Page 1

e b l 4 路 2 0 13

tema: pengar


3

E b l 4 · 2 013

tema: pengar Ledare........................................................................ 4 Ordförandes kolumn................................................ 5 Generalsekreterarens kolumn................................. 6 Styrelsens kolumn..................................................... 7 Insändare.................................................................. 8 Hey medlem!............................................................. 9 Unga & jobb...........................................................10 Den avgiftsfria skolan............................................10 Skolkostnader i Europa.......................................... 11 Hem ljuva (dyra) hem............................................ 12 Ekonomigallup........................................................ 14 Novell...................................................................... 15 Studiestödets ABC.................................................. 16 Två dikter................................................................. 17 Emils eminenta språkhörna................................... 18 Spartips................................................................... 19 Barnfattigdomen tas inte på allvar i Finland........20 Kulturrecensioner...................................................22 Ärtsoppa & champagne........................................24 Malenami - guldkanter i vardagen ......................26 Elevkårsdag 2013...................................................27 Månadens inspiratör..............................................28 EBL gillar!................................................................. 31

M e dv e r k a nd e Anna Pusa Karolina Lång Paula Palin Emil Ehnström Ulrika Öhman Kasper Gustavsson Johanna Bruun Nanó Wallenius Daniela Ikäheimo Madelen Ahlfors Kajsa Karlsson Celinda Nordlund Pauliina Perkonoja Anni Reenpää Amina Elezovic Matilda von Essen Petter Forsskåhl Rufus Panelius Mirjam Malik Kira Björklund Isabella Knopman Heidi Hendersson Bruno Ekman Oscar Fagerudd Anni Savolainen Juho Nikko Nino Ellenberg Styrelsen 2013-2014 Pä r m b i ld Kasper Gustavsson

C h ef reda k tö r Anna Pusa anna.pusa@skolungdom.fi A rt di rec tio n Ulrika Öhman ulrika.ohman@skolungdom.fi A n s va ri g u tg i va re Karolina Lång karolina.lang@skolungdom.fi

Finlands Svenska Skolungdomsförbund är skolungdomars egen intresseorganisation och riktar sig till elever i grundskolans övre årskurser (åk 7-9) samt studerande på andra stadiet, d.v.s. folkhögskolor, gymnasier och yrkesläroanstalter. Förbundsordförande: Karolina Lång 044 2778 669 karolina.lang@skolungdom.fi Generalsekreterare: Paula Palin paula.palin@skolungdom.fi Organisationssekreterare: Jessica Holmström 045 134 1111 jessica.holmstrom@skolungdom.fi Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS r.f. Kaserngatan 1 D 65-66, 00140 Helsingfors 09 644 881 kansliet@skolungdom.fi www.skolungdom.fi


E b l 4 · 2 013

4

ledare

At t ha och inte ha Text: Anna Pus a

Vi lever i en värld av överflöd. Jag kan titta

mig omkring och känna ångest över alla materiella ting som ligger utspridda runt omkring mig huller om buller. Jag försöker föreställa mig oredans värde i pengar och blir lätt illamående. Jag hatar att vara oansvarig då det gäller pengar och jag hatar att det är lätt hänt att man är det. Istället beundrar jag sparsamhet. Jag fascineras av människor som hittar de där omöjligt billiga flygen och lyckas råka ut för de mest fantastiska äventyr ute i världen utan att bli av med stora summor pengar. Som lever ett spartanskt barfotaliv, sover under stjärnorna och utgör sinnebilden för den fria och sorglösa individen vars liv inte styrs av pengarnas obarmhärtiga makt. Det här numret av Elevbladet har temat pengar. Då jag funderade kring temat kom jag att tänka på en flicka jag träffade under en resa. Hon är den mest gästvänliga person jag någonsin har träffat och hon visade mig runt i sin hemstad. Hon studerar till bergsingenjör och då jag frågade henne varför hon valde den inriktningen svarade hon ”eftersom jag vill bli rik”.

Svaret är så långt man kan komma från vad min vän humanisten skulle ha svarat. Vi kan promenera i stans fina kvarter och sucka över hur vackra byggnaderna är, och hon kan kallt konstatera att hon kanske aldrig kommer att ha råd att bo här. Hon vill studera det hon brinner för och har inte som uttalat mål att bli rik. Mitt glorifierande av en bekymmerslös tillvaro som inte påverkas av ens ekonomiska situation är naivt. Allas vår käre Pippi Långstrump må leva ett äventyrligt liv, men det har hon möjlighet till endast tack vare sin kappsäck full med guldmynt. För den som har möjlighet att leva ut sin frihet, den har de facto inte ett tomt bankkonto. Den som däremot inte har pengar har inte råd med en sorglös livsstil. Det finns nämligen inget sexigt med att vara fattig. En alarmerande stor grupp människor även i vårt land kämpar med att pussla ihop en vardag som präglas av stress, långtidsarbetslöshet, besök hos socialmyndigheterna. Oro. Istället för överflöd är det brist på de mest vardagliga saker.

För att inte tala om det faktum att drygt 1 miljarder människor av världens befolkning lever under 1,25 dollar om dagen. Vilket får mig att fyllas av en känsla av maktlöshet, hur kan det få finns så stora ojämlikheter? Det är inget av ödet bestämt faktum att någon som föds i en annan del av staden eller på andra sidan jordklotet skall ha det sämre ställt än jag. Pengar må handla om frihet. Det som kan och bör göra oss rasande är det faktum att pengar även innebär valfrihet. Möjlighet att välja mellan olika alternativ, välja hur man vill leva sitt liv. Jag vägrar godkänna ett samhälle där den som har mest pengar klarar sig bäst. Av den enkla orsaken uppskattar jag mer än något annat vårt avgiftsfria utbildningssystem i Finland. Det ger var och en av oss en likvärdig start i livet och säkrar en mera jämställd framtid. I vårt land ska det nämligen vara möjligt att eftersträva vilka drömmar man än må ha, oberoende av om man har eller inte har pengar.

Skribenten är en 20­-årig studerande från Åbo och är chefredaktör för Elevbladet läsåret 2013–2014. Hon tror stenhårt på att det inte går att köpa sig till lycka och blir istället himla lycklig av vänner, sköna toner och mäktiga texter.


E b l 4 · 2 013

5

O r df ö r a n d e s ko l u m n

R e su ltat Finlands PISA-­resultat har diskuterats aktivt i höst, särskilt på finlandssvenskt håll. Ibland räds jag över att Finlands goda PISA­resultat på något

sätt lurat vårt land att vår skola är komplett, att ingenting behöver ändras och inget heller bör ändras. Men samhället förändras och så bör också skolan. Undervisningen i skolorna har sett någorlunda likadan ut sedan grundskolan infördes i Finland i mitten på 1970­talet. Läroplaner har ändrats och griffeltavlan har bytts ut mot smartboards, men grundtanken har ändå förblivit densamma. Och det är här problemet ligger! Ny teknik kräver nya tankesätt. Det räcker inte att köpa en läsplatta till eleverna för att en skola ska ses som högteknologisk, man måste också ge eleverna och studerandena möjlighet att använda plattorna på ett sätt de lär sig något av. Men vad gör man när eleverna och studerandena är bättre på att använda tekniken än lärarna? Jo, man ger eleverna och studerandena mer plats i klassrummet. Man låter dem lära varandra. Men detta betyder inte att läraryrket ska avskaffas, snarare tvärtom. Lärarens roll måste helt enkelt förändras; läraren ska handleda, inte leda eleverna. Men inte bara användandet av teknik i skolan behöver moderniseras, vi måste också se över skolans värderingar. Det är svårt att lära ut demokratiska värderingar på en plats där

vissa människors röst är mer värd än andras. Det får inte bli ett maktgap mellan de ungas och de vuxnas röst. Samtidigt är vår skola fylld av förutfattade meningar; pojkar och flickor förväntas bete sig på ett visst sätt, vilket också påverkar deras resultat. Flickor läser bättre än pojkar och räknar sämre och vice versa enligt flera undersökningar. Jag vägrar tro att jag som flicka är mindre kapabel att räkna matematik än en pojke. Alla elever måste få möjlighet att vara individer som är bra på olika saker. Men hur definierar man då om skolan lyckats med detta? En god utbildning mäts i valdeltagande och känslan av delaktighet i samhället. En god utbildning mäts inte i standardiserade tester, utan snarare i i biblioteksbesök och bokinköp. Att mänskliga rättigheter inte kränks i landet är också ett tecken på en fungerande utbildning. Innovationer och konst är också resultat av en lyckad utbildning. Men det allra viktigaste med en god utbildning är att den får människor att känna sig delaktiga, att läsa och att vara goda medborgare oavsett bakgrund.

Text: Karolina Lång

Foto: Anni R e e n p ää


E b l 4 · 2 013

6

g e n e r a l s e k r e t e r a r e n s ko l u m n

Jag påpekar inte, jag kräver. O ch d e t sk a du ocks å . text: Paul a Palin

Jag har ofta fått höra att jag är ”stark”. ”Du

är så stark och självständig!” Jag borde ju jubla och skatta mig lycklig, visst? Men grejen är att jag mest blir lite irriterad. Orsaken till min irritation är inte att personen i fråga velat ge mig en komplimang, utan konstaterandet som så ofta följer. ”Och i din ålder! Oj!” Suck. Nu har jag såklart inga telepatiska förmågor, jag kan inte läsa någons tankar och kan endast göra antaganden om vad personen i fråga tänkte när denne bestämde sig för att tilldela mig detta uttryck av uppskattning. Men på något sätt har jag en känsla av att det är min ålder som utgör orsaken till förvåningen. Det anses konstigt och avvikande att jag, Paula 20 år, sitter vid samma mötesbord och i samma seminarieutrymmen med personer som är 10, 20 och 30 år äldre än mig, och säger mitt. Och i nästa mening oijas och voijas det över att unga inte bryr sig, att de inte vill vara en del av samhället. Dubbel suck. När blev det så att man automatiskt började sätta ett likhetstecken mellan en högre ålder och kunskap? Eller snarare mellan medelålder och kunskap? Jag förstår kopplingen

mellan utbildning och kunskapsinhämtning och ja, det ligger säkert en viss sanning i att man efter t.ex. högskolestudier kan diskutera vissa saker med en lite annan utgångspunkt än innan man avlagt dem. Men det är just vad det handlar om, att man kan, bör och ska ha olika utgångspunkter i diskussioner! Det är värdefullt, inte krångligt att diskutera med någon som kanske har en annan synpunkt än en själv. Det är en nödvändighet, inte ett alternativ. Unga har kunskap och kännedom om det mesta. Unga vet hur det är att vara ung i Finland idag, de är experter på hur det är att gå i skola vare sig det är i grundskolan eller på andra stadiet och det är just unga som borde vara där och tycka till och säga sin åsikt, men inte bara i utbildningsfrågor utan i den samhälleliga debatten överlag. Unga är en lika stor och viktigt del av samhället som vilken ”vuxen” som helst. De använder samma bussar, går på samma vägar, och andas samma luft. Därmed borde de väl logiskt sett också ha samma möjlighet som alla andra att påverka hur deras närmiljö och inte­så­närmiljö ser ut. 30 år på nacken, ett jobb och en högskoleexamen

i bakfickan gör inte någon till en bättre ”tyckare”. Förmågan att bilda välgrundade åsikter, motivera dem väl och komma på lösningar till problem handlar om helt andra saker. Det att unga inte tycker, tänker och löser är en stor lögn. Felet ligger i de strukturer som finns kring beslutsfattande, där det inte alls bereds möjlighet för unga att delta på deras egna villkor. Unga förväntas tränga sig in i snäva former av förväntningar där man ska se ut, bete sig och tala på ett visst sätt och använda ett visst sorts språk för att få sin mening fram. Vuxna: Skäms. Ni kan bättre! Vi vill väl alla egentligen samma sak, att de berörda i en sak ska blir hörda och sedda, utan att de behöver låtsas vara någonting eller någon de inte är? Unga: Påpeka inte, kräv! Kräv att ni ska behandlas och bemötas på det sätt ni är värda, som likvärdiga medborgare och viktiga beståndsdelar i samhället. Tyvärr kommer ingen att göra det för oss, vi måste nog bara sluta finna oss i att bli kallade unga och dumma. (Btw, sluta använda det uttrycket. It’s so last year. ) Nästa gång någon ”vuxen” kommenterar min ålder, tänker jag svara: ”Tack det samma! Och det som vuxen, oj!”


E b l 4 · 2 013

7

s t y r e l s e n s ko l u m n

Ef t e r ly s e s : ku n sk a p och ko m p e t e n s text: Celinda No r d l u n d

Foto: Anni R e e n p ää

Så lite som 75 procent i huvudstadsregionen.

Endast 67 procent i Helsingfors. Så lågt är faktiskt antalet behöriga lärare i de svenskspråkiga grundskolorna idag. Bristen på svenskspråkiga lärare idag är enorm och med nuvarande utbildningssituation lär problemet inte försvinna, snarare tvärtom. Till den svenskspråkiga klasslärarutbildningen som startade i Vasa i år sökte 400 personer, 75 stycken antogs. Intresset finns, men studieplatserna är få och utbildningen erbjuds endast på ett ställe. Det behövs en till svenskspråkig lärarlinje i södra Finland, men det ekonomiska läget är tufft och Åbo Akademis sparprogram sätter käppar i hjulet för en parallell utbildning. Trots spartider ställer vi oss frågan hur mycket längre vi faktiskt har råd att vänta? En lärare utan behörighet kan säkert på alla sätt vara en god pedagog, men en femårig utbildning går inte att förbise. Grundskolans uppgift är inte bara att ge en allmänbildning, utan även att uppfostra självständiga individer med förmåga till kritiskt tänkande. Det är

ingen lätt uppgift, och för att klara det är kompetens en primär förutsättning. Lärarens viktigaste roll är att väcka läslust och kunskapstörst vilket ibland kan vara nog så svårt, hur duktig eller erfaren en lärare än är. Grundskoleutbildningen är vår utgånspunkt här i livet och avgörande för framtiden. Alla som någon gång har gått i skolan kan intyga hur stor roll läraren spelar i hur mycket vi lär oss, hur intresserade vi är och hur vi trivs i skolan och klassrummet. Att ge alla i hela landet en jämlik, högkvalitativ skolgång är absolut nödvändigt. Din bostadsort eller ditt språk skall inte påverka din skolgång eller dina förutsättningar. Trots att de undersöknings-­och testmetoder som används idag är undermåliga och väldigt ensidiga kan vi konstatera att vi finlandssvenskar allt som oftast ligger bakom de finskspråkiga i resultat. Bristen på utbildade lärare tros vara en bidragande faktor till detta, något som kan påvisas med att åländska skolor, som har högre behörighetsgrad bland lärarna eftersom många har examina från Sverige, oftast uppvisar bättre resultat än resten av Svenskfinland. Dessa test kan absolut inte utgöra en grund för att bedöma hur bra en skola är, men att sträva efter att utjämna skillnaderna är ändå viktigt. I FSS’ utbildningspolitiska program står det att en lärares uppgift bl.a. är att sporra till kreativitet, nytänkande, jämlik-

het, rättvisa, demokrati och mångfald. Detta utöver själva kärnan, att förse elever med information, ge dem medel för kunna bearbeta den och sedan tillämpa det de lärt sig. Främjandet av gemenskap, kamratskap och samarbete vilar också det på lärarens axlar. Inte ens alla behöriga lärare klarar av det här, så att förvänta sig att någon utan utbildning ska lyckas är nästintill orealistiskt. De lärare vi möter under vår skolgång påverkar oss mer än vi tror och är ibland avgörande för de val vi gör. Vi kommer med fasa ihåg vissa av dem, men minns även med glädje de lärare som uppmuntrat oss och påverkat våra liv idag. Våra lärare spelar större roll än vi tror i den start vi får i livet och därför är det absolut nödvändigt att ge fler unga människor, som har ett intresse för det, möjligheten att utbilda sig till lärare.

Skribenten är FSS:s vice ordförande.


8

E b l 4 · 2 013 i n sä n d a r e

Mer individanpassad bedömning, tack! Motion om mer individuell bedömning, antagen under Elevriksdagen ERIK 2013 Text: Bruno Ek m a n & O sc a r F a g e r udd

De utvärderingsmetoder som används i skolan i dag är

bristfälliga. De tar inte elevers personliga inlärningsprofiler i beaktande i tillräckligt hög grad och ger ofta resultat som inte överensstämmer med elevernas egentliga kunskapsnivå. I dagens skola har en elev med talang för skrivande ofta fördelar gentemot andra fast deras egentliga kunskapsnivå kanske ligger under elever med sämre skrivförmåga. Det här syns speciellt i studentexamen, där ett mycket gott språk kan uppväga en viss avsaknad av verklig kunskap i ämnet. Därför borde man övergå till ett system som baserar sig mera på personlig bedömning, d.v.s. ett system där utvärderingen i högre grad baserar sig på varje elevs personliga inlärningsprofil. Utvärderingen i dagens gymnasium är också alltför kortsiktig. I en skola där man bedöms på periodbasis, alltså vad man åstadkommit under bara några veckor, kan det ofta bli svårt både för eleverna att få en realistisk bild av sin kunskapsnivå och för lärarna att anpassa undervisningen efter elevernas verkliga prestationsförmåga. Därför borde bedömningen utföras på ett annat sätt än idag, t. ex genom att man kombinerar dagens system med periodbetyg med vitsord som baserar sig på längre tidsperioder. Man borde också gå in för ett system med mera regelbundna, personliga utvecklingssamtal mellan lärare och elever än idag, vilket ytterligare skulle hjälpa till att effektivera undervisningen och anpassa den efter enskilda elevers kunskapsnivå. Vi hoppas därför på att med hjälp av motionen bredvid väcka konstruktiva diskussioner med beslutsfattare om utveckling av dagens bedömnings- och utvärderingsmetoder.

Skribenterna är medlemmar i FSS:s förbundsstyrelse.

I dagens skola i Finland har vi ett system där elever och stu-

deranden i många fall upplever att de bedöms sämre än de har presterat. Fast de ifrågasätter sina lärare så är svaren ofta bristfälliga. Därför skulle ett system med mera individuell bedömning främja elevernas motivation att prestera bättre i skolan. Dessutom skulle individuell bedömning gynna kontakten som elever och studerande har till sina lärare. När skolungdomarna och lärare för personliga diskussioner om deras studier och skolprestationer känner ungdomarna sig sedda, uppskattade och förstådda på ett helt annat sätt än nu. Därför yrkar jag på: att FSS arbetar för ett system med anonyma prov i högstadiet och på andra stadiet •

­• att FSS skall uppmuntra skolorna till att övergå till ett system med individuell bedömning i SE, prov och prestation ­• att FSS skall väcka diskussion om det nuvarande bedömningssystemets brister ­ att FSS under verksamhetsåret ordnar ett seminarium med • alternativa bedömnings­och utvärderingmetoder som tema

Motionsskribenten går i Tölö Specialiseringsgymnasium.

Text: Bruno Ek m a n


E b l 4 · 2 013

He y me dl e m ! Text: is a b e l l a knopman

fo t o : Ni n o Ellenberg

Möt FSS-medlemmen Mika Mattsson, 18 år, som berättar om hur det är att studera i Karis-Billnäs Gymnasium ”KBG”. H u r ser en va n lig dag ut i KBG? En vanlig dag för mig på KBG startar mellan 08.00 och 13.00 beroende på schema. Vanligtvis så dricker jag kaffe eller te före lektionen börjar för att få en bra start på dagen. Mellan lektionerna så brukar de flesta sitta i soffor eller vid datorerna i datorsalen. Inte då heller är kaffe eller te en ovanlig syn. I bildkonstsalen så sitter första årets studerande och målar för att få undan den obligatoriska första kursen. Mitt på dagen äter vi skollunch. Skolmaten är väldigt god och otroligt välgjord när man tänker på budgeten skolköket har till sitt förfogande. Ofta får man också ost, skinka och olika brödsorter. H u rdan är stämn in gen i skol an ? Då KBG är ett litet gymnasium så känner alla i princip alla, vilket leder till en sorts samhörighet. Stämningen är alltså god och alla kommer överens största delen av tiden.

O r d na s d e t e v e ne m a ng i di n sko l a och h a r ni nå gr a t r a di t ione r i di n sko l a ? Evenemang som filmdagar har vi ibland likaså en talangkväll där studerande uppträder med olika musik- och talangnummer. Sedan har vi Gamlas dan och en årlig Självständighetsbal där vi äter gott och njuter av varandras sällskap. Va d t ycke r du b äs t o m m ed K a ris- Bi l l n äs gym na siu m ? Skolan ligger som sagt i Karis nära beläget till mitt hem och nu när jag har körkort är transport till och från skolan enkelt. Det råder en bra stämning där, lärarna är trevliga och det absolut viktigaste; man lär sig verkligen.

9


E b l 4 · 2 013

10

Tema: pengar

Att tjäna egna pengar

D e n fin ska sko l an – g r atis ?

Text:

Text:

Anna Pus a

Petter F o r ssk å h l

Att tjäna egna pengar Lagen om unga arbetstagare fastställer hurudana arbeten personer under 18 år får utföra. Om du är 13 år eller yngre ...får du undantagsvis arbeta som tillfällig aktör eller assistent vid konstnärliga, kulturella och liknande evenemang.

Petter Forsskåhl tar en titt på vårt finska skolsystem, som även om det är avgiftsfritt ändå medför stora kostnader som eleven måste stå för själv. Att leva är dyrt. En person som lever i Finland

Om du är 13–14 år ...får du utföra lätt arbete, som inte stör skolgången eller inverkar skadligt på din hälsa och utveckling. Några exempel på sådana arbetsuppgifter är försäljning av förfriskningar och biljetter vid tävlingar och på utställningar, utdelning av tidningar och reklam, uppträdanden och annat arbete vid kulturella evenemang samt plantering, plockning och hjälparbeten vid trädgårds­och jordbruksarbete. Om du är 15 år och har fullföljt din läroplikt ...får du anställas i ett ordinarie anställningsförhållande. Du får själv ingå, säga upp och häva arbetsavtal.

Källa: Arbetarskyddsförvaltningen

måste betala massvis med avgifter och skatter och till och med i skolsammanhang måste man betala en hel del själv. Fast de flesta säger att lågstadie-­och högstadieutbildningen är kostnadsfri, måste en elev satsa mer än 100 euro per år. Dessa pengar går till bl.a. resor till och från skolan och evenemang, pennor, miniräknare, och inträde till olika evenemang. Så borde det inte vara. Utbildning borde vara för alla, inte bara de som har råd med den. Efter grundskolan blir det bara värre. En elev som går i gymnasiet har i genomsnitt kanske 6 kurser per period, vilket blir 30 kurser per år. Om man sedan räknar att en kursbok kan kosta mellan 15 och 20 euro betyder det att en elev måste betala minst 450 euro per år och det är bara för kursböckerna. Sedan måste man räkna med material som pennor och häften, besök till museum eller föreställningar etc. För en elev som studerar i gymnasiet är inget viktigare än studentexamen, men tyvärr är inte heller den kostnadsfri. För att få skriva studentexamen måste en elev först betala en grundavgift på 14 euro och sedan följer en avgift på 28 euro per prov vilket automatiskt blir åtminstone 126 euro, eftersom man måste skriva minst fyra prov. De flesta skriver åtmins-

tone 5 eller 6 prov vilket höjer kostnaderna med 28–56 euro. Yrkesinstitutet Prakticum är inte mycket bättre. Vissa linjer t.ex. restauranglinjen kräver att man har två speciella uppsättningar med kläder, egna knivar, stekpannor och kastruller. Också där blir kostnaderna över 1000 euro för utbildning. Så får det inte vara. Ett system som vårt gör att barn som är födda i fattiga familjer och som inte har råd att gå i skola inte har någon chans att få den utbildning som krävs för ett högre betalt yrke. Detta kommer i sin tur att sätta deras barn i samma situation som de själva var i och det blir en ond cirkel som är väldigt svår att bryta. Problemet skulle inte vara speciellt svårt att lösa. Om mer skattepengar skulle gå till skolor skulle skolorna kunna betala för böcker och material till eleverna och då skulle även de elever vars familjer inte har råd att betala för skolböcker också ha en chans att få en bra utbildning.

Skribenten är medlem i FSS:s förbundsstyrelse.


E b l 4 · 2 013

11

Tema: pengar

Skolkostnader i Europa Skolmat

Text:

Finland är det enda land där precis alla skolelever får ett varmt mål om dagen utan extra kostnader.

Anna Pus a

I Norge kommer skolelever undan med få extra skolkostnader. Norska skolelever är de enda som får åka på gratis skolresor och de enda som från skolan får extra material, som t.ex. pennor. Skolmaten är dock inte gratis i Norge.

Skolböcker Danska elever kan skatta sig lyckliga med skolböcker som de själva inte behöver betala för. Elever i Sverige, Norge och Schweiz är lika lyckligt lottade. I viss mån är elever i Finland, Estland, Litauen, Frankrike, Georgien, Spanien och Slovakien det också.

Transport till och från skolan I Spanien erbjuds eleverna kostnadsfri skjuts till och från skolan upp till 16 års ålder. Gratis skoltransport får även elever i Norge, Schweiz och Georgien samt elever i vissa delar av Estland.

Laptop Är du elev i Österrike bjuder skolan på en laptop. Samma sak gäller i Norge och i viss mån även i Finland, Spanien och Schweiz.

Skolavgift Skolavgifter uppbärs inte bara i Italien, utan även i Österrike, Litauen, Serbien och Rumänien. På Island uppbärs s.k. registreringsavgifter.

Källa: Broschyr sammanställd under OBESSU–evenemanget ”2nd European School Student Summer School” år 2011. Infon är insamlad med hjälp av representanter från skolungdomsförbund i olika europeiska länder. Infon rör först och främst andra stadiets utbildning. Följande länder var med i jäm-

förelsen: Finland, Danmark, Norge, Island, Estland, Frankrike, Schweiz, Spanien, Italien, Österrike, Litauen, Slovakien, Rumänien, Serbien och Georgien. Informationen om Sverige kommer från den svenska Skolinspektionens informationsblad från 2011.


E b l 4 · 2 013

12

Tema: pengar

Hem lju va (dyr a) hem Text & fo t o :

Den största investeringen många gör i sitt liv är den egna bostaden. Bostadspriserna i Finland stiger i allt snabbare takt och det är inte bara de som är i färd med att köpa sig en lägenhet som drabbas. Även alla hyresgäster får vänja sig vid allt högre boendekostnader. ”Ibland känns det lite galet när man tar en

titt på dagens bostadspriser. De är så otroligt höga”, konstaterar ekonomijournalisten Jan Hurri från Taloussanomat. I en av sina uppmärksammade artiklar (28.8.2013) undersökte han hur vårt lands höga boendekostnader på många sätt fungerar som en broms på Finlands ekonomi. ”Jag har studerat fenomenet och kommit fram till att det inte är någon naturlag som säger att bostäderna ska bli allt dyrare och dyrare”. Vad är det då som gör att bostadspriserna stiger? Speciellt då man pratar om huvudstadsregionen, men i viss mån även andra större städer och universitetsstäder, är en viktig faktor att det flyttar mera folk till staden än det byggs nya bostäder. Efterfrågan på bostäder överstiger det lilla utbud som finns. U nga famil jer i huvudstads re g io ne n i kn ipa Det är i huvudstadsregionen som situationen är mest akut. Det leder till att de som befinner sig i den värsta bostadsknipan är de som på grund av t.ex. jobb eller studier inte har något annat val än att flytta till Helsingfors. Den grupp som tydligt drabbast värst av de dyra bostadskostnaderna är unga famlijer, som befinner sig i början av sin boendekarriär. Efter

avslutade studier är det vanligt att denna grupp tar bostadslån för att kunna betala för det första egna hemmet. Det är inte bara det faktum att för få nya bostäder byggs som leder till att bostäderna är så dyra. Även bostadslån och det faktum att folk skuldsätter leder till högre priser. Detta poängterar Jan Hurri. Det brukar nämligen vara så, att lånade pengar används till boende. Ju mer man lånar, desto dyrare lägenhet har man råd att köpa. Bostadslånen, d.v.s. de finska hushållens skuldsättning, och bostadspriserna ökar i samma takt. “Från individens synvinkel är det att välja mellan att inte köpa och fortsätta att bo på hyra eller att ta lån, köpa och bli tungt skuldsatt” säger Hurri. Äv e n h yro r na skjut e r i h ö jde n Man kommer inte undan de höga priserna med att bo på hyra. Hyrorna stiger nämligen i samma takt som den allmänna prisnivån, som i stor mån bestäms av att folk tar lån och är beredda att betala allt mera för de få lägenheter som finns. På detta sätt påverkas alla unga av att äldre tar bostadslån, vilket är en av orsakerna till att alla bostadspriser stiger. Det här är ett fenomen som Felicia Hansen, 20-årig studerande i Åbo, har märkt av. Lägenheten mitt i Åbo centrum som hon bor i har funnits 8 år inom familjen och under den tiden har hyran årligen stigit med 15 euro. ”Jag finner mig i det, eftersom jag vill bo kvar här”, säger hon.

Anna Pus a

U n g i eg et h em Hansen som kommer från Houtskär flyttade till lägenheten som 16-åring när hon började i gymnasiet Katedralskolan i Åbo. Idag studerar hon företagsekonomi vid Yrkeshögskolan Novia i samma stad. ”Att flytta till en egen lägenhet som 16-åring var tungt. Det var en stor förändring i ens liv när man var tvungen att sjäv ta ansvar för varje liten detalj” berättar hon om hur det var att bli vuxen tidigare än de flesta andra. Den frihet som de nya kompisarna, som fortfarande bodde hos föräldrarna, såg i ett eget hem med möjlighet att ha hemmafester var något det tog ett tag för henne att uppskatta. ”Det var ju inte därför man flyttade hemifrån, utan för att man var tvungen.” För Hansen och andra Houtskärunga var det klart sedan länge att en flytt till ett eget hem väntade efter högstadiet. H el sin g fors h ö ga h y ro r lock a r i n te Idag klarar sig Hansen ekonomiskt med studiestödet och de pengar hon har sparat från många år av sommarjobbande. För många vänner som bor i dyra Helsingfors är det dock inte ekonomiskt möjligt att klara sig på samma studiestöd.


E b l 4 · 2 013

13

Tema: pengar

Ett alldeles eget hem. Felicia Hansen från Houtskär studerar

företagsekonomi i Åbo. I lägenheten har hon bott sedan hon började gymnasiet. ”Jag är jättenöjd med lägenheten. Storleken på 28 m2 är idealisk, i köket ryms flera personer samtidigt och den är välplanerad.”

SAGT OM BOENDE: ”Det bästa med min lägenhet är att den är förmånlig, men ändå relativt centralt och bra belägen och att den är i så bra skick och rymlig fast det är en studiebostad. Fastän det bara bor studerande i huset är det lugnt och det finns stora grönområden i närheten där man kan länka. Förhållandet mellan priset och kvaliteten är bra. Det är relativt lätt att få tag på bostäder i Vasa, men det brukar bli svårare då alla som fått en studieplats försöker få en etta samtidigt. I ett skede sades det t.o.m. att alla ettor är slut, men jag ställde mig i kö och det råkade komma en uppsägning före jag inledde mina studier. Det är alltså inte omöjligt, men ifall man vet var man troligen ska studera före resultaten kommer gäller det att söka lägenhet redan då.” Kajsa Karl sson, 19 år, Vasa

”Det här är ett bra praktiskt exempel på hur folk känner av sina boendekostnader och hur folk på olika håll blir olika drabbade” konstaterar Jan Hurri om fenomenet att studiestödet är lika stort för alla studeranden i hela landet. För Hansen var det naturligt att stanna kvar i Åbo efter gymnasiet. Helsingfors som alternativ uteslöt hon för att där inte fanns någon studieplats som lockade, men även för att det kändes så omöjligt att få tag på en lägenhet som hon skulle ha råd med. Höga hyror lockade inte. I f r amtiden hägr ar et t alldeles e ge t hem Likt många unga planerar Felicia Hansen inte att bo på hyra hela livet. Hon ser det som en god investering att köpa en egen lägenhet. ”Jag vet att jag i något skede kommer att köpa en egen lägenhet, men jag vet varken när eller var det kommer att ske. Man vill ju ha ett jobb och något stabilt så att man klarar av att betala av lägenheten.” Ett framtida bostadslån ter sig inte skrämmande för Hansen. ”Jag tycker det är skönt att betala av något som i slutändan kommer vara ens eget, istället för att befinna sig i en relativt osäker hyressituation. Jag ser fram emot att bo i ett eget hem, där jag får fixa vad jag vill.” I det långa loppet betalar den som bor på hyra mera än den som äger sin lägenhet. ”Det verkar vara så, att den som äger sin bostad i första början betalar mera men att skillnaden ganska fort balanseras. Speciellt då lånen är betalade och endast den regelbundna bolagshyran återstår, kommer den som har köpt sin lägenhet lättare undan än den som bor på hyra” konstaterar Jan Hurri. För Felicia Hansen och många andra unga som under hela sin studietid bor på hyra blir frågan om bostadslån och köp av lägenhet en fråga för framtiden. Det skadar dock inte att ägna det framtida boendet en tanke redan nu.

­­

“Mina vänner har sagt att min lägenhet ser ut som miljön från en fransk film. Och att tamburen påminner om en schweizisk stuga. Det här gläder mig eftersom lägenheten där jag tidigare bodde beskrevs som ‘inte så väldigt trevlig’. Läget passar mig perfekt, men jag måste se till att idrotta mer än tidigare eftersom det nuförtiden bara tar två minuter för mig att gå från hemdörren till skolan. Prisnivån på lägenheter i Åbo passar en studerande, och stämningen i staden är unik. Fastän ens lägenhet inte skulle vara så väldigt trevlig känns det ändå alltid så hemtrevligt i den här staden.” Anni Savol ainen, 21 år, Åbo ­­

“När man har bott i Åbo i hela sitt liv skulle man tro att man stöter på svårigheter när man flyttar till huvudsstaden. Avstånden är längre och alla priserna högre. Men det är egentligen bara frågan om ens inställning. Speciellt om man jämför vår situation med andra länder, där det finns ‘riktiga’ storstäder. Själv bor jag i så kallat cellboende i Stensböle i östra Helsingfors. Visst är det långt från centrum, men metron går och Lidl är lika billig här som i Åbo. Om man lät bli att dricka cappuccino och fint öl skulle man ganska lätt klara sig med studiestödet.” Juho Nikko, 22 år, Hel singfors


E b l 4 · 2 013

14

Tema: pengar

E KON OM IGALL U P Vi ställde fyra frågor till ungdomar om deras egen ekonomi. Det här undrade vi: 1. Får du eller fick du tidigare månadspeng av föräldrarna? 2. Tjänar du egna pengar? På vilket sätt? 3. Till vilka ändamål använder du pengar? 4. Sparar du pengar? Regelbundet, ibland eller inte alls?

Gallupen är s a m m a n s t ä l l d av:

Cecilia Skinnars, 14

Axel Wilemson, 16

Lucas Westerholm, 14

Högstadiet i Petalax

Mattlidens gymnasium

Högstadiet i Petalax

1. Nej.

1. Ja, jag får fortfarande må-

1. Nej.

2. Ja, genom att hjälpa där hemma.

nadspeng.

2. Ja, jag jobbar där hemma.

3. Pengar går mest till kläder.

2. Nej, inte mera.

3. Pengar går till det jag önskar mig.

4. Ibland.

3. Mat och godis.

4. Regelbundet.

4. Jag sparar regelbundet.

Amina E l e z o v ic Matilda v o n Ess e n Petter F o r ssk å h l Celinda No r d l u n d Rufus P a n e l ius Lasse Sjöström, 14

Willem Kajander, 17

Pernilla Ahlgren, 17

S:t Olofsskolan

Brändö Gymnasium

Ålands lyceum

1. Jag får månadspeng.

1. Jag får månadspeng, men måste

1. Jag fick tidigare månadspeng.

2. Jag hjälper till hemma och brukar

göra jobb hemma.

2. Ja, jag jobbade under sommaren

också jobba på Åbo Svenska Teater.

2. Nej.

på ett café och i ett bibliotek. Nu

3. Mest till allt onödigt, som snabb-

3. Äta ute och köpa olika saker.

hopppar jag in på biblioteket ibland.

mat och godis.

4. Jag försöker spara, men pengar

3. Pengar går till kläder, mat, nöje etc.

4. Jag försöker vara sparsam, men

försvinner snabbt.

4. Jag sparar pengar ibland, just nu

det fungerar oftast inte.

till en egen bil.


E b l 4 · 2 013

Tema: pengar

15

No v e l l

En dag utan pengar Grått, trist, regn och värst av allt, utan pengar.

Att leva utan pengar är mycket svårare än jag trodde. Jag ska aldrig mer slå vad med mina kompisar om vems husdjur som är snabbast. Förbannade Hector som bara ska tugga sallad dagarna i ända. Han är en usel tävlingssköldpadda. Richards terrier vann såklart. Den högmodiga och uppnosiga byrackan. Förloraren ska då alltså leva utan pengar en hel dag. Jag och Hector håller på att svälta ihjäl. Mest jag. Hector har inget emot gräsmattan. Den faller honom väl i smaken. Jag har övervägt att köra samma taktik men jag tänker inte ännu sjunka så lågt att jag börjar tugga gräs från gården. Något annat ätbart måste det finnas. Jag har gått igenom flera sopcontainrar. Jag har bara hittat en halväten banan, möglig gröt och lite köttsås som klibbat ner mina händer. Ingen michelinmåltid direkt. Bananen slängde jag i mig men det var tidigt i morse och nu känner jag hungern krypa fram igen. Om jag försöker koncentrera mig på andra saker än mat så kanske jag glömmer hungern. Jag kan ju göra något roligt när det blev en lite tom känsla i magen. Jag är ju fri och kan göra vad jag vill. Jag har ju varit som en slav för pengarna. Dom har ju styrt mig hela mitt liv.

Var jag bor, vad jag äter, vad jag jobbar med, nästan allt faktiskt. Jag skulle ju inte ens ha Hector om inte jag skulle ha haft pengar. Sköldpaddor växer ju inte på träd här i Finland och ska man ha en ung, frisk och statusgivande sköldpadda så får man nog punga ut med någon hundring. Ingenting är gratis. Förutom parkerna. Där ska jag spendera min tid och glömma bort matlusten. Nu har jag suttit tre timmar och glott på änder. Jag tror två av dem är tillsammans. De har i alla fall kommit till second base. Annars så har det inte hänt så mycket. En hund med husse kom förbi och snusade lite på Hector som sitter på bänken bredvid mig. Hunden snusade mest. Husse log mot mig och sa att det var en fin sköldpadda jag hade. Sen undrade han om jag inte borde sätta koppel på honom så att han inte springer iväg. Jag skrattade nervöst i tre oändliga sekunder och glömde nästan att jag var hungrig. Sedan gick hund och husse iväg och hungern var snart tillbaka. Det finns inte så värst mycket man kan göra utan pengar. Jag har försökt driva politisk debatt med en trött orakad kille som låg och sov på en bänk. Jag antog att han var politisk intresserad eftersom han låg under en trave med politiska tidningar. Han var inte alls intresserad av debatt utan undrade bara om jag hade några pengar. Jag svarade ärligt att jag inte har några men han trodde mig inte. “Sådana som ni har alltid pengar! Du ljuger!” Sa han medan han skrek svordomar som jag aldrig hört förut. Jag tog hastigt Hector under armen och gick bort till biblioteket. Där får man sitta utan att

behöva pengar. Tyvärr så är det tydligen bara människor som har den rätten och Hector fick vänta utanför. Stackars Hector. När jag kommer ut ur biblioteket efter att ha fördrivit tiden med att läsa tidningar om hur man syr kläder åt sitt husdjur så är Hector försvunnen. Någon ond själ har kommit och lurat med honom med någon smaskig isbergssallad och han, den naiva, lilla, blåögda Hector har rusat med i hopp om en tredje lunch. Oh Hector ditt osaliga djur! Vad ska jag göra utan dig? Hela mitt liv har jag ju alltid haft dig, min allra finaste lilla sköldis! Jag kommer imorgon att kunna leva som vanligt igen med mina pengar men vad spelar väl det för roll när jag inte längre har min bästa och grönaste lilla vän, som är värd mer än alla pengar i hela världen.

novellen är sk r i v e n a v : Emil Eh n s t r ö m


E b l 4 · 2 013

16

Tema: pengar

S t udi e s t ö d e t s T e x t : Mi r j a m M a l ik

Det är inte lätt att upprätthålla en stabil personlig ekonomi när man studerar på heltid Studiestödet som beviljas av Folkpensionsanstalten (FPA) gör det dock ekonomiskt möjligt. Men det kan kännas jobbigt att navigera i djungeln av FPA-regler och veta vad dina rättigheter och skyldigheter är då du lyfter studiestöd. Vad är då studiestödet? Ifall du studerar, på

heltid, vid ett gymnasium, yrkesläroanstalt eller högskola så har du rätt att anhålla om studiestöd från FPA. Studiestödet består av tre delar: Studiepenning, bostadstillägg och statsgaranti för studielån. Studi epen n in g och bos tads til l ägg: Studiepenningen och bostadstillägget går oftast hand i hand och de flesta studeranden lyfter båda. Summan på studiepenningen beror på flera faktorer som t.ex. ifall du studerar på andra eller tredje stadiet, din ålder, boendeform och ifall man är gift/ogift eller har kanske en sambo. Bostadsbidrag kan du anhålla om ifall du t.ex. bor i en studiebostad eller hyresbostad. Du får inte hela hyran betald men en del av hyran kan FPA hjälpa dig med. Ifall du är gift eller har sambo eller möjligen äger lägenheten du bor i kan det vara svårt att bli beviljad bostadstillägg. H ur söker man då st udiestöd? Då du beviljats en studieplats så kan du anhålla om studiestöd. Ansökan kan göras elektroniskt via FPAs webbplats. Du kan alltså få studiestöd om du studerar på andra eller tredje stadiet. Om du väljer att åka utomlands för att studera så kan du också bli beviljad studiestöd från FPA så länge din examen godkänns i Fin-

land. Ifall du är extra flitig och vill studera under sommaren har du även möjlighet att lyfta studiestöd under sommarmånaderna. Men det ansöker man om skilt och som vanligt måste du prestera studiepoäng även då för att vara berättigad till stödet du fått under sommaren. Va d ä r d å s tat s ga r a nt i f ö r s t udie lå n? Syftet med statsgarantin är att garantera att du som studerande, oavsett din ekonomiska situation, kan få ett studielån. Då du blivit beviljad statsgarantin så kan du själv välja vilken bank du söker själva lånet från. Det är dock mycket viktigt att veta att du själv är ansvarig för att lånet betalas tillbaka enligt den överenskommelse du gjort med banken. Vik t i gt at t kom m a ihå g d å m a n lyf t e r s t udie s t ö d : Då du lyfter studiepenning och bostadsbidrag är det oerhört viktigt att du kommer ihåg kraven för att få stöd. Det två viktigaste sakerna att hålla reda på är att du presterar tillräckligt med studiepoäng och att du inte överskrider inkomstgränsen. Ifall du inte följer med dina inkomster eller vilka studiepoäng som registrerats så kan FPA i värsta fall kräva tillbaka pengar av dig i efterskott. Kom därför alltid ihåg att hålla ett öga på dina studieprestationer och studiepoäng. I värsta fall kan FPA sluta betala ut studiepen-

ning åt dig tills du presterat studiepoängen som krävs. Du måste dessutom sedan anhålla om studiestöd igen! Då du lyfter studiestöd finns det dessutom en gräns för hur mycket du få förtjäna ifall du t.ex. jobbar på sidan om studierna. Ifall du tjänar mera än vad FPA tillåter så kan det i värsta fall hända att du måste betala tillbaka. Det händer tyvärr alltför ofta och det är inte lätt att betala tillbaka i efterhand. Det är också bra att komma ihåg att andra inkomster som t.ex. stipendier också räknas som en inkomst. H u r k a n U n g In fo hjä l pa di g? Ifall du är osäker på hur du skall ansöka eller vilka stöd du är berättigad till så får du gärna kontakta en av våra informatörer och beställa tid för handledning så kan vi gå igenom det tillsammans. Vi kan även gå igenom vad du skall ta i beaktan i din individuella situation. UngInfo finns i Helsingfors, Åbo, Borgå, Kyrkslätt och Raseborg och drivs av Luckan R.f. Kontaktuppgifterna till respektive informatörer hittar du på vår hemsida: www.unginfo.fi.

Skribenten är ungdomsinformatiör, UngInfo i Huvudstadsregionen.


E b l 4 · 2 013

17

Tema: pengar

t v å dik t e r sk r i v n a a v : Daniel a I käh e i m o

Önskan att ha mer Önska det gör jag och säkert du pengar varför har man inte tillräckligt av pengar jag vill ha en iphone men har inte tillräckligt med pengar

Studiestödet i ett nötskal:

då finns önskan att ha mer.

• D u k a n s ö k a s t udi e s t ö d if a l l du s t ud e r a p å h e l t id p å e n a n d r a e l l e r t r e dj e s t a di e t s s t udi e p l a t s .

• S t udi e s t ö d e t k a n s ö k a s e l e k t r o n isk t v i a F PAs h e m sid a .

• K o m ih å g a t t a l l t id h a ko l l p å di n a s t udi e p oä n g .

• K o m ih å g a t t du i n t e f å r ö v e r sk r id a i n ko m s t g r ä n s e n .

I Afrika det varma landet gul sand hettan mot ansiktet på en väg som ledde till ingenstans gick en

• K o m ih å g a t t U n g I n fo a l l t id g ä r n a s v a r a r p å f r å g o r o m du fu n d e r a r p å n å t !

liten flicka hon var barfota håret kort en tygbit lindad mot kroppen

www. U n g i n fo . fi

och inga skor hettan brände i fötterna halsen var torr

f f a c e b ook . co m / u n g i n fo l uck a n

hon var fattig inga pengar inga kläder ingen mat pengar det önskade hon att hon hade.


E b l 4 · 2 013

18

Tema: pengar

Emils eminenta språkhörna

Text: Emil Eh n s t r ö m

Jag är en 19-­årig kille som för tillfället är ci-

viltjänstgörare men egentligen är proffsbloggare på skolungdom.blogspot.fi. Jag skriver mest om mina skolbesök, som är min huvudsakliga uppgift. Jag åker alltså runt i Svenskfinland och besöker skolor och snackar med deras elevkårsstyrelser. Dessutom så kommer jag att skriva för Elevbladet och bjuda er på Emils Eminenta Språkhörna som kommer att dyka upp i varje EBL. När jag inte är på jobbet så lär jag mig kinesiska, joggar, läser, tittar på filmer, doku-

Mi ljonär, Mån gmiljo n er , Multimil jonär , Mi ljar där Okej vi börjar enkelt! Miljonär betyder en människa som rätt och slätt har en förmögenhet som överskrider en hel miljon. Mångmiljonärer och synonymen multimiljonär är en person som logiskt nog har flera stycken miljoner. En miljardär igen har över en miljard på kontot. Det intressanta med det här är att det är mycket lättare att vara miljardär i till exempel Iran där värdet på en iransk rial är mycket lägre än till exempel vår euro. Så satsa på att bli iranier om du lättare vill kunna kalla dig rik! Kosing För några av er kanske det här låter som ett lustigt karaokespel för kor men det är det inte (feel free att använda min idé om ni är dataspelsutvecklare). Kosing är ett annat namn på pengar och ni som läst Kalle Anka och Bamse vet att detta ord verkligen existerar. Att det betyder pengar är inte så märkvärdigt. Det som däremot är märkvärdigt är ursprunget.

mentärer och Monty Python. Jag är intresserad av allting förutom sport och tävlingar. Och inte heller av myrslokar. De intresserar mig inte alls med sina lurviga och lömska minisnablar. Nog med däggdjurslära. Ämnet idag är ju pengar. Ah pengar. Människans bästa vän. Pengar kan ändå vara ganska komplicerade och därför tänkte jag att jag skulle belysa er med några ord:

www. sko l u n g do m . b l o g s p o t . fi

Ordet kosing kommer ifrån ett hemligt språk som skorstenssotare använde i Sverige ända in på 1900­-talet. Språket heter Knoparmoj och användes för att sotarna skulle kunna kommunicera ostört i andras hem medan de sotade. Gu ld Guld, som vi alla vet är ju ädelmetall nummer 79 med beteckningen AU, från latinska ordet för guld, aurum. Ordet guld kommer från färgen gul och fornnordiska gull och D:et på slutet har plockats in av tyskan. Guld finns lite överallt, t.ex. i maskiner, tänder och smycken. Det som ni kanske inte visste är att guld är en godkänd livsmedelstillsats med E-­koden E175. Den är ändå inte lika populär som natriumglutamat för man hittar E175 nästan endast i vissa specialalkoholdrycker. Om ni tycker att vanligt guld inte passar in med höstens hipstermode så sörj inte! Jag har i gamla pålitliga arkiv hittat att det faktiskt finns rött, rosa, grönt, extragult, vitt, grått, blått, purpur och till och med svart guld!

Kr ö sus Ett till ord som ofta förekommer i Bamse är krösus (i form av Krösus Sork). En krösus är en person som är väldigt rik, högmodig och snål. Ordet Krösus härstammar ända från en kejsare som styrde över det antika Lydien, som idag ligger i Turkiet. Kejsar Krösus sägs ha varit en väldigt snål och högmodig person och det var han som var först i världen med att införa ett betalsystem med pengar i form av guldmynt. Nu m ism atik Det långa och vackra ordet numismatik är läran om mynt, sedlar, medaljer och polletter. Man kan använda sig av numismatik inom till exempel historieforskning. De som samlar på mynt kallas också ibland för numismatiker vilket låter mycket coolare än bara myntsamlare. Själva ordet numismatik härstammar från det latinska ordet för mynt, numisma.


E b l 4 · 2 013

19

Tema: pengar

S PARTIPS Laga mat enligt erbjudan­ dena i butiken, men kolla att du inte låter dig luras av färgranna skyltar utan att maten påriktigt är billi­ gare (kolla t.ex. jämförpris eller kilopris).

Det finns ofta studeranderabatter på teatrar, på Svenska teatern i Helsing­ fors kan du gå på teater för 10 euro ifall du köper biljetten i teatern på före­ ställningsdagen.

Klipp itu t.ex. kräm­och yoghurtburkar, då får du verkligen ur allt innehåll ur dem. Sälj saker som du inte längre behöver. Rensa i skåpen, garderoben och bland hyllorna. Det finns säker något du kan göra dig av med och t.ex. sälja på loppis. Vissa muséer kan ha gratis inträde vissa dagar i veckan eller månaden. Ta vara på chansen och passa på att insupa gratis kultur!

Sök jobb som hårmodell ifall du vill ha en gratis klippning och inte är rädd om ditt hår.

Kolla med gym och idrottsföreningar i din hemstad om de har prova­ på­erbjudanden. Du kan få möjlighet att prova en ny sport billigt eller till och med gratis.

Skriv upp ALLT du köper, på det här sättet märker du hurudana summor pengar du använder på småsaker.

Ha med en tygkasse (t.ex. FSS­-kasse) till butiken så slipper du köpa plastpåsar. Om du går till butiken var tredje dag och annars skulle köpa en påse per gång sparar du cirka 20 euro på ett år!

Kolla tillverkarna på maten du köper, ibland kan produkter “av ett billigare märke” vara pro­ ducerad av exakt samma tillverkare som de dyrare produkterna.

Köp inte för mycket mat, så behöver du inte heller kasta bort mat som hinner bli gammal.

Köp begagnad kurslit­ teratur eller låna. Håll utkik efter erbjudanden på anslagstavlor eller köp från nätet, www.skolbok.fi rekommenderas!

På loppisar gör du de billigaste fynden! Ta en sväng förbi Ekotori, UFF, Fida lähetystorit eller Röda Korsets affärer för återanvända kläder och prylar.

Skaffa alla stam­ kunds-­och bonuskort du kan. Och ha med dig dem till butiken! s a m m a n s t ä l lt av: Karolina Lång K a js a K a r l sso n Celinda No r d l u n d P a u l ii n a P e r ko n oj a Anna Pus a


E b l 4 · 2 013

20

Tema: pengar

B a r n fat tigdomen ta s in t e på allva r i F i n l an d Text: H e idi H e n d e r sso n

Hundratusentals barn i Finland lever under fattiga förhållanden. Trots att siffran väntas stiga på grund av den ekonomiska situationen och antalet arbetslösa, ser Esa Iivonen på Mannerheims barnskyddsförbund inte att man tar till tillräckliga åtgärder för att bekämpa problemet. ”Vi behöver investera i barnen, men det finns inte en sån politisk vilja.” Att leva i fattigdom i Finland i dag innebär att man tvingas

leva på mindre än 1000 euro i månaden. De som ligger i riskzonen för att leva i fattigdom är ensamboende arbetslösa, studerande, personer med atypiskt arbete samt barnfamiljer. År 1995 levde mer än 52 000 barn under 18 år i fattiga familjer. I början av 2000-talet var deras antal 129 000 och år 2007 var barnfattigdomen rekordartad i Finland med siffran 151 000. Sedan dess har antalet minskat igen, bland annat på grund av finanskrisen. Ekonomiska kriser brukar ha en utjämnande effekt till en början, eftersom kriserna till en början minskar på kapitalinkomsterna, speciellt för välbemedlade. Statistiken för 2012 och 2013 har ännu inte publicerats, men Esa Iivonen på Mannerheims barnskyddsförbund tror att barnfattigdomen stigit igen. ”Arbetslösheten växer nu och och speciellt i familjer där föräldrarna inte jobbar finns det svårigheter.” Barnfattigdom är vanligast i familjer med en ensamförsörjande förälder samt i familjer där barnen är yngre än tre år. Även familjens storlek påverkar fattigdomsrisken för barnen. E n ko nsumtion scen t r er ad ku lt u r Fattigdom kan inverka på ett barns välmående på många sätt. Förutom brist på näringsrik mat, en bekväm bostad och kläder kan barnets fritid begränsas, då familjen kanske inte har råd att bekosta aktiviteter. Esa Iivonen påpekar också att barn inte kommer undan den konsumtionscentrerade kulturen där innehav av de rätta prylarna definierar status. Om ett barn inte kan köpa de populäraste märkeskläderna eller den nyaste

elektroniken skapas ett utanförskap. ”Det kan orsaka skam och påverka den psykiska hälsan negativt.” Familjens svåra ekonomiska situation tynger även barnet som tar stress över den dåliga ekonomin. Enligt en undersökning som Mannerheims barnskyddsförbund utförde tillsammans med tidningen Kotivinkki 2010, känner många barn och unga att de är mer oroliga över att pengarna ska räcka till än deras föräldrar. Enkäten som riktade sig till unga mellan 13 och 18 år visade på att många av ungdomarna kände rädsla, ångest, oro och skuld över situationen. De vågade bland annat inte be om saker de behöver av föräldrarna och de känner också skuld över att föräldrarna själva inte kan köpa något åt sig själva. En av de största orsakerna till fattigdom är arbetslöshet och en svag ställning på arbetsmarknaden innefattande snuttjobb, vikariat eller lågbetalda jobb. ”Arbete är det bästa skyddet mot fattigdom. Om en familj har två arbetande vuxna är ekonomiska problem väldigt sällsynta. Men på grund av de förändrade familjestrukturerna har ensamstående föräldrar ökat och modellen med ’två inkomstbringare’ har försvagats”, säger forskare Mikko Niemelä vid Folkpen-

i l l us t r a t io n : J oh a n n a B r uu n

sionsanstalten. Värst är situationen för familjer som bor i städerna. Trots att antalet låginkomsttagare är störst på landet, är det dyrare att bo i städer där hyror och livsstil kräver mer pengar. ”Fattighetsmätaren, där man inte mäter inkomst, utan bristande nödvändigheter och upplevelser av inkomstrelaterade problem, placerar fattigdom områdesmässigt i städerna”, säger Mikko Niemelä. S k atter och b id r ag Som ekonomisk hjälp för barnfamiljer finns barnbidrag och utkomststöd, två stödformer som för tillfället motarbetar varandra. Barnbidraget definieras som inkomst i beräkningarna för utkomststöd och en summa motsvarande barnbidraget dras av från utkomststödet. Att ändra barnbidraget till en prioriterad inkomst i relation till utkomststödet skulle vara ett konkret sätt att minska barnfattigdomen och fattigdomens ärftlighet. Esa Iivonen anser även att barnbidraget alltid bör vara indexbundet, något som riksdagen beslutat annorlunda om. ”Riksdagen har beslutat att indexhöjning av barnbidraget inte görs på tre år. Det betyder att betalningskraften med barnbidraget minskar”, säger Esa Iivonen.


E b l 4 · 2 013

21

Tema: pengar

Han säger också att skattehöjning av mervärdesskatten påverkar familjer som har det ekonomiskt tungt. Mervärdesskatten gäller bland annat livsmedel som i Finland ligger på drygt 14 procent. ”Det är största orsaken till att livsmedel i Finland är så dyrt. I resten av Europa ligger den i genomsnitt under sju procent.” Esa Iivonen är även kritisk till att man skär ner på servicen för barn- och barnfamiljer i kommunerna och städerna. Överlag tycker han inte att man tar barnfattigdomen på allvar i politiken. ”Först skär vi ner barnbidraget, sen höjer vi skatterna och sen skär vi ner på den kommunala servicen. När arbetslösheten ännu ökar, så blir det mycket på en och samma gång. Det leder till en svår situation för fattiga familjer i Finland. På lång sikt är det mycket dåligt för hela Finland. Ekonomisk polarisering är ett större problem i dagens Finland än det har varit på lång tid.” Enligt Mikko Niemelä är det viktigt att se till att familjernas trångmål inte hindrar barnets möjligheter till en bra framtid. ”Här har naturligtvis skolsystemet en central roll. Vi borde även i fortsättningen se till att barn och unga kan skola sig till vad de

vill, trots familjens ekonomiska situation. Det finns även saker att förbättra gällande barns fritidssysselsättningar. Idrottsföreningar gör för tillfället ett bra arbete, men många aktiviteter kostar. Kommunerna kunde tillsammans med medborgarorganisationer och föreningar komma till mötes i högre grad genom att till exempel erbjuda idrottssedlar eller liknande.”

Fa k ta fatt i gdom • I industriländer som Finland avser fattigdom ofta s.k. relativ fattigdom. I Finland är den relativa fattigdomsgränsen 60 procent av hushållens medelinkomst. Med relativ fattigdom avses att en person inte kan leva på det sätt som är domin-

”B ö r i nv e s t e r a i b a r ne n” Esa Iivonen säger att barnfattigdom i Finland ofta jämförs med u-länder och på så vis marginaliseras. Att även fattiga barn i dagens Finland har det relativt bra. ”Det är absurt. Inte säger vi heller att vuxna här har det bättre än vuxna i u-länder.” Vuxna drar ofta också paralleller till sin egen barndom, som inte var lika materialistisk eller lyxig som dagens. ”Inte hade man dator och telefon på min tid” är en replik som inte vinner några poäng hos Esa Iivonen. ”Barn lever i dag och den nutida sociala miljön, inte på 1970-talet.” Han tycker det är tråkigt att Finland inte väljer att satsa på framtiden, barnen, såsom resten av Europa. ”Europeiska kommissionen säger att länderna bör investera i barnen. Man talar mycket om barnfattigdom i EU, men inte i Finland.”

erande i samhället. Han eller hon når inte upp till den förväntade lägsta levnadsstandard som är allmänt accepterad i samhället på grund av sin svaga ekonomi. • EU:s strategiska mål är att antalet personer som lever i relativ fattigdom och riskerar utslagning ska minska betydligt fram till 2020. Finland utarbetar en nationell plan med syftet att i första hand förbättra låginkomsttagarnas, de utslagnas och arbetslösas ställning samt minska fattigdomen bland barnfamiljer. • Europeiska kommissionen har i februari gett rekommendationer till EU:s medlemsländer om att förhindra barnfattigdom och barns sociala utanförskap. Källa: Social- och hälsovårdsministeriet.


E b l 4 · 2 013

Tema: pengar

22

ku l t u r R e c e n sio n e r

Ett mörk t refer at av samtid en Lyckliga i alla sina dagar – Om pengars och människors värde (2012) Nina Björk Wahlström & Widstrand

Trots att tankarna främst vandrar till feminismen när man hör namnet Nina Björk, så skrev författaren en liberalismkritisk doktorsavhandling, Fria Själar, redan år 2008. Lycklig i alla sina dagar – Om pengars och människors värde, spinner vidare på samma ämne. Nina Björk är kanske mest känd för att ha skrivit Under det rosa täcket (1996), en bok som idag närmast kan beskrivas som en svensk feministklassiker. Boken krossar myten om vad kvinnlighet egentligen innebär och kom att influera den svenska debatten om feminism för en lång tid framåt. Liksom Under det rosa täcket, känns Lyckliga i alla sina dagar nästan som en förlängning av en insändare i en morgontidning. Björk kritiserar Disneysagor, slogans från företag och uttalanden av politiska partier och enskilda personer. Tonen är inte akademisk, utan nyfiket analytisk och lättläst. Gång på gång får vi ta del av knivskarpa slutsatser som inte sällan ger upphov till aha-upplevelser. Vad Björk menar är att liberalism är mer än bara ett ekonomiskt system, det är en livsstil - en väldigt destruktiv sådan. Drömmen om pengar och individuell framgång genomsyrar vår kultur. Det finns dock ett vitalt problem med detta sätt att

tänka. Det har inte plats för alla och det har inget slut i filosofin vilket är ytterst problematiskt då världens tillgångar har ett slut i praktiken. Vi vet att evig tillväxt inte är möjlig, men vi vägrar inse det då många av den moderna människans drömmar kanaliseras in i konsumtion. Vi vägrar erkänna ekonomins makt att forma oss, forma våra privata liv, forma våra drömmar, menar Björk. I en värld var allt är till salu, människan är underordnad pengar och den som har pengarna har rätten, är det lätt att glömma bort var det egentliga värdet ligger. Vad lever vi för? Varför behöver vi konsumera för att visa vem vi är? Av vilka orsaker har det funnits behov av nya ord som kvalitetstid och livspussel? Det finns många aktuella tankegångar i Lycklig i alla sina dagar som avslöjar mycket om vår samtid. På sätt och vis känns boken tung eftersom man blir så oerhört medveten – medveten om exakt vilka tankemönster som kanske från början verkade godhjärtade och peppiga, men som i slutändan blir en del av konsumtionstänkandet. Det må låta kallt, mörkt och dystopiskt att säga att människolivet värderas enligt pengar, men i den kontext som Björk presenterar det känns det ytterst närvarande.

Vad lever vi för? Varför behöver vi konsumera för att visa vem vi är?

text: Nanó W a l l e n ius

Läs m e r a o m E l e v b l a d e t s ku l t u r r e c e n s e n t N a n ó W a l l e n ius p å S I D O RNA 2 8 - 3 0 .


E b l 4 · 2 013

Tema: pengar

23

ku l t u r R e c e n sio n e r

No Moore Love Story Capitalism: A Love Story (2009) Regi & Manus: Michael Moore Längd: 127 min

Med det slagkraftiga namnet skrivet i vitt, Capitalism: A Love Story, mot en knallröd bakgrund, rullar Michael Moores fjortonde och senaste dokumentär igång. Vad Moore dock visar oss är allt annat än kärlek – det är korruption, rån och utsugning. USA är ett land i kris och det är på grund av det som närmast beskrivs som “casinot” på Wall Street. Det finns ingen amerikansk demokrati längre, däremot finns det en plutonomi – ett samhälle där makten innehas av en överklass, samhällets rika toppskikt. Det är mycket som manusskrivaren och regissören Michael Moore är arg på och han sparar inte på krutet. Han berättar kort om det fria Amerika, om tiden innan Reagans nyliberalism, om den amerikanska drömmen innan allt gick fel.

Efter det fick de amerikanska storföretagen på tok för stort politiskt inflytande och sen dess har det gått utför. Moore blir ofta kritiserad för att hans dokumentärer anses vara grovt förenklade, och visst är det att ge sig ut på hal is när man pekar ut enskilda syndabockar. Dock är det få som faktiskt bemöter hans kritik och som tar den seriöst, varken i hans dokumentär eller i kritiska recensioner. Å andra sidan är det lätt att vifta bort en man som på eget bevåg spärrar av börsen i New York City med avspärrningstejp, står och ropar i en megafon och dessutom filmar hela spektaklet. Men Moore har en vision, en vision om att USA ska bli en “äkta demokrati”, var hela folket har makten, och Moore är inte rädd för att sprida sitt budskap. Hans flirt med det religiösa känns dock något malplacerad när han besöker katolska präster för att rådfråga om vad Jesus skulle tycka om kapitalismen. Svaret blir naturligtvis negativt – Jesus var en rättvisans man. Utöver att filmen beskriver många sorgliga öden i USA så finns det ämnen som Moore vidrör som är högst aktuella även i Europa. Moore tar

t.ex. upp problematiken kring lågavlönad flygpersonal, något som är på tapeten hos oss i och med nyhetsrapporteringen kring lågprisflygbolaget Ryanair. Privatiseringen visas också från sin sämsta sida då vi får ta del av ungdomars skräckhistorier från en privatägd ungdomsanstalt var korruptionen är ett faktum. Moore besöker också amerikanska fabriker som fördelar lönerna lika mellan arbetare och direktörer – någonting som visar sig vara ett framgångskoncept. Capitalism: A Love Story är inte mer än vad den utgör sig för att vara och det är inte alls en dålig sak. Moore har en uppenbar berättarteknik som å ena sidan känns väldigt populärkulturell, men som å andra sidan kanske hittar en plats i den stora massans hjärta. Moore vill förändra den amerikanska ekonomin och han har inte tappat hoppet, eller som han själv säger - I refuse to live in a country like this and I refuse to leave. text: Nanó W a l l e n ius


E b l 4 · 2 013

Tema: pengar

ä r tso p pa & ch ampagne Släta sedlar och skinande slantar. Pengar orsakar glädje, oro och sorg. Pengar har makt. Kan du resa söderut i år? Har du råd att köpa bussbiljetten? Äter du ärtsoppa eller dricker du champagne? Lycka betyder inte endast pengar, inte för någon. Så mycket makt har pengar ändå inte. Om man frågar någon vad lycka betyder för dem, kommer de aldrig att svara 'en tjock plånbok'.

24


E b l 4 路 2 013

Tema: pengar

fo t o : Kira Bj 枚 r k l u n d

25


26

E b l 4 · 2 013

Ma le n a m i – g u l dk a nt er i va rdag en Isabella Knopman har talat med Malena Björndahl, stolt ägare till en av Nordens mest besökta bloggar, bl.a. om hur det är att tjäna pengar på bloggande. Björndahls blogg Malenami.com bjuder på guldkanter i vardagen och har som bäst upp till 50 000 besökare per månad. År 2008 var året då Malena bestämde sig för att starta upp

bloggen. Det var ingen impuls utan ett noga genomtänkt karriärsdrag. “Jag tog god tid på mig att planera, lärde mig hur tekniken fungerade och byggde upp bloggen jag alltid drömt om att ha.” Malena ville att det skulle vara en livsstilsblogg som var fri från näthat, endast fylld med glädje. I bloggen delar hon med sig av cirka 10 procent av sitt liv. Den procenten väljer hon noga ut och hon undviker ämnen som pengar, politik, religion och alkohol. “Jag strävar efter att skriva en blogg som jag själv skulle vara intresserad av att läsa och målet är att få åtminstone en läsare om dagen att le. Bloggen skall vara ett andrum för läsarna och en plats att koppla av och njuta av fina bilder.” B lo gge n so m levebr ö d Cirka ett år efter att Malena startade bloggen grundade hon även ett eget företag och i två år bloggade hon för den stora bloggportalen Indiedays som kom att vara en av de första som betalade för hennes bloggande. Att få tag på sponsorer har inte varit ett problem för Malena eftersom det har varit många olika företag som personligen har tagit kontakt med henne. “Det har rört sig om olika reklamarbeten. Eftersom jag även jobbar som fotograf har det handlat om att fotografera för företag, webbshoppar och annat dylikt.” Trots att hon får betalt är det inte det som driver Malena till att blogga. “Det är läsarna. All den positiva energi man ger åt dem

får man dubbelt tillbaka. Men självklart skall man få betalt för sitt arbete, men det är inte det viktigaste.” Att bloggen skulle bli Malenas levebröd var hela tiden en självklarhet. ”Jag ville att bloggen skulle vara mer än en fritidssysselsättning och så blev det.” Läsarsiffrorna har varit höga länge nu och på frågan om det inte är skrämmande med alla dessa okända människor som följer varenda ett inlägg svarar Malena att de inte är okända för henne. ”Många av dem har följt med mig länge och man "känner" nästan lite varandra redan.” Malena föreläser även om sitt bloggande och på det sättet får hon även ofta träffa sina läsare. E n i ns p i r at ionskäll a Malena är en sann inspirationskälla. Jag har personligen följt med hennes blogg en tid och den är alltid fylld med så mycket glädje, skratt och fantastiska bilder. Det är sådant vi borde få ta del av mer på internet. Vi borde slippa allt onödigt smutskastande och istället sträva efter att dela med oss av saker som är trevliga. Nätet behöver fler som Malena, lyckliga och glada människor.

text: Isabella Knopman

fo t o : m a l e n a m i . co m


27

E b l 4 · 2 013

Finlands Svenska skolungdomsförbund på KRUTs elevkårsdag KRUTs elevkårsdag i Helsingfors bestod av ett infotillfälle med små föreläsningar och workshoppar för elevkårsstyrelser från olika skolor. FSS representerades där av ordförande Karolina och civiltjänstgöraren Emil samt styrelsemedlemmarna Petter, Oscar och Rufus. FSS höll sin egen workshop om demokrati i skolan med stor framgång och många deltagare. Styrelsemedlemmarna deltog också i andra workshoppar som t.ex. funderingar över den nya läroplanen.

Skribenten är styrelsemedlem i FSS förbundsstyrelse.

text: Rufus P a n e l ius

FOTO: Madelen Ah l fo r s


28

E b l 4 · 2 013

Månadens inspir atör:

Nanó W a l l e n ius

Text: Anna Pus a

Vida världen bakom kameralinsen

www. n a n o . r a t a t a . fi

”Att flytta utomlands är det bästa jag har gjort i mitt liv” säger Nanó Wallenius från Åbo, 22­-årig blivande fotograf och Belgienbo. Elevbladets månadens inspiratör tillika hela årets kulturrecensent studerar vid en konstskola i Antwerpen och befinner sig för tillfället på utbyte i Guangzhou i Kina. Som en av få västerlänningar bosatt i Kinas tredje största

stad ter sig vardagen rätt annorlunda än vad Nanó Wallenius är van vid. ”Ibland känner jag mig som ett exotiskt objekt som vandrar omkring på gatorna. Men jag trivs mycket bättre här än vad jag hade väntat mig, bland annat för att folk gärna vill lära känna en”, berättar hon om sin första period på andra sidan jorden. Fram till januari kommer hon att arbeta med sitt slutarbete i fotografi i staden, som vid tiden för intervjun väntar på att årets värsta tyfon ska slå till. Att i något skede av livet flytta utomlands har alltid varit en självklarhet för Wallenius. För två och ett halvt år sedan gjorde hon slag i saken och flyttade efter ett par år av studier och jobb i Åbo till Belgien. Belgien blev det på grund av att hon träffat sin belgiske pojkvän och valde att satsa på deras förhållande. Landet visade sig även vara ett utmärkt val med tanke på studier, eftersom det jämfört med övriga Europa inte är alltför dyrt med skolavgifter på 600 euro per år. Flytten och

den första tillvaron i sitt nya hemland beskriver hon som ganska chockartad. ”Jag kände att jag inte hade något att förlora när jag lämnade Åbo. Jag besökte Belgien under sommarlovet och när hösten kom så åkte jag bara aldrig hem”, konstaterar hon. ”Att bo utomlands är något jag alltid har drömt om. Redan från högstadietiden har jag brev från kompisar där de visionerar att jag om tio år kommer att bo i Paris”, fortsätter hon och tillägger med ett skratt att Belgien ju inte ligger alltför långt ifrån den franska huvudstaden. Wallenius kan intyga att det är mycket lättare att flytta inom EU än man kan föreställa sig. Att söka sig utomlands är något hon varmt rekommenderar åt alla unga. Det som underlättade hennes egen första tid i sitt nya

hemland är det faktum att hon i språk­och andra praktiska frågor hade stor hjälp av sin pojkvän och dennes familj. Därför påminner hon om att det kan vara bra att flytta till en plats där det redan bor någon bekant, som kan fungera som stöd. För stöd det kan behövas, speciellt om man inte talar språket. För Wallenius del gällde det att lära sig flamländska, ett språk hon idag behärskar och använder dagligen varvat med engelska. Ett kreativt kaos där det uppstår verklig konst. Så vill man som utomstående beskriva skolan Koninklijke Academie voor Schone Kunsten Antwerpen när dess finländska fotografistuderande berättar om sina studier, som på många sätt skiljer sig från det hon har vant sig vid i Finland. ”Jag är verkligen jättenöjd med mina

Läs N a n ó W a l l e n ius ku l t u r r e c e n sio n e r m e d t e m a p e n g a r p å s . 2 2 - 2 3 .


E b l 4 · 2 013

studier. De liknar inget som jag någonsin har mött i Finland. Det krävs att man tar reda på exakt allting själv, man får inget serverat åt sig. I Finland finns det alltid ett klart system för hur något ska gå till. I min skola är allt väldigt komplicerat, det finns absolut inget system och det finns inga regler. Det enda som räknas är att man har en bra idé och att man förverkligar den väl” berättar Wallenius. De idéer som hon själv har förverkligat har resulterat i ett par böcker om personer i hennes närhet, där hon med både text och fotografier har dokumenterat personens liv. ”Jag fascineras av minnen och vart de försvinner. Jag hatar att glömma saker och tycker istället om dokumentation och att dokumentera känslor. Därför tror jag att fotografering fångade mitt intresse, eftersom det är en sorts dokumentation”, berättar Wallenius. Fotograferingsintresset, det föddes under gymnasiet då bildkonstläraren visade Nanó Wallenius skolans oanvända mörkrum. Sedan dess har hon bara fotograferat analogt. ”Min estetik varierar, men det ska alltid vara intressant och fräscht, aldrig tråkigt. Jag är innerligt trött på bilder i stil med ’kvinna i motljus med vacker siluett’. Det behöver inte alltid vara vackert”, beskriver hon det hon finner estetiskt tilltalande. Under halvåret i Guangzhou kommer Wallenius att jobba med sitt slutarbete. Det hon har i tankarna ger utlopp för hennes intresse för identiteter och kvinnans ställning i samhället.

Månadens inspir atör

29

”Jag vill utforska kinesiska flickors identiteter. Jag vill inte exotifiera de här urbana flickorna som finns i min närhet, utan jag är intresserad av deras tankar och problem i det här samhället” berättar hon. Även om Nanó Wallenius har tagit sig till helt nya delar av världen, väntar ändå en flytt tillbaka till Finland efter att hon tagit sin kandidatexamen. Finland är landet som hon och hennes pojkvän vill bo i. ”Nog känns det vemodigt att komma tillbaka till Finland. Jag flydde ju därifrån och skapade mig ett nytt liv i Belgien, och nu lämnar jag det nya. Det kommer att vara jobbigt, men det känns samtidigt tryggt. Finland är på många sätt ett bättre land för oss än Belgien, bland annat för att det finns mera utrymme att leva. Belgien kan ofta kännas klaustrofobiskt. Det finns inga skogar och det är omöjligt att hitta ett avlägset hus på landet att leva i”, förklarar Wallenius. Hennes tid utomlands har gett henne många nya lärdomar. Bland annat har hon kommit till insikter om sitt förhållande med hemlandet Finland. ”Utomlands får man perspektiv till sitt hemland. Jag har definitivt underskattat Finland. Men jag är starkt av den åsikten att man bör åka utomlands, annars vet man inte vad livet handlar om.”

Ovan: ”Dessa tre bilder är från mitt ’dagboksprojekt’ som pågått i tre år nu. Jag ska göra en bok av dessa bilder i vår.” Till vänster: ”En bild från en bok om min mormor som har alzheimer. Jag ville dokumentera hennes förvirrade och hjälplösa liv i lägenheten var hon bodde innan hon flyttade till ålderdomshem. Jag kombinerade bilder av henne och hennes lägenhet med texter från hennes hembesöksjournal.” På följande sida: ”Denna bild är en del av mitt projekt om min generations flickor i Guangzhou. Alla här genomgår alltså militärträning och jag tycker det är en intressant del i hur kinesiska staten försöker forma de unga i Kina, och jag ställer mig frågan om det påverkar deras identiteter.”


E b l 4 路 2 013

M氓nadens inspir at枚r

fo t o : Nan贸 W a l l e n ius

30


31

E b l 4 · 2 013

lä tt

ebl gill ar!

Löveufori. Hösten är här, får man väl lov att konstatera. Bäst att göra det bästa av denna färggranna årstid och gå ut i höstsolskenet.

Dagsverke. Det handlar inte om att föräldrar sponsrar en ledig skoldag åt sina barn, utan om att som ung göra konkret arbete för att hjälpa nödställda jämnåriga i andra delar av världen. I år går intäkterna från dagsverkeskampanjen till sierraleonska ungdomars utbildning. Ge de unga i Sierra Leone en av dina skoldagar!

m ed el Respekt, tack. Varför uppfattas ett visst beteende eller vissa personer som avvikande? Hur påverkar normer vår syn på våra medmänniskor? Kolla in webbportalen ”Respekt” och bli medveten om hur normer skapar en orättvis maktbalans i samhället. EBL gillar normkritik! www.respekt­tack.tumblr.com

Men läs då, unge! På årets bokmässa i Göteborg diskuterades hur man ska få barn och ungdomar att läsa mera. Finska skolelever läser alarmerande lite, vilket i längden kan leda till ett svagare kunskapssamhälle och en svagare demokrati. EBL gillar läslust! Psst! Besök Helsingfors bokmässa den 24–27.10.

Nostalgi. C­-kassetten fyller jämna år i år. Gräv fram den där gamla Astrid Lindgren ­musikkassetten som man lyssnade på under barndomens bilresor och fira 50­åringen.

Engagemang. Den kongolesiska nunnan Angélique Namaika har ägnat sitt liv åt att hjälpa flickor och kvinnor som har flytt från sina hem och utsatts för övegrepp av främst Herrens befrielsearmé (LRA). I september tilldelades hon Nansenpriset, som går till någon som gjort enastående insatser för flyktingar.

s vå rt


www. sko l u n g do m . fi

Ebl 4/2013  

Ebl 4/2013

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you