Page 1

[|

Ebl ELEVBLADET Nummer 4/2016

Finlands Svenska SkolungdomsfĂśrbunds medlemstidning

Elektroniska studentskrivningar Kulturkarnevalen Hur välja dator?

1


Välkommen på

Julglögg 14 december kl 16 framåt på FSS kansli i Helsingfors (Kaserngatan 1 D 65-66)

2


Innehåll Ledare 4 Ordförandekolumn 5 Projektet frendi 6 Datorval 8 KansliKolumn 10 varför rösta 11 Kulturkarnevalen 12 Elektronisk studentexamen 14 hobbyn i yrkes 17 throwback 18 stysseKolumn 19 Dagsverke 20 Internationellt 22 Klotterplank 23

12 20

[ELEVBLADET]

17 14 8

Nummer 4/2016 Chefredaktör: Axel Meyer Art Director: Ida Sundell Ansvarig utgivare: Nicholas Kujala Medverkande: Bicca Olin, Jooa Mustonen, Pinja Karlqvist, Frans Cederlöf, Alva Hernández Nyreen, Sofia Wahlroos, Malin Lindholm, Saga Brummer, Ung Info och Dagsverke. Upplaga: 1450

Finlands svenska skolungdomsförbund FSS rf. Kaserngatan 1 D 65-66 00140 Helsingfors 09 644 881 kansliet@skolungdom.fi www.skolungdom.fi

3


|||||||LEDARE]

Jag är en tävlingsmänniska Axel Meyer, chefredaktör

Konkurrerar man om att vinna eller förlora? Tävlar man bara för att vinna själv och att sträva efter dina egna mål eller handlar det om att ta reda på en hurdan människa man verkligen är och hur vi lyckas? Är vi som människor skyldiga att alltid tävla om den högsta placeringen och uppmärksamheten? Konkurrens är ett ytterst socialt begrepp. I den miljö vi för närvarande lever i, är konkurrensen den viktigaste faktorn för att hitta skillnader mellan individer. Vi tävlar i skolor, på jobbet och även på fritiden bara för skojs skull! Det är uppenbart att vissa människor kanske trivs i just denna typ av miljö. Dessa människor tenderar att försöka lite för mycket på grund av en inre rädsla för att förlora sitt ansikte framför andra människor, och detta brukar sluta med att de placerar sig bättre i en eventuell konkurrens tack vare deras större ansträngning. Men andra kommer att gå så långt som att

4

göra något olagligt för att slå ut konkurrensen. Detta kan ses som en av nackdelarna till en konkurrensutsatt miljö. Även om det är förståeligt att konkurrens kan påverka någons mentalitet, är det uppenbart att uppmuntran av sådana individer som bara berörs av att vara bäst, att gå bakom gränserna för lagstiftning, är inte vad konkurrens handlar om.

”Vi tävlar i skolor, på jobbet och även på fritiden bara för skojs skull!”

För närvarande är konkurrens normalt och allmänt accepterat. Om mänskligheten inte på något mystiskt vis kommer på ett nytt och revolutionerande sätt att

markera dina egna sociala områden samt rättvist avgöra vem som kommer att bli nästa stora chef, föreslår jag att vi lever i den miljö vi har byggt för oss själva. Vad vi behöver göra är att balansera ut de olika aspekter inom konkurrens och säkerställa ett rättvist sätt att lyckas för alla. Detta påbörjas lätt med en möjlig ändring i mentaliteten: Tävla inte mot de andra omkring dig, utan lägg istället mål för dig själv att sträva till. Jag är utan tvekan en tävlingsmänniska, men jag har lärt mig att bara tävla mot mig själv.


[FO-KOLUMN|||||||

Utbildningen är nyckeln till välfärd Nicholas Kujala, förbundsordförande

Genom tiderna har det finska välfärdssamhället byggts upp genom en utbildning i världsklass. En utbildning som fått ungdomarna bli intresserade av att läsa, lära sig, tänka kritiskt och försöka pånytt om de misslyckats. Vi står för tillfället framför en tid där denna välfärd inte mera värderas högst i samhället. Vi har alla fått höra mycket om presidentvalet i USA redan i detta skede. Även om resultatet är i något mån chockerande, så är detta bara början. Frankrike och Tyskland är så småningom på väg till val, och i dessa val avgörs Europas framtid. Starka populistiska rörelser i båda länderna har ett stöd som inte ännu kan förutspås, men blivande president Donald Trumps framgång lämnar oss inget utrymme att vara naiva. Det finns dock en sak som är gemensamt med allt som angår detta fenomen, nämligen skadade strukturer inom utbildningen. En bra utbildning är det bästa sättet att förebygga okunskap. Okunskap leder i vär-

sta fall till rasism och annan extrem ideologi. Då vi ser på statistik (Pisa/OECD) så har alla tre tidigarenämnda länder allt lägre resultat i mätningar bland ungdomarna i skolan. Vi kan inte endast se på Pisa-resultat, men även ökad aktivitet i extremgrupper, till och med paramilitära organisationer, bland unga är otroligt skrämmande.

”Okunskap leder i värsta fall till rasism och annan extrem ideologi” De extrema gruppernas frammarsch i Finland är inte heller en bluff. Grupper som Suomen Vastarintaliike och MV-lehti är mobiliserande bland unga. Men också det starkaste motståndet hittas bland unga, speciellt sådana unga som är föreningsak-

tiva. Det som ändå igen är bemärkelsefullt är korrelationen mellan sysselsättningsgrad, alltså hur många som arbetar jämfört med arbetslösa, och aktivitet inom extremorganisationer. Ungdomsarbetslösheten är ytterst hög i Finland, och detta syns bland annat i antalet marginaliserade ungdomar, och till och med i antalet unga som åker till konfliktzoner. Det är vårt gemensamma ansvar att se till att varje ungdom får en kvalitativ utbildning och ett skyddsnätverk i Finland. Inte minst de unga som kommit hit som asylsökande, och bör integreras i vårt samhälle. Det bästa sättet att motverka extremism är genom integration och utbildning, något som vi har en jättehög potential till. FSS kommer även i framtiden att arbeta för att utbildning är en rättighet som varje person i Finland och världen ska få ta del i. Det är bara på detta vis som vi tryggar den finska välfärdsstatens framtid.

5


projektet Frendi

och det interkulturella mötet I samarbete med Ung info Av Lisa Tobiasson

I Borgå, Esbo och Helsingfors har tre samarbetskurser under hösten dragit igång inom ramen för ett nytt EU-projekt vid namn Frendi. Idén med projektet är enkel. Det handlar om att elever från olika skolor tillsammans med sina lärare träffas för att lära känna varandra och jobba kring olika teman.

I Borgå har elever från yrkesskolorna Inveon och Amisto slagit ihop sina krafter och i huvudstadsregionen har studeranden från gymnasiet Lärkan och Mattlidens gymnasium fått jobba med varsin grupp ungdomar från Eiran aikuislukio. Projekt Frendi, som koordineras av Luckan i Helsingfors, har som huvudsakligt syfte att skapa möten för att stöda en dubbelriktad integration. I kurserna deltar nämligen, förutom svenskspråkiga ungdomar, också ungdomar med andra modersmål. Den dubbelriktade integrationen innebär bland annat att vi lär oss av varandra och lär oss leva tillsammans i ett mångkulturellt samhälle, och det betyder naturligtvis att infödda finländare har minst lika mycket att lära sig som de som flyttat hit. För tillfället sker en väldigt liten del av integrationen i Nyland på svenska, vilket medför att elever i de svenskspråkiga skolorna förblir ganska isolerade

6

från elever med invandrarbakgrund. I de svenskspråkiga skolorna har både lärare och elever uttryckt en önskan om att hitta sätt att samarbeta på, och det här behovet vill projektet svara på. Genom projektet vill man också ge unga med invandrarbakgrund möjligheten att lära känna ortens svenskspråkiga ungdomar, eftersom de svenskspråkiga i andra fall riskerar bli en relativt obekant språkminoritet.

”Den dubbelriktade integrationen innebär bland annat att vi lär oss av varandra och lär oss leva tillsammans i ett mångkulturellt samhälle” För att skapa nya kontakter och vinna förståelse för varandra behövs möjligheten att träffas, och helt konkret kan träffarna bestå av nästan vilket program som helst. Huvudsaken är att man gör tillsammans

och att alla har samma förutsättningar att delta. På grund av elevernas varierande språkliga bakgrund måste dock både elever och lärare vara flexibla vad gäller kursspråket och en fördel är att kursaktiviteterna är praktiska. I Borgå valde skolorna att förverkliga sin samarbetskurs i form av tre hela dagar av matlagning, bildkonst och stadsrundvandring, varvat med lekar och samarbetsövningar. I kursen deltog elever från den förberedande linjen vid yrkesskolan Amisto och en grupp kockstuderande vid yrkesskolan Inveon. Undervisningen skedde vid båda deltagande skolorna i form av arbete i mindre och större grupper, och både projektpersonal och lärare stod för undervisningen. De pågående kurserna i huvudstadsregionen består av lektioner en gång i veckan över en längre tid och de är uppbyggda kring bildkonst och temat viktiga platser.


I Borgå möttes elever från den förberedande linjen vid yrkesskolan Amisto och kocklinjen vid yrkesskolan Inveon för en gemensam kurs. Eleverna fick bland annat prova på recept från olika delar av världen.

Efter en hel dag av matlagning får man njuta av resultatet. På menyn fanns maträtter från bl.a. Gambia, Finland, Ryssland och Kosovo.

Gymnasiet Mattliden och den förberedande linjen i Eiran aikuislukio bekantar sig med Kirsti Rantanens textilarbeten på ett studiebesök på Designmuseet.

I Borgå bestod en av kursdagarna av temat bildkonst, och mycket av arbetet skedde i smågrupper.

” För att skapa nya kontakter och vinna förståelse för varandra behövs möjligheten att träffas ”

Men förutom eleverna, så kan lärare också ha nytta av att öva samarbete över skolgränserna. Att blanda sin egen klass med andra elever och lärare kan kännas ovant, och det tar en stund för alla att hitta sin egen roll. - Men det tycker jag inte man behöver vara orolig för, säger projektledare Lisa Tobiasson. Projektteamets uppgift är att initiera, koordinera och underlätta samarbetet, så attdet känns överkomligt och givande också för lärarna. Och det verkar vara just arbetsbördan som är en stor orsak till att skolöverskridande samarbeten inte blir av, trots att viljan tydligt finns hos lärare. Ett samarbete förutsätter ändå en del tid och planering, man måste hitta tider som passar båda grupperna, komma överens om ett innehåll som är givande för alla deltagare och som uppfyller läroplanens mål och dessutom komma överens om arbets-

fördelningen. Och därutöver har lärare en hel del andra måsten. Men Frendi-kursen har hittills varit värd all ansträngning, och då vågar jag tala för både elever och lärare. Alla har bjudit på sig själva, visat intresse för varandra och lärt sig nya saker om och med varandra. Både elever och lärare har fått nya kontakter över skol- och språkgränserna, och troligtvis har medverkan i projektet gjort det lättare att också i framtiden ingå fler samarbeten. Projekt Frendi koordineras av Luckan i Helsingfors, finansieras av EU:s nationella Asyl- migrations- och integrationsfond och fortgår fram till slutet av 2017. Under våren och hösten 2017 ordnas flera samarbetskurser i Nyland. För frågor gällande projektet och intresse att delta kontakta lisa.tobiasson@luckan.fi

7


Tekniknördarna påminner:

Köp en ändamålsenlig dator! Intervju + bild: Sofia Wahlroos Inforuta + bakgrundsbild: Ida Sundell

Livet är inte alltid lätt som studerande, särskilt om man nyss börjat i en ny skola. Då ska det införskaffas kursböcker i mängder, diverse annat skolmaterial och kanske viktigast av allt - en dator. Hur ska man då egentligen veta vad man ska köpa?

Onni Kosomaa, 19 år gammal, har ett grundläggande tips att komma med. - Köp alltid en dator som motsvarar ändamålet du tänker använda den till. Det är ingen idé att köpa en jättebra speldator ifall du bara tänker använda den till skolarbete. Kosomaa studerar elektronik och elektroteknik på Aalto-universitetet och är något av en självutnämnd tekniknörd. Han förklarar att det egentligen är rätt så onödigt att skaffa en kraftfull, superbra dator om man bara använder den till grundläggande studiegrejer såsom att surfa på nätet och skriva texter. - Dessutom behöver man inte betala enorma summor för en bra studielaptop heller. Naturligtvis betalar man ju inte för ingenting då man investerar i något kraftigare. Det du får är en bättre och snabbare dator som är allmänt trevligare att använda. Men då prisnivån rör sig kring tusen euro blir förbättringarna så små och omärkba-

8

ra att de knappt spelar någon roll. Hurdana egenskaper man uppskattar i sin dator är naturligtvis personligt. Vill man ha en liten, tunnare laptop med alla samma egenskaper som en större får man ofta betala mer, helt enkelt för att teknologin måste vara mer avancerad för att få allting att rymmas. - Något jag verkligen kan rekommendera i en studielaptop är en ”full HD” -skärm, det vill säga en högdefinitionsskärm. Det är mycket skönare att läsa och skriva då texten är skarp och tydlig, säger Kosomaa.

”Det är ingen idé att köpa en jättebra speldator ifall du bara tänker använda den till skolarbete.” Då det gäller inköp av dator, är det viktigast att köpa en dator med sådana egen-

skaper man själv uppskattar, samt att kolla upp recensioner. - Det är otroligt svårt att veta hur bra en dator är på basis av endast produktbeskrivningar. Det lönar sig alltid att läsa andras recensioner före man köper något! Hur tar man hand om sin laptop?

Då man väl hittat rätt dator är det viktigt att ta väl hand om den också. - Det mest grundläggande är ju nog att inte ladda ner skadlig programvara eller virus. Någonsin. Det fina för fattiga studerande är att man aldrig heller behöver betala för ett virusskydd eftersom det finns hur bra som helst virusskydd helt gratis. Ett problem nästan alla upplever någongång i livet är att en gammal dator kan börja kännas allt långsammare med tiden. - I teorin blir inte en dator långsammare enbart på grund av ålder, men i praktiken blir den det nog.


Komponenter att tänka på, vad betyder de?

Då du ska köpa en laptop för dina studier märker du att priset varierar stort. Det som avgör priset är datorns olika kompoonenter, men vad är nödvändigt för just dina behov?

Lagring. Hur mycket lagring behöver

du? Valmöjligheter finns mellan HDD och SSD. SSD är snabbare men erbjuder ett mindre lagringsutrymme jämfört med HDD, om du inte betalar mera förstås. Det lönar sig ändå att ha också en extern hårddisk, dels som backup av viktiga filer men också som lagring av sådant du vill spara men inte måste vara på din dator.

Processor. Ju bättre, desto mera kla-

rar datorn av. Ska du bara ha en studie- och surfdator klarar du dig med mindre, men ska du spela eller använda tunga bild- och

filmredigeringsprogram kan det vara värt att satsa på en bättre processor.

RAM. Datorns interna minne. Ju större, de-

sto mera klarar datorn av att göra på samma gång utan att bli långsam.

Grafikkort. Ofta fins grafikkort in-

byggt i laptopens processor, och ett sådant duger till det mesta. Vill du däremot spela spel och se på filmer i högsta kvalitet kan det vara en idé att satsa på ett externt grafikkort.

Operativsystem. De vanligaste är

Mac och Windows. Vilket som är bäst för dig är en smaksak. Värt att tänka på är att vissa proggram fungerar bättre på det ena än det andra, så igen är det värt att fundera ut ditt personliga behov för din dator.

- Detta beror på att så många program uppdateras och kräver mer, och saktar därmed ner datorn. Ifall man tycker att ens dator känns långsam lönar det sig att rensa den från onödiga program, så ofta som man upplever nödvändigt, säger Kosomaa och fortsätter: - Det är viktigt att minnas att en dator ofta kommer med färdigt installerade program från början, och det lönar sig att gå igenom dessa och kolla vilka man faktiskt behöver och vilka som är helt onödiga. Kosomaa förklarar att det är en stor mängd, eller många stora, program som saktar ner en dator. Filer, oberoende av mängd och storlek, saktar i regel inte ner en dator märkbart. - Först då man själv upplever att ens dator är för jobbig att använda för att den känns så långsam, är det dags att skaffa en ny.

9


||||||KANSLIKOLUMN]

Pappa betalar verkligen inte

Sofia Wahlroos, verksamhetsledare Det är lördag kväll och jag sitter vid stafferibordet på Kulturkarnevalen och förbättrar världen tillsammans med före detta FSS ordförande Cia Laine. Så som det tenderar gå, kommer vi in på ämnet finlandssvenskhet, och allt det innebär. Ni vet, segelbåtar, skumppa och pappas pengaaa. Cia studerar i Sverige, men är finlandssvensk. Jag är finlandssvensk men studerar helt på finska, och är den enda finlandssvensken på min studieplats. Tillsammans har vi antagligen stött på alla fördomar det finns mot finlandssvenskar. Och som vit, privilegierad medelklassmedborgare gör dessa fördomar mig lämpligt bitter. I allmänhet stör de inte mig. Men just den här kvällen drabbades jag av helig vrede gentemot viljan hos finländare att tillförlita sig på stereotypier för att inte hamna fundera för mycket över livet. Det förargar mig av ett enkelt skäl: För att min pappa inte betalar. Och även om jag är fullständigt medveten om att ifrågavarande uttryck oftast är ett skämt, finns det allt som oftast en sanning i det. Särskilt då jag rör mig i finska kretsar, där folk inte känner mig vidare bra. Småpratet rör sig

10

ofta kring allt möjligt, och det kommer ofta lätt på tal att jag bor på Drumsö (som typ kan räknas som ett relativt fint område). - Hah no siis pappa betalar, eikö vain, hörs det från någon. En liten skrattsalva och så går konversationen vidare. Där står jag, och försöker rättfärdiga den heliga vrede jag drabbas av. Runtom i världen svälter folk, krig härjar och högerpopulisterna förökas som kaniner. Mitt i allt detta helvete som sker står jag, en privilegierad människa, och förargar mig över att folk tror att jag är mer privilegierad än vad jag egentligen är. Samma sak gäller då någon skämtar om segelbåtar (jag har seglat hela två gånger i mitt liv) eller kräftskivor (skäms nästan över att säga att jag har varit på endast en kräftis under min livstid). I verkligheten är det inte nivån på mitt privilegium som förargar mig. Det är faktumet att folk antar att jag fått livet serverat på en silverbricka framför mig, och inte är tvungen att jobba för någonting. Det förargar mig för att så är det självfallet

inte. Varken för mig, eller för alla andra finlandssvenskar. Jag tycker det är viktigt att uppmärksamma att finlandssvenskarna är en väldigt heterogen grupp människor och att alla har fötts in till, eller förvärvat, helt olika nivåer av förmögenhet. Att sedan säga ”pappa betalar” till varendaste ett pengapåstående som kommer ur en finlandssvensk mun är att bortförklara all tänkbar framgång den människan uppnått på egen hand under sin livstid, och bara tillskriva hens framgångar till medfödd socioekonomisk status. Vad jag alltså önskar uppmärksamma med denna heliga vrede är att majoriteten av finlandssvenskarna faktiskt har varit tvungna att förvärvsarbeta, helt som vanliga människor. Allas pappor betalar inte. PS. Dock bör det nämnas att fast min pappa inte betalar, är han nog allmänt en mysig filur.


Varför Rösta?

Saga Brummer

Jag vet ändå inte riktigt vad jag tycker och tänker. Varför skulle jag då rösta? Varför inte låta de som vet bättre besluta för mig? Vem skulle jag ens rösta på? Det finns ingen bra kandidat. Ingen som passar mig. Ingen som tänker som jag. Det är inte till någon nytta att jag röstar. Det är helt enkelt onödigt. Onödigt att jag ens släpar mig till röstbåset. Känns detta bekant? Den 9 april 2017 är det dags för kommunalval. Alla finska, nordiska och EU-medborgare som fyllt 18 har rätt att rösta i sin egen hemkommun men det verkar som att många har tänkt bli hemma. 59 % av alla unga i åldern 18-29 år har sagt att de ska rösta i vårens kommunalval enligt en gallup utförd av statens delegation för ungdomsärenden Nuora. Unga har en tendens att inte rösta, och särskilt inte i kommunalvalet. Varför är just kommunalvalet så opopulärt? De flesta i vårt land vet faktiskt inte vem som har högsta beslutsfattande makten i kommunerna - 40 % av alla tillfrågade kunde svara rätt på frågan, enligt en undersökning gjord för Yle. Av unga i åldern 15-24 kunde endast en femtedel svara rätt och bland personer i åldern 25-34 visste bara en tredjedel. Av de tillfrågade som var över 35 år kunde nästan hälften svara rätt. Meddelandet är klart: folk vet inte hur en kommun styrs. Den vanligaste orsaken varför många väljer att inte rösta är att de känner att de inte har åsikter på vilkas grund de skulle rösta. Men hur skulle man kunna ha åsikter om något som man inte har kunskap om?

kommunstyrelsen, som bereder och verkställer kommunfullmäktigens beslut. De utser också olika nämnder, som ansvarar för social-och hälsovård, skolor, stadsplanering, infrastruktur och dylikt. De beslutar helt enkelt om vem som bestämmer om saker som kommer att påverka just dig där du bor. Det handlar alltså nödvändigtvis inte om ”stora frågor” som gäller hela staten, utan nivån är mycket mer konkret och besluten påverkar individen mer eller mindre direkt. Det enda sättet att bestämma vem som sitter och bestämmer i just din kommun är att rösta i kommunalvalet. Vill du som ung att kommunen skall satsa på sådant som skulle göra just ditt liv lättare? Det kommer inte hända, ifall de unga inte börjar rösta. Många unga känner att de inte hittar en bra kandidat för dem själva. Så länge unga ses som en grupp med låg röstningsprocent lönar det sig inte för politikerna att verka attraktiva för dem. Varför satsa på en grupp som inte hjälper en själv att bli invald? Men vad skulle hända ifall röståldern sänktes till 16? Skulle då unga ta chansen att påverka vem som beslutar om vad som händer i deras kommun? Eller skulle röstningsåldern sänkas helt i onödan? Ungdomar, det är fast på er!

Det högsta beslutsfattande organet i kommunen är kommunfullmäktige. Det är de som bestämmer om verksamheten och ekonomin i en kommun och därmed hur kommunens pengar ska användas. Det är också kommunfullmäktigen som utser

11


KULTUR KARNEVALEN 2016 Text: Bicca Olin Bilder: Frans Cederlöf

Den 17-20.11 ordnades årets Kulturkarneval i Grankulla. Nästan 400 skolungdomar från hela Svenskfinland deltog och höjde både stämningen i höstmörkret och Granis befolkningsmängd rejält. Bland årets labb hittade du klassiker som Eldkonst, olika danslabb, DJ, Reporter och Media, men du kunde också testa på nykomlingar som “Så blir du nästa stora poddare” och Baljväxtdjungel. “Det finaste jag sett den här karnevalen är när en tegelsten upptäckte att den är en diamant.“ säger Mikael “Gusse” Andersson, Kulturkarnevalens grundare och konstnärliga ledare . “Att se när det finns en ungdom som ser sig själv som en tegelsten, och sen efter träning och hårt arbete när den kommer fram till att den är en diamant. Det är det bästa med Kulturkarnevalen.” “Den här stämningen är det bästa. I år tycker jag dessutom att alla labbpresentationer har varit jättefina.” kommenterar Ida Ridberg, som staffar för trettonde gången. I år staffade nästan trettio relativt unga och fantastiska typer, som med själ och hjärta delade ut armband, sprang efter tejp och röda mattor samt guidade och nattade deltagare hela veckoslutet. Nytt för i år var att staff inte satt vakna hela nätterna, utan fick gå och läg-

12

ga sig redan kl. 2 och behövde stiga upp först kl. 6 på morgonen. Därmed minskade kaffebruket betydligt sedan tidigare år. “Mitt bästa minne från Kulturkarnevalen är från Lovisa [2013]. Det var långt efter midnatt och vi hade precis fått alla deltagare in i rummen och det hade blivit tyst. Sen satt vi en äppel-Paussi i mikron och det kom så mycket rök att vi trodde brandalarmet skulle gå.” minns FSS före detta generalsekreterare Matilda von Essen, som var med som staff för femte gången. Om Ida måste välja ett labb istället för att staffa skulle hon ha valt Installationskonst och Ready-made skulptur. Gusse skulle ha satsat på Dancehall och Matilda skulle ha deltagit i Soundgraffiti. Vilket labb tyckte du lät mest intressanta? Har du förslag inför nästa Kulturkarneval? Hör av dig till kansliet@skolungdom.fi eller info@kulturkarnevalen.fi. Vi ses nästa år!


13


elektronisk studentexamen Text & bild: Pinja Karlqvist

Allt mer skrivs, skapas och produceras digitalt. Nu moderniseras också gymnasiets studentexamensprov. Förberedelserna har pågått i många år, och arbetsgrupper har jobbat för att under åren 2016-2019 installera den största förnyelsen hittills i provets över 160 år gamla historia. Hösten 2016 skrevs tyska, geografi och filosofi på dator. Det fortsätter stegvis med bland annat samhällslära psykologi på våren och senare med språk som svenska, finska och engelska. Hösten 2018 reformeras exempelvis fysik och kemi, och allra sist matematiken våren 2019. Detta innebär i praktiken att de flesta som börjat gymnasiet i år kommer att skriva hela sitt studentexamensprov digitalt.

och måste kunna starta dem med hjälp av ett USB-minne. Också lärarna har tvingats lära sig hur de nya systemen fungerar samt använda sig av digitala Abitti-prov i många kurser. Själva studentexamensprovet skrivs i ett stängt nätverk och det eleven skrivit säkerhetskopieras automatiskt till servern. I det nya studentexamensprovet kan man använda sig av bilder, texter, ljud- och videoklipp. Även om digitaliseringen delar åsikter kan man alltså vara överens om att studentexamensprovet blir åtminstone mångsidigare. Källor: digiabi.fi, ylioppilastutkinto.fi/se, yle.fi

Alla studerande behöver ha egna datorer

Medeltiden 14

1960

1980


Ur en lärares synvinkel Bodil Lund är modersmålslärare vid Borgå Gymnasium. Modersmålsprovet skrivs elektroniskt från och med hösten 2018. Enligt Lund har lärarna förberetts mycket inför de digitala studentskrivningarna – redan på hösten ifjol hade de den första digitala övningen. -Vi har haft fortbildning och kurser samt övat tillsammans och i grupp med praktiska frågor. Det gäller att sätta sig in i det nya systemet. Det är nu ”multimodalt med bilder, texter och tidningsartiklar.” Tillsammans med den nya läroplanen kommer provet genomgå en verklig reformation. Uppgifterna blandas med kortare och mångsidigare uppgifter. -Min största farhåga är att formen tar över och blir viktigare. Man borde, trots den nya tekniken, tänka på att den bara är ett hjälpmedel, säger Bodil Lund. Hon förstår dock att det blir lättare då man inte behöver sudda. För några år sedan var man

2016

också tvungen att renskriva sina texter med kulspetspenna, vilket var tidskrävande. Ytterligare så spelar handstilen inte en så stor roll. -Tidigare kunde man förlora poäng på grund av handstilen, nu är allt snyggt och prydligt!

Lärarna är enligt Lund säkra - de har förberetts i många år inför digitaliseringen av studentexamen och studierna i gymnasiet. Ändå kan det ”finnas oro i luften, det är en utmaning.” - Samhället förändras och det kommer mycket nytt.

I modersmål använder man nu också ett nytt digitalt läromedel med de nya ettorna. Lund berättar att det enligt elever är svårt att navigera. Det är heller inte möjligt att göra anteckningar eller sträcka under i den elektroniska boken.

Samarbetet mellan lärare och elever kommer att underlätta generationsväxlingen inom skolvärlden. Detta kan ändå inte hindra en dator ifrån att ibland sluta fungera. Därför finns det alltid en backup-dator.

- Jag skulle helst se en pappersversion och en digital bok vid sidan om, säger Lund. Då lärarna rättar texter eleverna skickat via e-post kan lärarna bifoga digitala kommentarer. Bodil Lund anser att korrigerandet på dator är tungt för ögonen i längden. Hon brukar därför ofta skriva ut texterna och lägga till kommentarer på pappersversionen.

2100

Artikeln fortsätter på nästa sida med en gallup.

15


||GALLUP:]

1. Hur mycket har du förberetts inför digitala studentskrivningar, och/eller digitalisering av studierna i gymnasiet? 2. Vad anser du om att integrera teknologi i undervisningen? 3. Hur bra har det fungerat? Har det uppstått problem? 4. Skriver du hellre på dator? 5. Vad tycker du allmänt om framtiden med digitala studentskrivningar?

Johan Henriksson Borgå Gymnasium, tredje året 1. I slutet av nian fick vi veta att vi behövde skaffa en dator till gymnasiet. Vi har haft Digiabi-prov bland annat i tyska. Jag var också med i övningsprovet våren 2016. 2. Jag är okej med att lärare till exempel använder Power Point, men jag föredrar traditionell undervisning. Jag behöver inte tekniken. 3. Kaos i början! Men det har förbättrats, särskilt hos ämneslärare som det gäller. 4. Jag kommer troligen inte att skriva något ämne alls på dator och helst gör jag det inte heller. 5. I något skede måste ju undervisningen digitaliseras, men det är en investering att skaffa en dator. Det kan dock vara snabbare att skriva på dator, och handkrampen efter 12 handskrivna sidor i biologi slipper man ju också med digitaliseringen.

Julia Halttunen Borgå Gymnasium, första året 1. Jag fick först veta att det var bra att ha en, och genast den första skolveckan sa någon att den behövdes varje dag. Datorköp blev oundvikligt då vissa lektioner bara erbjöd materialet online. I gymnasiet har vi skrivit essäer på dator och jag har hittills skrivit ett prov via Abitti. Jag har även testat och kan boota min dator. 2. Den underlättar mycket; om man skriver långa essäsvar och glömmer en pytteliten sak, behöver man inte ordna om allt i texten utan det är bara att klicka och redigera. Dessutom sparar man tid och utrymme, och att spara papper är ju ekologiskt. 3. Inga problem förutom en gång då batteriet på min dator höll på att ta slut vid ett förhör. Som fanns det en skarvsladd för sådana som glömt ladda på förhand.

Freja Frankenhaeuser Pargas svenska gymnasium, andra året 1. Vi fick datorer då vi började gymnasiet. Ett förhör i finskan gjorde vi som ett Abitti-prov men annars har vi inte tränat så mycket på det. På dator gör vi ändå de flesta läxorna och inlämningsuppgifterna. 2. Det är effektivt att använda datorer i undervisningen. Man har allt på samma ställe och då slipper man borttappade papper. Man kan skriva längre texter och redigera dem, men jag är lite orolig för dem som måste skriva fysik, matematik och kemi digitalt. 3. Jag har inte personligen fått testa så mycket. Vi hade tekniska problem i början, sen gick det prima. Jag ska skriva samhällslära, historia och finska digitalt. 4. Ja, så länge det är ett humanistiskt ämne. När det kommer till naturvetenskapliga ämnen skriver jag hellre på papper. 5. Det är inte något fel med det elektroniska provet, bara man är säker på teknikbitarna. Bara allt funkar Elias Åsvik Korsholms gymnasium, går på 2,5 år

16

1. Vi hade två provstudentskrivningstillfällen för att få teknologin och rutinerna att fungera. Teoretiskt berättades det vad vi skulle tänka på helt tillräckligt, tyckte jag. 2. Jättefånigt. Jag finner det enormt otympligt. Jag skrev filosofin; jag tänker med pennan och hade svårt med att få det att fungera. Det var en upplevelse. I klassen är datorn ett distraktionsmoment, det är svårt att låta bli att göra annat. Det finns många nackdelar, och man klarar sig utan datorer. Jag vet inte hur det är för lärarna, men jag har dragit en lektion. Jag tyckte jag fick bättre kontakt med eleverna som skrev för hand, de andra hade inte samma fokus på mig alls. Man fick ögonkontakt på ett helt annat sätt. 3. O ja – enormt mycket problem. Mycket strul. Men det funkade sist och slutligen i studentprovet. 4. Hellre på papper. Datorn är bättre för små anteckningar, för något man ska komma ihåg. På en lektion skriver jag gärna på papper. 5. Jag tycker det är charmigt, men lite omständligt med alla förberedelser. Det är bra som vi har det. Det roliga var videoklippen, det var helt fint med variation.


Är det lättare att kombinera hobby och studier om man går i en yrkesskola? Av Alva Hernández Nyreen

Jonathan N urm

i

Sara Backman

Som andra årets studerande på gymnasiet har jag svårt att få hobbyn och skolarbete att gå ihop, och det blir ofta sena kvällar fulla med stress. Men hur är det i yrkesskolor? Är det lika svårt att kombinera fritidsintressen med studier om man studerar på en yrkesskola? Jag bestämde mig för att gräva djupare i ämnet, och fråga två studerande vid yrkesskolor hur de gör för att få sina hobbyn och studier att gå hand i hand.

människa, dricker hellre kaffe än te men föredrar chips framför godis. Hon valde att börja studera på yrkesskola eftersom hon visste vad hon ville jobba med och det var lättast att börja direkt. Också hon har tänkt ta en vanlig yrkesexamen och när hon är klar med skolan vill hon genast söka jobb som kosmetolog i Sverige. Hon är allmänt nöjd med sin skola och kan inte komma på något dåligt med den.

Jonathan Nurmi studerar andra året på Åbo Yrkesinstituts enhet för data och handel, där han utbildar sig till datanom. Jonathan föredrar godis framför chips, kaffe framför te och är mer av en kattmänniska än en hundmänniska. Att välja yrkesskola istället för gymnasium var något han tänkt på länge, delvis för att han var säker på att han inte skulle ha motivationen för att gå gymnasium men också eftersom datorer och teknik är något han är intresserad av. Han tänker ta en vanlig examen och planerar att söka jobb inom IT när han är klar med skolan. Exakt vad han kommer jobba med vet han inte men att kunna söka jobb som datanom ser han som en fördel.

2012 började Sara lägga upp videor på youtube, men hon säger att det egentligen först hände på grund av lathet: Hon brukade blogga en hel del om sitt liv och när hon inte orkade skriva ett blogginlägg var det lättare att göra en video. Sedan dess har hon haft en aktiv Youtube-kanal som hela tiden växer. När hon flyttade till Pargas och började i Axxell bestämde hon sig för att fokusera mer på skolan än Youtube. Hon vill bli klar med skolan innan hon kan ta sig an Youtube som jobb.

På fritiden sjunger och dansar Jonathan mycket, men hans favoritintresse är beatboxing. Ibland ställer han sig på någon gata i Åbo centrum och uppträder för de som går förbi. Om han måste välja mellan IT och beatboxing väljer han beatboxing eftersom det är vad han tycker bäst om att göra. Han poängterar att det inte går att jämföra val av utbildning med hobbier, men att beatboxing nog är något han ser sig själv fortsätta med i framtiden.

Sara försöker kombinera både sin hobby och sin utbildning genom att göra sminkvideor och tala om sin vardag, men om hon måste välja mellan Youtube och att jobba som kosmetolog skulle valet faktiskt vara Youtube. Vad jag kommit fram till är att det nog går att kombinera utbildning och fritidsintressen, bara man är redo att lägga mycket tid på både skolarbete och egna intressen. Låter kanske lite självklart, men så är det verkligen!

Sara Backman studerar på Axxell i Pargas för att bli kosmetolog. Sara är också katt-

17


Throwback.

Denna artikel publicerades i Ebl nr 6/2008.

18


[STYSSEKOLUMN||||||

Vem vet bäst om dina stora val i livet? Bicca Olin, Viceordförande

Nå du själv förstås! Någon gång i februari det året du går på nian ska du plötsligt veta vad du vill göra med ditt liv. Eller måste du?

finlandssvenskar har en högre press på oss att söka till gymnasiet, och detta kontras med att det är en regional fråga och beror på skolorna i området.

Det finns riktigt aviga sidor till det faktum att läroplikten tar slut då du fullgjort grundskolan. Att klara sig resten av livet utan en andra stadiets utbildning är nästintill omöjligt i Finland, så din studiehandledare utgår ifrån att du endera ska ta en yrkesexamen eller studentexamen. I vissa fall rekommenderar hen båda två, en kombiexamen. Förutom studiehandledaren har också föräldrar, lärare, släktingar och vänner sina egna åsikter om vart du ska. Det finns dock inget krav på att söka någonstans, utan det är helt frivilligt.

”Inte nog med att vi alla inte har samma mängd information om saken, det finns dessutom folk som tror att dom har all information om alla saker.”

Helt frivilligt betyder att det är ditt eget beslut, vart du söker och om du söker. Samtidigt ifrågasätts förmågan av en cirka 15-åring att göra det beslutet själv, och i många familjer blir det sist och slutligen föräldrarna som bestämmer. Forskning tyder på att högutbildade föräldrars barn söker sig till gymnasiet i högre grad än andra. I dagens läge är det dock inte det enda sättet att nå en tredje stadiets utbildning om det är vad man siktar på. I medierna diskuteras ifall vi

I själva verket påverkas vi främst av okunskap. Hur många nior vet ens vilka alla linjer man kan utbildas inom på svenska i Finland? Hur ofta delges vi de finskspråkiga alternativen och tvärtemot? Vilka gymnasium besöker vi under studiebesöken? Vad är egentligen en folkhögskola och vem ska gå tionde klassen? Kunde något av allt detta vara min grej? Hur kan man förväntas göra ett väl övervägt beslut, när man inte haft möjligheter att bekanta sig med världen utanför det egna klassrummet? Inte nog med att vi alla inte har samma mängd information om saken, det finns dessutom folk som tror att dom har all information om alla saker. Föräldrar och lärarna har givetvis sina åsikter, men po-

litikerna i vårt land tar tydligt ställning för vissa skolor och mot andra skolor genom nedskärningar och missriktade projektpengar. Naturligtvis är det svårt och skrämmande att själv ta några beslut alls då det känns som att vad du än gör blir någon besviken. Om man tänker på beslutet om andra stadiets skola som ett definitivt, stänga-dörrar-beslut, blir det också lätt fel. Tänk istället, då du sitter i datasalen med studieinfos webbsida öppen och fem alternativ att fylla i, på hur du egentligen vill spendera dina följande tre år. Eller ens var du vill stiga in genom dörren i augusti. Någon desto större betydelse har det inte. Vilken stad vill du bo i, hur lång skolväg vill du ha, hurdana lärare ska undervisa dig och hur stort utrymme vill du att skolan ska ta i din vardag? Var får du förverkliga dig själv? Du kan alltid ändra dig, byta studieinriktning och läsa mer. Ingen utbildning är helt onödig, och i dagens läge stänger du inga dörrar oberoende av vart du söker. Lyssna på folk omkring dig, men låt dem inte tro att de vet bäst. Och var inte rädd för att gå din egen väg - vart du än söker så kan du fortsätta medlem i FSS, där vi stöder dina val!

19


En dag för förändring

I samarbete med Dagsverke rf. Text: Pamela Arslan och Anna Kivimäki Foton: Pamela Arslan

Vilken betydelse kan utbildning och yrke ha? I Kenya träffade vi två ungdomar med en klar uppfattning om sin framtid. Johnson Mwangi tjänar själv pengar på avstjälpningsplatsen och drömmer om ett yrke. Geofery Midiwo studerar i gymnasiet och vill stöda gatubarn i sitt lokalsamhälle. I årets Dagsverkesinsamling får gatubarn stöd att gå i skola och skaffa ett yrke. Genom att stöda gatubarnens egna föreningar påverkar vi positivt på framtiden för hundratals unga.

Johnson från Nairobi: ”Jag vill studera för att arbeta med ungdomar” Jag heter Johnson Mwangi och jag är 20 år gammal. Jag tycker om att spela teater och tränar även fotboll. Jag bor vid utkanten av avstjälpningsplatsen Dandora.

Vi har en förening där jag är ordförande. Nu har vi varit tillsammans i ett år och vi har 16 aktiva medlemmar. Med föreningen sorterar vi sopor på avstjälpningsplatsen och säljer det som återvunnet material. Om vi fortsätter flitigt, kommer vi

20

snart in på företagarutbildningen. Sedan ämnar vi sysselsätta oss själva genom att öppna en biltvätt.

Här på avstjälpningsplatsen kan du se många bilar och sopbilar. Jag studerar i bilskolan eftersom det är lättare att få jobb om man har ett körkort. Det är jätteroligt att köra, tycker jag. Min dröm är att arbeta som ungdomsar-

betare. Här på avstjälpningsplatsen finns det mycket barn och människor som har lämnat sina hem. En del har bara en förälder kvar medan en del är föräldralösa. Som ungdomsarbetare vore det lättare för mig att hjälpa mina vänner och min familj. Jag hoppas att allas liv förändras till det bättre, och att de får en familj och ett bra liv.


Geofery från Kisumu: “Unga skulle agera tillsammans” Jag heter Geofery Midiwo. Jag är 19 år och bor i Kisumu. Jag går sista året i gymnasiet för pojkar. Det är en stor skola med sammanlagt 2 000 elever. Min favoritgren inom sport är landhockey, där jag spelar som målvakt.

Det finns många orsaker till att barn hoppar av skolan i Kenya. Till exempel barnarbete: här anses det viktigare att barnet arbetar hemma än det går i skola. Och sedan finns det också droger och missbruk, tyvärr.

nu i bilskola eller studerar matlagning, tekniska färdigheter med mera. Jag vill förändra livet för gatubarn till det bättre. Jag vill se att andra gatubarn också skulle komma bort från gatan, så som jag gjorde.

Med hjälp av skolan får man en plats i samhället. Det viktigaste är ändå att skolgången hjälper mig att förbereda mig inför framtiden. Tack vare den kan jag få ett yrke och med det kan jag sedan försörja mig själv. Byggnadsingenjör är mitt drömjobb. Men först skulle jag vilja göra något slags volontärarbete för mitt lokalsamhälles väl bara jag fått slutproven gjorda.

Från att jag var sju år gammal till att jag fyllde femton bodde jag på gatan. Min familj har ekonomiska problem, och därför var det bäst att jag började leta efter arbete och mat utanför hemmet, så att vi skulle kunna överleva.

Unga borde slå ihop och kämpa emot samhälleliga orättvisor. Världen växer och utvecklas teknologiskt så jag vet att en dag kommer vi att leva i en värld där vi kan agera tillsammans och inspirera varandra oberoende av vårt avstånd.

Det finns ungefär 30 medlemmar i min förening. Den enda av oss som gick tillbaka till skolan var jag. De andra är

Hur kan du påverka missförhål- och frågor som känns viktiga för dig, både i din näromgivning och globalt. landen i ungas liv både nära och långt borta? - Delta med er klass i Dagsverkesinsamlingen - Delta i den offentliga diskussionen, grunda din egen blogg och ta kontakt med beslutsfattare.

Visste du att FSS är Dagsverke rf:s medlemsförening?

- Gå med i elevkårens styrelse! Elevkåren är ett centralt sätt att påverka på atmosfären i skolan och i ens näromgivning. Ni kan exempelvis ordna ett evenemang i er skola eller ett föreningstorg, genomföra en förfrågan om skoltrivsel, ordna en återvinningsdag eller grunda en egen klubb. - Gå med i en organisation eller förening. Den mest effektiva påverkan görs i grupp! Via en organisation eller en förening kan du vara med och påverka i förverkligandet av ungas rättigheter

och stöd unga i utvecklingsländer. Under Dagsverkesdagen kan ni arbeta en dag för någon, ordna Dagsverkestalkon eller en bössinsamling. Samla idéer om bra arbetsplatser och gör en affisch eller ett kollage över dem. Hashtaggerna #dagsverke #endag kan användas på sociala medier i samband med detta. - Bekanta er med vardagen för kenyanska ungdomar och med deras drömmar. Du kan se på de ungas videohälsningar på adressen: www.dagsverke.fi/kenya > Videos – Ungas röster -

21


INternAtiOnellA UtskOttet FSS jobbar genom våra takorganisationer för att påverka utbildning och ungdomspolitik internationellt. I denna artikel presenteras projekt representanter för FSS deltagit i de senaste månaderna. Våra takorganisationer: OBESSU: Organising Bureau of European School Students Unions - FSS europeiska takorganisation NSSN: Nordic School Students Network - FSS nordiska samarbetsforum.

OBESSU Conference on School Methods 2020, Tallinn Ronja Pontan 31.10-6.11

Vad? Utforma OBESSUs mål för skolmetoder till 2020. Lärdomar?Finland är långt i utvecklingen gällande icke formell och informell utbildning, men det finns ännu mycket att arbeta med. Resetips? Tallins gamla stad är mycket vacker och rekommenderas starkt.

OBESSU Training for multipliers, Molina Emilie Jäntti och Nicolas Sjöberg 19.8-25.8

Vad? Seeds 4 integration, under evenemanget diskuterades flyktingfrågor och vad man kunde göra för att integrera flyktingar bättre i vårt samhälle och våra skolor. Vad vårt land gör för rätt och fel när det gäller flyktingar, hur flyktingkrisen ser ut just nu i världen Lärdomar? I Finland respekterar vi

22

och tar emot flyktingar riktigt bra i jämförelse med många andra länder men vi har ändå stora utmaningar för att få invandrare snabbt in på arbetsmarknaden och för att få dem att kännas som en verklig del av samhället. Resetips? Malaga är en superfin stad och Spanien och spanjorer är alltid härliga. Alhambra i Granada är något man definitivt borde se om man vill se hur muslimsk kultur syns i Spanska stadsmiljön.


Klotterplank

[KALENDER] 14.12 Julglögg på FSS kansli 10-12.2 Vårevenemang 21-23.4 Elevkriksdagen 2017

FSS i media

Ordförande Nicholas Kujala och vice ordförande Jooa Mustonen skrev en insändare som publicerades i HBL den 17.11.2016. Insändaren handlade om elevvård i skolorna.

(faksimil hbl.fi)

#skolungdom

@skolungdom: Kulturkarnevalen invigs!

Använd #skolungdom och din bild kan få synas här!

@skolungdom: Eureka är igång!

@skolungdom: Styrelsen firar svenska dagen! 23


God jul! ...och gott nytt ĂĽr 2017! 24

Ebl 4/2016  

Ebl 4/2016