Page 1

[|

Ebl ELEVBLADET Nummer 3/2016

Finlands Svenska Skolungdomsfรถrbunds medlemstidning

1


Ladda ner vår app före Kulturkarnevalen

ANMÄLAN ÖPPNAR LÖRDAG 17.9 KL. 12.00 kulturkarnevalen.fi

LABB DU KAN DELTA I:

Bl.a. beatboxing, dancehall, DJ, e-sport, imitation, installationskonst, lifehacking, livevideo, kosmetolog, låtskrivande, mangateckning, modern jazz, musikalimpro, Old School Pop Music, podcast, programmering, Rock of Ages, smycke, soundgraffiti, stagefighting.

500 FÅR PLATS!

Anmälan avslutas 2.10  

ARRANGÖRER: Kulturkarnevalen rf och Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS rf. i samarbete med bl.a. Grankulla, Dagsverke rf, DUNK — De Ungas Musikförbund i Svenskfinland, Finlands Svenska Ungdomsförbund FSU, Folkhälsan, Grankulla konstskola, Grankulla musikinstitut, Hufvudstadsbladet, Krisjouren för unga, Prakticum, Promethuslägrets stöd, Radio X3M, Ung Dramatik och UngMartha. FINANSIÄRER: Svenska Kulturfonden och Undervisnings- och kulturministeriet, Elisabeth och Birgit Nygréns stiftelse, Konstsamfundet, Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd, Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne, Stiftelsen Emilie och Rudolf Gesellius fond, Stiftelsen Pro Juventute Nostra, Stiftelsen Tre Smeder, Svenska folkskolans vänner, Waldemar von Frenckells stiftelse och William Thurings stiftelse.

2


Innehรฅll Ledare 4 Ordfรถrandekolumn 5 Studiestรถd 6 Dolda kostnader 8 Kolumner 10 Transportgallup 11 Internationellt 12 Kolumn 15 Pride 16 Gallup: stadiebyte 18 Kolumn 19 Throwback 20 Klotterplank 22

20 8

[ELEVBLADET] Nummer 3/2016 Chefredaktรถr: Axel Meyer Art Director: Ida Sundell Ansvarig utgivare: Nicholas Kujala Medverkande: Bicca Olin, Jooa Mustonen, Pinja Karlqvist, Daniel Andersson, Sofia Wahlroos, Malin Lindholm, Peppi Wilson, Emil Widlund, Saga Brummer, Rasmus Anttila Upplaga: 2450

16 6 18

Finlands svenska skolungdomsfรถrbund FSS rf. Kaserngatan 1 D 65-66 00140 Helsingfors 09 644 881 kansliet@skolungdom.fi www.skolungdom.fi

3


||LEDARE]

Återbalans

Axel Meyer, chefredaktör

Så lockande som det var att börja den första artikeln i den första tidningen efter sommarlovet med att klyschigt välkomna er alla läsare, avstod jag till slut. Jag låter förbundsordförande på nästa sida ta hand om den delen, eftersom han helt enkelt är mycket bättre på det än jag. Tack vare detta kan jag dedikera några stycken åt tidningen du håller i din hand, vad du kan förvänta dig se i framtiden, FSS, och kanske lite om mig själv också. Häng med. Nyligen har kansliet på FSS fått ett nytt utseende: nya stolar och arbetsbord samt en riktigt skön, turkos soffa. Men även personalen ser nu annorlunda ut. Vid sidan om att både verksamhetsledare och förbundssekreterare byttes i somras, har också jag och art director Ida Sundell blivit anställda (hurra!). Då kansliet läser denna kolumn kommer de att fnissa åt tanken att jag skulle räknas till en medlem av personalen bara för att jag slumpmässigt sitter vid gästarbtetsbordet och läser Reddit, men jag tror att just det är varför jag fortfarande är aktiv i detta förbund. Om detta vore en bloggskrift, skulle jag

4

fortsätta med att presentera likt Troy McClure gör i Simpsons, men jag har inte ens en blogg att skriva till. Poängen är att FSS är en atmosfär full med kärlek som får medlemmar att hänga runt även som lite för gamla. I vilket fall som helst, ville jag i år ta åt mig projektet att förnya Elevbladet ordentligt. En ny balans mellan alla parter skulle hittas.

”FSS är en atmosfär full av kärlek som får medlemmar att hänga kvar även lite för gamla” Först och främst vill jag fokusera på det som är relevant – det vill säga aktuella saker. Det må låta lite vagt och försiktigt, men ibland måste man greppa hårt om vissa grunder för att få sitt meddelande fram. Till dessa grunder hör även det populära sättet att presentera saker nuförtiden; kort, effektivt, samt enkelt att förstå och tillämpa. Nej, detta betyder inte att ni har ett tiotal sidor av memer framför er, men idén finns bakom kulisserna.

Vi på redaktionsrådet förstår att många som läser denna tidning är skolungdomar eller möjligtvis deras föräldrar. Att upplysa om relevanta och pågående saker i en skolungdoms värld men presentera dem läsvänligt och i varierande format är vårt mål. Med detta vill jag som chefredaktör försäkra att läsarerfarenheten är den bästa, och att hålla den på topp är mitt eget mål. Detta är vad jag kallar balans i systemet. Mitt och rådets mål är symbiotiska, kansliet ger mig sitt förtroende och jag gillar min position i verket. Vi kommer bra överens med Ida och atmosfären kring tidningen är bekväm, trots stressen som slår oss alla eventuellt. Alla parter vet sin roll dock, och det håller allt samman. Balans? Balans. Jag ber ännu snabbt om ursäkt om någon förväntade sig starka åsikter i denna första fina text jag producerat för tidningen – de kanske kommer i framtiden. Men tills vidare; njut av det nya EBL.


Mot nya framgångar Nicholas Kujala, förbundsordförande

Skolstarten har anlänt och första veckorna av hösten har tillbringats i skolan. Denna höst hämtar med sig många nya saker: en ny läroplan, många nya arbetsmetoder, och även ett förnyat FSS. Ett konkret sätt som vi förnyat förbundet med är denna tidning. Efter många år med en gammal design, var det äntligen dags att komma med nya idéer för Elevbladet. FSS kommer också att aktivera EBL på nätet, där vi mer effektivt kan få ut tidningens innehåll vid sidan om papperstidningen. Den nya läroplanen hämtar skolan till 2000-talet. Mera fokus på helheter och olika inlärningsmetoder är välkomna, och till exempel mera kodning och samhällslära behövs i skolan. Det som nya läroplanen också hämtar med sig är närmare samarbete mellan hem och skola, men även mellan föreningar och skolan, vilket ger FSS en ännu större roll i samhället. Vi finns till just för er, elever, men också för skolan, då det behövs råd från ett högre perspektiv.

FSS har länge arbetat för att inlärning skulle ske på andra sätt än genom att skriva av meningar från en tavla till ett häfte. Vi förespråkar att utbildningen tas utanför skolans väggar, och den stora världen skulle fungera som elevernas klassrum då det är möjligt. Det glädjer mig att många skolor prövar på något nytt med till exempel klassrum utan pulpeter eller kurser som är virtuella, som ger även de elever vars inlärning inte är som bäst med de traditionella metoderna en chans. Samhället och speciellt skolan ska ta alla i beaktande, och inte dra oss under samma kam.

”Den nya läroplanen hämtar skolan till 2000-talet” FSS har använt sommaren effektivt för att bli ett ännu bättre förbund att vara medlem i. Vi har utvecklat just denna tidning för att den ska vara mera modern, och våra evenemang får en länge väntad up�piffning. Om några dagar ordnar vi vår första preppkväll infor studentexamen på

vårt kansli. Det är ett nytt koncept som vi prövar på, för att kunna stödja våra abiturienter och examinander med det hårda jobbet. Vi inleder projektet den 6.9 med samhällslära - kom gärna och hälsa på oss till vårt kansli! I oktober ordnar vi ett helt nytt evenemang; Eureka! Vårt förnyade höstevenemang är fräscht och informativt, men också en jättebra möjlighet att träffa nya och gamla vänner. I år kommer vi att vara i Åbo, och mera information om evenemanget kommer strax via sociala medier. Ni vill inte missa alla tiders första Eureka! Till slut vill jag ännu önska er ett roligt och givande skolår. Njut av möjligheten att få en god utbildning och var aktiva med att påverka i er skola. Vi syns på FSS evenemang!

5


studiestöd Allas lika rätt till studier eller en börda för skattebetalarna?

Av Bicca Olin. Illustrationer Pinja Karlqvist

Sedan den nuvarande lagen om studiestöd trädde i kraft i Finland 1994, har stödet varit ett hett diskussionsämne. Studiestödet finns till för att ge alla möjligheten att studera och samtidigt jämna ut inkomstskillnader och andra ojämlikheter, men systemet är ställvis lätt att utnyttja och inte särskilt billigt för skattebetalarna.

diepenningen inte att påverkas av föräldrarnas inkomster då en person som flyttat hemifrån blir myndig, men däremot kommer antalet månader då studiestödet beviljas att minskas för tredje stadiets studerande.

I regeringens sparprogram ingår bland annat åtstramningar i studiestödet, men även förändringar som studerande välkomnar varmt. Till exempel kommer stu-

Studie-vadå?

stad. Då det fortfarande är för mycket av månaden kvar då pengarna tar slut, studeranden behöver en ny dator, kylskåpet går sönder eller telefonen dör, finns det dessutom möjlighet att ta lån. I vanliga fall när du tar lån behövs det någon som “går i borgen”, det vill säga någon som lovar att betala ifall du själv inte lyckas. Det kan vara banken, mamma eller farfar, men då du tar ett studielån är det staten som går i

borgen för dig. Folkpensionsanstalten beviljar dig en viss summa per studiemånad då du får lyfta lånet. Det lånet börjar du betala du tillbaka när du börjar tjäna mer än 20 000 € per år, och då med en relativt låg ränta jämfört med till exempel ett bostadslån eller, ännu värre, ett snabblån.

Vem får studiestöd?

hemifrån, då du är gift och/eller underhållsskyldig. Studiepenningen varierar också till storlek ifall du går på andra eller tredje stadiet.

dem som får studiepenning, kan du också beviljas studielån, eller rättare sagt statsgaranti för lånet. Dessutom kan du få studielån om du inte kan få studiepenning på grund av att du ännu får barnbidrag samt om dina föräldrars inkomster är under 61 000 € i året. Det här gäller också om du är mellan 18 och 20 år gammal och studerar på andra stadiet, men inte får studiepenning på grund av dina föräldrars inkomster. Dessutom kan studerande som lyfter dagpenning från läroanstalten beviljas studielån.

Studiestödet i Finland består av tre olika delar; studiepenningen, bostadsbidraget och statsborgen för studielån. Studiepenningen är en liten summa pengar som är till för vardagliga utgifter som mat, studiematerial och förnödenheter. Bostadsbidraget är ett tillägg för studerande som har utgifter för sitt boende, till exempel de som bor i en hyres- eller äganderättsbo-

De första 17 åren av ditt liv får dina vårdnadshavare barnbidrag för att ta hand om dig. Beloppet är kring 100 € per månad som endast är beroende av hur många barn som finns i familjen. Den dagen du fyller 17 kan du ansöka om studiestöd, förutsatt att du gått ut grundskolan eller fått slutbetyg därifrån. Då inverkar vissa faktorer på ifall du kan få studiestöd och i så fall hur stort det kommer att vara. För tillfället inverkar dina föräldrars inkomster på storleken av din studiepenning förutom då du fyllt 20 och flyttat

6

Du kan få bostadsstillägg även då du är under 17 och har flyttat hemifrån, men dina föräldrars inkomster påverkar det beloppet tills du fyller 18. Så fort du är myndig kan du lyfta bostadsbidrag om du flyttat till en hyres- eller äganderättsbostad som är i en annan fastighet än dina föräldrars och som inte ägs av dem. Den tredje delen av stödpaketet är studielånet, det vill säga ett större pengabelopp som ska betalas tillbaka. Om du är en av


Ordlista Folkpensionsanstalten, även kallad FPA eller Kela i folkmun, är den statliga anstalt som betalar ut studiestödet och andra bidrag. RÄnta är priset man betalar för att låna pengar, i praktiken en procentandel av beloppet du lånar som betalas till banken regelbundet. Ränta fås på samma sätt om du lånar pengar åt banken, i form av exempelvis ett bankkonto. NÄtbankskoder fås från din bank då du är 18 ooch får tillgång till din egen nätbank. De kan användas i olika statliga nättjänster som identifikation. Mobilcertifikat är ett alternativt sätt till nätbankskoderna för att identifiera dig på nätet. Även detta fås från din bank.

Hur mycket får man?

Tabell över studiestödet för studier på andra stadiet.

Hur söker man studiestöd?

Om du bemöter ovanstående kriterier finns det lite olika sätt att gå till väga. FPA har en räknare på sin hemsida där du ungefärligen kan räkna ut hur mycket studiestöd du har rätt till. Du fyller bara i dina uppgifter och så ser du hela uträkningen. Då du vill ansöka kan du enkelt göra det i FPAs e-tjänst, där du identifierar dig men nätbankskoder eller mobilcertifikat. Sedan fyller du i blanketten och bifogar de bilagor som krävs, intyg på studier et cetera. Ifall du hellre vill fylla i för hand finns

det enskilda blanketter för olika skolstadium. Blanketterna kan då skrivas ut från FPAs nätsida eller hittas till exempel på din skolas kansli. Ifall du väljer pappersversionen går det bra att skicka den per post, lämna in den på FPAs byrå eller i vissa fall till kansliet i din skola. Beslutet på ifall du beviljas studiestöd och i sådana fall hur mycket skickas till dig skriftligen. Studielånet får du enligt överrenskommelse från en bank och FPA betalar in studiepenningen och bostadsbidraget på ditt konto den fjärde dagen varje månad eller följande vardag.

Källa: Fpa och Finlex 7


Dolda kostnader drar upp skolnotan Av Daniel Andersson. Bilder Bicca Olin (dansbild) och Ida Sundell (bakgrund) ”Den finländska utbildningen är avgiftsfri”, är något som de allra flesta antagligen hört. Detta uttryck kan lätt förleda en ung studerande i tron om att utbildningen faktiskt är avgiftsfri, men i takt med att man studerar inser nog de flesta att så var inte fallet. Elevbladet listar alla de oväntade utgifterna en studerande kan stöta på. Pennor, häften, böcker och en väska. De flesta studerande kan antagligen räkna upp saker som under studieåret kommer kosta pengar. Men hur många utgiftsposter finns egentligen i den studerandes horisont? Att studera på andra stadiet kräver att man själv införskaffar sina böcker. Detta är något som de flesta känner till, men då man traskar ut ur bokhandeln efter att ha köpt den första gymnasieperiodens böcker är det nog många som överraskas över hur dyrt det faktiskt är med böcker. Att det dessutom kommer ut nya bokserier hela tiden gör det är svårt att hitta begagnade böcker. Och den dag du själv försöker sälja dina böcker, införskaffade för surt ihopsparade pengar, har en ny bokserie kommit ut, och ingen vll ha dina gamla böcker. Det är med andra ord både oekologiskt och oekonomiskt.

8

Digitala böcker kan då låta som ett bra alternativ, men inte heller där finns möjligheten att sälja vidare boken och på så vis få tillbaka åtminstone en del av det man betalat.

Då ordet digital och studier hamnar i samma artikel, är det svårt att inte nämna den digitaliserade undervisningen, som i dag utvecklas i full takt. Den som i dag börjar studra på andra stadiet, förväntas första skoldagen traska in med en egen laptop, som är en absolut nödvändighet för att kunna genomföra studierna. En bärbar dator kostar lätt femhundra euro, och då man till detta köper en mus, kanske ett par hörlurar, och en väska blir prislappen lät fyrsiffrig. Vilken tonåring pungar ut med det? Att gå i skola innebär inte bara att läsa och studera. De flesta går ut gymnsiet eller yrkesskolan med många glada minnen från olika evenemang som ordnats. En av de djupast rotade tillställningarna är de gamlas dag, som de flesta gynasister är med om då de blir äldst i sin skola. Men glädjens dag kan lätt förvandlas till ångestens dag då räkningen för kläder och en ordentlig middag landar på bordet. Rapporterna om att utstyrselhetsen gått överstyr har haglat tätt från många skolor. Det är knappast en överraskning. En högtidsklänning eller en frack kostar lätt flera hundra euro, vare sig man hyr eller köper den. Kombinerar man detta med ett besök hos frisören blir prislappen lätt hög. Den sista stöten kommer kanske då man planerar att med hela årskursen gå ut och äta efter att ha dansat i skolan.


De gamlas dag - årets bästa eller tyngsta dag?

Då man närmar sig slutet av sin utbildning drar kanske någon en lättnadens suck över att ingen ännu drivit in ens hem på grund av alla obetalda skulder. Man ska dock inte dra någon seger i förskott. Att vara abiturient, eller gå ut en utbildning på andra stadiet, bidrar inte bara till att man förväntas ordna en studenfest och köpa en studentmössa, utan andra utgifter tillkommer också lätt. Många abiturienter deltar i en abi-kryssning, som ofta kostar en ansenlig summa. Då man till detta adderar kläder till bänkskuddardagen och de abiturienttröjor som ofta säljs i skolorna, blir slutpriset lätt väldigt högt. Att åka på olika projektresor med skolan har under de senaste året blivit väldigt populärt, och i gymnasierna ordnas det resor till olika länder där målet är att studera något fenomen, eller kanske bekanta sig med en kultur. Visst låter det kul? Faktum är att dessa resor oftast är väldigt roliga och nyttiga för skolgången, men man ska vara beredd på en saftig räkning. Hundratals euro går lätt åt till bara flyg och boende, något som få studerande kan punga ut med helt spontant. I tillägg till detta bör man ännu äta under resan, och kanske köpa hem någonting som minne. Det kan dessutom vara väldigt lockande att delta i resorna, särskilt om flera kompisar gör det. Att delta i en resa kan vara väldigt lärorikt, och ger en nya erfarenheter som kan ligga till grund för ett bättre studieresultat.

Om vi nu skulle räkna ihop alla dessa kostnader, skulle suman bli skyhög. Vad kan då allt detta leda till? Först och främst kan det vara väldigt svårt att tacka nej till alla de olika evenemang som ordnas. Att inte delta i de gamlas dans eller att inte åka med på abikryssningen leder ofta till en känsla av utanförskap, särskilt om det är väldigt få som inte deltar. Denna utfrysning kan i sin tur leda till att både studiemotivationen och studieresultaten blir sämre - det är helt enkelt inte så roligt att studera då de små glädjemomenten försvinner. Har man inte heller turen att ha föräldrar som har råd att betla notan för studierna, blir ekvationen svår att få ihop. Och trots att det antagligen är rätt få som verkligen har möjlighet att betala alla dessa kostnader, är det få som ens nämner eller ifrågasätter det. Om vi började tala om detta mer öppet, skulle antagligen alltfler erkänna att de egentligen inte alls har råd att delta i allting och samtidigt vara uppdaterad med den senaste tekniken. Det finns dock goda exempel som fler kunde ta modell av. I Vasa har man infört ett system där femteklassister får en lånedator, som de fritt får använda tills de går ut nian. Liknande system används även i vissa gymnasier runt om i landet,

vilket ger de studerande ett alternativ till att köpa en egen dator. På så vis kan en känsla av maktlöshet och utanförskap undvikas. Men än så länge bör de studerande i de flesta skolor vara beredda på många oförutsedda utgifter. Att slopa traditioner, eller att stoppa utveckligen, är knappast heller rätt väg att gå. Den bästa lösningen uppnås genom en attitydförändring, och genom att ha en annan inställning som inte går ut på att alla bör följa ett givet mönster. Hur kan då den enskilda eleven underlätta situationen? Att uppmuntra sina kompisar, och inse att många kanske har ekonomiska begränsningar, kan göra vardagen mer dräglig för de som inte kan ta del av allting som kompisarna gör. Om man dessutom betänker att vi alla i slutändan sitter i samma båt, blir det lättare att tala öppet om att man har det knapert. ”Jag har inte råd”, är något man bör kunna säga utan att behöva skämmas.

9


När nervositeten lagt sig Sofia Wahlroos, verksamhetsledare

På morgonen den första juni stod jag nervöst och tittade mig i spegeln hemma i mitt rum i Borgå. Jag hade en stor dag framför mig, och som vilken annan tonårstjej som helst funderade jag mest på vad jag skulle ha på mig. Eller, det var vad jag intalade mig själv i alla fall. Inte ville jag ju medge att jag egentligen var otroligt nervös, inte ens åt mig själv. Jag hade nämligen min första bostadsvisning någonsin den morgonen, och efter det skulle jag vidare och inleda min första arbetsdag som verksamhetsledare på Finlands Svenska Skolungdomsförbund. Jag kunde inte riktigt avgöra vilkendera som skrämde mig mera, jobbet eller visningen. Naturligtvis visade det sig att jag var nervös helt i onödan, precis som alltid. Bostadsvisningen gick hur bra som helst, och då jag klampade in på kansliet på Kaserngatan möttes jag av en bunt glada FSS-aktiva. Ingen aning hade jag om vad

10

jag gav mig in på då jag sökte jobbet som verksamhetsledare, och det vore en lögn att säga att jag inte redan blivit förvånad ett antal gånger. Jag har hamnat i situationer som varit fullständigt nya för mig, och det är klart det är lite pirrigt då. Vad ska man säga, hur ska man göra? Och vem är egentligen alla skumma typer som springer på kansliet stup i kvarten?

”Naturligtvis visade det sig att jag var nervös helt i onödan, precis som alltid.” För oss människor är det naturligt att vara nervösa inför de saker vi aldrig gjort förr. Ja, vi är ju till och med nervösa över saker vi gjort tusen gånger förr. Att det då känns smått skrämmande att kasta sig helt huvudstupa in i nya utmaningar - det förefaller mig i alla fall helt logiskt.

Nervositet kan också vara en fördel. Man koncentrerar sig mer, tar det man gör på allvar. Då lär man sig saker rätt från första början, och därmed blir man sannolikt ganska så bra på det man gör. Till slut förstår man knappt varför man var så himla nervös. Så i skrivande stund, då jag sitter vid mitt köksbord i just den lägenheten vars visning jag gick på före min första arbetsdag, inser jag ju själv att min nervositet var helt onödig. Men trots det tror jag den var till stor nytta.


Gallup: Skoltransport

1. Hur mycket tid tar din skolväg? 2. Hur brukar du ta dig till skolan? 3. Hur upplever du din skolresa? 4. Hade skolresan betydelse då du sökte till 2:a stadiet?

Ett nytt skolår börjar igen, vilket betyder att det är dags för många att börjar och tänka på skolresan än en gång. Typiska frågor man ställer sig inför skolstarten kan angå hur man ska ta sig till skolan och vad de årliga ändringarna i lokaltrafiken ser ut som. I augusti blev dessa frågor mer aktuella än tidigare i och med nya rutter i kollektivtrafiken speciellt i huvudstadsregionen, men även i Nyland och Österbotten. Här är en liten gallup om studerandes skolresor. Av Rasmus Anttila Nicolas Mustonen, KyrkslÄtts gymnasium

Karin Biström, Gymnasiet Grankulla samskola

1. Tio minuter. 2. Med bil. 3. Behändigt eftersom det går så snabbt. Enkelt. 4. Jo, det hade den nog.

1. Tjugo minuter. 2. Med tåg. 3. Bra. Tiderna passar bra med skolan. 4. Jo. Det är svårt att röra sig härifrån om man inte får skjuts.

Cecilia Jungarå, Mattlidens gymnasium

Frida Björklund, Gymnasiet LÄrkan

1. Trettio minuter med bil. Om jag far med skoter och buss så tar det ungefär en timme. 2. Mamma kör mig med bil för det mesta. Skoter och buss kan jag ta på hösten och våren om skolan börjar sent. 3. Jag tycker att skolresan går bra ändå. Om jag kom till skolan med buss och slutar tidigt den dagen skulle det förstås vara trevligt med bussar som skulle gå direkt till Kyrkslätt. Mellan klockan 11 och 15 går det endast bussar som åker via Masaby. 4. Bara lite. Jag tycker att Mattliden var ett bra alternativ eftersom mamma jobbar i Grankulla och jag oftast kan åka med henne, men det var nog mycket annat som också påverkade.

1. Mellan tjugo och fyrtio minuter, beroende på vilka transportmedel jag tar. 2. Bil. Jag använder tåg och metro om föräldrarna inte hinner föra mig till Böle på morgonen. 3. Kiva. 4. Nej.

11


INternAtiOnellA UtskOttet Samanställt av Jooa Mustonen Foton Bicca Olin

FSS jobbar genom våra takorganisationer för att påverka utbildning och ungdomspolitik internationellt. I denna artikel presenteras projekt representanter för FSS deltagit i de senaste månaderna. Våra takorganisationer: OBESSU: Organising Bureau of European School Students Unions - FSS europeiska takorganisation NSSN: Nordic School Students Network - FSS nordiska samarbetsforum.

OBESSUs Convention on Education and Work, Bryssel Bicca Olin

Vad? Det en vecka långa evenemanget handlade om relationen mellan utbildning och arbetsmarknad. Centrala begrepp var krav från arbetsgivare och utbildningsanordnare, branschspecifika förändringar, ungdomsarbetslöshet och naturligtvis de olika dokument som står som europeisk lag på området. Evenemanget besöktes av framstående EU-parlamentariker och representanter från expertorganisationer. Lärdomar? Jag fördjupade mig i de olika EU-direktiv som gjorts för att reglera arbetsmarknad, studier och flexibilitet för att förbättra framför allt ungas situation i steget mellan skola och jobb. Resetips? I Bryssel lönar det sig att smaka på de belgiska våfflorna!

Gänget i Bryssel!

12


OBESSUs Summer School, Pristina Nicolas Sjöberg & Peppi Wilson

Vad? OBESSU ordnade en sommarskola med temat ”Democracy and Active Participation” där man med hjälp av diskussioner, simulationer och workshops behandlade teman som till exempel demokratisk medborgarskap och utveckling av organisationen.

med temat unga i samhället som skall ordnas under hösten. Resetips? Om du hittar dig i Pristina är nationalbiblioteket definitivt sevärt. Att vandra i bergen som omringar staden rekommenderas också!

Lärdomar? Vi planerade en workshop

OBESSUs General Assembly, Amsterdam Bicca Olin & Nicholas Kujala

Vad? OBESSUs årsmöte ordnades den 11-12.8 i Amsterdam. Ärenden som behandlades var bl.a. en stadgeförändring, ändringar i det poltiska programmet och val av en ny styrelse och en ny Monitoring Committee dit ordförande Kujala blev vald.

Lärdomar? Bicca: Jag lärde mig än en gång mycket nytt om skolsystemen i Europa, samt fick öva på viktiga färdigheter inom argumentation på ett främmande språk. Pro tip från Nicholas Kujala; ifall du är nervös inför ett viktigt tal, ta med dej en liten fluffig leksakssälunge som du kan hålla i handen!

Poserar på Dam-torget!

Resetips? En tur med kanalbåt, eller cykel om du vågar, visar stadens vackraste sidor. Kolla in Vondelpark och De Dam-torget för liv och rörelse!

13


Nya vänner i Strasbourg!

European Youth Event, Strasbourg Bicca Olin & Jooa Mustonen

Vad? Evenemanget samlade 7500 unga från hela Europa för två dagar fulla med workshops, paneler, debatter och föreläsningar. Som värd stod European Youth Forum, takorganisationen för nationella ungdomsamarbetsorganisationer, och Europaparlamentet. Teman tangerade europeisk gemenskap, mobilitet och acceptans. Lärdomar? Bicca: Jag gick på en otroligt intressant workshop om internationellt teckenspråk och blev än en gång klokare på ett områ-

de som jag tyvärr inte vet allt för mycket om. Vi lärde oss bland annat säga “Vi har kommit hit till Strasbourg för att förändra världen”, och dessutom grunderna i hur teckenspråk är uppbyggt. Jooa: Gick på en intressant workshop om hur man kan förebygga näthat och mobbning på sociala medier. Resetips? Strasbourg är otroligt vackert, och det lönar sig att klättra upp de 332 trappstegen till stadens katedral för att se den fina vyn! Annars kan man också prova på Flammkuhen/Tarte Flambee med lite lokalt vitt vin.

Gruppbild från Köpenhamn

NSSNs General Assembly Köpenhamn

lemsärenden och nätverkets struktur, samt potentiella samarbetsmöjligheter.

Vad? Nordic School Student’s Network höll sitt årsmöte i Köpenhamn 9-11.6. På mötet behandlades bland annat med-

Lärdomar? Vi utvecklade förbundet i en mer konstruktiv anda än tidigare och tog ett stort steg mot att bli en stark registrerad organisation att räkna med på nordisk nivå.

Frans Cederlöf & Bicca Olin

14

Resetips? Ta en promenad längs Ströget till Nyhavn, eller hoppa på buss 5A och ta en tur till de danska studerandeförbundens eget hus! Hos dem är man alltid välkommen och deras mötesrum och takterass är alltid värt ett besök.


Att stiga i li t e för stora stövlar

Malin Lindholm, förbundssekreterare Jag har alltid sett hösten som början på något nytt. Egentligen är det varken konstigt eller ovanligt, då jag under 25 höstar upplevt ett flertal skolstarter, nya klassrum, nya lärare, nya arbetssätt och nya ansikten i korridorerna. Också denna höst kommer med något nytt, då jag från och med den första september stiger i nya stövlar och tar över som förbundssekreterare på FSS. Som med all slags förnyelse och förändring känner jag mig entusiastisk men, om sanningen ska fram, också nervös. Nya kolleger, nya rutiner och mängder av kunskap och information att ta in – tänk om jag missar något centralt, glömmer något viktigt eller gör något fel? Efter några andetag påminner mitt rationella jag mig om att det är precis såhär det ska vara; uppgifter är lämpliga om de är snäppet svårare och mera utmanande än tidigare.

Det är genom att stiga i lite för stora stövlar som vi tar mera ansvar, satsar hårdare, testar våra gränser, har utrymme att växa och blir bättre på det vi gör.

”Med motivation och viljestyrka kan man göra nästan vad som helst - bara man vågar försöka.” Så varför inte passa på och prova ett par lite större stövlar i höst, och göra något som utmanar dig och du vill bli bättre på? Har du kanske lust att ta den ledande rollen i en grupp, aktivera dig i skolans elevkårsverksamhet eller testa en ny hobby? Med motivation och viljestyrka kan man göra nästan vad som helst – bara man vågar försöka. Ni känner till visdomen, det enda man ångrar är chanserna man inte tog. För att uttrycka samma sak i en

”sommar 2016 version”; du nappar inte en sällsynt Pokémon om du inte ens försöker. Går det snett är det inte så farligt, man lär sig och gör bättre nästa gång (och använder en Great Ball för att fånga Pokémonen istället). I skrivande stund är jag superivrig för min nya position som förbundssekreterare och möjligheten att göra FSS till ett ännu bättre förbund att vara medlem i, tillsammans med alla er. Om du har vägarna förbi Kaserngatan får du gärna komma förbi kansliet och säga hej, vi bjuder på en kopp kaffe och suveränt sällskap.

15


PRIDE I juni månad firas och uppmärksammas sexuella minoriteters rättigheter runtom i världen. Det var i slutet av juni 1969 som besökarna på gaybaren Stonewall Inn i New Yorks Greenwich Village hade fått nog av polisens orättvisa behandling och gjorde uppror mot en polisräd. Händelsen gav en ny synlighet till gayaktivismen och efterföljdes av årliga demonstrationer på olika ställen i USA. Många nya homofilorganisationer grundades runtom i världen. Seta rf grundades 1974 som en efterföljare till Psyke rf från 1968. Setas årliga möten från 1975 växte sig så småningom till Helsinki Pride. Festivalen

16

ordnades till en början vartannat år i Helsingfors och vartannat år på andra orter i Finland. Från och med 2006 har paraden ordnats varje år i Helsingfors. Festivaler ordnas regelbundet i bland annat Tammerfors och Uleåborg, även Jakobstad har sett en pridefestival.

Prideveckan kulminerar i en regnbågsfärgad parad runt Helsingfors på lördag. FSS flagga har setts på paraden i många år, även denna sommar. Sällsynt är att Helsinki Pride även har program för barn och ungdomar. I år väcktes uppståndelse på sociala medier när översergeant Juho Pylvänäinen

från marinen deltog i paraden iklädd sin uniform. Pylvänäinen kritiserades för att ha missrepresenterat försvarsmakten men hyllades för sitt kurage.


De homosexuellas rättigheter har länge debatterats runt om i världen. Under det senaste århundradet har vi gått från att homosexualitet både varit straffbart och en sjukdom, till att vi nu öppet firar prideparader på många olika orter i Finland. Prideveckan är störst i Helsingfors och kulminerar i en regnbågsfärgad parad runt centrum varje sommar. FSS flagga har ofta synts till på paraden, även i år. Elevbladet vill presentera sina läsare en informerande tidslinje om de sexuella minoriteternas rättigheter i världen, med syftet att påminna skolungdomar om att världen länge varit orättvis. 1894 Lagen som kriminaliserar homosexualitet i Finland träder i kraft. 1952 Christine Jorgensen blir den första Amerikanen att genomgå en könskorrigering. 1969 I slutet av juni får besökarna på gaybaren Stonewall Inn i New Yorks Greenwich Village nog av polisens orättvisa behandling och gjorde uppror mot en polisräd. Händel sen gav en ny synlighet till gayaktivismen och efterföljdes av årliga demonstrationer på olika ställen i USA. 1970 Första Prideparaden någonsin ordnas i New York. Senare samma år marscheras det i andra stora amerikanska städer. 1970 Den homosexuella skådespelaren Jack Wranglers karriär tar sina första stora steg. 1971 Samkönad sexuell aktivitet legaliseras i Finland. 1974 Seta rf grundas 1974 som en efterföljare till Psyke rf. Setas årliga möten från 1975 växte sig så småningom till Helsinki Pride. Festivalen ordnades till en början vart annat år i Helsingfors och vartannat år på andra orter i Finland. Festivaler ordnas regelbundet i bland annat Tammerfors och Uleåborg. 1975 Första prideparaden ordnas i Finland. 1978 Regnbågsflaggan används första gången som symbol för Pride. 1981 Homosexualitet slutar räknas som en sjukdom i Finland. 1984 Den första enbart för homosexuella menade restaurangen i Finland öppnas i Helsingfors. 1989 Danmark blir det första landet i världen att legalisera samkönat partnerskap. 1999 Uppmuntran till homosexualitet dekriminaliseras i Finland. 2001 Nederländerna blir det första landet i världen med lagligt samkönat äktenskap. 2002 Samkönat partnerskap blir lagligt i Finland. 2003 Den nuvarande translagen träder i kraft. Den utgår inte ifrån självbestämmanderätt. 2003 Belgien blir det andra landet i världen där samkönat äktenskap är lagligt. 2006 Pride började ordnas årligen I Helsingfors, Finland. 2009 Samkönat äktenskap legaliseras i Norge och därpå i Sverige. 2010 Även på Island får man nu gifta sig med någon av samma kön som en själv. 2012 Danmark följer sina grannländers exempel och legaliserar samkönat äktenskap. 2017 Lagen för samkönat äktenskap träder i kraft i Finland. Av Emil Widlund, Axel Meyer, Sofia Wahlroos och Bicca Olin. Bilder Bicca Olin.

17


Gallup: Stadiebyte

1. Namn och högstadium man gått i? 2. Hur känns det att lämna högstadiet? 3. Var ska ni börja studera nu? 4. Varför valde ni just den skolan? 5. Tankar inför att börja studera på andra stadiet?

Av Saga Brummer

1.Katarina Krokfors, Åshöjdens grundskola. 2. Det är nog ganska skönt att lämna högstadiet och kunna ta mera ansvar över sig själv och sina studier, samt att förhoppningsvis kunna bli tagen litet mera seriöst än förut! 3. T ölö gymnasium, musiklinjen. 4. Ville gå på musiklinje eftersom jag både spelar piano och sjunger 5. Det känns både spännande och skrämmande. Men också roligt! Har redan köpt både pennor och dator, men böckerna tänker jag först skaffa senare.

1. Freja Pontan, Åshöjdens grundskola. 2. Skönt. 3. Tölö gymnasium, musiklinjen. 4. Älskar att syssla med musik, och har bara fått höra positiva saker om skolan! 5. Känner mig nog aningen stressad… men det ska nog bli riktigt roligt! Natten före skolstarten tänker jag se till att jag hinner sova ordentligt!

1. Miro Holm, Åshöjdens tionde klass. 2. Ställer mig ganska neutralt till frågan. 3. Tölö gymnasium, humanekologiska linjen. 4. Jag började först studera på Prakticums hotell- och restauranglinje, men trivdes inte riktigt där. Yrkesskola kändes helt enkelt inte som min grej, så jag vill testa på att studera på ett gymnasium i stället. 5. Tja, har nog inte tänkt så mycket på saken egentligen. Vi får väl se hur det går.

1. Oliver Teir, Botby gundskola. 2. Helt skönt nog, men misstänker ändå att skolgången kommer bli tyngre nu. 3. Brändö gymnasium. 4. Främst var det idrottsrättigheterna och möjligheten till morgnträningar som lockade mig till Brändö. 5. Det ska nog bli spännande att börja på gymnasiet, även om sommarlovet nog gärna skulle ha fått fortsätta!

18


1. Lisa Lundan, Grundskolan Norsen. 2. Nog känns det lite sentimentalt, men samtidigt är det ganska trevligt att det äntligen är över. 3. Tölö gymnasium, bildkonstlinjen. 4. Bildkonst och vänner. Jag har många vänner som går där och har bara fått höra positiva sägas om skolan. 5.Ja, provveckor verkar inte vara så trevliga. Annars tänker jag bara dyka upp den första skoldagen och helt enkelt ”go with the flow”!

Du är lyckligt lottad Peppi Wilson, styrelsemedlem Ett rum fylldes av ungdomar från olika länder i Europa. Vi hade alla rest till Kosovo för att delta i evenemanget “Democracy and Active Participation” som OBESSU ordnat. Tillsammans skulle vi fundera över olika problem som finns i våra skolsystem omkring i Europa.

och simpelt svar för min del: “Det är bra i Finland”, sade jag. Jag fortsatt med att berätta om det ända jag kunde komma att tänka på; studerande imin skola som klagar på om två kurser går ovanpå varandra. Jag blev direkt besvarad med frågan: “Får ni väljer kurser?”. Jag var lite förstummad.

När diskussionen om vilka problem som finns i skolor och vad de studerande hade gjort för att påverka dessa problem började, satt jag bara tyst. En flicka räkte upp handen och berättad om att de i hennes skola hade ordnat en demonstration för att lärarna inte fått lön. Då insåg jag hur bra vi har det hemma i Finland.

”nästa gång du vill klaga på att potatisen i skolmaten är för mjuk, tänk en sekund innan du gör det.”

Efter att nästan alla deltagare delat med sig av sina egna erfarenheter vändes blickarna mot mig. “Hur är det i Finland då, Peppi?”, frågade någon. Det blev ett kort

Är det inte självklart att få välja kurser till de ämnen som man vill fördjupa sig i? Är det inte självklart att få mat i skolan och dessutom gratis? Är det inte självklart att

alla har rätt till en gratis andra stadie utbildning? Dessa och många fler självklara saker som vi växt upp med i våra skolsystem är inte alls självklara i andra länder. Man behöver inte resa långt för att stöta på dessa problem som under vår uppväxt aldrig har existerat. Jag vill nu uppmärksamma detta och berömma det finska skolsystemet. Visst finns det brister, men man bör komma ihåg att dessa problem är små. Så nästa gång du vill klaga på att potatisen i skolmaten är för mjuk, tänk en sekund innan du gör det.

19


Throwback.

Denna artikel publicerades i Ebl nr 5/2011.

20


21


Klotterplank

[KALENDER] 6.9 Samhällsläraprep 17.9 Anmälning Kulturkarnevalen 30.9 Sista anmälningsdag Eureka 14-16.10 Eureka 17-19.11 Kulturkarnevalen

Förbundssekreterare Tim Karike tackar för sig och går vidare mot nya utmaningar från 1.9. Vi säger lycka till!

#skolungdom

@skolungdom: Kansliet fick ett ansiktslyft! 22

Använd #skolungdom och din bild kan få synas här!

@skolungdom: Barnombudsmannen på besök!

@skolungdom:Årets ungdomskalender!


23


Vill du synas i Ebl? Tycker du om att skriva, fotografera, teckna eller annars bara vill vara med och gรถra Elevbladet? Vi sรถker medarbetare frรฅn hela svenskfinland! Kontakta chefredaktรถr Axel Meyer axel.meyer@skolungdom.fi eller Art Director Ida Sundell ida.sundell@skolungdom.fi

24

Ebl 3/2016  

Ebl 3/2016