Page 1

+ EKOLOGISKA JULKLAPPSTIPS ❤

Elevbladet 4 / 2018

VÅGA GÖRA NÅGOT FÖR KLIMATET


Utvecklar förmågor för en föränderlig värld

KUNSKAP

MÅNGSIDIGHET

KREATIVITET SJÄLVKÄNSLA Välkommen att bekanta dig med vår skola! Öppet hus och infokväll 31.1.2019 kl.15.30 framåt

www.steiner.fi


LEDARE

Mot en varmare framtid Alvar Winquist styrelsemedlem

NÄR JAG BLEV ombedd att skriva denna

ledare var min första tanke att jag kan ju inte skriva om klimatet eftersom jag inte är en miljömedveten person. Jag är för det mesta ganska optimistiskt inställd till utvecklingen av världen. Fattigdomen minskar ständigt, människor är friskare och lever längre och levnadsstandarden ökar. Alla dessa är saker där situationen i verkligheten är betydligt bättre än vi tror. En sak jag däremot inte är så optimistiskt inställd till är klimatförändringen. Vi är alla medvetna om farorna med klimatförändringen, och de flesta av oss känner säkert något slags skyldighet för att bli mera miljövänliga. Företagen har börjat inse sitt samhällsansvar och marknadsför sina miljögärningar, men det är knappast tillräckligt. Jag har själv också blivit mera medveten om min konsumtion under senaste tiden. Liksom många andra försöker jag till exempel minska mängden rött kött i min kost. Detta är dels tack vare skolans vegedagar och en syster som är vegetarian och som lyckats få också mig att äta mindre kött i vardagen. En annan sak jag känner skuld för är mitt resande. Jag räknade ut att mina flygresor under det gågna året har producerat över 5 ton koldioxid. Detta är helt hemskt med tanke på att medelutsläppet per person i världen är ungefär 4 000 kilogram. Tur att jag till vardags använder främst kollektivtrafik – trots att HRT får mycket kritik så fungerar de ju ändå hyfsat bra (fast jag bor i Kyrkslätt). Tredje saken jag känner klimatskuld över är motorcycling. www.skolungdom.fi

Det är en kär hobby till mig som är så onödig, men ändå så rolig. Om man vill se några positiva saker med det hela så är de att a) eftersom jag har en motorcykel har jag inte råd med en bil och b) motorcyklar är mer miljövänliga än bilar. Vad borde man då göra? Den frågan kan ganska många ge något slags svar på. Använd förnybar energi, konsumera mindre, ät mera växtbaserad mat. Svaren på hur vi minskar utsläppen finns redan så frågan vi på riktigt borde ställa oss själva är: Hur får vi hela samhället att göra dessa saker? Själv tror jag att det enda som på riktigt fungerar är lagar som gör det olönsamt att skada miljön, såsom miljöskatt. Ju dyrare det är att använda fossila bränslen, desto större incitament har företag att söka sig till miljövänliga lösningar och utveckla bättre sådana. En miljöskatt skulle hämta inkomster till staten som kunde användas för att sänka andra skatter eller för att göra samhället mera miljövänligt. Det finns dessutom nya ekonomiska möjligheter i att ha mera reglering över utsläpp. Ett miljövänligt samhälle behöver ny teknologi och nya uppfinningar. Ifall vi bestämmer oss att bli ett miljövänligt land kan vi sälja våra lösningar utomlands och bli världsledare på den fronten. Jag tycker att stoppandet av klimatförändringen just nu borde vara samhällets största prioritet. Problemen går att lösa och vi borde göra det så snabbt som möjligt, innan det är för sent. Det kommer inte att vara lätt, men bara jobbigare blir det ifall vi inte gör något nu. ebl 3/2018

3


Innehåll 3

Ledare

6

Ordförande

7

Aktuellt

8

Det handlar om vår framtid

15

FSS har publicerat tre mål inför riksdagsvalet 2019.

10 Toppmöte Vi samlade nästan 50 elev- och studerandekårsaktiva till en helg av utbildning och nätverkande i Tammerfors.

11 Tips för din skolas EKS 12 Kulturkarneval på Åland 14 Gallup: Kultur i Svenskfinland 15 Jullovstips 16 Vegansk jul Trött på skinkan? Testa seitanstek, ekologiskt och gott!

17 Hållbara julklappar 18 Insändare: Finskan i skolorna 19 Internationell gallup 20 Kolumn: Nytt år 21 Bokrecension

10

22 Klotterplank

Malin Lindholm, på sidan 20

Elevbladet 4 / 2018

FSS är skolungdomars egen MEDVERKANDE

PRODUCENT & ART DIRECTOR

Emil Widlund emil.widlund@skolungdom.fi ANSVARIG UTGIVARE

Bicca Olin bicca.olin@skolungdom.fi

Vi behöver inte begränsa oss till ett årsskifte för att sätta upp nya mål i livet.

Alvar Winquist Emilie Jäntti Yannika Rönnqvist Malin Lindholm Isabelle Hällfors Willjam Fagerström Tekla Kosonen Upplaga: 1 500 Omslagsfoto: Frej Vuori

FINLANDS SVENSKA SKOLUNGDOMSFÖRBUND FSS RF

Kaserngatan 1 D 65–66 00140 Helsingfors 09 644881 kansliet@skolungdom.fi www.skolungdom.fi Personalens kontaktuppgifter: www.skolungdom.fi

intresseorganisation och riktar sej till elever i grundskolans övre årskurser (åk 7–9) och studerande på andra stadiet i folkhögskolor, gymnasier och yrkesläroanstalter. EBL publiceras av FSS och riktar

sej till alla skolungdomar. Tidningen produceras av ett redaktionsråd som består av frivilliga skribenter.


CITAT

It’s not who I am underneath but what I do that defines me. Batman fiktiv karaktär

Foto: x


ORDFÖRANDE

Politik för framtiden Bicca Olin förbundsordförande

FSS GÅR MOT riksdagsval med

de tre viktigaste generationspolitiska målen man kan tänka sej. Vi har analyserat vårt politiska program och våra värderingar, brainstormat med elev- och studerandekårsaktiva från hela landet, och valt att fästa uppmärksamhet vid tre centrala teman som är viktiga för oss alla: klimat, inklusion och demokrati. De är teman som borde fånga våra beslutsfattares intressen. Som skolungdomsförbund och intressebevakare behandlar vi ofta utbildningspolitiska frågor, reagerar på aktuella beslutsförslag som gäller skolan och studerande och lyfter upp teman som berör skolvardagen. Det som vi däremot ibland glömmer är att vi intressebevakar och representerar en hel generation, en grupp i samhället som i dag inte hörs nära på så mycket som andra grupper, även om många beslut kommer att ha konsekvenser för just precis oss. Det här betyder att i samband med stora politiska omställningar, sådana som ett riksdagsval medför, så måste vi våga bredda vårt perspektiv. Under den kommande riksdagsperioden kommer Finland och EU att fatta beslut i klimatfrågor och endera bromsa upp klimatförändringen eller låta den fortskrida med ödesdigra följder. Och vem påverkas mest av de följderna? Jo, vi som

6

ebl 3/2018

ska leva på planeten i 60, 70 eller 80 år till. Därför behöver vi ambitiös generationspolitik, alltså en sådan politik som tar i beaktande att också vår generation får ett bra liv. Vår generation är den första som är fattigare än sina föräldrar, och vi har vuxit upp vid en Östersjö som haft alger nästan varje sommar sedan vi var barn. På grund av inflammerade internationella relationer i en global och digitaliserad värld står demokratin inför oväntade, avgörande utmaningar. Nu är det dags att ändra på den här riktningen och göra hållbar politik där ingen lämnas utanför, där vår planet ges en chans att återhämta sej från de senaste decenniernas utsläpp, och där allas röst hörs då vi formar och utvecklar samhället. För FSS del innebär det här att balansera utbildningspolitiken och skolvardagen med målsättningar som berör specifikt unga som grupp i samhället. Också våra teman för att förbättra skolvardagen får en annan dimension; vi vill ju att skolan ska föregå med gott exempel och stödja unga i att vara en del av den samhällsförändring vi vill åstadkomma. Därmed är vår viktigaste och roligaste utmaning inför våren att konkretisera generationspolitiken – den politik som kommer att sätta ramarna för vår framtid. Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS rf


Aktuellt Fyra lag i debattfinal

Med limousin till de gamlas dans?

DEBATTÄVLINGEN för andra stadiet som

ordnas av FSS och Svensk Ungdom har nått sista etappen. Delfinaler har ordnats i Österbotten, Åboland, Nyland och Helsingfors och med i finalen är debattlag från Ekenäs gymnasium, Borgå gymnasium, Korsholm gymnasium och Tölö gymnasium. – Det är roligt att se så många både ivriga och duktiga studerande i tävlingen i år. Jag har på känn att finalen kommer bli mycket jämn och spännande, säger projektkoordinator Alexander Beijar. Finalen ordnas i Tölö gymnasium den 16 januari 2019.

KOSTNADERNA för de gamlas dans har ökat

Lämplighetstest återinförs för närvårdar- och vaktutbildning Undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen föreslår att man återinför möjligheten för yrkesläroanstalter att neka studieplats för studerande som inte klarar av lämplighetstestet. Sedan 2015 har läroanstalterna inte kunnat välja bort studerande som inte klarat test som mäter lämpligheten för branschen, utan varit tvugna att fylla alla platser. Denna möjlighet vill undervisningsministern återinföra redan under denna riksdagsperiod. Möjligheten skulle gälla grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen och grundexamen inom säkerhetsbranschen. En arbetsgrupp på Undervisnings- och kulturministeriet utvärderar för tillfället regleringen kring lämplighetstesten. Det som också måste beaktas är att den sökande som nekats studieplats bör riktas till en annan utbildning eller vid behov till nödvändig vård. Lämplighetstesten lyftes upp i media efter att Helsingin Sanomat i oktober publicerade en artikel om yrkeslärarnas oro över olämpliga studerande i utbildningarna till närvårdare och säkerhetsvakt.

Foto: Ida Raunio

FSL, HoS och FSS: Finland behöver en skolmyndighet Vårt nuvarande övervakningssystem är tandlöst, långsamt och byråkratiskt, anser Finlands Svenska Lärarförbund, Hem och Skola och Finlands Svenska Skolungdomsförbund, och går därför ut med ett förslag att ge Regionförvaltningen större befogenheter att på eget initiativ granska kvaliteten och jämlikheten i skolan. Undersökningar visar att elevernas och de studerandes socioekonomiska bakgrund fortsättningsvis har en stor inverkan på studieframgången. Vikten av en jämlik utbildning och behovet av en myndighet som självmant övervakar och ingriper när lagar och styrdokument i skolan inte följs är uppenbart. – Alla elever och studerande får inte det lagstadgade stöd och jämlika behandling de har rätt till i skolan. Det behövs en myndighet som har ett särskilt ansvar för att skolan och skolvardagen är trygg och hälsosam för alla, som kan ingripa på låg tröskel när detta inte uppfylls, säger FSS ordförande Bicca Olin.

mycket under de senaste åren och allt fler har inte råd att delta. FSS vice ordförande Emilie Jäntti kommenterade saken i Yles program. – För mig är det viktigt att de gamlas dag inte handlar om pengar. Huvudsaken med dagen ska ju vara att ha roligt med sina vänner, festa och dansa och inte vem som har den dyraste klänningen. Vissa familjer kan lägga ut långt över 1 000 euro på dagen. Detta skapar ett grupptryck för att använda stora pengar på evenemanget. – Jag är också glad att jag råkar gå just i en sådan skola där man inte behöver en dyr klänning, spray tan och manikyr för att kunna vara med på de gamlas dans utan en begagnad klänning med enkla accessoarer fungerar hur bra som helst. Det är så man önskar att det skulle se ut i alla skolor!

46,80 € är summan på studiematerialstillägget som betalas till gymnasister och yrkisar i låginkomstfamiljer fr.o.m. 1.8.2019.

Jubileums-ERIK hålls i Hangö i maj ERIK 2019 ordnas i Hangö den 17–19 maj och den nya styrelsen tillträder från och med den första juli. Tidigare har årsmötet ordnats i april och den nya styrelsen har tillträtt genast. År 2019 är jubileumsår för Elevriksdagen ERIK, då det är 50 år sedan FSS studentrevolution i Hangö 1969. Skriv upp detta veckoslut i kalendern redan nu! Anmälningsinfo hittar du i nästa EBL och på webben på våren.

Hela pressmeddelandet finns att läsa på skolungdom.fi.

www.skolungdom.fi

ebl 4/2018

7


Det handlar om vår framtid

# dethandlarom vårframtid

FSS mål inför riksdagsvalet 2019 FSS har tre mål inför riksdagsvalet 2019 som vi vill att riksdagen jobbar med under nästa riksdagsperiod. Målen baserar sig på FSS politiska program. 1. Bromsa klimatförändringen Vår tids största hot är klimatförändringen. Utan en planet där man kan leva har vi ingen framtid. Det krävs mindre prat och mer åtgärder, för att vi ska kunna begränsa människans påverkning på klimatets uppvärmning till 1,5 grader. Där har skolan och resten av samhället en avgörande roll. Vegansk och vegetarisk mat ska vara en självklar del av skolornas matutbud. Vegetarisk mat ska erbjudas alla studerande och ett vegealternativ ska erbjudas alla dagar. Utbildningssystemet ska fostra miljömedvetna medborgare. Alla unga ska ha information om varför man behöver leva klimatsmart och hur man gör det. Skolan ska föregå med gott exempel och sortera skräp, använda naturens resurser med eftertanke och utöva hållbar konsumtion.

Det krävs mindre prat och mer åtgärder. Samhället ska möjliggöra och uppmuntra till klimatsmarta val. Det är upp till beslutsfattarna att göra det enkelt att rädda klimatet. All konsumtion ska styras mot förnybara resurser, återanvändning och ett globalt hållbarhetstänk via punktskatter och ekologiska kollektiva lösningar.

2. Utplåna marginaliseringen En marginaliserad ung är en för mycket. De flesta problem som leder till marginalisering börjar redan vid ung ålder, och det gagnar hela samhället såväl socialt som ekonomiskt att alla hålls med. Marginalisering är ett resultat av dysfunktionella strukturer och en avsaknad av trygghet. Utbildningen på andra stadiet ska

8

ebl 4/2018

vara tillgänglig och avgiftsfri. Att fortsätta studera efter grundskolan ska inte vara en kostnadsfråga. Ingen ska behöva välja bort ett studiealternativ på grund av sin ekonomiska situation. Satsningar på elev- och studiehandledning minskar gapet mellan stadierna och ser till att alla får det stöd de behöver.

Ingen 15-åring ska tvingas fatta beslut om sin framtid utgående från sin socioekonomiska bakgrund. Utbildningens kvalitet måste garanteras. All undervisning ska vara i linje med de krav som framtiden ställer på de unga, metoderna ska vara förstklassiga och bedömningen ska vara rättssäkrad. Grundskolan ska garantera den unga de förutsättningar som krävs för fortsatta studier. Social- och hälsovården ska vara jämlik och fungerande. Finland behöver ett socialskyddssystem som är anpassat till det här århundradets arbetsliv. Det ska vara tydligt vem som ansvarar för en ung persons välbefinnande och vården ska finnas nära, vara av hög kvalitet och förverkligas på det egna modersmålet. Systemet måste beakta de specifika behov som unga och studerande har, så att ingen behöver avbryta sina studier i brist på social trygghet eller på grund av ohälsa.

3. Öppna upp beslutsfattandet Demokratin är i ett brytningsskede, och utövas inte till sin fulla potential. Demokrati grundar sej på sann och jämlik delaktighet där de gemensamma frågorna

och de bästa möjliga lösningarna står i centrum, i stället för maktkamp och politiskt spel. Möjligheterna att påverka beslutsfattandet direkt behöver utökas ytterligare. Många unga har inte fulla förutsättningar för att påverka sitt eget liv och samhället omkring sej. Rösträttsåldern ska sänkas till 16 år. Alla ska få vara med och välja våra beslutsfattare. Ett steg i den riktningen är att rösträtten ska utökas till att gälla alla från och med 16 års ålder. Då kan också skolan ta en aktivare roll i att stöda förstagångsväljare att avlägga sin röst. Utbildningen ska ge användbara medborgarfärdigheter. Alla som går ut grundskolan ska förstå vikten av att delta aktivt i samhället, rösta i val och påverka för gemensamma ärenden. Det är viktigt att alla har verktyg för att göra det i sin vardag, så att tröskeln för att delta är låg.

Rösträttsåldern ska sänkas till 16 år i alla val. Politiken ska vara inkluderande. Beslutsfattandeprocesserna på alla nivåer ska vara transparenta och lätta att följa med genom proaktiv och klar kommunikation från instanserna. Medborgarinitiativ som samlat över 50 000 namn ska fortsätta behandlas under följande riksdagsperiod, och riksdagen ska jobba för att medborgarinitiativ ska få en större roll i Finlands politik och beslutsfattande. Se våra videor om de tre målen på Instagram @skolungdom och delta gärna i diskussionen med taggen #dethandlaromvårframtid.

Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS rf


Grafik: Yannika Rรถnnqvist


Toppmöte i Tammerfors

Ledarskap och påverkan leder verksamheten framåt Text & Foto: Emil Widlund I DE FINLANDSSVENSKA skolorna finns ett behov och

ett intresse för att göra ännu bättre elev- och studerandekårsverksamhet. FSS allra första Toppmöte för elev- och studerandekårsordförande ordnades i Tammerfors i oktober för att stöda ordförandena i sitt viktiga uppdrag. Syftet med evenemanget var att erbjuda deltagarna en plattform för nätverkande med andra elev- och studerandekårer runt om i landet. Programmet bestod av sessioner som kretsade kring utbildning, påverkan och ledarskap. FSS-alumnen Ida Kreutzman berättade om vikten och omfattningen av europeiskt samarbete studerandeorganisationer emellan, och påminde om att FSS varit med och grundat takorganisationen OBESSU för mer än 40 år sedan. Riksdagsledamoten och FSS-alumnen Mats Löfström delade också med sej av erfarenheter och lärdomar från sin tid i FSS och vart de erfarenheterna lett honom senare i livet. – Våga säga vad ni tycker. Var er själva och försök inte vara någon annan, rådgav han toppmötesdeltagarna innan han tog en gruppselfie till Facebook. Satu Hassi, riksdagsledamot, tidigare EU-parlamentariker och före detta ordförande för De gröna berättade om 60-talets studentuppror och hur hon varit med och påverkat under sin långa karriär. – Tanken att eleverna i skolan skulle fostras till att tänka själva och vara kritiska var en revolutionär idé på 60-talet, klargjorde hon och påminde om hur mycket såväl samhället som ungas påverkningsmöjligheter har gått framåt. – Var realister, kräv det omöjliga. Tips till elev- och studerandekårsordförandenas ofta första ledarskapsuppdrag gav Fredrika Åkerö, FSS-alumn och utvecklingschef på Raseborgs stad. – En bra ledare har inte ett behov av att visa sin makt, utan tar istället ansvar över att utöva makten. Vi är för rädda för att göra fel, så slösa inte din tid på att tänka att du är dålig, uppmanade hon. Som stöd för allt det arbete som finns kvar då man återvänder till sin skola för att förverkliga evenemang och gott ledarskap kom FSS och Svensk Ungdoms gemensamma debattkoordinator Alexander Beijar med de bästa tipsen för att bli en bättre retoriker. De givande och roliga övningarna var handplockade ur Debattforum, ett gratis workshopskoncept som riktar sej till andra stadiets skolor. – Det är bara genom att öva på att tala som man blir bra på att tala. Ingen föds in i fotbollslandslaget heller, tipsar Beijar.

10

ebl 4/2018

Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS rf


9 frågor om klimat med Jonas Biström

Sammanställt av Alvar Winquist

1. Vem är du?

rälä

Foto: Erkki Pe

Aktiv i d in skola s EKS / S Kolla in KS? det här !

Några tips för att vinna förtroende i din skola Berätta för alla elever och studerande vad elev- eller studerandekårsstyrelsen är och framförallt varför den finns. Försök få dem att förstå att ni finns till för dem och att de kan vända sig till er vid problem. Samla dem för gemensamma beslut. Förklara att allas åsikter och idéer behövs. Tillsammans är ni bäst och starkast. Om någon blir illa behandlade – gör något! Upprätthåll en mångsidig verksamhet. Något som tilltalar alla och envar. Visa dem att något händer, t.ex. genom ett litet evenemang. Reagera på deras idéer och önskemål. Gör EKS / SKS-arbetet synligt och glöm inte att ha roligt! Styrelsen blir mera motiverad. Det blir lättare att påverka i skolärenden. Fler ställer upp i styrelseval. www.skolungdom.fi

Jonas Biström, jag jobbar med att förändra världen så att alla kan ha ett gott liv utan att det hotar naturens välmående. 2. Hur blev du intresserad av klimatfrågor? Under skoltiden blev jag intresserad av rättvisa och naturen. Via Natur och Miljö har jag träffar erfarna aktivister diskuterade vad som borde göras åt klimatpolitiken. Klimatpolitiken kombinerar miljöintresse med rättvisa. Det var spännande att inse att jag kunde vara med och förändra politiken genom kampanjer tillsammans med andra. Vi har sen dess pressat på politiker på olika sätt för att få förändring. Därtill har jag också hållit föreläsningar och ordnat utbildningar och evenemang för människor som vill lära sig att påverka i politiken, för en bättre klimatpolitik. 3. Har du stött på motstånd i ditt arbete och från vilka parter? De som motsätter sig starkare klimatpolitik är de som vinner på att fortsätta som det är nu. Ofta är det fråga om statliga eller privata företag som producerar fossil energi, tungindustri eller i Finlands fall skogsindustrin. 4. Hur kan jag själv påverka för att rädda klimatet? Du kan gå i skolstrejk som Greta Thunberg i Sverige gjorde. Du måste göra det mycket klart att det är fråga om en skolstrejk för klimatet, annars är det inte till nytta. Största inverkan har du om du tillsammans med andra gör en kampanj som pressar politiker till att ta bättre beslut. Till en början kan det vara lättare att gå med i en kampanj som någon förening har påbörjat. Det hjälper också att läsa och lära sig mera om klimatet och hur du kan påverka i samhället. 5. Vad kan jag göra i vardagen för att minska min klimatpåverkan? Om du har tid och ork över efter kam-

panjarbetet kan du till exempel byta till veganmat, det har en stor inverkan på ditt personliga ekologiska fotavtryck, alltså hur mycket utsläpp du orsakar. Att undvika att flyga, samt att röra sig med till exempel cykel om det är realistiskt är också bra. 6. Hur kan man engagera andra till att bli mer klimatvänliga? Vanligaste orsaken till att någon inte gör något åt klimatet är att ingen har frågat, så du kan börja med att be andra komma med. Sedan hjälper det om du har en plan eller en kampanj till vilken du kan be människor komma med. ”Hej, vill du komma med i vår skolstrejk för klimatet?” 7. Finns det sådana saker som klimatförändringen orsakat som inte längre kan stoppas? Jo, det finns det, glaciärer kommer att fortsätta smälta och havsytan kommer att stiga en del, men om vi lyckas agera fullt ut nu så kan vi undvika de allra värsta följderna. 8. Vilka andra fördelar har ett klimatvänligare samhälle? Det finns massor med bra saker vi kan göra samtidigt som vi stoppar klimatförändringen. Fossila bränslen orsakar en massa hälsoproblem, ett trafiksystem som inte baserar sig på bensinbilar leder till skönare och säkrare städer, vegetarisk mat minskar de miljöskador som köttproduktionen orsakar. En mindre konsumtionscentrerad livsstil orsakar också mindre stress. 9. Hur bra är Finland i kapp med klimatfrågor, exempelvis Parisavtalet? Finland är långt ifrån en hållbar nivå och Parisavtalet. Det behövs en stor förändring så snabbt som möjligt. Vi har en bra chans att påverka under de kommande månaderna, för om vi sätter press på politikerna nu kan den nya regeringen som väljs nästa år ta bättre beslut. Du behöver inte vara 18 för att påverka i val. Greta Thunberg som lyckades påverka det svenska valet med sin skolstrejk är 15 år gammal. ebl 4/2018

11


KULTUR ÄR KUL på Åland! Foto: Frej Vuori Text: Malin Lindholm

450 UNGDOMAR, ett november-

grått Mariehamn och härlig fiilis – det var Kulturkarnevalen 2018. Kulturkarnevalen har de senaste 15 åren turnerat runt i olika skolor i Svenskfinland. Årets version, den 16:e omgången av Kulturkarnevalen, bjöd på upplevelser som aldrig förr då hela karnevalen drog till Mariehamn för ett förlängt veckoslut. En ruggig torsdagskväll anlände bussar med deltagare från hela Svenskfinland till Åbo hamn för att stiga ombord på Viking Grace och påbörja färden mot Åland. Kulturkarnevalen fyllde båtens konferensdäck, och fastän man kan tänka sig att en resegrupp på 450 personer är något av en utmaning var båtresan till och från Mariehamn fylld med roliga upplevelser. Bland annat buffémiddag och en stand-up komiker, FSS skepparbingo samt aktiviteter som en regnbågsworkshop och en spelhåla gjorde att tiden ombord gick fort. På Övernäs skola och i området omkring pågick i två dagar olika labb där deltagarna fick lära sig och utvecklas i olika former av konst och kultur. Med på listan av kulturella former som man fick bekanta

sig med fanns gamla godingar som, DJ, ljud- och ljuskonst, video och bändlabb, och också nykomlingar som k-pop dans, Dungeons & Dragons, Eurovisionskör och järnsmide. Vid sidan av labben pågick kulturkarnevalslivet i vanlig ordning – staffen och ordningsvakterna såg till att deltagarna trivdes, nya vänskapsband knöts och deltagarna fick bekanta sig med åländsk kultur i form av bland annat ålandspannkaka. Under ett tvådagars labb kan man lära sig och få ihop fast vad som helst, och en av Kulturkarnevalens absoluta höjdpunkter är deltagarnas labbpresentationer i slutet av KK-helgen. Fantastiska konstverk, filmer, poesi, dansuppträdanden, körer och bändlabbets spelning lämnade ingen oberörd. DJ-labbets show bjöd på de häftigaste musikmixarna fram till midnatt. Igen lyste Kulturkarnevalen upp hösten och spred massor inspiration och glädje för såväl deltagare som labbledare, staff och ordningsvakter. Tack Mariehamn, tack alla deltagare och arrangörer – det här lever vi länge på! Nästa år är det dags för Kulturkarneval igen – håll utkik i EBL och Kulturkarnevalens kanaler för mera information.


GALLUP

Kulturevenemang i Svenskfinland

Sammanställt av Isabelle Hällfors

Olivia Risberg

Jonas Adolfson, Kimito

Peter Ahlskog, Vasa

– Jo, det finns konserter och olika marknader, fast jag vet inte om de räknas, och olika aktivitetsdagar med sport. Sedan finns också lucia. Jag brukar inte vara på konserterna för de är inte i min musiksmak, men på marknaderna brukar jag gå och ibland på luciauppträdandet.

– Det finns ett fåtal evenemang som arrangeras som till exempel Baltic Jazz och konstens natt, men jag brukar sällan delta. Man kan kanske ta en rundtur på jazzgatan vid jazzfestivalen, men annars är jag inte aktivt involverad i programmet de ordnar. Andra kulturella evenemang vet jag att inte marknadsförs och visas tillräckligt med intresse. Eftersom jag bor på en liten ort är dessa tillställningar ganska små. Om man skulle väcka mera intresse bland andra människor är jag säker på att alla skulle delta i evenemangen mera aktivt.

– Hos oss ordnas konstens natt och också någon körfestival. Jag brukar själv bara delta i konstens natt men om jag ser något som intresserar mej så deltar jag nog i det för att det är en social samling där man kan träffa människor.

är

Foto: Frej Vuori

Saara Saviaro, Nykarleby

! s p

Vi frågade fyra finlandssvenska ungdomar om kulturevenemang på deras hemorter och ifall de brukar delta.

– Nyårsrevyn går varje år och ja, vi går alltid och ser på revyn. I år ska jag delta som skådis. Det är skönt att få spela teater och tala den dialekt vi pratar där hemma. Och att ha interna skämt om vår dialekt med i pjäsen är kul!

k c I L F N I D

U N VäN

ren ar Wing , berätt rt å v s c r o d k rmat va tta har tor. De teaterfo ll ru ti a r k a li g o enrutin ra helt gssons pp till fy kreta emmin tå av u ars dis sla. H s n e ä ra b k e n a rt a ik k uljula, v ve n P g n u o lo s ra k n a ia tt nnes r. A en d en S inale


Throwback

Vi garanterar att ditt jullov inte blir tråkigt med dessa tips från EBL 6 / 2008!

der. g-stun gentin in ra ö u g d kan på hur många a tips r med a ig g rl a u d n fi iga ga och kså led t på fiffi tan oc mtidig usik, u a s rm r e e ll d och bjä och bju julmat od jul, maffig ktigt g ri ra n a e b ig r inte skar d innebä det ön Jullov Elevbla m o k a er tb rikt und e. Teame din feri och läro t v v a ti r a e re lt u filt t i få ut m ket res lacera ot myc tratt. P n g n å e n h ra c ö o h anna för att g ffefilter aser oc av avg r ett ka kall känner r e s g v å ö te p in s h n in e t d b le nö mycke da. Du gon an m att s på hur dela -på-an n av nå tbarn o ta reda ner och ta-reda ller skö Om ma u n e . ä d ta v ö s n n n ä ll o a s b k k fu i s is r d y t v ä n s n s h a å e g h å m m in S s n ri a. lla med e rhoppn kt expe t smält ventue agogis onditori nebär fö en – lå rtyga e ett ped gå på k Julen in g i tratt att öve h ra g tt c ö lä ä o g s h it t n c v k o an ma dagogis ön vara full snö lovet k låta sn ilket pe n hand Tänk v ra och ch ta e . e o n s ö n ly n e a s tt n tra r sig i bli att a gömme ra låta lort som man ba n a k å ller s ätas! E rta. affig tå upp m n e spelas på låtarna n a d e ågon s hittar n och låt När du e . r last.fm s e a n m a n d p ja p and ad nya py , avsla otek. L ållande a på din sikbibli rh u rn e a m d k n c la pri he usik. U räknar änners ande m nterat a eller några v gör likn lir gara taskarn opiera m k k o fe h s n c r o o andet b u te k v k i is o is t rt S d k a t. ja t. rd e s Är d ta tt hå m i hus på ska erar bä och hit extern i alla ru m fung du går dig en som bandet o a n s v a is m t o d o e tv s e k r ig il Skaffa te sigt m läsa li enligt v s naturl eller bro mpmäs last.fm syster tygsätt p räkna helt slu och be schskå du med med din u tt n s D a a n n k t. a e r e m rj d am gilla ta om rum va låt du att tills yta sov e får ve de! rdriv är n att d plysan på att b ta stidsfö a u v v o rö m ll P och up ju ru nda å prov! ars sov annorlu sätts p edlemm Ett lite om det miljem e fa d a n a in n d än er du i mer sp ing sov g hård en rikti t rum. er, stod ett ege dbonad av huvu och te s a e g li d ord påhitta de märk a a in ft s o rare r ts lä a . Han b mel. Tro ersmåls lurigare ovel Ra av mod k P a het. k g te m li li rs o d v a s dö mest b t namn ditt jullo diers o ovanlig med de an göra a melo dets å k n h in s c s la m tt l o n o e e n ll s r ti m ra e n, riga liv ovel Ra ästra g ick und lgubbe v P -å g t ju 5 e h e 8 d c m d t o g ra it å to a s för k s s ationer be, föru are” sä är det d tan ock l under kombin en gub ns nöt”, u h ”i-skit k Pove och nu rd s s c c n r, o o fi o å n k v , ” fi o a n p ls e t k e ra te ta m d ha De mmatik erligas dagar ge i tio nsjovis upp min n ri a ra a ” n e g få , y v ig ” s a S d k te k e ll le ti s ö ma an in sven för de b underh da dina ”räkne r, jag k ot den Ramel ch kryd injon”, en ”Fa pror m idor” o nglören s m sång ”svamp jo g o sina up n k m rd å a o o b s h ”m annen ören oc Povels Med ord phovsm mposit på fall. ta fram ten, ko bara up – så le is te v rt o in A ll . r ju a t ållare Han v ylla dit underh tter förg lskade trudelu a mest ä in s d att me honom dier”! o ll e m ”kara

s

Er: E N bILD

t s V O L UL

mma h

OVI

Emma

ps!

stI V O L L JU

!

tIps s V O L UL

as J

ENNI Och J

tUOVIN

E

haNN

sJ

a OVI, h mma h

NNa b

aN ackm

JENNI

!

stIps V O L L U

Nby

rEh UstaV ILD: G

E tEXt:

J

b

Va

! X U L rDE

r a jag få länkarn et rd e första o d r la og t med r jag go ställda Emma ttar run upp nä ens jäm tEXt: g om stru a s d r å I p io “ c s . ri ” lu n ia o c g v lu n ” rn ara s och li barn, alla ba er plastlju , sjuka ecemb rige får e d e d v 3 a S h 1 d c e a n m ns t de Synsk erade o aghem huvude prostitu ppnå ucia i d u a L ll t u s a rf ara de m e p a b r s ap ång g, inte ot lyfte gemen kan kn lussetå , därem har en ka s s n tu korna. ia ic ta il fl s å vävare n ic ta helgo i den s grann p ftast nda sö re lo te a b li d n d y e dock o ra lig besk a väljer – nume ligger e onek rn d ia m a c o r, jk u s a o L s r P e n ärngos v mörk m den martyre som stj filten a å här rad ino n r s e e la s ll ll s rk e ro o r fö a . ar på www.skolungdom.fi helgon kyrkan ksgubb s. och ruv rkänna pparka el del atolska e e h -k p n k te e r s rs e å h e n c tm rom cia bar issar, o r ljus års, de ra tomten s att Lu a å att va r latin fö Det säg de mörk den. ; lucis ä r med p

rUbEN

hOVI

ebl 4/2018

15

L

35 • JU


Vegansk

julmiddag Text: Bicca Olin, Tekla Kosonen

Har du funderat på att skippa skinkan i år, kanske för att välja ett mer miljövänligt alternativ, eller helt enkelt för att du inte gillar det? Här kommer tips på vad du kan tillreda istället! Den här julmenyn består av: Stekt seitan med julig vinsås Fyllning med svamp och tomat Fyllning med äpple och valnöt Dessutom är det lätt att hålla kvar eller lägga till de traditionella jullådorna eller andra favoriter från julbordet! Byt ut smöret mot växtbaserade fetter (olja funkar ofta bra, eller margarin), grädde och mjölk mot t.ex. havregrädde och havremjölk eller soja. Också fisk och kött är lätt att byta ut, googla t.ex. hur man gör vegansk “porkkala” till julbordet, istället för gravad lax! Passa också på att baka veganska jultårtor av fryst deg, det är superenkelt. Bland degarna i frysdisken finns det några som är veganska, bland annat Myllyn Paras tårtdegsplattor och Sunnuntai tårtdeg. Sedan köper du bara en burk valfri marmelad, skär upp degen, viker ihop den till en stjärna eller helt vad du vill och stoppar in den i ugnen. Jättegott!

Ingredienser

Seitanstek

För seitansteken:

Gör så här:

295 g seitanstek-ingredienser 3,5 dl vatten 0,75 dl olja folie 1 tsk havssalt 1 tsk mald svartpeppar 1 tsk rökt paprikapulver 1 msk olja För såsen: 1 msk 1 msk 1 dl 1 dl 2 dl 2 tsk ½ tsk ½ tsk

olja vetemjöl alkoholfritt rödvin tomatpuré grönsaksbuljong tamari (sojasås) färsk timjam färsk rosmarin

För äppel-valnötsfyllningen: 2 medelstora äppel 1 selleri 2–3 vitlöksklyftor 2,5 dl valnötter 0,5 dl färsk persilja 2 msk färsk salvia 1 msk färska timjamblad 1 tsk salt ½ tsk malen svartpeppar brödkrutonger 2 dl grönsaksbuljong smält margarin För tomat-svampfyllningen: 500 g champinjoner 4 dl blomkål i små bitar 4 dl minitomater 12 vitlöksklyftor (eller enligt eget omdöme) 1 msk olivolja 1 krm basilika 1 krm oregano 1 krm timjam 1 krm rosmarin salt peppar

16

ebl 4/2018

1. Först ska vi tillreda seitan, och det lönar sej att göra detta dagen före eller till och med några dagar före resten av julmaten. Det här receptet baserar sej på VegeMix färdiga mjölmix som finns att köpa på butikskedjan Ruohonjuuri och som kan beställas hem, men man kan också göra seitan från grunden eller köpa hela seitanstekar. Börja med att sätta ugnen på 175 grader. 2. Häll påsens innehåll i en skål och rör om, så att alla ingredienser säkert blandas. Blanda samtidigt 3,5 dl vatten och 0,75 dl olja i en skild skål. Häll vatten-oljan i mjölblandningen och rör snabbt ihop dem till en smet. 3. Knåda smeten tills den är någorlunda fast, och forma sedan en cirka 15–20 cm lång stång. Rulla in stången i folie riktigt tajt, och placera den på en plåt eller ugnstålig form. Stek i ugnen på 175 grader i 45 minuter, vänd sedan upp och ner och stek i 45 minuter till. Öppna folien och låt din seitanstek svalna. 4. Din seitanstek mår bra av att stå åtminstone en natt i kylskåpet och kan förvaras kallt i upp till en vecka. 5. När du tillreder rätten (t.ex. följande dag) ska du börja med att blanda salt, peppar och paprika i en liten skål. Marinera in blandningen i seitanstekens yta. 6. Hetta upp 1 matsked olja i en stor stekpanna på mediumvärme. Bryn seitansteken i cirka 6 min. Ta sedan bort seitan från pannan och ställ åt sidan för att svalna.

Såsen Gör så här: 1. Häll 1 matsked olja i pannan, strö över mjöl. Bryn i 3 minuter tills du har en slät redning. 2. Häll i vinet, tomatpastan, buljong, tamari, timjam och rosmarin. Koka i 3–5 minuter tills såsen tjocknat.

Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS rf


Gör så här: 1. Skär 2 äpplen och 1 selleri i små bitar. Stek eller fritera äpplena tillsammans med sellerin och 2–3 vitlöksklyftor i cirka 5 minuter. Lägg till 2,5 dl valnötter, 0,5 dl persilja, 2 teskedar färsk salvia och 1 tesked färska timjambland plus en tesked salt. 2. Flytta över blandningen till en stor skål och låt svalna. Blanda i brödkrutonger och grönsaksbuljongen. Häll ut blandningen i en väl smord ugnsform och pensla över smält margarin.

Fyllning: Tomat och svamp Gör så här: 1. Blanda svamparna, tomaterna, blomkålen och vitlöken i en skål. Kolla att de är av ungefär samma storlek och gärna också samma storlek som äpplena i din andra fyllning. Skär vid behov dem i mindre bitar. 2. Krydda ordentligt med olivolja, basilika, oregano, timjam, rosmarin, salt och peppar och blanda ihop. 3. Häll ut i den smorda ugnsformen.

Hållbara och klimatsmarta

julklappar

Text: Malin Lindholm

NÅGON ANNAN som drabbats av kli-

matångest denna höst? Singles’ day, black friday och cyber monday uppmuntrar, eller snarare uppmanar oss, att konsumera, konsumera och efter det konsumera ännu mera. Speciellt med julen runt hörnet och all konsumtion företagen uppmuntrar oss till kan det vara en bra idé att reflektera en stund över hur just du vill konsumera och fixa dina julklappar i år. Tips på hur du kan tänka mera klimatsmart kring julklappar hittar du här:

Upplevelser Istället för att ge något, gör något – vi uppskattar alla tid och kvalitetstid tillsammans. Planera en upplevelse som du vet att mottagaren gillar. Kanske ett biobesök, middag på en restaurang eller en skridskofärd med varm kakao?

Fynda re-loved När seitan, sås och fyllningar är klara, gör så här: 1. Sätt på ugnen på 180 grader medan du jobbar på fyllningarna. 2. Flytta seitansteken till ugnsformen tillsammans med dina fyllningar. Häll på såsen. Täck in hela formen med folie och stek i 35–45 minuter. Ta bort folien och stek i 10–15 minuter till för att få en gyllenbrun yta. Skär upp seitansteken i tunna skivor och servera med såsen och fyllningarna. Voilà! Recept från: vegetariantimes.com jocooks.com womansday.com (alla lätt modifierade av Bicca och Tekla för perfekt resultat) Andra källor: vegaanituotteet.fi

www.skolungdom.fi

Foto: Pexels / Joanna Malinowska

Fyllning: Äpple och valnöt

Går en runda på loppis, second-hand affärer, julbasarer och marknader för att hitta julklappar. Böcker, accessoarer, kläder och kärl är garanterade vinnare. På till exempel webbplatsen tori.fi kan du också söka efter begagnade alternativ för specifika grejer på önskelistan.

Donera Donera pengar till ett ändamål som ligger mottagaren nära hjärtat. Det finns massvis av möjligheter här, du kan donera till en organisation som gör gott i Finland eller rikta donationen utomlands genom till exempel kyrkans utlandshjälp.

Ge något hemmagjort Hemlagade julklappar är ofta väldigt uppskattade, speciellt i dagens värld då tiden verkar vara allt mera på kort.

Ett klassiskt och alltid fungerande tips är att baka bröd, laga julgodis eller koka sylt.

Streamingtjänster Att komma ihåg en när och kär med några månader underhållning har låg klimatpåverkan. Väldigt många hushåll betalar idag för någon eller några av dessa tjänster – med andra ord kan några månader Spotify eller Netflix vara en mycket uppskattad julgåva. Du kan också ge e-böcker som gåvor via till exempel iBooks eller Kindle.

Ge något du är bra på Finns det något du är riktigt bra på eller har som hobby? Om du gillar att laga mat kanske du kan bjuda på en hemlagad middag? Eller om du är bra på att fota kanske dina vänner uppskattar en fotosession, nya bilder till cv:n eller sociala medier?

Fixa något söndrigt Har dina föräldrar eller en kompis något trasigt som borde fixas hemma? Något man borde beställa service för eller föra på reparation, men helt enkelt inte bara hunnit. Eller kanske klockor som har slut på batterierna? Fixa det åt dem, det uppskattas garanterat och du har samtidigt gjort stor nytta.

Tänk på paketeringen Kan du använda gamla tidningar eller reklamer för att slå in dina presenter? Skokartonger och papperspåsar går fint att dekorera och använda om. Du kan också vika egna askar med hjälp av origami, på Youtube hittar man bra med tips. Kom också ihåg att samla ihop alla presentpapper och sätt dem i pappersinsamlingen eller återanvänd nästa år. ebl 4/2018

17


OPINION

Finska i vardagen viktigare än grammatik Willjam Fagerström utskottsmedlem

DÅ JAG EN måndag morgon ex-

tremt trött satt på finsklektionen och lyssnade då min lärare talade om temporalkonstruktion började jag fundera på hurdan kvaliteten på finskundervisningen egentligen är i de svenska skolorna. Jag som har finska som mitt andra modersmål har alltid haft lätt för det även i skolan. Men bland de finlandssvenska ungdomarna finns det flera som inte lär sig någonting av språket innan de kommer ut i arbetslivet. Vad kan detta bero på? Eftersom alla elever har obligatorisk finskundervisning största delen av grundskolan borde väl alla efter grundskolan vara förberedda för vidare studier alternativt arbete på finska om man så önskar? Ett vanligt problem är att elever känner sig så otrygga med det finska språket att de inte ens vågar försöka använda det. Skolans uppgift borde därför rimligtvis vara att stärka elevernas självförtroende och ge dem en stadig grund att stå på. I stället fokuserar undervisningen i skolan på grammatikformer som man knappast kommer använda utanför klassrummets väggar. Vad hjälper grammatik när man inte kan uttrycka sig i vardagliga situationer? Detta är speciellt vanligt i mindre

18

ebl 3/2018

kommuner där en stor del av befolkningen är svenskspråkig, eftersom ungdomarna inte har finskan runt omkring sig. Undervisningen går mest ut på att plugga in temaformer och att utvidga elevernas vokabulär. Detta är såklart nyttigt, men endast om det skulle ske parallellt med utvecklandet av den muntliga uttrycksförmågan. Då vi talar lär vi så småningom känna språket, och snart kanske man till och med börjar höra den rätta böjningen automatiskt. Finskan är dessutom ett språk som skrivs precis som det låter och därför är lyssnandet och talandet en viktig del. När det gäller fortsatta studier kan man konstatera att vi finlandssvenska elever oftast väljer de svenskspråkiga alternativen eftersom vi generellt har lättare att komma in till dessa. Det svenskspråkiga utbudet är dock tyvärr inte alls lika brett som på den finskspråkiga sidan. Därför bör vi börja satsa mer på finskundervisningen för att alla skall kunna förverkliga sina drömmar, utan att begränsas av sina språkkunskaper. Vill vi verkligen förhindra våra ungdomar från att följa sina drömmar? Publicerad i HBL 19.11.2018. Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS rf


INTERNATIONELL GALLUP

Foto: Pexels / Jaymantri

Vad gör din skola för klimatet?

Agata Oskroba

Craig Smith

Lublin, Polen Paderewski Private Grammar School

Waterford, Irland Abbey Community College

  I min skola är det väldigt viktigt att bry sej om natur och miljö, och därför har vi gjort mycket för att bli mer hållbara. Våra lektioner hålls vanligtvis utan pappersböcker, studerandena jobbar på sina bärbara datorer och har tillgång till lektionsmaterialen elektroniskt. Dessutom skriver lärarna inte ut något åt oss, utan vi får digitala versioner av allting. Ibland är det förstås lättare att jobba på papper, och då skriver vi ut det som behövs men ser till att använda båda sidorna av pappret. En annan viktig innovation är att vi använder engångsbestick av trä istället för plast i skolkafeterian. Dessa är biologiskt nedbrytbara och har inte en lika negativ inverkan på miljön som plastbesticken. Det här är bara några exempel av vad vi gjort i min skola. Enligt min åsikt hjälper dessa enkla steg till att rädda planeten. Jag tror att min skola kan kallas hållbar och jag är glad av att vara en del av vår gemenskap.

  Skolor i Irland uppmuntras till att vara miljömässigt hållbara genom ett nationellt program för studerandeledda gröna skolor. I det här programmet kan skolor erhålla en flagga som visar deras nivå inom hållbar utveckling. I min skola har vi en gröna skolorkommitté som har varit ganska framgångsrik. Vi har introducerat speciella kranar som minskar vår vattenförbrukning, vi har tagit i bruk ett system med nya soptunnor för att öka mängden material som återanvänds och i vår nya skolbyggnad tar vi nu vara på regnvatten. Överlag så tycker jag att min skola är ganska miljövänlig!

www.skolungdom.fi

Francois Moreno Hernández Madrid, Spanien IES Alameda de Osuna   “Nej tyvärr”, är svaret du får när du försöker söka efter en skräpkorg att återvinna ditt skräp i skolan. Det är beklagligt att fastän vi idag har utvecklats så mycket i andra aspekter, gör vi fortfarande ingenting för att bli mer miljövänliga i skolan. Jag hoppas att vi i en inte för avlägsen framtid kan förändras och utvecklas för en bättre värld.

ebl 4/2018

19


KOLUMN

Nytt år – risk eller möjlighet? Malin Lindholm verksamhetsledare

VAD SKA MAN göra på nyåret,

vad allt hände egentligen under 2018, var det ett bra eller dåligt år sådär sammanlagt? Då dessa tankar kommer upp i huvudet vet man att årsskiftet är nära. Men vad betyder då egentligen ett årsskifte, förutom att vi vänder ett nytt blad i kalendern och vänjer oss vid att skriva ett nytt årtal? Jag tror det är ett sätt att lägga saker i paket, konstatera att en period i livet är slut, lämna gammalt bakom oss och vända ett nytt blad för att välkomna nya upplevelser och möjligheter. Vid årsskiften uppstår också diskussionen om nyårslöften och i luften surrar frågor om vilka förändringar man ska göra i sitt liv under det nya året. Träna mera, äta hälsosammare, leva miljövänligare och att ta ett mera aktivt grepp om studierna är tankar jag och väldigt sannolikt också du tänkt flera gånger inför ett årsskifte. Nyårslöften bottnar ofta i en förändring man vill göra i det egna livet, och att med jämna mellanrum reflektera över om man är nöjd med sitt liv och om det finns något som skulle må bra av att ändras är hälsosamt. Utmanande blir det då vi eller vår omgivning sätter förväntningarna för högt, och

20

ebl 3/2018

vi tänker oss att en ny bättre vardag finns bakom några nyårslöften. Att ändra på sitt beteende, skapa nya vanor och rutiner kräver mental energi och viljestyrka, vilket inte alltid är helt lätt att hitta då vardagen trycker på. Att på en gång ta itu med att träna mera, äta hälsosammare, leva miljövänligare och studera med en högre växel är – i alla fall enligt egen erfarenhet – dömt att misslyckas. Häromdagen frågade en kompis om när ett nytt åt börjar för mej. Jag tyckte frågan var lite underlig och konstaterade vid årsskiftet naturligtvis, när annars? Min kompis däremot hade en lite annan syn på saken, då hon konstaterade att hennes år alltid börjar i augusti, efter sommarlovet. Egentligen ganska logiskt, eller hur? Vi behöver inte begränsa oss till ett årsskifte för att göra förändringar och sätta upp nya mål i livet. Vi kan göra det varje dag, just då när vi har inspiration och motivation. Så istället för nyårslöften har jag börjat tänka på mål för det nya året, och valt en större grej och några mindre grejer jag vill bli bättre på och ändra i mitt liv. Och nej, jag tänker inte ta itu med alla 1.1.2019. Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS rf


En bok för sömnlösa nätter BELS FLICKVÄN har tagit livet

av sej, och nu går Bel runt på autopilot och försöker överleva vardagen. Jobba, försöka sova, köra runt med bilen mitt i natten. Mitt i sorgen kommer ändå Audrey emot, och blir en distraktion som håller Bel vid sina sinnens fulla bruk. Audrey studerar konst, är trött på sin högerpolitiska pappa och bor i sin ateljé, och efter en fest släpar hon med sej Bel till en konsert som kommer att bli en gemensam nämnare för deras fortsatta relation. Båda är mitt uppe i studier, jobb, relationer och projekt, och varvar det med droger och alkohol. Tillsammans försöker de hitta svar på livets stora frågor om vem jag är och vad som är meningen med att finnas, vid sidan om sorg och nya trevande känslor. Författaren Déa Solins debutroman tangerar de där helt vanliga situationerna i vardagen på jobbet, på fest och med jobbiga föräldrar, och rör skickligt in frågor

om mental ohälsa, missbruk, kärlek, framtidsdrömmar och allt annat som är närvarande och relevant i en ung vuxens liv. Handlingen knyts samman av en spellista med bandet Casablanca Lilies, som också binder ihop bokens huvudkaraktärer med varandra. En av bokens klart bästa egenskaper är också bandets låttexter, som man får ta del av mellan kapitlen. Tyvärr utspelar sej boken inte i finlandssvensk miljö, trots att författaren är uppväxt i Svenskfinland, vilket hade gett den ännu mer igenkänningsfaktor. För övrigt är det här perfekt läsning för jullovet, och en bra julklappsidé till nästan vem som helst som vill tänka på någon annans drama istället för sitt eget. Ett stort plus också för att det äntligen börjar finnas finlandssvensk hbtiqa+-litteratur. Det är länge sedan jag läst en så berörande ungdomsroman.

RECENSION

En spellista för sömnlösa nätter Déa Solin Förlaget M 2018

Bicca Olin

Déa Solin, född 1995, är uppväxt i Jakobstad och bor numera i Malmö. Foto: Nils Sjöholm

www.skolungdom.fi

ebl 4/2018

21


Klotterplank

Vår praktikant Ida filmade våra kampanjvideor för riksdagsvalet 2019

#skolungdom Använd taggen #skolungdom eller tagga @skolungdom så kan ditt someinlägg synas här!

Ordförande Bicca blev inbjuden till slottsbalen

Kolla mera fiilisar från Toppmöte i Tammerfors på taggen #toppmöte2018

22

ebl 4/2018

Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS rf


Din framtid börjar hos oss! Yrkesinriktad grundexamen: Artesan - finsnickare och interiör Automationsmontör Bagare-konditor Datanom Djurskötare Elmontör Fordonsmekaniker Husbyggare ICT-montör Kock Kosmetolog-Kosmetikrådgivare Landsbygdsföretagare Ledare för ungdomar och gemenskaper Merkonom Modeassistent Plåtslagare-svetsare Rörmontör VALMA Verkstadsmekaniker Yrkesutbildning som specialundervisning: Bilservice- fordonsmekaniker Fastighetsskötare Hus- och hemservice-lokalvårdare Matservice-kock, Produkttillverkning-artesan TELMA, VALMA sp

Jakobstad, Nykarleby, Vasa, Pargas, Helsingfors, Borgå

www.optimaedu.fi/guide VÅRENS VIKTIGA DATUM

FSS träffade undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen

12.12  Helsingfors

FSS-glöggen 16.1  Helsingfors

Debattävlingens final 2–3.2  Vasa

Kick-off för våren 7.3  Vasa

Samhällslära preppkväll 11.3  Helsingfors

Samhällslära preppkväll 14.3  Åbo

Samhällslära preppkväll TYCK TILL Vi utvecklar kontinuerligt tidningen och dess innehåll. Hör gärna av dej om du har tankar och åsikter om tidningens innehåll och utseende eller respons till redaktionen.


Välkommen på den traditionella

FSS-glöggen 12.12.2018 kl. 16–21 Kaserngatan 1 D 65–66

I år äger FSS-glöggen rum onsdagen den 12 december, glöggen är varm från och med klockan 16. Under kvällen bjuder vi på FSS-lucia, musik och mysig stämning. Glöggen serveras på FSS kansli på Kaserngatan 1 D 65–66, och alla tänkbara FSS-intresserade är hjärtligt välkomna. Vi ses vid ! Tyvärr är vårt kansli inte helt fysiskt tillgängligt, vi beklagar eventuellt besvär det här förorsakar.

Bicca Olin förbundsordförande

Malin Lindholm verksamhetsledare

EBL 4 / 2018  

Våga göra något för klimatet. Klimatångest är bekant för många, men vad kan man egentligen själv göra för vår planet? Julfirandet är en yppe...

EBL 4 / 2018  

Våga göra något för klimatet. Klimatångest är bekant för många, men vad kan man egentligen själv göra för vår planet? Julfirandet är en yppe...

Advertisement