Page 22

E b l 1 · 2 014

Tema: nostalgi

gallup

råd, som då var ett nytt påfund. Till och med ordnades skriftliga prov, som nog var nyttiga, men tidsandan gjorde sedan slut på dylikt. Studentrevolten i Europa, vänstervågen och reaktionen mot tvång och ojämlikhet satte punkt för den traditionella inlärningen.

fick goda vänner, både i sin egen ålder och äldre som fungerade som bollplank, som man har kontakt med fortfarande idag. Det var nog ett av de bästa åren i mitt liv. 4. Jag lärde mig om skolpolitik och hur man konkret påverkar saker; vår stora insats var en skolrunda i hela landet. Starkast kommer jag ihåg dessa skolbesök ända från Uleåborg till Kotka och allt däremellan, då jag lärde känna hela svenska Finland. Vi sov på golv och det var just så som en folkrörelse eller ungdomsrörelse ska vara som när det är som bäst.

3. Egentligen kom konventet och FSS att avgöra mitt yrkesval. Vid de val som skulle träffas på tröskeln till gymnasiet var mitt sikte inställt på Tekniska högskolan och ingenjörskonsten, men efter att ha sysslat med konventets ekonomi blev ekonomin allt intressantare. Det ledde mig småningom till studier vid Hanken. I FSS lärde jag känna de olika tvåspråkiga landskapen och fått ett intresse för svenska frågor och varför inte också för politiken. Man verkade under mycket olika betingelser i olika delar av Svenskfinland. Samhället inklusive FSS blev i slutet på sextiotalet starkt politiserat med utmanande duster i skolungdomsvärlden. Dynamiken var stark och spännande. Det var lätt att dras med. 4. För det första lärde vi oss i tidig ålder hur man driver sina intressen, fattar beslut på kongresser och upparbetar ett spelöga för vad som är klokt och möjligt. För det andra var FSS en utmärkt miljö för det som numera kallas nätverkande och under min tid handlade det om att umgås med människor. Då fanns ingen elektronisk kommunikation. I FSS knöts många vänskapsband, som fortfarande består. För det tredje blev FSS den avgörande puffen till ett livslångt samhällsintresse och engagemang för kultur på svenska i Finland. Som sagt, mitt yrkesval avgjordes i skolungdomsrörelsen. 5. Jag var aktiv då tanken på skoldemokrati slog igenom och kan betraktas som den stora frågan. Den första förbundsordförande i FSS jag träffade var gymnasielärare. FSS leddes alltså av en lärare. Här skedde en stor förändring i slutet av sextiotalet. Elever och nyblivna studenter tog hand om sitt förbund. Konvent ombildades till elevråd och eleverna engagerade sig i skolans angelägenheter. Parter var allt mera renodlat elever, lärare och föräldrar. FSS markerade förändringen genom att döpa om sin tidning till Ung makt för en kort period. Förbundsdagarna döptes till elevriksdag. Internationella frågor uppfördes på agendan – Vietnamkriget, solidaritet med befrielserörelser i Afrika eller gerilla i Sydamerika sköljde även över elevrörelsen.

Max Arhippainen Har tidigare varit bl.a. Hufvudstadsbladets chefredaktör och fungerar nu som kommunikationsdirektör på Försvarsministeriet.

5. Vi jobbade med att få undervisningsmaterial på svenska och anordnade en namninsamling som vi räckte över till den ansvariga ministern. Det var ett stort jobb att anordna ERIK i Mariehamn år 1997, som samlade fler än 200 deltagande delegater.

1. Jag var aktiv inom FSS under början av 1980-talet. Jag var ordförande 1982–83, satt i styrelsen innan det och var chefredaktör för Elevbladet 1984–1985. 2. Jag var aktiv inom gymnasiets elevkårsstyrelse och halkade in i förbundet den vägen. 3. Överhuvudtaget gav FSS ett intresse för samhället och samhällsengagemang. 4. Som infödd helsingforsare fick jag upp ögonen för hela Svenskfinland och den personliga referensramen växte dramatiskt. Detta har haft bestående påverkan. ”Det som var kännetecknande för 1970–talet och början av 1980–talet var att olika politiska grupperingar, höger och vänster, stred om makten inom förbundet. Jag var den första ordförande som inte valdes från en politisk gruppering på en lång tid. Det som ändrades under min tid var sättet att mobilisera aktivister, från att tidigare få nytt folk från olika politiska grupper ändrades det till förmån för skolornas elevkårer.”

Ted Urho Redaktör och programvärd vid YLE Vega 1. Under min gymnasietid, från hösten 1996 till våren 1999. Den första Elevriksdagen jag deltog i var Mariehamn 1997. Jag satt med i förbundsstyrelsen. Jag gjorde även layouten för ett par nummer av EBL 2001, och har varit aktiv inom alumniverksamheten. 2. Det var hösten 1996. Marcus Rantala var generalsekreterare och vi kom med min kompis Markus Siivola, som var FSS ordförande 1995–1996, på kvällstid till kansliet för att kopiera något. Man fick inte upp porten på Stora Robertsgatan på kvällen, så man fick lov att klättra över grinden för att sedan rava upp till det råddiga och rent ut sagt skitiga kansliutrymmet på fjärde våningen. Det pyrde dammoln ur kontorsstolen och det kom bara kallt vatten ur kranen.

Marcus Rantala Statssekreterare vid Försvarsministeriet

Samhället inklusive FSS blev i slutet på sextiotalet starkt politiserat med utmanande duster i skolungdomsvärlden. Dynamiken var stark och spännande. Det var lätt att dras med.

22

1. Jag var förbundets generalsekreterare 1996–1997. 2. De första minnena är nog att jag flyttade från Vasa till Helsingfors och bodde en tid på kansliet på Stora Robertsgatan. FSS:s verksamhet hade legat nere i några år och nu gällde det att sätta organisationen på fötter. Kansliet hade använts som cykelverkstad och var i rätt så dåligt skick. 3. Min FSS-tid har betytt väldigt mycket. Det var orsaken till att jag flyttade från Vasa till Helsingfors och här har jag sen stannat. Det var en port till även annat samhällsengagemang och en grund att stå på för att senare kunna nå den position man har idag. Det var ett spännande uppdrag; att förändra skolan och förändra världen. Man

3. Gemenskap, kamratskap och intressanta diskussioner. Man har fått vänskapsband för livet. Det är också en tid man kan återgå till hela tiden. Även om det byts ut människor i snabb takt så gäller ”en gång FSS:are, alltid FSS:are”. FSS innebär för mig smarta ungdomar och intressanta människor som kommer att gå långt. Inom FSS bryr man sig om samhället och hela världen. 4. Hur man förhandlar; man kan ha olika åsikter men ändå vara vänner och man ska skilja på sak och person. Jag lärde mig att det är roligt att debattera och att det är viktigt att säga sin åsikt, och att det är viktigt att faktiskt formulera sina egna åsikter om olika frågor. 5. Vi debatterade vegemat i skolan; att göra det obligatoriskt eller inte. En fråga som löstes efter att jag slutade var att FSS bröt sig loss från Suomen Lukiolaisliitto (SLL), som det tidigare hörde till. Jag som hade mycket kontakt med SLL tyckte inte det var en bra idé, men efteråt tycker jag att det var rätt och att FSS har klarat sig bra som ett eget förbund.

Ebl 1/2014  

Ebl 1/2014

Ebl 1/2014  

Ebl 1/2014

Advertisement