Page 1

MILJÖ

3 2014-15


Finlands Svenska Skolungdomsförbund

FSS rf en partipolitiskt och religiöst obunden förening. Förbundet är stiftat den 4 januari 1921 i Helsingfors och är därmed Europas äldsta skolungdomsförbund. FSS riktar sig till svenskspråkiga studerande i gymnasier, yrkesläroanstalter, folkhögskolor samt elever i grundskolans övre klasser (åk 7-9 i Finland. FSS fungerar som studerandes intressebevakare och, precis som ett fackförbund bevakar vi den finlandssvenska skolungdomens rättigheter på regional, nationell och europeisk nivå.

Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS r.f. Kaserngatan 1 D 65-66, 00140 Helsingfors 09 644 881 kansliet@skolungdom.fi www.skolungdom.fi

Förbundsordförande Cia Laine 044 277 8669 cia.laine@skolungdom.fi

Generalsekreterare

Matilda von Essen 045 113 2746 matilda.vonessen@skolungdom.fi

Organisationssekreterare Fredrik Rönnlund 045 134 1111

fredrik.ronnlund@skolungdom.fi

Chefredaktör Emil Ehnström emil.ehnstrom@skolungdom.fi

Art Director

Caro Lassheikki caro.lassheikki@skolungdom.fi

Ansvarig utgivare Cia Laine cia.laine@skolungdom.fi

Medverkande Lea Ekblad Bruno Ekman Matilda von Essen Daniela Ikäheimo Rebecca Olin Amanda Pasanen Jannica Savander Rebecka Streng

Pärmbild och illustrationer Caro Lassheikki


För miljön! BIO

ENERGI

Se allmänna tips på s. och sätt att ändra PAPPER sina matvanor för miljöns skull på s.

4

18

Vad har vi gjort? Plast i havet s. 5 och Amanda Pasanens krönika s. 14

Finska myrar

är hotade Läs Lea Eblads artikel på s. 11-12

Saltkraft? Få svar i Språkhörnan

16

17


1

ELEVBLADET • nr 3 2014-15

Ledare

Ordförandeserien av Cia Laine

Foie Gras: Tvångssvenska

EMIL EHNSTRÖM emil.ehnstrom@skolungdom.fi

“JORDEN KLARAR SIG ALLTID”. Den frasen

har jag snappat upp någonstans men jag kan inte minnas varifrån. Ursprunget är inte viktigt utan det är innehållet. Med tanke på att vi ofta hör om den negativa effekt som människan har på miljön så är ju “Jorden klarar sig alltid” någonting man sällan hör.

MEN det är ju sant. Själva jorden kommer att

överleva. Människan kan hålla på och förorena och förstöra tills vi tar kål på oss själva genom att vi inte har något rent dricksvatten kvar eller att vi byggt upp alla odlingsmarker. Efter att människan förstört för sig själv så kommer jorden att sakta men säkert att återhämta sig. Den har inte bråttom. Den kommer att finnas i några miljarder år till. Det är vi som har bråttom. Bråttom att lära oss att leva med miljön.

JAG är skeptisk till att vi kommer att hinna ta oss

bort från jorden innan vi förstört den om vi fortsätter i samma takt som nu. Det är dags att inse att om vi vill ha kvar det vi kallar “hem” så är det dags att ge naturen lite mer respekt. Den kanske verkar lättlurad men den var här före oss och kommer att vara här efter oss. Då är det bara bäst att komma överens med den.

SÅ TA och sortera ditt skräp. Använd kollek-

tivtrafiken. Plantera ett träd. Visa att du bryr dig om gröna värderingar så att vi kan få ett större utbud av miljövänliga produkter. Dags att dra sitt strå till stacken. Kom ihåg att kasta den här tidningen i pappersinsamlingen. Efter att du läst den.


E L E V B L A D E T • n r 3 2 0 1 4 - 1 5

Ett smakprov på politik VAD gör ett lyckat evene-

mang? Skratt, nya insikter och choklad. Det tror jag är det viktigaste. Den 6–8.2.2015 var FSS på Ett smakprov på politik i Tammerfors, det första evenemanget jag har ordnat. Det var pirrigt att sitta på hostellet på fredag och vänta på att deltagarna skulle anlända. Hittar alla fram? Kommer de gilla programmet? Har jag glömt något?

JAG hade bjudit in alla till Ett smakprov. Med alla

menar jag alla partier, och då det inte bar frukt en hel bunt enskilda politiker. Mejla, ringa, och så mejla igen. Men arbetet gav resultat, och då man ser stora namn som Astrid Thors och Kimmo Sasi i programmet känns det riktigt mäktigt.

JAG var lite nervös bland annat för att vi måste gå ett

par kilometer för att ta oss från hostellet till Svenska samskolan, där vi hade vårt program. Snålblåsten på söndag morgon gav mig dåligt samvete då jag ensam tuffade iväg i min mormors bil och alla andra fick gå genom stan i motvinden. Deras väskor fick skjuts i alla fall.

TROTS mindre skavanker och spänningsmoment

gick allting bra till slut. Höjdpunkten blev som planerat debatten, eller live-valmaskinen, på söndag. Så jättefint att höra kvicka ungdomar utmana erfarna politiker i en fin diskussion. Våra kockar skrattade åt vår överdimensionerade matbudget, men med den motgången kan man leva med.

Rikdagsval inför dörren! OCH vad betyder det för

skolungdomarna i landet?

JO, ATT nu ska det röstas på beslutsfattare, i vars händer läggs makten att besluta om ny läroplan, jämlik äktenskapslag och en massa andra beslut som påverkar det Finland vi lever i. Och folk säger att politiken inte berör eller intresserar unga. MEN det är precis oss det

gäller, vårt nuvarande liv och hela vår framtid. Det bästa en ung människa kan göra är att hålla sig framme, veta vad som händer och visa att också den här generationen intresserar sig för världen, allmänbildningen och landets politiska beslut.

LITE oroväckande är också skolornas bristande

engagemang för att ordna skuggval. Att veta vad Finlands minderåriga tycker är en viktig del av beslutsfattandet i sig, en politiker med stort stöd bland icke-röstberättigade har ändå ett stort ansvar. Och då kommer vi såklart in på att om nu under 18-åringar kan rösta i skuggval, så varför kan de inte rösta på riktigt? Det har varit en hetsig diskussion i Finland överlag, men också vi i styrelsen har våra meningsskiljaktigheter. Men riksdagen ska representera folket, och om folket tänker att främlingsfientlighet är the way to go så ska vi ha en massa Sannfinnländare där. Det samma gäller ju oberoende om du är 16 eller 60.

VARFÖR är då det kommande valet så viktigt? Vi har

av Nutella som avnöjts på våfflor som stysse-Amina stekte åt oss på hostellet på lördag kväll. Nutella och sliskig burkgrädde på nygräddade våfflor, mums.

oroliga förhållanden i världen, inte minst kring vårt grannland Ryssland. Finlands ekonomiska situation ser inte bra ut och arbetslösheten stiger hela tiden. Vi har förändringar i grundlagen och läroplanen på kommande. Det är saker vi inte kan nonchalera, varken som röstberättigade eller som minderåriga.

DET var fantastiskt att vinka av trötta och nöjda delt-

SÅ LÄS på, övertala folk att gå och rösta och kämpa

MEN chokladen då? Den här gången hade den formen

agare på Tammerfors tågstation på söndagen. Jag vet att vi kommer att ha minst lika kul på ERIK!

Matilda von Essen Generalsekreterare, FSS

mot väderkvarnarna för ett Finland där alla kan trivas!

Rebecca Olin

Styrelsemedlem, FSS

2


ELEVBLADET • nr 3 2014-15

1. Vad heter fågeln som fanns på ön Mauritius ända fram till 1680-talet men som numera är utdöd?

a) Stront b) Dront c) Brontë

2. Vilken av dessa är inte en förnybar energikälla?

a) Geoenergi b) Biobränsle c) Naturgas

3. Vilket av dessa oljebolag är ryskt?

a) Neste Oil b) Gazprom c) BP

4. I vilket kärl lägger du en gammal CD-skiva?

a) Metallavfall b) Blandavfall c) Energiavfall

5. Vad är HECO en förkortning av?

a) Helt Enkelt Coolaste Ove b) Hawaiis Ekologiska Citron Organisation c) Helsingfors Elevkårsstyrelsers Centralorganisation Svar: b, c, b, b, c

! UTMANINGEN! UTMANINGEN! UTMANING

3


E L E V B L A D E T • n r 3 2 0 1 4 - 1 5

Saker du kan göra för miljön: Ät upp din mat!

Att producera mat belastar miljön och det är bortkastade pengar om du inte äter upp din mat.

Sortera ditt skräp såklart! I Finland kan man med lite möda göra en stor insats för miljön genom att sortera sitt skräp.

ENERGI

BIO

PAPPER

Ta en FSS-tygkasse istället för en plastpåse!

Använd en tygkasse istället för plastpåsar. Tygkassen håller längre och hamnar inte på soptippen.

Köp begagnat!

Behöver du en ny skjorta eller soffa? Kolla i någon second hand-butik istället för att genast gå och köpa en ny pryl. Att producera nytt belastar miljön.

Ta cykeln!

Använd så mycket du kan cykeln istället för bilen. Bussar och tåg är också ett bättre alternativ än bilen.

4


5

ELEVBLADET • nr 3 2014-15

Plast i havet

Av daniela ikäheimo

Plast i havet är ett stort problem. Även i Östersjön. Visste du att fartyg slänger 6,5 miljoner ton plast per år i havet? En vanlig plastmugg kan finnas kvar i hundra år. Plasten utgör en stor skada för miljön. Cirka en miljon fåglar och tusentals fiskar och däggdjur dör årligen på grund av plast de ätit eller fastnat i. Det tar flera hundra år för plasten att försvinna. Om den alls försvinner. Plasten bryts ner i mikroplastbitar och för att plasten ska göra det krävs det att den guppat omkring en stund i havet och utsatts för UV-strålning. De här mikroplastbitarna kan även vi människor få i oss via vattnet. Mikroplastbitarna syns inte med blotta ögat. Med åren som gått har det hamnat så mycket plast i haven att det har bildats plastöar. I Stilla havet finns en stor plastö som heter The Great Pacific Garbage Patch som är dubbelt större än Texas. De här öarna har skapats i Stilla Havet via cirkulära havsströmmar. År 2001 mätte man plastön The Great Pacific Garbage Patch och man fann 330 000 plastbitar per km². Man har försökt komma på en lösning på problemet. Det har bland annat talats om bakterier som skulle kunna äta upp plasten. Tyvärr så guppar plastön fortfarande kvar.

GYMNASIE-

BÖCKER

–15%

+ porto 2,90 €

Köp din kurslitteratur direkt från originalförlaget! Gör din beställning på sets.fi. Vi levererar hem till din brevlåda inom några dagar.


E L E V B L A D E T • n r 3 2 0 1 4 - 1 5

Från kaos till kärlek förbundsstyrelsemöte för några månader sedan var alla ganska trötta på allt. När frågan om vem som ville ta ansvar för att starta igång den regionala verksamheten igen kom upp försökte alla krypa så långt ner i stolarna som möjligt, alla försökte undvika Cias blick. På något sätt slutade det ändå med att jag och Frans, som studerar vid gymnasier i Helsingfors, fick ansvaret för Helsingfors Elevers Centralorganisation HECO. Suck, tänkte vi, men vi gick ändå till skolan, drog ihop ett gäng aktiva studerande och åkte några veckor senare tillbaka till kansliet för att sätta oss in i vad HECO egentligen gör.

ETT

SNABBSPOLA framåt ett par

månader, så blir det årsmöte. Det första ordentliga årsmötet på några år. I minnet hade vi otaliga timmar Jörn Donner-imitationer, massor av mat från Kaserntorgets Hesburger, en hel del kaffe och kex, och huvuden som var betydligt skalligare och gråare nu än några månader tidigare. Enkelt hade det inte varit att ta reda på vad HECO har gjort och ska göra, eller ens hur HECO ser ut i dagens läge. Hade vi en styrelse? När hade någon senast blivit beviljad ansvarsfrihet? Vem har namnteckningsrätten? Det var ett tidskrävande detektivarbete, men visst blev vi belönade till slut. Efter årsmötet i januari hade vi en ny styrelse. En styrelse som säkerligen kommer att få saker gjorda. Styrelsen har stora planer och resurser att förverkliga dem. Det kommer att bli ett otroligt bra år.

MITT i arbetsgruppsarbetet var

jag fullständigt övertygad om att jag inte kommer att ställa upp i styrelsevalet. Ändå gjorde jag det, och blev sekretarare på köpet. Varför? För att HECO känns som en sorts väg till lycka. HECO är lagom stort och har en lagom klar agenda, det huvudsakliga målet är att göra folk glada. Visst har HECO-arbetet haft sina tråkiga stunder, att skriva nya stadgar var inte direkt sprittande roligt, men väldigt lärorikt. Alla möten som spårade ur till allmän brainstorming om vad som går att göra i Helsingfors var lite huvudvärksframkallande, men vi skrattade så mycket att vi gick hem med värkande magmuskler. Snart är dessutom Studentmiddagen här. Jag kan inte vänta tills dagen när fyrahundra nyblivna stundenter stiger in på restaurang Pörssi och har en riktigt fantastisk kväll, och jag kan känna mig stolt över att det inte skulle ha blivit lika bra utan oss.

Jannica Savander Sekreterare, HECO

6


ERIK

En hurudan skola vill DU

ELEVBLADET • nr 3 2014-15

ha?

Elevriksdag i Kimito 24-2 6 .4 .2 0 1 5 Sista anmälningsdagen 10 .4

.2015

r ä h Det

Jag håller

t g i t k i är v

med!

Osäker på

ERIK

MINI-

7

ERIK?

I samband med Elevriksda gen 23.4.2 01 Sista anm älningsdag 5 en 10.4.20 1

skolungdom.fi

kansliet@skolungdom.fi

5


E L E V B L A D E T • n r 3 2 0 1 4 - 1 5

Dinosauriernas tid är inte förbi

7

0,5 % av finländarna röstade i riksdagsvalet 2011, 58,2% i kommunalvalet 2012, och 40,9% i EU-valet 2014. Det är katastrofala siffror. peciellt bland unga var valdeltagandet mycket lågt. Det är något som våra politiker nog är medvetna om, men förklarar bort med att unga helt enkelt är passiva nu för tiden, och fast det nog är beklagligt så finns det inte mycket man kan göra. Men är det verkligen så? I Ungdomsbarometern 2013, som hade temat delaktighet och påverkan, uppgav de tillfrågade att de största hindren för dem att påverka är tidsbrist och en saknad av meningsfulla påverkningsmöjligheter. De tillfrågade tyckte också ofta att de inte uppmuntras att delta i medborgarsamhället. Varför är det så här?

S

I

Finland har vi ett i grund och botten välfungerande skolsystem och unga är nog medvetna om sina rättigheter. Men känns det kanske inte så stimulerande att ta sig till valurnorna när riksdagens medelålder är 52 och politikerna på topposterna beter sig som det inte finns något alternativ till dinosaurieväldet? Då hjälper det säkert inte heller att nästan 60% av riksdagen är män (mycket bättre än i många andra delar av världen, men ändå). Så något måste förändras. et trista med demokrati är ju dock att saker går långsamt, och man ser sällan förändringen innan den redan är ett faktum. Men i april har vi chansen att ta ställning för mindre gubbvälde och mera vett. Det finns ungefär en miljon människor i det här landet som är mellan 18 och 29, är det inte dags att vår riksdag ska börja se lite proportionerlig ut? Så mina kära vänner och fiender, förhandsrösta kan man 8–14.4 och valdag är den 19.4. Ut med er och rösta. Och unga kandidater finns det så det räcker. Gör ett kandidattest eller fem och ta reda på vem som är din kandidat!

D

Bruno Ekman

8


ELEVBLADET • nr 3 2014-15

Grön i skolan, grön i framtiden Grön Flagg är daghemmens, skolornas och läroanstalternas program för hållbar utveckling. Mera information om Grön Flagg kan hittas här på Natur och Miljö rf:s hemsida.

ERIKA SALO

9

I VÅR skola, Källhagens skola/

Virkby Gymnasium, började Grön Flagg-verksamheten år 2010. Vi alla kom i kontakt med verksamheten under olika tidpunkter. Under våra 3 till 5 verksamhetsår har vi åstadkommit mycket. Allting har kretsat kring elevers och studerandes attityder om grönt tänkande.

VARJE läsår börjar med ett

tema som man arbetar kring under skolåret. Ett tema vi haft under vår högstadietid var vatten, nu under vår gymnasiet har vi temat påverkande och närmiljö. Under högstadiet gick arbetet ut på att man tillsammans med handledande lärare höll möten om aktuella evenemang som skulle ordnas i skolan, utanför skolan eller om exkursioner för Grön Flagggänget. Evenemangen grundades på basis av idéer som miljörådet, som det kallas, hade kommit på. Lärarna gav oss relativt fria händer men verksamheten leddes trots allt av dem. Med verksamheten vill man sträva efter att en skola får den gröna flaggan permanent, vilket betyder att denna skola kan kallas för en “grön skola”. Vi lyckades under vår verksamhetsperiod i högstadiet åstadkomma den titeln och det är både vi och skolan otroligt stolta över. Det är nämligen inte många skolor i närheten som har fått samma titel.

UNDER första året i gymnasi- i skolan gjort en miljöpolitisk och

et deltog vi inte i Grön Flaggverksamheten. Däremot har vi under första året ordnat en debatt där miljöpåverkare och företagare

deltog och svarade på våra frågor om närmiljön. Dessutom deltog vi i oktober förra året i ett evenemang ordnat av Natur och Miljö, nämligen Miljöaktionsdagarna. Det var ett givande och inspirerande evenemang som gjorde oss mer ivriga att påverka vår närmiljö. Till julen hade vi tillsammans med teatergruppen

modern version av H.C. Andersens “Den Lilla Sjöjungfrun”. Pjäsen kallades för “Sjöjungfrun” och den blev en succé. Under våren har två av oss i miljörrådet rest till Tjeckien och två till Lettland. Under dessa resor kommer vi aktivt att blogga om det som händer och det vi lärt oss via vår blog på vggronflagg.blogspot.fi. Vi ska även göra intervjuer om människors allmänna attityd om miljöpåverkande och ekologiskt tänkande i skolans närmiljö.

TVÅ av oss Grön Flagg-medlemmar

från Finland reste till Tjeckien och var där från den 1 till den 6 februari. Det har varit otroligt givande att vara en del av Erasmus + projektet. I projektet deltog tillsammans med oss länderna Malta, Tyskland, Lettland och Portugal. Temat för resan var vatten. Temaområdet behandlades genom presentationer om vattenkonsum-


E L E V B L A D E T • n r 3 2 0 1 4 - 1 5

tionen i de olika skolorna. Dessutom gjordes olika exkursioner, bland annat till Sluňákov som är ett ekologiskt center med bland annat utbildningar om miljöproblem.Vi fick en guidad rundtur och gjorde grupparbeten kring temat vatten.. Dessutom fick vi se processen för hur man tillverkar ekologisk äppelsaft i det ekologiska centret i Holstetin. Det blev därmed en rundtur genom Tjeckien. Det som gjorde att projektet kändes viktigt var att alla länderna var på olika nivåer då det gällde miljövänligt tänkande och då kunde vi inspireras av varandra. Malta hade bra tankar kring hur man förmånligt kan göra skolgången mer ekologisk medan Tjeckien hade ett mer synligt och stort Grön Flaggprojekt i jämförelse med de andra länder. Tyskland har resurser men definierade sig som “lata” då det gäller miljöfrågor, medan Finland har rikligt med kunskap om miljöpåverkande, men vi kunde bli bättre på att föra fram budskapet med vad Grön Flagg innebär. Med dessa utgångspunkter började vi tänka ut en strategi som ger Grön Flagg arbetet en god framtid i alla Erasmus + länderna.

vi får besök av de andra länderna i september. En sak är klar : I Tjeckien tycker man nu att finländare är sociala istället för tillbakadragna och det är många som hoppas på att få resa till Finland. Här på hemmafronten håller vi på att göra en plan kring hur vi kan engagera allt flera då det gäller miljövänligt tänkande. Vi strävar efter att det ska vara roligt för eleverna att delta. Roliga evenemang som Earth Hour och undersökningar kring grönt tänkande i skolan engagerar alla. Det är också viktigt att eleverna talar för de andra eleverna, det blir mera trovärdigt så, istället för att i flera timmar lyssna på någon, som visserligen kan sin sak, men som i vanliga fall är i medelåldern och talar med monoton röst.

I GRÖN FLAGG-skolorna försöker

man omvandla attityden att det är svårt för en enskild individ att påverka. Projektet ökar kunskapen om den egna omgivningen och samhället. Många säger att de märker att man inte tar hand om miljön men att man inte vet vad man ska göra. Det är inte konstigt då medier målar upp bilden att varje människa är skyldig till en miljökatastrof. Därför är det viktigt att jobba i grupp och att ta små steg mot en grönare framtid. Att plantera ett symboliskt träd på skolgården är bättre än ingenting alls. Erasmus+ motto är : “Om du kan påverka din skola kan du påverka hela världen.”

REBECKA STRENG

AMBASSADÖR

FINLAND påbörjade sitt arbete

mot en förbättring redan i Tjeckien. När vi under fredagen kom hem till Finland frågade vi våra familjemedlemmar och vänner vilket land de trodde att hade varit mest aktiv och pratsam samt kommit på nya förbättringsförslag. Det var mångar som trodde att det var Tyskland. Verkligheten var dock en helt annan. Det var nämligen vi fyra från Virkby Gymnasium som ansågs som mest aktiva under resan. För att vi använde oss av våra ord för att påverka, vi var synnerligen pratsamma och gav en bra bild av Finland för de andra länderna. Till slut blev vi till och med intervjuade av den lokala tv:n. Det är ännu oklart hur och när det, men

ÄR DU KK-AMBASSADÖR 2015? Vi söker skolungdomar som tycker att Kulturkarnevalen hör till årets höjdpunkter och vill att många fler deltar! KK-ambassadör = Du vill inspirera andra att delta i Kulturkarnevalen 2015! Du är vår kontaktperson i din skola Du delar ut informationsmaterial i din skola Du är en aktiv deltagare i sociala medier Du arbetar aktivt med att sprida ett positivt budskap om Kulturkarnevalen Du blir inbjuden till en träff med andra KK-ambassadörer från Svenskfinland Skicka din ansökan till: eva-helen@kulturkarnevalen.fi, mera info ges också av Eva-Helén. Ansökan skall innehålla: namn, ålder, skola, adress, telefonnummer och varför du vill bli ambassadör. Kulturkarnevalen 2015 arrangeras i Kimitoön den 5-8 november! www.facebook.com/kulturkarnevalen

10


11

ELEVBLADET • nr 3 2014-15

Myrskydd på hal is Finland är ett land inte bara är rikt på sjöar utan även myrar, vi är faktiskt världens myrrikaste land. Myrar är våtmarker som är viktiga bland annat på grund av sin höga och unika biodiversitet. Här trivs såväl vadare som tranor. Också många rekreationssugna friluftsmänniskor hittar myrarna och flera av våra favoritbär såsom tranbär och hjortron finns där. Myrarna fungerar dessutom som kolsänkor, det betyder att de tar upp kol ur luften och binder det. Kol finns i luften i form av koldioxid som är en av våra värsta växthusgaser, alltså en av de största bovarna bakom klimatuppvärmningen. Myrar i naturligt tillstånd hjälper oss alldeles gratis att bekämpa klimatuppvärmningen! Myrar är alltså viktiga. Samtidigt är Finland ett skogsbruksland och

väldigt mycket myrmark har dikats upp för att bli skogsbruksmark. För att vi inte ska frestas att förvandla alla våra myrar till trädåkrar eller torvtäkter, alltså att torven som finns på myrarna används som bränsle, behöver en del av myrarna skyddas. Finland har haft ett myrskyddsprogram sedan 1979 men det behöver uppdateras. I kompletteringsprogrammet för 2013-2014 var det tänkt att 100 000 hektar ny myrmark i södra Finland skulle skyddas. Denna myrskyddskomplettering skulle vara mycket viktig då myrskyddet i södra Finland är bristfälligt och stora delar av de redan nu hotade myrarna riskerar att försvinna helt och hållet om inget görs. Som tur är har någonting gjorts. Myrskyddets kompletteringsplan har utvecklats i många år och av många parter. Nu var programmet äntligen klart att tas i bruk, i slutet av år

Av lea ekblad

2014. Som en bomb meddelade vår nya, inte alldeles insatta miljöminister, Sanni Grahn-Laasonen, i sista valete att programmet skulle tillbaka till utvecklingsstadiet. På målrakan. Efter att massvis med experter gjort flera årsverken för att garantera att just de myrar skyddas som ger bästa


E L E V B L A D E T • n r 3 2 0 1 4 - 1 5

möjliga nytta. Ministern motiverade detta med att det behövs mer frivillighet i skyddet. Ministern ansåg att markägare ska ha rätten att förstöra sina myrar om de så vill. Med andra ord kan en myr med flera ägare inte skyddas även om merparten av ägarna är med på denna idé. Detta för att den enskilda ägaren ska få bestämma själv om hen vill förstöra sin del av myren. Det är i och för sig trevligt att Grahn-Laasonen jobbar för den enskilda individens rättigheter men då merparten av ägarna är för skyddet och bristen på myrskydd kommer att resultera i en ekokatastrof som kommer att påverka alla, inklusive den enskilda myrägaren, kan vi kanske tänka på det kollektivt bästa i det här fallet. Programmet var uttryckligen uppgjort så att så många som möjligt skulle vara nöjda med det. Genom att ifrågasätta

12

experterna har samlingspartiet försatt myrskyddet i en svår sits. Faktum är att pålästa forskare ofta vet mer om sitt expertisområde än politiker som måste veta lite om allt. Samlingspartiet och Grahn-Laasonen har motiverat sina beslut med att frivillighet är viktigt. Ändå tvångsinkasserar staten varje år mera mark för att vägar ska byggas, detta har Samlingspartiet snyggt lyckats sopa under mattan. Frivilligheten som miljöministern förespråkar verkar vara ett svepskäl för att myrmarken ska kunna exploateras. Av allt detta kan man konstatera att Samlingspartiet i en tid då naturskydd blir bara viktigare inte ska tilldelas en post som miljöminister, naturskydd är inte partiets högsta prioritet. I framtiden kunde posten till exempel ges till den som den passar bäst?

BILDER CAMILLA EKBLAD

DELA DIN VÄRLD, DU BLIR INTE ENSAM. KOM SOM DU ÄR. Krisjouren för unga erbjuder professionell samtalshjälp för 12–29-åriga ungdomar, unga vuxna och deras familjer. Servicen kostar inget och är konfidentiell.

I VILKA SITUATIONER KAN VI HJÄLPA? problem i familje-, par- eller övriga människorelationer

nedstämdhet eller depression panik- eller ångestkänslor ensamhet eller sociala svårigheter självdestruktiva tankar

tankar relaterade till självkänsla eller självförtroende svårigheter i relation till ätande

funderingar som gäller sexuella frågor stress som hänför sig till studier eller arbete

oförklarligt psykiskt illamående oro för framtiden eller olika former av rädsla

plötsliga krissituationer eller traumatiska upplevelser

vilken annan orsak som helst

krisjourenforunga.fi FB: krisjouren för unga IG: nuortenkriisipiste

Krisjouren för unga, Albertsgatan 33, Helsingfors. Jourtelefon 045 3410 574. Ring under jourtid eller kom på jourbesök tis-tors kl. 11-13. Du kan också skicka e-post till adressen krisjouren@helsinkimissio.fi.

#deladinvärld


13

ELEVBLADET • nr 3 2014-15

Kulturtips!

Det finns massor med film, litteratur och musik som handlar om miljön på ett eller annat sätt och för att du ska veta var du ska börja så kommer här ett par tips.

The Day after Tomorrow Filmen för dig som gillar action och hollywood. Filmen handlar om hur klimatförändringen och i filmen drabbas jorden av en ny istid. Den är en tankeväckande och skrämmande katastroffilm men man bör hålla i baktanken att den är rejält dramatiserad och att det inte är någon dokumentär.

An inconvenient truth An inconvenient truth är egentligen ett föredrag av Al Gore, som kanske är mest känd som politiker i USA samt nobelpristagare. I filmen berättar han om hur klimatförändringen fungerar och filmen har fått stor inverkan på resten av världen och ökat vetskapen om klimatförändringen. Det kan ändå vara värt att dubbelkolla all fakta för filmen kom ut 2006 och mycket har ändrats sedan dess.

Sarasvatin hiekkaa

Crash Course: Ecology

En finsk bok som man kan läsa om man är tycker det är fascinerande att läsa om jordens framtid. Boken är skriven av Risto Isomäki och den är en ekologisk triller. Handlingen utspelar sig på 2020-talet i en värld där klimatförändringen fått drastiska följder. Är du ingen hejare på att läsa så kan det glädja dig att det kommer att komma en film av romanen regisserad av Aku Louhimies.

Det finns massor av med kvalitativa videon på internet och en av mina personliga favoriter är Crash Course. Det finns om historia, astronomi, biologi och faktiskt också ekologi. Serien om ekologi har tolv avsnitt på cirka tio minuter. Videorna är fartfyllda och roliga att se på! Man kan få flera timmar att gå genom att bara titta på roliga och intressanta videor på Youtube. Kolla också in de andra serierna och Scishow som görs av samma Youtubare.


E L E V B L A D E T • n r 3 2 0 1 4 - 1 5

Naturen och Människan - när skildes de åt?

V

ad innebär natur för dig? Skogar, busksnår, sjöar, djur, grönska och orörda marker kanske? Är du i naturen när du sitter i skolan på lektion? Räknas det som natur, då du tar en joggingtur i centralparken? Är naturen något som är aktuellt i din vardag, eller något avlägset du ibland besöker under somrarna på sommarstugan? en moderna urbaniserade människan vet ibland inte hur hon borde förhålla sig till naturen. Regnskogar huggs ner i fattiga länder, vattendrag förorenas och klimatförändringen förändrar artbeståndet där någonstans långt borta. Där någonstans i naturen. Vi är medvetna om alla dessa hemskheter som människan gör mot naturen, men det känns kanske lite avlägset ändå. iss är det hemskt då naturen förstörs, men det påverkar ju inte oss direkt. Eller gör det det? änniskans historia på den blåa planeten är kortare än de flesta andra organismers som vi känner till. Vi är nykomlingar jämfört med t.ex. sköldpaddor. Men vi har redan glömt det. I vår allt snabbare fram-marsch, vi kallar ”utveckling”, har vi glömt bort något väsentligt. tt det inte finns något som skiljer åt människan och naturen. Vi går alla under begreppet ”natur”. Vi styrs alla av exakt samma naturlagar som precis allt annat här på planeten. Vi är faktiskt beroende av träd som producerar syre, rena vattendrag som tillför oss dricksvatten, ren luft som vi kan andas

D

V M A

V

och ett passligt klimat att leva i. attendrag och luftrum förorenas inte av sig själva, artbeståndet utarmas inte av sig självt. Det är någon som förorenar, någon som släpper utsläpp och någon som använder mer av planetens resurser än den skulle behöva. Det är inte bara Greenpeace-aktivisternas sak att bry sig om att våra glaciärer smälter. Det är inte bara ”hippinas” sak, att värna om att det finns tillräckligt med träd för att producera syre för hela jordens befolkning. I det långa loppet påverkas vi alla. å när du nästa gång tänker på naturen där du ligger i soffan och ser på en naturdokumentär om Amazonas regnskogar, påminn dig själv om att du också i den stunden befinner dig i naturen. Naturen, som omfattar en enorm mångsidig biosfär, vars funktioner du, liksom alla andra organismer, är beroende av. Naturen, vars lagar gäller också dig. Naturen, som är en del av dig, vare sig du lät varenda glaciär smälta, hugga ner alla träd, förorena alla luftrum, eller inte gjorde det. Du är beroende av naturen, men naturen är inte beroende av dig. roa dig inte över att naturen förstörs. Den blåa planeten klarar sig nog. Oroa dig över människan, som efter en så kort vistelse på denna planet redan håller på att förstöra allt för sig själv.

S

O

Amanda Pasanen

14


15

ELEVBLADET • nr 3 2014-15

Guld och silver?

av Daniela Ikäheimo

Jag tog ett steg tittade mig omkring runt omkring mig ett grått dystert flimmer

i nyheterna stod det om guld och silver

varför skickas alla bort då vart finns alla jobb då

fan ta dig nyheterna.


E L E V B L A D E T • n r 3 2 0 1 4 - 1 5

Emils språkhörna

Ozon

Man talar ibland om ozon, ozonlagret och ozonhål och det verkar ju skrämmande. Tänk att ha hål någonstans uppe i skyn. Ozon är egentligen en gas. I övre atmosfären finns det ett lager av ozon som skyddar människor och djur från att få en överdos av UV-strålning. Utsläpp från bland annat industrier har påverkat ozonlagret och det har blivit tunnare. Det har i sin tur lett till att det vid polerna har uppstått så kallade ozonhål. Ordet ozon kommer från grekiskans “ozein” som betyder “att lukta”. Ozon har nämligen en distinkt lukt som bland annat uppkommer i samband med åska. Så nästa gång det blixtrar till ska ni se till att ha näsborrarna redo.

*sniff sniff* Eutrofiering

Ett annat ord för eutrofiering är övergödning. Då man släpper ut för mycket växtnäringsämnen i marken eller i vattendrag så uppstår övergödning. Då ett vattendrag är eutrofierat så växer det lätt så mycket alger och andra växter att hela sjön kanske växer igen och övergår så småningom till att bli en våtmark! Ordet Eutrofiering är ett lånord från tyskans eutrofierung

Superorganism

En superorganism låter som någonting man läser om i serietidningar. Man hittar ändå superorganismer på helt andra ställen. Till exempel i skogen! En superorganism är en stor grupp organismer som är beronde av varandra. Ett vanligt exempel på en superorganism är till exempel myrstacken eller korallrevet.

Saltkraft

En ganska okänd förnybar energikälla är saltkraften. Simplifierat så kan man säga att det uppstår energi när man blandar saltvatten med sötvatten. I Norge har man forskat i detta och man har också byggt ett saltkraftverk söder om Oslo. Ännu har inte saltkraften slagit igenom ordentligt men kanske vi i framtiden kommer att ha många saltkraftverk!

16


ELEVBLADET • nr 3 2014-15

Earth hour - släck lampan!

Av emil ehnström

Snart är det igen dags för Earth Hour. Jordtimmen. Den 28 mars klockan halv nio släcker hela världen lampor som en solidaritetsakt för miljön. I år ordnas Earth Hour för nionde gången. Det är Världsnaturfonden WWF som ordnar Earth Hour. Första gången ordnades den år 2007 i Australien. Efter det har den vuxit till sig och i år deltar över 160 olika länder. Många kommuner och städer deltar i Earth Hour och också en del statliga byggnader släcker belysningen. Naturligtvis så löse vi inte alla problem med klimatförändringen genom att släcka belysningen en timme om året men kampanjen påminner oss om att vi faktiskt kan göra en skillnad om vi verkligen vill. Världen skriker efter mer energi och det bygg hela tiden nya kraftverk världen över. Om vi sparar på energin så kan vi minska på energibehovet och samtidigt fokusera på att skaffa fram ekologiskt hållbara lösningar och inte använda oss av fossila bränslen. Så släck lampan den 28 mars och mys i mörkret. Läs en bok i stearinljusets sken eller gå ut på gården och se på stjärnhimlen en timme. Och tänk på vad du kan göra för miljön.

WWF PAKISTAN

17


E L E V B L A D E T • n r 3 2 0 1 4 - 1 5

Hur ska man äta miljövänligt?

Använd lokala produkter

Att köpa närproducerat är oftast mer miljövänligt än att köpa produkter som är odlade på andra sidan jordklotet.

Använd ekologiskt odlade produkter

Köp ekologiska varor, fastän det i många fall är dyrare än den motsvarande produkten som inte är ekologisk. Kolla om produkten är miljömärkt. Det finns massor av olika märken med olika betydelser, men man kan försöka leta efter Svanmärket, “luomu”-märket och “Gott från Finland”-märket.

Kolla in skogen

Gå ut i skogen och plocka bär och svamp. Mer miljövänligt än så blir det inte. Skogen erbjuder goda bär som man kan göra till exempel sylt på och och mumsiga svampar som blir gott i många olika former.

Odla själv

Du kan odla kryddor och grönsaker i trädgården eller på balkongen. Dessutom så smakar det mycket bättre när man själv odlat sin mat.

Återvinn förpackningar

Tomat, Finlan

d

1,20

Ta inte en plastpåse då du köper tomater utan lägg dem bara på vågen och lägg dem i en egen tygpåse. Kom ihåg att återvinna alla förpackningar du köpt. Det mesta går att sortera eller återvinna med lite extra möda.

Gå eller cykla till butiken

Kom ihåg att färden till matbutiken också kan vara miljövänlig. Gå eller cykla så får du motion och sparar på miljön.

18


19

ELEVBLADET • nr 3 2014-15


E L E V B L A D E T • n r 3 2 0 1 4 - 1 5

Vill du belöna Svenskfinlands bästa elevkår?

Nominera din favoritkår till elevkårspriset

Sänd din motivering per e-post till

matilda.vonessen@skolungdom.fi

20


21

ELEVBLADET • nr 3 2014-15

Ebl 3/2014-2015  

Ebl 3/2014-2015