Page 21

E b l 1 · 2 014

Tema: nostalgi

gallup

21

elevernas rättigheter. Jag kände mig genast delaktig av skolpolitiken. Jag kom från en skola där elevföreningen var aktiv och vi hade långtgående skoldemokrati. Jag hade suttit i läroverksrådet sedan jag var elva. 3. FSS har betytt väldigt mycket. Jag har haft stora fördelar av att ha politiserat under skoltiden. Dessutom träffade jag en massa intressanta människor och har naturligtvis delvis kvar mycket av de nätverk som då uppstod också mellan människor från andra politiska grupper. 4. Jag lärde mig mycket av att jobba tillsammans med andra och få till stånd beslut. Jag lärde mig hur beslutsfattandet i samhället går till, om hur man jobbar politiskt och dessutom vardaglig mötesteknik med protokollskrivande och sådant. Man tog ganska allvarligt på alla regler, stadgar och föeningsregistrets krav! Jag lärde mig massor om internationella frågor också. Det var sådant vi tyckte att unga människor skulle bry sig om. 5. Vi jobbade då redan med 12-årig skola, läroplanen som skulle ha mer socialt och globalt ansvar och mijlö, utrymmen för elevföreningarna i skolan, skoldemokrati, vilka straff som fick användas och vi var t.ex. negativa mot relegeringar. Vi hade starka diskussioner om grundskolan. Jag kom från en skola med specialpedagogik som var väldigt värdefull, men som var privat. Det var svårt att bevara pedagogiken, med t.ex. individuellt arbete istället för hemläxor, i den nya grundskolan och vi var ganska misstrogna mot den vanliga skolan, som vi tyckte var sämre. Idag ser jag ju det värdefulla med grundskolan.

Nina Granholm-Mäkinen Speciallärare i Yttermalax skola. 1. Jag var aktiv inom FSS 1981–84. Jag var suppleant i styrelsen något år, men deltog främst i Elevriksdagar och många seminarier. 2. Mitt första minne av FSS är positivt. Det var roligt att träffa många andra unga och aktiva från hela Svenskfinland. Men FSS kändes mycket politiskt i början av 80-talet, med indelningar i höger, vänster och mitten. Vid samma tid som jag blev aktiv bildades en grupp som kallades obundna och som ville komma bort från politiska falanger. Den gick jag med i. 3. FSS har betytt mycket för mig och var en viktig del av min tonårstid. Förutom att det var en mötesplats för unga från olika delar av Finland så var det roligt att bekanta sig med olika orter och kursgårdar i Svenskfinland. Tack vare FSS blev jag också aktiv i fredsrörelsen och rörelsen för ett kärnvapenfritt Norden och deltog i många demonstrationer. Mitt och min kompis engagemang ledde bl.a. till att vi blev utsedda av ungdomsföreningen i kommunen att delta i en internationell fredskongress för ungdomar i Moskva 1985.

Carl Haglund Finlands försvarminister och partiordförande för SFP. 1. Jag var aktiv under åren 1997-2000. Jag var chefredaktör för Elevbladet i två år och skrev även före det för tidningen. Som chefredaktör deltog jag aktivt också i styrelsens möten och andra FSS-evenemang. Efter min tid som chefredaktör gjorde jag bland annat utredningen (tillsammans med Marc Hinnenberg) som resulterade i att FSS gick ur Finlands gymansistförbund (SLL). 2. Det var en FSS samling i Tammerfors hösten 1997. 3. Jag har ännu många vänner från FSS-tiden, och har även massor goda minnen och mycket jag lärt mig som jag haft nytta av som politiker. 4. Jag har lärt mig massor om skol- och utbildningsfrågor, elevdemokrati och framför allt det att ungdomens engagemang och kraft alltid skall uppskattas och aldrig underskattas. 5. Vi jobbade med tolerans, mobbning, skolrenoveringar, rasism och elevkårsskolning. Jag tror tyvärr att det här är evighetsfrågor som alltid kommer tillbaka.

4. Att det är möjligt att påverka, men också att förändringar tar tid.

Antonia Ringbom Regissör, animatör, illustratör och producent. 1. Jag var aktiv åren 1962–65. Jag var konventsordförande i Apollo, alltså Laguska skolan, en 9-klassig flickskola med Lärkan som vänskola, och redaktör för konventstidningen TIDLÖSA.

5. Om jag minns rätt så arbetade vi inom FSS för att flickor och pojkar skulle kunna ha skolgymnastik tillsammans och att flickor och pojkar skulle ha lika många timmar var i träslöjd och textilslöjd. Under hela min skoltid fanns inte mixade grupper i gymnastik och flickorna hade bara en termin träslöjd. Det här var något som kunde variera från skola till skola. På 80-talet var jag vegetarian, men vegetarianer hade inte rätt till vegetariskt alternativ vid skollunchen. Det försökte vi ändra på via elevkåren och FSS. ”Det är bra att det finns platser, där unga får lära sig argumentera och att rösta innan de blir myndiga.”

2. Skoldanserna var minnesvärda, bl.a. i Norsen. Det var hemskt att sitta och vänta på att bli uppbjuden och ljuvligt om det någon gång skedde. 3. Själva FSS var mest aktuellt genom de vilda och roliga funktionärskurserna på Sandås pensionat i Bromarv. Jag deltog åtminstone två somrar och redigerade och illustrerade även den tidningen. FSS innebar även förbundsdagar och diskussionsdagar runtom i Svenskfinland. I Kristinestad träffade jag min första man! 4. Man fick lära sej mötesteknik, diskussionsretorik och att våga upphäva sin svaga röst. 5. Min tid var innan de stora politiska engagemangen. Vi hade tuffa könsrollsdebatter med Lärkorna.

Jag lärde mig grunderna för hur samhället fungerar.

Henry Wiklund Var verkställande direktör för Svenska Litteratursällskapet 1986–2008 och fungerar idag bl.a. som ordförande i Samfundet Ehrensvärd och ordförande i Svenska Klubben i Helsingfors. 1. Under sista halvan av 1960-talet. Slutet var då jag valdes till förbundets sista kurator sommaren 1970 för en kort tid tills kuratorsinstitutionen avskaffades. Jag tillhörde förbundsstyrelsen och jobbade en del med förbundets ekonomi. FSS förbundsordförande var jag 1969–1970. 2. Jag är osäker på vilket som är det första, men förmodligen FSS sommarkurs i Bromarf. Den var mycket lärorik och den sociala sidan – festerna för att säga rent ut – var väl utvecklade. Vi drillades konkret i mötesteknik, redovisning, protokoll osv. Under kursen drev vi ett elev-

Ebl 1/2014  
Ebl 1/2014  

Ebl 1/2014

Advertisement