Page 1

[|

Ebl ELEVBLADET Nummer 1/2017

Finlands Svenska Skolungdomsfรถrbunds medlemstidning

Dan granqvist dan Stresshantering

Sote-reformen

Clickbait Ung Egenfรถretagare

1


VAD FÅR DU? Marknadsföra Kulturkarnevalen i din skola och i andra skolor (informera, instagramma osv) Ett ambassadörspass där du samlar stämplar per skolbesök: 3 stämplar och du får en biobiljett Träffa andra KK-ambassadörer och vara med på gratis workshop En KK-ambassadörshuppare De femton första anmälda får delta gratis i Kulturkarnevalen

BLI AMBASSADÖR FÖR KK 15 + 100!

16-19 NOVEMBER 2017 I KARLEBY

2

Vi söker dig som vill jobba för att Kulturkarnevalen skall vara det bästa och coolaste evenemanget på hela året! Kulturkarnevalen 2017 firas stort med 15-årsjubileum tillsammans med Finlands 100 år! Mejla anmälan senast den 31 mars till eva-helen@kulturkarnevalen.fi. Uppge dina kontaktuppgifter, ålder, skola och berätta vilken/vilka kulturkarnevaler du deltagit i och/eller om du har varit staff samt hur du tycker att du kan jobba som KK-ambassadör.


Innehåll Ledare 4 Ordförandekolumn 5 Intervju: Dan granqvist 6 De e lugnt 8 Psykisk ohälsa 10 Kanslikolumn 12 sote-reformen 13 clickbait 16 Egenföretagare 17 Internationellt 18 Optima 18 stysseKolumn 19 Throwback 20 Klotterplank 22 Erik 23

6 10

[ELEVBLADET]

13 8 16

Nummer 1/2017 Chefredaktör: Axel Meyer Art Director: Ida Sundell Ansvarig utgivare: Nicholas Kujala Medverkande: Bicca Olin, Jooa Mustonen, Pinja Karlqvist, Emil Widlund, Alva Hernández Nyreen, Sofia Wahlroos, Malin Lindholm, Saga Brummer och Folkhälsan Upplaga: 1500

Finlands svenska skolungdomsförbund FSS rf. Kaserngatan 1 D 65-66 00140 Helsingfors 09 644 881 kansliet@skolungdom.fi www.skolungdom.fi

3


|||||||LEDARE]

Samhällsfilosofer grund för tankesätt Axel Meyer, chefredaktör Med samhället och liberalism i starkt fokus på sistone i stor del på grund av Donald Trumps aktioner och det växande stödet för extremhögern i vissa delar av Europa, kunde jag inte motstå att lite diskutera frihet för att påminna om betydelsen av individualism i ett samhälle. För att kompensera för mängden konkret innehåll i denna tidning, håller jag mig till rätt så teoretiska nivåer. ”Det är en självmotsägelse att säga att någon människa skulle önska att samtycka till något som är motsatsen till sitt eget bästa”, påstår filosofen Jean-Jacques Rousseau i sin bok Det sociala kontraktet. Låter helt vettigt, eller hur? Men enligt honom bildar alla medborgare i ett samhälle en så kallad ”suverän” som gör alla beslut som berör dem, vilket i sin tur kommer att leda till att suveränen bara gör val som gynnar dem själva, vilket slutligen slutar i ett framgångsrikt samhälle. Rousseau säger alltså i grunden att människor som inte håller med majoriteten bör och kommer att slutligen lämpa sig vid majoritetssynssättet. Han upphäver att individen i samhället borde ge sig själv helhjärtat till samhället i fråga (vilket utgör grunden för det han kallar ”sociala kontraktet”). Är detta ett samhälle du kunde tänka dig leva i? För att byta synvinkel, så motsäger filosofen John Stuart Mill denna Rousseaus syn på det ideala förhållandet mellan samhället och individen i sitt verk Om friheten. ”Skadeprincipen” är hans mest grundläggande teori i boken. Enligt den är det enda syftet för att rätt utöva makt över någon medlem av ett civiliserat samhälle mot hens vilja är att förhindra att an-

4

dra blir skadade. Han tycker inte att regeringar eller samhällen, det vill säga allmänviljan, borde bestämma om saker som berör människors privata intressen. Detta är en aspekt av ett liberalt samhälle vi kan se i många västländer idag - om individer inte får ha sina friheter, kan det leda till majoritetens tyranni. Just därför har nuvarande västvärldens demokratier lutat lite mera mot en ”Skadeprincip”-lik struktur i sina samhällen, men spionering som den NSA blev fast för på andra sidan Atlanten visar att principen också bryts. Med tanke på västvärldens samhällen finns det några stora antaganden och problem i Rousseaus logik att se. Det första huvudsakliga antagandet är att majoritetens åsikt alltid är den rätta. Rousseaus idé där alla blint följer allmänviljan avvisar helt och hållet den mänskliga felfaktorn. Hur skulle kunskap och världen kunna utvecklas om inte minoritetsåsikter beaktades? Vi skulle fortfarande kunna leva i den tron att jorden är platt om Galileo Galilei inte fått göra klart sin teori om den heliocentriska världsbilden. Som historien visar har nya, fina och korrekta tankar ofta kritiserats just då de uppkommit. Men dessa minoritetsåsikter och idéer är ofta precis hur samhället lär sig nya saker och utvecklas. Man kanske inte ska automatiskt anta att majoriteten har rätt och att dess synsätt är perfekt? ”All tystning av diskussion är antagande av ofelbarhet”, säger Mill om detta i sitt verk. När västvärlden väl gått framåt och utvecklats tillåter den nu minoritetsåsikter att finnas och uttalas, hur vrickade de än må vara. Detta kan

förstås tolkas som en nackdel om man så vill: I ett fiktivt stort land som leds en inflytelserik ledare (läs: Trump i USA) kanske man inte orkar lyssna på alla enskilda, orealistiska ändringsförslag som var och en av medborgarna har att komma med. Det andra stora antagandet Rousseau gör är att samhället kan tvinga minoriteten bli fri, och se majoritetens synsätt som något de själv kan följa. Detta låter lite konstigt då man tänker på det: Att tvinga någon bli fri tar ju bort hela meningen av frihet. Som Mill föreslår är frihet möjligheten att använda sig av tidigare kunskap, tillämpa det som man vill, att kunna sträva efter sådana saker man själv väljer samt hålla fast vid vilka åsikter man än har. De enda situationerna där samhället kan komma emellan är då individens handlingar påverkar andra eller då individen bryter mot obligationer. Mill ser inte ner på samhällets viktighet, utan tror snarare att samhället mår bäst med individer som har egna, unika synvinklar och åsikter. Att inte göra på detta vis är omänskligt enligt Mill. Som finländare och västerlänning kan det vara lätt att instämma med Mill över Rousseau efter dessa poänger, men håller du med? Försök sätta dig i någon annans situation och läs igen. Rousseau hade ändå en bra start på demokratins principer: speciellt idén om att människor i ett samhälle alltid själv fick bestämma om regler och lagar är rent fundamental. Jag tycker bara det är intressant att se hur samhällsfilosofers tankar flöder genom världen på olika sätt då de utgör grunden för så många tankesätt vi stöter på än idag.


[ORDFÖRANDEKOLUMN|||||

FSS kommer aldrig att vara sig likt Nicholas Kujala, förbundsordförande

Året var 2010. Jag hade just stigit ombord M/S Isabella med över 100 FSS:are, med riktningen Åland. Jag var på väg till mitt första FSS-evenemang: Elevriksdagen i Mariehamn. Jag var ensam från min skola, omringad av personer jag hört om, men aldrig träffat. Det är få gånger i mitt liv jag varit så rädd, men ändå känt mig så trygg. ERIK 2010 var startskottet i mitt liv som ung påverkare. Sedan dess har FSS varit mitt förbund, likt en familj. Alltid gick det inte som en dans på rosor, det var svårare tider, tider då jag bodde utomlands, men slutligen var valet inte svårt att bli aktiv som vice ordförande år 2014. FSS är min familj, och det har jag alla er, kära FSS:are, att tacka för. Då jag steg på färjan till Åland trodde jag inte att jag skulle vara här idag, sju år senare, på FSS kansli. Arbetet som förbundets ordförande har gett mig många färdigheter, bland annat i ledarskap som förman och ordförande, administration, och hur man använder en Moccamaster. Varje dag har hämtat med sig något nytt, och sällan har det varit tråkigt. Bland det roligaste med att vara FSS aktiv har varit arbetet med utskotten och Elevbladet EBL. En av de finaste sakerna vi åstadkommit under det senaste året är

reformeringen av EBL som tidning. En ny och fräsch stil föddes, och det nummer ni håller i handen nu är ett exempel på det fina arbetet som vårt EBL-team har gjort. Utskotten hittar ännu sin plats - hoppeligen är de från och med kommande hösten ett steg närmare det perfekta. Det finns många saker jag kommer att minnas för resten av livet från FSS. Inte bara de hundratals vänliga ungdomar jag haft glädjen att träffa, spela kort med, debattera värnplikt med en ananas i handen, sprungit runt stan med i Borgå, Vasa, Helsingfors, Åbo... På de över 10 evenemang jag fått delta på har FSS lämnat ett stort spår i mitt hjärta, det som gett mig motivation att stiga upp varje morgon och kämpa för skolungdomarnas rättigheter ännu idag. FSS ungdomskalender, en unik förmån för skolungdomar, inleds med en bild på ett hjärta och texten ”FSS=kärlek”. Ungdomskalendern har varit en av de bästa satsningarna som FSS gjort för sina medlemmar. Vi har tack vare en god tradition och talangfulla designers kunnat dela ut en kalender i papper, som varit en gemenskapsbildande faktor i våra skolor. Kalendern är populär år efter år, även om elektroniska kalendrar kör förbi annanstans i samhället.

Det är med vemodigt humör jag lämnar posten som FSS ordförande kommande april. På ERIK 2017 väljer vi en ny ordförande, som kommer att få sin chans att lämna sitt spår i FSS historia. På ERIK får även ni, bästa FSS:are besluta om vad FSS ska göra nästa år, vilka evenemang vi ordnar, och vem som är där och ordnar dem. Jag uppmanar er alla att komma med på ERIK, för att det kommer att vara det bästa evenemanget ni varit deltagare på. Till slut vill jag tacka er, kära FSS:are för det förtroende jag fått njuta av de senaste två åren. Att ha fått vara er ordförande har varit spännande, lärorikt, roligt och utmanande. Jag vill även tacka Tim Karike, Otto Pettersson, Malin Lindholm och Sofia Wahlroos, som har varit de bästa kollegerna jag någonsin fått arbeta med. Att ha varit FSS ordförande har varit super eftersom det finns få saker jag brinner lika mycket för som FSS. Tusen tack till er, vi ses på ERIK!

5


Dan och sånt

Det är en solig onsdag förmiddag och jag sitter i ett mysigt, stilla café mitt i stan. Mitt emot mig sitter ingen mindre än Dan Granqvist. Dan är 31 år gammal, programledare för Sex och sånt på Radio X3M och en allmänt ganska mysig filur. - Ifall jag skulle beskriva mig själv med bara några ord, skulle jag antagligen säga lat äventyrare, säger Dan och skrattar. Han förklarar att han nog älskar äventyr, men att han också är ganska hemvan. Dan är kanske mest bekant för de flesta via Radio X3M, där han figurerat i olika sammanhang i ett antal år redan. Hur han hamnade på kanalen är i sig en intressant historia. - Jag råkade lyssna på Sex och sånt då en

6

av programledarna körde sitt sista avsnitt. Jag mejlade direkt X3M och sade att jag ville ha hennes jobb då hon slutar, berättar Dan. Han hade Folkhälsans sexsnack-utbildning i bakfickan, som sitt trumfkort. - Låter ju jättebra, meddelade producenten Dan. Han bad honom att skicka in en formell arbetsansökan i varje fall, men den var det inte bråttom med. Producenten skulle nämligen precis sticka på semester, och kunde därför först ta itu med arbetsansökan senare. - Här kommer den delen jag skäms över, och som jag oftast utelämnar. Jag skickade nämligen aldrig in min arbetsansökan. Det började en ny programledare på Sex och Sånt, så jag tänkte att det redan var för sent, säger Dan och fortsätter:

- Vilket var dumt i sig, självfallet hade de redan fixat en ersättare för henne som slutade. Så Dans arbetsansökan förblev oinskickad, och där kunde det även ha slutat. Men turen hade ett finger med i spelet. - Jag vann en tävling i radio X3M, och då producenten ringde upp mig undrade han om det var jag som ville ha jobb tidigare, och varför min ansökan aldrig kom in. Producenten bad på nytt om arbetsansökan, Dan skickade in den, fick en bandspelare i handen och uppgiften att göra en juttu om vad som helst.


- Jag åkte till Korpo och intervjuade en rektor om skolpolitik. Jag är rätt så säker på att ingen någonsin lyssnade på den juttun. Sen fick jag följa med sex och sånt i studion och var plötsligt tvungen att hoppa in mitt i sändning, och på den linjen är jag nu. - Det är ett verkligt bra jobb och jag trivs nog väldigt bra. Det bästa är helt klart när man åker ut och träffar en massa olika människor, berättar Dan. Han förklarar att det är ganska skön omväxling att till exempel få åka på skolturné, då man annars ofta är helt ensam i studion. Att Dans jobb till en stor del kretsar kring sex känns inte alls udda för honom. Alla situationer kanske inte är helt perfekta för att prata om just sex, men vill någon diskutera ämnet är Dan nog inte den som ryggar tillbaka, oavsett om det sker på släktmiddagar eller med nya bekantskaper. - En lite lustig grej gör jag nog. Särskilt i början var jag väldigt noga med att dörren till studion skulle vara stängd då jag gör radio, så att ingen som går förbi studion hör vad jag säger. Så ingen fick i misstag höra det jag talar om på live radio, förklarar Dan och skrattar.

Att komma ut ur skåpet

Dan har faktiskt en del bakgrund i den utbildningspolitiska världen, och har bland annat suttit som FSS vice ordförande mellan 2005 och 2007. Via sitt jobb träffar han också en hel del skolungdomar. - Enligt vad jag sett på skolbesök är en sak väldigt tydlig: Det verkar vara väldigt mycket lättare att vara skåphomosexuell år 2017 än var det var år 2000, konstaterar Dan. Då han själv kom ut var han rädd för allt möjligt. Skulle alla börja hata honom nu, skulle han ha kvar några vänner, skulle han få besöka släktens sommarstuga längre? - Allt gick ju riktigt bra i alla fall. Själv vill Dan försöka vara en förebild för alla som funderar över sin sexualitet. Han gläds otroligt mycket av all positiv feedback han fått av lyssnare gällande homosexualitet. - Fastän det i dagens samhälle inte är en så stor grej att komma ut ur skåpet, är det ändå ett stort personligt steg för den som kommer ut. Dan ler brett då han funderar över lyssnarfeedbacken och konstaterar slutligen att han känner att han lyckats som förebild då det kommer in fina historier av olika slag av lyssnarna. - Det känns så fint när någon skickar ett ”Tack Dan, du har fått mig att förstå att det inte är något fel på mig fast jag är homosexuell”.

”Det verkar vara väldigt mycket lättare att vara skåphomosexuell år 2017 än var det var år 2000” Vem är Dan?

Vem är han? Dan Granqvist, 31 år Varifrån år han? Född i Sverige, uppväxt i Kimito, bor numera i Helsingfors. Vad gör han? Redaktör på X3M och programledare för Sex och Sånt Varför är han i EBL? Dan var FSS vice ordförande mellan 20052007 och är nu talman på ERIK17. Hur kom det sig att han blev aktiv i FSS? - Jag hade en riktigt dålig dag i skolan, under mitt tredje eller fjärde år, och en kompis frågade om jag hänger med på FSS elevkårshelg. Anmälan hade stängt, men vi ringde FSS generalsekreterare Jenny, som önskade oss väldigt välkomna. Jag hade jätteroligt och på den banan blev det!

14 snabba med dan

Katt- Hund Stad- Landsbygd Kaffe- Te Öl- Vin ”Fast helst ingendera” Pizza- Hamburgare Sommar- Vinter Cykel- Bil Stockholm- Köpenhamn Lakrits- Choklad ”Allra bäst är ju choklad med lakrits inuti” Julafton- Födelsedag Nyår- Midsommar Hemmakväll- Fest Eira- Tölö Bok- Film

Av Sofia Wahlroos

7


Vad ger dig

energi? När vardagen är i full gång är det viktigt att fundera på hur vi orkar och se till att det finns tillräckligt med tid för sådant vi upplever att ger oss energi. Även om stress kanske har ett dåligt rykte är stress faktiskt bra för oss.

vi bättre aptit och sover också bättre. Om vi sover bra orkar vi röra på oss och väljer också att äta hälsosammare. Det lönar sig därför att planera sin tid så att det finns tillräckligt med tid för att röra på sig, äta samt vila och sova.

Stress i lämplig mängd ger drivkraft, motiverar och hjälper oss att klara av utmaningar. Problem uppstår då stressen håller på för länge utan återhämtning – då den äter upp all din energi. Det handlar om att hitta en balans i vardagen mellan stress och återhämtning. Vi är alla olika och vad fungerar för mig fungerar inte nödvändigtvis för dig, men det finns vissa grundläggande saker som vi skall fundera på för att hitta balansen.

Hjärnan och kroppen behöver omväxling. Om vi sitter under dagen och gör mycket tankearbete behöver vi röra på oss och göra något mer lättsamt efteråt. Pauserna är viktiga både för kroppen och för hjärnan, som inte orkar göra samma sak hur länge som helst. En energipaus ger variation och kan t.ex. vara en kort promenad, att äta mellanmålet utomhus, att röra på sig under rasten eller att lyssna på musik en stund. Det är viktigt att välja en energipaus som känns rätt för dig just då. Naturen ger oss mycket energi, även utan att vi lägger märke till det. Redan efter en kort stund utomhus slappnar både hjär-

Motion, vila och kost är grunden till att orka i vardagen och de hör också starkt ihop. Om vi rör på oss under dagen har

några av våra ENERGITIPS: - Att vara ute – skrinna, åka pulka, vinterpromenader med varm dricka med, naturfotografering - Positivt tänkande – tacka eller beröm någon eller dig själv för en insats och kom ihåg att belöna dig själv om du uppnått ett mål - Stanna upp – se och hör dig omkring. Ta en paus och bara följ med vad som händer omkring dig - Må bra-bingo - kan göras själv eller inom kompisgänget.

8

nan och kroppen av. Utomhus är vi också mer rörliga och aktiva än inomhus. Använd den här kraftkällan så mycket som möjligt – fungerar bra både på landsbygden och i stadsmiljö. Kom ihåg att det är de små valen som har betydelse.

Mera information om stress och praktiska tips för att stressa av hittar du på vår hemsida www.deelugnt.fi. Det är viktigt att komma på vad som fungerar bäst för dig själv! Miivi Selin-Patel och Nina ”Ninni” Martin jobbar vid Folkhälsans förbund som projektledare för projektet ”De e lugnt”- stresshantering för unga (2016-2018).

- Att färglägga en figur – då du färglägger koncentrerar du dig på något annat för ett tag - Pröva på något nytt – tillred någon ny maträtt, gå en kurs, spela ett nytt spel, pröva på en obekant sportgren, lyssna på ny musik - Andas fem djupa lugna andetag eller gör en avslappningsövning


Må bra-bingo Besök en sevärdUtmana dina komStanna upp och het eller ett ställe pisar till ett snöboll- lyssna på vinterfåg- i din närmiljö som skrig larna du inte tidigare besökt

Beundra stjärnhimmeln

Gör mat över öppen eld

Gör en snöängel

Njut av en varm dryck utomhus

Läs en ny bok, titta på ett nytt tv-program eller lyssna på ny musik

Stanna upp och beundra vinterns färger

Upplev en hel dag utan några måsten

Bygg en snögubbe

Smaka på en ny maträtt

Om De e lugnt- projektet De e lugnt- projektet riktar sig till unga i åldern 16-20 år i hela Svenskfinland. Vårt mål är att stöda unga så att de kan utveckla bättre förutsättningar till stresshantering och återhämtning. Vi vill öka de ungas kunskap och självmedvetenhet om stress. På så hoppas vi på att främja ungas återhämtning och ökar välbefinnandet hos dem. Temat för projektet är något som unga själv lyft fram som viktigt och aktuellt.

Fotografera ett nytt landskap

Ta en vinterpromenad och pausa på ett lämpligt ställe

Ge någon en komplimang/ beröm

Sov en natt utomhus

På vår webbsida (www.deelugnt.fi) hittar du information om stress och praktiska tips för återhämtning. Under projektet kommer vi att ordna workshoppar och föreläsningar i gymnasier, yrkesskolor och ungdomsverkstäder. Vi utvecklar också en kurs i stresshantering som vi hoppas kunna erbjuda åt unga fr.o.m. hösten 2017. Projektet startade i början av 2016 och kommer att fortsätta till slutet av 2018.

9


Man måste inte alltid vara på topp. Att må sämre psykiskt på ett sätt eller annat är något som de flesta går igenom i något skede av sitt liv, och för många händer det redan i ung ålder. Det här är min historia.

Hela mitt liv har jag haft lätt att få ångest. Jag blev alltid överdrivet nervös inför en massa olika situationer och var väldigt blyg. Visst uttryckte både lärare och föräldrar sin oro över min överdrivna försiktighet och oförmåga att ta plats i en grupp, med det gjordes aldrig några konkreta åtgärder. De tänkte väl att jag i något skede skulle växa ur problemen, och jag fick höra saker som att alla andra är lika nervösa och att mina känslor var helt normala. Det var menat som försök att trösta mig, men nu i efterhand vet jag att det var en lögn - det är inte meningen att man ska behöva må som jag mådde. Eftersom ångesten i vardagen konsumerade väldigt mycket psykisk energi märkte jag också av det i perioder med extra mycket stress. Jag minns speciellt våren jag tog studenten. Det är så mycket som händer i den perioden av livet och det framkallar mycket stresskänslor: Stress över studentskrivningarna, stress över inträdesprov, ovetskapen över hur ens liv ser

10

ut om bara några månader, var man bor, vad man gör och vetskapen över att allt man tidigare känt till kommer att förändras. Under den perioden fick jag ångestattacker nästan varje dag. Men jag gjorde inget åt problemet, till en stor del för att jag nog inte heller själv förstod vad det var som pågick. Den gången gick det om av sig själv, men ett par år senare skulle allt komma tillbaka, och då ännu värre. Fram tills ungefär tre år sedan trodde jag att ångesten som dök upp med jämna mellanrum är något jag måste acceptera och leva med och att den bara är en del av min personlighet. Jag var 20 år och hade flyttat hemifrån, från Vasa till Åbo för att studera. I något skede snubblade jag över ett test som hette ”spänner du dig för mycket” eller något sådant. Då jag räknade ihop mina poäng fick jag kort sagt ”sök hjälp” som resultat. Ungefär i samma veva kom jag i kontakt med begreppet social fobi för första gången i ett blogginlägg, och plötsligt föll alla bitarna på plats. Jag förstod att

ångesten jag levt med så gott som hela livet inte måste vara en del av mitt liv. Det som gjorde att jag helt enkelt var tvungen att söka hjälp var att allt bara kraschade totalt. Inte nog med att jag redan sedan tidigare led av social fobi började allt runt omkring mig bli kaos under våren. För att nämna en del så fick en familjemedlem en cancerdiagnos, min boendesituation fungerade inte alls och jag blev ofrivilligt tvungen att flytta, jag hade kompisproblem, och så var det dödsfall i släkten på det. Allt detta samtidigt som den vanliga sommarjobbstressen och förstås lite för många kurser på en gång för att försöka hålla studietakten. Mitt psyke kollapsade och jag bröt ihop totalt. Jag började få ångestattacker nästan varje dag och fick svårt att sova på nätterna. Dessutom blev min sociala fobi värre än någonsin och jag klarade inte längre av att gå till skolan varje dag.


Liten ordlista: Det finns väldigt många olika psykiska besvär och diagnoser, och vi kan omöjligen lyfta upp alla. Nedan har vi försökt sammanställa några vanliga diagnoser: Depression: Att känna sig ledsen och nedstämd är vanligt och händer alla människor ibland. Men om du är nedstämd en längre tid kan det vara en depression som behöver behandlas. Om du har en depression känner du dig sällan glad, inte ens när du gör sådant som du vanligtvis brukar gilla. Lusten och orken att ta itu med saker minskar eller försvinner, och även vardagliga sysslor kan kännas tunga. Utmattningsdepression/utmattningssyndrom: Utmattningssyndrom innebär att man har flera olika fysiska och psykiska symtom som man kan få efter långvarig stress eller andra påfrestningar. Ett vanligt symtom är att man upplever en stor trötthet som, hur mycket man än försöker, inte går att vila bort. Andra symtom är

Då terminen tog slut åkte jag hem till Vasa över sommaren. Det var min mamma som ringde runt och såg till att jag fick hjälp, för själv skulle jag inte ha klarat av att ta det steget. I början blev jag skickad fram och tillbaka mellan skötare och läkare, i väntan på att få en tid till en psykolog. Även om psykologköerna var långa, blev jag erbjuden krishjälp av sjuksköterskor och jag fick också åka in ifall jag kände för att prata med någon. Till en början vägrade jag ta mediciner, eftersom jag hört så mycket dåligt om antidepressiva, men i slutet av sommaren nådde jag en ny nivå där jag kände att jag inte hade något att förlora längre. Då jag flyttade tillbaka till Åbo efter sommaren fick jag också börja gå till en psykolog regelbundet. Att ta sig upp ur en psykisk grop är inte lätt. Jag var tvungen att lära mig olika saker från början, som att sova, äta och klara av att vara ensam. Det som hjälpte mig mest var att skapa en regelbundenhet i

minnesstörningar, oro och ångest, sömnproblem och hjärtklappning. Social fobi/social ångest: Social ångest innebär att man är rädd för att hamna i situationer med andra människor där man riskerar att känna sig bortgjord eller granskad. Att ha social ångest är inte detsamma som att vara blyg, introvert eller inåtvänd. Obehaget inför olika sociala situationer kan leda till att du slutar att umgås med andra människor och blir allt mer ensam. Att undvika det som är jobbigt kan kännas som en lättnad på kort sikt, men det gör att ångesten blir värre i längden. Panikångest: Ångest som kommer plötsligt och oväntat intensivt kallas för panikångest. Ibland kallas det även för ångestattack eller panikattack. Det kan kännas som att du håller på att svimma, tappa kontrollen och bli galen eller till och med dö. Men det är inte farligt och det går över av sig själv. Källa: Vårdguiden, 1177.se där man även kan läsa mer.

vardagen, att ha en viss tid då jag tog kväll och gjorde specifika kvällsrutiner, och också att regelbundet tvinga i mig mat. Jag hade aldrig någon ätstörning, utan för mig handlade det helt enkelt om att orka äta. Bara att ta sig från sängen till kylskåpet kunde kännas som för mycket ibland. Jag började jobba med mig själv och försökte göra sådant som jag tidigare tyckt varit roligt. Jag insåg också att jag måste varva ner gällande studierna rejält, och att det inte är på liv och död om jag missar en deadline. Hälsan är trots allt viktigare än ens studieresultat. Nu, två år senare känner jag mig som en helt annan person. Även om vägen hit har varit lång så har jag lärt mig så mycket om mig själv och hur jag ska hantera olika situationer. Jobbiga händelser kommer fortsätta att ske, och man måste helt enkelt bara lära sig att komma igenom dem. Även min sociala fobi har blivit behandlad under årens gång, och idag får jag knappt

ångest alls. Situationer jag aldrig förr ens skulle ha vågat försöka mig på går idag hur bra som helst, och jag känner att jag får mer ut av mitt liv. Jag har alltid varit väldigt öppen med hur jag mått, och gärna pratat om det med mina vänner. Ju mera jag själv öppnat upp mig desto mer har jag också fått ta del av andras berättelser, och även hört att folk inte vill berätta om sina problem eftersom de känner de blir dömda. Psykisk ohälsa i alla möjliga olika former är så himla vanligt, men ändå finns det någon slags tabu om att prata om det. Det är viktigt att komma ihåg att exempelvis depression är en sjukdom precis som influensa, enda skillnaden är att den är psykisk. Man kan må sämre ibland, få vård, och bli bättre igen. Det är helt okej, och väldigt vanligt. Ida Sundell

11


||||||KANSLIKOLUMN]

Att planera karriär och framtid

Malin Lindholm, förbundssekreterare I slutet av januari hade vi en PRAO-elev på förbundskansliet. Det var första gången jag ansvarade för praktisk arbetslivsorientering och om jag får är ärlig – det var nervöst. Man vill ju ge en bra bild av jobbet, framstå som kompetent, erbjuda passligt utmanande uppgifter och ha inspirerande kaffepauser. Men ni vet, är man nervös förbereder man sig väl och resultatet brukar bli bra. Så blev det nu också, vi hade ett par extra händer på kansliet som gjorde allt på ”to do”-listan och lite till. I slutet av veckan frågade vår PRAO-elev Emilie mig om vilken kunskap som behövs i mitt jobb. Jag svarade direkt utan att tänka så mycket på saken: bl.a. ledarskap, kommunikation, utvecklingspsykologi, strategiskt tänkande, ekonomiförvaltning och föreningskunskap. På vägen hem från jobbet tänkte jag igen på Emilies fråga. Jag kom fram till ganska långt samma grejer, men insåg samtidigt att den mera intressanta frågan är var jag egentligen samlat denna kombination av kunskap. Den kunskap jag behöver i mitt jobb dagligen kommer inte från endast en instans eller examen, det är ett resultat av högskoleutbildning, ledarskap i frivillig verksam-

12

het, uppfostran, visdomar jag lärt mig av smarta personer omkring mig och massor mer. Vart vill jag komma med detta? I skrivande stund vågar jag påstå att många känner en osäkerhet för framtiden. Vilket inträdesförhör ska man skriva, så borde man säkert ha ett vettigt sommarjobb och vad kommer att hända nästa höst? Ska man chansa på något osäkrare eller välja en säker väg? Att arbetsmarknaden är i förändring gör inte besluten lättare. I dagens värld byter vi arbetsgivare ofta, högskoleutbildning är inte längre en garanti för jobb och pensionsåldern stiger. Så hur ska man planera sin framtid? Under mina 27 år har jag kommit till insikten att man inte kan eller behöver ha en klar plan direkt. Det gäller att försöka njuta av att framtiden kan se ut hur som helst, att börja någonstans och sedan bygga karriären vidare. Att testa olika grejer för att se vad man trivs med, för när du vet vad du vill är det mycket roligare att specialisera sig. Studera något, jobba med något annat och bredda perspektivet genom exempelvis frivillig verksamhet.

Samla erfarenhet och kompetens från olika branscher, det gör att just du kan utmärka dig när du hittar drömjobbet eller –studieplatsen. I dagens värld händer de verkligen coola grejerna (oftast) inte längre djupt inne i en bransch utan mellan olika branscher. Min egen plan var att förverkliga ”Mattliden-Hanken-Ålandsbanken”-modellen. Men riktigt så blev det inte – från Hanken är jag inte ännu klar och Ålandsbanken figurerar som bankkort i plånboken. Under mina studier insåg jag att jag lär mig bättre genom att göra istället för att läsa. Eftersom den inre idealisten i mig har alltid motiverats av världsförbättrande i tredje sektorn bestämde jag mig för att testa hur det skulle vara att få betalt för att leda i en förening. Vem vet, om ett par år kanske jag har en annan idé (och jo mamma och pappa, när jag hittat vad jag vill specialisera mig i ska det nog bli magister av mig också).


Sotevadå?

Sote, kort för Sosiaali- ja terveysuudistus, på svenska Social- och hälsovårdsreformen, har figurerat i media och i samhällsdebatten ett bra tag redan. Ändå lyser svaren med sin frånvaro, samtidigt som frågetecknen blir bara fler och fler. Reformen ska träda i kraft senast 1.1.2019. Hur påverkar det här mig? Blir det dyrare, billigare, kortare köer eller längre väntetider? Vad innebär reformen egentligen? 13


Vad vet vi då? Det vi vet med säkerhet är att det behövs en reform av något slag. Just nu är patientköerna, det vill säga de som väntar på att få en operation eller behandling på ett ställe som sköts med skattepengar, otroligt långa på kommunala sidan. Det finns lagar som bestämmer exakt hur länge det får ta från och med att behandlingsbeslutet är taget, till att behandlingen ska börja. Om den tiden överstigs, för att sjukhuset till exempel är fullt, måste sjukhuset betala böter till kommunen eller tvärtom. För tillfället är alltså de kommunala sjukhusen och vårdstationerna överfulla och underbemannade. De betalas av staten och upprätthålls av regionala distrikt. Om man då vill snabba på sin behandlingsprocess kan det löna sig att gå till en privatläkare, men då blir det direkt märkbart dyrare. En operation som innebär att du blir över natten kostar 38,80 € på kommunalt sjukhus, medan motsvarande kostar mellan några tusen euro och 15 000 €, beroende på operationens storlek. Samtidigt finns det vissa tjänster som redan nu oftast sköts privat, och som du sedan får tillbaka pengar för via Folkpensionsanstalten. Vad är det för poäng med det då? Den huvudsakliga idén med social- och hälsovårdsreformen - som också är en av

14

de få saker vi vet så här långt - är att landet kommer att delas in i 15 sjukvårdsdistrikt och sammanlagt 18 självstyredistrikt. De här distrikten formar de nya landskapen, där det kommer att vara landskapsval nästa höst, en helt förnyad struktur i Finland. 12 av landskapen får ett sjukhus som har full jour, det vill säga att de erbjuder alla sorters vård dygnet runt. Det betyder allt från brännskador när du satt handen på spisplattan till hjärnblödningar och andra komplicerade grejer. En stor diskussion som förts gäller Vasa centralsjukhus, som ligger i samma distrikt som Seinäjoki centralsjukhus och därmed inte fick hålla sin jour. Detta trots att Vasa centralsjukhus erbjuder service på båda inhemska språken, och Seinäjoki inte har samma resurser. Hälsovårdsstationerna får längre öppettider som motvikt då jourhavande sjukhus blir färre. En annan viktig sak som kommer att implementeras - åtminstone om man får tro politikerna - är att alla ska ha möjlighet att fritt välja var deras hälsa sköts. Om du upplever att du får bättre service i grannkommunen, kan du i framtiden åka dit. Om du istället vill gå till en privat hälsostation, besöker du den. Oberoende så betalar staten, landskapet eller kommunen dig en ersättning - det är alltså möjligt att själv välja även om man inte har tusentals euro på kontot. Det låter jättebra eller hur? Problemet är närmast att

ingen riktigt vet varifrån de pengarna ska komma, och vad som kommer att hända med den kommunala sjukvården. Om alla hellre väljer privat vård, finns det en risk att de kommunala sjukhusen stängs och därmed är hela marknaden fri för företag vars tjänster finansieras med skattepengar. Vad ska jag göra då? Som det nu ser ut kommer elev- och studerandevården fortfarande ligga på kommunens ansvar. Det betyder att du fortfarande kan gå till hälsovårdaren, kuratorn eller skolpsykologen, och det är staden där skolan finns som är ansvarig för att de tjänsterna finns. Om elevvårdspersonalen inte är på plats tillräckligt ofta är det alltså till kommunens politiker och tjänstemän du ska vända dig. Det stora frågetecknet här är hur övergångsskeden kommer att se ut: om en elev eller studerande går ut skolan men har en sjukdom som ska följas upp, eller om ett hälsotillstånd som upptäckts i skolan plötsligt behöver vård på sjukhus. Vissa andra frågor står också helt obesvarade ännu. Vill privata läkarstationer sköta de svårare fallen, till exempel obotlig cancer, som inte är ekonomiskt lönsamt? Blir köerna kortare och vårdens kvalitet bättre? Hur hinner man från landsbygden till närmaste sjukhus med jour då det verkligen gäller?


Du får blindtarmsinflammation Du åker till en hälsocentral eller ett sjukhus, där det tas prov och konstateras vad du har. Sedan opereras du så snabbt som möjligt.

I framtiden Efter att en valfri läkare konstaterat vad dina symptom beror på, väljer du själv till vilket sjukhus du vill åka till. Där kan du betala med en vårdsedel om det är en privat mottagning. Sedan väntar du på operation tills det finns plats i kön.

Din kompis får alkoholförgiftning Du ringer 112 och din kompis får ambulansskjuts till ett sjukhus, där hen magpumpas.

Någon blir överkörd Du ringer 112 och ambulansen för hen till närmaste jour, beroende på skadorna och tiden på dygnet. Vid mindre olyckor kan det räcka med några stygn, medan andra kräver operation. Eftervården sköts vanligtvis på hälsocentral.

Din mormor får en hjärtattack Du ringer 112 och börjar första hjälpen själv, det vill säga hjärtmassage. Din mormor förs sedan till sjukhus, och får hela tiden värkmedicin. Hjärtstartare används vid behov. Hennes hälsotillstånd bevakas sedan via regelbundna besök hos en hälsocentralsläkare.

I framtiden Fortsätter troligtvis som tidigare.

I framtiden Beroende på olyckans storlek och dygnets tidpunkt, förs hen till närmaste sjukhus som har öppen jour av rätt sort. Det kan vara frågan om upp till 300 km, om du befinner dig till exempel i Lappland. Eftervården sköts var som helst, och betalas med vårdsedlar.

I framtiden Din mormor förs med ambulans till närmaste sjukhus där hon får värkmedicin. Hon väljer själv vilken läkare som bevakar hennes hälsotillstånd, och betalar med vårdsedlar.

Din farbror får cancer Din farbror kanske har ont någonstans, eller går på en regelI framtiden bunden kontroll. Då uppsöker han endera privat läkare på en Din farbror väljer själv vilken läkare han besöker. Om han läkarfirma, eller en kommunal läkare på en hälsocentral. Sedan behöver en operation väljer han också själv var han opereras, behövs det oftast prov från ett sjukhuslabb, för att bekräfta och betalar med vårdsedlar som sjukvårdsdistriktet ger ut, ifall vilken sjukdom det är frågan om. Ofta tas också olika bilder han inte besöker ett kommunalt sjukhus. Cellgiftsbehandlingen med röntgen och magnetröntgen för att ta reda på tumörens sköts på samma vis. Om din farbror däremot har en obotlig storlek och plats. Om det behövs en operation sätts han i kö form av sjukdomen, vet vi inte ännu vem som har ansvar för att och får den så snabbt som möjligt. Cancervården, till exempel ta hand om honom. cellgiftsbehandling, fås på ett sjukhus eller en hälsostation som specialiserat sig på det Text: Bicca Olin Illustrationer:Pinja Karlqvist med bearbetning av Emil Widlund Källor: Alueuudistus.fi, Yle, Helsingin Sanomat.

15


EXTRA! SCOOP!

JAG ÖPPNADE MIN DATOR OCH DU KOMMER INTE TRO PÅ VAD SOM HÄNDE SEDAN… (särskilt nummer nio kommer att CHOCKA dig!)

När jag på onsdag morgon öppnade min dator… så hände absolut ingenting speciellt. Jag kollade e-posten, betalade ett par räkningar och det var väl ungefär det. Jag ber om förlåtelse ifall jag gjorde dig mycket besviken. Ifall du fortfarande inte har bestämt dig för att sluta läsa, så kommer du antagligen mycket snart att lägga märke till att det heller inte finns någon ”nummer nio”. Ingen idé att ens börja leta. Lyckligtvis kan jag meddela dig att du inte förlorar så där hemskt mycket på den saken. Jag kan lova dig att denna fantastiskt chockerande ”nummer nio” hade varit en minst lika stor besvikelse som resten av denna text. Det är viktigt att kunna välja en bra rubrik på sina texter för att fånga läsarens intresse. En tråkig rubrik gör det inte särskilt lockande att läsa vidare. Inte så där i allmänhet. Men hur ofta händer det inte sig att man lockats att klicka på en spännande rubrik ute på internet, bara för att märka att innehållet sedan inte alls lever upp till alla de löften som rubriken gett? Alltid lika roligt, eller hur? Alla gillar väl att känna sig lurade? Det hände absolut ingenting speciellt då jag på onsdag morgon öppnade min dator. Inte heller då jag en stund senare började skrolla igenom mina sociala medier. Det enda som hände då var att jag än en gång möttes av en artikel vars rubrik fick mig att tro att jag skulle få ta del av något helt annat än vad som sedan levererades. Även jag lät mig luras till att bli ett av ”clickbaitens” offer. Tyvärr är detta heller inget som är särskilt speciellt.

16

”Clickbait” är allt för vanligt ute på internet, och inte minst på de sociala medierna. Både bland olika sorters artiklar som delas på t.ex. Facebook eller Twitter, och även många av de videoklipp som delas på YouTube stöter man allt för ofta på detta. En spännande rubrik eller titel, som får en nyfiken på att veta mera. Kanske klickar du sedan på detta, bara för att märka att du får något som inte kan räknas som annat än skräp i utbyte. Det spelar ingen roll hur länge du stannar kvar, upphovsmakaren har redan fått det denne vill ha. Ett enda klick. Det är det enda som krävs för att denne skall få betalt för de reklamer som med allra största sannolikhet också gömmer sig där bakom ”clickbait”-rubriken. Där bland allt annat skräp. Detta uppmuntrar allt fler att följa dessa som använder sig av denna metod för att locka till sig fler läsare. Median som delas på internet finansieras ju i allmänhet till största del just med hjälp av reklamintäkter. Fokus ligger på rubrik och presentation, inte på innehåll. Problemet blir heller inte mindre i och med att allt mer av de nyheter vi tar del av faktiskt publiceras just på internet, och även de mer seriösa nyhetskanalerna är tvungna att ge sig in i tävlingen. Ett annat problem som tål att funderas på är på sättet dessa nyheter sprids på de sociala medierna. Folk gillar, delar och sprider på så sätt vidare de nyheter som känns intressanta. Ofta händer det att man kanske inte ens läser hela artikeln före man bestämmer sig för att dela den. Detta resulterar i att rubriker, som inte behöver

innehålla ett endaste korn sanning får allt större spridning. Felaktig information, halvsanningar och rena lögner sprider sig till en allt större publik. Man behöver ju faktiskt klicka på rubriken för att läsa artikeln och på så sätt märka att det hela bara var ett trick. Ett trick för att få just denna artikel att stå ut. Få mera klickningar. Större reklamintäkter. Allt för många får se dessa rubriker. De behöver varken gilla dem, dela dem, eller ens klicka på dem. Informationen har nått hem ändå. Plötsligt blir lögnen en sanning för alldeles för många. Låt dig inte luras. Det är inte bara du som förloras på den saken. Det gör även de nyhetskanaler som faktiskt är ute efter att dela med sig av sanningsenlig information åt dig. När jag på onsdag morgon öppnade min dator… så hände absolut inget speciellt. Det fanns ingen ”nummer nio” Det enda som hände var att jag som så många andra än en gång lät mig själv bli lurad. Saga Brummer


Sommarjobb

…eller varför inte egen firma? Politikernas favoritlösning på den ökande arbetslösheten: Starta ett företag och börja sysselsätta dig själv. Är du ännu utan sommarjobb? Grunda en egen firma! Det finns 57 000 arbetslösa unga i åldern 15–24 i Finland. Allt svårare är det också att få tag i sommarjobb. Kanske kan man använda företagslösningen här? Varför inte skapa din egen firma för sommarlovet och öva på att vara en riktig företagare? Det här är ingen dålig idé, men företagande är inte något för alla. Det finns vissa karaktärsdrag man måste besitta för att bli en framgångsrik företagare. Man måste vara innovativ (se affärsidéer i olika sammanhang), våga ta risker (satsa pengar och tid) och viktigast av allt, man måste ha framtidstro. Många attraheras till att företagaren i stort sätt är sin egen boss och själv bestämmer hur hen använder sin tid, men det är bra att komma ihåg att den självständiga livsstilen inte passar alla. I grund och botten är det inte svårt att grunda ett företag. Allra först är det dock bra att veta vilka olika typer av företag det finns att välja mellan. Den vanligaste företagsformen är aktiebolag, där det kan finnas flera ägare som alla har sin andel av aktierna. Att grunda aktiebolag kräver en del arbete, till exempel ett officiellt protokoll från bolagsordningen där bolaget bildas. Andra företagsformer är kommanditbolag, öppet bolag, andelslag samt firma. Om du vill sysselsätta dig själv genom att sälja tjänster och varor som du själv producerar är det lättast att du grundar en firma. Då blir du en enskild näringsidkare med rätten till att fakturera dina kunder. Den största skillnaden mellan en arbetstagare och en företagare är att företagaren fakturerar för sina tjänster medan arbetstagaren lyfter lön för sitt arbete.

Med en sommarfirma kan du till exempel syssla med trädgårdsarbete, sälja självplockade bär och svampar, tvätta bilar, sälja glass eller läsk på en strand och så vidare. Om du vill jobba året om kan du tänka på snöskottning, vägskötsel eller vilken annan näringsverksamhet som helst. När du planerar din verksamhet är det bra att göra en så kallad affärsplan, en slags handbok för företaget. Där skriver du upp inledande kostnader, såsom förskaffning av arbetsredskap eller lager, marknadsföringskostnader med mera, samt regelbundna kostnader såsom telefonabonnemang, datorprogram och så vidare. Motsvarande gör du en realistisk uppskattning av dina inkomster, och hittar en punkt där resultatet är plus minus noll. Kolla upp om det finns en Nyföretagarcentral i din närhet som kan hjälpa dig med att grundligt gå igenom förutsättningarna för att lyckas som företagare. Mer information och tips finns på adressen uusyrityskeskus.fi. Först ska du fylla i Y3-blanketten som fås från patent- och registerstyrelsens webbplats (prh.fi). Där får du välja namn och verksamhetsområde, vilket sedan registreras i Handelsregistret. Namnet måste vara unikt, och du får inte använda befintliga varumärken eller missledande ord. När du väljer verksamhetsområde lönar det sig att lista upp en del olika branscher, man får nämligen ha hur många som helst men det kostar att lägga till dem senare. Du kan inte utöva näringsverksamhet i en bransch som inte registrerats för din firma. Om du är minderårig så måste din(a) vårdnadshavare skriva under blanketten. Att lämna in blanketten, det vill säga grunda din firma, kostar 110 €.

Patent- och registercentralen behandlar din ansökan i några veckor. När ditt firmanamn har godkänts får du ett registerutdrag hem i posten och även post från Skatteförvaltningen som beviljar dig ett FO-nummer och beslutar hur ofta du måste deklarera skatt. Med små inkomster lönar det sig att be om en deklarationsperiod på ett år, så sparar du arbete med bokföring. Bokföringen innebär att du håller koll på din firmas inkomster och utgifter samt mervärdesskatten på dessa. Det kan ofta löna sig att anställa ett bokföringsföretag för att sköta ditt pappersarbete, så att allt går rätt till. Dessutom är det inte så dyrt om din verksamhet är småskalig. Sedan är det bara att börja jobba! Marknadsför dig själv genom sociala medier, släktingar och vänner och sprid ordet om ditt nya företag. Som ung företagare har du fördelen att det inte finns mycket konkurrens i din åldersgrupp. Satsa på att specialisera dig på ditt verksamhetsområde och presentera dig själv på ett proffsigt sätt. Gör visitkort, flyers och en webbplats, annonsera i din lokala tidning. Se till att få verksamheten i gång genom att skicka din första faktura. Om du vill kan du fortsätta på hösten, eller meddela Skatteförvaltningen att du avbryter rörelseverksamheten för skolåret. Lycka till med ditt kommande sommarjobb eller -företag! Emil Widlund

17


INternAtiOnellA UtskOttet FSS jobbar genom våra takorganisationer för att påverka utbildning och ungdomspolitik internationellt. I denna artikel presenteras projekt representanter för FSS deltagit i de senaste månaderna. Våra takorganisationer: OBESSU: Organising Bureau of European School Students Unions - FSS europeiska takorganisation NSSN: Nordic School Students Network - FSS nordiska samarbetsforum.

OBESSU Council of Members Bicca Olin och Emilie Jäntti 26-27.11 Vad? Stadgeenligt möte för vår europeiska takorganisation. Lärdomar? OBESSUs nya medlemsforum på nätet och hur det funkar, samt mycket om att argumentera för sina politiska åsikter. Resetips? Dublin är en alldeles fantastisk stad! Besök Trinity Universitys innergård, eller ta en promenad genom pubkvarter och lyssna på livemusik från barerna.

NSSN Members Assembly i Oslo Frans Cederlöf 9-11.12 Vad? Stadgeenligt möte med fokus på NSSN:s framtid

Optima - bäst i Europa Optima i Jakobstad har utnämnts till Finlands främsta yrkesutbildare för år 2017. Yrkesskolan har fått utmärkelsen av Undervisningsoch kulturministeriet för sjunde året i rad samt åttonde gången sammanlagt. Dessutom valdes Optima av Europeiska kommissionen till Europas innovativa och utmärkta yrkesutbildare 2016. Gemenskap och respekt för varandra hör till Optimas principer. I Optima är personalen kunnig och studerande behandlas som enskilda individer, vilket försäkrar att alla får sin utbildning på rätt nivå: både de som är i behov av specialundervisning och de som deltar i internationella tävlingar erbjuds det som de behöver för framgång.

18

Skolan accepterar inte frånvaro och använder ett internt system för att minska på antalet studeranden som avbryter sina studier. Utexaminerade från Optima får i hög grad jobb inom närregionerna då studierna anpassas till arbetsmarknaden. Något som också bidragit till priserna skolan fått i år är att många utexaminerade även fortsätter att studera i yrkeshögskolor. Källor: svenska.yle.fi, optimaedu.fi Text: Pinja Karlqvist, Foto: Anton Sundell

Lärdomar: Norges utbildningsbudget fick en rejäl bugethöjning under december månads statliga bugethöjning. Resetips: För de som vill Instagramma sina resor, så är Oslos operahus ett perfekt objekt att fota eller ta foton ifrån


[STYSSEKOLUMN||||||

Kom ihåg att koppla av Alva Hernández Nyreen, styrelsemedlem

Vintern är känd som en allmänt mörk tid som ofta hämtar med sig både ångest och stress. Det känns som om högarna med skolarbete aldrig kommer att ta slut och för många är det här tiden då all press om vad man ska göra efter gymnasiet eller högstadiet är som värst. Ibland önskar jag att vi kunde gå i ide under vintermånaderna, precis som igelkottar och mumintrollen. Visserligen finns sportlovet till för att lätta på stressen lite och få oss på rätt spår igen, men för mig har denna vecka utan skola totalt motsatt effekt. Jag rubbas ur balans och när skolan väl är tillbaka har jag svårt att komma in i vardagsrytmen igen. Så hur kan man motverka att falla ner i vinterdepressionen utan att behöva boka en två veckors semester till någon varm paradisö? Det finns några guldkorn i vardagen som jag använder mig av varje år: Ta inte traditioner för givet - om du befinner dig i ett hav av stress kan det hända att du inte märker att Runebergsdagen redan passerat. Märk ut dessa dagar i kalendern, se fram emot dem, och istället för att köpa

några bakelser i all hast från butiken, samla ett gäng vänner och baka era egna runebergstårtor! En annan viktig sak är att hitta ett bra sätt att koppla av på - det behöver inte ske bara genom att ta en tupplur under dagen. Till skillnad från november och december som kanske är de tyngsta och mörkaste månaderna på året så har januari och februari oftast en hel del soliga dagar. Ta vara på dessa! Gå till exempel ut på långa promenader och njut av de vyer du annars inte märker då du skyndar till eller från skolan.

varför inte testa på meditation? En annan perfekt sysselsättning för att låta hjärnan vila lite är att starta ett sticknings eller virkningsprojekt. Inte tillräckligt maskulint tycker du? Det hade jag också sagt, tills min bror började sticka en lång halsduk för att klara av de stressiga dagarna i militären. Hoppas detta gett er lite styrka att fortsätta kämpa genom de här dystra månaderna och förbereda er för det kommande slasket.

”Skippa timmarna framför datorn eller telefonen på kvällen och skäm bort dig själv med en god kopp te och en bra bok istället.” Det är även viktigt att se till att få tillräckligt med sömn på nätterna. Skippa timmarna framför datorn eller telefonen på kvällen och skäm bort dig själv med en god kopp te och en bra bok istället. Eller

19


Throwback.

Dessa artiklar publicerades i Ebl nr 3/2014-2015.

20


21


Klotterplank

[KALENDER] 6.3 Samhällslära prepkväll i Vasa 8.3 Samhällslära prepkväll i Helsingfors 21-23.4 Elevriksdagen i Esbo

FSS i media:

Viceordförande Bicca Olin kommenterade bristen på elevhandledare i huvudstadsregionen och FSS gick ut med förbundets åsikt angående Sannfinländarnas ungdomsförbunds omtalade video. (faksimil svenska.yle.fi)

Det vinnande laget i debattävlingen som FSS ordnade tillsammans med Svensk Ungdom kom från Lovisa Gymnasium! Vi säger grattis till Wilma Ek, Algot Silvennoinen och Linus Willner!

#skolungdom

@turho: Bonga selfie-killen på debattävlingen! 22

Använd #skolungdom och din bild kan få synas här!

@skolungdom: Twisterdebatt på evenemanget Påverkad.

@skolungdom: Prao-Emilie var på kansliet en vecka!


Medlemmarna i Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS rf kallas härmed till årsmötet Elevriksdagen. På Elevriksdagen behandlar vi vad vi gjort under året som gått och vad vi ska göra nästa år. På Elevriksdagen väljer vi också en ny ordförande och styrelse för FSS. Dessutom diskuterar vi vilken politik förbundet ska föra under det kommande verksamhetsåret. Årsmötet inleds fredagen den 21.4 kl 16.00 och avslutas söndagen 23.4 Den detaljerade mötestidtabellen publiceras på skolungdom.fi/ forbundet/erik/erik-2017. Mötet arrangeras i Mattlidens skola, Esbo. På årsmötet behandlas ärenden som nämns i §6 i FSS stadga att ska behandlas av Elevriksdagen; bokslut, verksamhetsberättelse, beviljande av ansvarsfrihet för de redovisningsskyldiga, fastställande av förbundets medlemsavgifter, fastställande av verksamhetsplan och budget för kommande verksamhetsår, val av förbundets ordförande, vice ordförande och styrelse. Dessutom behandlas förbundets politiska program och propositioner av styrelsen. Enligt §7 i FSS stadga får du som är medlem också skicka in motioner för att påverka förbundets linje. Skicka din motion till ordforande@skolungdom.fi senast den 21.3 kl. 23.59 så att motionen kan behandlas på Elevriksdagen. Välkommen på årsmöte! Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS rf Nicholas Kujala, förbundsordförande Bicca Olin, vice ordförande Jooa Mustonen, vice ordförande Malin Lindholm, förbundssekreterare 27.2.2017 i Helsingfors

23


Välkommen på Elevriksdagen

ERIK 2 0 1 7 21-23 April ERIK är vild debatt, visioner, påverkan och fest! Här är det du som har makten att påverka hur skolan och utbildningen ska se ut i framtiden. Kom med och bestäm om hur FSS ska göra just din skolvardag bättre.

Vi ses i Esbo!

24

Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS rf

i Esbo

Läs mera och anmäl dig på bit.ly/erik2017. Deltagaravgiften är 50 euro; transport, mat, övernattning, program och lysande umgänge ingår.

Frågor? Mejl: sofia.wahlroos@skolungdom.fi Whatsapp och telefon: 045 113 2746 @skolungdom

Kaserngatan 1 D 65--66 00140 Helsingfors

FINLANDS SVENSKA SKOLUNGDOMSFÖRBUND

Ebl 1/2017  

Ebl 1/2017