Page 1

[|

Ebl ELEVBLADET Nummer 2/2017

Finlands Svenska Skolungdomsförbunds medlemstidning

nya styrelsen marcus rantala sarkastiska sommartips nya ordföranden regnbågscafé Elevriksdagen

1


TÄVLA MED KULTURKARNEVALEN SOM TEMA Var med i vår seriestriptävling och du har chansen att få ditt bidrag publicerat i Kulturkarnevalens broschyr och i Elevbladet Längd 1-4 rutor, elektroniskt

eller handtecknat. Deadline 31.8 till info@kulturkarnevalen.fi eller Kulturkarnevalen, Teräsgränd 3 F, 65100 Vasa.

ÅRETS IDÈ Sänd in tips hur Kulturkarnevalen kan bli århundradets bästa evenemang! Den bästa idén belönas med gratis deltagande till Kulturkarnevalen. Alla tips presenteras på en idéutställning på karnevalen. Mejla din idé:

info@kulturkarnevalen.fi eller Instagramma med #kul17karlebyide, senast 13.10.

Frågor? Kontakta info@kulturkarnevalen.fi De vinnande bidragen utses av en jury.

  

Kulturkarnevalen är för alla mellan 13 och 19 år. Här samlas ungdomar från hela Svenskfinland och deltar i ett labb (workshops) och har roligt tillsammans. Alla hittar garanterat något intressant och spännande labb! Årets jubileumskarneval kommer att bjuda på en del överraskningar, håll utkik efter oss i sociala medier och på www.kulturkarnevalen.fi får du veta mera om programmet.

VI FIRAR

ANMÄLNINGSTID 16.9-1.10.2017

ARRANGÖRER: Föreningen Kulturkarnevalen rf och Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS rf i samarbete med bl.a. Karleby stad, DUNK, FSU, Folkhälsan, Promethus- lägrets stöd, Radio X3M, Svenska Pensionärsförbundet, SÖU, UngMartha, Österbottens Tidning. Medarrangörer i Karleby: Karleby Estradskola, Karleby svenska församling, Karleby uf, Mellersta Österbottens Konservatorium. FINANSIÄRER: bl.a. Svenska Kulturfonden, Undervisningsoch kulturministeriet, Aktiastiftelsen i Vasa, Eugène, Elisabeth och Birgit Nygréns stiftelse, Harry Schaumans stiftelse, Konstsamfundet, KulturÖsterbotten, Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne, Stiftelsen Kulturfonden för Gamlakarlebynejden, Stiftelsen Tre Smeder, Svenska folkskolans vänner.

2


Innehåll Ledare 4 viceOrdförandekolumn 5 Intervju: Marcus rantala 6 kolumn 8 notiser 8 Nya styrelsen 9 Bicca 12 Erik 13 Regnbågscafé 16 Sarkastiska sommartips 18 ex-styssekolumn 19 kanslikolum 20 Throwback 21 Internationella utskottet Klotterplank 23 utskott 24

6

9

12 14 16

[ELEVBLADET] Nummer 2/2017 Chefredaktör: Axel Meyer Art Director: Ida Sundell Ansvarig utgivare: Bicca Olin Medverkande: Jooa Mustonen, Pinja Karlqvist, Sofia Wahlroos, Malin Lindholm, Saga Brummer, Valter Mårtenson, Jesper Pettersson, Cata Portin Upplaga: 1700

Finlands svenska skolungdomsförbund FSS rf. Kaserngatan 1 D 65-66 00140 Helsingfors 09 644 881 kansliet@skolungdom.fi www.skolungdom.fi

3


|||||||LEDARE]

Tvåspråkighet och föreningsliv bra grund för retorik Axel Meyer, chefredaktör Hur skulle du identifiera dig som talare? Nu när årets Elevriksdag ERIK redan lagts i bakfickan skulle jag vela lyfta fram ett element med verklig betydelse på ett sådant evenemang samt generellt i livet, nämligen retorik. Som funktionär på evenemanget fick jag en unik chans att objektivt observera de olika deltagarnas sätt att ta itu med en stund bakom talarstolen. Jag själv anser mig klara mig riktigt hyfsat i en sådan situation, och vill därför gärna dela med mig min erfarenhet och bakgrund. Först bör det nämnas att jag och möjligen även du är uppväxt som tvåspråkig. Att ha två språkregister till sitt förfogande istället för ett bär med sig många positiva sidor men även en del negativa. Samtidigt har vi fler alternativ att välja mellan men måste även se till att inte tappa bort oss någonstans mellan språken allt för ofta. Detta tror jag en typisk enspråkig talare ofta inte ens har tänkt på vid ett framförande. Att behärska olika perspektiv kan definitivt utveckla vilken som helst individ till en helt ny talare, oavsett bakgrund och tidigare kunskap. Vi människor är förstås olika till personlighet, och de första stegen in i retorikens värld brukar följa våra personlighetsdrag. Så långt jag minns har jag alltid varit en av de mer högljudda människorna i ett rum. Denna talvilja har följt med mig genom tiderna. I skolan blev jag ofta påmind av lärare att hålla min ljudnivå lägre och inte överrösta de andra i en diskussion, och i gymnasiet valde jag att inte ta reto-

4

rikkurser eftersom jag ansåg mig själv vara en tillräckligt bra talare redan. Men det är viktigt att komma ihåg att iver inte är lika med kunskap, trots att rena viljan för att kan ta en lite överallt. Något som vi dock kan påverka är de val vi gör – som till exempel att delta på retorikkurser, eller i mitt fall, att dyka in i föreningslivet och dylik verksamhet. Redan i högstadiet, men speciellt i gymnasiet, har jag arbetat mycket med styrelseverksamhet och även tagit ledande positioner i samtliga beslutsfattande medel. Mötesretorik är förstås en sak för sig, men är väldigt nyttigt att ha erfarenhet av om man frågar mig. Denna styrelseverksamhet har fått mig att även delta i stora internationella sessioner för ungdomar intresserade av EU, där generalförsamlingar med långa tal har simulerats och min talskrivningskonst utvecklats. Erfarenheten för att lyckas vill jag alltså själv påstå ha, men sällan går det ändå riktigt som man väntat sig. Föreningslivet är en väg man väljer gå och längs den stöter man på ett och annat. Plötsligt bedöms dina kunskaper av äldre människor än du: vuxna, proffs och överlag mer erfarna människor än en själv har alla något att säga. Och denna gång finns det nödvändigtvis inte någon konstruktiv kritik med i det hela, utan ibland vill folk bara klaga. Men dessa saker är precis vad man ska ta vara på, och trots att allt detta kan låta lite oroande vill jag ändå påstå att det finns mycket positivt att lära sig inom föreningslivet. Även jag likt

många andra har antagligen utvecklats som människa, vare sig jag märkt det lika mycket som tidigare eller inte. Just nu ser jag mig själv som en riktigt hygglig talare. Inte den bästa, men definitivt inte den sämsta heller. Som bäst har jag berömts för utåtriktad prestation som drar med publiken. Som sämst har jag fått kritik för att tappa bort mig, tala otydligt eller för snabbt samt för att inte förbereda mig väl. Man kan säga att jag både trivs och inte trivs framför en publik: handlar det om något obetydligt njuter jag av tillvaron, men är insatsen för hög blir jag lätt lite nervös. Men utan någon som helst prövning i livet skulle jag endast tycka att insatserna är för höga. Mina kännetecken som talare attribuerar jag därför till min erfarenhet i både föreningslivet och skolpolitiska aktiviteter, eftersom dessa verkligen är ett bra sätt att få det bästa ur en själv på retoriskt vis. Som finlandssvensk kan man vara lyckligt lottad att vara född till en tvåspråkig miljö. Även om man inte känner sig direkt tvåspråkig, är finskan ofta ett starkt andra språk för oss, men om man inte utnyttjar möjligheterna man får i livet, bär inte en bred språkbakgrund dig till tillräckligt långt. Motsatsen till detta var vad jag såg på Elevriksdagen i april – ungdomar som tog allt ur chansen att få tala. Det är så man blir bättre.


VICE-

[ORDFÖRANDEKOLUMN|||||

Brinnande iver Nicolas Sjöberg, viceordförande

I skrivande stund är det två veckor sedan Elevriksdagen ERIK, där det nya politiska programmet fastslogs efter långa och heta debatter. På ERIK godkändes den nya verksamhetsplanen, och efter det blev den nya styrelsen samt presidiet invalt. Jag fick det ärofyllda uppdraget att vara viceordförande. Nu när dammet lite lagt sig tänkte jag berätta om mina målsättningar och förväntningar inför styrelseåret samt kort berätta om mig själv, fastän en presentation hittas senare i tidningen. Jag har varit aktiv i FSS i två år: Ett av åren har jag varit medlem i styrelsen. På fritiden tycker jag om att läsa böcker och att diskutera politik. Från och med hösten kan jag hittas vid FSS kansli eller vid universitetsbiblioteket i Helsingfors, där jag troligen kommer att vara begravd under en alltför stor hög medicinsk litteratur. Det kommande året ska verkligen bli intressant. Den nya styrelsen kommer att få fortsätta arbetet att utveckla förbundet, något som påbörjats under det senaste året. Utvecklingen har kan märkas bland

annat då man läser det nya Elevbladet och FSS nya politiska program, som krävt mycket bearbetning. Under detta år vill jag dock speciellt fokusera på att bättre nå er, medlemmarna, och på att ordna flera evenemang runtom Svenskfinland. Kommunikation är viktigt, och därför betonar vi detta förhållande mellan styrelsen och medlemmarna. Under min tid i FSS har jag ofta hört medlemmar säga att de inte egentligen riktigt vet vad styrelsen gör på vardagarna samt att de går miste om information gällande kommande evenemang. Detta är ett stort problem och jag hoppas att vi under årets lopp kommer att hitta passliga metoder för att nå er och öka kännedomen av förbundet i allmänhet.

Även om året säkerligen kommer att innehålla överraskningar och mycket arbete, väntar jag med brinnande iver på att få börja vårt arbete med den nya styrelsen för att göra er skolvardag trevligare och roligare. Som delegaterna på ERIK visade; med vilja och engagemang kan man påverka och göra bra beslut.

Våra evenemang har alltid varit omtyckta bland deltagarna, och från personlig erfarenhet vet jag att en massa nya vänner och idéer kan hittas på FSS evenemang. Jag skulle vilja att flera evenemang ordnades i Österbotten för att ge pampasborna en bättre möjlighet att delta på dem och få uppleva det bästa med FSS.

5


tiden efter cykelverkstaden intervju med marcus rantala

Text: Sofia Wahlroos Bilder: Cata Portin

Det finns många legender och mytomspunna händelser i FSS nästan hundraåriga historia. Till dessa hör självklart åren då FSS slutade existera, om vi säger som så. Förbundskansliet var omvandlat till en sjabbig cykelverkstad, statsunderstödsansökan hade någon glömt att lämna in så inga pengar fanns. På grund av allt detta, och mycket mer, blev FSS till slut en del av Suomen Lukiolaisten Liitto, SLL.

Marcus Rantala

Född 1977 Ursprungligen från Vasa, bor nu i Helsingfors Sitter i Helsingfors stadsfullmäktige Var generalsekreterare för FSS 1996-1997

6


Jag har hört småplock av denna historia i väldigt många repriser under mitt år här på FSS. Då jag en solig majdag damp ner på frukost med Marcus Rantala fick jag äntligen höra vad som egentligen hände. Marcus Rantala, 39, har hunnit göra både ett och annat efter sina år i FSS. Han var förbundets generalsekreterare 1996-97 och har därefter suttit både som Finansutskottets ordförande och är numera viceordförande i Svenskt stöd. Då vi kommer in på FSS-minnen och nostalgi, hamnar vi osökt in på historien om cykelverkstaden. - Jag hörde alltså till gänget som var med och redde ut cykelverkstadshärvan, säger Marcus och skrattar. Året var 1996 och FSS hade kollapsat. Förbundet hade hamnat in i en ond spiral av dålig ekonomi och verksamheten hade slutat helt. FSS existerade, men knappt. Man hade blivit en del av SLL, och de hade adopterat FSS som en sorts medlemsorganisation, som fick namnet Finlands Svenska Gymnasister. - Själv hade jag några år suttit i Finlands Svenska Gymnasisters styrelse, och var dessutom elevkårsordförande i mitt gymnasium och aktiv inom Svensk Ungdom, SU. Redan då var jag otroligt intresserad av samhället och allting som pågick, berättar Marcus. Även om FSS tekniskt sett fanns kvar, fanns det på många håll ett intresse av att åretupprätta förbundet ordentligt. - SU:s dåvarande ordförande kom med förslaget att vi borde göra nåt åt FSS. Han, och många andra, tyckte det var synd att en sådan anrik organisation hade slutat ha verksamhet helt. Någon kom med förslaget att Marcus ju kunde bli generalsekreterare för FSS- han skulle ju passa så bra! Själv nappade han på idén ganska fort. FSS blir självständigt - Hösten 1995 började saker ske. Man fick in lite statsunderstöd, och en handfull fonder kom med understöd. Man fick ihop ett litet paket, och kunde anställa mig. Jag skrev studenten våren -96 och flyttade ner till Helsingfors i augusti. Marcus och gänget började jobba för att FSS skulle bli allt mer fristående från SLL. De förhandlade fram ett samarbetsavtal, där de blev en kretsorganisation för SLL och fick därmed både alla deras svenskspråkiga medlemmar och deras studiekort. - FSS hade inget studiekort på den tiden, så kortet var en viktig förmån, säger Marcus och

Kommentar: Vilken cykelverkstad?

Ifall du aldrig hört talats om de röriga cykelverkstadsåren i FSS historia - titta hit! Allt började med att någon FSS-are som var ansvarig för att lämna in statsunderstödsansökan aldrig gjorde det. Detta ledde till att man inte riktigt hade några pengar, vilket fort ledde

fortsätter: - Vi gav nog upp en del av vår autonomi när vi gick med på att vara en krets. Men vi resonerade hela tiden att när vi är starka nog bryter vi oss ur. Hoppet från en lite flummig medlemsorganisation till en faktisk krets betydde mycket. Man hade nu en egen styrelse, en anställd och ett eget kansli, plus egen medlemsbas. Men ett stort projekt var det nog. - Vi skrubbade tillsammans kansliet så det skulle bli användbart igen. I flera månader bodde jag där, tills jag till slut fick en bostad, berättar Marcus och fortsätter: - Under den här tiden gjorde vi ju också en hel del. Bland annat samlade vi in namnlistor för bättre skolböcker på svenska som vi förde till undervisningsministeriet. FSS årsmöte ERIK år 1997 hade 220 delegater. Det, om någonting, tycker jag bevisar hur hårt vi jobbade för att få FSS på fötter igen. Men ingenting här i livet är en dans på rosor. Så småningom började det dyka upp krångligheter igen. -Vi kände oss lite trängda i hela SLL situationen, och många saker var väldigt oklara. Därför inledde vi Medlem 2000- projektet, som Calle (Carl) Haglund var ansvarig för. Medlem 2000 var en strävan efter att bygga upp ett eget medlemskort, med samma förmåner som SLL:s kort. I och med detta innebar det också att FSS skulle bli helt självständiga. - Självklart var SLL inte nöjda då de fick nys om detta. Men senare lyckades vi reparera samarbetet igen, och det blev nog inga bestående men. Marcus medger att FSS plockade russinen ur kakan och använde sig av de fördelar de fick via SLL, men ändå hela tiden hade i bakhuvutill att man inte hade någon verksamhet. Kansliet på Stora Robertsgatan ägdes av föreningen Svenskt Stöd, så fastän verksamheten upphörde fanns kansliet kvar till FSS förfogande. Under dessa år hade en del icke-hederliga FSSare bland annat försnillat en hel del pengar av förbundet, och tog nu tillfället i akt att utnyttja kansliet. Det kom att fungera som cykelverk-

det att bli självständiga. - Vår räddning bestod av två saker: Sådana krafter och människor i bakgrunden som ville se FSS på fötter igen, och det att vi hade förbundskansliet kvar. Det utgjorde en bra bas att jobba ifrån. Ofta händer det sig att ”fel” klick människor kommer in i organisationer och styr och ställer. Då går det lätt snett. - Vi råkade ha ett otroligt bra gäng 1996. Det fanns en ”jävlar anamma”- kämpeanda bland oss alla, att nu ska vi nog sätta det här i skick. FSS samlade sina krafter- och blev till slut självständiga. Tiden efter FSS Under åren som gick kom FSS sakta men säkert tillbaka på fötter, och fick både eget medlemskort och många nya medlemmar. Marcus har själv följt med FSS på avstånd. - Jag har varit aktiv i bakgrunden på sätt eller annat i många år. Som för många, var FSS även ett viktigt startskott för Marcus egen karriär. - Jag har lärt mig så mycket via FSS! Viktigaste är nog alla de människor man lärde känna och nätverken man redan då skapade. Jag lärde dessutom känna Svenskfinland otroligt väl, då jag åkte omkring till alla hörn och kanter och skolbesökte. Visst förde ett sånt jobb utmaningar med sig. Marcus var snabbt tvungen att lära sig mycket om att organisera och planera evenemang och dylikt, samt var tvungen att vara rätt så orädd. - Man kunde inte vara rädd för att ta kontakt och ställa också de dumma frågorna. Senare har Marcus jobbat både inom politiken, skolvärlden och inom olika förtroendeuppdrag. Just nu är han fullmäktigeledamot i Helsingfors samt partner på ett nordiskt konsultbolag.

stad i några år, där en eller flera individer (det är oklart) i cirka tre års tid reparerade cyklar och sålde dem vidare. Då Marcus 1996 blev generalsekreterare var cyklarna och cykelmakarna redan borta- men kansliet var i samma bedrövliga skick.

7


Annat var det förr

Sofia Wahlroos, verksamhetsledare Det är december, och riktigt mörkt och ruskigt ute. Inne på FSS förbundskansli är det raka motsatsen: Värme, glädje och glögg i mängder. Jag minglar mig fram i flera timmar och får höra en brokig skara historier från FSS-are som varit aktiva på 50- och 60-talet. Dessa historier fascinerar- precis som alltid. Särskilt gillar jag de riktigt gamla historierna, de från studentrevolutionens tid. Långt senare sitter jag på frukost med Marcus Rantala i ett lustigt nog väldigt liknande sammanhang. Hans FSS-tid tycks snarast höra hemma på löpsedlarna hos en kvällstidning: Försnillningar, dramatik och en hel del cyklar. I mitt stilla sinne tänker jag alltid: Annat var det förr. Jag inser mycket väl att ett förbund med en såpass lång historia som FSS kommer att ha levt igenom en hel del olika perioder. Och självklart är 60-talets vilda revo-

lutioner långt ifrån den verklighet vi just nu lever i. Det som dock ständigt förvånar mig är hur vilt 90-talet egentligen var. Särskilt efter att äntligen fått höra hela historien om cykelverkstaden slog det mig hur annorlunda det på riktigt var för 20 år sedan. Det FSS jag känner till, och ständigt lever nära inpå, är ljusår ifrån det FSS som gav upphov till cykelverkstaden i början av 90-talet. Visst, vi lever i en tid av ständig förändring. Redan ur en förvaltningsmässig synvinkel är det inte tänkbart att helt sluta ha verksamhet plötsligt. Dessutom skulle det (förhoppningsvis) framkalla ett ramaskri hos de aktiva som faktiskt njuter av vår verksamhet.

90-talet. Och kaotiska situationer uppstår sällan ur intet: Det måste ju ha gått kraftigt neråt i flera år redan före allt sket sig totalt. Samtidigt som det anatagligen kändes som en hopplös situation att ta sig ur, är det samtidigt lite häftigt att ha hört till gänget som lotsade FSS-skeppet ur stormen. Det måste vara en otrolig känsla att åstadkomma något så enastående från noll, i princip. Men skulle jag ha viljat vara med då? Knappast. Hur tufft det än låter, föredrar jag nog tryggheten. FSS är en väldigt viktig del av min vardag, och det är skönt att veta att det inte kommer förändras plötsligt.

Jag har självklart ingen uppfattning över hur FSS såg ut och fungerade i början av

notiser Reform av yrkesutbildningen Ett av de största utbildningsrelaterade lagpaketen som Finland någonsin gjort gäller yrkesutbildningen. Just nu finns förslagen för påseende i riksdagen hos diverse utskott, och kommer troligtvis att gå igenom i år. Yrkessutbildningen fick en helt ny läroplan vid årsskiftet 2015-2016, med fokus på att bedöma kunnande mer flexibelt och garantera alla en examen i den takt som passar en själv. Det nya lagpaketet, ofta kallat amis-reformen, innefattar individuell planläggning, mindre närundervisning och en fusion av ungdomsoch vuxenutbildningen.

8

Gymnasiereformen Den här reformen har börjat ta form, och än så länge vet vi inte speciellt mycket om hur den ska se ut. Reformen ska modernisera gymnasiet och sättet att mäta kunskap, framför allt studentexamen och inträdesproven lär ska piffas upp. Diskussionerna som förts gäller huruvida studentexamen behövs, vad den ska mäta och ifall studentvitsorden ska räcka för inträde till högskolor. Vi väntar med spänning på reformen som kommer att formas under resten av regeringsperioden.

Språkförsök För ett par månader sedan blev det klart att 2200 elever i årskurs 5 ska omfattas av ett språkförsök, det vill säga en valfri skolsvenska, eller ett valfritt andra inhemskt språk. De eleverna skulle då få välja mellan att läsa det andra inhemska och något annat främmande språk, och sedan följa språkförsöksmodellen fram till slutet av andra stadiet. Målet lär vara att bevisa att man inte behöver läsa det andra inhemska, och ändå kan klara sig. FSS oroar sig för att elever gör ett beslut som de ångrar senare då de väljer bort hela yrkesgrupper redan i lågstadiet.


Den nya styrelsen

Text: Bicca Olin Foto: Jesper Pettersson

Elevriksdagen kom och gick, och i samma veva fick FSS en ny styrelse. Vi passade på att ställa några frågor för att få lära känna de nya styrelsemedlemmarna lite bättre!

Bicca Olin, ordförande

Peppi Wilson, viceordförande

Tre ord om varför jag ställde upp i styrelsen: Föreningsliv, vänner, politik. Detta gör mig till en bra styrelsemedlem: Erfarenhet både från FSS och från andra föreningar, ett brett kontaktnät och mycket inspiration. Tre saker jag vill jobba för under det kommande året: -Att synas för våra medlemmar: både online och i skolorna. -Att FSS ska vara med på viktiga evenemang och skapa nya kontakter. -Att öka jämlikheten och sprida information i skolorna om mobbning och diskriminering. Detta vet ingen om mig: Jag kan cykla med en enhjuling.

Tre ord om varför jag ställde upp i styrelsen: Vill vara med och påverka Detta gör mig till en bra styrelsemedlem: Ambitiös, social, aningen erfaren, vill gärna starta olika nya spännande prTre saker jag vill jobba för under det kommande året: Tre saker jag vill jobba för under det kommande året: -Internationella utskottet. -Bättre medlemsrekrytering. -Bättre marknadsföring. Detta vet ingen om mig: Vill någon dag simma med vilda späckhuggare.

18 år. Yrkesinstitutet Prakticum / Helsinge Gymnasium.

18 år. Kimitoöns gymnasium.

9


Nicolas Sjöberg, viceordförande 20 år. Gått i Jakobstads gymnasium.

Tre ord om varför jag ställde upp i styrelsen: Intresse, människorna och stämningen. Detta gör mig till en bra styrelsemedlem: Jag har en positiv attityd och vilja att lära mig av andra. Tre saker jag vill jobba för under det kommande året: -Att FSS syns i skolorna mera än tidigare. -Att FSS ordnar flera evenemang runt omkring i Svenskfinland. -Att förnya FSS-logon och -grafiken. Detta vet ingen om mig: Jag kan brygga det bästa téet som finns.

Alva Hernández Nyreen. 17 år. Tölö Gymnasium.

Tre ord om varför jag ställde upp i styrelsen: Vill fortsätta påverka. Detta gör mig till en bra styrelsemedlem: Kan jobba seriöst men också humflumma och lätta upp stämningen i styrelsen. Tre saker jag vill jobba för under det kommande året: -Jämlikhet och tolerans i skolor. -Vårt politiska program. -Regional verksamhet. Detta vet ingen om mig: Jag älskar sniglar!

Valter Mårtenson. 17 år. Gymnasiet Grankulla Samskola.

Tre ord om varför jag ställde upp i styrelsen: Påverka, kompisar, erfarenheter. Detta gör mig till en bra styrelsemedlem: Ivrig, vill påverka saker som berör ungdomar, entusiastisk med många idéer och åsikter Tre saker jag vill jobba för under det kommande året: -Att få mera synlighet för FSS. -Att få en inva-hiss till min skola. -Att alla ska fortsätta sin utbildning efter grundskolan Detta vet ingen om mig: Jag kan inte busvissla.

10


Emilie Jäntti. 16 år. Ekenäs högstadieskola.

Tre ord om varför jag ställde upp i styrelsen: FSS är fantastiskt. Detta gör mig till en bra styrelsemedlem: ag är social och pratglad, och har även lätt att komma överens med människor. Jag brinner verkligen för det jag gör. Om jag får en uppgift så sköter jag den. Tre saker jag vill jobba för under det kommande året: -En mera regional spridning på evenemangen. -Att aktivera medlemmarna mera genom skolbesök. Speciellt utskotten behöver flera aktiva! -En mer jämlik, mer tolerant och öppen skola. Detta vet ingen om mig: Naturen är nästan det bästa jag vet och den vill jag ta vara på.

Huy Nguyen. 17 år. Närpes Gymnasium.

Tre ord om varför jag ställde upp i styrelsen: Öka min kunskap. Detta gör mig till en bra styrelsemedlem: Mina bästa egenskaper är att jag är positiv, humoristisk och har ledarskapserfarenhet. Tre saker jag vill jobba för under det kommande året: -Att göra Närpes relevant igen inom skolpolitiken. -Att stöda de andra i styrelsen så bra som möjligt. -Att stöda utländska elever och studerande. Detta vet ingen om mig:Jag är lättlurad.

Dan Cederlöf. 15 år. Hoplaxskolan 7-9.

Tre ord om varför jag ställde upp i styrelsen: Jag vill påverka. Detta gör mig till en bra styrelsemedlem: Jag är aktiv och vill påverka. Dessutom har jag relativt bra humor. Tre saker jag vill jobba för under det kommande året: -Att försöka engagera finlandssvenska ungdomar i ungdomspolitik. -Att alla i Svenskfinland oberoende var dom bor ska få höras. -Att ha en trevlig skolmiljö där alla trivs. Detta vet ingen om mig: Jag har fällt mina nycklar i ett his�schakt

11


BICCA Träffa FSS nya ordförande

Text: Pinja Karlqvist Foto: Jesper Pettersson

Jag hittar Bicca Olin på sin första hela arbetsdag på förbundets kansli. Vi sätter oss vid mötesbordet. Hon är FSS splitternya ordförande. -Jag skulle beskriva mig själv som föreningsmänniska, pratglad och målmedveten. Redan som tolvåring hade hon sitt första ordförandeuppdrag; i Vårberga lågstadiums elevkårsstyrelse. Hon blev också ordförande i Lyceiparkens skolans elevkårsstyrelse, och senare i Prakticums studerandekårsstyrelse. Målmedveten verkar vara en särskilt passande beskrivning för henne. Som 14-åring blev hon invald i Borgås ungdomsfullmäktige, där hon bland annat hade mandatet i byggnads- och miljönämnden. Året därpå blev hon invlad i FSS styrelse. Dessutom har hon skrivit för tidningen Östnyland, och praktiserat och jobbat för Hufvudstadsbladet och Yle. -Jag har varit representant i diverse styrelser och arbetsgrupper; lokalt, nationellt och internationellt. Det har handlat om allt från att organisera evenemang till att hålla tal i Europaparlamentet.

klart; hon är uppe i tjugotre. Belgiens huvudstad Bryssel är favoritresmålet, under de senaste två åren har hon varit där sju gånger. Visserligen har det mest varit arbetsresor. Den första arbetsresan gjordes då hon var 14 år gammal, och efter att ha dragit streck på ett papper kommer hon fram till att hon sedan dess varit på 21 stycken sådana.

”Jag är för livslångt lärande. Fortbildning är viktigt, särskilt för lärarna och rektorerna”

Då man har gjort och pratat så mycket som Bicca, undrar jag ifall det väl också finns rum för några misstag? Bicca skrattar och berättar om ett exempel. -På en konsert som jag var med och ordnade, skulle jag introducera ett förband. Bandet hette The Onetimer men jag råkade introducera dem som One Direction.

Några särskilt viktiga frågor för Bicca är bland annat minderårigas rättigheter, jämlikhet och lika behandling, olika internationella frågor och elevernas rättsskydd. Det är viktigt att unga kan vara med i beslutsfattandet, och Bicca anser att rösträttsåldern borde sänkas till 16, minst. Digitaliseringen som just nu sker i skolorna är central för att skolorna ska kunna förbereda eleverna för arbetslivet, enligt Bicca. För att detta ska fungera behöver skolornas personal kunna behärska tekniken. -Jag är för livslångt lärande. Fortbildning är viktigt, särskilt för lärarna och rektorerna.

Bicca tycker om att resa och se världen med egna ögon. Jag frågar hur många länder hon sett hittills. Svaret är snabbt och

Framtidsplanen är tydlig. Bicca siktar på att bli FN:s generalsekreterare, och hon tror starkt på att det är viktigt att ha höga

12

mål. Då har man redan bra möjligheter, även om man inte uppnår sina allra högsta drömmar. Har man klara mål är det lättare att veta vad man ska prioritera. Ordförandeposten - vad innebär den i praktiken? -Det är ett heltidsjobb med representationsuppdrag, möten, seminarier och att vara ansvarig för projekt. Man leder styrelsen och personalen, och ansvarar för verksamheten överlag. Men mest att läsa och svara på mejl, säger Bicca leende till sist. Bicca tycker att det är jätteroligt att få vara förbundsordförande. Hon har varit med i FSS verksamhet i tre år, och nu får hon fokusera helt på förbundet utan att behöva oroa sig för skola eller jobb vid sidan om. -Jag får jobba ett helt år med det jag gillar bäst! -Det ska bli både utmanande och roligt att skapa en FSS-fiilis, en trivsam atmosfär och ny gemenskap. Jag vill att medlemmarna känner att detta är deras förbund. Följ med Biccas äventyr på ordförandebloggen, som hittas på skolungdom. fi! Den kommer hon att uppdatera varje vecka med vad hon håller på med och vad som händer i kansliet och runt omkring.


Bicca Olin Ålder: 18 år. Familj: Sambo. Utbildning: Medieassistent och student, hösten 2016. Hatar: Post-it-lappar. Favoritplats: Bryggan över dammen i den botaniska trädgården i norra Bryssel. Med belgiska våfflor.

13


Erik 2017 Text: Valter Mårtenson Foto: Jesper Pettersson

Politik och nya kompisar Det var med förväntan och en liten gnutta spänning som jag steg in i bilen tillsammans med min kompis som skulle ta oss båda till ERIK 2017 i Esbo. Vi hade ingen aning vad som skulle hända, hur stället såg ut eller hurudana människorna skulle vara. Finlands Svenska Skolungdomsförbund hade jag hört lite om förut men det verkade ganska flummigt och långt borta. ERIK lät som ett perfekt ställe att lära känna nya människor med vilka man kunde ha långa intressanta diskussioner med. Genast när man steg in blev man varmt välkomnad av arrangörerna. Människorna var trevliga och åldern var inget problem - både högstadieelever och universitetsstuderande kom bra överens. Arrangemangen verkade ganska proffsiga, man märkte att de var väl genomtänkta. Den legendariska finlandssvenska

14

ankdammen gjorde sig påmind då man nästan genast såg många bekanta bland människorna i publiken. Snabbt efter all viktig info i början kom ERIK igång på allvar. Vi anmälde oss till olika utskott som behandlade ärenden som sedan togs upp under plenum nästa dag. Det bästa var att en del folk verkade tycka om samma saker som du själv. För första gången i mitt liv hade jag hittat människor som verkligen tyckte om och brann för att diskutera regeringens inrikespolitik eller vad du ska göra för att bli stridspilot i den finska armén. På dagarna var det full fokus på arbetet i plenum där vi behandlade bland annat FSS politiska program och vem som skulle väljas till rösträknare. Rösträknarna hade fullt upp då deltagarna hade många olika åsikter och var så ivriga att debattera och rösta. Det var roligt att försöka förstå allas olika åsikter och inse att människor också tycker och tänker olika.

På kvällarna lärde man känna de andra deltagarna som bäst. Det var då man vakade och pratade om allt mellan himmel och jord nästan hela natten. ERIK var fullt av härliga engagerade ungdomar, med det mest intressanta var att träffa människor från språköar såsom Uleåborg och Tammerfors. Mitt en(!) centimeter tjocka liggunderlag räckte sist och slutligen gått och väl till, eftersom man var så trött att man nästan stupade i säng när det till slut var dags att gå för att lägga sig bägge nätter. ERIK är något jag tycker att alla borde uppleva. Du behöver inte vara expert på politik eller ekonomi - det räcker att du har ett öppet sinne. Många var där just för att få nya kompisar och erfarenheter som du kan ha nytta av i ditt senare liv.


15


Häng med till Vasas nya

Text & foto: Ida Sundell

I mitten av april öppnade Vasas regnbågscafé sina dörrar för första gången. Konceptet är att vem som helst är välkommen, oberoende hur man definierar sig själv. Bakom initiativet står tre 16-åringar. Som född och uppvuxen i Vasa var jag givetvis intresserad. Jag stiger in i det relativt nybyggda Folkhälsanhuset, något försenat. Även om huset är nytt har platsen en lång historia av ungdomsverksamhet. Medan jag bodde i

16

Vasa fanns en legendarisk ungdomsklubb, Club 25, på samma ställe. Där ordnades olika projekt och konserter av och för ungdomar, tills byggnaden tragiskt brann ner 2013. Det nya huset är däremot klart fräschare. I soffan sitter sex glada ungdomar och jag känner mig genast välkommen. - Vi är inte så många idag, vi brukar vara flera, ursäktar sig Yannika Rönnqvist som är en av grundarna. En gång var vi hela 17 stycken, men normalt är vi kanske åtta till tio.

Det visar sig att jag har tur. En annan av grundarna, Wilma Staffans, har födelsedag under veckan och det bjuds på födelsedagskaka. Det visar sig dock att det skett ett misstag, ljusen på kakan visar siffran 16, även om Wilma i själva verket blir 17 år. - Jag får väl bli 16 en gång till då, säger Wilma och skrattar.


Efter att resten av gruppen sjungit för Wilma får vi mumsa på god kaka medan vi fortsätter diskutera. - Vi kom på idén då vi var i Borgå på ett FSS-evenemang och såg affischer på ett regnbågscafé, säger Wilma. Vi tänkte att vi behöver något liknande i Vasa! - I mars fick vi lokalen och började söka efter sponsorer, säger Yannika. Vi har nu tre samarbetspartners: Folkhälsan, FSS och Regnbågsankan. Tolfte april höll vi öppet första gången.

”Vi tyckte att vi behövde något liknande i Vasa” Regnbågscaféet riktar sig mest åt ungdomar i högstadie- och gymnasieåldern, men har ingen specifik åldersgräns. - En gång kom det in en kvinna som skulle tvätta bilen i bensinstationen bredvid, säger Wilma. Hon såg vår affisch och tyckte det lät roligt så hon ändrade sina planer och kom till oss i stället! - De flesta som kommer hit är ändå i vår bekantskapskrets än så länge, inflikar Peter Ahlskog som är den tredje grundaren. Men det kommer nog nya hit ibland också! Stämningen runt bordet är öppen och hemtrevlig, och diskussionsämnena handlar om allt mellan gemensamma lärare och sjukhusbesök. Även fast jag kommer in som utomstående blir jag snabbt inkluderad i gruppen. - Nu då det blir sommar och allas tidtabeller är olika blir det paus i verksamheten, påpekar Peter. Vi kommer däremot ordna någon filmkväll och liknande evenemang. - Och då skolorna börjar i augusti så sätter vi igång igen, säger Yannika. Samma tid och plats!

Regnbågscaféet håller öppet på onsdagskvällar mellan 18-21 i Folkhälsanhuset på Rådhusgatan 25 i centrala Vasa. Man kan komma dit för att spela sällskapsspel och pingis, eller bara för att umgås. Det bjuds på kaffe, te och bullar. Alla är välkomna! Mera information finns på Regnbågscaféets Instagram, @regnbagscafevasa.

17


s p i t r a somm

a k s i t s a k r a s s Saga

da problemet är alla dina vänner! En r fö p up sa vi i , men då är det strunta försvinna efter en tid Nu är det dags att v. ar lo uk ar br m de m so att n ge Äntli a av livet en oceduren! mer och bara njut bara att upprepa pr du ta sorger och bekym h oc s as gl a till. Ät du din stund. Haha. Lyck t. Inbilm du alltid har gjor so or es rr te es m se it på dina Jag är här Tips nr 5: är jobbiga? Bli erem iskt har det roligt. or kt sk fa ni du än m att lv du sjä er g ra Tyck la di gt bort kan gö koja i skogen så lån g hur du verkligen di en r g fö di tta gg rä By be . d! att et helti olåret för för liv bara kan komma. Sk plevelse att minnas du up n te en l he til lig ar sk m än m m so n frå din g att vara ner som tvingar di tio ua sit ed m llt fu är njuta av t att passa på att de r lle gä nu så l, : Tips nr 1 ligare än att socia i ett med naturen. åsarna. Mycket ro ensamheten och bl Mata glassen åt m äta den själv! Tips nr 6: begrav dig själv rmaste strand och nä l til g di : k 2 r Sö n en. Någonsin. Tips m den inte upp dig själv ig sätta på dig solkrä äv er m Gr . öm en gl nd du sa i att l sanden från er sig Se til försöka tvätta bort möjligtvis bestämm du len so er pp då sli n å ge D da a t där en dig riktig till att du bränner tnen sedan! för att titta fram. Se t skall du hårbot els H n! se an ch r ha du ordentligt nu när vudet eller varken skyddar hu du att l til se å n ocks så kanske Tips nr 7: n, tte att kolla upp vart de ycket med va m t lig ck lrä på valfri buss utan til g er di n en tt ka Sä drick du så r tt, ha å trö t D r du är riktig s få solsting! nä ka tta lyc de ed ör m G h g. oc vä l å är på du til kande och m ra ligga i din säng g en riktigt uppfris di ba ta att k att sa or på a a br ss t du pa riktig kommer du När du väl vaknar tupplur på vägen. illa hela dagen! Extra roligt ! är om var du g in an n go nå ha inte on och lämnat både telef de bå du ll ifa t de : på Tips nr 3 marjobbet blir varken kan ta reda att du inte fick som k hemma, så att du bo en ån ss pl bu r fö m la no Är du ledsen över ta ge ar er be a minst tusen slant håll du borde gå, ell et ! lk et vi liv åt r fö r ju ty ll du sökte efter? Spar en vi gen annan erat bli ett äv In nt ! ra kt ga sja er er m nd m ale Ko . lk att gå på ju kommer hem tiden på året, så du köpa dem den här t fördelpa en för ett mycke sommar! utan tvivel att få kö pas ni har en glad Tack för mig! Hop aktigt pris!

Tips nr 4:

brännässe dopp i en hög med Ta ett uppfriskand Mycket d. va änner som bara köpet lor. Svider och br På l. sjä de kropp och or att uppfriskande för bå ås bl ga yg om få mycket sn kommer du dessut

18

Saga Brummer


EX-

[STYSSEKOLUMN||||||

Framtidens skola

Jooa Mustonen, f.d. viceordförande och styrelsemedlem Våra skolor är i ett brytningsskede och hela utbildningsfältet förändras otroligt snabbt. Samtidigt förändras samhället allt snabbare. En stor utmaning är att vi inte vet hurdana yrken som finns i framtiden, och detta sätter press på skolorna att erbjuda mångsidiga kompetenser samt färdigheter åt unga. En mångsidig utbildning är nyckeln för framgång på framtidens okända arbetsmarknad. På Elevriksdagen ERIK ett par veckor sedan godkände FSS sitt reviderade politiska program. Det nya programmet lägger fram vår vision för framtidens skola och speciellt fokus på hurdana kompetenser är allt viktigare i framtiden. FSS vill aktivt ta del i diskussionen om hur skolan och undervisningen ska utvecklas. Digitaliseringen förändrar skolan och utbildningen ordentligt, och är en av de trenderna som påverkar skolan mest. Digitala läromedel och verktyg har blivit en del av vardagen i många skolor. Digitaliseringen möjliggör nya och innovativa undervisningsmetoder som gör undervisningen mer intressant, mångsidig och lärorik.

”Ständig växelverkan mellan studerande och lärare behövs då skolan och undervisningen utvecklas, endast då kan utvecklingen lyckas” Idag behövs det mångsidigare kunskaper och kompetenser än förut. Vid sidan av mer “traditionell kunskap” blir kompetenser som kreativ problemlösning, informationsbehandling och sociala färdigheter allt viktigare. Skolan ska vara en plats där nyfikenhet och kreativitet främjas samt entreprenörskap och experiment uppmuntras. Även lärarens roll förändras och läraren blir allt mera en handledare som stöder unga. Detta kräver nya färdigheter och kompetenser hos läraren, och behovet av fortbildning är tydligt. Vi ska också komma ihåg att förändring inte är ett självändamål, och att skolan ska

utvecklas ändamålsenligt. Då skolan och undervisningen utvecklas behövs ständig växelverkan mellan studerande och lärare - endast då kan utvecklingen lyckas. Det finska skolsystemet har varit vår stolthet och resultaten har varit goda i många år, men de senaste åren har vi insett att skolan och undervisningen har blivit efter i utvecklingen. För att även i framtiden kunna erbjuda ungdomar goda förutsättningar för att lyckas i livet, måste skolan utvecklas så att den bättre motsvarar dagens och framtidens behov. Det är dags att kavla upp ärmarna, och tillsammans modigt utveckla skolan och undervisningen.

EBL vill tillsammans med FSS tacka Jooa för hans fina arbete och insatser i medlemstidningens utvecklande.

19


||||||KANSLIKOLUMN]

Gott ledarskap efterlyses

Malin Lindholm, förbundssekreterare I slutet av april fick jag en ny chef. Det är nämligen så att samtidigt som FSS väljer en ny förbundsordförande får förbundssekreteraren en ny förman. Det är spännande eftersom en ny chef betyder att man börjar lite från början – det gäller att lära känna varandra och bygga upp ett samarbete. Riktigt snart står många andra inför samma situation: i juni välkomnar flera arbetsplatser sommarjobbare och många får en ny chef. Det här med förmän och chefer är ett intressant samtalsämne, så intressant att det sällan stannar på arbetsplatsen. Senast förra veckan satt jag med ett kompisgäng vid middagsbordet och diskuterade temat. En kompis berättade inspirerat om världens härligaste chef som inleder varje dag med frågan ”vad kan jag idag göra för att få dig att lyckas i ditt arbete?”. En annan var mera cynisk i tonfallet och berättade om chefen som för det mesta sitter inne på sitt rum. I slutet av arbetsdagen lämnar chefen sitt krypin, går förbi de anställdas arbetsbord och lämnar en post-it lapp med uppgifter att utföra på varje arbetsbord. Har man frågor om arbetsuppgifterna nästa dag är chefen upptagen. Har du någon gång råkat ut för en dålig chef? Alltså den där post-it typen som ger dig uppgifter utan att fråga om du hinner göra dem eller stöder dig i arbetet. I så fall har du mina fulla sympatier, det har jag också upplevt. Men också de mest irriterande och hopplösa situa-

20

tioner har en silverkant: ingenting är så lärorikt som att ha en dålig chef. Med en dålig chef lär du dig nämligen väldigt fort en hurdan ledare du absolut inte vill vara den dagen du själv axlar ansvaret som chef (efter att ha upplevt en skrikande chef lovade jag mig själv att aldrig skrika på arbetsplatser). Har du någon gång råkat ut för en bra chef? Hurra och grattis, jag antar att du trivdes med ditt jobb. Du tyckte säkert att jobbet var motiverande och du ville göra ditt bästa för att ditt team skulle lyckas. På arbetsplatsen firade man framgång tillsammans och stödde varandra när det var tungt. Läser man experternas åsikter lider arbetsmarknaden och politiken av en brist på gott ledarskap, och följaktligen lider effektiviteten, produktiviteten och innovationen. I själva verket är ju logiken ganska lätt, varför skulle du vilja göra ditt bästa om din chef inte verkar vara intresserad av hur du trivs och mår på jobbet? Samtidigt funderar jag om det inte är varje arbetstagares rätt att ha en bra chef? Men hur bygger vi ett samhälle och en arbetsmarknad där bra chefer är normen? Ingen föds till en bra ledare, men man kan träna och bli bättre genom utbildning, feedback och reflektion över hur man lyckas i sitt ledarskap. Jag vet, det är inte särskilt lätt eller roligt att känna igen sina egna brister. Det är också där jag tän-

ker att det gått snett. Många av dagens chefer har stigit karriärstegen utan att ha tränat och reflekterat, då tillräckligt många år på samma arbetsplats resulterat i en chefsposition (i värsta fall utan någon som helst utbildning i ledarskap). Så hur blir man en bra chef? Börja öva redan nu och öva lite varje dag. Redan första dagen på ditt sommarjobb kan du följa med din chef och analysera om du råkat ut för en “postit chef ” eller en möjliggörare som vill att du ska lyckas i ditt jobb. Uppmärksamma det du gillar med din chef men samtidigt också det som du inte trivs med eller uppskattar. Du kan också träna på att vara chef i vardagen utanför en arbetsplats. Kanske ta en ledande roll i ett grupparbete i skolan, axla ett ledaransvar i en förening eller leda planeringen av sommarresan. Och kom ihåg att be om respons på hur du lyckades efteråt. Både bra och dåliga chefer har något gemensamt, i grund och botten vill båda typerna väl. Skillnaden är att en bra chef gjort ett medvetet val för att vara en god ledare. En bra chef har troligen jobbat hårt med att vara just det, så kom ihåg att också chefen emellanåt behöver en klapp på axeln och ett tack för gott ledarskap.


Throwback.

Denna artikel publicerades i Ebl nr 3/2011.

21


INternAtiOnellA UtskOttet FSS jobbar genom våra takorganisationer för att påverka utbildning och ungdomspolitik internationellt. I denna artikel presenteras projekt representanter för FSS deltagit i de senaste månaderna. Våra takorganisationer: OBESSU: Organising Bureau of European School Students Unions - FSS europeiska takorganisation NSSN: Nordic School Students Network - FSS nordiska samarbetsforum.

OBESSUs study session med temat Welcome to education: all included! Emilie Jäntti och Peppi Wilson Budapest 5-12.3

Vad? Under veckan jobbade vi med temat inklusion och fördjupade oss i hur man kan inkludera bl.a minoriteter och personer med funktionsnedsättningar i skolan och utbildningen.

22

Lärdomar? Finland har det så otroligt lyxigt och bra skolor jämfört med många andra länder. Resetips? Besök parlamentet och gå omkring i staden på kvällen - Budapest är ljuvligt!


Klotterplank

[KALENDER] 6.6 FSS sommarpicknick 30.6 Pride-afterwork på Luckan 1.7 Pride-paraden 10.7 Tillsammans hörs vi evenemanget i Tammerfors 11-14.7 Syns vi på Finlandsarenan i Björneborg

FSS i media

Ordförande Bicca Olin diskuterade sexuella trakasserier i Obs Debatt och FSS gav ut ett pressmeddelande där man bekymrade sig om regeringens språkförsök. Även Östnyland skrev en artikel efter Erik.

#skolungdom

@skolungdom: Västnylänningarna på väg!

Använd #skolungdom och din bild kan få synas här!

@jgstyrelsen: Debatter, debatter, debatter...

@dangranqvist: Hade äran att få vara talman på Erik! 23


Kom med i FSS utskott! Vill du aktivera dig i FSS och lära dig mera om förbundet? Då är utskotten en ypperlig möjlighet för just dig. Genom utskottsarbete får du en chans att vara med och forma förbundets linje, lära dig massor nya kunskaper samt träffa nya kivoga människor. Så kom med! FSS utskott för verksamhetsåret 2017-2018 är: INTERNATIONELLA UTSKOTTET (IU) Internationella utskottet handhar FSS internationella verksamhet samt representerar förbundet utomlands på olika seminarier, kurser och årsmöten. IU tar även hand om kontakten till andra finländska förbund inom ramen för internationella frågor. VERKSAMHETSUTSKOTTET Utskottet planerar förbundets evenemang, skolbesök, utbildningar och annan verksamhet tillsammans med kanslipersonalen. De tar också hand om marknadsföringen. INTRESSEBEVAKNINGSUTSKOTTET Utskottet hjälper ordförande och styrelsen med intressebevakningsarbete, och representerar i regionala frågor. REDAKTIONSRÅDET Vill du skriva artiklar till vår medlemstidning Elevbladet EBL då skall du aktivera dig i redaktionsrådet. EBL:s upplaga på 2000 nummer ger dig en unik möjlighet att få dina texter och bilder publicerade för en stor publik. Anmäl ditt intresse på http://bit.ly/fssutskott17-18 senast 5.6. Undrar du på något så skall du inte tveka att kontakta kansliet@skolungdom.fi.

24

Ebl 2/2017  

Elevbladet 2/2017

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you