläggning

9.2.4

Rättsäkerhet

9.2.5

Rättsäkerhet

9.2.6

Rättsäkerhet

8.1.2

8.1.3 8.1.4

8.2.1

Handläggning Handläggning Handläggning

Risk att arbete med handläggning av planerade och oplanerade ärenden inte når upp till tillsynsplanens mål för antalet nedlagda timmar och antalet tillsynsinsatser/kontroller Risk att vi brister i intern kommunikation

Effektivitet

45

Effektivitet

45

Risk att ärenden inte lämnas in i tid till nämndsekreteraren innan nämndens presidium Risk att miljöövervakningen brister

Förtroende

3

Förtroende

53

Risk att vi tar ett ”felaktigt” beslut efter påtryckningar utifrån Risk att kund får fel besked från nämndledamöter (viktigt att politiker får bra och rätt information och utbildning) Risk att nämnden får ett för dåligt eller felaktigt beslutsunderlag för att kunna fatta bra beslut Risk att lagar och förordningar tolkas för skarpt Risk att kommuniceringen med kunden i ärenden inte fungerar enligt förvaltningslagen Risk att beslut tas på ett felaktigt sätt enligt delegationsordningen Risk att vi bedömer likartade ärenden olika Risk att kund får otydlig information om hur man överklagar ett myndighetsbeslut

Förtroende

4

Förtroende

5

Förtroende

SG = 3 VG = 4 SG = 43

Ja- 1.1.05, 1.1.06

VG = 4 SG = 34 VG = 3 SG = 3

Nej

VG = 4 SG = 42 VG = 4 SG = 3 VG = 5 SG = 3

Nej

5

VG = 5 SG = 3

Nej

Förtroende

4

Nej

Förtroende

4

VG = 4 SG = 3 VG = 4 SG = 3

Förtroende

4

Nej

Förtroende

45

Förtroende

46

VG = 4 SG = 3 VG = 4 SG = 34 VG = 4 SG = 35

Nej

Nej Nej

Nej

Nej Nej

8


FÖRSLAG TILL BESLUT

1

Datum

Diarienummer

2013-10-30

2013-3872

Handläggare

Jan Ove Johansson 0500-49 82 81 janove.johansson@skovde.se

Miljönämnden östra Skaraborg

Tjänstegaranti för handläggning av anmälningspliktiga värmepumpsanläggningar Beslut Miljönämnden östra Skaraborg beslutar att anta en tjänstegaranti för anmälningspliktiga värmepumpsanläggningar. Tjänstegarantin ska gälla från den 1 januari 2014. Miljökontoret får göra mindre förändringar i tjänstegarantin utan att först fråga miljönämnden. Bakgrund Miljönämnden beslutade den 11 september 2013, MN § 42, att tjänstegarantier för anmälningar enligt miljöbalken och registreringar för livsmedelsanläggningar ska tillämpas senast den 1 september 2014.

MILJÖSAMVERKAN ÖSTRA SKARABORG

Jan Ove Johansson Miljöinspektör Bilaga Tjänstegaranti för anmälningspliktiga värmepumpsanläggningar Kopia till Akten

Postadress

Miljösamverkan östra Skaraborg 541 83 Skövde

Besöksadress

Hertig Johans torg 2 541 30 Skövde

Telefon

0500-49 36 30

E-postadress

miljoskaraborg@skovde.se Webbplats

www.miljoskaraborg.se


TJÄNSTEGARANTI

Värmepumpar För att få installera en värmepumpsanläggning för utvinning av värme ur berg, jord, grundvatten eller ytvatten måste du anmäla den eller söka tillstånd hos Miljösamverkan östra Skaraborg. På vår webbplats hittar du information och blanketter. Du kan också beställa blanketter hos vår kundtjänst.

Vårt löfte är att ...

du får besked från oss inom tre veckor från det datum när din anmälan eller ansökan är komplett.

du ska möta kunnig och engagerad personal.

Skicka in din anmälan eller ansökan i god tid innan du planerar att börja med din installation. Borrprotokollet ska du skicka till oss senast sex veckor efter att installationen är avslutad.

Ditt ansvar

Om ditt beslut dröjer längre än tre veckor efter att din anmälan är komplett så halverar vi avgiften för din anmälan. Kontakta oss om du har frågor eller vill lämna synpunkter: BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30

telefon 0500-49 36 30 e-post miljoskaraborg@skovde.se brev Miljösamverkan östra Skaraborg, 541 83 Skövde besök Hertig Johans torg 2 i Skövde www.miljoskaraborg.se

FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se

Sonja Lejmark Eva Berglund Förbundschef Biträdande förbundschef Beslutad av Miljönämnden östra Skaraborg den XX november 2013, § Y.


FÖRSLAG TILL BESLUT

1

Datum

Diarienummer

2013-10-24

2012-999

Handläggare

Hanna Ernstsson 0500-49 36 23 hanna.v.ernstsson@skovde.se

Miljönämnden östra Skaraborg

Återkallande av föreläggande om åtgärder i samband med livsmedelskontroll på Allégårdsköket i Tibro Fastighetsbeteckning: Anläggningens namn: Besöksadress: Livsmedelsföretagare: Org.nr/personnr:

Snickaren 30 Allégårdsköket Allén 11 Tibro kommun, kommunstyrelsen 212000-1660

Beslut Miljönämnden östra Skaraborg beslutar att upphäva punkt 1 i beslutet om bristande efterlevnad av livsmedelslagstiftningen, MN § 54 2012. Bakgrund Miljönämnden beslutade den 14 november 2012 att förelägga Tibro kommun, kommunstyrelsen, med vite att: 1. Åtgärda samtliga golv i hela anläggningen så att ytan blir hel, slät och lätt rengörbar samt korrosionsbeständig. 2. Införa fungerande rengöringsrutiner i hela anläggningen. Miljönämnden upphävde punkt 2 den 6 februari 2013, MN § 5. Motiv och bedömning Vid en kontroll den 23 oktober 2013 kunde miljönämnden konstatera att livsmedelsföretagaren har åtgärdat punkt 1 i föreläggandet. MILJÖSAMVERKAN ÖSTRA SKARABORG

Hanna Ernstsson Miljöinspektör Bilaga Miljönämndens beslut daterat 2012-11-14, MN § 54 Delges Tibro kommun, kommunstyrelsen Postadress

Miljösamverkan östra Skaraborg 541 83 Skövde

Besöksadress

Hertig Johans torg 2 541 30 Skövde

Telefon

0500-49 36 30

E-postadress

miljoskaraborg@skovde.se Webbplats

www.miljoskaraborg.se


SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Sammanträdesdatum

Mi~o ~AMNDE~

2012-11-14

ÖSTRA SKARABORG MN ~ 54

Dnr 2012-999

Föreläggande om åtgärder i samband med livsmedelskontroll, Allegårdsköket i Tibro Fastighetsbeteckning: Anläggningens namn: Besöksadress: Livsmedelsföretagare: Org.nr/personnr: Anläggningens ID:

Snickaren 30 Allegårdsköket f.d. Centralköket Allen 11 Tibro kornmun, kommunstyrelsen 212000-166f~

96133

Beslut Miljönämnden östra Skaraborg förelägger Tibro kommun, kommunstyrelsen oin följande: 1. Åtgärda samtliga golv ihela anläggningen så att ytan blir hel, slät och lätt rengörbar samt korrosionsbeständig. 2. In%ra fungerande rengöringsnrtiner ihela anläggningen. O~~anstående punkt 1 ska vara åtgärdad senast den 15 augusti 2013. Punkt 2 ska vara åtgärdad. senast 2 veckor efter att ni har tagit del av detta beslut. Nämnden beslutar att förena föreläggandet med ett vite av 50 000 (femtiotusen) kronor tör punkt 1 och 2 000 (tvåtusen) kronor för punkt 2. Det innebär att oin punkt 1 inte är åtgärdad senast den 15 augusti 2013 och punkt 2 inte är åtgärdad senast 2 veckor efter ni har tagit del av detta bes]ut kan nämnden överväga att besluta ansöka oin utdömande av vite. Beslutet tas ined stöd av Förordning (EG) 882/2004 artikel 54 punkt 2 samt 22 § livsmedelslagen (SFS 2006:804). Beslut om vite tas med stöd av viteslagen (1985:206) och med stöd av 23 §livsmedelslagen. Hur man överklagar Detta beslut kan överklagas. Se bifogad överklagningshänvisning. Bakgrund Miljönämnden genomförde den 7 mars 2012 en planerad kontroll av anläggningen. Vid kontrollen framkom att anläggningen hade omfattande underhållsbrister. Kraftigt eftersatt underhåll påvisas främst när det gäller golv. Brister påvisas också av rengöring (inklusive mögelangrepp) i anläggningen.

Justerandes signatur

• jf ~

Utdragsbestyrkande ..


SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Mf ~dNAM1 V DEN

CUSTRA SKARABORG

Sammanträdesdatum

2012-11-14

MN § 54 forts. Kontrollrapport samt kopior av fotodokumentation skickades till livsmedelsföretagaren den 9 enars 2012. Ikontrollrapporten kommuniceras att ett beslut oin %reläggande oin åtgärder kan komna att fattas för att åtgärda bristande efterlevnad av livsmedelslagstiftningen. Ett föreläggande oin att vidta åtgärder (DB 2012-380) delgavs livsinedelstöretagarenden 2d mars 2012. Verksamheten fick 6 månader på sig att åtgärda bristenia som finns i lokalen. Den 13 april gjordes en uppföljande kontroll av punkt 3 i beslutet där verksamheten skulle åtgärda mögelangrepp i taket på kylrör och fläktar. Detta var åtgärdat. Två veckor innan den förelagda tiden gått ut, den 13 september 2012 kontaktas Ulrika Al~niusson, kostchef, ocl~ meddelades att en uppföljning av beslutet kommer att ske. Den 18 september kommer en skrivelse in till miljönämnden om att livsmedels%retagaren inte har åtgärdat bristerna i lokalen. Den 28 september genomförs in förbokad kontroll ati~ verksamheten. Mcd vid kontrollen är Ulrika Aleniusson och. Ann Skogli Hermansson. Vid kontrollen framkorn att förelagda åtgärder inte är åtgärdade. Enligt kostchefen har ~rerksaznheten ändrat sina rutiner, dc har noga kontroll på temperaturer och rengöringen i verksamheten. Vid kontrollen noterades åter mögelangrepp i tak på kylrör och fläktar. Miljönämnden anser att livsmedelsföretagaren haft rimlig tid på sig att åtgärda bristerna i beslutet. Någon fastställd tidsdan på när %relagda åtgärder kommer att genomföras framkom inte vid kontrollen. Enligt kostchefen fanns en förhoppning att arbetet skulle börja åtgärdas w~der nästa solrenar, med start imaj 2013. Kostchefen meddelas att ett vite kan koinlna att kopplas till beslutet då åtgärder inte är vidtagna inom förelagd tid. Den 17 oktober 2012 kommuniceras ett föreläggande om åtgärder med vite med livsmedelsföretagaren. Verksamheten kom in den 30 oktober med ett yttrande angående Allegårdsköket. Verksamheten begär ytterligare tid att åtgärda punkterna i beslutet. Tebro kommun har för avsikt att. ha åtgärdat punkt 1 i beslutet under perioden juni/juli 2013. En projektplan med åtgärder har tagits fram. Punkt 2 i beslutet angående fungerande rengöringsrutiner ska åtgärdas inom de närmsta två veckorna enligt Tebro kommun. Motiv och bedömning Syftet med livsmedelslagstiftningen är att säkerställa säkra livsmedel i alla led i livsmedelskedjan. Justerandes signatur ,~ ,. ~~

~

Utdragsbestyrkande

,< 9


SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

MI~dNAMNDE~

ÖSTRA SKARABORG

Sammanträdesdatum

2012-11-14

MN § 54 forts. Miljönämnden gör bedölnningcn att anläggningens underhållsbrister, fiainför allt eftersatt underhåll av golv utgör en livsmedelshygienisk nsk eftersom spruckna, slitna och trasiga ytor är s~~åra att rengöra. Bland annat i kylnun finns djupa sprickor i gol~~et soin inte går att rengöra tillfredsställande. Golv kring kokgrytor är också inycicet slitna. Det saknas också fungerande rengöringsrutiner i verksamheten. T.ex. angående blastchillern, där oförpackade livsmedel kyldes ner vid kontrollen, kunde ingen redogöra %r när denna rengörs. Mögelangrepp i kylutrymmen ökar också risken %r kontaminering av livsmedel. Livsmedelsföretagaren har inte åtgärdat förelagda åtgärder trots att miljönämnden förelagt om åtgärder. Ä-en oin Tibro kolmliuni en skrivelse meddelat att %relagda åtgärder kommer att ut%ras beslutar nämnden ändå att förena beslutet med ett vite. Detta för att säkerställa att verksamheten åtgärdar bristande efterlevnad av livsmedelslagstiftningen. Tiden för att införa en fungerande rengöringsrutin sätts till två veckor då brister i denna medför en stor livsmedelshygienisk risk. Verksamheten har till den 15 augusti 2013 på sig att åtgärda samtliga golv i anläggningen. Laghänvisni~zg De åtgärder iniljönäinnden valt att förelägga om omfattas samtliga av följande laghänvisningar: Li~~srnedelslokaler ska hållas rena och i gott skick (EG-förordning nr 852/2004, bilaga II, kapitel 1.1} Lokalernas planering, utformning, konstruktion, placering och storlek skall möjliggöra adekvat underhåll, rengöring och/eller desinficering, vara sådana att luftburen kontaminering undviks eller minimeras samt erbjuda adekvata arbetsutrymmen för att alla steg som ingår i verksamheten skall kunna genomföras på ett hygieniskt sätt (EG-förordning nr 852/2004, bilaga II, kapitel 1.2a). Lokalernas planering, utformning, konstruktion, placering och surlek skall vara sådan att den skyddar irrot ansamling av smuts, kontakt med giftiga ämnen, avgivande a~~ partiklar till livsmedlen och kondensbildning eller oönskat mögel på ytor (EG-förordning nr 85?/2004, bilaga II, kapitel 1.2b) Golvytor skall hållas i gott skick och vara lätta att rengöra och, när det är nödvändigt, desinficera. Detta kräver användning av ogenomträngliga, icke absorberande, tvättbara och giftfria material, såvida inte livsmedelsföretagarna kan övertyga de behöriga myndigheterna om att andra material som används är lämpliga. Gol~~en skall, där så är lämpligt, vara farsedda med adekvata avloppsbrunnar (EG-%rordning nr 852/2004, bilaga II, kapite12.1a).

Justerandes signaxur

-~

Utdragsbestyrkande

,o


SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum

~

• ~

~

• •~•

2012-11-14

MN § 54 forts. Alla föresnål, tillbehör Och all utrustning som kominer i kontakt med livsmedel skall rengöras effektivt och, när det är nödvändigt, desinficeras; rengöring och desinficering skall ske tillräckligt ofta för att förhindra risk för kontaminering (EG-förordning nr 852/2004, bilaga II, kapitel 51a). Livsmedel skall i alla led iproduktions-, bearbetnings- och distributionskedjan skyddas irrot kontaminering sozn kan göra livsmedlen otjänliga, skadliga för hälsan eller kontaininerade på ett sådant sätt att de inte rimligen kan konsumeras i det skick i vilket de befinner sig (EG-%rordning nr 852/2004, bilaga II, kapitel 9.3). Fortsatt handläggning När tiden för åtgärder har gått ut (den 15 augusti 2013 samt 2 veckor efter delgivning av beslutet) kommer miljönämnden att göra en uppföljande kontroll i anläggningen. Tiden för planering, utförande och dokumentation av den uppföljande kontrollen kommer att debiteras livsmedelsföretagaren, s.k. extra offentlig kontroll, enligt gällande timtaxa.

Delges Tibro kornmun, kommunstyrelsen, 543 80 Tibro Bilagor Mottagningskvitto Överklagningshänvisning Kopia till Akten

Justerandes signatur ~{'~

Utdragsbestyrkande

~~ 11


FÖRSLAG TILL BESLUT

1

Datum

Diarienummer

2012-10-31

2012-4156

Handläggare

Manne Johansson 0500-49 81 73 manne.i.johansson@skovde.se

Miljönämnden östra Skaraborg

Åtgärder för att minska lukt från anläggningen Fastighetsbeteckning: Anläggningens namn: Besöksadress: Verksamhetsutövare: Org.nr/personnr:

Skiftnyckeln 2 Biogasanläggning Aspelund Mejselvägen 10 Skövde Biogas AB 556878-1560

Beslut Miljönämnden östra Skaraborg förelägger Skövde Biogas AB att: 1. vidta åtgärder så att betydande luktolägenheter som verksamheten medför upphör snarast, dock senast 2013-12-15. Nämnden beslutar att förena ovanstående föreläggande med löpande vite av 50 000 kr för varje period om 30 dagar som ovanstående föreläggande inte följs. Nämnden beslutar också att föreläggandet ska gälla omedelbart även om det överklagas. Med betydande luktolägenheter avses sådana olägenheter som medför att miljönämnden får ta emot klagomål på störande lukt och där det går att styrka att verksamheten på Skövde Biogas anläggning på Mejselvägen 10, är källan till luktstörningen. Ett sådant förfarande innebär att lukt som är signifikant för bolagets verksamhet samvarierar med samtidigt förekommande vindriktning från anläggningen mot den klagande. Beslutet tas med stöd av 26 kap 9 § miljöbalken med hänvisning till 2 kap 3 § och till 26 kap 21, 22 och 26 § miljöbalken. Beslut om vite tas med stöd av 1–3 § viteslagen och med stöd av 26 kap. 14 § miljöbalken. Detta beslut kan överklagas. Information om hur överklagan går till finns i bifogad överklagningshänvisning.

Postadress

Miljösamverkan östra Skaraborg 541 83 Skövde

Besöksadress

Hertig Johans torg 2 541 30 Skövde

Telefon

0500-49 36 30

E-postadress

miljoskaraborg@skovde.se Webbplats

www.miljoskaraborg.se


2 (3)

Bakgrund Tillståndet enligt miljöbalken för Skövde Biogas anläggning vid Aspelund togs i anspråk 2012-06-14. Sedan dess har återkommande luktstörningar drabbat omgivningen vilket har inneburit att ett stort antal klagomål har kommit in till miljönämnden, från privatpersoner men främst från verksamhetsutövare, se exempel i figuren nedan.

Hittills under 2013 har miljönämnden tagit emot ett 40-tal enskilda klagomål. Men alla kan inte knytas till utsläpp av luktande ämnen från Skövde Biogas, beroende på att det finns andra luktande verksamheter i området och beroende på den geografiska fördelningen av inkomna klagomål. Miljösamverkan startade en luktbesvärsutredning den 1 juli 2013 för att på så sätt dokumentera förekomsten av störande lukt, främst inom Aspelunds industriområde. Undersökningen kommer att pågå åtminstone till årsskiftet 2013/2014. Resultat från undersökningens första tre månader bifogas. Bolaget har i miljötillståndet från 2009 ett villkor att verksamheten ska bedrivas så att risken för lukt minimeras. I de fall luktolägenheter av betydelse ändå uppstår ska åtgärder i syfte att minimera störningarna omedelbart vidtas. Den hittills genomförda luktbesvärsundersökningen och antalet inkomna klagomål visar att bolaget inte har genomfört tillräckliga åtgärder för att villkoret ska anses vara uppfyllt. Motiv och bedömning Miljönämnden förelade Skövde Biogas AB vid sammanträdet den 12 december 2012 att vid vite av femtiotusen (50 000) kr snarast dock senast 2013-01-31, presentera en handlingsplan för hur bolaget senast den 31 mars 2013 ska uppfylla villkor nr 4 i länsstyrelsens beslut 2009-11-26, dnr 551-16384-2009.


3 (3)

Bolaget tog fram handlingsplanen inom den angivna tiden men villkoret i tillståndsbeslutet är ännu inte uppfyllt, vilket meddelades bolaget 2013-02-08. Eftersom de åtgärder bolaget hittills har vidtagit, inte har varit tillräckliga för att undanröja förekomsten av störande lukt enligt villkoret i tillståndet, bedömer miljönämnden det som nödvändigt att vitesförelägga bolaget för att få till stånd rättelse från bolagets sida. Fortsatt handläggning Miljönämnden kommer noggrant följa luktsituationen. Avgift Avgiften per timma är 899 kr. Handläggningen av detta ärende har hittills tagit 18 timmar. Avgiften uppgår för närvarande till 16 182 kr. Vi kommer att fatta ett beslut om att delfakturera avgift för handläggningen av detta ärende i början av december 2013 Beslutet om avgift tas med stöd av 27 kap. 1 § miljöbalken och 17 § i miljöbalkstaxan, antagen av direktionen för Miljösamverkan östra Skaraborg den 18 oktober 2012, 13 §. Miljönämnden får besluta att sätta ned eller efterskänka avgift om det finns särskilda skäl. I handläggningstiden ingår till exempel inläsning och beredning av ärendet, samråd med andra, registerhållning, upprättande av skrivelser samt beslutsfattande. Eventuella synpunkter på avgiften ska lämnas till miljönämnden inom två veckor. Om miljönämnden inte får in några synpunkter inom de två veckorna beslutar vi om avgift enligt förslaget ovan. MILJÖSAMVERKAN ÖSTRA SKARABORG

Manne Johansson Miljöinspektör Delges Skövde Biogas AB Bilagor Överklagningshänvisning Miljönämndens beslut 2012-12-12, MN § 62 Meddelande daterat 2013-02-08 från Miljösamverkan till Skövde Biogas AB Delresultat från luktbesvärsundersökning


~.:

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL i.

~~

! ~

~

'

~ ~~~•

MN §62

Sammanträdesdatum

2012-12-12

Dnr 2012-4156

Föreläggande om åtgärder för att minimera lukt från Skövde Biogas AB Fastighetsbeteckning: Anläggningens namn: Besöksadress: Verksamhetsutövare: Org.nr/personnr:

Skiftnyckeln 2 Biogasanläggning Aspehind Mejselvägen 10 Skövde Biogas AB 5568 78-1560

Beslut Miljönämnden östra Skarabarg förelägger Skövde Biogas AB att vid vite av femtiotusen (50 000) kr snarast, dock senast den 31 januari 2013, presentera en handlingsplan för lzur bolaget senast den 31 mars 2013 ska uppfylla villkor nr 4 i länsstyrelsens beslut 2009-11-26, dnr 551-16384-2009. 1handlingsplanen ska det även framgå hur Skövde Biogas AB ska kontrollera att betydande lukt inte föreko7nlner. Beslutet tas med stöd av 26 kap 9 ~ miljöbalken med hänvisning till 2 kap 3 §och ti1126 kap 21 och 22 §miljöbalken. Beslut om vite tas med stöd av 1-3 §viteslagen och med stöd av 26 kap 14 miljöbalken. Detta beslut kan överklagas. Information om hur överklagan går till finns i bifogad överklagningshänvisning. Bakgrund Miljötillståndet för Skövde Biogas anläggning vid Aspelund togs i anspråk 201206-14. Sedan dess har återkommande luktstörningar drabbat omgivningen vilket har inneburit att ett trettiotal klagomål på störande lukt har kommit in till Miljösamverkan, både från privatpersoner och från verksamhetsutövare. Bolaget har i tillståndet från 2009 ett villkor att verksamheten ska bedrivas så att risken för lukt rninirneras.Ide fall luktolägenheter av betydelse ändå uppstår ska åtgärder i syfte att ininiinera störningarna omedelbart vidtas. De åtgärder bolaget hittills har genom%rt har inte inneburit att risken %r störande lukt i anläggningens närområde, har minimerats. Kommu~zice~~ing Förslag till beslut skickades med begäran om synpunkter till bolaget 20l 2-11-26 med begäran om svar senast 2012-12-11. Synpunkter på innehållet i beslutsförslaget kom in 2012-12-10. Justerandes signatur

. ~'~'

Utdragsbestyrkande


'i.

~

~ ~

~

'

~ ~'•'~'

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Sammanträdesdatum

2012-12-12

NIN § 62 forts. Skövde Biogas AB har i sitt svar framfört farhågor om att miljönämnden har för avsikt att vitesförclägga om att åtgärder genom%rs så att luktolägenheter upphör. Skövde Biogas AB menar att vissa av de åtgärder loin föreslås i handlingsplanen kan komina att visa sig ~~ara orimliga eller verkningslösa. Bolaget an%r vidare att lukt är en komplicerad fråga och trots en betydande minskning av luktkoncentrationen kan den negativa luktupplevelsen iomgivningen kvarstå. Dänlzed kan genomförda åtgärder upplevas soin ineffektiva. Motiv och bedömning Miljönämnden ser allvarligt på problemet rned störande lukt från Skö~Fde Biogas AB. Eftersom de åtgärder bolaget hittills har vidtagit, inte har varit tillräckliga för att undanröja förekomsten av störande lukt enligt villkoret i tillståndet, bedömer nu miljönämnden det som nödvändigt att vid vite förelägga bolaget enligt föreslaget beslut för att åstadkomma rättelse från bolagets sida. Nämnden väljer inuläget att förelägga om en handlingsplan. Inriktningen i handlingsplanen ska vara att risken för störande lukt minimeras senast den 31 mars 2013. Fortsatt handläggning När handlingsplanen har koimnit in kommer nämnden att överväga om att förelägga vm åtgärder för att minimera risken för störande lukt. Avgift Avgiften för handläggningen av detta ärende ryms inom den. fasta avgift som bolaget årligen betalar.

Delges Skövde Biogas AB Bilagor till Skövde Biogas AB Överklagningshänvisning Mottagningskvitto Kopia till Akten

Justerandes signatur

~~~~

Utdragsbestyrkande

~~

,o


MEDDELANDE

MILJÖSAMVERKAN

Datum

Diarienummer

2013-02-08

ÖSTRA SKARABORG

1

2012-004156

Er beteckning

Handläggare

Manne Johansson 0500-49 81 73 manne.i.johansson@skovde.se

Skövde Biogas AB Box 53 401 20 GÖTEBORG

Åtgärder för att minska lukt från anläggningen, S, Skiftnyckeln 2 Fastighetsbeteckning: Anläggningens namn: Besöksadress: Verksamhetsutövare: Org.nr/personer:

Skiftnyckeln 2 Biogasanläggning Aspelund Mejselvägen 10 Skövde Biogas AB 5568781560

Miljönämnden har tagit del av den handlingsplan som ni presenterade den 21 januari. Handlingsplanen innebär att föreläggandet dras tillbaka i den del sorn är kombinerat med vite. Enligt föreläggandet ska ni också uppfylla villkorets krav på att risken för lukt ska minimeras senast den 31 mars 2013. Denna del av föreläggandet återstår alltså men är i det här läget inte kombinerat med något vite. Bakgrund Miljönämnden östra Skaraborg beslutade vid sitt sammanträde 2012-12 -12 att vid vite av 50 000 kr förelägga Skövde Biogas AB att senast 2013-01-31 presentera en handlingsplan för hur bolaget senast 2013-03-31 ska uppfylla villkor nr 4 i Länsstyrelsens tillståndsbeslut. Fortsatt handläggning När tiden för åtgärder har gått ut kommer MÖS att kontrollera ifall tillräckliga åtgärder enligt föreläggandet har vidtagits. Avgift Handläggningstiden av detta ärende ryms leoin den fasta avgift som bolaget betalar årligen. MILJÖSAMVERKAN ÖSTRA. SKARABORG r

~/

"

~.~dlanne Johansson Miljöinspektör Kopia till Akten Postadress

Miljösamverkan östra Skaraborg 541 83 SKÖVDE

Besöksadress

Hertig Johans torg 2 541 30 SKÖVDE

Telefon

0500-49 36 30 Fax 0500-41 83 87

E-postadress

miljoskaraborg@skovde.se Webbpiats www.miljoskaraborg.se


1 (5)

Luktundersökning i Aspelunds industriområde med omnejd Delresultat juli till september 2013 Här kommer ett delresultat som avser luktbeläggningen under juli till september. Luktundersökningen kommer att pågå åtminstone tills årsskiftet 2013/2014. Förekomst av störande lukt I utredningar om eventuella luktstörningar till följd av industriell verksamhet har det ofta varit fråga om att på olika sätt undersöka hur stor del av tiden som det luktar (luktfrekvens) i anläggningens närhet. Som ett mått på att lukt förekommer används ”lukttröskeln” för den störande lukten. Lukttröskeln anses vara passerad när 50 % av en testgrupp känner lukt. Hur ofta det luktar har stor betydelse för hur ofta vi känner oss störda. Klagomål på lukt kan förekomma då lukttröskeln överskrids en eller ett par procent av tiden. Åtgärder för att minska utsläpp av luktande ämnen har i vissa fall krävts då lukttröskeln överskrids under ca 2–3 procent av tiden. I de utskickade frågeformulären har jag frågat om ni har känt lukt i en sådan omfattning att det kan betraktas som störande. Under de tre månaderna ligger värdet hur mycket tid som ni känner er störda på ca 3–4 % av tiden. Här får lukttröskeln redan anses vara passerad. Därför borde den redovisade störningsfrekvensen ha varit större ifall lukttröskeln hade använts som underlag. I tabellen nedan redovisas svarsfrekvens mm för perioden juli till september. Tabell

Luktundersökningens resultat

Antal kontaktade företag Antal företag som svarade Andel företag med svar Antal företag som ansåg sig störda Antal störningstillfällen (2-timmarsper.) Kvot antal störning/antal störda företag 1 Antal störningsperioder per dag Antal dagar i månaden Antal störningsperioder per månad 2 Andel störning som procent av tiden 3

Juli 46 13 28 % 11 114 10,4 12 31 372 2,8 %

Augusti 46 13 28 % 12 166 13,8 12 31 372 3,7 %

September 48 11 26 % 10 116 11,6 12 30 360 3,2 %

1

antal perioder dividerat med antal företag antal perioder per dag multiplicerat med antal dagar i aktuell månad 3 kvot störda företag dividerat med antal störningsperioder per månad 2

2013-10-18


2 (5) Varifrån kommer lukten? Det är naturligtvis viktigt att undersöka varifrån vinden blåser, när man vill utreda vilken källa det är som kan medföra störande lukt i ett område. Därför har jag hämtat vindriktningsdata från en observationsmast som står på Falköpings flygplats (se figur 1). Det är den plats närmast Skövde där det går att hämta tillförlitliga väderdata. Eftersom biogasanläggningen ligger i den södra delen av Aspelunds industriområdet (se figur 2), kommer vindar från främst sydväst, sydost och syd att medföra lukt i området. En förutsättning för det är naturligtvis att luktande ämnen samtidigt släpps ut från biogasanläggningen.

Figur 1

Figur 2

Observationsmast på Falköpings flygplats

Skövde biogas placering i Aspelunds industriområde

2013-10-18


3 (5) I figuren nedan redovisas de huvudsakliga vindriktningarna under juli och augusti 2013. Vindriktningar under juli 2013

Vindriktningar under augusti 2013

Vindriktningar under september 2013

Av figuren framgår att huvudsakliga vindriktningar under juli har varit sydväst, väst och nord. I augusti har det främst blåst från sydväst, väst och syd. I september har vindriktningar från syd, sydost, sydväst och nordväst dominerat. Denna vindriktningssituation gäller alltså för Falköping men kan även anses spegla situationen i Skövde. Främst vid låga vindhastigheter kan dock vindriktningsfördelningen skilja sig åt mellan Falköping och Skövde. För att undersöka om antalet tillfällen registrerat lukt skiljer sig åt mellan olika veckor, så har jag utvärderat luktförekomsten under månaderna augusti och september, se figurerna nedan. Aktuella vindriktningar under augusti visar att andelen tillfällen då vindriktningen är gynnsam för spridning in i industriområdet (då det blåser från biogasen mot industriområdet) varierar mellan 40 och 90 %. I september har andelen sådana tillfällen varierat mellan 1 och 80 %. Andelen av tiden då det blåser från biogasanläggningen och mot industriområdet under vissa av veckorna får därmed anses vara stor. Av resultatet kan man dra slutsatsen att källan till luktstörningarna i området ligger någonstans i området syd, sydväst eller sydost om Aspelunds industriområde. Även under september månad är det sannolikt Skövde Biogas AB som förorsakar luktstörningarna i området. Luktförekomsten överskrider fortfarande den nivå då det kan anses vara skäligt att kräva åtgärder på den verksamhet som orsakar luktstörningen.

2013-10-18


4 (5) Utvärdering av luktbeläggningen under augusti 2013 Vecka 31 (29/7–4/8) Antal störningstillfällen (2-h. perioder) Vindros för veckan

Andel av tiden med vind från S, SO, SV

Vecka 32 (5-11/8)

Vecka 33 (12-18/8)

Vecka 34 (19-25/8)

Vecka 35 (26/8-1/9)

22

40

32

20

26

57 %

76 %

90 %

41 %

72 %

2013-10-18


5 (5) Utvärdering av luktbeläggningen under september 2013 Vecka 36 (2-8/9) Antal störningstillfällen (2-h. perioder) Vindros för veckan

Andel av tiden med vind från S, SO, SV

Vecka 37 (9-15/9)

Vecka 38 (16-22/9)

Vecka 39 (23-29/9)

29

20

17

14

81 %

61 %

77 %

1%

2013-10-18


FÖRSLAG TILL BESLUT

1

Datum

Diarienummer

2013-11-04

2012-3690

Handläggare

Max Olsson 0500-49 87 69 max.olsson@skovde.se

Miljönämnden östra Skaraborg

Klagomål på buller från vindkraftverk på fastigheten Smeby 6:1 i Falköpings kommun Fastighetsbeteckning: Anläggningens namn: Verksamhetsutövare: Org.nr/personnr:

Smeby 6:1, Falköpings kommun Vindkraftverk Kampagården SmebyVind AB 556618-6366

Beslut Miljönämnden östra Skaraborg beslutar att ljudnivån från vindkraftverket på fastigheten Smeby 6:1 inte utgör en olägenhet för människors hälsa enligt miljöbalkens mening. Ljudnivåerna från verket understiger riktvärdena för buller från vindkraftverk enligt Naturvårdsverkets riktlinjer. Beslutet kan överklagas. Information om vilka uppgifter en överklagan ska innehålla finns i bifogad överklagningshänvisning. Bakgrund Efter upprepade klagomål om höga ljudnivåer från vindkraftverket vid Kampagården mättes ljudnivån från verket den 9 oktober 2013 av Akustikverkstan AB. Motiv och bedömning Mätresultatet visar att ljudnivån från verket ligger flera decibel under den källbullernivå som bullerutredningen utförd den 13 september 2000 utgick från. Källbullernivån i den utredningen sattes till 101 dB(A) vid 8 m/s. Den bullerutredningen visar på att verket klarar Naturvårdsverket riktvärden för buller från vindkraftverk. I den utredningen låg dock 40 dB(A)-kurvan nära huset hos den klagande. Den nu utförda mätningen av Akustikverkstan visar på källbullernivåer på 98 dB(A) vilket är 3 dB(A) lägre än källbullernivån i utredningen från år 2000. Det talar för att man även uppfyller riktvärdet för vindar upp mot 10 m/s. Miljönämnden gör därför bedömningen att ljudnivån inte är en olägenhet för människors hälsa enligt miljöbalkens mening. Postadress

Miljösamverkan östra Skaraborg 541 83 Skövde

Besöksadress

Hertig Johans torg 2 541 30 Skövde

Telefon

0500-49 36 30

E-postadress

miljoskaraborg@skovde.se Webbplats

www.miljoskaraborg.se


2 (2)

Information om avgift Eftersom klagomålet är obefogat tar miljönämnden inte ut någon avgift för handläggningen av detta ärende. MILJÖSAMVERKAN ÖSTRA SKARABORG

Max Olsson Miljöinspektör Bilaga till miljönämnden Ljudeffektmätningar enligt IEC 61400-11 för Kampagården, Falköping Bilaga till klagande Överklagningshänvisning Ljudeffektmätningar enligt IEC 61400-11 för Kampagården, Falköping Delges Johny Johansson, Smeby Påvagården, 521 97 Vartofta Kopia till SmebyVind AB, Smeby Kampagården, 521 97 Vartofta Inge Lindgren, Smeby Thorsholmen, 521 97 Vartofta Mark- och miljödomstolen i Vänersborg Akten


QQQAKUSTI KVERKSTAN~D~ Akustikverkstan AB, Fabriksgatan 4, 531 30 Lidköping, tel: +46(0)510-911 44

PM 13-118-PM2 2013-10-29 1 sida pontus.thorssonC~akustikverkstan.se Direkt: +46(0)706 — 59 37 99

LJUDEFFEKTMÄTNINGAR ENLIGT IEC 61400-11 FÖR KAMPAGÅRDEN, FALKÖPING Som tidigare beskrivits i 13-118-PM1 har vi försökt påskynda ljudmätningen av vindkraftverket på Kampagården. Mätningarna utfördes på förmiddagen 2013-10-09. Då bullerutredningen var brådskande och därför mättes det aktuella vindkraftverket så fort som vädermässig och arbetsmässig möjlighet gavs. Under perioden 2013-08-13 till 2013-10-09 fanns inget lämpligt vädertillfälle för mätning; Akustikverkstan höll ständig uppsikt över väderprognosen för verkets uppställningsplats på flera vädertjänster på internet. Ingen logg över kontrollerna fördes, men en sådan kan tas fram från SMHI om MÖS önskar kontrollera detta. Akustikverkstans uppfattning är dock att inget lämpligt tillfälle har funnits under perioden 2013-08-13 ti112013-10-09. För övrigt bestämdes att mätningarna skulle genomföras 2013-10-09 på ett internt möte på Akustikverkstan 2013-10-07.

Med vänlig hälsning,

Pontus Thorsson Tekn dr i akustik


'

QQ~AKUSTIKVER KSTAN~~~

Df

'~

xR

f ~. ' ~~." ""~'

Rapport 13-118-R1 2013-10-13 5 sidor — 2 bilagor

Akustikverkstan AB, Fabriksgatan 4, 531 30 Lidköping, tel 0510 - 911 44

mikael.norgrenQakustikverkstan.se Direkt: 073-0242802

Mätning av Ijudeffektnivå vindkraftverk Kampat, Falköping kommun SAMMANFATTNING Ljudmätningar i närheten av vindkraftverket Kampat med serienummer 14242, i Falköping kommun har utförts för att bestämma ljudeffektnivån enligt IEC 61400-11:2006. Kampat är ett verk av typen Vestas V52 med tornhöjden 65 m. De uppmätta ljudeffektnivåerna visas i tabellen nedan för vindhastighetema 6 - 10 m/s.

Vindkraftverk Kampat, 14242

LW, dB(A) 6 m1s 97,1

7 m/s

8 m/s

9 m/s

10 m/s

98,1

98,1

-

100,8*

•: Endast ett datapar vid den aktuella vindhastigheten, standarden kräver tre.

Hur de uppmätta nivåerna förhåller sig relativt tillverkarens garanterade nivåer redovisas i nedanstående tabell. Resultatet beskrivs närmare i Avsnitt 6 "Resultat". V indkraftvcrk

LW, dB(A) 6 tn/s

7 m/s

8 m/s

Kampat, 14242

9 m/s

10 m/s

-6,3

Mätningarna utfördes 2013-10-09 k108:43 —11:05 av undertecknad. Vädret var halvklart till mulet, detaljerade väderförhållanden som rådde kan ses i tabell 2. Verk

Temperatur.

Vindriktning Vindhastighet Lufttryck

RH

Kampat

11

211-290

87-94

4,0-9,0

1

1000


1. UPPDRAGSGIVARE Smedby Vind AB, Kampagården, Smedby, 521 97 Vartofta Nils-Johan Ingvar Nilsson, 076-7810897

2. UPPDRAG Att mäta ljudeffektnivån enligt IEC 61400-11:2006 för vindkraftverket Kampal vid Kampagårdeni Falköping kommun. Vindkraftverket är av typ Vestas V52 och besitter en tornhöjd på 65 m. Vindkraftsverkens benämning är Kampal med serienummer 14242. Verket är enligt uppdragsgivaren inställt på 104,4 dB(A) vid 8 tn/s. 3. MÄTFÖRFARANDE Mätningen har genomförts och utvärderats enligt IEC 61400-11:2006. Ljudnivån mättes för varje sekund i tersbanden mellan 25 Hz och 20 kHz på 91 m avstånd från Kampal. Avståndet skall nominellt vara tornhöjd +halva rotordiametern enligt nämnda standard, och iar variera t 20 %.Idetta fall innebär detta att mätavståndet skall vara mellan 73 och 109 m. Mätpunkten låg inom detta avståndsintervall. Mikrofonen var tejpad på en hård platta lagd på marken se foto B 2.1 i Bilaga 2: Foton. Mätningar av ljudet har skett dels när verken varit avstänga (bakgrundsnivå) och dels när de varit i drift. Bakgrundsnivån har sedan subtraherats från mätningen med verket i drift. Detta för att kunna säkerställa att det var vindkraftverken som dominerade totalnivån och att inga bakgrundsstörningar ingår i utvärderingen. Några mätperioder stördes vilka har sorterats bort. Vindkraftsverket Kampal mättes i normal drift under 64 minuter och bakgrundsnivån mättes i 37 minuter. Alla ljudmätningar gjordes på baksidan av vindkraftverken, d v s imedvind från verket sett helt enligt standardens instruktioner. Vindhastighet och —riktning samt övriga väder%rhållanden mättes på 10 m höjd enligt ovannämnda standard under tiosekundersperioder. För väderstationens placering i förhållande till verket se foto B 2.2 i Bilaga 2: Foton. Mätning av tonalitet har ej utförts.

4. MÄTUTRUSTNING Tabell 1 visar de mätinstrument som användes vid mätningarna. Datum för senaste kalibrering finns i Akustikverkstans kalibreringslogg. Ljudmätningsutrustningen uppfyller klass 1 enligt SS-EN 61672-1, 60942 och 61260. Kontrollkalibrering har hjorts före och efter mätningen.

Mikrofonförförstärkare

Norsonic, Nor1209

13098

Mikrofonkapsel

Norsonic Nor1225

106957

Mikrofonkalibrator

Norsonic, Nor1251

32505

Reinhardt, MWS SMV

1017775

Väderstation

ryp

Serienummer

Analysator

Märke och Norsonic, Nor140

Instrument

Tabell 1: Mätutn►stning som användes vid mätningarna.

2

1403782


5. MÄTFÖRHÅLLANDEN Mätningarna utfördes 2013-10-09 k108:43 —11:05 av undertecknad. Vädret var halvklart till mulet, detaljerade väderförhållanden som rådde kan ses i tabell2. Verk

Temperatur.

Vindriktning Vindhastighet Lufttryck

RH

Kampal

11

211-290

87-94

4,0-9,0

1000

Tabe112: De väderförhållanden som rådde under mätning av Kampal, 14242.

Marken vid mikrofonplacering och mellan mikrofon och verk var sådd åkermark. Mikrofonplaceringen kan ses i foto B 2.1, Bilaga 2: "Foton". Markråheten för den aktuella mätplatsen bedömdes vara zo = 0,05 m, vilket överensstämmer med referensfallet d v s de betingelser som skall gälla för de data som rapporteras. Ingen korrigerande beräkning p g a markråhet behövde därför göras. Vestas garanterade ljudeffektsnivåer finns definierade i verkets kontrakt vid 8 och 10 m/s enligt tabe113. Dessa nivåer besitter enligt Vestas en osäkerhet på +/- 2 dB. Kampal LW mode 1, dB(A)

6 m/s

7 m/s

8 m/s

9 m/s

10 m/s

_

-

104 4

-

103 3

Tabe113: Garanterade ljudnivåer enligt verkens kontrakt.

6. RESULTAT De resulterande ljudeffektnivåerna utvärderades till värdena i tabellerna 4.

De uppmätta värdena ligger under tillverkarens garanterade nivåer för vindhastighet 8 m/s. Eftersom bara ett datapar uppmättes vid 10 m/s (standraden kräver tre) kan resultatet vid denna vindhastighet inte jämföras mot den garanterade nivån. Det finns dock inga indikationer på att ljudnivån vid 10 m1s skall överstiga den garanterade nivån eftersom nivån vid 8 m/s ligger klart under den garanterade nivån. För 9 m/s uppmättes inga enminutersperioder. U~ i tabellerna är den sammanlagda mätosäkerheten, se avsnitt 7 nedan.


Kampal, 14242

Vindhastighet 6 m/s

7 m/s

8 m/s

9 m/s

10 m/s

97,1

98,1

98,1

-

100,8*

Antal perioder

30

12

7

-

1

U~ dB(A)

1,7

1,2

2,1

-

-

-6,3

-

-

LW, dB(A)

Rel. Gar. nivå, mode 1, dB(A)

-

*: Endast ett datapar vid den aktuella vindfastigheten, standarden kräver tre.

Tabe114: Uppmätta Ijudeffektnivåer för verk Kampal, 14242.

Figur 1 visar dataanpassningarna för verket där ljudtrycksnivån vid mätpunkten visas som ekvivalentnivå för enminutersperioderna som funktion av medelvindhastigheten som rådde under samma enminutersperiod. Frekvensspektrum för vindkraftverkens ljudeffektnivå visas i figur B1:1 — 1:3 i Bilaga 1: "Kompletterande mätYesultat". Jag saknar polynomet för kurvorna i figur 1 Verk 14242 70 ...........................................:............. ................:..............

EO.............:..............:..............:..............:..............:..............: ~ ~ ~ ............;..............:...........................:

~ ~ 50 ........,~..:.......

o ~ Ö O........................ ~ ~ ......... ~ ~...~...~. ..a ~.öO ~...

41] J

20

..........

...........

an.......

...........

..........

...........

..:.........................................:..............;.............: ~ blindkraftverk o Bakgrundsnit?

104

5

6

8

7 Yindhastighet(mfs)

9

10

Figur 1: Uppmätta ljudtrycksnivåer för verk Kampal, 14242 som enminuters ekvivalentnivåer som funktion av vindhastighetens medelvärde under samma perioder.

0


7. MÄTNOGGRANNHET Den uppmätta ljudeffektnivån för verken kan uppskattas ha en sammanlagd mätnoggrannhet som presenteras som U~ i tabe114. Uppskattningen är baserad på avvikelserna av enminutersperioderna från det anpassade polynomet (UA), korrigering mot bakgrundsnivå (UB9) samt skattning av övriga osäkerheter enligt proceduren som beskrivs iIEC 6140011:2002, appendix D. Valda osäkerheter för de olika parametrarna visas i tabe115. Parameter

Värde, dB(A)

Kalibrering (UB1)

~ 0,2

Mätutrustning (UBZ)

f 0,3

Mätskiva (UB3)

f 0,5

Avstånd (UB4)

f 0,1

Vågimpedans i luft (UBS)

f 0,2

Meteorologisk variation (Us6)

~ 0,7

Uppmätt vindhastighet (UB~)

t 0,3

Uppmätt vindriktning (UB8)

f 0,5

Bakgrundskorrektion (UB9)

Aktuell korrektion

Uppmätt ljudtrycksnivå (UA)

Beräknat från mätvärden

Tabell 5: Anvånda värden för osäkerhetsparametrar för utvärdering av sammanlagd mätnoggrannhet U~.

Mikael Norgren Civilingenjör i akustik Granskad av Anders Bertilsson, 2013-10-15

5


BILAGA 1: KOMPLETTERANDE MATRESULTAT 6 r~,

100 95 90 85 80 ~.

75

5 J

~~

9

fis 60 55 50 45 frekvensbsnd(Hz)

Figur B 1.1: Uppmätt A-vägt frekvensspektrum vid 6 m/s för ]judeffektnivån för vindkraftverket Kampal, 14242. Resultat presenteras endast för de tersband som uppfyller kraven i IEC 61400-11.

7 mts

100 95 90 85 80 ~

0

75

~ 70

J

65 60 55 50 45

31,5

63

125

250

500

1k

Frekvensband(Hz)

2k

6k

4k

16k

Figur B 1.2: Uppmätt R-vägt frekvensspektrum vid 7 m/s för ljudeffektnivån för vindkraftverket Kampal, 14242. Resultat presenteras endast för de tersband som uppfyller kraven i IEC 61400-11.

1


100

8m~

95 90 85 SO ~. 75 ~ 70

J

65 60 55 50 45 Frekvensband(Hz)

Figur B 1.3: Uppmätt A-vägt frekvensspektnim vid 8 m1s för Ijudeffektnivån %r vindkraftverket Kampal, 14242. Resultat presenteras endast för de tersband som uppfyller kraven i IEC 61400-11.

2


BILAGA 2: FOTON

Foto B 2.1: M채tposition vid Kampal, 14242.

Foto B 2:2: V채derstationens position vid Kampal, 14242.


FÖRSLAG TILL BESLUT

1

Datum

Diarienummer

2013-10-24

2013-5117

Handläggare

Elizabeth F Fredriksson 0500-49 85 97 Elizabeth.f.fredriksson@skovde.se

Miljönämnden östra Skaraborg

Remiss om ansökan om bygglov för upplag på fastigheten Lilla Borgunda 3:17 i Falköpings kommun Fastighetsbeteckning: Sökande:

Lilla Borgunda 3:17 Borgunda Fastighets AB

Beslut Miljönämnden östra Skaraborg avstyrker bygglovet eftersom möjligheterna till framtida vattenuttag påverkas negativt och det finns risk för att vattenreservoaren förorenas. Bakgrund Den 1 oktober 2013 fick miljönämnden in en remiss från Stadsbyggnadsavdelningen, Falköpings kommun, om bygglov för upplag på fastigheten Lilla Borgunda 3:17. Bygglovsansökan gäller etapp 2 av ett upplagsområde på ca 7 000 kvadratmeter för byggmaterial. Ansökan innebär att stora mängder naturgrus kommer att behöva tas bort för att upplagsplatsen ska hamna på rätt höjd. Borgunda Bygghandel AB ansökte 2009 om bygglov för upplag för ett område om 14 000 kvadratmeter. Miljönämnden avstyrkte ansökan eftersom en stor del av grusåsen då skulle ha påverkats. När företaget reviderade ansökan och sökte bygglov för 7 000 kvm tillstyrkte miljönämnden ansökan. Bygglov för den senare ansökan medgavs. Den 19 augusti 2013 förelade miljönämnden Jan Lundblad AB att senast den 18 oktober 2013 skicka in en efterbehandlingsplan för det täktområde som omfattas av det område som Borgunda Bygghandel AB fått bygglov för. Miljönämnden har sedan gett Jan Lundblad AB muntligt anstånd med att lämna in efterbehandlingsplanen i avvaktan på att bygglovsärendet avgörs. Motiv och bedömning Täktområdet på fastigheten Lilla Borgunda 3:17 ligger inom ett område av vikt för vattenförsörjning och omfattas av miljökvalitetsnormer för grundvatten (SE646272-198395, Borgunda-Dala) och (SE646272-137540, FalköpingSkövde). Båda grundvattenförekomsterna har i dagsläget god kemisk och kvantitativ status, men risken finns att grundvattenförekomsten Falköping-Skövde inte uppnår god kemisk status år 2015 beroende på förekomst av lokala föroreningar från träimpregnerings-, trä- och massaindustrier inom området. Miljönämnden anser att det är olämpligt med en upplagsplats för byggmaterial Postadress

Miljösamverkan östra Skaraborg 541 83 Skövde

Besöksadress

Hertig Johans torg 2 541 30 Skövde

Telefon

0500-49 36 30

E-postadress

miljoskaraborg@skovde.se Webbplats

www.miljoskaraborg.se


2 (2)

med tillhörande körytor på den aktuella platsen eftersom det innebär en ökad risk för att grundvattenförekomsterna förorenas. Enligt miljökvalitetsmålet ”Grundvatten av god kvalitet" ska naturgrusavlagringar bevaras för att säkerställa en hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Naturgrusavlagringar har ett stort värde för såväl dricksvattenförsörjning som energilagring, natur- och kulturlandskap och rekreation. Synen på naturgrusavlagringar som en naturresurs med stora bevarandevärden har stärkts. Skärpt lagstiftning har också bidragit till minskad användning av naturgrus. Fastigheten ligger inom ett område som är påverkat av tidigare brytningar och där möjligheterna till framtida vattenuttag i viss mån redan är försämrade. Naturgrusformationer i området är klassade som betydelsefulla för nuvarande och framtida dricksvattenförsörjning och miljönämnden bedömer att det planerade ingreppet kommer att medföra en ytterligare försämrad möjlighet till vattenförsörjning. Det finns indikationer på att det finns en mängd rödlistade arter i detta område och deras livsmiljöer riskerar att försämras om bygglov ges. Rikliga fynd av bibagge har gjorts i området, detta indikerar god förekomst av vårsidenbin. Bibaggarna parasiterar på vårsidenbin och troligen finns det även goda förutsättningar för andra sandberoende biarter. Enligt villkor 7 i täkttillståndet för Lilla Borgunda 3:17 ska samordning ske med angränsande täkter i norr och söder så att de olika områdenas täktbottnar ansluter väl till varandra. Möjligheterna att få en god efterbehandling försämras om ansökan om bygglov medges. MILJÖNÄMNDEN ÖSTRA SKARABORG

Elizabeth F. Fredriksson Miljöinspektör Bilagor Remiss från Falköpings kommun Karta som visar fastigheterna i området Topografisk karta Karta som visar brunnar i området Länk till information om vattenförekomsten Borgunda-Dala (SE646272-198395): http://viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterEUID=SE646272-138395 Delges Falköpings kommun, Stadsbyggnadsavdelningen, 521 81 Falköping (SB 2013-000616)


Kommun(edningsförvaltningen Stadsbyggnadsavdelningen Falköpings kommun 521 81 Falköping Besäk: Sfgdshuset S:t Sigfiridsgatan 9 Telefon 0515 -$8 50 00 Telefax 0515-88 51 40 stadsbyggnad~falkopingse www.faikoping.se Bankgiro 991-2478 Postgiro 3 21 3$-0 Org nr 212000-1744


'~

4

JaNSt!

~ rz ,

2013-09- 16

Stadsbyggnadsavdelningen 521 81 FALKÖPING

~._

_

~

datum

rt ~: ~ g ' F 1-:'~. TT Ci B T? ~~~~~ ~ ~ , ~"

~.~r;,~F' /~~ ~! ~~ ................ ........... i1 '. ~~'Tl ...t

059 5-88 50 00, stadsbyggnad@falkoping.se

Qm sökanden/byggherren är ett ftiretag ska bevis om firmatecknare medsändas Ansäkan avser (Ifylls i tillämpliga delar) Bygglov

~ Tidsbegränsat bygglov högst femår (tomdatum)

~ Marklov

~ Rivningslov

Periodiskt tidsbegränsat bygglav {from - tomdatum) ......... . där förhandsbesked famnats (datum} ... , . ~ Ändring/F6rnyelse av bygglov {dnr) .......... .

❑Bygglov

Vilikorsbesked Fastighet och sökandelbvaaherre Fastighetsbeteckning

~ Fastighetens adress

LILLA BORGUNDA 3:17

BROBACKEN

Sökanden: Förnamn

~ Efternamn

BORGUNDA FASTIGHETS AB

~ Organisations-JPersonnummer

~`

Utdelningsadress (gata, box etc)

556420-4815

Telefon dagtid (även riktur)

PL15371

Telefon kvällstid (även riktur)

4500445483

Postnummer

Postort

54193

SKÖVDE

0500451149

E-pastadress

HANS.JC}~--IANSSC}N~B{~R~l1NDA:SE

Faktureringsadress {om annan än ovan)

Företagets projektnummer

Byggherre: Förnamn

Efternamn

Organisat+onsnummer

E-postadress

Telefon dagtid (även riktur}

Telefon kvällstid (även riktur}

Fastighetsägare, tomträttsinnefiavare {om annan än sökanden}

Kontaktperson Kontaktperson: Namn

Telefon dagtid (även riktur)

HANS JOHANSSON

Telefon kvällstid {även riktur}

0705451395

E-postadress

47fl5451395

Ärende Ange orsak Nybyggnad Ändring

~ Tillbyggnad ~ Ombyggnad ~ Rivning ~ Ändrad användning:

Inredande av ytterligare bostadllokal

~

~~~~A~ ~~~~s~~TEIilA~, NAPP I~

Från

Tiil

Annat {ge anvisningar

Byggnad EnbostadsRad-, par-, EnTvåbos#adshus ~ hus i grupp ~ kedjehus ~ bostadshus ~ Fritidshus Industri- och Garage och StudentNus för äldre eller lagerbyggn ~ förråd ~ bostadshus ~ funktionshindrade

~, ~, N m

v ö

~ Y J c~ L N O O ~

Flerbostads- Anfai berorda lägenheter ~ hus Annat special- därav specialbostad ~ bostadshus

Annan byggnad eller anläggning, ange vilken

d 0 ~

~ M M

ö °'

Y

N d

tq 9 q d

E _. m

£ Q A

~

N

areauppg~ner m m Byggnadsarea

rn

G

*

~ Nytillkommen bruttoarea

m2

~

~ Därav bruttoarea bostäder

m2

~

Planerad upplåtelseform fSr eventuella bostadslägenheter

Byggnadsarbetena avses att påbörjas

Datum

2013 -09-34

~

~ Nytillkommen bostadsarea (boarea} ~

~2

*

rn2

~.

b~anerad yggtid

Anta! månader ~

3~

1 000-tal kronor ~ Uppskattad sammanlagd produktionskostnad, inkl moms XXXX


Behörighetsklass

Riksbehörig kontrollansvarig är anmäld

Normal art

Komplicerad art

Söker godkännande för aktuellt projekt Utvändiga materias ocn rarger via ny- ocn t~unyggnau, omayggnaq samt anc~ring) Fasadbeklädnad

Tegel

Annat

~ Betong

~ Plåt

~ Trä

~ Puts

~ Glas

~ Befong

~ Plåt

~ Papp

~ Skiffer

~ Koppar

Takbeläggning

Lerlega( Fönster

Fönsterbågar

Isolerglas

Treglas

Anslutning tifl

En-/Tvåglas

Kommunalt

Gemensamhetsanläggning

Trä Enskild anläggning

Plast Uppvärmningssätt

Färg (NCS-nr}

Lättmetall

Vatten Gru~diäggningssätt

Avlopp

Information NPB~ 9 kap 22 § Om ansäkningen är ofullständig, får byggnadsnämnden förelägga sökanden at# avhjälpa bristerna inom en viss tid. Föreläggandet ska innehålla en upplysning om att ansökan kan komma att avvisas aller att ärendef kan komma att avgöras i befntligt skick om föreläggandet inte f6fjs. Om färeläggandet inte följs, får byggnadsnämnden avvisa ansäkan eller avgöra ärendet i befintligt skick. Sakkunnigutlåtande (NPBL 8 kap 4 §) Tillgänglighet

Q Funktionalitet

~ Konstruktion

Brandsäkerhet

~ Miljö och hälsa

~ Energihushållning

~ Vatten och avlopp

~ Buller

Kulturhistoriskt värde onayvr Bifogade handlingar

Situationsplan

~ Nybyggnadskarta (tomtkarta} ~ Planritningar ~ Rivningsplan ~ Fasadritningar ~ Bevis om färdfgställandeskydd

Sektioner Byggfelsförsäkring

~ Teknisk beskrivning

Annat

~ Anmälan kontrollansvarig

Om ansökan avser rivning alter ändrad användning ange Husets ursprungliga byggnadsår eller användning under den senaste 1p~årsperioden Antal lägenheter före åtgärden

Antal hissar före ålgärden

Antal hissar som installerats

Beskrivning av projektet och eventuella förtydliganden till ovan lämnaåe uppgifter

UPPLAG BYGGMATERIAL FÖRSTA ETAPP KLAR, SÖKER NY FÖR ETAPP TVÅ ~~~, Y Avgift

~y m .~ m

ö ~ Avgift betalas enligt av kommunen fastställd taxa N d O C ~ ~

Y å Ovanstående personuppgifter kom 'ratt behandlas enligt persanuppgfftslagen (PuL) Sökandens underskri ~ ~~ ~ ~

m ~~-_c

d ., E .. m ~

N ~

! j~

~ {

'~ ~,~`

i ~'~/ j~~' ..

Namnförtydligande

j

l

HANS JOHANSSON Kommunens uppgifter ~a#um för beslut

Län

Kommun

FiSrsamling


1 BORGUNGA ?5:1 _-----f

i . ~_

""_~

~~~,

~ i

`~

~

~

`~ ~~

f /

\ \~

~y~ __

~

~

BoR~uNOn ~o:z

F

LILLA BORGUNDA 4,3

~~

l/

/

/.

f

~`~

/.

`

LILLA BORGUNDA 3:17

/

BEF@7TLIG RAN F6R MATERUttIPPtAG

1

G-!".

"`- ~. ~ "..

'" ~.

-~

.~ „""'~ %

?0.1

\

~A

~

'~.AN F~2 MATERIAiINPÅ~f~ r VIGT BYGGLDV ~1W9IQ285

~

~'`~`~ ~ ~

,

_,y

~ 71:1

_

~

/

(

(

1

~

ti.~ '~,.~

i

BYGGLOVSANSÖKAN INLÅNdJAO 2p13-09-16

rj~~ . ~~

~

~. ~.~ `

~i /.

(

GIMMER~TORP 1:3

/

~

~

1, 5:7 °

~~~.",,~ ,

~--~ ,~~

~ ^~._ `~,.. ' "„~

``

~""

/~ ^~ /

~~1 ~~

7:~

^...

12

~'

~ SONTORP 13 ~ "',

-~.

~~

~`' -~

~,

/~~

.,.,,

\

"'~

~`" ,~

'~

~

``~

—..

~-

`^

BORGUNDA SMAHUSKONSULT

6:1

~.

_

~• "~"

""" `"'-

BO —INGE EINEHAG

t d'-' n i r,.`

"~-~ ,,~ __ _

~..

i.

soecuNOn eiöue~crcn 52050 STENSTORP

rep. osoo-.s+esi ouua

2012-11-14

urna

~i~

A

1

BYCGtINSAWIi(~

F£Y.

pNill

RGV9[pNCEN AVSER

8k

13-02-~5

LILLA B~RGl1NDA 3:17 FA~K~PINGS KOMMUN gNLpGGNING AV GÅROSPL

SITUATIONSPLAN scau

1:1000 (A2)

~r r+i

S-1 ~`V n


^~

/

~ ~~~v

t~nholrnen

~ ~

~~

~

~ { r l~

~

~ ~

. ,~a.~. *~

`2

,63:i

~`

`

~Kåiitorp ' X9:2 ~ ~~.~ _ ~~ /~'. 2:11

~c~ ~`~*••

74:1

,~

~

j ~~

MarEeberg ~~ .~"'_,r,~

`""`````• ~.~., - - -

~

J

Hag~iun.{

~

~ ~ --•

, ~ ,~ ;

x,70:1 ~

-_

~ ,'.~~

~ ,~ .~~~~

'

.,~

~

~

-.~.;~ , ,. ~ ~----,..

''''"~ •,`,~ ` "'`r •.`,~4

".,y

~2.`.1q

"~`i~'-

~

~

_ r

Vti7(\l

s:z~ ..— r....

_.

•~ .~,,,~ -.~ '~

,~ _

ti` ; ''`*..,~

-w

A~[~~//

p

-- ,~

~+

,'~',,~

~i ~

`'

j/^/~j/'~{~j/'''}.

1 lom ~

[Yry~

'~7I

1' "~ ,,.~ ~ -." '~ ~ •

~ ' 68.1 ~75:1~ ~ ,~ ~"f ~+~ ~`~• `

r ~;~'f" ~

~

• ~

~~i'~•r i•" ' • a s ~ •..

As~elun~d --

. ~ .

....,

.r J

~:cc~`T:s._.~ ~~ „~

\~ra►herrr

r

-~~-~~ Skot~vdkt~r~tor~f

-~-..

......

~,

l

44:2`

~:~

73:1

~ ~' ~,,66:1~'~

_

a322T

~ UBB►t1TURP' ~3.t """ ~.— S:1

'`

X3:1

S

~

J:9

--

L~1`5 ~.~7t

~~~. '~.•

~..

i ``., 1 F' ~2 p 8ii' ~ ~~~'",~.

~`''._ ~~

; j-Nytorp ~

_~,f~~~:1 satorp ~

"•,,~ ~1•• ,,.r w, 6:1 i`~,`-,.,,,~

,~ ~

~R , ~~,, . ~s-.,,•~~.,~g~

-~' `,- ..,-1 ~ !~1 50:2

,

50;~

4;3~•.,s„~.. - ~``~

,, ~

.~. ,~

'~C

i,~..' ; = ~`` _

~:~

~ ~,~., 12'~",

~-~~2.


--~ `~~~

/

~~\

~

~

~

~.. /

/

~

~

//

/

r

/

/

~

(~~

X44

,' ,~

,~,,, .~ ,.

~~ ~~,~ \,,~, ,,

1/ ~\

~

/ !

~';, ~

~

-i

/

', ,, ,~

'~~.~

/

,~~

/

tit ~~

~ Q

/

t

c~

A

/ ~ l ~ pa°~ .~ /

E r•F

3 -~

~ /r

I

~o / r

~

3:,~

I

4:3

, ~

~ /'

` \

,/~ /vom ~`

/

Översiktskarta

Täktomr&de: L.a Borgunda 3:17 och 4:3 samt Gimmerstorp 3:1 Skuttorps Åkeri och Grus AB J¢n Lundblad AB Anläggningsgruppen AB Skala 1:2000


6461 922

SGUs kartvisare Brunnar

6460 847

Teckenfรถrklaring

430 422

431 950 0

50

100 m


FÖRSLAG TILL BESLUT

1

Datum

Diarienummer

2013-11-01

2013-5575

Handläggare

Manne Johansson 0500-49 81 73 manne.i.johansson@skovde.se

Miljönämnden östra Skaraborg

Remiss från Försvarsdepartementet om promemoria om ändrade gränsmängder för tunga eldningsoljor enligt Seveso-regelverket Beslut Miljönämnden östra Skaraborg har inget att erinra mot förslaget med motiveringen att tung eldningsolja inte har större miljöfarlighet än övriga petroleumprodukter enligt avsnitt 1 i avdelning 4 till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Däremot anser vi inte att det är korrekt att motivera förändringen med hänvisning till tung eldningsoljas fysikaliska egenskaper. Trots att oljan är trögflytande när den inte värms upp, kan den anta lättflytande egenskaper under lång tid vid uppvärmning, både vid i normaltemperatur (+ 20 ºC) och vid lägre temperaturer. Det beror på oljans specifika värmekapacitet. Okunskap om detta förhållande kan ha medverkat till att en olycka i inträffade i Sandarne, Söderhamns kommun, den 20 december 2011, fick så allvarliga konsekvenser. Då läckte ca 800 000 liter råtallolja ut ur en cistern vilket medförde allvarliga föroreningar både på land och i vatten i en närbelägen havsvik. Även råtallolja är trögflytande om den inte värms upp. Bakgrund Miljönämnden östra Skaraborg svarar på rubricerad remiss på uppdrag av Skövde kommun. Artikel 30 i Seveso III-direktivet ska implementeras i svensk lagstiftning. Det remitterade förslaget innebär att tunga eldningsoljor bör läggas till som en ny punkt under rubriken ”Petroleumprodukter” i del 1 i bilagan till Sevesoförordningen och i avsnitt 1 i avdelning 4 till förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Ändringen innebär större gränsmängder för tunga eldningsoljor vid tillämpning av Sevesoregelverket, dvs. en lättnad för verksamhetsutövarna/industrin genom att gränsen höjs när tillståndsplikt enligt miljöbalken kap. 9 § 6 krävs (se tabell). Totalt kommer ca 20 anläggningar i Sverige att beröras av förändringen. I Skövde påverkas eventuellt Volvo Powertrain som har kapacitet att lagra ca 2 000 ton tung eldningsolja. Postadress

Miljösamverkan östra Skaraborg 541 83 Skövde

Besöksadress

Hertig Johans torg 2 541 30 Skövde

Telefon

0500-49 36 30

E-postadress

miljoskaraborg@skovde.se Webbplats

www.miljoskaraborg.se


2 (2)

Nuvarande kravnivå enligt Sevesodirektivet (ton) Lägre 100–200* Högre 200–500* Föreslagen kravnivå enligt Sevesodirektivet (ton) Lägre 2 500 Högre 25 000 * Beroende på klassificering enligt CLP-förordningen R 50/53 (mycket giftigt för vattenlevande organismer) eller R 51/53 (giftigt för vattenlevande organismer, kan ge långsiktiga effekter på vattenmiljön)

Nuvarande kravnivå enligt förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (ton) Krav på tillstånd enligt MB 500 Föreslagen kravnivå enligt Sevesodirektivet (ton) Krav på tillstånd enligt MB 25 000 Enligt regeringen är anledningen till höjningen av gränsmängden att tunga eldningsoljor inte längre anses vara så miljöfarliga som man tidigare bedömt. Tunga eldningsoljor är så tjockflytande att de behöver hållas uppvärmda för att kunna pumpas. Om en tung eldningsolja inte hålls uppvärmd, till exempel vid ett utsläpp, så blir den mycket trögflytande, vilket i sin tur innebär att den i praktiken har begränsad negativ effekt på miljön. Dessutom är även övriga petroleumprodukter miljöfarliga och det vore inkonsekvent att reglera tunga eldningsoljor strängare när de totalt sett är mindre farliga. Motiv och bedömning Att man vid bedömning av skyddsåtgärder även ska ta hänsyn till ämnets fysikaliska egenskaper, har kommenterats i en vägledande dom från markoch miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt (dom M 4626-12, 2013-0625). Enligt domen går det numera att ställa krav på skyddsåtgärder även vid lagring av s.k. icke miljöfarliga trögflytande oljor (biooljor). Vidare bedriver miljönämnden enbart tillsyn enligt miljöbalken och inte enligt Seveso-lagstiftningen. Därför kommenterar vi bara förändringen i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. MILJÖSAMVERKAN ÖSTRA SKARABORG

Manne Johansson Miljöinspektör Delges Försvarsdepartementet, 103 33 Stockholm (Fö2013/1810/RS) Skövde kommun, kommunstyrelsen Bilaga Försvarsdepartementets remiss om ändrade gränsmängder för tunga eldningsoljor enligt Seveso-regelverket.


FÖRSLAG TILL BESLUT

1

Datum

Diarienummer

2013-11-01

2013-2933

Handläggare

Sonja Lejmark 0500-49 36 26 sonja.lejmark@skovde.se

Miljönämnden östra Skaraborg

Möjlighet att lämna yttrande om överklagan av miljönämndens remissvar om skjutmålet Hammaren

Beslut Miljönämnden östra Skaraborg beslutar att avstå från att lämna yttrande till Förvaltningsrätten i mål nr 4601-13. Bakgrund Den 11 september 2013 fattade miljönämnden beslut om ett svar på länsstyrelsens remiss om Försvarsmaktens ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet, skjutmålet Hammaren (MN § 49). Beslutet har överklagats av Christer Haagman.

MILJÖSAMVERKAN ÖSTRA SKARABORG

Sonja Lejmark Förbundschef Delges Förvaltningsrätten i Jönköping Bilaga Underrättelse från Förvaltningsrätten

Postadress

Miljösamverkan östra Skaraborg 541 83 Skövde

Besöksadress

Hertig Johans torg 2 541 30 Skövde

Telefon

0500-49 36 30

E-postadress

miljoskaraborg@skovde.se Webbplats

www.miljoskaraborg.se


~~. ~~~

FÖRVALTNINGSRÄTTEN IJÖNKÖPING

UNDERRÄTTELSE 2013-10-24

Aktbilaga 13 Mål nr. 4601-13

Enhet 1

Anges vid kontakt med domstolen

Miljönämnden Östra Skaraborg 541 83 Skövde

Christer Haagman ./. Miljönämnden Östra Skaraborg angående laglighetsprövning enligt kommunallagen

` ~~ ' ~` ~, ~ 5

Ni får tillfälle att yttra Er över innehållet i bifogade handlingar, aktbilaga 1+9. Om Ni yttrar Er ska yttrandet vara skriftligt och ha kommit in till förvaltningsrätten senast den 7 november 2013. Ange förvaltningsrättens målnummer som finns längst upp till höger. Om Ni har några frågor kan Ni kontakta %rvaltningsrätten.

Elin Stenfelt Telefon direkt 036-15 66 54

Dok.Id 113232 Postadress Box 2201 550 02 Jönköping

Besöksadress Hamngatan 15

Telefon Telefat 036-15 66 00 036-15 66 55 E-post: forvaltningsrattenijonkoping@dom.se www.forvaltningsrattenijonkoping.domstol.se

Expeditionstid måndag —fredag 08:00-16:00


T~II F~rval~nins~ä~tt~n i ~ökc~pi~ a~~

~~ ~~ .

IU(åPnr:

t~.,j ~ ~ t ,

Härmed överkiagas rtabric~rat b~siut. Unde~k~c~nad yrkar på ati Aktbil: ~örvaltnin,~srä~ten upphäver beslu~tei med hänvisning tiI! 1Q kap. $ §punkt 3, dvs, "dit organ som har fatta b~siu~et hyr äverskridit sina befagenheter".

~ör~uarets ans~i~an am att kraftigt utöka sin ~vr~ings- och skjutverksamhet ioch rur~~ ttättern är en fråga av stor vikt och a~ principieil beskaffenhet. Diskuslianen bland både politii~~r oc~i allmänhet på~~r intensivt se ~r~ år tillbaka. ~t~tternvårdsförbund+~t slår fast i sitt remissyttrande akt i et# I~ngsiktigt perspektiv s~ri~9er det mat f~Iiljöbalk+~ns hänsynsregler att tillåta skjutning i Vättern, Ett remissyttrande i denna fråga är alltså mycket betydelsefullt. Det kan påverka utg~n en av länsstyrelsens prövning. Enligt 2 ~ t Nlii~önämn~er~ ösyra Skarabargs reglemente ska sådana ärenden behagdias ►direktionen. Fii~jaktligen yrkar undertecknad att för~aiiningsrätten gnom lagiighetsprövn~ng upphäver beslutet.

..n

~ktl'tS~E'C ~i8~~iit~!'1 pers.nr: 480220-51i1 Re}asiagaregatan 7

544 30 Njo christer.haa~man@~mail.com

r,

gnet_


- • Från: Skickat: Till: Ämne: -

Christer haagman <christer.haa gman@gmail.com> den 12 oktober 2073 12:21 Registrutar Förvaltningsrätten iJön köping - FJO; Miljönämnden Östra Skar Komplettering til! mål nr 4601 -13 aborg Enhet 1 .

~ r'1

-

Överklagande av Mijönämnden östra Skaraborgs beslut att tillstyrka Försva rsmaktens ansökan om tillstånd till ändrad och utökad verk samhet vid flygskjutmålet Hammaren, 2013-09-17, MN § 49, dnr 2073-2933. Ytterligare ett skäl att upphäva beslutet är

det felaktigt formulerade beslutsprotokollet.

Iprotokollets paragraf 49, dnr 2013 -2933, finns inte angivet något beslutsunderlag. Det finns dock ett tjänstemaiuiaförslag, daterat 2013-08-15, som bland annat kommunicerats via handling ar till mötet i allmänna utskottet iHjo kommunstyrelse 20l 3-09-04. Itjänstemannaförslaget står: 1. Flygvarv 1 för SK 60 får inte användas. Iprotokollet MN § 49 står: 1. Flygvarv 1 för SK 60 får endast anvä ndas under 2 dagar per år. Det framgår alltså inte av protokollet att det finns ett beslutsunderlag iform av ett tjänstemannaförslag. Det framgår inte heller s~em som yrkat på att nämndens beslut ska ändras i förhållan de till tjänstemannaförslaget och inte heller varf ör. Hjo 2013 -10-12 Christer Haagman

KS-ledamot i Hjo för Miljöpartiet de grön

a

~~~'~~~-~ ~,g' `tl~~ ~~~~EN1

''~' ~` ~"

~ ~-~

Mdlnr: ~~~~~~~ Aktbil: _ ~ E ~f~e4:


PROJEKT BESร–KSADRESS Hertig Johans torg 2 Skรถvde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se

Radon i utbildningslokaler 2013

2013-11-13


Radon i utbildningslokaler 2013

Resultat Under hösten 2013 hade vi planerat att granska resultat från radonmätningar för 159 skolor, förskolor och gymnasier i Falköping, Hjo, Skövde och Tibro. Granskningen inkluderar både kommunala verksamheter och de i privat regi. Granskningen av resultat har kunnat genomföras för ca 40 % av verksamheterna. Karlsborg blev medlem i Miljösamverkan 1 januari 2013 och ingår inte i detta projekt. Verksamhetsutövarna har inför detta projekt uppmanats att utföra mätningar enligt Strålsäkerhetsmyndighetens (SSI) "Kompletterande vägledning till metodbeskrivning för radon mätningar i skolor och förskolor". Mätmetodens syfte är att ge en tydlig bild av de radonhalter som eleverna har i sin skolmiljö, genom att ett tillräckligt antal salar mäts utifrån om de har direkt markkontakt eller inte. Socialstyrelsens Allmänna råd om ”Tillsyn enligt miljöbalken – radon i inomhusluft” (SOSF 1999:22) med ändringar (SOSFS 2004:6) hänvisar till att riktvärdet på 200 Bq/m3 gäller efter mätning enligt SSI:s metodbeskrivning. Verksamheterna har även uppmanats att redovisa sina mätresultat i excelformat på ett sätt som gör det möjligt att granska om mätmetoden följts. Salar där eleverna vistas varaktigt ska prioriteras. Om radonhalten överskrider riktvärdet anses den utgöra en olägenhet för människors hälsa. De privata verksamhetsutövarna i samtliga kommunerna har redovisat sina radonmätningar i hög grad. Av dessa är 17 avslutade då de alla var under riktvärdet och mätts enligt metod. Fem stycken har fått förlängt inlämningsdatum till januari beroende på ny verksamhet, ombyggnationer och att ventilationsanläggningen varit ur bruk. Återstår gör två verksamheter där mätningarna överskrider riktvärdet, och en verksamhet där en enstaka mätningskomplettering behövs för att kunna uppfylla mätmetoden. Gymnasieskolor i kommunerna finns med både kommunala och privata verksamhetsutövare. Av de tio som finns har sju stycken granskats, fyra av dessa underskrider riktvärdet. Övriga tre kommer att föreläggas om att sänka radonvärden. Tibro kommun har inte utfört några nya mätningar i sina verksamheter och således inte lämnat in sammanställningar till utsatt datum den 31 maj i år. Det rör sig om 15 verksamheter. Det finns äldre mätningar som inte följer SSI:s mätmetod. Tibro kommun har, efter att granskningen av de olika kommunernas resultat gjorts, beställt mätdosor och kommer att utföra mätningar under eldningssäsongen 2013/2014 och redovisa resultatet av dessa senast den 31 maj 2014. Falköping kommun har redovisat material för alla sina 38 berörda verksamheter. Det saknas dock uppgifter om antal salar och vilka plan mätningarna är utförda i/på, vilket gör att vi inte kunnat bedöma om mätningarna följer SSI:s mätmetod. Kommunen anger själva att vissa av mätningarna inte följer metoden. Ett möte med Falköpings kommun är inplanerat för att få en helhet i beståndet.

Sida 1 (2)


Radon i utbildningslokaler 2013 I Hjo kommun är samtliga av de tolv redovisade verksamheterna granskade. Samtliga underskrider riktvärdet, men åtta av dessa saknar enstaka mätningar för att uppfylla mätmetoden, och behöver kompletteras under vintern 2013/2014. Skövde kommun har redovisat 58 verksamheter. Av dessa överskrider 20 verksamheter riktvärdet. Resterande 38 verksamheter har inga överskridanden bland de mätvärden som lämnats in, men kommunen ska skicka in kompletteringar kring uppgifter om var salarna som mätts är belägna, för att kunna granska om mätmetoden följts. Miljökontorets uppföljning De verksamhetsutövare som ännu inte har redovisat resultat från radonmätningar till oss ska göra det senast den 31 maj 2014. Återstående kompletteringar kommer att granskas under vintern 2013 och sammanställningar av de nya mätningar som görs under vintern 2013/2014 kommer att granskas under sommaren/hösten 2014. Vi förelägger de verksamheter med överskridande radonresultat om att de ska sänka radonhalten. Därefter ska de göra nya radonmätningar för att kontrollera att åtgärderna har gett avsedd effekt. Under 2014 kommer vi att följa upp tidigare förelägganden om att sänka radonhalten. Nyttan med projektet I Sverige orsakar radon i inomhusluften ca 500 lugncancerfall per år, det är därför viktigt att mätningar utförs så att hus med högar radonhalter kan identifieras. Det finns inga områden eller huskonstruktioner som är helt säkra mot radon. Det enda sättet att ta reda på radonhalten inomhus är därför att göra radonmätningar. Radon i inomhusluften kan komma från marken, byggnadsmaterial eller radon i dricksvatten. Den luft som finns i marken har alltid hög radonhalt som kan komma in i huset och ge höga radonhalter i inomhusluften. Projektfakta Projektnamn:

Radon i utbildningslokaler

Period:

September 2013

Antal inspektörer:

2

Kontrollområden:

Radon

Sida 2 (2)


PROJEKT BESร–KSADRESS Hertig Johans torg 2 Skรถvde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se

Lantbruk 2013 projekt 7 Sydรถstra delen av Falkรถpings kommun

2013-11-13


Lantbruk 2013 – projekt 7, sydöstra delen av Falköpings kommun

Resultat Planerad anmäld miljötillsyn på lantbruk med djurhållning (över 10 djurenheter) i sydöstra delen av Falköpings kommun under perioden 9 september till 1 oktober 2013. Antal anläggningar i projektet: 28 st. Samtliga objekt förutom ett besöktes under projektperioden. En lantbrukare kunde vid inspektionen inte visa upp dokumentation på att hans dieselcistern var besiktigad. Vi uppmärksammade även att en av lantbrukarna behöver förbättra sin uppställningsplats för sin cistern. Brister i dokumentationen för utförda kemiska bekämpningar i växtodlingen noterades hos en lantbrukare. En av lantbrukarna saknar godkänd uppsamling av pressvatten från sin plansiloanläggning. De två C-anläggningar som har kontrollerats, och omfattas av förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll, har mindre brister i sina egenkontrollprogram. Miljökontorets uppföljning De brister som rör egenkontroll kommer antingen kräva kompletteringar i form av dokumentation, eller följas upp vid nästa planerade inspektion, som kommer att ske inom tre år. Den lantbrukare som fick anmärkning på sin plansiloanläggning har åtagit sig att åtgärda bristen senast 31 maj 2014. Lantbrukaren som fått anmärkning på sin uppställningsplats för dieselcisternen kommer att få en uppföljande inspektion inom kort. Nyttan med inspektionen Lantbruk ger många positiva effekter på miljön, såsom naturvård och närproducerade livsmedel. Trots det påverkar all växtodling och djurhållning miljön i viss utsträckning. Utsläpp av näringsämnen från bland annat lantbruket bidrar till övergödning i våra sjöar och hav. Övergödningen bidrar i sin tur till en vattenmiljö där färre arter trivs och till en algblomning som kan vara giftig för djur och människor. Genom säker lagring och anpassad spridning av gödsel minskas utsläppen. Genom en fungerande egenkontroll kan lantbrukaren själv identifiera och undvika de risker verksamheten utgör på omgivande miljö. Det kan till exempel vara att se till att utrustning som gödselspridare och spruta för kemiska bekämpningsmedel fungerar bra, eller att se till att inte gödsla med mer näring än grödan behöver. Genom löpande tillsyn kan vi säkerställa att miljölagstiftningen uppföljs och därmed att den negativa påverkan på miljön minskar.

Sida 1 (3)


Lantbruk 2013 – projekt 7, sydöstra delen av Falköpings kommun

Projektfakta Projektnamn:

Lantbruk 2013 – projekt 7, sydöstra delen av Falköpings kommun

Period:

9 september till 1 oktober 2013

Antal anläggningar:

27

Antal inspektörer: Kontrollområden:

2 • • • • • • •

Lagring och spridning av stallgödsel Dokumentation Bekämpningsmedel Förvaring av diesel Avfallshantering Egenkontroll Animaliska biprodukter (kadaverhantering)

Sida 2 (3)


PROJEKT BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se

Livsmedelskontroll genom revision hos tillverkare och kommunala kostenheter samt kontroll hos caféer 2013 2013-11-13


Livsmedelskontroll genom revision samt kontroll hos caféer, 2013

Resultat I detta projekt har revisioner utförts hos 18 stycken livsmedelstillverkare och kommunala kostenheter och inspektioner hos 6 stycken caféer. Kontrollerna visar att verksamheterna har anpassade rutiner och ett bra fungerande system som gör att livsmedlen blir säkra att äta. Revisionerna i denna sprint har skett på flera olika typer av verksamheter, såsom butik, bageri, ysteri, fiskrökeri, godistillverkning samt kommunala kostenheter. Verksamheterna ställer krav på sina leverantörer av både livsmedel och förpackningsmaterial att de ska uppfylla krav för säkra livsmedel. När det gäller förpackningsmaterial kan företagarna uppvisa dokumentation på att förpackningsmaterialet är anpassat till den typ av livsmedel som det ska användas till. De allra flesta verksamheter har goda kunskaper om vilken information som behöver finnas i form av märkning på färdigförpackade livsmedel samt på menyer för att inte vilseleda eller lura konsumenterna. Verksamheterna kan uppvisa ingrediensförteckning både för livsmedel de tillverkar själva och för färdigförpackade livsmedel som de köper in. Alla livsmedel och förpackningsmaterial går att spåra ett steg bakåt och ett steg framåt i kedjan. Verksamheterna kan visa upp dokumentation som talar om från vilket företag en produkt kommer och till vilken verksamhet man har levererat produkter. Miljönämndens uppföljning Miljönämnden kommer att följa upp märkningen på Skas Skövde. Nyttan med kontrollen Verksamheterna har fungerande system som leder till säkra livsmedel. Vid revisionerna har systemet testats, vilket har bidragit till att företagarna har fått ökade kunskaper om sina verksamheter. Detta leder även till att eventuella brister i systemen upptäcks och kan åtgärdas. Verksamheterna blir ännu bättre på att säkerställa livsmedelssäkerheten. Information om kontrollmetoden revision En revision är alltid planerad och inbokad med företagaren. Förenklat kan man säga att revisionen ska utvärdera två saker: 1. Ett fungerande system för säkra livsmedel. 2. Tillräcklig kunskap och förmåga att hantera och utveckla systemet för säkra livsmedel. I detta projekt har kontrollområdena råvaror och förpackningsmaterial, information (redlighet, märkning, presentation) samt spårbarhet reviderats. Råvaror och förpackningsmaterial Vi går igenom med företagaren att det finns en rutin, att den följs och är ändamålsenlig. Råvaror som används vid bearbetning av livsmedel ska inte innehålla parasiter, mikroorganismer, giftiga eller främmande ämnen som kan göra slutprodukten otjänlig. Material, till exempel förpackningsmaterial och köttråg, som ska komma i kontakt med livsmedel ska vara lämpliga för detta.


Livsmedelskontroll genom revision samt kontroll hos caféer, 2013 Information (redlighet, märkning, presentation) När det gäller redlighet ska företaget försäkra sig om att informationen om produkterna, i form av märkning, ingrediensförteckning, menyer etc. är tillräcklig och korrekt för att inte vilseleda eller lura konsumenterna. Spårbarhet Företaget ska ha ett system för spårbarhet och kunna återkalla produkter. Det ska gå att spåra en produkt från råvarukälla till färdig produkt. Spårbarheten ska omfatta material som ingår i eller kommer i kontakt med livsmedlet. Företaget ska även ha rutiner för att återkalla hälsofarliga eller potentiellt hälsofarliga produkter. Effektiva rutiner för tillbakadragande är centralt för att undvika skada på konsumenten i samband med larm eller allvarliga fel på en levererad vara.

Projektfakta Projektnamn:

Märka och spåra, café 2013

Period:

23 september till 18 oktober 2013

Antal anläggningar:

Revisioner: 13. Revision av märkning: 5. Caféer: 6.

Antal inspektörer: Kontrollområden för caféer:

2 stycken • Infrastruktur, lokaler och utrustning • Råvaror och förpackningsmaterial • Säker hantering, lagring och transport • Hantering av avfall • Skadedjurbekämpning • Rengöring • Temperaturer • Information • Spårbarhet

Kontrollområde vid revisioner

• • •

Råvaror och förpackningsmaterial Information Spårbarhet


Livsmedelskontroll genom revision samt kontroll hos caféer, 2013 Bilaga 1. Anläggningar som kontrollerats Hjo Almnäs Bruk AB Hjo kommun, kostenheten Ica Supermarket Karlsborg Klangahamns Fiskrökeri Falköping 1950’s coffee and lunch filial Bringwell Sverige AB Café Tant Brun Falköpings kommun, kostenheten Ica Maxi Mössebergsbagaren Åslebönan AB Skövde Böja-Bagar’n AB Coop Forum restaurang och butik Euro-baguette Grahns konfektyr AB Skövde kommun, måltidsservice Skövde kommun, omvårdnadsnämnden Ica Kvantum Skas Skövde, kök/personalmatsal/café Skövde soldathem Stellas lekland Tidans loppis Totte Gott Tibro Tibro kommun, kostenheten


PROJEKT BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se

Fordonstvättar och bensinstationer 2013

2013-11-13


Fordonstvättar och bensinstationer 2013

Resultat Resultatet av projektet visas i stapeldiagrammet här nedanför. Fokus har legat på oljeavskiljarens kvalitet samt genomförd 5-årskontroll. I samband med inspektionen följdes även brister från 2012 års inspektioner upp.

Resultat 15

13

44

38

44

18 6

Resultatet visar att få verksamhetsutövare har tillräcklig kunskap om sina oljeavskiljare. Enbart 4 verksamheter av de 44 som ingick i sprinten har utfört 5-årskontroll på sina oljeavskiljare. Uppföljningen visade att verksamheterna blivit bättre på sin egenkontroll och då främst kemikalieförvaring. Miljökontorets uppföljning 2013 års tillsyn kommer att följas upp med informationsbrev till alla verksamhetsutövare som har oljeavskiljare. I brevet kommer vi att informera om kommande krav på 5-årskontroll samt försöka motivera verksamheterna att frivilligt genomföra 5-årskontroller. Nyttan med inspektionerna Fordonstvättar och bensinstationer är båda verksamheter som potentiellt kan orsaka stor skada på miljön. Oljeavskiljaren är ofta det sista hindret innan vattnet rinner ut i dag- eller spillvattennätet. Det är därför mycket viktigt att verksamhetsutövarna har god kontroll på sina reningsanläggningar. För att anläggningarna ska ha en god rening är det viktigt att oljeavskiljaren: -

är tät är rätt dimensionerad har funktionella larm töms regelbundet

Om verksamhetsutövaren inte har kontroll på punkterna som nämnts ovan finns stor risk för spridning av föroreningar till mark och vatten.

Sida 1 (3)


Fordonstvättar och bensinstationer 2013

Projektfakta Projektnamn:

Fordonstvättar och bensinstationer

Period:

V 36 - 41

Antal anläggningar:

44

Antal inspektörer: Kontrollområden:

3 • • •

Uppföljning av brister vid 2012 års inspektioner Verksamhetens kunskap om sina oljeavskiljare 5-årskontroll på oljeavskiljare

Bilaga Anläggningar som kontrollerats

Sida 2 (3)


Fordonstvättar och bensinstationer 2013 Bilaga Anläggningar som kontrollerats PREEM Tibro FLOBY BENSIN O TRANSPORT (BTM) OK-Q8 Hjo OK-Q8 AB Skövde OK-Q8 AB Tibro OK-Q8 Falköping Östermalms Biltvätt Br Larssons bilverkstad AB Motell Ålleberg AB Nobina Sverige AB (f.d. Swebus AB) F Nobina Sverige AB (f.d. Swebus AB) S Bilia personbilar AB Bilia Personbilar AB Retail Falköping AB Statoil Sverige AB, Falköping Stefan i Skövde AB Statoil Fuel & Retail Sverige AB, Skövde Statoil Fuel & Retail Sverige AB, Falköping Statoil Fuel & Retail Sverige AB, Tibro Statoil Fuel & Retail Sverige AB, Hjo Statoil Fuel & Retail Sverige AB, Skövde Jolin AB, Skövde

Sida 3 (3)

St1 Energy AB, dieselcistern vid LBC St1 Skövde St1 Sverige AB, Hjo Leka AB Skövde St1 Energy AB, Skövde St1 Sverige AB, Skövde St1 Sverige AB, Tibro St1 Sverige AB, Falköping Heifos 7-52 Biltvätt AB JET automatstation, Skövde Timboholm 4 JET automatstation, Skövde Preem Skövde Bensin & Oljor i Skövde AB St1 Sverige AB, Falköping St1 Sverige AB, Falköping Preem petroleum AB Preem petroleum AB/Såifa dieselanl Preem (Bangårdsgatan 11) AutoSpa Fordonstvätt Tibro bil el och diesel AB Tidans Bensin och Kiosk

Stankböter  

Handlingar kopplade till Skövde Biogas AB

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you