Page 1

KU LT UR

2 2014-15


Finlands Svenska Skolungdomsförbund

FSS rf en partipolitiskt och religiöst obunden förening. Förbundet är stiftat den 4 januari 1921 i Helsingfors och är därmed Europas äldsta skolungdomsförbund. FSS riktar sig till svenskspråkiga studerande i gymnasier, yrkesläroanstalter, folkhögskolor samt elever i grundskolans övre klasser (åk 7-9 i Finland. FSS fungerar som studerandes intressebevakare och, precis som ett fackförbund bevakar vi den finlandssvenska skolungdomens rättigheter på regional, nationell och europeisk nivå.

Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS r.f. Kaserngatan 1 D 65-66, 00140 Helsingfors 09 644 881 kansliet@skolungdom.fi www.skolungdom.fi

Förbundsordförande Cia Laine 044 277 8669 cia.laine@skolungdom.fi

Generalsekreterare

Matilda von Essen 045 113 2746 matilda.vonessen@skolungdom.fi

Organisationssekreterare Fredrik Rönnlund 045 134 1111

fredrik.ronnlund@skolungdom.fi

Chefredaktör

Emil Ehnström emil.ehnstrom@skolungdom.fi

Art Director

Caro Lassheikki caro.lassheikki@skolungdom.fi

Ansvarig utgivare Cia Laine cia.laine@skolungdom.fi

Medverkande

Michaela Andtbacka Lea Ekblad Bruno Ekman Matilda von Essen Siri Fagerudd Petter Forsskåhl Daniela Ikäheimo Emilia Jansson Rebecca Olin Rebecka Streng

Pärmbild och illustrationer Caro Lassheikki


Siri Fagerudd funderar över svenska och svenska

så nära, men

8

så långt ifrån

Kulturkarnevalen! Se bildkollaget s. 17-20, bilder tagna av Michaela Andtbacka

På besök i Finland

5 9 och

Intervjuer av Emilia Jansson och Lea Ekblad

Skulle det få vara lite daggmask?

14

4

KULTUR

UTAN KOSTNADER


1

ELEVBLADET • nr 1 2014-15

Ledare

Ordförandeserien av Cia Laine

Finsk Kultur: Den magiska åldersgränsen för kunskap

EMIL EHNSTRÖM emil.ehnstom@skolungdom.fi

I DETTA nummer har vi valt att fokusera på

kultur. Ni kan läsa om funderingar kring vår finländska matkultur och om hur det känns att komma till ett kallt, tyst och mörkt land med bisarr humor och svarta karameller.

DET känns fint att så många av skribenterna kan dela med sig av kulturella upplevelser som inte bara involverar den egna kulturen utan också andra. Det finns alltid någonting nytt som man kan lära sig av andra kulturer. Man blir också glad och förvånad över likheter. Tänk att både jag och killen från Indonesien vet att den roligaste karaktären i tv-serien Friends är Chandler. VI FÅR också höra om kulturchockar av en fin-

ländare i Göteborg som nätt och jämt klarar sig bland alla knäckebröd och köttbullar. Köttbullar låter ju gott tänker du nu. Javisst men köttbullar gjorde på gräshoppor? Bläddra lite framåt och läs om en skribent som filosoferar om gräshoppor som mat.

SIST men inte minst hoppas jag ni njuter

av att se på lite bilder från den spektakulära Kulturkarnevalen som i år gick av stapeln i Vasa!

Låt vuxna prata nu. Det här är en vuxendiskussion.

Nåh Janne? Dags att ge sig till valurnorna. Vilket parti har du tänkt rösta på? Vad tycker du om regeringens proposition, som remitterades till förvaltningsutskottet, till kommunallag?


E L E V B L A D E T • n r 1 2 0 1 4 - 1 5

En tygkasse hit eller dit 5.11.2015,

Helsingfors. Kansligolvet syns knappt bland staplarna av plastpåsar och pafflådor. Kaffekokare, yogamattor, you name it. Snart ska hela karnevalen packas in i en paketbil, och så bär det av till Vasa.

6.11.2015,

incheckningsdisken. Några staffisar står och plockar med de fina t-skjortorna och kassarna för att allting ska gå så smidigt som möjligt då deltagarna börjar anlända. I år är

KASSEN en vacker grå med den nydesignade logon

i vitt. En sådan ska jag plocka åt mig, trots att det minsann inte råder någon brist på tygkassar där hemma. Det hör ju ändå till.

MEN nu måste jag fokusera, i år ska jag koordinera

incheckningen. Snart anländer 500 ungdomar med sina stora väskor och sovsäckar, entusiasm och kulturkarnevalsglädje. Ni som har upplevt det vet, att det oundvikligen blir lite kaotiskt. Alla ska hitta en sovsal och jag ska försöka dirigera staffisarna att hjälpa dem. Tur att jag har en egen walkie-talkie.

DELTAGARVALLANDET går riktigt smidigt, enligt

mig åtminstone. (Frågar du de duktiga staffisarna får du kanske ett annat svar.) Då kan karnevalen sätta igång på riktigt och för mig som en av arrangörerna betyder det arbetsuppgifter av alla de slag. En labbledare behöver en stor svart sopsäck, en deltagare har missat lunchen så jag skaffar fram en banan.

SÅ GÅR de fyra karnevalsdagarna snabbare än

någonsin. Snart sitter jag på bussen hem bland trötta, lyckliga deltagare. När jag kommer hem inser jag någonting fattas. Jag fick aldrig med mig en tygkasse.

NÅGRA veckor senare sitter jag på Lilla caféet på

Söder i Stockholm och snyltar någons trådlösa nät för att kunna skriva den här kolumnen. Samtidigt följer jag med demonstrationen för en jämlik äktenskapslag i Finland. Brevid mig har jag den enda tygkassen jag behöver. Tahdon 2013!

Matilda von Essen FSS generalsekreterare

Isär och ihop samtidigt SOM styrelsemedlem reser

man omkring i Finland en hel del. Man får uppleva olika delar av Finland och förstår bättre hur olika vi egentligen är inom vårt land. Helsingfors verkar t.ex. som en mer hektisk plats där folk är överallt och skyndar sig jämt, medan t.ex. Vasa är en lugn stad där man inte verkar ha bråttom utan allt sker i sinom tid. Exemplen är otaliga, men man finner ändå vissa likheter bland alla olikheter.

FINLÄNDARE nästan överallt (utom möjligtvis på

landsbygden) har en klar ”mind your own business”-attityd. Som sträcker sig över nästan hela Finland. Om du inte stör mig så stör jag inte dig. Ett undantag för detta är möjligtvis Åland. De få gånger jag har varit där så har folket verkat mycket mer öppet och inte lika tystlåtet som i resten av Finland. När jag sett vilsen ut har någon alltid kommit och frågat om de kan hjälpa. Detta är ju trevlig omväxling men själv har jag inte mycket emot den finska attityden heller.

ÄVEN om Finländare i allmänhet håller sig för sig

själva, samlas man ändå ibland och har det roligt tillsammans. Även om man från början aldrig hade sett den personen man sitter och pratar med, kan man ändå förenas som finländare vid vissa högtider eller andra speciella evenemang (t.ex. sport eller andra tävlingar där Finland deltar). Detta även över stadsgränser. Det jag tycker är intressant är att det under ett sådant evenemang inte längre spelar någon roll om du kommer från Närpes, Borgå eller till och med Lappland, du är finländare. Det är antagligen det bästa med att vara från Finland. Trots kulturella skillnader, är vi ändå ett folk. Vi är finländare. Och vi är stolta över det. (Plus att vi är finlandssvenskar, ännu bättre.)

Petter Forsskåhl FSS vice ordförande

2


ELEVBLADET • nr 1 2014-15

1. Flamenco är

a) Ett hårdrocksband b) Ett flamländskt företag c) En dans

2. Vilka av dessa jobbar på en teater

a) Sufflör b) Sufflé c) Sufflett

3. Vem är en känd bildkonstnär?

a) Leonardo da Vinci b) Leonardo DiCaprio c) Leonard Cohen

4. Vilken är en musikterm?

a) A cappella b) Cappricciosa c) Al dente

5. Vad kallas “konsten att skriva vackert”?

a) Kalligraffiti b) Kalligrafi c) Kaliningrad

6. Vilken är en stilinriktining och epok?

a) Badrocken b) Barocken c) BarrRocken

Rätt svar: c, a, a, a, b, b

! UTMANINGEN! UTMANINGEN! UTMANING

3


! r u t l u k Gratis

E L E V B L A D E T • n r 1 2 0 1 4 - 1 5

Hela tiden Museum för modern konst: Kuntsi (Vasa) Fritt inträde om man är under 18 år

4.12.2014 - 11.1.2015 Konstutställning: På den blåa planeten (Observatoriet i Åbo)

4.1.2015 - 8.1.2015 Ljusevenemang: Lux Helsinki (Helsingfors) 13-28.2.2015 Konstutställning: VNF visar upp elevarbeten (Galleri Fokus, Karis) 14.3.2015 Bokevenemang: Kirjakekkerit (Galleri Fokus, Karis)

24.2.2015 Blåskonsert: JubileumsYra (Sellosalen, Esbo)

4


5

ELEVBLADET • nr 1 2014-15

Från Korea till Finland Det första intrycket av Finland som So Young Suh fick då hon steg av planet en kylig aprilmorgon i Helsingfors var kanske inte det bästa. AV NÅGON anledning fick hon

lust att köpa en glass och letade snabbt fram en butik på HelsingforsVanda flygplats. Smaken som hon ville ha var cola och köpte då en svart glass eftersom all glass i Korea som har svart färg där smakar cola. Men då hon smakade på vad hon köpt insåg hon snabbt att något var fel – glassen var det äckligaste hon någonsin ätit. På glasspappret stod det ”Salmiakki” men det förstod inte So utan ville bara spy av smaken. - Det var ganska roligt hur glassen är mitt första minne från Finland med tanke på att jag knappt minns något annat från de första veckorna här.

DET var för två år sedan som So

flyttade från Korea till Finland med sin familj. Hennes pappas jobb hade beslutat sig för att skicka honom till norra Skandinavien, så familjen hade inget annat val än att packa ihop sina saker och bege sig till ett land de inte visste något om. So hade själv läst en artikel om hur alla finländare är väldigt blyga och inte talar så mycket, så hon var livrädd över att börja i en ny skola och inte få några vänner. Början av deras tid i det nya landet gick bra fastän övergången från en kultur till en annan inte var den lättaste, det finns mycket som skiljer åt Korea och Finland och det blev många kulturkrockar för deras familj. - Den största skillnaden mellan

Korea och Finland är defintivt skolan. Om jag gick i gymnasiet i Korea skulle jag börja skolan tjugo över åtta på morgonen. Officiellt skulle skolan sluta klockan fyra men jag skulle ändå stanna kvar i flera timmar i byggnaden och studera på egen

Oftast kommer en vanlig gymnasieelev hem ungefär två på natten - SO YOUNG SUH hand, berättar So och förklarar hur man får anmärkning om man går hem efter fyra eftersom tiden efter skolan skall användas till att studera vidare – om man inte stannar missar man mycket och blir efter sina skolkamrater. Dessutom påverkas betyget vilket gör så att alla stannar kvar. Det kanske inte låter så farligt att bli några timmar kvar i skolan men efter klockan tio på kvällen då ”läxläsningsstunden” tagit slut far

man inte hem. Då åker man till olika akademier där man har en tutor och får studera lite till i de ämnen man vill bli ännu bättre på. Oftast kommer en vanlig gymnasieelev hem ungefär två på natten och får därför för det mesta under sex timmar sömn varje natt.

DET låter ganska sjukt men för So

och flera andra koreaner är det deras vardag. Man har inte tid för någon annat än läxor och skolarbeten. Om man vill bli bra på någon sport väljer man istället att fokusera på sporten och inte studera. Men då måste man verkligen satsa och dessutom vara bra. Då det blir dags för prov i skolorna i Korea (i gymnasiet har man ett stort prov varje november) sätter man in en ännu högre växel och om man har tur får man kanske tre timmar sömn på nätterna... - Alla mina kompisar tycker det är orättvist att jag har så mycket fritid men jag tycker det bara är roligt. Nuförtiden får jag ungefär åtta timmar sömn och har tid att umgås med vänner, jag förstår verkligen


E L E V B L A D E T • n r 1 2 0 1 4 - 1 5

inte hur jag klarade av skolan då jag bodde i Korea.

SO ÄR glad att hon bor i Finland och

får ta del av vår kultur. Hennes pappa kommer hem fyra-fem tiden som de flesta vanliga finländare (i Korea kom han hem ungefär tolv på natten) och hennes familj umgås mycket med varandra. På sommarlovet åkte hon till Korea och studerade då med en tutor men fick ändå njuta lite av sommaren. Om hon bodde i Korea skulle hon bara ha haft fyra veckor sommarlov och ändå spenderat all sin tid i skolan under lovet – nu hade hon en chans att vila upp sig inför skolstarten.

DÅ JAG frågar So om K-pop och

hur deras hängivna fans klarar av att följa sina älsklingar landet runt och gå i skola på samma gång, rycker hon på axlarna och ser frågande ut. - Jag tror inte de studerar, det är helt omöjligt. Men jag vet inte, jag är så van vid att koncentrera mig på skolan. Jag har alltid studerat, det har mina vänner också gjort.

FINLAND är hennes nya hem

och här tänker hon stanna tills hon gått ut gymnasiet. Sedan bär det av någon annanstans men hon vet inte ännu vart. Kanske det blir Korea eller så beger hon sig till USA, men det får framtiden visa.

EMILIA JANSSON

Patetiska Pippirasister

S

VT:s nyutgåva av tv-serien ”Här kommer Pippi Långstrump” från 1969 väckte för någon månad sedan häftig debatt i vårt västliga grannland. Orsaken var att SVT, med tillstånd av Saltkråkan AB (bolaget som förvaltar Astrid Lindgrens verk) valde att klippa bort sekvenser och ord som kan uppfattas som rasistiska. Pippis pappa är inte längre negerkung och en scen där hon imiterar en kines, genom att dra i ögonvrårna och säga “tjingtjong pingpong”, klipptes bort. ör varje vettig människa låter det här som fullkomligt triviala ingrepp för att anpassa en gammal serie till ett modernt samhälle. Men eftersom världen tyvärr inte bara består av vettiga människor väckte det här en sällan skådad storm. En armé av kränkta debattörer mobiliserades på nolltid med fickorna fulla av påståenden om censur och uppdämnd kränkthet över att man inte får säga negerboll längre. Avpixlat, en charmerande ”nyhetssida” som har anklagats för att ha en rasistisk och nynazistisk agenda, fler gånger än man kan räkna på sina fingrar och tår, publicerade en artikel där det hela kallades för en ”PK-slakt” medan mera moderata debattörer använde ”det var okej att säga neger 1969”-argumentet. Och där slår de huvudet på spiken, fast tyvärr fel spik då. DET VAR HELT OKEJ ATT SÄGA NEGER 1969. Martin Luther King Jr använde själv ordet neger i sina böcker på 1960-talet. På 1960-talet ansågs ordet neger inte vara kränkande. PÅ 1960-TALET. På 2010-talet däremot ser världen helt annorlunda ut.

F

Ordet har tagits över av rasisterna, och då ska respektabla människor inte längre använda det. är stormen först blåste upp var de upprördas främsta argument saker i stil med ”vad skulle Astrid ha sagt?”. En rätt så pinsam knäpp på näsan blev det alltså när det dels kom fram att Astrid Lindgren år 1970(ett år efter att serien i fråga sänts) i en intervju uttryckligen sade att det var ”idioti” att kalla Pippis pappa som hon gjort, och sedan att hon 1992 godkände att ett teatermanus gjorde Pippis pappa till kannibalkung. Då låtsades ju förstås rasisterna (för det är vad de är, dessa kränkta) inte om att de någonsin hade försökt använda Astrid Lindgrens spöke som slagträ. vslutningsvis kan jag ändå säga att det är tur att debatten kan handla om sådana här småsaker här i norden, och inte huruvida man som polis kan skjuta obeväpnade svarta tonåringar sex gånger och inte ens åtalas.

N A

Bruno Ekman

6


7

ELEVBLADET • nr 1 2014-15

en kreativ framtid?

Vad tänker du då du hör ordet kreativitet? Ser du kanske framför dig en framgångsrik konstnär eller din kompis som är väldigt bra på att rita? Det är nämligen vanligt att koppla ihop kreativitet med en viss typ av konstform. Kreativitet som begrepp sammanfattar dock mycket mera, inte bara all konst och kultur utan även ditt tankesätt. Man kan säga att allt omkring dig är slutresultatet av någon annans kreativa process. Det är förståeligt att begreppet under flera tillfällen har försökts begränsas, då det är så svårt att tolka. “What is art anyway?” är frågan som bland andra Georgia O’Keeffe ställt, det kan man säkert fundera på så länge konsten finns. Kreativitet är alltid känslor och tankar uttryckta i en mer komplicerad form än att uttala sig direkt om sina åsikter muntligt. Kreativitet kan anses som den icke-verbala kommunikationen då det gäller uttryckande av jaget. I en bok, en del av kulturen och kreativiteten, gömmer sig t.ex. något större bakom orden, ett betydelsefullt meddelande som bara kan hittas genom att läsa mellan raderna. Det spelar ingen roll vad man klassar som kreativt. Många goda och uppfinningsrika tankar har ofta varit ett misstag, eller egentligen en snilleblixt. Albert Einstein fick se framför sig sin banbrytande relativitetsteori som en aha-upplevelse som senare skulle utvecklas eftersom Einstein snabbt märkte att den var bristfällig.

Detta visar på ett utmärkt sätt att en idé aldrig från början är perfekt och varken behöver vara det heller, eftersom idéer senare kommer att utvecklas, detta är med korthet en beskrivning av den kreativa processen. Einstein är även ett bra exempel på att kreativitet är en annan form av intelligens, Einstein var aldrig en strålande skolelev, men inombords levde hans unika tankar, den annorlunda delen av liv som till slut gjorde honom till en mycket framgångsrik person. Kreativitet är som sagt ett udda begrepp, men kreativiteten kan utvecklas, precis som vilken annan talang. Konstnären Pablo Picasso sade under sin livstid att alla barn är kreativa, men att vuxna ser världen alltför logiskt och rationellt. Orsaken till att kreativiteten minskar ju äldre vi blir ligger i skolan. Skolan är till för att lära, men skolan kan alltid förbättras. I skolor runt omkring i världen lär man ut mer konstnärliga ämnen, men det man ännu inte fullständigt bemästrat är hur man ska kunna göra en bra kombination teori och konstnärlighet i undervisningen. Varför borde vi göra undervisningen mera kreativ och inspirerande? För att framtidens arbetsmarknader kräver banbrytande idéer och annorlunda tankestrategier, faktan igen behövs som stöd och uppbyggande för din idé, utan fakta skulle du inte kunna utveckla din idé, men enbart med fakta och utan kreativa lösningar kommer man inte framåt med sin idé och då gör man lätt på det sättet som man brukar, vilket gör att ingen utveckling sker. Sanningen med kreativitet är att man kan dra nytta av det i varenda ett yrke på något sätt. En polis kan använda

Av REBECKA STRENG

sig av kreativa lösningar vid spårningen av brottslingar och en lärare kan göra undervisningen mera mångsidig och rolig med hjälp av kreativitet. Kreativitet och kultur är mångsidiga begrepp i vilka vår framtid reflekteras. Använd dig av dina påverkningsmöjligheter och gör din skola till det du vill att den ska vara. Kanske förstaklassister i framtiden får skriva sitt alfabet med en grön färgpenna, istället för blyertspenna, om inte datatekniken helt och hållet tagit över förstås.


E L E V B L A D E T • n r 1 2 0 1 4 - 1 5

Bland infödingarna

E

fter gymnasiet visste jag att jag ville bort. Bort från staden jag bott i nästan hela mitt liv, bort från skolan jag i tolv år gått i, bort från ankdammen ett tag. Bort från rollerna jag tagit på mig genom att ha låtit mig formas av i stort sett samma klasskamrater under en alltför lång tid. Därför siktade jag in mig på något så banbrytande som – Sverige. Liksom ungefär 70 % av mina finlandssvenska kamrater. Jag har nog aldrig hört så många olika finlandssvenska dialekter under en dag som då jag gick om kring i Stockholmsgallerian en höstlovsmåndag. Mina österbottniska öron lystrade direkt då jag klev in och möttes av avgrundsvrålet: ”JAANET, SKÅÅD, TOKI KAFI ME PUMPASMAK Å ALLT MÖJLIGT KLARAR DI NOO AV JIER, MEN NA GRIISAR HITTAR MAN ITT!”
 ag hade bott i Sverige i flera perioder tidigare, men aldrig mer än några månader. Nu blev jag antagen till en teaterskola i Göteborg, vilket band mig till landet i nästan ett år. En nordisk folkhögskola, där elever från alla nordiska länder frodas och knyter band bland obligatoriska soffgrupper från IKEA och prydligt staplade knäckebrödshögar bredvid mystisk mesost. En djungel av nästan sjukligt sociala kaviar-Kalle-kloner med näpna små näsor och stilrena svarta second hand-kappor i ull. Typ. ågon kulturkrock hade jag absolut inte väntat mig. Sverige var ju minsann bekant för mig. Jag var beredd på en odramatisk, snabb omställning till den något mer... rikssvenska livsstilen. Ack, så naiv jag

J

N

D

var i min ungdoms vår. et första klart avvikande beteendet mötte jag på SJ:s snabbtåg, i form av en vänlig konduktör. Hans milda uppsyn tedde sig ytterst exotisk i mina ögon. En effekt av att ha tillbringat merparten av mitt liv i ett land där ett spontant leende av en främling snarare är oroväckande än uppmuntrande. en andra chocken mötte mig på slutstationen – Göteborg. Jag hann knappt samla mig efter resan innan jag på pressbyrån återigen slungades in i ett tillstånd av total disorientering. Godishyllan. Den tornade mäktigt upp sig mot västra Götalands blåa skyar. Där fanns allt från geléhallon till sega råttor och nougatpyramider. Och då hade jag inte ens sett chokladhyllorna. Och där var fullt med folk! Det tycktes vara socialt acceptabelt att impulsköpa ett halvt kilo lösgodis en tisdag förmiddag. Utan att skamset möta en Halpa-Halli-praktikants dömande blick vid kassan. Jag kände ren lycka då en varm våg strömmade genom mig där jag stod och iakttog utbudet (kan i och för sig också ha berott på den vinterjacka och stickade tröja jag så ambitiöst klätt mig i trots augustivädret, van med det Österbottniska klimatet). en det mest oväntade hindret mötte jag i språket. Då jag bad internatföreståndaren hjälpa mig höja värmen på rummets batteri såg hon på mig som om jag frågat henne om närmaste faxapparatmaskin. Det tog ett bra tag innan hon förstod att jag menade värmeelement.

D

Jag förklarade ursäktande att jag fortfarande var lite råddig gällande de olika benämningarna. Hennes ansikte återgick till den förtvivlat oförstående minen. Sedan stod jag och försökte förklara ordet ”råddig” i ca tio minuter innan jag gav upp och gick upp till mitt rum, vred upp elementet till mänsklig värme, och sörjde Icas brist på Pantteri-mix. fter att nu ha bott bland infödingarna här ett tag kan jag dock meddela att det trots de överväldigande kulturella skillnaderna faktiskt går att leva här. Jag börjar på min femte månad som Göteborgsbo nu och har hunnit infiltrera mig ganska bra vid det här laget. Till stor del tack vare min nyinköpta stilrena, svarta kappa i ull från second hand. Men na griisar hittar man itt.

E

M

Siri Fagerudd

8


9

ELEVBLADET • nr 1 2014-15

Finland med andras ögon En finländare super för sig själv och säger aldrig ett ord. En fransman smuttar på vin vid något café dagarna långa. En italienare gestikulerar som en galning och är aldrig tyst. En brasilienare bryr sig bara om fotboll och en turk rider en kamel. Eller? ALLA har fördomar. Medvetet eller

omedvetet, de finns där.

ÄVEN mot oss i Finland riktas

således fördomar. Lise Ruffino från Frankrike, Serdar Dirihan från Turkiet och Fabio Balotari Chiebao från Brasilien är forskare och doktorander vid Åbo universitet. Lisa Biancucci från Italien är gift med Fabio. Jag har intervjuat dessa fyra personer då vi båda samtidigt var volontärer, SÅ HURDANA är finländare, från olika länder och kulturella bak- skulle jag aldrig kommit till Finland, tycker ni? grunder. Vad tänkte de om Finland - Finländare är mycket tysta, jag har och finländare då de kom hit, har varit i över 30 länder runt världen och inställningen ändrats då de faktiskt ni finländare är de tystaste folkslag upplevt Finland? jag träffat på, säger Fabio, i Brasilien BETER vi oss sådär? undrade jag är tystnad pinsamt. mången gång under intervjun, men - Finländare är lite som klimatet det var också mycket jag kunde hålla då man första gången träffar dem, med om. - SERDAR DIRIHAN konstaterar Serdar, ni är kalla, i andra JAG börjar med att fråga hur resländer är folk genast öppnare. pektive intervjuoffer hamnade i LISA var den enda som kom hit Finland, landet är ju inte direkt en säger Lisa och skrattar. utan forskningsplats och hade därför turistfälla. VILKA fördomar hade ni om svårare att passa in. LISE kom hit å jobbets vägnar. Det Finland och finländare före ni kom - Det är jättesvårt att börja en konsamma gäller Serdar, vilket som helst hit? versation med en främling här, ni är europeiskt land skulle ha passat bra, LISE erkänner att hon egentligen för artiga och blyga. Till slut hittade det råkade bli Finland. Det är bara Lisa inte visste tillräckligt om Finland för Jag en tai chi -klubb där jag trivs och som flyttade hit av en annan orsak att skapa sig fördomar före hon kom fått vänner, säger Lisa. än en forskningsplats vid universitet, hit. Resten instämmer, Finland är ALLA verkar anse att finländare hon är här för att hennes man Fabio rätt okänt. Serdar hade en bild av att är tysta och distanserade som folk. fick en doktorandplats här. Finland var mycket business-inriktat. Men vi är ett ärligt och rättvist folk. - Om jag inte råkat vara i Litauen - Och så antog vi att här är mycket - Här finns egentligen inget klassyssamtidigt som Fabio, där vi träffades kallt, fortsätter Serdar.

Finländare är lite som klimatet då man första gången träffar dem.


E L E V B L A D E T • n r 1 2 0 1 4 - 1 5

tem, och pengar är inte något man talar om, säger Serdar, och kvinnor har samma rättigheter som män. Skillnaderna är större i Turkiet.

RESTEN instämmer, det är bra! - Du kan bli vad du vill oberoende av vilka förhållanden du fötts in i, kompar Fabio.

HAR ni märkt av någon rasism

under tiden ni varit i Finland, t.ex. så har ju invandrarfientliga partier fått högre väljarstöd de senaste åren.

PÅ DEN frågan får jag ett run-

Här är otroligt vackert, men jag saknar bergen. - LISE RUFFINO

nigt, och dagarna är så korta. Man vill bort, instämmer Lisa, en annan sak jag verkligen inte gillar är att det kan bli så kallt ännu i slutet av våren. - Det jag hade mest problem med då jag kom till Finland var de otroligt ljusa sommarnätterna, det var omöjligt att sova, säger Serdar.

stöd av resten. Dessutom är Finlands ekonomi bra och stabil. - En av de absolut bästa sakerna med Finland är ärligheten, det finns ingen korruption och folk menar det de säger. Och så blir man anställd för sina meriter, man behöver inte slicka, säger Serdar.

MEN det alla tycker är det allra

bästa med Finland är säkerheten, att kunna gå omkring och känna sig säker. Uppenbarligen är detta fenomen, som vi tar för givet, inte alls så vanligt ute i resten av världen.

gande “Nej!” Alla anser att de blivit SÅ KANSKE Finland är ett helt bra mycket väl behandlade och så gott land att bo i, även om det är lite kallt. som aldrig stött på rasism. - Rasistiska partier finns i alla euroHUR är det med den finska naturen peiska länder, påpekar Lisa. då, gillar ni den bättre än klimatet? - Längre söderut finns det mycket - Jo absolut! Det är trevligt att det mer rasistiska partier, och också mer finns så mycket natur, och djur, säger invandrare, fyller Lise i och alla håller Lisa. med. - Ja, och sjöarna är jättefina, tillägVAD tycker ni om det finska ger Fabio. klimatet? - Här är otroligt vackert, men jag - Jag gillar att det finns årstider, saknar bergen, säger Lise och Lisa men mörkret är förskräckligt. Man håller med. måste ha mycket aktiviteter under den mörka tiden för att hållas glad, - Jag gillar att städerna är så gröna. säger Lise, första året var det värsta, Naturliv funkar även i städerna, säger Serdar och alla håller med honom. nu börjar jag bli van. - I december när det är som mör- VAD är det bästa med Finland? - Skolorna är väldigt rättvisa, alla kan kast vill jag bort, säger Fabio. - Ja, december är så mörkt och reg- utbilda sig, säger Lisa och får genast

LEA EKBLAD

10


11

ELEVBLADET • nr 1 2014-15

Skolpolitik & Kultur FSS är ett förbund som i hög grad satsar på skolpolitiken och att få elevers röst hörd i beslutsfattande av sakfrågor som berör dem. Skolpolitiska beslut kan vara både stora och små, men det viktigaste är möjligheten att få påverka och veta att man verkligen ges chansen till att göra det. Kultur inom skolpolitik kan tolkas på olika sätt. Kultur kan tolkas som tillägg av mera konstnärliga läroämnen i grundskolan eller t.ex. ett bredare och mångsidigare kursutbud i gymnasier, går man in på minsta lilla detalj vill man kanske uttrycka sig genom att säga att det gäller alla finlandssvenska skolor i Finland. Under en längre tid har ungdomar haft en svag eller ingen röst alls i något som absolut borde gälla dem, d.v.s. skolpolitik.Kulturella frågor kan handla om antirasism i skolor, språkpolitiska beslut och antimobbningsprojekt. Den senaste tiden har det skett en underbar förändring, allt fler ungdomar har nämligen hittat makten inom sig och börjat påverka, stå upp för sin egen sak. Det bästa är förmodligen att se hur man även inspirerar andra, det är nämligen det bästa sättet att arbeta på, med sin egen åldersgrupp, för sin egen åldersgrupp. I skolor utvecklas framtiden, varför då inte göra skoltiden till något märkvärdigt och viktigt, varför då inte göra undervisningen mer mångsidig.

Av rebecka streng

HUR KAN JAG PÅVERKA? • Via elevkårsverksamhet • Delta i ett FSS evenemang och bli inspirerad! • Ordna en kampanj om något du anser att är viktigt och borde tas i beaktande vid beslutsfattande. • Genom att skriva. Insändare och publikationer är idag ett utmärkt sätt att lyfta fram någonting viktigt.

HUR BÖRJAR JAG MITT EGET PÅVERKNINGSPROJEKT? • Informera dina lärare genom att ordna möten där du kort och koncist berättar vad du tänkt genomföra, ett bra sätt är att ordna en morgonsamling av något slag där man kan inspirera andra elever och få dem engagerade, tänk på att du bygger upp ett team där ni tillsammans arbetar för att nå något ni alla vinner på. • Planera och tänk igenom vad som krävs och hur du tänker genomföra det du för vidare, det är här du använder dig av din kreativitet.


E L E V B L A D E T • n r 1 2 0 1 4 - 1 5

grafisk designer, bildartesan Att studera till grafisk designer är faktiskt ganska roligt. Själv studerar jag andra året på yrkesinstitutet Inveon i Borgå. Antagningsgrunder för utbildningar varierar, men som i många kreativa utbildningar har Inveon inträdesprov. Jag hade med mig ett eget arbete till intervjutillfället gjorde även några uppgifter på plats. Jag lärde mig mycket redan under första året, till exempel en del grunder som är viktiga och krävs för att få jobb i framtiden. Under det första året lärde jag mig bl.a. att hantera bildbehandlingsprogrammen Photoshop, Illustrator och Indesign. Jag lärde mig också när man behöver vilket program och om det man ritar ska göras i vektorgrafik eller i bitmap. Många saker görs på datorer, men jag har även fått lära mig grunderna i frihandsteckning, måleri, croquis, fotografering, kodning m.m. Till alla uppgifter krävs det att man är kreativ, kan ta emot kritik och går med på att göra om saker. Ibland när man inte har någon inspiration alls, är det bra att surfa på nätet för inspiration. En grafisk designer har inte så mycket med textinnehållet att göra, utan med själva behandlingen av texten. Det vill säga valet av font, storlek, placering och justering. En grafiker rättar inte ens skrivfel. På kursen “Grunder i typografi”, som vi har i skolan, lär du dig mer om hur, när och var du ska ska använda en viss font. När man studerar till grafisk designer på Inveon, kommer du även att ha bl.a. engelska, finska, matematik, gymnastik, fysik och kemi. Studierna till grafisk designer tar 3 år, och öppnar många möjligheter men vissa jobb kräver vidareutbildning.

Av daniela ikäheimo

12


13

ELEVBLADET • nr 1 2014-15

Baltisk ungdomsträff i Mözen Vad har de baltiska länderna gemensamt när det kommer till kultur, skolsystem och de ungas deltagande? Det tog vi reda på under årets Baltic Youth Conference i Schleswig-Holstein i nordvästra Tyskland. FRÅN sju länder, Estland, Lettland,

Litauen, Polen, Tyskland, Danmark och Finland, kom sammanlagt 25 samhällsaktiva ungdomar för att träffas, skapa kontakter och fundera på hur vi kan utveckla internationella samarbeten och tillsammans sporra unga till aktivt deltagande. Undertecknad representerade Finland och framför allt Svenskfinland, samt Borgå ungdomsfullmäktige. Vårt land representerades också av tre andra ungdomsfullmäktigeledamöter från Vanda och Borgå.

Vi var alla överens om att för att som den kommande generationen upprätthålla europeisk demokrati behöver vi göra något åt lågt valdeltagande, men vi har också problem som ungdomsarbetslöshet och marginalisering att ta itu med.

fram till något. Vi ska tillsammans kämpa för att upprätthålla alla fina kulturer, men koncentrera egentliga samarbeten till mindre områden som har mer gemensamt. Typ Norden, baltiska halvön o.s.v. Trots att Estland tydligen räknar sig höra till båda.

I PROGRAMMET ingick en hel

KULTURERNA kring Östersjön,

IDÉUTBYTET däremot, var en

del föreläsningar, workshops och presentationer av de representerade länderna, men också dagsutflykter till bl.a. hansestaden Lübeck och Bad Segeberg.

DET var mest under workshoppar-

na, som alla hade temat ungas deltagande, som kulturen kom upp. Eller ja, kulturerna.

VI SATT och diskuterade en möjlig

gemensam, baltisk deltagandemodell, när vi började upptäcka stora skillnader. Visst liknar skolsystem m.m. varandra ganska långt, framför allt i de nordiska länderna. Men är vi färdiga att satsa en del av det som är kultur och kutym hos oss för att satsa på andra länders idéer, när ingen metod egentligen är testad?

både det vi hade gemensamt och det som var komplett olika, fascinerade oss alla. Färgade av andra världskriget, sovjet-tiden och lite finsk sisu, skiljer sig vår historia ganska mycket, men som vi alla konstaterade har vi gemensamma framtidsmål. Det gjorde det enklare att jobba vidare med frågor som berör oss alla, för alla på plats var ytterst respektfulla gentemot andras kulturer och bakgrund. Vissa dagar förvånades vi över stora skillnader, andra dagar över att vi alla kunde samma lekar, fast på våra egna modersmål. När vi på lördag kväll ville ha filmkväll var Mamma Mia ett självklart exempel, och alla kunde låtarna, haha.

MOT slutet av veckan kom vi dock

strålande idé, och vi ska försöka hålla kontakten och se till att fler unga får chansen att träffas så här. Veckan var otroligt lärorik och givande, och jag fick både viktiga kontakter och vänner. Dessutom lärde jag mig massor om Europa och alla de fina möjligheterna vi har när det gäller att utforska gamla handelsstäder och moderna metropoler.

REBECCA OLIN


E L E V B L A D E T • n r 1 2 0 1 4 - 1 5

14

Har du smakat på gräshoppa?

I

världen finns det många olika kulturer och maträtter. Vissa mer extrema än andra. Här i Finland äter vi köttbullar, potatis och korv. Det kan ses som vår vanligaste vardagsmat. Men vad händer om vi skulle åka till andra sidan jordklotet, till Kina, där man äter gräshoppor och sedan ta hem några. Tänk om det skulle bli vardagsmat i Finland. Hur skulle vi reagera på det? Jag tycker att vår matkultur i Finland är väldigt tråkig och enkel. Inget speciellt och inget extremt i våra vanliga restauranger. Visst finns det sådana restauranger som serverar sniglar och sushi. Men tänk om alla våra restauranger, skolor och hem skulle börja servera gräshoppor till lunch som om det vore helt vanligt. Jag tycker att det skulle vara kul med lite ombyte. ul med något extremt och att få prova på något nytt. Fast å andra sidan vet jag inte om jag skulle gilla det. Jag smakade på sushi i

K

somras. Det gick inget vidare för jag kände bara smaken av tonfisk och kunde inte urskilja något annat. Jag tog även en sushi med ris och gurka. Ingen höjdare den heller. Men tänk om gräshopporna skulle smaka som höna. Tänk om det skulle vara supergott. Då skulle jag i alla fall smaka och se om jag gillar det. ag talade om det här med min kompis Ronja som tyckte att man absolut inte skulle börja äta gräshoppor i Finland. Men å andra sidan tyckte hon också att vår matkultur är ganska tråkig och att vi borde få in något nytt. en vilka insekter kan man äta? Du kan till exempel äta mjölmaskar och stackmyra men kolla alltid upp att insekten i fråga verkligen är ätbar. Det är också viktigt att tillreda insekter före man äter dem, eftersom de kan bära på salmonella. Varför äta insekter då? För att insekter innehåller en massa protein och omättade fetter!

J

M

Daniela Ikäheimo


15

ELEVBLADET • nr 1 2014-15

Ljus

av Daniela Ikäheimo

En låga lyser klart brinner sakta men säkert ner lyser upp i det ruskiga höstmörkret rädslan försvinner ljuset vinner och männinskan står kvar med hopp om en ljus framtid.


E L E V B L A D E T • n r 1 2 0 1 4 - 1 5

Emils språkhörna Här har jag plockat fram en hel hög intressanta ord som på ett eller annat sätt kan förknippas med kultur. Till och med Tarantellan.

Kalligrafi

Kalligrafi är konsten att skriva vackert och den används väldigt mycket i Asien där skattepappren ser ut som konstverk. Ordet kalligrafi kommer från grekiskans kallos som betyder ungefär skönhet. En ny grej på lektionerna i bildkonst skulle kunna vara kalligraffiti som jag rimligtvis skulle anta att är konsten att göra graffiti vackert...

Triptyk

En triptyk kanske låter som någon form av saft i en burk men det är det faktiskt inte. Ordet kommer från grekiskans “triptychos” vilket betyder trefaldig. En triptyk är ett bildkonstverk som är uppdelat i tre delar och sitter jämsides med varandra. En del ihopvikta altartavlor är triptyker men det är inte bara i kyrkan man kan hitta triptyker utan många olika bildkonstnärer skapar triptyker och lägger då tre bilder i rad efter varandra.

Ostrakon

En ostrakon är inte en ko som producerar extra mycket ost. Ordet ostrakon kommer från grekiskan. En ostrakon är en bit av en kruka eller ett liknande stenföremål. Arkeologer gillar ostraka eftersom det ofta kan finnas någon form av skrift på gamla krukbitar från till exempel antiken.

Tarantella

Den fruktade spindeln. Nej, inte egentligen. Spindeln får vi ta en annan gång. Tarantella är en italiensk dans! Den kommer från regionen Apulien som är klacken på skon (då man ser på Italien som en stövel). Tarantella är en folkdans och musiken präglas av kastanjetter och tamburiner. Tarantella ser ut som en slags blandning av riverdance och vår traditionella folkdans och ser dessutom ganska rolig ut! Man tror att ordets ursprung kommer från hamnstaden Taranto.

16


17

ELEVBLADET • nr 1 2014-15


E L E V B L A D E T • n r 1 2 0 1 4 - 1 5

18


19

ELEVBLADET • nr 1 2014-15


E L E V B L A D E T • n r 1 2 0 1 4 - 1 5

20


21

ELEVBLADET • nr 1 2014-15

Ebl 2/2014-2015  

Ebl 2/2014-2015