Page 1

FINL ANDS SVENSKA SKOLUNGDOMSFÖRBUND FSS RF


Elevkårsmanualen är Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS rf:s guide till elevkårsarbete och – verksamhet i skolorna. Manualen har distribuerats till alla elevkårsstyrelser och studerandekårsstyrelser i grundskolans övre årskurser, folkhögskolor samt andra stadiet d.v.s gymnasier och yrkesläroanstalter. Manualen sammanställdes under hösten 2013. Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS rf är ett partipolitiskt och religiöst obundet förbund som riktar sig till svenskspråkiga elever i grundskolans övre årskurser, folkhögskolor samt andra stadiet dvs. gymnasier och yrkesläroanstalteri Finland. Förbundet fungerar som elevers och studerandes intresseorganisation och bevakar skolungdomens rättigheter både i skolvärlden och i samhället samt fungerar som påverkningskanal i skolpolitiska frågor.

INTRODUK TION .. ............................................................... 4 TA KONTAK T MED FSS . . ..................................................... 5 SKOLDEMOKRATI, VAD ÄR DE T EGENTLIGEN?................. 6 ELEVK ÅRSGUIDEN – DIN LIVLINA I DJUNGELN, A.K.A. SKOLAN.................... 7 ÅRSMÖTE T........................................................... 7 ST YRELSEARBE TE................................................ 7 VEM BRYR SIG? .. .................................................. 10 STADGAR . . ............................................................ 11 HUR ORDNA ÅRHUNDRADE TS EVENEMANG? FSS HJÄLPER!.................................................................... 12 EK-ONOMI (ELEVK ÅRENS EKONOMI) .. ............................. 13 ELEVK ÅRSST YRELSEN ...................................................... 17 ARBE TA TILLSAMMANS . . ................................................... 17 LÄRA-K ÄNNA-VARANDRA................................... 17 ST YRELSENS MOTIVATION.. ................................. 18

Medverkande:

MAK TFÖRDELNINGEN INOM ST YRELSEN . . .......... 18

FSS förbundsstyrelse 2013-2014, Emil Ehnström, Karolina Lång, Paula Palin Ombrytning och illustration: Linn Henrichson

2

PÅVERK A I DIN EGEN SKOLA.. ........................................... 20 PÅVERK A GENOM DIN ELEVK ÅRSST YRELSE, OCKSÅ UTANFÖR SKOLANS VÄGGAR!.............................. 21 K ÄLLFÖRTECKNING.......................................................... 25

3


FÖRBUNDET

KONTAK TA FSS

Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS

Finlands Svenska Skolungdomsförbund har ett kansli i Helsingfors. Kansliet ligger på Kaserngatan 1 D 65-66 och där jobbar ordförande, generalsekreterare och organisationssekreterare. Du är alltid välkommen att besöka kansliet, om det så är för att träffa FSS:are eller om du blivit orättvist behandlad i skolan. Om du har ärenden till FSS kan du också kolla vår hemsida skolungdom.fi där du hittar kontaktuppgifter till de som jobbar på kansliet.

Du håller nu FSS’ elevkårsguide i din hand. FSS står för Finlands Svenska Skolungdomsförbund. Vi är ditt förbund! Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS är Europas äldsta skolungdomsförbund. Vi är partipolitisk och religiöst obundna, och fungerar som elevers och studerandes röst i samhället. Vi träffar beslutsfattare, ordnar evenemang, ger ut en fantastisk medlemstidning Elevbladet EBL och mycket annat.

På hemsidan kan du också bli medlem i förbundet. Där finns också nyheter om vad som är aktuellt i skolvärlden samt kontaktuppgifter till förbundsstyrelsen.

Varje år samlas våra medlemmar till ett årsmöte, Elevriksdagen ERIK. På Elevriksdagen får man diskutera och debattera om skola och utbildning, bestämma vad FSS ska jobba med under kommande läsår och träffa nya vänner. Man behöver inga förhandskunskaper för att delta i Elevriksdagen. FSS är inte ett förbund för bara dem ”som är intresserade av politik”. Just du är expert på att gå i skolan! På ERIK väljs också FSS förbundsstyrelse, en grupp elever och studerande som förverkligar det som bestäms på ERIK.

Förbundsstyrelsen består av elever och studerande från hela Svenskfinland och representerar högstadier, gymnasier, yrkesskolor och folkhögskolor. Vem som helst av våra medlemmar kan bli förbundsstyrelsemedlem genom att delta i val som sker på Elevriksdagen, som är FSS årsmöte.

FSS har även ett studiekort som, förutom att fungera som bevis på medlemskap i förbundet, ger många bra förmåner. Som medlem får du också ungdomskalendern, en läsårskalender som varje år görs av en ung person som är medlem i förbundet. Gå in på skolungdom.fi för att läsa mera om vad FSS gör, är och tycker!

4

5


Skoldemokrati handlar om att se elever och studerande som likvärdiga och värdefulla delar av beslutsfattandeprocesserna i skolan. De ungas åsikter, tankar och framförallt kunskap om skolan och om utbildning utgör en helt ny nivå för utvecklande av de enskilda skolorna och utbildningssystemet som helhet. Det frågas väl inte heller varför det är viktigt att pensionärer får säga sitt i diskussioner om samhället? Eller varför man egentligen behöver fråga arbetstagarna på en arbetsplats om deras åsikt angående arbetsplatsens gemensamma spelregler? Det är inte motiverande för någon, ung eller gammal, att leva i en miljö där allt har bestämts för en, utan en.

VAD ÄR DET EGENTLIGEN? När er skola ska skaffa nya stolar, vem är det som bestämmer vilka stolar valet faller på? Om det planeras en temadag i er skola, vem är det som lägger upp programmet för tillfället?

Nu tänker någon kanske att detta är en långsökt, orealistisk vision som aldrig kommer bli sann. Hur ska elever och studerande kunna ha en diskussion med lärare angående t.ex. den pedagogik som används i skolan eller om budgeteringsfrågor? Om man förväntar sig att man kan ha en likadan diskussion angående dessa ärenden som man t.ex. tidigare har haft i skolans direktion eller under lärarkårens möten, är tankegången rätt. Att bara slänga in eleverna och de studerande i ett utrymme med dem som fattar beslut i skolan, slå fram några papper framför dem och sedan förvänta sig ett välgrundat, innovativt och ”ungdomligt” svar är inte lösningen. Där har vi ingredienserna till frustration.

Fundera en stund på svaret. Funderat klart? Okej, svara nu på frågan: Vem är det som ska sitta på dessa stolar? Vem är det som ska delta och förhoppningsvis lära sig något under temadagen? Fundera igen. Fick du samma svar på frågorna? Om ja, grattis din skola är en föregångare! Om nej, läs vidare, det finns helt klart en del jobb att göra.

Unga bör vara delaktiga i hela beslutsfattandeprocessen, helt från början ända till slut. Skoldemokrati är ett verktyg, ett tankesätt där man ser hela skolan, med lärarkåren, rektorn, den övriga personalen och eleverna och de studerande som en grupp som alla jobbar för att uppnå samma mål: en skola där alla känner sig delaktiga och respekterade och som sporrar samt uppmuntrar till inlärning och utveckling.

Unga är en elementär och en självklar del av det miniatyrsamhälle skolan utgör. Därmed är det också elementärt och (det borde i alla fall vara) självklart att deras röst hörs både i den verksamhet som skolan har dag efter dag, vecka efter vecka, och i diskussioner angående t.ex. skolans värdegrund eller fokus. Elever och studerande är experter på att gå i skola, deras expertis bör och ska användas! Det är de unga som vet vilka stolar som känns bäst och vad de skulle vara intresserade av att behandla under en temadag.

Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS rf har gjort den här Elevkårsmanualen som stöd för ert viktiga arbete som elevkår i er skola. Läs vidare, och se vad ni helt konkret kan göra för att uppnå skoldemokrati!

Skoldemokrati handlar inte om elevers och studerandes envälde i skolan. Skoldemokrati är inte heller ett sätt att underställa eller förtrycka lärarkåren och skapa anarki i skolan.

6

ST YRELSEARBE TE På styrelsemöten deltar styrelsen med handledande lärare och vid behov även utomstående som fått tillträde till mötet. Man går igenom aktuella ärenden och fattar beslut som antecknas i protokollet. Efter mötet så ska styrelsen se till att beslut verkställs. Vad gör en elevkårsstyrelse?

För att förstå sig på elevkårsverksamheten bör man kunna ett och annat begrepp. Därför börjar vi med att lära oss vad elevkåren egentligen är. Elevkåren består av precis alla elever. Ingen kommer alltså undan elevkåren vare sig den vill eller inte. ÅRSMÖTET Varje elevkår samlas årligen på hösten för att ha årsmöte. Det är det viktigaste mötet på hela året och alla elever är inbjudna. Det fungerar som en start på det nya året.  För att få en bild av hur ett årsmöte kan se ut så kan du kolla in föredragningslistan på följande sida. På årsmötet väljer elevkåren nya styrelseledamöter, sekreterare och ordförande. Man väljer också ut elev- och studerande representanter med suppleanter till skolans direktion om skolan brukar ha representanter där. Systemen varierar skolor emellan. Förutom val så får eleverna och de studerande även chansen att ta upp ämnen till diskussion för hela skolan. Man läser också upp verksamhetsberättelsen, dvs. berättelse över vad den avgående styrelsen gjort under året. Förutom årsmötet kan elevkårsstyrelsen vid behov ordna fler elevkårsmöten under året.

LAGEN SÄGER: UNGDOMSLAG

8 § Ungas deltagande och hörande av unga De unga skall anordnas möjlighet att delta i behandlingen av ärenden som gäller ungdomsarbete och ungdomspolitik på lokal och regional nivå. De unga skall därtill höras i ärenden som berör dem.

7

De som sitter i styrelsen ska driva elevernas och de studerandes intressen och vaka över elevernas och de studerandes rättigheter genom att t.ex. säga ifrån om rektorn vill ändra ordningsregler som elevkåren inte godkänner

De flesta evenemangen i skolan ordnas av styrelsen och därför kan man i princip ordna hurdana evenemang som helst (undvik ändå att bryta mot lagen).

Verkställandet av besluten på årsmötet

Styrelsen håller regelbundet styrelsemöten och verkställer besluten som görs där

Representation på skolans övriga möten sköts av styrelsen

Styrelsen har också hand om den eventuella elevkårskassan och elevkårens ekonomi


VEM GÖR VAD?

FÖREDRAGNINGSLISTA

PROTOKOLL

Ordförande är den som kallar till styrelsemöten, skriver tillsammans med sekreteraren en föredragningslista för mötet, har det huvudsakliga ansvaret på möten och leder ordet under dem, delar ut uppgifter samt representerar elevkåren utåt.

Plats:

Elevkårsstyrelsen vid Granbacka skola

Viceordförande är den som i första hand hjälper ordförande i sina arbetsuppgifter samt sköter ordförandeskapet vid hens frånvaro eller förfall.

Elevkårsrummet

Tidpunkt: 21.12.2012 kl. 12

Plats: Elevkårsrummet

Kallande:

Tidpunkt: 1.2.2014 kl. 15:00

Kasper

Närvarande:

Jesper Jonatan

Sekreteraren är den som sköter om det skriftliga, t.ex. skriver protokoll (som ska sparas!), skriver tillsammans med ordförande en föredragningslista samt sköter arkiveringen och postärenden.

Else-Maj Claes-Göran

Kassören håller koll på pengarna och sköter betalningar samt informerar resten av styrelsen om den ekonomiska situationen.

Mötets öppnande (Ordförande slår klubban i bordet och förklarar mötet öppnat)

Övriga styrelsemedlemmar får andra ansvarsuppgifter som kan behövas, t.ex. automatansvarig, temadagsansvarig eller liknande. Det viktigaste är att ingen går sysslolös. Alltid behövs det hjälpande händer.

Stadgeenlighet och beslutförhet (kolla att allt går enligt stadgarna)

Handledande läraren är en av eleverna och de studerande vald lärare som är med på styrelsemötena och hjälper till och stöder elevkårsstyrelsen i deras viktiga arbete. Föredragningslistan före, protokollet efter En föredragningslista skrivs före mötet och är en slags lista på vad som ska gås igenom under styrelsemötet. Listan är bra att ha så man systematiskt kan gå igenom alla viktiga ärenden. Här följer ett exempel på en föredragningslista:

Fastställande av föredragningslistan (Genomgång och godkännande av den här listan)

Godkännande av föregående mötesprotokoll

Diskussion om beslutet att skaffa nya soffor

Praktiska detaljer angående välgörenhetskonserten

Skolcaféets budget

Övriga ärenden (ordet är fritt)

Fastställande av nästa möte

10 § Mötets avslutande Under den tiden som mötet hålls skriver sekreteraren ner vilka beslut som görs och eventuellt också lite övrig information. I protokollet skall de stå när och var mötet ägt rum, vem som varit näravarande och beslutet om när nästa möte ska hållas.

8

6 § MOBILTELEFONER UNDER LEK TIONSTID Diskussion om att få ha mobiltelefoner på sig under lektion. Lärarna retar upp sig på att elever sitter och leker med sina telefoner på lektionstid och eleverna funderar om det vore bäst att alla skulle hålla telefonen på pulpeten så att man ser om man får ett viktigt meddelande men annars inte rör den. Man besluter att Jonatan ska diskutera olika alternativ med rektorn.

Kasper (ordförande)

Jesper

7 § FAVORITMATRÄT T

Jonatan

Diskussion om hur man ska ordna en omröstning för favoritmaträtten. Elevkårsstyrelsen ska dela ut lappar på morgonsamling och sedan får alla skriva sin favoritmaträtt och sedan samlas lapparna in och röster räknas. Else-Maj förmedlar skolan favoritmaträtt vidare till Köket

Else-Maj Claes-Göran Fabian

1 § Ö PPNANDE AV MÖTE T

8 § EKONOMI

Mötet öppnades av ordförande kl 15:04

Kassören Fabian meddelade att den ekonomiska situation är stabil och att det finns ett överskott på 120 euro efter filmkvällen som ordnades i början av januari. Läskautomaten väntas bringa in mer pengar.

2 § STADGEENLIGHE T OCH BESLUTFÖRHE T Mötet konstaterades stadgeenligt sammankallat och beslutfört

9 § ÖVRIGA ÄRENDEN

3 § GODK ÄNNANDE AV FÖREDRAGNIGSLISTAN FÖR MÖTET

Inga övriga ärenden konstaterades

Föredragningslistan godkändes

10 § NÄSTA MÖTE

4 § FÖREGÅENDE MÖTES PROTOKOLL

Nästa möte hålls 17.2.2014 kl 15:00 i elevkårsrummet

Protokollet från föregående möte godkändes. Se bilaga.

11 § MÖTE TS AVSLUTANDE

5 § ANMÄLNINGSÄRENDEN

Mötet avslutas 15:55 av ordförande

17.1 Jesper tog emot Läskautomaten och installerade den 19.1 Kasper deltog på Hem och Skola mötet 25.1 Dagsverke-pengarna skickades till en skola i Nepal 29.1 Direktionsmöte där Kasper och Else-Maj deltog

9


VEM BRYR SIG?

LAGEN SÄGER:

Ibland kan det kännas som att ingen är intresserad av elevkårsverksamhet. Ofta beror detta på att många inte vet vad det handlar om. Därför bör man hela tiden informera eleverna och de studerande om vad som händer. Diskutera på morgonsamlingar, lägg upp på anslagstavlan, skriv till skoltidningen och tala om EKS med andra elever i skolan. Försök ta emot konstruktiv kritik och fråga människor vad som krävs för att de ska bli intresserade.

GYMNASIELAG

11 § Läroplan Läroplanen skall vara sådan att den ger de studerande möjligheter till individuella val som gäller studierna, vid behov med anlitande också av undervisning som ordnas av andra utbildningsanordnare. 17 § (30.12.2008/1116) Bedömning av de studerande Syftet med bedömningen är att leda och sporra studerandena i deras studier och utveckla deras förutsättningar att bedöma sig själva. Studerandenas inlärning och arbete ska bedömas mångsidigt.

PRAK TISK A TIPS Evenemang är en viktig del av elevkårsarbete. Det finns inga gränser för vad man kan ordna för evenemang. Här följer ett par exempel: •

Den studerande har rätt att få uppgifter om bedömningsgrunderna och hur de har tillämpats på honom eller henne.

Halloweendag, klä ut er och skräm upp lärarna Bokbytardag, byt ut skolböcker och andra böcker du inte läser

Klädbytardag(ha med extra kläder ifall du blir utan)

Välgörenhetskonsert, samla in pengar till något gott ändamål

Skoldisco, Dansa vetja!

Friluftsdag, gör upp ett schema så att alla får någon trevlig sport att utöva

Glöggmys, med glögg och pepparkakor blir det julstämning

Vadsomhelst! Var innovativa och hitta på nya coola evenemang som alla vill gå på!

22 § Rätt till undervisning En studerande har rätt att få undervisning enligt läroplanen samt studiehandledning. 25 § Studerandens skyldigheter En studerande skall delta i undervisningen ifall han inte har beviljats befrielse från den. En studerande skall utföra sina uppgifter samvetsgrant och uppträda korrekt. 27 § Hörande av studerande Utbildningsanordnaren skall ge de studerande möjlighet att delta i utvecklandet av utbildningen samt höra dem innan beslut fattas i ärenden som gäller undervisningen eller som annars väsentligt inverkar på de studerandes ställning.

Förutom evenemang som ordnas av styrelsen så kan övriga elever bilda små skolklubbar där man kan göra vad som helst. Man kan t.ex. ha en sählyklubb, sångklubb, teaterklubb, skrivarklubb eller varför inte en schackklubb. De här klubbarna kan sedan också delta i olika evenemang t.ex. sångklubben kan uppträda på välgörenhetskonserten. Om du känner att du inte har någon aning om hur man ska fixa en schackturnering eller friluftsdag så är det bara att ta kontakt med FSS. Där finns hjälp att få.

31 § Elevkår Varje läroanstalt där det ordnas utbildning enligt denna lag har en elevkår som består av de studerande. Elevkåren skall främja samarbetet mellan de studerande samt skolarbetet. Elevkåren för de studerandes talan i ärenden som avses i 27 §. 10

STADGAR Stadgar finns bland alla elevkårer och är en lista på regler som alla kommit överens om att följa. Stadgarnas syfte är att klargöra vad föreningen ska göra och det är möjligt att ändra på stadgarna om elevkåren godkänner ändringen. Här är ett exempel på hur era stadgar kan se ut:

Val av två elevrepresentanter till skolans direktion

Övriga ärenden

Beviljandet av ansvarsfrihet för den avgående styrelsen

§1. SYFTE §4. VAL

Elevkårens syfte är att jobba för trivseln bland eleverna i Regnbågens skola och se till att eleverna har påverkningsmöjligheter i skolan.

Valen hålls årligen på årsmötet och alla som tillhör elevkåren har rätt till en röst i respektive val

§2. MEDLEMMAR §5. UTSKOT T

Till elevkåren hör samtliga elever i regnbågens skola.

Styrelsen har rätt att skapa utskott för olika uppgifter som är öppna för hela elevkåren.

§3. ÅRSMÖTE §6. ST YRELSEN

Årsmötet hålls årligen i september och är elevkårens beslutande organ. Kallelsen till mötet sker minst två veckor före mötet. På årsmötet skall följande ärenden gås igenom: •

Styrelsen består av ordförande, viceordförande, 4-6 styrelsemedlemmar och 2-4 suppleanter. Vid det första styrelsemötet utses en i styrelsen till kassör.

Ordförande ska förklara mötet öppnat, stadgeenligt samt att mötet har rätt att göra beslut

§7. KLASSMÖTE

Val av mötets ordförande, sekreterare, protokolljusterare och rösträknare

Alla klasser i skolan ska hålla ett klassmöte före årsmötet. På klassmötet väljer klassen ut en person som blir klassombud.

Godkännande av föredragningslistan

§8. KLUBBAR

Genomgång av vad som hänt under det senaste verksamhetsåret

Behandling av verksamhetsplanen och budgeten för det kommande året.

Alla skolans klubbar som blivit godkända av styrelsen har rätt att utse en ordförande som får representera klubben på styrelsemöten.

Fastställa valen av klassombuden

Val av ordförande, sekreterare och styrelsemedlemmar med suppleanter

Val av revisor som kontrollerar ekonomin

Val av handledande lärare

§9. STADGEÄNDRING Ändring på elevkårens stadgar kan endast ske på årsmötet. Om två tredjedelar godkänner ändringsförslaget går det igenom. Stadgarna godkändes på årsmötet den 17 oktober 2013

11


HUR ORDNA ÅRHUNDRADETS EVENEMANG? FSS HJÄLPER!

BOKFÖRING Bokföringen är viktig!

Det finns många saker som behövs när man ska ordna ett lyckat evenemang. Därför har vi sammanställt en lista på vad som kan vara bra att tänka på när man ordnar ett evenemang.

För en del evenemang kan det vara bra att ha en anmälningslista. Då vet man hur många som kommer och kan anpassa sig enligt det. Man ska komma ihåg att nämna vem som är välkommen på evenemanget, är alla välkomna eller är evenemanget bara för en viss årskurs?

En bra planering är grunden för ett bra evenemang. Man börjar med att träffas och brainstorma runt evenemanget. Efter att man lagt upp en klar plan över hur evenemanget skall se ut så kommer man överens om vem som gör vad. Man kan värva medhjälpare utanför elevkårstyrelsen. Det är inte bara elevkårsstyrelsen som kan ordna evenemang. Alla skolans elever kan göra det utan att elevkårsstyrelsen är med.

CHECK LIST:

Nedan följer en snabbkurs i ekonomi för elevkårer (EK-onomi). Här hittar ni det viktigaste det som styrelsemedlem gäller att veta för att allt ska gå rätt till och se bra ut både till pappers och i verkligheten.

Brainstorming och planering

KONTOTECKNINGSRÄT T

Marknadsföring (planscher etc.)

När en ny elevkårsstyrelse tillträder måste man besluta om vilka personer som får kontoteckningsrätt. De personer som har kontoteckningsrätt har rätt att ta ut pengar och göra andra av elevkårens bankärenden. Banken måste se att ett styrelsebeslut fattats om teckningsrätten. För att kontoteckningsrätten skall träda i kraft måste man föra ett utdrag ur mötesprotokollet, i vilket det står vem som skall ha kontoteckningsrätt, till banken och överföra rätten till de nya personerna.

Finansiering (pengar)

Kom ihåg att anlita någon som gör planscher och lägger upp dem i skolan så får evenemanget reklam. Ett bra deltagarantal är en bra början till ett bra evenemang. Man kan också marknadsföra sig på andra sätt. Man kan göra ett reklam meddelande på centralradion och framförallt tala om evenmanget med kompisar.

Dokumentering av pengarna (t.ex. kvitton)

Endel evenemang kan man ordna helt gratis i skolan medan andra kan kräva lite finansiering. Pengar kan man ansöka om av olika fonder, stödföreningar, staden eller kommunen eller Hem och Skola-föreningar. Man kan också försöka få inkomster genom att ta inträde för evenemanget eller sälja något ätbart. Sedan har man kanske lite extra pengar när man ska ordna ett evenemang nästa gång. Det är viktigt att hålla koll och skriva ner varifrån pengarna kommit och till vad de gått och hur mycket som blev över.

Utrymme fixat

Dekorationer Andra tillbehör Mat

Deltagare

Där skall alla elevkårens inkomster och utgifter synas, dessutom skall handkassan och uttag från banken finnas nämnda. Kassören eller någon annan ekonomiansvarig har ansvaret för bokföringen men kan gärna regelbundet konsultera ordförande eller annan person. Det är bra att kassören eller den ekonomiansvarige vid varje styrelsemöte berättar hur mycket pengar det finns och vilka utgifterna varit den senaste tiden så att styrelsen vet vad som är på gång. Det är viktigt att det finns kvitto på alla utgifter. Bokföringen är ett nödvändigt ont, så därför är det bra att göra den så enkel som möjligt. Rita bara upp några spalter i ett häfte och anteckna varje gång någon finansiell verksamhet försiggår. HANDK ASSA Om elevkåren har en handkassa skall den finnas skilt i bokföringen. För att bättre hålla reda på pengarna som finns i kassan är det bra att utse en person har hand om den. Ordnar elevkåren en fest? Då är det smart att utse en person som har hand om alla pengar som rör sig vid festen. Om ni vill undvika att ha handkassa kan ni komma överens om att någon alltid betalar olika saker som rör elevkåren med egna pengar och sedan skriver en räkning med kvitton till elevkåren som betalar in på hans eller hennes bankkonto.

När rätten överförs måste såväl de personer till vilka kontoteckningsrätten överförs som de personer från vilka den överförs vara med och kunna intyga sin identitet. Gör detta så fort som möjligt efter att den nya styrelsen tillträtt. HUR STORA SUMMOR FÅR ORDFÖRANDE SJÄLV BESTÄMMA OM? Vid det första mötet är det också bra att bestämma hur stora summor till exempel kassören och ordföranden tillsammans och enskilt får besluta om. De summor som överstiger den gränsen skall behandlas på ett möte. Om elevkåren till exempel skall köpa ett pingisbord kan det vara bra att hela styrelsen är med och besluter om saken. Men om elevkåren arrangerar en fest och förmånliga ordningsvakter skall anställas kan styrelsen ge ordförande fullmakt att välja det förmånligaste alternativet för elevkåren. Obs! Kom ihåg att det alltid är hela styrelsen som är ansvarig för ekonomin gentemot resten av elevkåren! Då man använder elevkårens pengar är det viktigt att spara kvittot så att resten av eleverna vet att man inte köpt något annat istället.

Efter att man fått pengar så kan man gå igenom vad som behöver skaffas inför evenemanget. Behövs det köpas mat, dekorationer eller andra saker som behövs inför evenmanget? Se till att ni utser någon som tar hand om införskaffningen av sakerna. En viktig sak att komma ihåg är att komma överens om platsen för evenemanget. På sommaren kan skolgården eller en park vara ett bra alternativ. Man kan ofta få använda skolbyggnaden för evenmanget om man talar snällt med rektorn. Man kan också hyra utomstående lokaler. 12

BANKFÖRBINDELSE VIA INTERNET Att betala räkningar via Internet är fiffigt. Både för att det är billigare än att göra det på banken och för att alla som har tillgång till koderna kan göra det. Internetförbindelsen är personlig, liksom kontokortet. Det gör att ni måste ha ett protokollutdrag, ett bevis på att ni i styrelsen bestämt att den och den fått rätt att betala räkningar via nätet, då ni går till banken och ansöker om Internetkoder.

13


REVISIONSBERÄT TELSE

Förvara koderna i t.ex. ett låst skåp i skolan. På så sätt kan också andra än kassören betala räkningar.

BUDGET FÖR ELEVK ÅREN VID GYMNASIET SVENSKFINLAND

Elevkåren vid Trädgårdstomtarnas Gymnasium

KONTOKORT Kontokort är personliga. Det betyder att om man skaffar ett kort till elevkårens konto skall man alltid gå via banken och ändra användarnamnet när kassören byts. Till det behövs ett protokollutdrag, dvs. en sida ur elevkårsstyrelsens mötesprotokoll där det står att ”… härmed besluts att Den och Den (socialsignum xxxxxx-xxxx) ges teckningsrätt av elevkårsstyrelsen i Töntgymnasiet”. Inte svårare än så!

CAFÉ

INTÄK TER 800,00

GODIS

-250,00

BAKVERK OCH K AFFE

-150,00

Enligt vår mening är bokslutet uppgjort på ett gott sätt och innehåller inte väsentliga fel eller brister.

DIFFERENS

-300,00

INREDNING

SKOLFESTER

100,00 2400,00

BIL JET TINTÄK TER HYRA

-800,00

Bokslutet kan fastställas av elevkåren och medlemmarna i styrelsen kan beviljas ansvarsfrihet för den av oss granskade räkenskapsperioden.

MUSIK

-700,00

ORDNINGSVAK T

-750,00

MATERIAL

-50,00

Storskogen utanför Sibbo 20.8.2013

ÖVRIGA UTGIFTER DIFFERENS LÄSK AUTOMAT

Fritjof Flitig

-100,00 0,00 1500,00

INTÄCK TER DIFFERENS

SKOLTIDNINGEN

1500,00 460,00

FÖRSÄL JNINGSINTÄCK TER

-40,00

MATERIAL OCH FOTO

Nora Noggrann BUDGE T Budgeten är en ekonomisk plan. I budgeten bestämmer man hur pengarna skall användas och hur stora summor man skall satsa på vad. Budgeten behöver inte var helt exakt, vilket egentligen är helt omöjligt, utan en uppskattning. När man gör en budget är det bra att ha någon sorts verksamhetsplan och förra årets bokslut eller bokföring till hands. Nedan finns ett mycket enkelt exempel på hur en budget för en elevkår kan se ut.

Elevkåren kan vid årsmötet välja en till två revisorer med suppleanter för följande räkenskapsperiod (= verksamhetsperiod). Revisorernas uppgift är att granska bokföringen och bokslutet vid räkenskapsperiodens slut. Detta betyder att kassören visar hela bokföringen och alla kvitton för revisorerna som sedan undertecknar bokslutet tillsammans med ordförande och kassör och sedan avger ett revisionsberättelse. Revisorer kan vara t.ex. lärare eller elever som inte suttit i elevkårsstyrelsen. Här följer ett exempel på en revisionsberättelse. Det kan vara värt att fundera på att anlita en certifierad, alltså en professionell revisor, ifall elevkåren i er skola har mycket pengar som rör sig i verksamheten. Det kan också löna sig att kontakta en certifierad revisor ifall ni har bekymmer med att era ekonomiska dokument inte riktigt stämmer.

ST YRELSEN OCH ELEVK ÅRSREPRESENTATION

14

250,00

KOPIERING

-50,00

TELEFON

-90,00

RESEUNDERSTÖD

-400,00

DELTAGARAVGIFTER

-300,00

MÖTESOMKOSTNADER

-100,00 -150,00

SERVERING DIFFERENS ÖVRIG VERKSAMHET

ANSVARSFRIHET Elevkårsstyrelsen är den som inför hela elevkåren är ansvarig för elevkårens ekonomi. På årsmötet skall hela elevkåren få se en ekonomisk rapport (bokslut) och efter det skall den avgående styrelsen beviljas ansvarsfrihet. Detta betyder att den avgående styrelsen går ut medan resten av elevkåren bestämmer om ansvarsfrihet för styrelsen vilket betyder att den gamla styrelsen inte längre är ansvarig för ekonomin. Ansvarsfrihet beviljas förutsatt att styrelsen inte förskingrat pengar. Nedan finns ett exempel på hur ett bokslut kan se ut.

-170,00

KOPIERING DIFFERENS

REVISION

UTGIFTER

Vi har granskat bokslut och bokföring för elevkåren vid Trädgårdstomtarnas Gymnasium för läsår 2013-2014 i enlighet med god revisionssed.

BOKSLUT OCH RÄKENSK APSPERIOD Ett bokslut görs för en räkenskapsperiod. Räkenskapsperioden är en förenings ekonomiska verksamhetsperiod och bestäms i stadgarna. För en elevkår kan det vara lämpligast att en räkenskapsperiod är ett läsår eller tiden mellan styrelsevalen (årsmöte till årsmöte). Ett bokslut visar vart elevkårens pengar har gått d.v.s en sammanfattning över hela årets (räkenskapsperiodens) inkomster och utgifter. Ett bokslut för en elevkår behöver inte vara särskilt komplicerat. Bara plus och minus i en lista. Bokslutet presenteras ofta på årsmötet, så att den avgående elevkårsstyrelsen kan beviljas ansvarsfrihet.

TOTALT

FÖRSÄLNINGSINTÄK TER

-1090,00

SKOLFOTO, ARVODE

670,00

FILMKVÄLL

90,00

SKIDRESA

-330,00

TEATERBESÖK

-1000,00 -500,00

SKOLTRÖJOR DIFFERENS

-1160,00 -400,00

VERKSAMHETS UNDER- /ÖVERSK AFFNING MEDELANSK AFFNING PERIODENS

300,00

SKOLAN

100,00

HEM & SKOLA

0,00

RESULTAT

15


BOKSLUT FÖR ELEVK ÅREN VID GYMNASIET SVENSKFINLAND CAFÉ

SAMARBETE INOM ELEVKÅRSST YRELSEN TOTALT

INTÄK TER

GODIS

-250,00

BAKVERK OCH K AFFE

-150,00

DIFFERENS

-300,00

-800,00

MUSIK

-700,00

ORDNINGSVAK T

-750,00

MATERIAL

-50,00

ÖVRIGA UTGIFTER

-300,00 -50,00

PRESENTATION

-270,00 270,00 -50,00

TELEFON

-90,00

RESEUNDERSTÖD

-400,00

DELTAGARAVGIFTER

-300,00

MÖTESOMKOSTNADER

-100,00 -100,00

SERVERING

ÖVRIG VERKSAMHET

-1040,00

SKOLFOTO, ARVODE

670,00

FILMKVÄLL

90,00

SPEED-DATING

SKIDRESA

-330,00

TEATERBESÖK

-1000,00

Hälften av deltagarna ställer sig i en ring, och andra hälften av deltagarna ställer sig i en ring innanför den yttre ringen. Alla deltagare borde nu stå mittemot en annan deltagare. Lekens idé är att tala en minut med den som står mittemot om ett ämne som lekledaren bestämt. Lekledaren mäter tiden. När minuten är över flyttar sig den inre ringens deltagare ett steg åt höger och så diskuterar man med nästa deltagare. Leken fortsätter tills man gått igenom ett helt varv (eller flera).

-500,00

SKOLTRÖJOR DIFFERENS

En frivillig tar ett påstående från kastrullen och läser upp det högt. Deltagarna ska nu gissa vems påståendet är genom att ställa sig vid den personen man tror påståendet tillhör. Den personen som får mest röster får lappen. Ibland får två personer lika många röster och då måste man helt enkelt diskutera tills man kommer fram till vem man vill ge lappen till. Leken fortsätter på det här sättet tills alla lappar är utdelade. När alla lappar är utdelade får den med flest lappar avslöja vilka påståenden som egentligen tillhörde denne och sedan läsa upp lapparna denne annars har. Sedan läser den med näst mest lappar upp sina lappar osv. Medan personerna läser upp lapparna får den som lapparna tillhör avslöja sig och kanske berätta en rolig historia kring påståendet.

-50,00

KOPIERING

DIFFERENS

Varje deltagare skriver två eller tre påståenden om sig själv som den inte visar för någon annan på post-it lappar och sätter dem i en kastrull/hatt/ annat lämpligt kärl.

460,00

FÖRSÄL JNINGSINTÄCK TER

KOPIERING

ELEVK ÅRSRE-

K ASTRULLEN

1400,00

MATERIAL OCH FOTO

ST YRELSEN OCH

Elevkårsstyrelser kan se väldigt olika ut. T.ex. kan antalet medlemmar växla beroende på skolans storlek eller hurdant valsystem man har. Också medlemmarnas relation till varandra kan se olika ut. Kanske är du vän med alla i din elevkårsstyrelse? Eller så känner du ingen alls från förut?

1400,00

INTÄCK TER

DIFFERENS

Det finns massor lära-känna-varandra lekar, men vi skulle gärna tipsa om två vi tycker är bra ”Kastrullen” och ”Speed-dating”.

2700,00

BIL JET TINTÄK TER

DIFFERENS SKOLTIDNINGEN

50,00

HYRA

DIFFERENS LÄSK AUTOMAT

För att kunna samarbeta så bra som möjligt är det viktigt att man vet något om dem man jobbar med. Därför kan du t.ex. föreslå att elevkårsstyrelsen gör något trevligt ihop en eftermiddag eller kväll eller helt enkelt börjar årets första möte med namnlekar och lära-känna-varandra lekar.

750,00

FÖRSÄLNINGSINTÄK TER

INREDNING

SKOLFESTER

UTGIFTER

-1160,00 -510,00

VERKSAMHETS UNDER- /ÖVERSK AFFNING MEDELANSK AFFNING PERIODENS

300,00

SKOLAN

150,00

HEM & SKOLA

-60,00

RESULTAT

16

17


ST YRELSENS MOTIVATION

MAK TFÖRDELNING INOM ST YRELSEN

Förutom att man känner varandra är det också viktigt att alla i styrelsen känner sig motiverade till sitt arbete. Varför sitter du i elevkårsstyrelsen? Om ordförande i just din skola är en mästare på att heja på andra är det superbra, men annars finns det flera andra sätt att ta upp det här med motivation.

Samarbete och motivation är inte allt när man diskuterar hur en styrelse arbetar. I en elevkårsstyrelse finns det vissa maktstrukturer och det är viktigt att man inte låter dem förhindra eller försämra ens arbete. Du kan t.ex. fundera på om eleverna i årskurserna över dig pratar mer på mötena än du? Eller om det t.ex. alltid är en viss sorts elev eller studerande som väljs till ordförande?

BREV TYST MÖTE

Det är viktigt att reflektera över sitt arbete som elevkårsstyrelsemedlem och hurudan man är som person. Ett fint sätt att tänka över det kommande året är att skriva ett brev till sitt framtida jag. I brevet får man skriva vad man vill och fundera över sin roll i skolan. T.ex. elevkårens handledare lärare kan dela ut breven i slutet av året. Det är intressant och spännande att tänka på vad som hänt under året.

Det finns flera olika sätt att ha möten. Om det i din skola alltid är samma elever som talar mest på mötena kan det här vara övningen för dig. Alla elever får en tusch eller penna. Sedan skrivs helt enkelt frågorna man vill ta upp på stora papper och alla får gå runt och skriva vad de tycker. Det är viktigt att man inte talar med varandra utan skriver vad man tycker. Efter en utsatt tid kan man samlas och gå igenom vad som står på pappren och diskutera det.

PEP TALKS Ibland kan elevkårsstyrelsearbetet kännas som en börda. Kanske tynger resten av skolarbetet ner en eller kanske man bara känner sig lite deppig för att det är vinter eller så skulle det kännas roligare att hänga med kompisar istället för att skriva stipendieansökningar åt elevkåren. Då kan man peppa varandra i elevkårsstyrelsen! Håll hyllningstal till varandra, ge beröm när någon gjort något bra. Ni kan också t.ex. avsluta varje möte med att ge en (sann) komplimang åt den som sitter bredvid.

LAGEN SÄGER: GRUNDLAG

6 § Jämlikhet Alla är lika inför lagen. Ingen får utan godtagbart skäl särbehandlas på grund av kön, ålder, ursprung, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd eller handikapp eller av någon annan orsak som gäller hans eller hennes person.

LÖFTET Att bryta det man lovar anses varken artigt eller särskilt trevligt och därför försöker de flesta av oss undvika det. Därför kan det vara bra att sätta upp ett löfte till sin klass eller basgrupp då man ställer upp till elevkårsstyrelsen. Det behöver inte vara något storslaget man lovar, ett mindre löfte kan till och med ge mer trovärdighet. Att lova sin klass något visar att det finns en stark koppling mellan klasserna/basgrupperna och elevkårsstyrelsen, samtidigt fungerar det som ett vallöfte som visar vad man står för som kandidat. Man vill ju visa klassrepresentanten är deras representant och inte bara en individ som kör sitt eget race på mötena. Vallöftena kan t.ex. sättas upp på elevkårsstyrelsens anslagstavla eller i lämpliga klassrum.

STRECK

LAGEN SÄGER:

Känner du dig förbisedd i din elevkårsstyrelse? Är det alltid en viss grupp elever som får flest beslut igenom? Då kan streck-övningen vara något för dig. Man utser en elev, studerande eller handledande lärare som drar streck under ett eller flera mötena. Man kan t.ex. besluta att personen drar streck alltid då en pojke eller flicka talar för att se hur könsfördelningen på mötena fungerar. Man kan också dra streck alltid då elever från en viss årskurs får igenom ett beslut.

YRKESUTBILDNING

6 § Kontakter med arbetslivet I yrkesutbildningen skall särskilt arbetslivets behov beaktas. Utbildningen skall ordnas i samarbete med näringslivet och arbetslivet i övrigt. 36 § Hörande av studerandena Utbildningsanordnaren skall ge de studerande möjlighet att delta i utvecklandet av utbildningen samt höra dem innan beslut fattas i ärenden som gäller undervisningen eller som annars väsentligt inverkar på de studerandes ställning.

STEG-ÖVNINGEN Ibland krävs det något speciellt för att man ska få upp ögonen för hur andra har det. STEG-övningen kan vara den upplevelsen. Idéen med stegövningen är att diskutera maktfördelningen i skolan. Alla deltagare får varsin lapp, på lappen står en beskrivning av en karaktär t.ex. rektor eller nyinflyttad elev i årskurs 8. Det är viktigt att deltagarna inte visar lapparna för varandra och verkligen lever sig in i rollen. Alla deltagare ställer sig på en rad. Övningens ledare läser upp påståenden såsom “Jag kan besluta över skolans ekonomi” eller “eleverna lyssnar på mig”. För varje påstående deltagarna tycker deras “karaktär” kan uppfylla eller har rätt till får de ta ett steg framåt. Det kommer att uppstå stora gap mellan vissa deltagare och det är viktigt att man efter övningen diskuterar kring hur man kan minska de här gapen och göra skolan mer demokratisk. Diskussionen ni har sinsemellan efter övningen är minst lika viktig som själv stegtagandet, reservera alltså tillräckligt med tid och energi för detta.

28 § Rätt till en trygg studiemiljö En studerande har rätt till en trygg studiemiljö. I samband med att läroplanen utarbetas skall utbildningsanordnaren utarbeta en plan för att skydda de studerande mot våld, mobbning och trakasseri samt verkställa planen och övervaka att den iakttas och förverkligas.

Barn skall bemötas som jämlika individer och de skall ha rätt till medinflytande enligt sin utvecklingsnivå i frågor som gäller dem själva. 16 § Kulturella rättigheter Alla har rätt till avgiftsfri grundläggande utbildning.

18

19


LOK ALT:

Att förändra saker är inte alltid lätt, lärarna och rektorn kan vara av en annan åsikt än du. Då kan det löna sig att demonstrera. Att demonstrera betyder nödvändigtvis inte att gå ut på gatan med plakat, utan kan också betyda att man visar sin åsikt genom handlingar på andra sätt.

Det kanske finns något du skulle vilja förändra i just din skola. Isåfall är det enklast att försöka påverka just i skolan. Under den här processen att försöka förändra något kommer du kanske ändå märka att det handlar om lokala eller nationella beslut, mer om hur man påverkar sådana beslut finns i senare kapitel.

Kanske kan elevkårsstyrelsen ha en namninsamling, eller så kan man sprida budskapet på sociala medier. Man kan också försöka få med alla elever genom att informera dem på morgonsamlingar eller i matsalen. Det är ofta till stor nytta att få stöd från föräldrarna till skolans elever/studerande.

Det första steget när du vill ändra något i skolan är antagligen att tala med en lärare och diskutera om denne kan göra något för frågan du jobbar med. Du kan också framföra ditt ärende på ett lärarmöte om du vill nå flera lärare samtidigt.

Ibland måste man helt enkelt argumentera för ens egen sak. Vi kan ta stolarna från inledningen som exempel: om du tar med en riktigt bekväm stol till skolan och låter elever och lärare provsitta den under till exempel en skoldag kommer de antagligen förstå bättre varför det är så viktigt med sköna stolar än om du bara säger det. Man kan också ifrågasätta varför stolarna i lärarrummet eller hos rektorn ser annorlunda ut än elevernas/ studerandes stolar. Skolan är ju lika mycket elevernas arbetsplats!

Lärare bestämmer inte allt i skolan så ofta lönar det sig att tala med skolans rektor. Rektorn fungerar som lärarnas arbetsledare, men fungerar också som den som ser över skolans förvaltning (alltså ekonomi, papper osv) och pedagogik (alltså hur lärarna undervisar). Det kanske också finns en direktion i din skola. Vad direktionen bestämmer beror på vilken kommun du bor i oftast handlar det om större beslut kring skolans förvaltning såsom ekonomi eller t.ex vilka dagar som är skoldagar. I vissa kommuner finns dessutom elevrepresentanter i direktionen och då kan det löna sig be elevrepresentanten tala om det du arbetar för inför direktionen.

PÅVERK A GENOM DIN ELEVK ÅRSST YRELSE, OCKSÅ UTANFÖR SKOLANS VÄGGAR! Har din skola en strålande elevkårsstyrelse som ordnar superba evenemang och bidrar till att skapa bra stämning för hela skolans elevkår? Har styrelsen det praktiska som ingår i styrelsearbetet på det klara, och söker nu nya utmaningar? Eller känner du bara att du skulle vilja ta din mission med att påverka din omgivning till nästa nivå? Här kommer några tips till hur du kan vara en del av och göra en skillnad lokalt och nationellt.

Men alltid hjälper det inte att bara tala, och då kan man kontakta FSS för tips och råd för hur man kan föra fram sin sak. FSS vet också vad som är på gång i de andra finlandssvenska skolorna, vilket kan vara till stor hjälp. Kanske jobbar flera skolor med samma sak som just du?

20

Är det något speciellt ni som elevkårsstyrelse skulle vilja lyfta fram eller ändra? Att påverka lokalt känns ofta lättare och mindre arbetsdrygt än att påverka nationellt, då det på den lokala nivån rör sig om mindre skalor överlag.

läroplanen och strukturera om undervisningen helt och hållet, kan det vara skäl att gå högre upp direkt. Här kan t.ex. FSS hjälpa till, då vi redan har färdiga kontakter och vet vilka snören det gäller att dra i.

Vill ni att alla ska veta att gångvägen från er skola till närmaste simhall är livsfarlig?

Om det känns som ett stort steg att kontakt beslutsfattarna direkt, kan ni också börja med att kolla upp om er kommun eller stad har ett ungdomsfullmäktige eller motsvarande organ, som består av unga i er ålder som valts att föra de ungas talan i regionen. Dessa unga ger säkert gärna sitt stöd och ungdomsfullmäktige kan fungera som språngbräde vidare. Ungdomslagens 8 § säger ”De unga skall anordnas möjlighet att delta i behandlingen av ärenden som gäller ungdomsarbete och ungdomspolitik på lokal och regional nivå. De unga skall därtill höras i ärenden som berör dem.” Ofta har kommunerna valt att fullföra detta just med att upprätta ett ungdomsfullmäktige eller ett ungdomsråd. Detta organ har sedan, beroende på kommunen, t.ex. rätt att besluta om hur en viss summa pengar ska användas för kommunens unga eller så har de rätt att uttala sig om och höras i ärenden som anknyter till de ungas vardag och liv. Här gäller det att kolla upp hur det fungerar i den egna kommunen och vad ert ungdomsfullmäktige har rätt att göra.

Kontakta lokal medier! De flesta lokaltidningar ger ”den vanliga befolkningen” möjligheten att tipsa om nyheter i den egna kommunen eller trakten. Lokaltidningar är också tacksamma forum för insändare, så om ni inte känner för att ringa upp en reporter kan ni också skriva om frågan ni vill lyfta fram och skicka in insändaren. Här gäller det att satsa på att skriva en välmotiverad, intressant och tankeväckande text för att garantera bästa möjliga synlighet! Förutom lokaltidningen är också lokalradio och –tv guldgruvor för synlighet lokalt! Ibland kan också ett bra radio-eller tvinslag väcka mera uppmärksamhet, det gäller bara att sätta ut alla nät i vattnet och vara modig! Kom ihåg att ni är experter på ert ärende, och att det nu gäller att dela med er av er kunskap! Det första steget i att få fram sin agenda är att göra den så välkänd som möjligt. Genom synlighet i lokaltidningen, ser ni till att ert ärende bli diskussionsämne #1 vid alla kaffepauser i trakten.

Svarar beslutsfattarna inte på era e-postmeddelande eller era samtal? Det är kanske dags att skaka om dem lite. Här är er egen kreativitet och initiativförmåga taket! Kanske ni kan ta med er hela er skola och demonstrera utanför statshuset?

Vet alla redan att gångvägen är livsfarlig? Vill ni att det ska ske en ändring? Kontakta era kommunala beslutsfattare! På kommunernas hemsidor hittar ni kontaktuppgifterna till alla dem som blivit valda att representera invånarna och föra deras talan. På samma ställe hittar ni också kontaktuppgifter till nämnder som jobbar med specifika ansvarsområden. Här gäller det att ha tungan rätt i mun och välja rätt nämnd att kontakt, fundera alltså vilken nämnd som driver just det område ert ärende ligger inom. Det är också bra att fundera på om ert ärende gäller sådant som kan och ska drivas igenom på lokal och kommunal nivå, eller om ni direkt borde stiga upp på nationell nivå. T.ex. om er fråga är något i stil med exemplet om gångvägen är kommunen rätt adress för era frågor och bekymmer, men om ni exempelvis har ambitioner om att ändra

I allmänhet gäller det att på lokal nivå samla stöd och väcka uppmärksamhet och sporra till diskussion om det ni vill föra fram. Förutom att tala med privatpersoner, reportrar och beslutsfattare kan det vara smart att ta reda på om det i ert område finns en förening eller ett förbund som jobbar med något som anknyter till ert ärende. Finland, och i synnerhet Svenskfinland, är föreningsverksamhetens förlovade land, chansen är alltså stor att ni nära er hittar människor som är experter på just det ni vill belysa omgivningen om. Därmed kan de erbjuda både expertis och stöd!

21


NATIONELLT:

INSÄNDARE

Vill du eller din elevkårsstyrelse ta det nästa steget och göra en skillnad på en större skala. Då är nationell påverkan svaret på era drömmar!

Hur skriva en dunderinsändare, som får beslutsfattarna att skaka i sina stövlar och reportrar att dyrka marken ni så stadigt står på?

Vill ni att hela Svenskfinland ända från Kotka i öst till Uleåborg i norr ska veta att det är livsfarligt att gå från er skola till simhallen?

HÄR KOMMER FSS 5 HETA RÅD! •

Kontakta nationella medier! Nationella medier har större spridning på sina läsare, lyssnare och tittare, och därmed når de också flera människor både geografiskt och demografiskt. Alla från småbarnspappan i Jakobstad till den nyblivna studenten i Sibbo läser i något skede av sitt liv en nationell tidsskrift, lyssnar vid något tillfälle på radio eller ser ibland tv-nyheterna. Här gäller samma regler som med lokaltidningarna: skriv spännande insändare eller tipsa om er förstasidesnyhet, och kör hårt på er sak!

Vill ni se till att alla skolungdomar ska ha en trygg gångväg från sin skola till sin lokala simhall? Kontakta nationella beslutsfattare! Riksdagsledamötena har helt som de lokala beslutsfattarna valts att representera och föra det finländska folkets talan. Ledamöterna hör gärna var befolkningen tycker och tänker, men deras tidtabell är ofta mycket fullbokad och det kan vara svårt att få dem att höra en som ensam elev eller studerande. Här gäller det att tanka utanför lådan och fundera vem som kunde hjälpa er på traven. Också på nationell nivå finns föreningar och förbund för allt mellan himmel och jord, som alla jobbar för en egen hjärtesak. Genom att kontakta dem kan man få både info och hjälp. Här är FSS ett praktexempel! Som ett nationellt skolungdomsförbund verkar vi för att bevaka skolungdomars rättigheter och förbättra era levnadsförhållanden. Vi träffar beslutsfattare för att lobba för era intressen, uttalar oss om regeringens förslag på statsbudget med era specialbehov i tankarna och skriker högst om någon försöker inskränka på era rättigheter. Med stödet av en förening eller ett förbund är man en del av något större, ju fler desto bättre. Föreningslivet är förutom ett steg på påverkningsstegen också lärorikt och roligt. Man vet aldrig vart föreningsstigen för en…

Inled starkt! Med en uttänkt och intressant rubrik och inledning når ni redan långt. Inledningen är det som får en läsare att välja om den vill läsa vidare eller ej. Fatta er kort och koncist! Glöm bort långrandiga förklarningar och krångliga ordkrumelurer. De mest slagkraftiga insändarna är oftast de som koncentrerar sig på det väsentliga.

Kolla fakta! Se till att det ni skriver stämmer. Sanningen är det rätta svaret på alla frågor!

Argumentera för, argumentera emot! Det gäller att veta vad era eventuella motståndare tycker och tänker. Det är bra att lyfta fram i alla fall ett mottargument mot er sak, och sedan omkullkasta det. Så visar ni att ni tänkt igenom ert ärende från många olika synvinklar.

Avsluta övertygande! I slutet av insändaren är det bra att ha en sammanfattning av brödtexten, där ni en sista gång övertygar läsaren om er sak.

Innan ni skickar in: Läs igenom, och försäkra er om att insändaren är sammanhängande och har en röd tråd. Inget är så irriterande som en råddig och ofullständig text! Pst! Skriv under med er elevkårsstyrelses namn. Kom ihåg att hela styrelsen ska ha möjlighet att ta del av insändaren samt ha en möjlighet att påverka dess innehåll.

22

TRE SÄTT ATT EFFEK TIVISERA ELEVKÅRSST YRELSENS MÖTEN

TYCKER NI ATT DET ÄR SVÅRT ATT NÅ UT TILL HELA ER SKOLAS ELEVKÅR? Ibland räcker det inte med

att bara hänga upp föredragningslistor och mötesprotokoll från elevkårsstyrelsemötena eller att stiga fram framför hela skolan under en morgonsamling. Det gäller att vara och synas där eleverna och de studerande är. Sociala medier är er bästa vän i detta fall. Ni kan t.ex. sätta upp en gilla-sida på Facebook för er elevkår, skapa ett användarkonto eller en hashtag på Twitter eller gå med i Instagram med er elevkårsstyrelse som användare. På så sätt är det lätt för er att lägga ut info och material som är lättåtkomlig för hela elevkåren. De flesta finns ändå redan i något av de ovannämnda forumen, eller hur? Så här skapar ni också enkelt diskussion om er verksamhet. Vem skulle inte vilja dela fina bilder eller roliga statusar som handlar om ens egen skola?

HAR ER ELEVKÅRSSTYRELSE EN EGEN POSTLÅDA? En postlåda är ett enkelt sätt att ge resten av elevkåren möjlighet att dela med sig av sina idéer till elevkårens verksamhet eller överhuvudtaget om förbättringsförslag till skolan. En postlåda är också bra på så sätt att den post som skickas till er från andra än skolan kommer fram, och hamnar i rätta händer. FSS skickar t.ex. ganska ofta ut post till alla elevkårsstyrelser i Svenskfinland. Får ni vår post? VILL NI GÖRA FINA PLANSCHER FÖR ERA EVENEMANG ELLER KAMPANJER, GRATIS? Det finns en massa olika

hjälpprogram för detta, som inte kostar en enda cent! De finns att ladda ner till de flesta smarttelefoner och läsplattor via respektive tilläggsprograms tjänster. Flera gratis bildredigeringsprogram ger också möjligheten till enkel formgivning. Dessa snygga planscher kan ni sedan dela via valfri kanal på sociala medier.

23

1.

Håll er till föredragningslistan! Utsvävningar om helgens program eller vad elevkåren borde ha gjort bättre på temadagen för två år sedan hör inte hemma på mötet.

2.

Be ordförande hålla koll på tiden och framförallt ha klart för sig hur länge det får ta att behandla ett ärende.

3.

Växla mötesteknik då ni ska få fram nya idéer- för att utveckla er elevkår kan ni inte göra på samma sätt som ni alltid förut gjort, nya idéer kräver nya arbetssätt.


LAGEN SÄGER:

47 a § Elevkår

GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING

16 § Stödundervisning och specialundervisning på deltid

En skola enligt 6 § 2 mom. kan ha en elevkår som består av skolans elever. Dess uppgift är att främja samarbetet mellan eleverna och öka elevernas påverkningsmöjligheter och delaktighet i frågor som gäller dem.

Elever som tillfälligt blivit efter i studierna eller annars behöver kortvarigt stöd för inlärning har rätt att få stödundervisning. Elever som har svårigheter med inlärning eller skolgång har rätt att få specialundervisning på deltid vid sidan av den övriga undervisningen.

Beslut om organiserandet av elevkårens verksamhet fattas av utbildningsanordnaren. Verksamheten i elevkåren ordnas med beaktande av elevernas ålder och förutsättningar och de lokala förhållandena. Elevkåren kan vara gemensam för flera skolor eller verksamhetsenheter.

24 § Elevernas arbetsmängd I den grundläggande utbildningen får elevernas arbetsmängd inte vara större än att dessa med beaktande av den tid som används för skolgången, skolresorna och hemuppgifterna får tillräcklig tid för vila, rekreation och fritidsintressen.

Om utbildningsanordnaren inte ordnar i 1 och 2 mom. avsedd elevkårsverksamhet, skall utbildningsanordnaren på annat sätt se till att eleverna ges möjlighet att uttala sig om elevgemensamma frågor med anknytning till den skola eller annan verksamhetsenhet de går i.

31 § Avgiftsfri undervisning Undervisningen samt läroböcker och andra läromedel, arbetsredskap och arbetsmaterial som behövs vid undervisningen är avgiftsfria för eleverna. Den som deltar i undervisningen skall varje arbetsdag avgiftsfritt få en fullvärdig måltid som är ändamålsenligt ordnad och övervakad.

K ÄLLFÖRTECKNING: Påverka - på riktigt – en handbok i

skoldemokrati, utgiven av: Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS rf, Tankesmedjan Lokus, Demokrati i skolan Disco projektet Finlands Svenska Skolungdomsförbund

FSS rf:s ekonomipaket för elevkårer 2009,

Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS rf Lagparagrafer hämtade från: www.finlex.fi

24

25


WWW.SKOLUNGDOM.FI

Elevkårsmanualen  

Här är elevkårsmanualen som är gjord för elevkårer runtom i Svenskfinland med tips och trix om hur du har en så ultimat elevkår som möjligt!

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you