Issuu on Google+

1/2011

Medverkande s. 4

Riksdagsvalet 2011 s. 8

FSS firade 90-책r! s. 22


Ledare

AKTA DIG FÖR MAKT I FEL HÄNDER! Vi finländare inleder året med löften om ett bättre liv samt ett par extra kilon runt midjan efter julens frossande. Samtidigt råder det kaos och svårigheter runt om i världen av både politiska och religiösa slag. Vitryssland (även känd som Europas sista diktatur) har skördat i demokratins åker med att manipulera valresultaten. Egentligen var det väl aldrig fråga om ett jämlikt val eftersom medians propaganda under de senaste två månaderna tagit över alla nationella informationskanaler (inklusive public-service medierna). Sammanfattningsvis får Aljaksandr Lukašenka fortsätta sin Sovjet- nostalgi och KGB- aktivitet på samma sätt som han gjort sedan år 1994. Samtidigt står Elfenbenskusten inför ett paradigmskifte där expresident Laurent Gbagbo vägrar stiga av tronen trots valförlust. Enligt Helsingin Sanomats korrespondent finns det ändå ett stöd för Ggabo men på grund av fel orsaker. Eftersom korruptionens skugga täcker så gott som allt i det här landet finns det en trygghet i att den politiska ledningen inte byts ut. Folk vet nämligen nu vem och med hurudana summor de skall muta för att klara sig genom vardagen. Fastän vi inte har problem i samma skala i vårt hemland är principen densamma. Då makten hamnar i fel händer kan demokratin leda till inte bara ett majoritetsvälde, utan också ett förtryck av minoriteter. Känns det främmande och overkligt ? Ifall man föreställer sig scenariot där Päivi Räsänen (KD) skulle ha ett stort inflytande på låt oss säga jämlikhetsfrågor, kan var och en som följt med en av höstens största debatter dra sina egna slutsatser. 80 tusen människors tysta men demonstrativa protest har inte gått obemärkt! Under de inkommande riksdagsvalen har varje myndig medborgare en ytterligare möjlighet att visa vilken riktning det här landet skall ta samt vad vi skall tolerera. Även Svenskfinland går igenom tider av förändring. Såväl dumdristiga som rimliga argument presenteras angående svenskans ställning som ett obligatoriskt skolämne. Dock känns det tidvis som om beslutsfattarna än en gång tappat bort en väsentlig synvinkel. Nämligen elevernas vilja och preferenser ! Det talas om att säkra servicen på bägge inhemska språken, allmänbildning, nyttan av ett nordiskt samarbete samt svenska språkets användbarhet i affärslivet. Dock har konflikten urartat sig och tanken om en kompromiss har runnit ut i sanden. Därför ber jag er läsare, beslutsfattare, lärare, föräldrar, media- kolleger att ta ett steg bakåt och konsultera dem som främst berörs av detta. Nämligen skoleleverna. JOHANNES JAUHIAINEN

2


ELEVBLADET 01/11 Elevbladet är Finlands Svenska Skolungdomsförbunds medlemstidning. FSS har gett ut Elevbladet sedam 1920 under namnet Nordan, Svenska Ungdom, Ung Makt och Elevbladet.

Ledare s. 2 Medverkande s. 4 Förbundsordförande s. 6 Nestors Nördiga Nyfikenheter s.7 Riksdagsvalet s. 8

Var DIN praktik en mardröm? s. 26

- Vad skall man tycka och vem skall man tro på? s. 10

Generalskreterare s. 28 FSS händelser s. 29 Några tankar av en utflyttad finlandssvensk s. 30 Spel- och bokrecension s. 31 Dags att börja motionera s. 34 - FSS målsättningar för regeringsprogrammet s. 11 - Partiutfrågning s.12 - Miljöfrågor i riksdagsval s. 16 - Mot en dynamisk värdefostran s. 17

Ebl likes s.35

Den finska värnplikten är en åsiktsdelare s. 18 Nuorisokonventti s.20 FSS 90-års jubileum s.22

Ansvarig utgivare för Elevbladet: Förbundsordförande Alina Böling Chefredaktör: Johannes Jauhiainen, johannes.jauhiainen@skolungdom.fi Art Director: Malin Aho, malin.aho@skolungdom.fi Tryckt i KSF Medias tryckeri. Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS rf FSS är skolungdomarnas egen intresseorganisation och riktar sig till elever i åk 7-9, studerande vid andra stadiet samt folkhögskolor. Förbundsordförande Alina Böling, 0442778669, alina.boling@skolungdom.fi Generalsekreterare: Emma Mustala, emma.mustala@skolungdom.fi Organisationssekreterare: Cecilia Portnoj, o9644881, cecilia.portnoj@skolungdom.fi Kaserngatan 1 D 65-66, 00140 Helsingfors kansliet@skolungdom.fi www.skolungdom.fi

3


MEDVERKANDE

Pauliina Perkonoja är en 19-åring som studerar sitt tredje år i Finlands äldsta skola, Katedralskolan i Åbo, med ett medeltal på 9.7. Hon har varit medlem i FSS sedan 2007, och sitter med i nuvarande förbundsstyrelsen. Hon skriver även för Åbo Underrättelser, sitter med i Dagsverke rf:s styrelse och vill ha ett ungdomsfullmäktige till Åbo. Pauliina har varit vegetarian sedan sjätte klass, hon gillar att prata högt om sådant som andra inte täcks tala om och tror att hon äntligen vet vad hon vill studera i fortsättningen

Valter Sandell har i flera år varit aktiv inom förbundet på varierande vis. Efter att han erövrat både Helsingfors och Lojo var det dags att styra mot Vasa och klasslärarutbildningen. Med politisk vetskap och intresse kontribuerar Valter främst med ställningstagande texter av mångsidig karaktär. Till detta nummer har han tagit nytta av sin lärarutbildning för att än en gång skapa en tankeväckande, provokativ och upplysande artikel


Förbundsordförande

FinlandUnCut.org? En av de bättre sakerna med Facebook, som i övrigt känns som ett träsk man sjunker in i utan en chans att längre ta sig ur, är att man ju ibland till och med lyckas snubbla över något som är intressant. Några dagar före nyår hade någon av mina Facebook-fränder rekommenderat en kolumn på Taloussanomat med rubriken “Storbritanniens ungdomar hotar att politiseras”. Jag visste redan att de brittiska unga stått på barrikaderna sedan början av december, på grund av hutlösa höjningar i universitetens terminsavgifter (som om inte terminsavgifter i sig själva skulle vara hutlösa), men kolumnen gav en djupare inblick i en mycket intressant folkrörelse. Kolumnen beskrev nämligen rörelsen ukuncut. org som mobiliserat en stor mängd unga som tillsammans i olika delar av landet protesterade mot nedskärningar i den offentliga sektorn. En av bloggtexterna på ukuncut.org är skriven av Anna, en 15 år gammal flicka som kombinerar sitt läsande inför slutproven i skolan med politisk aktivism mot de nedskärningar som kanske kan komma att omöjliggöra hennes egna framtida universitetsstudier. Ukuncut-rörelsens budskap är enkelt: det är orimligt att de “vanliga” skattebetalarna skall betala och lida för en ekonomisk nedgång medan aktörerna i det system som gett upphov till nedgången går fria. Rörelsen har bland annat protesterat utanför klädkedjans Topshop’s butiker. Philip Green som äger kedjan har aktivt förespråkat nedskärningar i den offentliga sektorn medan hans massiva företagskoncerns inkomster går till hans fru i Monaco och således inte bidrar till några brittiska skatteintänkter. Rörelsen ifrågasätter alltså det moraliska i Greens egen verksamhet i en tid då inkomstklyftorna mellan rika och fattiga ständigt ökar. I början av januari firade FSS 90 år och det diskuterades bl.a. om de tider som ansetts “politiserade” och “avpolitiserade”. Det konstaterades ganska snabbt att det egentligen inte finns något som skulle vara mer politiserat än avpolitiserat, även om man kan tala om saker med mer eller mindre politiska termer och bestämma om man vill knyta dem till partipolitik eller inte. Allt är sist och slutligen politik och frågor avgörs alltid med värderingar som kan återknytas till politik. Därför är det ganska intressant att kolumnen jag tidigare hänvisade till hade rubriken “Storbritanniens ungdomar hotar att politiseras”. Politisering går ju inte

6

bara åt ett håll. Skulle de brittiska unga inte aktivera sig skulle det ju vara antingen en signal på att de har samma politiska vilja som den brittiska regeringen eller sedan en ovilja att befatta sig med något som berör en själv och samhället. Båda alternativen står ju ändå för något slag av politiska viljeyttringar. Det är viktigt att komma ihåg att vare sig man har rösträtt eller ej är det omöjligt att frikoppla sig från samhället och politiken. Det mesta som påverkar en här i samhället är något slags resultat av politiska beslut som gjorts någon gång i tiden. Skolan är och har i högsta grad alltid varit ett politiskt verktyg och det är mycket lätt att styra människors framtida välmående och möjligheter med vilken utbildning man garanterar dem. Här i Finland är det inte längre speciellt mycket tid kvar tills folket får gå till valurnorna och välja sig en ny riksdag. Jag är mer än övertygad om att man i nästa riksdagsval väljer hur man fördelar resurser. Precis som i Storbritannien handlar det om man skall skära ner över huvud taget, hur man skall skära ner och vem i samhället det är som betalar mest för de eventuella nedskärningarna. Vill man delta i den upphandlingen lönar det sig helt klart att rösta men nog att också i övrigt vara med och säga vad man tycker. ALINA BÖLING


Nestors Nördiga Nyfikenheter Science Fiction-berättelser som Star Wars, Terminator och Star Trek har visat oss framtider där robotar är en del av vardagen (fastän vardagen i det här fallet ibland kan vara krig). Det finns redan robotar i användning i vårt samhälle, t.ex. i fabriker, men de är inte vad människor tänker på när de diskuterar robotar och möjligheterna för dem i framtiden. Med tanke på den otroliga takt som teknologin går framåt med så kan man fråga sig: kommer vardagen i framtiden att innehålla robotar på det sätt som vi sett i filmer och på TV:n? Om man talar om robotar så kan man dela upp problemen i två delar: mjuk- och hårdvara. Det visar sig att vi faktiskt är ganska långt komna inom hårdvaran; det har robotar som ASIMO bevisat. Det räcker med att söka på Youtube med sökordet “robot” för att finna ett flertal exempel på hur avancerade saker vi redan skapat. Såklart är teknologin ännu inte perfekt, men problemen med hårdvaran är ganska små jämfört med problemen med mjukvaran. En väldigt viktig sak är förflyttning. Där finns det två huvudsakliga möjligheter: hjul och ben. Robotar på hjul är relativt stabila, men de kräver att området roboten rör sig på är anpassat för hjul. För att den skall kunna röra sig fritt i vardagen så krävs det ben. Problemet med ben är att de inte är särskilt stabila. Flera olika lösningar har prövats. Den algoritm ASIMO använder sig av kallas Zero Moment Point. Datorn som styr roboten försöker balansera ut de olika krafterna som påverkar roboten, så att det inte uppstår något moment som får den att ramla omkull. En annan teknik som prövats är Hopping. Ursprungligen utvecklades tekniken för en enbent robot som rörde och balanserade på ungefär samma sätt som en människa på en hoppstylta. Med tiden har man lyckats generalisera processen så att den även fungerar för två och fyra ben. Med hjälp av Hopping har experimentella robotar lyckats springa, hoppa och till och med göra volter. En mer avancerad metod är Dynamisk Balansering. En dator beräknar konstant vart foten skall placeras till näst för att vid-

hålla stabilitet. Robotar med denna teknik kan balansera sig själva när de blir knuffade och kan även hoppa. Problemet med alla dessa tekniker är de alla ännu kräver ett platt underlag; de kan inte processa ojämna underlag. Ett annat problem med förflyttning är att roboten måste kunna uppfatta sin miljö och hur miljön påverkar den. Med sina sensorer måste den kunna bygga upp en modell av det utrymme den befinner sig i och från den modellen sedan dra slutsatser om sin miljö. För den första halvan av problemet finns det redan relativt fungerande lösningar, men den andra halvan är mycket svårare, eftersom den är nära förknippad med tre av de större problemen med Artificial Intelligence, skapad intelligens: inlärning, kunskapsrepresentation och planering. En robot i vardagen skulle möta på så många olika saker att man omöjligt skulle kunna programmera in dem alla färdigt. Därför skulle den först måsta kunna klara av att kategorisera olika saker, inte bara fysiska ting utan även mer abstrakta ting, bl.a. situationer, attribut och relationer mellan olika objekt. Utgående från de exempel den har måste den sedan kunna kategorisera de saker den ser omkring sig och inse vad de har för inverkan på omgivningen, med andra ord lära sig vad de olika sakerna kring den är och gör. Utgående från all denna information så måste roboten sedan klara av att planera sina handlingar så att den uppnår det eller de mål som den givits, i detta fall att ta sig från plats A till plats B. Olika lösningar på dessa problem undersöks hela tiden, och för specifika problem finns det relativt använd-

bara lösningar, men inga effektiva allmänna lösningar av den sort som en robot i vardagen skulle kräva har ännu hittats. En annan sak som krävs av en robot är förmågan att resonera och lösa problem av olika slag. För människor går det lätt, de flesta problemen löser vi helt intuitivt, men att återskapa det med en dator är svårt. Hur representerar man intuition symboliskt? Bl.a. har man försökt med neurala nätverk, algoritmer som försöker härma hjärnans funktion. Andra problem som man stöter på med Artificial Intelligence är förmågan att förstå språk, vilket är nära förknippat med inlärning eftersom en robot i så fall kunde lära sig via läsning, och sociala förmågor så att den kan umgås med människor och förstå dem. Hoppet är att kunna kombinera alla dessa områden jag nämnt för att skapa stark AI, en AI som är lika bra eller bättre än en människa inom alla de ovannämnda områdena. Problemet är det att många av problemen inom AI anses AIperfekta; för att lösa ett av dem så måste man lösa alla. Som ex-

empel kan vi ta översättning. För att översätta en text måste en robot först förstå författarens resonemang (resonering), veta vad som talas om (kunskap) och troget återproducera författarens budskap (sociala förmågor). Om en sak saknas så är den sämre än en människa och har därmed inte en stark AI. När kan vi vänta oss robotar i vardagen som på TV eller i filmer eller är det bara en dröm? Det är främst en fråga om hur mycket förtroende vi har för våra forskare. Tror vi att de kan fortsätta göra framsteg i samma takt som de gjort de senaste trettio åren? Eller tror vi att det finns en viss punkt när saker blir så komplicerade att det omöjligt går att göra några stora framsteg på kort tid? Eller kommer vi att upptäcka något som vi omöjligt kan lösa? Personligen tror jag att stark Artificial Intelligence, skapad intelligens, ännu är långt borta, men vem vet om det kan produceras robotar med en mera begränsad funktionalitet? Skulle inte förvåna mig, men inte är det heller något jag väntar mig se under min livstid. NESTOR KÖHLER

ILLUSTRATION: MALIN AHO

7


8


2011

RIKS

DAGS VALET 9


Vad skall man tycka och vem skall man tro på?  Att vara medborgare i ett demokratiskt land är inte alltid det lättaste. För att delta i val gäller det att känna till vad man själv vill men också vad partierna egentligen vill. Många anser att de budskap partierna kablar ut inför valen ofta är nästintill identiska och ingen vill ta ställning till frågor som lätt kan göra en opopulär. Vad vill partierna? Några av partierna har redan lanserat sina valkampanjer och det går lätt att konstatera att många går till val med ganska okonventionella teman. Samlingspartiet vill profilera sig som ett grönt parti och de Gröna satsar på Finlands lejon som klarast framträdande logo. De budskap som partierna skickar ut strider emellanåt mot deras traditionella profilering. Hur skall man alltså veta vad partierna egentligen vill? Åsa Bengtsson, akademiforskare vid institutet för samhällsforskning vid Åbo Akademi säger att ett bra sätt är att läsa partiernas valprogram som lanseras lite närmare valet. Valprogrammen kommer också att dimpa ner i postlådan hos väljarna.”- Sedan kan man också fundera på vad som inte sägs”. Många partier anlitar ju reklambyråer som producerar budskap som kanske inte alltid helt representerar partierna och deras linje.

Ärlighet varar längst? Efter diverse valfinansieringsskandaler är den finska politikens rykte inte det renaste. På Centerns hemsidor har man gått in för att lyfta fram partiets nya “transparenta” valfinansiering och många kandidater ser det som viktigt att aktivt redovisa den finansiering man fått för sin kampanj. Endast 6% av de finländska unga litar helt på de politiska partierna medan 55% litar ganska mycket på dem.

10

ILLUSTRATION: MATILDA EKMAN


Inför valet kan man fråga sig om partierna medvetet kanske gömmer undan sina linjer i enskilda sakfrågor för att inte tappa understöd.Införandet av terminsavgifter i högskolorna är en fråga som aktivt diskuterats under det senatse året men som inget parti hittills aktivt tagit ställning för. Hur säker kan man då vara att partierna är uppriktiga inför val? “-Det är en svår fråga”, konstaterar Bengtsson. Hon anser att det lönar sig att höra sig för vad partiets linje är och sedan välja en kandidat som följer partiets linje i den enskilda sakfrågan. Bengtsson påpekar också att man om partierna och politikerna inte håller vad de lovar kan kräva ansvar av dem i följande val.

Kan man påverka genom att rösta? Den i november utgivna Ungdomsbarometern 2010 rapporterade att 36 % av de finländska unga var helt säkra på att de skulle rösta i kommande riksdagsval, medan 9 % var helt säkra på att de inte skulle rösta. Senast samma undersökning gjordes 2007 var över 50% av de unga helt säkra på att de skulle rösta. Intresset för att delta i val verkar alltså ha minskat. Kan man påverka genom att rösta, spelar det någon roll vem av de stora partierna som sist och slutligen sitter i regeringen? “-Det är klart att en enskild röst rent matematiskt kanske inte spelar så stor roll, det är väldigt liten sannolikhet att ens egen enskilda röst är den som avgör hela valet” säger Bengtsson. Att det är betydelselöst att rösta säger hon dock inte; “- riksdagen har väldigt mycket makt”. Vem som röstas in i riksdagen och vem som bildar regering spelar alltså också roll. Bengtsson nämner som exempel att den nuvarande regeringens borgerliga profil också märkts i de politik som förts. Betydelsen av vem som sitter i regeringen varierar också enligt Bengtsson från period till period. “- Att rösta kostar inget”, säger Åsa Bengtsson och konstaterar att det är ett av många sätt att påverka politiskt. ALINA BÖLING

FSS

FINLANDS SVENSKA SKOLUNGDOMSFÖRBUND MÅLSÄTTNINGAR FÖR REGERINGSPROGRAMMET 2011-2015

DELAD MAKT OCH DEMOKRATI! •

Elevkårsverksamheten blir obligatorisk i grundskolan.

•Elevkårernas ställning som ett legitimt de-

mokratiskt organ stärks i såväl grundskolan som på andra stadiet

• Demokratiska strukturer som möjliggör hörandet av unga i beslutsfattande på alla nivåer utvecklas och säkras.

EN KVALITATIV, MÅNGSIDIG OCH JÄMLIK UTBILDNING! • Man säkrar att alla former av andra stadiets

utbildningar ger de studerande lika möjligheter till fortsatta studier samt medborgarfärdigheter.

• Studentexamen ersätts med en mångsidigare slututvärdering av gymnasiestudierna.

• Rösträttsålder säks till 16 år i såväl nationella som kommunala val.

TRYGGHET, VÄLMÅENDE OCH SÄKERHET! • Den ekonomiska ställningen för studerande på andra stadiet tryggas genom en grundlig utveckling av studiestödet som även inkluderar en höjning av studiepenningen och bostadstillägget till en nivå som motsvarar reella levnadskostnader. Studiestödet indexbinds och föräldrarnas inkomstgränser slopas.

MÖJLIGHETER, SKYLDIGHETER OCH RÄTTIGHETER -ÄVEN FÖR UNGDOMAR! • Ett dokument som definerar elevers och

studerandes rättigheter och specialbehov i samhällen uppgörs i samråd med skolungdomsförbunden. En skolombudsman tillsätts för att övervaka att rättigheterna åtföljs.

Man säkrar genom olika årgärderallas rätt och möjlighet att genomföra en andra stadiets utbildning.

• Jämställdhetsplaner för skolor och läroin-

• Kvalitetskriterier för en trygg och säker skola.

• Utbildningens avgiftsfrihet på samtliga utbild-

I varje skola finns en heltidsanställd studiehandledare på 200 elever eller studerande. Utöver det skall en kurator, psykolog samt skolhälsovårdare finnas på plats och vara tillgänglig i skolan eller läroinrättningen dagligen. utarbetas i samråd med skolungdomsförbunden.

rättningar blir obligatoriska på samtliga utbildningsstadier och man försäkrar sig om att de existerar och åtföljs i samtliga skolor och läroinrättningar. ningsstadier säkras.

11


VAR STÅR DE I V Att hålla koll på att veta var partierna står i relation till varandra och hur de skiljer sig är inte alltid de lättaste. Därför ställde ebl några frågor till nuvarande riksdagspartier för att veta vad de tycker och tänker om olika saker.

Tvångssvenska?

Borde studiestödet höjas?

Borde homosexuella par ha rätt att gifta sig?

“ - I centern - precis som i de andra partierna - finns det spridda åsikter i frågan. I juni förra året tog Centerns partikongress i Lahtis ställning emot frågan, men i riksdagens behandling har partierts ledamöter fria händer i ifrågavarande fråga och får alltså rösta enligt eget samvete.”

“ - I allmänhet är tjänstgöringstiderna i nuläget passliga. Man kunde överväga förkortandet av en del värnpliktigas tjänstgöringstid med förutsättningen att man säkrar deras fortbildning i deras bereskapsuppgifter.”

Borde den allmänna värnplikten förkortas?

Kunde medborgarlön vara ett fungerande koncept? 12


VILKEN FRÅGA? “ - I fortsättningen måste studiestödssystemet utvecklas så att det sporrar till heltidsstudier och snabbare studier. Det har redan skett förbättring: den sittande regeringen har under denna valperiod höjt studiestödet med 15 procent och höjt inkomstgränserna från ungefär 505 euro till 650 euro.”

13


1. Vilka skatter skulle ni vara beredda att höja ? 2. Med hurudana metoder kunde partipolitiken öka den samhälleliga toleransen ? 3. Skulle Finland kunna ha nytta av ett NATO medlemskap ?

1. Skatter behövs för att täcka samhällets utgifter och beskattningen ska också användas till att jämna ut inkomstklyftor och styra människornas beteende i en vettig riktning. Vi kan höja kapital-, egendoms- och miljöskatterna. 2. Genom att göra klart att rasism inte kan tolereras i någon form. Alla ska ha samma rättigheter och skyldigheter och ingen får diskrimineras på basis av härkomst eller hudfärg. Vi måste arbeta för att skapa goda förutsättningar för invandrare att integreras i Finland. Samtidigt måste vi förutsätta att invandrarna själv är aktiva. Det är också viktigt att partierna visar exempel och försöker locka invandrare med i sin verksamhet och uppmuntrar dem att ställa upp i val som kandidater. 3. Nej. Finland sköter själv om sitt försvar. Ett väl fungerande samarbete med NATO-länderna förutsätter inte medlemskap i den militära alliansen.

1. Hela skattesatsen borde höjas måttligt för att bevara välfärdstaten och bromsa skuldsättningen. Skattehöjningarna borde riktas så att de inte hindrar finskt arbete och företagsamhet. Beskattningen av alkoho, tobak, sötsaker samt läskedrycker kunde gradvis höjas. Sötsaksskatten borde omvandlas till sockerskatt. Vårt mål är en enhetlig, tillräckligt hög alkoholbeskattning på hela EU området. Man borde ta i bruk en försäljningsvinstskatt för kortvarig egendom och en valuta- och börsskatt för att hindra spekulationer och ge staten mer inkomster. Vi föreslår att försäljning av börsnoterade aktier borde beskattas med en skatt på 0,1 %. Då det gäller valutaskatten strävar vi efter en internationell sådan. 2 I samband med integration vill en invandrare slutligen känna att Finland är ett hemland, inte ett främmande land. Integrationen främjs då man behandlar en invandrare i första hand som en människa som har samma rättigheter och skyldigheter som en infödd finländare. Det är viktigt att integrera de invandrare som stannar i vårt land så snabbt och väl som möjligt. 3. NATO samarbete är till nytta. Ett medlemskap skulle kunna föra mer sig mer skada än nytta

14

1. Kapitalskatterna, de borde beskattas progressivt precis som inkomstkatterna. Det är inte rätt att de allra rikaste betalar mindre skatt än andra. Dessutom vill vi instifta en finansmarknadsskatt (Tobins skatt och börsskatt) och Windfall skatt för vinster skapade av utsläppshandeln. Vi vill återföra företagens FPA avgifter och progressiv förmögenhetsskatt. Vi motsätter oss höjningar av mervärdeskatterna, då priserna höjs lider låg- och medelinkomsttagarna mest. 2. tällä hetkellä maahanmuuttaja Helsingissä kokee rasismia miltei päivittäin, mikä osittain myös näkyy työmarkkinoilla. Alla skall ha samma rättigheter och skyldigheter. Då man lyckas öka sysselsättningen och utrota ojämlikheten, försvinner också en stor del av rasismens grogrund. 3. Nej. I sikte för Finland finns inte beväpnade konflikter ifall vi håller oss oavhängiga. Natos medlemsländer deltar i motsats till det oavbrutet i konflikter och krig. Oavhängighet är ekonomiskt, moraliskt och för säkerhetens skull det bästa alternativet, i världen behövs också länder som inte automatiskt är parter i en kris

1. Nästa valperiod måste man satsa i första hand på tillväxt och sysselsättning. Antagligen måste också hela skattesatsen höjas måttligt. För centern är beskattningens rättvisa en viktig fråga. Vi är redo att höja de indirekta skatternas, närmast momsens och kapitalskattens höjning på ett rättvist sätt. 2. Politik måste utgå från medborgarnas jämlikhet och respekten av de mänskliga rättigheterna i alla situationer. Dessa utgångspunkter styr centerns politik. Rasism är inte acceptabelt i någon form. Politikerna påverkar också med sina egna exempel och budskap i vardagliga situationer. 3. För Finland är också i framtiden ett pragmatiskt fredsbaserat NATO samarbete det bästa alternativet. Ett NATO medlemskap skulle inte föra med sig sådana nyttor på grund av vilka vi skulle behöva ändra på vårt lands nuvarande försvarspolitiska linjedragningar


1. Vi är beredda att höja kapitalskatten, konsumtionsskatter, energiskatter och mervärdesskatten i en viss utsträckning. Skattepolitiken måste sporra till arbete.

1. De tre främsta sätten samlingspartiet understöder säkrandet av välfärdssamhället i framtiden är 1) ett bättre arbetsliv där där man orkar göra längre arbetskarriärer men hjälp av vilka vi samlar ihop de skatteeuron välfärdssamhället behöver. 2) En kommunreform som minskar på antalet kommuner och höjningen av dreas utgifter samt höjandet av produktiviteten på offentlig service. 3) En skattereform som stöder tillväxt och sysselsättning. Det är ändå ärligt att konstatera att man möjligen måste ta till nedskärningar och skattehöjningar. Samlingspartiet kommer att lansera sitt alternativ för förnyandet av beskattningen i början av nästa månad.

2. Vi har alla ett ansvar att genom vårt beteende och våra uttalanden minska på rasismen. För SFP som ett liberalt parti har det varit naturligt att ta ansvar för en en mera human flykting- och invandringspolitik. Vi ställer i det här valet upp många invandrare och flyktingar som kandidater och vi vill att alla skall känna sig välkomna i Finland. Allas släkter har ju flyttat till Finland, endel lite tidigare och andra lite senare men ingen har vuxit upp som en svamp ur marken och kan påstå att det är sitt land.

2. Partiernas samhälleliga uppgift är att förutom att sköta hela folkets gemensamma frågor också föra en fördomsfri och öppen diskussion om olika saker, till exempel invandring. Tolerans främjer man genom att ge olika åsikter rum och värde. Det är naturligt att partierna och genom det riksdagsledamöternas uppgift också är att genom lagstiftningen säkra att människor är så jämlika som möjligt. Till exempel så förbjuder arbetsavtals- och jämlikhetslagen diskriminering på arbetsplatsen och anställningar på basis av hudfärg eller annan utvärtes faktor.

3. Genom att vara med i Nato skulle Finland ha en möjlighet att aktivare delta i de diskussioner som förs internationellt om säkerhetspolitiken i världen. Speciellt nu efter att Natos och Rysslands förhållande förbättrats kunde det medföra fördelar att sitta med vid borden där besluten fattas. Sedan måste man avväga ifall fördelarna väger tyngre än nackdelarna.

3. Ja. Samlingspartiet har redan länge varit av den åsikten att i framtiden skulle ett medlemskap i NATO stärka Finlands säkerhet och internationella ställning. Finlands försvar och de lösningar som görs för det kräver ett brett stöd bland medborgarna. För ett NATO medlemskap behövs ett klart stöd av statsledningen, riksdagen och medborgarna.

1. Kapitalskatterna, eftersom beskattningen nu inte är tillräckligt progressiv. I allmänhet borde man kunna höja de skatter som berör de rikaste eftersom beskattningen borde fungera enligt var och ens betalningsmöjligheter. 2. Vardags toleransen ökar ifall man diskuterar om faktorer och fenomen med deras riktiga namn. Invandring- och integreringsfrågor borde tas med i den politiska debatten på ett öppnare sätt än förut. Inget blir bättre av att tystas ner. 3. Nej, eftersom det skulle försvaga viljan att försvara sitt fosterland. I det långa loppet skulle det göra värnplikten mindre populär vilket har sina risker då vi upplever att den är kärnan i den militära säkerheten. Då det kommer till kritan är det finkändare som försvarar detta land och ingen annan.

1. Vi vill lyfta fram beskattningen inom ramarna för konsumtion och miljön. Till skatter som är värda att lyfta hör bland annat mervärdeskatten samt beskattningen för korttidsanställda. 2. Vi har förberett flera förslag för att förbättra invandrarnas situation. Problemen har ofta väldigt vardagliga lösningar så som sysselsättning och språkstudier. En metod att undvika rasism på arbetsmarknaden kunde vara anonyma arbetsansökningar. De gröna har även strävat efter multikulturalism inom partiet vilket gett många invandraren möjligheten att kandidera i val. 3. Vi ser inte att ett NATO medlemskapet som en nödvändighet

15


MILJÖFRÅGOR I RIKSDAGSVAL Vi vill ha ett samhälle som är hållbart och lyckligt. Ett samhälle med bättre boende, bättre isolering och miljövänligare energiformer. Ett samhälle med bättre möjligheter att röra sig genom stark utveckling av kollektivtrafiken och med beskattning av privatbilism, speciellt i städer, kombinerat med tätare och bättre stadsplanering. Ett samhälle med godare och hälsosammare mat och färre men bättre produkter, som kan repareras och hyras. Vi vill ha ett rent och välmående Östersjön och en omgivning som inte är kemikaliserad. Det vi har nu är en regering som för samhället i motsatt riktning. De nuvarande besluten innebär att klimatförändringen kommer att vara massiv. Klimatförändringen kommer att göra matproduktionen svår, störta den globala ekonomin i en aldrig tidigare skådad kris och ta livet av minst en tredjedel av alla arter. Vad gör då regeringen? Den står för en blandning av otillräckliga och direkt

ILLUSTRATION: SHLOMASTER/ STOCK.XCHNG

negativa åtgärder. Ett exempel på den värsta är inmatningstariffen för torv, som innebär att den finska staten betalar extra för energi producerad genom en energiform som är värre än kol. Exempel på otillräckliga åtgärder är den allt för svaga ökningen av skogsskyddet och den otillräckliga nedskärningen av koldioxidutsläppen. Regeringen har inte lyckats föra framåt skyddet av Östersjön och har nedmonterat miljöförvaltningen delvis. Det är dags att ändra på allt detta. Vi kan börja med att stifta en klimatlag. Klimatlagen definierar mängden utsläpp som skall minskas varje år, i enlighet med den senaste klimatvetenskapen. Sedan är det upp till riksdagen och regeringen att bestämma hur minskningarna ska uppnås. En klimatlag visar att vi menar allvar i fråga om klimatpolitiken. Hur får vi en klimatlag? Genom att göra klimatet till en valfråga, och stöda partier och kandidater som stöder en klimatlag. Då dessa partier vinner

valet kan de diktera vad som kommer med i regeringsprogrammet. Regeringsprogrammet definierar mycket långt vad som kommer att göras under den fyra år långa riksdagsperioden. Räcker det med en klimatlag? En klimatlag är egentligen ett sätt att definiera ett maximum av utsläpp, och metoderna för att hålla sig inom det. Samma princip kan och bör användas i fråga om östersjön eller kemikalier eller förbrukningen av naturresurser. Det behövs också klara ställningstaganden för artmångfald i form av pengar. För att utvidga och sköta nätverket av naturskyddsområden samt för att skydda hotade arter och naturtyper bör det beviljas tilläggsfinansiering om mist 100 miljoner euro per år. Vi behöver också en riksdag som använder sig av andra måttstockar än bruttonationalprodukten för att utvärdera och mäta den samhälleliga utvecklingen, ett alternativ är Genuine Progress Indicator (GPI)(se flera av miljöorganisationernas krav på www. naturochmiljo.fi).

Vad skall du då göra, och jag för den delen? Det minsta du kan göra är att gå och kolla vilka kandidater som stöder en klimatlag på polttavakysymys. fi, och skriva meddelanden till de kandidater som inte ännu har uttryckt sitt stöd för lagen. Det är också viktigt att man inte nöjer sig med bara detta. Att rösta är viktigt men ännu viktigare är att man har bestämt sig att leva enligt sina värderingar också på en samhällelig nivå, och aktivt påverkar så att samhället ser ut så som man vill ha det. På den ovan nämnda hemsidan finns tips hur man kan gå vidare. Ta den makt som tillhör er. Om någon säger åt er att ”ni är morgondagens beslutsfattare”, så då ska varningsklockorna ringa, ni kan börja bygga barrikaden och tända på molotovcoctailen. I klarspråk betyder det ”låt oss i fred besluta några år till, ni får nog sen...någon gång”. Det är vårt ansvar att sakna tålamod. JONAS BISTRÖM


Mot en dynamisk värdefostran Politik är som värst när den framställs som ett spektakel man inte kan rubba. Att sitta i riksdagens läktare och följa med en frågetimme under en lektion i samhällslära är ett praktexempel: de talar, vi lyssnar och antecknar. Denna framställning av politik är inte bara tråkig, utan även passiverande. En total U-sväng är en nödvändighet. I denna tid av sammanvävda kriser kunde skolans samhälleliga roll som värdefostrare framhävas. Värden, som demokrati, skall inte förstås som lösryckta ur den materiella verkligheten. Vi vill behålla och stärka demokratin, vilket innebär autonomi och reell kontroll över våra egna liv. I värsta fall blir värdefostrans funktion att upprepa fraser om ”demokrati” och ”aktivt medborgarskap” utan att binda det till en relevant politisk kontext som ger begreppen substans och innehåll. Med värdefostran menar jag alltså inte tomma begrepp, utan redskap och verktyg som

hjälper att förstå, analysera och förändra samhället. Det är dags att ta läroplanens linje om att fostra med betoning på demokrati, mänskliga rättigheter och miljömedvetenhet på allvar. I Megafoni 2/10 skriver Petter Nilsson: ”Det finns idag en hysterisk diskurs kring demokrati, där varenda politisk handling ”i förlängningen” sägs kunna hota grundläggande demokratiska värden”. Utrymmet för progressiva rörelser har minskat fatalt, och det målas upp närmast absurda hotbilder om hur progressiva politiska projekt i förlängningen kan leda till en anti-demokratisk utveckling. Diskursen och kriserna har ett samband, och skolans samhälleliga uppgift som värdefostrare hamnar i en knepig situation. I pamfletten Radikaaleinta on arki skriver Tero Toivanen att socialisation inte är det primära målet, utan vänder upp och ner på det hela och föreslår motståndets pedagogik som ifrågasätter, strävar till att

förstå samhället och fostrar till gemensamt ansvar – vilket i sin enkelhet innebär att ingen blir lämnad utanför, att solidariteten betonas. Det innebär ansvar för sig själv och för andra, en frigörelse från den ansvarslösa och barbariska konkurensen som kapitalismen erbjuder. Toivanen skriver att kommande generationer skall själva bygga livsformer och politik som eliten och gamla generationer anpassar sig till – inte tvärtom. Uppgiften är svår, men vi har inte råd med en enda ”förlorad generation” till. För att uppnå en ny form av värdefostran som har dynamik och slagkraft krävs en utbildningspolitisk vändning. Den uppkommer inte automatiskt eller på beställning av utbildningsministeriets rationella tjänstemän. Nya sammansättningar med gemensamma visioner är första steget i förändringen det utbildningspolitiska fältet. VALTER SANDELL


Den finska värnplikten är en åsiktsdelare För vissa är det något att se fram emot. För andra är det ett irriterande tvång som försvårar studierna samt det sociala livet. Dock har det skett en kulturrevolution inom värnplikten. Patriotismen har fått en allt mindre betydelse. Beväringen och civiltjänstgöraren tänker allt mer på hur han/ hon skulle kunna utvinna den största möjliga lärdomen och nyttan under sin tid som beväring. I affärslivet anses försvarsmaktens ledarutbildning vara väsentlig eftersom en förman inom ett företag ofta torde vara kapabel att leda arbetsgrupper av olika storlekar. Utöver det innebär militärtjänsten nuförtiden mycket mer än springande i skogen. Beväringen har möjlighet att tjänstgöra som bland annat journalist, grafisk designer, kock, musiker i regementets orkester samt läkare. Ifall beväringen har en

Fastän Eriks familj inte pressat honom till att göra ett val mellan civiltjänst eller tjänstgöring för försvarsmakten var det inte ett svårt beslut: ”Många av mina kompisar gjorde civiltjänst men för mig var det klart att jag skulle rycka in i det militära” Erik insåg den fördelen som även många arbetsgivare gör: Försvarsmaktens ledarutbildning kan vara en stor fördel på arbetsmarknaden. Han påpekar även att väldigt få rekryter var motiverade av patriotism utan främst av själva upplevelsen. Efter tjänsten finner sig Erik självsäkrare och klart mer förberedd när det kommer till t.ex. praktiska engagemang. ”Dessutom kan man nog säga att man lär sig en hel del om sig själv. Då man ständigt trotsar sina egna gränser och tampas med både fysiskt och psykiskt svåra situationer finner man ständigt nya sidor i sig själv. ” De tunga upplevelserna varierar från flera dagar i skogen med knapp föda till längtan efter familj och vänner. Samhörigheten som bildas då en grupp delar dylika upplevelser är unik. Det skapas ett starkt samband individerna emellan på både gott och ont. Karaktären i denna anda är av en helt annan natur än andan i en grupp som t.ex. varje söndag samlar sig för att avnjuta ett parti schack eller backgammon. Den 9.1.2011 publicerade Helsingin sanomat en artikel på sin webbtidning där Finlands beväringsförbund (Varusmies liitto) ville göra militärtjänstgöringen mer lukrativ för kvinnor. – ”Beväringsförbundet önskar att även landets kvinnor skulle få ett upphovsbrev där det skulle klargöras hur värnplikten för dessa skulle gå till och när den kunde påbörjas”. Erik tycker att önskemålet i sig är kluvet. ”Jag tjänstgjorde själv med en del kvin-

18

talang samt intresse i någon av de ovannämnda rekommenderar jag starkt att överväga även dessa alternativ. Att hitta en arbetsplats med dylika aktiviteter som inom civiltjänsten är också möjligt. Journalistiska erfarenheter kan du få som civiltjänstgörare vid tidningen ”Ny Tid” och ifall film intresserar är det riksomfattande filmarkivet kanske något för dig. Dessutom har civiltjänstgörare allt mer tid för sina sociala relationer (familj samt vänner) eftersom civiltjänsten ofta utförs under kontorstid. Militärtjänsten på en brigad erbjuder dig däremot en unik upplevelse som du garanterat inte kan få någon annanstans.

Erik Stadigh • född år 1990 från Norsen år 2009 • Utexaminerades en 2009 • Ryckte in sommar plikt sommaren rn vä • Avslutade sin 2010 matematik på • Studerar numera tet Helsingfors Universi

Vi tackar Erik för intervjun och önskar honom lycka till inför framtida yrkesval och hoppas att ledarutbildningen kommer till nytta för honom.

nor i reservofficersskolan och enligt mig så är de välkomna så länge det klarar sig, men att ytterligare göra militärtjänsten lättare för kvinnor är något som jag förhåller mig skeptiskt till. Lockande, ja varför inte, men det behöver väl inte betyda att själva nivån på tjänsten borde sänkas” Erik ser framtiden för den finska försvarsmakten som en kortare tjänst i allt mindre skala. Dessutom skulle det vara bra ifall rekryteringen skulle vara mer selektiv. På detta vis skulle de som motsätter sig tjänstgöringen inte tvingas att vara sitta inne på brigaden ett helt år, vilket fallet har varit för ett antal rekryter.

Hector Köhler har alltid haft ett brinnande intresse för konst i alla dess former inklusive musik, film och bildkonst. Då det kom till att göra ett val mellan civiltjänst eller tjänstgöring på en brigad var det flera faktorer att ta i beaktande. Jag valde civiltjänst främst på grund av etiska skäl, men även på grund av lättja och bekvämlighet. För mig var armén aldrig riktigt ett alternativ utan jag hade bestämt mig en god stund tidigare för att göra civiltjänst. Hector är lyckligt lottad och har i sitt arbete behandlats på samma sätt som de övriga anställda. Dock var tyvärr situationen en helt annan då t.ex. Hectors bror gjorde sin civiltjänst-


göring. Personalen på yrkesinstitutet Practicum hade nämligen för sig att en civiltjänstgörare är som en extra arbetare som ska vara färdig att komplettera uppgifter av alla slag, fastän arbetsplatsen ursprungligen bundit sig till vissa bestämda arbetsuppgifter. Till fördelarna räknar Hector upp de friheterna som följer med tjänsten: ”att få sova hemma egen säng varje kväll, se vänner och familj och kunna röra sig fritt när jobbdagen är slut. Dessutom tycker jag att 12 månader är en rätt rimlig tjänstetid”. Utöver det påpekar Hector att tjänsten i fråga väl fyller förväntningarna; trevliga människor samt en god arbetsanda trots att arbetsdagen ibland är för slapp. När det kommer till lärdomarna lyfter han fram en stor dos finsk filmhistoria samt hantverket han fått vara med om. ”Det har varit mycket fixande, i somras byggde vi t.ex. en biosalong” Den 30 dagar långa förberedande skolningen var en mindre givande upplevelse. Det är lätt att förstå eftersom man skulle kunna tänka sig att det inte krävs en månad för att gå igenom ens rättigheter som civiltjänstgörare om och om igen. Vad det kommer till den allmänna värnpliktens framtid tror delar Hector den uppfattning som även många andra gör.

Hector Köhler • Skrev studenten våren 2009 i Lärkan . • Inledde civiltjäns ten 8.3.2010 på Siv arikeskus • Inledde sin civilt jänst den 9.3 i Eläv än kuvan museo (KAVA) . • Avslutar tjänsten 20.3 2011. • Börjar hösten 20 11 studera vid fria konstskolan på Kabe lfabriken.

Jag tror att allt fler och fler kommer bli öppnare för tanken om att göra civiltjänst trots att armén fortsättningsvis kommer att dra hem en klar majoritet av de som uträttar sin värnplikt, säger Hector. Vi tackar Hector för intervjun och hoppas på att var och en som löper under den allmänna värnplikten hittar en så pass givande post som möjligt oberoende var och i vilken form tjänsten fullgörs. JOHANNES JAUHIAINEN

Svarta svanar och guldfiskar i glasskål Härom dagen såg jag Darren Aronofskys femte långfilm, Black Swan. Det är en film med ett tragiskt slut. Det är också en film om ihärdig strävan efter perfektion. En målsättning som skall uppnås på bekostnad av mycket. På sätt och vis är filmen troligtvis en rätt så realistisk skildring av balettvärlden, åtminstone vad gäller dem som tillhör danseliten. Samtidigt är den bara en ful saga om svarta svanar som genomgår en stenhård tävlan om första pris. Det är ju i och för sig banalt att så många sysslar med samma sak – kämpar för att bli perfekta, speciellt då vi samtidigt konstaterar att det inte existerar fullkomliga människor. Och hur definierar man perfektion till att börja med? Tidigare idag satt jag med en grupp tonåringar och diskuterade tankar vi har om oss själva, både positiva och negativa. En övning vi gjorde visade att hälften av gruppen tänkte överlägset mer negativt om sig själv, medan andra halvan av gruppen hade samlat på sig mer

ILLUSTRATION: TAIKA MANNILA

positiva tankar. De negativa tankarna handlade ofta om kropp och utseende. En pojkkompis berättade för någon dag sedan att han gått ner tio kilo på en kort tid. ”Nu tycker alla om mig tio kilo mer”, menade han ironiskt. Vi fnissade lite. Så är det ju inte. Din

Sluta panta chatten, yle.x2m. fi/slutapanta är öppen må-ons, samt lördag från kl. 19-22.

personlighet förändras inte trots att du väger tio kilo mindre. Om den gör det, lär det vara mot det sämre – det vill säga om du till exempel svälter din kropp. Man brukar inte vara en särskilt kul typ om man konstant går omkring hungrig. Jag vet, det är svårt att tycka om sig själv hela tiden. Samtidigt blir livet så mycket lättare, om du drar ner lite på de där kraven, är lite snällare och tillåter dig själv sådant som är bra för dig. Det är definitivt bra att ha målsättningar och att vara målmedveten, misstolka mig inte. Men en konstant strävan mot felfrihet blir mest bara fåfängt. I en bok jag läser för tillfället menar tolvåriga Paloma Josse följande: ”Folk siktar mot stjärnorna och slutar som guldfiskar i en glasskål. Jag undrar om det inte vore lättare att redan från början förklara för barnen att livet är absurt.” Jag gillar Paloma. FRIDA WESTERBACK

19


Kiviniemi mottar propositionerna av Miika Tomi och Ella Tarmo.

Kansallinen Nuorisokonventti 2010 Den 16-18.10 samlades över 90 unga i åldern 14-29 från hela Finland i Helsingfors för att delta i Kansallinen Nuorisokonvetti 2010, dvs. ett nationellt ungdomskonvent. Evenemanget ordnades av bl.a. Finlands Ungdomssamarbete Allians rf med över hundra medlemsorganisationer, Statens delegation för ungdomsärenden Nuora samt Centret för internationell mobilitet och internationellt samarbete CIMO. De två första dagarna spenderades vid ha-

20

vet i Konferenshotellet Rantapuisto i Nordsjö, där också övernattningen skedde. Den första dagen inleddes med inspirerande tal av Europaoch invandringsministern Astrid Thors, Nuoras generalsekreterare Liisa Sahi, direktören för undervisningsministeriets ungdomsenhet Olli Saarela samt riksdagsmannen Erkki Tuomioja. Thors var glad att så många även från den äldre generationen känner igen Allians,

men att mången finländsk politiker undrar hur organisationer och fria föreningar orkar. Hon beklagade sig också över att finländarna är ganska så ensamma, och att vi lever i ett instant-samhälle där man borde få allting genast. Tuomioja påminde lyssnarna om varför vi har EU från början, men att det inte räcker med att rädda bara Europa. Frågan som ska besvaras är, om världen ännu kan räddas? Befolkningsökningen

är enorm, och vi har använt råvaror fel efter industrialismen. Även om man inom ett par årtionden tvingas anpassa vår levnadsstil till att bli ekonomiskt hållbar, vet man inte ännu om det är möjligt. Tuomioja tog även upp globaliseringen, och konstaterade att det är ett fenomen som inte kan styras demokratiskt. Han nämnde även att hälften av EU:s budget far till lantbruksstöd, medan en från publiken kommenterade att EU har


Astrid Thors

en mindre budget än staden Paris. Tuomioja ifrågasatte även varför vissa beslut inte bara kan tas i Finland, utan måste föras via byråkratin i EU och Bryssel vilket kostar pengar och är onödigt i vissa fall. Höstens Facebook-flopp där långt över 100 000 personer stödde en generalstrejk som kulminerades i att under trettio personer samlades på riksdagshusets trappa togs upp av många talare. Detta bevisar att det krävs lite mer än FB-grupper för att organisera sig. Under paneldebatten om deltagande och påverkningsmöjligheter på söndagsmorgon med bl.a. Fatbardhe Hetemaj och Tomi Kiilakoski, togs även de sociala mediernas växande andel upp. Allt flera försöker påverka via internet där informationen svämmar över. En fråga som aktivt debatterades var om det faktiskt är svårt att få information om t.ex. politiska

beslut i Finland, eller om det beror på lathet eller okunskap? Även utgångspunkterna för att påverka är mycket stora, eftersom det ändå är kapitalet, åldern och kontakterna som styr mest. Och om man inte använder sina rättigheter, är det någon annan som gör det. Man frågade sig också om Greenpeace:s demonstration på Samlingspartiets partimöte var berättigad eller inte. De två första dagarna diskuterade man i mindre grupper om olika teman som t.ex. sysselsättning och företagsamhet, mänskliga rättigheter och likaberättigande samt kreativitetens Finland. Målsättningen vara att komma fram till fyra olika propositioner med en målsättning och en lösning som man sedan skulle rösta om den tredje dagen. Varje tema behandlades av tre grupper, så det gällde att kunna motivera sin egen tes så att de andra röstade för den. Vilka orättvisor, problem eller idéer inom temat man ville grunda sina propositioner på var fritt, men de baserade sig ofta på problem som man brainstormat fram tillsammans. Även om många tankar och idéer kändes bra, kunde man inte låta bli att känna sig frustrerad och stressad. Kravet på att komma på en lösning till t.ex. ett så pass stort problem som fattigheten i världen på en knappa halvtimme kändes övermäktigt. Det var nästan som att man blev pessimistisk och kände att man endast målade upp ideal, inte konkreta lösningar. I bakhuvudet fanns ändå tanken på att alla resultat överräcks till personer i hög maktposition, och det faktiskt kan bli något av det hela. Ett genomgående tema var arbetslösheten hos unga i Finland,

Erkki Tuomioja som är hög trots att den minskat den senaste tiden. Det relativa arbetslöshetstalet bland 15–24-åringar var i oktober 18,7 %. Globalt sett är problemet också stort. Hälften av världens befolkning är under 25 år, och 50% av dem lever på under 1$ per dag. Det finns ca 1.8 miljarder arbetslösa 15-24-åringar. Inom 10 år kommer 1.3 miljarder under 30-åringar att vilja arbeta, men bara 300 miljoner får jobb. Dagarna fylldes ändå inte bara av debatt, politik eller kaffeservering med två timmars mellanrum. Den ena kvällen hade man möjlighet att se dokumentären “The Age of Stupid”. Den handlar om varför människan inte klarade av stoppa den globala uppvärmningen vars konsekvenser lett till att världen gått under år 2055 i filmen. Andra kvällen spenderades på restaurang-bar Virgin Oil Co. där bl.a. kända beatboxaren Felix Zenger uppträdde. Under den tredje dagen samlades alla i det pampiga Ständerhuset i Helsingfors centrum. Där hördes korta presentationer om de närmare hundra olika versionerna man kommit fram till. Av dem valdes slutligen 32 propositioner genom röstning, 4 från varje enskilt tema. Man kom bl.a. fram till att studiestödet ska indexbindas, mera arbetslivs-, företagsamhets-, och samhällsuppfostran ska införas på alla stadier, kommunerna ska se till att alla har rätt till en hobby, man ska öka andelen förebyggande missbrukarvård samt att upprätta lagligt bindande internationella spelregler för att trygga en hållbar utveckling och skapa gröna arbetsplatser. En het potatis var frågan om rösträttsåldern, och

Mari Kiviniemi

trots motstånd från speciellt de äldre deltagarna röstade man för att rösträttåldern ska sänkas till 16 redan till valen år 2012. Detta är även något som FSS aktivt jobbar för, och frågan behandlades också under höstens Demokratiseminarium i Helsingfors. Slutligen överräcktes högtidligt resultatet, alla propositioner man kommit fram till, till statsministern Mari Kiviniemi, som också höll ett avslutande tal inför de unga. Hon tog speciellt upp rättvisa mellan generationerna och pensionsbomben. Man måste skapa ett samhälle där dagens generation har minst lika bra förutsättningar som den tidigare. För att förverkliga jämställdheten måste man se på de politiska besluten vertikalt, alltså hur de kommer att påverka i framtiden och vad de betyder för människor som inte ännu är födda. Finland är först i världen med att bemöta förändringen i åldersstrukturen. Den minskande andelen arbetstagare har allt flera åldringar och ökade kostnader att ta hand om. Avbetalningen av statsskulden kan inte heller skuffas över på följande generation. En viktig lösning är att förlänga arbetskarriärerna. Kiviniemi betonade också att det finns potential i varenda ung person, och att dialogen mellan beslutsfattarna och de unga måste förstärkas. Målet är att öka förståelsen för den gemensamma strävan samt förena generationerna till att verka för Finlands bästa. Hon bad lyssnarna att komma ihåg att de har både en frihet och rätt, men också ett ansvar och en skyldighet. Dessa ska de ska använda klokt. PAULIINA PERKONOJA

21


FSS 90 års- jubileum generationer för att m festa och utbyta idéer. Den sjunde januari 2011 var en stor dag för alla FSS:are. Då firades nämligen förbundets 90 år långa existens. Förbundets verksamhet har under åren sett olika ut och många gånger gått upp och ner. Ibland har man fått klara sig med mindre pengar, och dagens massiva förbundskansli skulle på 40-talet varit en vild utopi. Faktum är, att trots sina 90 år är de finlandssvenska elevernas fackförbund fortfarande en rörelse som grundar sig på värden som rättvisa och förnuft. Seminarium i SFV salen Klockan 12.00 har seminariets gäster tagit för sig av både kaffet och wienerbröden. Rummet är fylld av en varm stämning och fraser som ”morjens morjens” och ”sidu dig ha man ju int sett på länge” används flitigt. Gästerna utgörs av såväl nuvarande FSS:are som forna FSS:are ; allt från skådespelare och journalister till tjänstemän och politiker. Fastän det förekommer mycket small-talk märks det på platsfördelningen att varje årtionde intagit sin egen plats inför föreläsningarna. Förbundets ordförande Alina Böling inleder seminariet med ett förtrollande tal om såväl förbundets historia samt hur det inom varje organisation finns olika typer av medverkare. Som så många andra fenomen och förbund har även FSS upplevt en stor och en liten historia. Den lilla handlar ofta om enskilda personers utveckling, stämningar i kärngruppen men också det som ofta glöms bort. Ja, det finns faktiskt de som blivit glömda trots att de arbetat dag och natt för ett gemensamt mål. Inom FSS går denna person vid namnet: Faster Else/ Else Groth. Det krävs en gigantisk insats för att hålla ett förbund av FSS storlek igång. Denna insats kommer

22

från flera olika håll, och alltför ofta glömmer man en del av dem som dragit sitt strå till stacken.

Faster Else i teaterns värld Teater Mars har under föregående höst gjort en pjäs om en av de grundande medlemmarna av FSS, Else Groth. Passligt nog framfördes också en scen ur pjäsen som framställer FSS grundande och de första tiderna i förbundet under seminariet. Scenen driver med personlighetstyper som ofta förekommer på möten vare sig det

är fråga om ett husbolagsmöte eller en organisations styrelsemöte. Budskapet som förmedlades

förutsägbar. En annan faktor som Joakim Groth kunde ha finslipat var humorn. Som alltid, (hänvisandes

var både väsentligt och tilltalande, i synnerhet som hårt arbetande personer inte nödvändigtvis är de mest framstående i historien. Tyvärr går det inte att tala lika gott om hur själva scenen framfördes. Jag är säker på att skådespelarna i sig hade haft potential till någonting mer vågat. Dock var dramaturgin och regin någonting som i detta fall haltade. Karaktärerna förblev ytliga och handlingen

till ett alltför vanligt fenomen inom finlandssvensk teater) , så var det fråga om lättsinniga och prutthurtiga skämt som inte krävde mycket tankeverksamhet.

Historier från förbundets förflutna För att förstå nutiden borde du förstå historien. Birgitta Ulfsson verkade som generalsekreterare år 1945. Då var tiderna verkligen


samlade minnas, annorlunda. Förbundet saknade kansli och mötena ägde rum både hos aktiva medlemmar men även i t.ex. Norsen och Lärkan. Det var tider som präglades av både utegångsförbud samt dansförbud. Det är intressant med förbud, vare sig det är frågan om år 1945 eller 2011 så finns de och bryts. Allt blir ju lite mer spännande då det blir förbjudet och i synnerhet då det övervakas. -”Jag minns själv då jag var

lanrum av personliga bekännelser präglades retoriken av hennes skådespelabakgrund. Det är en sak att kunna skriva ett bra tal men en helt annan att kunna framföra det på ett betagande, lättsamt och tilltalande sätt som Ulfsson gjorde. Björn Månsson, FSS förbundsordförande 1971-1973, numera generalsekreterare för Svenska Riksdagsgruppen berättade kort om FSS mest politiska tider under 1970-talet. Eran präglades av

på väg hem från en dans ackompanjerad av en ung herreman. Eftersom gatorna var tomma visste jag att vår hemfärd ägde rum efter att utegångsförbudet trätt i kraft, men trots det såg jag inte en enda jävla pollare på gatorna! Man skulle kunna tycka att ifall de nu finns ett förbud så borde det väl övervakas också”. Fastän Birgitta Ulfssons tal var långt och avbröts med jämna mel-

protokoll, manifest och aktion. Det var, precis som i det övriga samhället, en tid av politisk motsättning mellan vänstern och högern, vilket skapade fientlighet vissa emellan medan andra kände samhörighet. Månsson hörde till grupperingen som kallade sig “mittenvalförbundet” och nämnde bland annat att han under FSS tiden var med och hittade på en politisk ideologi med namnet “centralism”.

Det följande årtiondet präglades snarare av munter samvaro och fester. 80- talet återupplivades energiskt samt demonstrativt med hjälp av bilder och scenvana talare som Fritjof Sahlström och Samuel Reuter.

Stora Robertsgatan 3-5 B är numera historia Redan under seminariets gång har flera före detta förbundsordföranden förargat sig över förbundskan-

sliets flyttning från den mytomspunna men trånga lokalen på Stora Robertsgatan till Kaserngatan. Tydligen är det flera årskullar som betraktat detta kansli som ett andra hem. Vissa mer bokstavligen än andra, och flera före detta FSS aktiva bekände under dagen att de tidvis också bott på kansliet under korta perioder. Den gamla kanslilokalen på Stora Robertsgatan kommer trots allt inte att glömmas bort, tvärtom. En plakett utanför

trappuppgången som avtäcktes under jubileumsseminariet är ett värdigt tillägg till det arv det gamla kansliet lämnat efter sig. Finlands Svenska Skolungdomsförbund har flera gånger visat

sig vara något mer än ett fack för oss elever. För flera har förbundet fungerat som en andra familj och en skola för livet. Dylika samhällsfostrande förbund eller institutioner finns det allt för få av. I synnerhet sådana där principen ”Av elever för elever” genomsyras så synligt och starkt.

JOHANNES JAUHIAINEN

23


Var DIN praktik eller PRAO FSS jobbar för att elever och studerande skall få uppleva meningsfull och bra PRAO eller praktik, därför vill vi nu ha din hjälp

26


- plats en mardröm? Ifall du blivit dåligt behandlad eller haft negativa upplevelser av din PRAO eller praktik, berätta om det för oss! FSS använder berättelserna för att arbeta för bättre PRAO och praktik. Bidra med din berättelse genom att skriva till fst@skolungdom.fi”. Meddela också ifall din berättelse får publiceras i elevbladet, berättelserna publiceras anonymt.

27


Generalsekreterare

Det är dags att uppfinna hjulet på allvar I år firar FSS 90 år av engagemang då skolungdomar sedan 1921 aktiverat sig för att tillsammans förändra skolan och det omgivande samhället. För att fira detta inleddes det nya året med ett jubileumsseminarium där aktiva delade med sig av sina erfarenheter och tankar kring sin tid i förbundet. Genom tiderna har man skällt på ungdomen och gör det än idag, konstaterade en av föreläsarna, Birgitta Ulfsson, på seminariet. Ofta har vi missförståtts, än oftare har man inte lyssnat på oss. Det gör man än, men nu är faran större än nånsin att vi själva börjat tro att det som påstås om oss stämmer. Det predikas att ungdomar är passiva, trots att vi är kunniga i hur samhället fungerar. Statistik visar att många de facto inte har en aning om hur de ska påverka sin näromgivning. Frågan är om vi känner oss delaktiga i ett samhälle om vi är passiva medborgare av det här slaget? Åtminstone jag oroar mig för vilka följderna är om unga känner sig utanför i samhället. Hur fungerar demokratin om inte alla kommer till tals? Det står trots allt ingenstans att bara de som är myndiga ska höras, tvärtom. Och ifall det skulle vara så, hur kan man förvänta sig att

28

man plötsligt som myndig skall komma till insikt om hur samhället fungerar? FSS har därför långt kommit att handla om skolungdomar som uppfunnit hjulet gång på gång, och bra så. Synd att inte resten av samhället är lika benäget att kritiskt utvärdera arbetssätt och målsättningar och vid behov reformera dem! Utan att förhärliga förbundet dess mer vill jag alltså uppmana oss alla att aktivera oss, skita i fördomarna mot oss och se till att förändra skolan och samhället runtom oss mot det bättre precis som tidigare. För vi kan, och det vi inte kan återuppfinner vi snabbt. Det är också få saker som är lika maffiga som då man faktiskt får till stånd en förändring. Alltså, skolungdomar - förena er! EMMA MUSTALA PS. Lite extra-reklam: FSS kommer att arrangera många mindre lokala evenemang nu på våren, kom bland annat och träffa dem som fattar besluten om just din skola, läs mer på www.skolungdom.fi!


FSS HÄNDELSER VÅREN 2011 Få mer koll på vad som sker i det bästa av förbund under våren 2011! För mer information, kolla in www.skolungdom.fi! Februari • 2.2 FSS hattdag, all info finns bl.a. på Facebook (facebook.com/skolungdom) • 11-13.2 Skolaktivistutbildning i Pargas - Anmäl dig senast 1.2 till emma.mustala@ skolungdom.fi!

Mars I mars ordnar FSS valpaneler inför riksdagsvalet i april. om och tenta kandidaterna för att få veta vad de tycker om frågor som berör skola, utbildning, unga och annat relevant! • 2.3 Karis valpanel • 3.3 Helsingfors valpanel Kl 17-19 Verandan, Luckan • 7.3 Vasa valpanel Kl 17-19 Vasa stadsbibliotek • 8.3 Åbo valpanel Kl 17-20 Gillesgården, Luckan - Anmälning senast dagen före till emma. mustala@skolungdom.fi p.g.a. matservering. FSS ordnar också under mars ett seminarium om skolungdomars ekonomiska ställning. Kolla hemsidan inom kort för mera information!

April • 8-10.4 Elevriksdagen ERIK 2011! - Sista anmälningsdag till ERIK 21.3, anmäl dig i god tid till emma.mustala@skolungdom.fi


FOTO: ARMEND/STOCK.XCHNG

Några tankar av en utflyttad finlandssvensk Efter att ha tillbringat lite över ett halvår i Danmark, anlände jag till Finland för att spendera december månad med familj och vänner. Min hemby i svenska Österbotten är inte stor och det var skönt att komma tillbaka till hemtrevliga Purmo. Något som inte var lika trevligt var att se hur språkdebatten i landet fortsatte att utvecklas. Även om det har pratats om att ta bort skolsvenskan i många år nu, så tycker jag att tonen har blivit lite hårdare. Ja, jag läser finska dagstidningar på nätet för att hänga med vad som händer i Finland, men i Danmark kan jag även ta ”paus” från debatten. Den var mycket svår att undvika hemma i moderslandet. Ett argument jag flera gånger har hört i språkdebatten är ”men människor från östra Finland kommer ju ändå aldrig behöva svenska, varför ska de då läsa det?”. I mina öron är det ett dumt argument. Personligen känner jag inte så värst bra till östra Finland, men människor där är väl som de flesta människor. Människor med både stora och små drömmar. Vad vet vi vad Pekka eller Liisa har för framtidsplaner? Kanske har de alltid drömt om att studera i Sverige? Kanske vill de börja jobba med något internationellt arbete? Eller så vill de kanske bara arbeta i affären runt hörnet och bygga hus bredvid sitt barndomshem? Det kan vi inte veta, men just därför skulle det vara nödvändigt att skolan skulle ge lika och många möjligheter till elever och studeranden. Jag kan på intet sätt se hur flera språk skulle vara till belastning. Dock så förstår jag att dagens språkundervisning inte uppmuntrar till att lära sig språk. Som jag minns

30

det, så snackade vi knappt någon finska alls på våra finskalektioner i gymnasiet. Personligen så vet jag att det många gånger berodde på min rädsla av att bli utskrattad om jag sa fel. Men varför sa ingen av de andra något på finska? Satt vi faktiskt alla där i skolbänkarna och var rädda för att prata finska, rädda för att bli utskrattade? Och varifrån kom den där rädslan? Den är för mig mycket irrationell och jag försöker kämpa mot den, men den dyker likväl alltid upp när min mun öppnas och jag ska säga några stapplande ord på det finska språket. Något som jag ännu tycker ha glömts bort i debatten är orden ”både och”. Istället har orden ”antingen eller” använts flitigt, speciellt när det handlar om vilket språk som borde undervisas i skolorna i den östra delen av landet. Det pratas mycket om antingen svenska eller ryska, när det kanske mera borde handla om både svenska och ryska. Varför kan vi inte erbjuda eleverna där både svenska och ryska? Som sagt, kan en person faktiskt läsa för många språk? Jag tror dock för att det ska kunna bli verklighet, så borde det finska samhället och speciellt skolan hysa mycket positivare attityder gentemot språk och språkinlärning än idag. Att vara rädd för att göra misstag, som jag var på mina språklektioner, är ingen bra grund för att lära sig ett språk. Tyvärr är jag rädd att det fortfarande finns många elever och studeranden som sitter rädda i sina skolbänkar. Det är trots allt bara två år sen jag gick ut ur gymnasiet och pessimistiskt nog tror jag dessa förändringar tar lite längre tid än så. När jag sen i januari anlände till Köpen-

hamn igen, så kom jag att tänka på hur lite finska jag hade talat under en hel månad i Finland. Jag pratar bara svenska med min familj och min hemby ligger i en kommun där 90% av invånarna har svenska som modersmål. Det är också något jag känner att människor som kommer från lite mera tvåspråkiga kommuner lätt glömmer bort. Det finns faktiskt ställen i Finland där i princip alla pratar, förstår och lever på svenska. De må vara få, men de finns. Det är väl också i mera enspråkiga kommuner skolundervisningen verkligen borde kunna erbjuda en god språkundervisning, eftersom vi i de kommunerna inte hör det andra språket ute på stan. De danskar jag har träffat har ofta inte vetat att det finns något som heter finlandssvenskar. En följdfråga jag nästan alltid har fått efter att ha förklarat varför jag pratar svenska är ”men pratar du finska också?” Jag önskar jag kunde säga ”ja”, men ”bara när jag måste” är nog i mitt fall närmare sanningen. Ja, att jag är svenskspråkig har hjälpt mig på så många sätt nu när jag försöker lära mig att förstå och prata danska. Dock önskar jag att jag vore lika stark på den finska språket som på det svenska, istället för att vara rädd för det. Det är något jag arbetar på. Jag hoppas att du som läser detta, inte är lika rädd för att göra misstag som jag var när jag gick i skolan. För som ordspråket säger: den som inte gör några misstag, gör oftast inte mycket alls. SOFIA MATTJUS viceordförande för FSS 2009-2010 och för tillfället bosatt i Kastrup, Danmark.


GOLDEN SUN: Dark Dawn NINTENDO DS Det är som att träffa en vän du inte har sett på länge. Du bubblar av förväntan, kommer ihåg allt galet ni gjort ihop. Förbereder dig på att snacka gamla minnen, på att skapa nya. Slår fast en tid på ett café. Sju år Så länge har det gått sedan Camelot släppte Golden Sun: The Lost Age. Ett äventyr, som sken likt ett flammande fyrbåk på den bärbara rollspelshimlen när det begav sig. Som kunde stoltsera med charmiga karaktärer, fängslande världar och superspeedade strider. Som var helt jävla fantastiskt, helt enkelt. Och nu sitter ni där, du och din gamla kompis. Äntligen. Smuttar på era caffe latten, lyssnar på varandras berättelser. Men något är fel. För när de gemensamma minnena är avbetade - då finns

inget kvar. Då inser du att ni har vuxit ifrån varandra. Att din kompis fortfarande lever i samma lilla bubbla, glider runt i samma kretsar, skrattar åt samma trötta skämt. Medan du har utvecklats, fått nya perspektiv. Spelat spel som Dragon Age och Mass Effect 2. Det är då du inser att Dark Dawn, den efterlängtade uppföljaren som du har suktat efter under otaliga sömnlösa nätter, bara är ännu ett gäspframkallande japanskt rollspel i mängden. Det har fortfarande sina snabba strider. Men det är också allt. Pusslen känns lobotomerande lätta, huvudpersonerna är lika spännande som ett hemma hos-reportage med Stefan Wallin – och den tradiga berättelsen om ett Mörkt Hot™ kunde ha varit skriven av en 12-åring som tycker att David Eddings är det bästa som hänt fantasygenren. Det är helt jävla aptråkigt. Helt enkelt. Och snart är tystnaden som bly. Så du sveper kaffet, reser dig och säger att du måste traska vidare. Utbyter en snabb

kram, lovar att ses igen. Men så fort du har lämnat caféet plockar du fram telefonen, och raderar kompisens nummer. Det är bäst så. Trots allt. Ibland är minnena bättre än verkligheten. BENJAMIN KNOPMAN

BABY JANE AV SOFI OKSANEN Kärlek kan reparera, kärlek kan förgöra, eller göra både - och på samma gång. Kärlek lyder inte under gravitationskraften eller samhälleliga normer, vett och förstånd trampas ner utan det minsta skuldkänslor. Den bara finns, utan villkor, och

lyder endast sig själv. I Sofi Oksanens andra roman ”Baby Jane” följer vi Berättarjagets, en ung kvinnas, och Pikis, en annan ung kvinnas, berättelse. Båda är psykiskt sjuka, Piki lyckas dock undvika att berätta hur allvarlig hennes situation verkligen är. Fastän berättarjaget nog förstått att Piki inte mår riktigt bra, har hon inte sett hur långt det hela har gått. Piki lider av en svår fobi för offentliga platser, och klarar inte längre av att gå ut från sin lägenhet. Hon är så gott som avhängig av sin ex-flickvän Bossas hjälp med vardagliga saker

som butiksbesök och tvätt av kläder . Berättarjaget, som är djupt förälskad i Piki, känner svartsjuka och ilska över att hon inte får hjälpa Piki med dennes ärenden, hon känner att Bossa har ett alltför starkt grepp om hennes kära, men hon är inte kapabel att ändra situationen utan att förlora Piki. Piki är van vid en viss livsstandard. Hon är van vid att hon kan beställa drinkar till sina flickvänner, att hon kan ta en taxi till och från krogen, och inte tvingas ta nattbussen. Men eftersom varken Piki eller Berättarjaget jobbar, utan lever på socialbidrag, är inte en sådan livsstil möjlig. För att ha råd med att leva bestämmer sig Piki och Berättarjaget sig för att starta en business. Piki vet att det finns många, många män som skulle vara intresserade av att köpa kvinnors underkläder, strumpbyxor, skor och dylikt. De två kvinnorna sätter upp en postorder tjänst, kunderna ringer in, Piki som har den vackra rösten tar hand om snacket och Berättarjaget ordnar det praktiska som besök till posten och letande efter varorna. Affärerna blomstrar, och livet blir lite lättare för de

förälskade. Men Bossa verkar alltid komma i vägen, och det gör också alla de nya upptäckterna Berättarjaget gör om Pikis sjukdom och om de saker denne har låtit bli att tala om. Sofi Oksanens sätt att så ärligt och rakt på sak skriva om svåra ämnen är beundransvärt. Hon målar upp en verklighetstrogen bild av hur människor med psykiska svårigheter behandlas, av baksidan av det välmående samhälle vi sägs leva i idag och av hur svårt det är att komma bort från en ond cirkel av missburk och utanförskap. Hon lyckas dock också förmedla en glädje bland allt det dystra och mörka huvudpersonerna går igenom. Hon lyckas klä i ord den känsla som vi alla förhoppningsvis känt någon gång i vårt liv, som vi kanske inte kunnat begripa, ännu mindre förklara. Hon berättar om kärlek, inget mer, inget mindre, och om hur en ända känsla kan styra våra liv i en totalt annan riktning än vi förväntat oss och få oss att göra saker vi aldrig annars skulle göra. PAULA PALIN

31


[ DRÖM ]

sbst. best. -mmen; pl. -mmar.

Mer l. mindre sammanhängande följd af föreställningar (syn- l. hörselbilder, tankar osv.) som infinna sig under sömnen; äfv. mera abstr Källa: Svenska Akademiens Ordbok


DAGS ATT BÖRJA MOTIONERA! Den 8-10 april är det igen dags för FSS årsmöte, Elevriksdagen 2011. Inför varje ERIK har varje medlem av FSS möjlighet att föreslå vad de vill att FSS skall arbeta för under kommande verksamhetsår genom att skriva en så kallad motion. En motion är alltså ett skriftligt förslag framlagt av en eller flera FSS:are till Elevriksdagen. En motion kan vara allt från att arbeta mot ett politiskt mål till att göra något man gjort tidigare på ett annorlunda sätt, ett evenemang man borde ordna osv. Delegaterna på ERIK diskuterar sedan motionen och röstar ifall den skall antas eller inte. Det är inte särskilt svårt att skriva en motion, allt man behöver är en idé och vision av hur idén skall förverkligas. För det mesta kan

det vara nyttigt att kolla ifall det finns någon lagstiftning som inverkar på det du/ni tänker föreslå, vad praxisen är i andra skolor eller vilka argument som förts fram både för och emot om man debatterat det tidigare i samhället överlag. Förslaget på vad FSS skall arbeta för brukar ha en rubrik som kort formulerar vad det handlar om, en brödtext som är relativt kort och mest handlar om varför FSS skall börja göra det som motionen föreslår samt de konkreta förslagen på hur motionen skall förverkligas, så kallade att-klämmar. Kansliet hjälper också gärna med utformandet av motioner.

En motion kan se ut till exempel såhär:

Elevrum åt eleverna!

och mjuka fåtöljer med ljusterapilampor um arr lär iga lyx ha äl lärare som Alla skolor tycks der skoldagen ska såv Un at! tom au ffe ka en i lärarrummen eller åtminstone Medan lärarna myser a. vil h oc n tio rea rek l isterar det elever ha rätt til dorerna. Visserligen ex rri ko l til de ssa pa för derlag att blir eleverna oftast bänkar är ett tråkigt un trä n me ar, nk bä h oc r kanske soffgruppe till alla eleverna. forna räcker knappast eget utrymme umgås på och de tre sof rum som är elevernas ett m; vru ele ra va fungera som Lösningen skulle empelvis i samma veva ex e nd ku et mm vru Att tillbringa under rasterna. Ele eller kioskverksamhet. féca r ve dri be n åre re än att gå omelevcafé om elevk säkerligen också roliga är sle ym skr gt vli tre nligt då rastsysselsina raster i ett rdriv som är rätt så va sfö tid ett , lan sko a ymme i skolan! kring och demoler eleverna ansvar och utr Ge . aro nv frå sin d sättning lyser me rnas rätt till Jag föreslår: -2008 arbetar för eleve 07 20 ret tså he am rks - att FSS under ve elevrum Sara Hovi gstadium Vasa Övningsskolas Hö

Maila din motion senast 8 mars 2011 till emma.mustala@skolungdom.fi!


EBL

LIKES

Corto Maltese på Q-teatteri: Hugo Pratts fascinerande seriealbum kommer nu till liv på Q-teatteri i Helsingfors. Historien om den italienska sjökaptenen (utan skepp), casanovan, äventyraren och revolutionären är välkänd och ses ofta som ett av de främsta verk i sin genre. Premiären äger rum den 17.2. Till medverkarna hör bland annat. Tommi Korpela, Pirjo Lonka, Jani Volonen samt Taisto Oksanen. FOTO: PATRIK PESONIUS

Modeshow 2011 går av stapeln på Kulturhuset Sandels (Topeliusgatan 2, invid Tölö torg) fredagen 28.1.2011.Dörrarna öppnas klockan 18.00 och programmet håller på fram till 22.00. Evenemanget bjuder på två modeuppvisningar med kollektioner gjorda av unga lovande designers samt musikuppträdanden längs med kvällen. Modeshow 2011 är planerad och genomförs av ungdomar i samarbete med Ungdomscentralen.

Rare Exports: Jalmari Helanders första långfilm som visar åskådaren felaktig den traditionella bilden om julgubben egentligen är. Filmen har fått goda recensioner i såväl Skandinavien som på de brittiska öarna.

FOTO: MIKA ORASMAA

Ängland på Wasa teater: Camilla som bott i London i 15 år återvänder till Österbotten för att fira sitt bröllop med sin engelska man. Pjäsen fungerar som en hyllning till Österbotten och framförs av t.ex: Carl Alm, Johan Aspelin, Lina Ekblad, Stina Engström, Kris Gummerus, Sofie Lybäck, Susanne Marins, Linda Mattsson, Carola Sarén, Göran Sjöholm, Marc Svahnström i regi av Jarno Kuosa.

The kids are all right: Lisa Cholodenkos första långfilm blandar komik och rörande drama I en skildring där sonen I en två mammors familj träffar sin far för första gången. Handlingen tampas så väl med tonårseskapader samt livet i en familj med två mödrar och två halv syskon. Filmen blev välmottagen på den internationella filmfestivalen i Berlin.

FOTO: JAN ERICSSON

35


www.skolungdom.fi


Ebl 1/2011