Page 1

1 1 0 2

VÄLMÅENDE

5 1 4-


Finlands Svenska Skolungdomsförbund

FSS rf en partipolitiskt och religiöst obunden förening. Förbundet är stiftat den 4 januari 1921 i Helsingfors och är därmed Europas äldsta skolungdomsförbund. FSS riktar sig till svenskspråkiga studerande i gymnasier, yrkesläroanstalter, folkhögskolor samt elever i grundskolans övre klasser (åk 7-9 i Finland. FSS fungerar som studerandes intressebevakare och, precis som ett fackförbund bevakar vi den finlandssvenska skolungdomens rättigheter på regional, nationell och europeisk nivå.

Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS r.f. Kaserngatan 1 D 65-66, 00140 Helsingfors 09 644 881 kansliet@skolungdom.fi www.skolungdom.fi

Förbundsordförande Cia Laine 044 277 8669 cia.laine@skolungdom.fi

Generalsekreterare

Matilda von Essen 045 113 2746 matilda.vonessen@skolungdom.fi

Organisationssekreterare Fredrik Rönnlund 045 134 1111

fredrik.ronnlund@skolungdom.fi

Chefredaktör

Emil Ehnström emil.ehnstrom@skolungdom.fi

Art Director

Caro Lassheikki caro.lassheikki@skolungdom.fi

Ansvarig utgivare Cia Laine cia.laine@skolungdom.fi

Medverkande Mette Bergh Saga Buckbee Emil Ehnström Matilda von Essen Siri Fagerudd Anna Hansson Caro Lassheikki Jennie Nyqvist Bicca Olin Rebecka Streng

Pärmbild och illustrationer Caro Lassheikki


Stresshanterting

8

Min kropp, mina val! Läs krönikor av Jennie Nygård s. 11, Siri Fagerudd s. 17 och Caro Lassheikki s. 18

Dieter under

Veganmat, något för dig?

14

förstoringsglaset

10

Atlantis! 30

KIMMO HAKKARAINEN

20


ELEVBLADET • nr 1 2014-15

Ledare

HÄR börjar min chefredaktörsbana. Som du

säkert har gissat, om du är en klipsk en, så är jag Elevbladets nya chefredaktör och detta är min första ledare. Läseårets första nummer är fullspäckat med nyttigheter som du kan använda dig av för att få en så hälsosam skolstart som möjligt. Jag har tvingat, jag menar inspirerat, mina redaktörer att skriva fabulösa texter som svävar kring begreppet välmående.

DU visste kanske redan att du blir lycklig av

att komma på evenemang som FSS ordnar? Sällskap, skratt och en rödgul båtlogo är alla bevisligen bra för ditt välmående. Framför allt de första två.

SAKER som INTE främjar ditt välbefinnande

är till exempel att sitta och läsa denna tidning. Observera att det är sittandet det är fel på och inte tidningen! Du kan läsa mer om hur ohälsosamt det är att sitta längre fram i tidningen.

DU kanske blir stressad av att läsa artikeln om

EMIL EHNSTRÖM emil.ehnstom@skolungdom.fi

hur farligt det är att sitta för mycket. Då har vi botemedlet för dig. Det finns nämligen en artikel om just stress och hur du handskas med den. Där får du ett par konkreta tips (nämnde jag redan FSS:s evenemang?) på hur du minskar stressen.

STRESSEN kanske även minskar då du märker att vissa godbitar av tidigare tidningar har fått

följa med till den här årgången. Det finns en kolumn av den nya generalsekreteraren (kolla även intervjun med henne) och en kolumn av förbundsstyrelsen. Däremot så har ordförandekolumnen bytt form till att bli en ordförandeillustration istället. Det finns ändå en gammal och hederlig språkhörna tillgänglig någonstans långt bak bland bladen för alla som fått nog av förändringar. uppmärksamma att Elevbladet har en ny fräsch design gjord av vår nya grafikguru Caro Lassheikki! Så nu är det bara att sätta igång och vända blad! Och kom ihåg att om du tycker något är riktigt uselt så få du väldigt gärna skicka in dina egna texter till mig per epost. Så iväg med dig och läs det nya numret och kom ihåg att göra det stående!

av Cia Laine

NI som dock gillar förändringar kan

Ordförandeserien

4


E L E V B L A D E T • n r 1 2 0 1 4 - 1 5

En skola där alla får plats Mår du bra så mår du bra JAG drömmer om en skola

med engagerade, involverade elever som sprudlar av idéer om hur saker kunde göras annorlunda. Elever som utmanar ingrodda vanor och för givande diskussioner med lärare och rektorer.

INNAN jag blev aktiv i FSS

tyckte jag att det finska skolsystemet var det bästa. Man vet var man har det, vi har fått goda resultat i PISA och man blir inte längre slagen med pekpinnen. Men när jag på FSS’s Elevkårsutbildning i Vasa 2012 med stora ögon lyssnade på hur coola styrelsemedlemmar målade upp en helt annan bild av skolan, förstod jag att börja längta efter något annat.

JAG hoppas att en dag kunna se alla skolor i Finland,

ja helst i hela världen förstås, ha en livskraftig elevkår där var och en är involverad på det sätt som passar den. Trivs vi i skolan, och har gemensamma aktiviteter utanför lektionerna och kurserna, känns skolarbetet lättare och roligare. En god sammanhållning och en bra atmosfär underlättar såväl lärares som studerandes arbete. Därför hoppas jag att man sätter tid och energi på elevkårsverksamheten.

FÖR att må bra måste man trivas med sin vardag,

för elever och studerande betyder det att man ska trivas i skolan. Att stämningen är bra och utrymmena ändamålsenliga är en god början. Att man får säga vad man tycker och dessutom får gehör en ännu bättre. Alla elever och studerande ska känna sig delaktiga, och ha möjlighet att föra fram idéer och åsikter om sin vardag. Och framför allt ska allas åsikt vara lika värd, oberoende av om det är en lärare eller en elev som hyser den.

SOM generalsekreterare på FSS är det i år jag själv

som ordnar elevkårsutbildningarna. Inspirerar jag en enda elev eller elevkårsstyrelse att sparka igång en involverande verksamhet har jag lyckats med mitt arbete, och vi är ett steg närmare min vision.

Matilda von Essen FSS eneralsekreterare

UNGAS välmående och

bristen på det, är ett aktuellt ämne på flera håll i dagens läge. Det kommer upp i diskussioner om bland annat mobbning, stress, arbetslöshet samt bristen på studieplatser och framtidsplaner. Att så många unga mår dåligt ses och diskuteras idag som det samhällsproblem det är och ger därmed upphov till diverse organisationer och föreningar som jobbar för att motarbeta problemet.

NÅGRA styrelsemedlemmar för FSS, undertecknad medräknad, råkade för några veckor sedan stöta på en äldre herreman som ställde oss en intressant fråga: ”Vad är skillnaden mellan en ungdom som mår bra och en ungdom som mår dåligt?” Man blev tvungen att bita sig i tungan för att låta bli att ge det självklara, men smått oförskämda svaret: ”Jaa, ungdomar som mår bra mår bra, och ungdomar som mår dåligt mår dåligt…” Men i eftertanke var frågan egentligen rätt bra. Vad är skillnaden mellan en ungdom som mår bra och en ungdom som mår dåligt? Vad beror skillnaden på? Hur ska vi känna igen skillnaden? Hur ska vi åtgärda skillnaden? Klarar vi, som ett skolungdomsförbund, ens av att åtgärda den, eller finns svaret i psykoterapi och antidepressiva mediciner? DET finns många frågor vi inte kan svara på för till-

fället. Men det är viktigt att inte skapa en klyfta mellan ungdomar när det gäller deras psykiska välbefinnande. Att ungdomars brist på välmående har blivit ett erkänt samhällsproblem är utan tvekan en bra sak som kan leda till goda resultat, men vi måste akta oss för att börja se ungdomarna i sig själva som problem. Istället måste vi komma ihåg att stöda varandra som individer, särskilt då vi själva är unga. Från ungdomar, till ungdomar, helt enkelt. Det fungerar alltid bäst.

Anna Hansson Styrelsemedlem i FSS

5


ELEVBLADET • nr 1 2014-15

Ett nytt skolår har kommit igång och på FSS kansli finns två nya ansikten. Fast deras somrar sett helt olika ut, så delar generalsekreterare Matilda von Essen och organisationssekreterare Fredrik Rönnlund ett brinnande intresse för samhällspåverkan. Men i vems händer ligger förbundet under vardagarna och vad betyder de fina titlarna? FREDRIK Rönnlund, nyinflyttad i Helsingfors, fungerar som

organisationssekreterare. Han berättar att hans huvudsakliga arbetsuppgifter är att sköta ekonomin, informationen, marknadsföringen och att han dessutom gärna vill delta i planeringen av all verksamhet. - Och om du ringer med frågor om ditt studiekort är det Fredrik som svarar, flikar Matilda in.

d

Intervju med kansliet

Ma ti l

ssen E on v a

VAD ÄTER DU HELST?

Någonting annat än potatis.

VAD LYSSNAR DU HELST PÅ?

Radio, eller Carl Oskar Nygrens Kalas och Nöjesorkester.

BÄSTA FILMEN SOM NÅGONSIN KOMMIT UT? Nick and Norah’s Infinite Playlist DE första veckorna på kansliet tycker Fredrik att ha gått smi- ÖVERST PÅ DIN BUCKET LIST? Köpa en

digt, skolpolitik är för honom en van sak efter år i studentkårspolitiken. Som största anledning till att han ville ha just det här jobbet nämner han en vilja att jobba för ungas rättigheter och delaktighet i samhället och skolan.

hippievan och åka runt jorden.

FREDRIK MED 3 ORD: Omtänksam, noggrann, snäll

FREDRIK beskriver sig själv som samhällsaktiv och politiskt

engagerad. Andra intressen är cykling, natur och all sorts kultur. - Meningsfull verksamhet. Jag vill engagera mig i något jag tycker att är viktigt.

DET vill också Matilda von Essen, som fått jobbet som FSS

generalsekreterare. - Jag älskar den där känslan när jag läser någon nyhet eller hör någon uttala sig och jag blir liksom upprörd, det är det som driver mig. Det är när någon säger någonting dumt eller kränker någon annan som jag känner att jag verkligen vill påverka samhället, säger hon. Hennes jobb är att ansvara för verksamheten, vilket i praktiken går ut på att ordna evenemang och söka understöd. Jobbet passar henne bra eftersom hon tycker om att ordna och pyssla med saker, och det är precis vad hon får göra nu. De senaste veckorna har varit roliga, även om det varit en hel del nya saker. Hon tycker dock att det är roligt att kunna fortsätta inom förbundet efter förtroendeuppdrag i styrelsen. - Man får inte heller glömma att en av de allra bästa sakerna med FSS är att människor byts ut så pass ofta, att det kommer nya idéer och ny energi hela tiden.

TEXT & BILDER AV BICCA OLIN

k

Fre dr i

6

lund n n ö R VAD ÄTER DU HELST?

Vegetariskt.

VAD LYSSNAR DU HELST PÅ?

Politisk rap.

BÄSTA FILMEN SOM NÅGONSIN KOMMIT UT? Tillsammans, en svensk drama-

komedi från 2000

ÖVERST PÅ DIN BUCKET LIST? Någon form av samhällsförbättring och personligt meningsskapande.

MATILDA MED 3 ORD: engagerad, positiv, sympatisk.


a) LCHF b) FSS c) UNESCO

VE T

1. Vilken av dessa är en diet?

7

A D? V U

en en GURKAN är egentlig

k. frukt och inte en grönsa m fingeravtryck, TUNGAN är, precis so unik för varje person. 0 människor upp en VARJE år söker 2 50 sig med tandborsten. läkare för att de skadat är att man borstat tänDen vanligaste skadan ll med tandborsten i derna och fallit omku munnen. att man blir DENDROFILI betyder attraherad av träd.

2. Vilken av dessa är en träningsform? a) Hotdog b) Hot yoga c) Hotmail

3. Hur långt är ett maratonlopp? a) 42 000 meter b) 42 195 meter c) 42 000 engelska mil

högra M vänstra. n e d n ä större lunga är en hasd e m r e s niska ny EN män /h - 160 km 0 6 å p elen t tighe en inre d d r e ll ä v lag s VID sam upp. av näsan

ANS ÄNNISK

4. Vilket glädjande FSS-evenemang äger rum i november?

ENLIGT

(A

en amer ll ikansk s tudie är kranvatte oftast ren n are än va tten på fla DET finn ska. s fler bak terier i d in mun ä finns mä n det n n is kor på jo ETT mä r d en. nniskohjä rta väge ETT blåv r runt 3 alshjärta 00 gram v ä g . e r runt 60 MORÖT 0 kilogra TER anvä m. ndes tidig och har f are som örst sena medicin re blivit e n vanlig m EN män atväxt. niska pr oducerar livstid ca under s 28 400 in li t e r saliv, vilk motsvara e t r unge fär två simbass änger.

a) Elevkårsutbildningen b) Elevriksdagen c) Kulturkarnevalen

D

r ta ä fak

Rätt svar: a, b, b, c, a, a

s

a) Matilda och Fredrik b) Mathias och Fredrika c) Caro och Emil

ar inte kontrol l e lor h r at

6. Vad heter den nya kanslipersonalen på FSS?

käl

a) Kondylom b) Hepatit c) HIV

)

5. Vilken är den vanligaste könssjukdomen i Finland?

tagen från intern e t o

! UTMANINGEN! UTMANINGEN! UTMANING

E L E V B L A D E T • n r 1 2 0 1 4 - 1 5

ch


8

ELEVBLADET • nr 1 2014-15

STRESSHANTERING

Stress. Ett starkt ord, något vi alla någon gång drabbas av, speciellt vi skolungdomar. I en undersökning har man räknat ut att gymnasieelever arbetar mera än man skulle kunna tro. Ifall man är med i arbetslivet vet man att arbetet slutar då man kommer hem, man får inte överskrida en viss mängd arbetstimmar per vecka. Man har dock räknat ut att gymnasieelever spenderar 60h/vecka på sina studier vilket ju är väldigt mycket. Förutom lektionstid innefattar siffran provläsning och hemuppgifter. Arbetet slutar inte när man kommer hem och eftersom stress också är något som ger en fysisk reaktion, slutar inte heller kroppen att arbeta utan den går på övervarv och du har svårt att lägga dig om kvällarna. Vi vet alla att det mest klichémässiga rådet som finns, dvs. att sova minst 8h/natt, äta hälsosamt och att motionera regelbundet, hjälper även då det gäller stress. Men eftersom de

är svårt att upprätthålla samt ändra på en hel livsstil och med tanke på att ett nytt skolår har inletts har jag lyft fram några användbara tips för att hantera den stress du dagligen blir utsatt för. Ett vanligt stresshanteringstips är att göra mera av det man tycker om. Det finns två sidor med detta. Enligt stressforskaren Aleksander Perski vid Karolinska Universitetet, är det fullt möjligt att stressa lika mycket över positiva och roliga saker som det är över det vi upplever som negativt. Ändå tror vi på jag starkt på att det man mest av allt tycker om inte stressar en. Att t.ex. lyssna på musik är ett bra sätt att varva ner, samtidigt som det stimulerar (även) hjärnan, vilket hjälper din skolgång otroligt mycket. Det här med att stimulera hjärnan är otroligt viktigt då det kommer till stresshantering. Att koncentrera sig och uppnå ett s.k. ”flow” lugnar ner en eftersom man totalt tappar uppfattningen om tid och rum, man är så koncentrerad på det man gör. För den som tycker att mindfulness är ett för långsökt alternativ kan det vara lättare att lugna ner sig med hjälp av att hålla på med ett eget projekt som intresserar en och den

Av REBECKA STRENG

vägen uppnå flow. Ta fram en bra bok (ingen skolbok) och låt historien dra med dig från din jordliga existens. Att planera. Det som alltid betonas under din grundskoletid är faktiskt ett av det bästa sätten att undvika stress. Då du planerar dina dagar väl kommer du att märka hur mycket tid du har för att utföra dina studier och hur mycket tid du har för andra aktiviteter och hobbyer. Då du planerar är det lätt att lägga in pauser mellan de olika sakerna du måste göra, det behöver inte vara mer än 10-15 minuter, huvudsaken är att du känner att du har en paus och kan pusta ut efter en komplicerad skoluppgift. Om du tycker om kreativa projekt kan du göra upp ett fint schema över när och hur du kommer att avlägga olika uppgifter. Du skriver in när du upplever att du har som mest energi under ett dygn och när du känner dig lite tröttare. När du vet detta kan du planera din dag perfekt utgående från den information du fått. En vanlig kalender räcker också men kom ihåg att skriva ner allt det viktiga genast när


E L E V B L A D E T • n r 1 2 0 1 4 - 1 5

du hört det. Tänk framåt men lev i nuet. Detta handlar om att tänka framåt för en veckas tid, så att man vet vad man ska göra och när man ska utföra det. Man planerar helt enkelt en vecka framåt. På så sätt kan man leva i nuet och samtidigt veta vad som komma skall, vilket minskar stress. Ogjort arbete stressar mest. Det är naturligt att människan grubblar över och vill lösa problem och därför grubblar vi alltid över följande sak man bör göra. Det är bäst att göra uppgifter undan så snabbt som möjligt, det man lämnar bakom sig stressar mer i framtiden. Djupsömntekniken. Det finns flera olika appar för smarttelefoner som följer ens sömnmönster och kan väcka en då man håller på att komma in i ett visst sömnstadie. Det är även lätt att kontrollera sitt sömnmönster utan någon app. Ett sätt är 15-minutertekniken. Ifall du är trött på morgonen, sätt väckningen framåt med 15 minuter och ifall detta inte fungerar kan du testa på att vakna 15 minuter tidigare än vanligt istället. Sömnstadier förändras nämligen med cirka 15 minuters intervaller. Det du upplever då du drömmer kallas för REM-söm dvs. rapid eye movement. Den sömn som gör att du vaknar trött kallas djupsömn. Men den sömn du vill uppnå när du vaknar är lätt sömn. Eftersom detta är det följande sömnstadiet efter djupsömn kommer du att känna dig pigg när du vaknar. Så om du känner dig piggare än vanligt efter försöket har det fungerat! Det är extremt viktigt för kroppen att få sin djupsömn, eftersom just detta stadium förstärker kroppens immunförsvar och är viktigt för den mentala hälsan då djupsömn hjälper till att bearbeta det som hänt under dagen.

KÄNN DIG SJÄLV! Att veta mycket om sig själv

stärker självförtroendet, vilket minskar stress. Du kommer inte ses som egoistisk, det lovar jag.

UMGÅS MED ANDRA ELLER VARA ENSAM?

Fråga dig själv vad som passar dig bäst. Tycker du att det är lugnande att umgås med andra? Är det trevligt att kunna ta det lugnt ensam hemma? Eller kanske du vill göra lite av båda beroende på dag!

TESTA OLIKA SPORTGRENAR. Att testa nya

saker är bra för din hjärna och motionen hjälper dig att orka bättre.

SMARTTELEFONEN, din guide till en mindre

stressande vardag. Ladda ner någon trevlig träningsapp (Nike Training Club är den bästa) eller t.ex. en ljudbok som lugnar ner dig då du under dagen upplever att du snabbt måste varva ner lite.

VARVA NER om kvällarna. Gör det till en rutin att

sakta ner om kvällarna.

SLUTLIGEN: Stressa inte över stresshantering!

9


10

ELEVBLADET • nr 1 2014-15

Diet behöver inte alltid betyda bantning

SUSANNA Strandbacka, som jobbar som näringsterapeut vid Folkhälsan, menar att dieter av andra orsaker än önskad viktnedgång är vanliga, men framkommer inte lika mycket i media som bantningstips gör. “Som näringsterapeut ger jag råd till klienter som bör välja en diet av hälsomässiga skäl, som till exempel diabetes, allergi, celiaki, viktkontroll eller annat. En diet kan man också välja av etiska eller religiösa skäl.”, säger Susanna Strandbacka. MED hjälp av ökad forskning har det bevisats att det finns ett tydligt samband mellan vad vi äter och vår hälsa samt påvisat hur maten påverkar hälsan. Eftersom matkulturen ständigt ändras uppstår nya dieter hela tiden. I media får de dieter som bidrar till viktnedgång väldigt stor plats. Detta har lett till att fokus sätts på utseende och inte på hälsa, som är utgångstanken. Det har i sin tur lett till snedvridna skönhetsideal och allt mindre klädstorlekar i affärernas utbud. Nuförtiden kan i princip vem som helst hitta på en egen diet och dessutom få mycket publicitet för det. BANTINGSDIETER, som till

© VALTION RAVITSEMUSNEUVOTTELUKUNTA

Ingen diet är den andra lik, men alla lovar de samma sak: att snabbt få ett sundare och friskare liv. En diet ska ses som en livsstil, en förändring som lovar ett hälsosammare liv.

Den viktigaste dieten är att hitta matglädjen i att äta tre huvudmål och ett eller två mellanmål om dagen. - SUSANNA STRANDBACKA exempel 5:2-dieten, LCHF och GI-metoden, leder tyvärr oftast till viktuppgång. Detta beror på att det ända som uppnås är en förminskning av kroppens vätska och muskler. “De extrema dieterna kan vara skadliga för hälsan och speciellt för dig som är ung och ännu behöver mycket näringsämnen

för att utvecklas.” säger Susanna Strandbacka. Bantningsdieter är alltså inget som hon rekommenderar. 5:2-dieten är en av de mest omtalande dieterna för tillfället och består av periodiskt fastande, vilket kan vara extremt farligt, speciellt för unga människor. LCHF, eller low carb high fat, innebär lite kolhydrater och högre andel fett. Det finns dock inte tillräckligt med forskning om den för att den ska kunna rekommenderas under längre tid. GI-metoden fokuserar på kolhydrater. Denna diet är enligt Susanna Strandbacka ett sunt sätt att få i sig mera fiber genom att till exempel välja grovt bröd. Gemensamt för dessa bantningsdieter är, enligt Susanna Strandbacka, att de lovar


E L E V B L A D E T • n r 1 2 0 1 4 - 1 5

snabba resultat, förbjuder vissa näringsämnen och livsmedel, har begränsningar gällande mängden mat, kräver speciella produkter som konsumenten bör inhandla och att upphovspersonen inte har kunskap i ämnet. “DET är viktigt att du får hjälp av en kunnig utbildad personal om du behöver en diet. Så vänd dig till din skolhälsovårdare i främsta hand. Många gånger handlar det också om att bli vän med sin kropp och då kan du även kontakta skolans kurator.” säger Susanna Strandbacka. Den viktigaste dieten, som Susanna Strandbacka rekommenderar, är att hitta matglädjen i att äta tre huvudmål och ett eller två mellanmål om dagen. SUSANNA Strandbacka påpekar att det ibland står vettiga saker i tidningarna om dieter, men oftast är det bara stora rubriker som lurar människor till att köpa tidningen. Det gäller alltså att vara kritisk som läsare. Ju mer man vet om hälsa och kost desto bättre förstår man att uppskatta vanlig mat, tallriksmodellen och näringspyramiden.

JENNIE NYQVIST

Över min stolta kropp

D

et eviga tjatet om ideal, dieter och träning tycks aldrig försvinna. Det pinnsmala modellidealet som härjat så länge byttes ut mot strong is the new skinny för några år sedan och vi hurrade glatt omedvetna om vad som väntade oss: alla selfies i gymmet och foton av alla nya inköp från Fitnesstukku i Instagramflödet. Hur vi än vrider på det, ändrar smal mot stark, strävar vi alltid efter något annat. Något bättre. ikthets finns överallt. I varje medium. Den grymma vikthetsen kan enkelt bidra till ätstört beteende och hjärnspöken som är så svåra att bli av med. Vikthets har uppstått av kroppsångest. Det är någon som har sagt eller påpekat att det är något fel på oss, att vi avviker från normen, vilket ger ångest och en vädjan om förändring. Hur blir jag som dem? en svenska artisten Molly Sandén tröttnade på viktmobbningen och visade sig naken i musikvideon till hennes låt Freak i ren protest. Nu hyllas Molly världen över för sitt mod. Molly har även startat en hashtag, #överminstoltakropp, på Instagram som uppmanar folk till att vara stolta över dem själva. Visst är Molly modig som vågar vägra lyssna på mobbarna och göra motsatsen till vad de vill. Men har vi verkligen inte kommit längre än så här? Att Molly, som en normalviktig

V

D

11

kvinna, ses som mullig och modig som vågat göra någonting annorlunda. Att vi måste vara stolta trots att vi inte är perfekta. änk om vi skulle sluta att hela tiden sträva efter något bättre? Tänk om det inte fanns någon normativ kropp? Ingen storlek som är för liten eller för stor. Tänk om vi istället fokuserade på allt fantastiskt kroppen kan göra istället för hur den ser ut? ag vet, det är klyschigt. Men om alla lär sig att älska sig själva precis som de är och som de ser ut, kan inte all kroppsångest och vikthets som finns i världen försvinna då? Kan vi, alla tillsammans, försöka att bli bättre vän med våra egna kroppar och inte ha ångest över byxstorlekar eller midjemått eller bidra till någon vikthets? Om vi vägrar att ta del av vikthetsen. Vi slutar att bedöma någon utgående från dess utseende. Vi slutar att jämföra. Vi slutar att ha kroppsångest. Skulle inte livet vara mycket enklare då?

T J

Jennie Nyqvist


12

ELEVBLADET • nr 1 2014-15

Sex, positivt och negativt De flesta vet att sex påverkar. På många sätt. Psykiskt, fysiskt och ja det berör oss väldigt mycket. Och alla har vi väl hört om könssjukdomar och varit på de där lektionerna i skolan då sex och samlag oftast presenteras som något ganska negativt. Eller negativt på det sättet att det finns en massa risker och dåliga saker med det. Och visst finns det dåliga och farliga saker med att ha sex, men är det någonsin någon som lär oss att det faktiskt finns bra saker med att ha samlag? Att det kan få oss att må bra. Sanningen är i alla fall den att det finns ungefär lika många negativa som positiva hälsoeffekter med sex. Könssjukdomar. Allt från HI-virus som kan utvecklas till den livsfarliga sjukdomen AIDS, till klamydia och herpes som en stor del kommer att uppleva i sina liv, eller i alla fall känna någon som drabbas. Det är så klart oerhört viktigt att vi får lära oss om dessa sjukdomar, så att vi fattar vad det innebär och vilka risker det är att inte testa sig. För till och med de ”minst farliga” könssjukdomarna kan obehandlade leda till sterilitet och i allra värsta fall döden. Och det vill man ju inte, men tyvärr finns dessa avigsidor med samlag och de är viktiga att ta upp. Då lönar det ju sig såklart att skydda sig då man har samlag. Både från alla dessa sjukdomar som smittar

via våra slemhinnor men såklart också från oönskade graviditeter . De flesta preventivmedel skyddar enbart mot oönskad graviditet och det finns bara några få som även skyddar mot könssjukdomar. Det allra vanligaste, och det preventivmedel som skyddar mot båda är kondomen. Kondomer är väldigt säkra, så länge de är hela och sitter på rätt så skyddar de effektivt mot både sjukdomar och oönskade graviditeter. Problemet är att om kondomen i misstag åker av så försvinner allt skydd direkt. Det finns de som är allergiska mot latex, som de flesta kondomer är gjorda av, och då måste man hitta ett annat preventivmedel eller använda latexfria kondomer. Ett exempel på ett lite ovanligare preventivmedel är spiralen som läggs in i kvinnan och skyddar mot oönskad graviditet väldigt effektivt. Men även med det här medlet finns det avigsidor. Spiraler har orsakat en hel del blodproppar hos användaren, vilket är otroligt farligt. Dessutom händer det ibland att spiralen råkar fastna i äggledaren, vilket leder till otroliga smärtor och det behövs kirurgiska ingrepp för att få bort den. Väldigt många preventivmedel, som till exempel p-piller, innehåller stora mängder hormoner och det är många som inte tål det. Det gäller helt enkelt att bara testa sig fram till vilket preventivmedel som passar en själv bäst, och ofta måste man testa flera olika för att hitta rätt. Men som sagt finns det inte bara negativa sidor med att ha sex, de positiva sakerna är ungefär lika många. En väldigt bra sak är ju att det stärker immunförsvaret något

Av mette bergh

otroligt. Inte bara på grund av att då man är i så nära kontakt med en annan person som vid samlag så blandas bakterierna och kroppen lär sig att bekämpa dem och då blir man sedan inte sjuk om samma bakterier attackerar kroppen. Dessutom börjar kroppen utsöndra sjukdomsbekämpande immunoglobulin vid samlag och halten på det ökar kraftigt om man har regelbundet samlag. Tips för att slippa förkylningen i höst? Ett faktum är ju att då man rör på sig så mår kroppen bra och den fysiska hälsan förbättras. Så ju hårdare sex desto bättre mår kroppen, så länge det inte gör ont såklart. Men sex förbättrar även den mentala hälsan otroligt mycket. Efter sex och orgasmer slappnar kroppen av och rensar alla jobbiga tankar i huvudet. Det här leder till att folk som har mera sex tenderar att vara mindre stressade eftersom de då får slappna av mer än andra. Efter en orgasm somnar människan även lättare. Allt detta beror på att det vid sexuell aktivitet


E L E V B L A D E T • n r 1 2 0 1 4 - 1 5

utsöndras ångestdämpande och lugnande substanser i hjärnan, bland annat ”närhetshormonet” oxytocin. Forskningar har tyvärr visat att dessa effekter inte alls är lika starka om man har sex med ett så kallat ”one night stand” än om det är med en partner i ett förhållande. Blodcirkulationen i hela kroppens sätts igång då människan får orgas-

?

mer. Detta har flera positiva effekter. Bland annat gör ökad blodcirkulation att huden blir bättre och finare. Och dessutom utsöndras det då man får orgasm ett hormon som heter dopamin i kroppen. Detta hormon är det som gör oss på gott humör, alltså blir vi gladare om vi får orgasmer. Forskare har även kommit fram till att personer som har mer sex har

13

mindre risk för att insjukna i bröstcancer hos kvinnor och prostatacancer hos män. Så nej, det finns verkligen inte bara negativa hälsoeffekter med sex och samlag. Men som med allt, med måtta. Det negativa finns och det är viktigt att uppmärksamma det, men man ska inte heller glömma att det finns en hel del positivt med det också.

FRÅGOR ELLER FUNDERINGAR? Du hittar pålitlig information och expertersvar bland annat på: http://www.rfsu.se/sv/Sex--relationer/ h t t p : / / w w w. f o l k h a l s a n . f i / s t a r t s i d a / Fr a g o r / Sex-och-samlevnad/

MEN! DRA DIG INTE FÖR ATT KONTAKTA DIN LÄKARE, det är bara att plocka upp luren

om du misstänker dig ha någonting som kräver medicinsk vård.


14

ELEVBLADET • nr 1 2014-15

Skåpet fullt av idéer och superfood En vecka före min intervju med Amanda Rekola, läser jag hennes blogg på adressen: healthbyamatin.devote.se/. En personlig blogg att bli inspirerad av, med massor av unika och noggrant genomtänkta vegetariska recept. NÄR jag träffar Amanda märker

jag genast att bloggen ger uttryck för hennes underbara och entusiastiska personlighet, det kan helt enkelt inte vara någon annan som skriver bloggen än den glädjefulla Amanda, som på ett innovativt sätt lever ett men ”Food Inc” som jag såg för ett år sen. Den är verkligen horribel men hälsosamt och lyckligt liv. FÖRE själva intervjun berättar den öppnar ögonen och jag tycker Amanda att hon en gång fått höra att alla borde se den. Det sägs att ifall det inte finns någon mat för henne, slakteriets fönster skulle vara öppet eftersom hon är vegan, utan hon kan så skulle alla vara veganer. gå ut och äta gräs. Efter denna historia, påbörjar vi en intressant diskussion kring vegetarisk mat.

HAR vegetarisk mat alltid varit

en del av ditt liv eller har du senare bestämt dig för att bli vegan?

MITT eget beslut. Jag har varit

vegan nu i ett års tid. Men min mamma som länge har varit lakto-ovo vegetarian har absolut inspirerat mig och är en förebild för mig. Jag har aldrig sett henne äta kött. Det hela hände stegvis, det är svårt att lämna och ersätta någonting man verkligen tycker om. Själv har jag aldrig upplevt att jag verkligen behövde kött. Det etiska med att äta vegetariskt har även påverkat mitt beslut starkt. Det man kan säga att var något som bekräftade mitt beslut att bli vegan, var en dokumentärfil-

Även om jag står 110 % för det jag säger, vill jag absolut inte tvinga någon att förändra sina hälsovanor. - AMANDA REKOLA TROR du att din blogg skulle kunna vara ett påverkningsmedel för att öka utbudet av vegetariska produkter och har du någon gång prövat på att väcka tankar via din blogg eller via t.ex. sociala medier? DET skulle vara bra att väcka

tankar kring vegetarisk mat bland yngre människor. Digitala medier och bland annat Instagram har hjälpt mig

väldigt mycket med att väcka tankar kring vegandiet. Så är jag aktuell med att skriva en bok och har fått en samarbetspartner, Tuukka Simonen från vegetukku i Åbo. Även om jag står 110 % för det jag säger, vill jag absolut inte tvinga någon att förändra sina hälsovanor. Mitt mål är att inspirera och inte vara någon som viftar med fingret i luften som någon värre auktoritet.

VAD är det första man ska tänka

på om man tar beslutet att äta enbart vegetarisk mat?

FÖRST vill jag säga att inte ta stress

över det, en förändring händer inte över en natt, en förändring kan ta en längre tid och kräver tålamod. Det är viktigt att läsa och ta reda på saker om ämnet, prova sig fram och samla kunskap. Ibland lyckas man inte med det man gör. Jag kommer ihåg en gång då jag skulle göra en råkostkaka och använde agar agar istället för gelatin. Tillagningen tog ca. en och en halv timme därefter skulle kakan stelna och det krävdes väldigt


E L E V B L A D E T • n r 1 2 0 1 4 - 1 5

mycket förberedelse inför det. Kakan stelnade i två och en halv timme. Jag blev väldigt ivrig och ville börja dekorera och fotografera kakan, det bästa med att laga mat tycker jag. Kakan hade dock inte stelnat ordentligt och smoothiedegen låg plötsligt runt omkring köket då den lösa degen spreds ut av min katt. Då ville jag nästan gråta, men man ska aldrig ge upp och man kan inte veta något utan att prova sig fram.

VILKA slags fördomar har du träf-

fat på?

EN VANLIG fördom jag stöter på

ibland är att folk tror att vegetarisk mat är på något sätt mer hälsosam än icke-vegetarisk. Det är inte bara frågan om att gå och gnaga på en morotsbit, man kan även äta vegetarisk skräpmat, t.ex. franskisar. Det är fullt tillåtet att unna sig lite någon gång då och då, även om man är vegan. Det som det skrivs mycket om då det kommer till att vara vegan, är diskussionen om vitamin B12. Men ifall man kan planera sin diet noggrant kommer man inte att ha några problem, dessutom finns det även kosttillskott som passar för veganer. Det blir en hel del dålig publicitet när en vegan dör av mineralbrist även om det hela tiden dör personer i av hjärtattacker p.g.a. för högt nitritintag ur maten och detta anses som mer normalt.

HUR förhåller sig människor du träffar för första gången då du talar om för dem att du är vegan? DEN första blicken de ger är hemsk,

man undrar varför man egentligen kom till det stället man befinner sig på, man vill fly ur situationen. Den generation som förhåller sig värst till att jag är vegan är förmodligen de vuxna runt 50 år, eftersom de levt i en annorlunda värld än den vi lever i idag.

15

AMANDA är tacksam att hennes ibland det man själv lagat. familj, pojkvän och kompisar förhåller FINNS det ett bra utbud av vegsig positivt till att hon är vegan:

etariska produkter i de finländska PAPPA har stött mig väldigt mycket affärerna? och brukar vara den som smakar på ”RUOHONJUURI”-i Helsingfors all mat och alla bakverk jag lagar. är min himmel! En gång i månaden ”Fanns det kött i det här?” brukar handlar jag i ”Ruohonjuuri” bl.a. frön han fråga. Min pojkvän brukar också och torrvaror. Skåpet där hemma är vara en av de första som smakar fullt av olika superfoods. Det finns på den mat jag lagat. Min lillasyster ett antal bra butiker som säljer mat som varit allätare i hela sitt liv, brukar för veganer och vegetarianer, men i tycka om att göra olika smoothies vanliga affärer är utbudet inte så bra, och bananglass med mig. Det känns man får söka sig fram, men man lär alltid trevligt att höra henne fråga om sig. Jag undviker syntetiska pulver vi kan kocka något tillsammans. En eftersom det för mig är viktigt att person som gett mycket stöd och maten är ren. Det är viktigt att läsa som man kan dela sina tankar om innehållsförteckningen på produkter. vegetarisk mat med är min pojkväns Ifall det finns väldigt mycket E-koder pappas fru som blev vegan samtidigt föredrar jag att produkten lämnas i som jag, med henne har jag alltid butikshyllan. långa diskussioner kring vegetarisk HUR hittar man butiker som säljer mat. Jag är väldigt tacksam över att vegetarisk mat? ha en familj som ser på världen ur ett VEGAANILIITTO.FI är den bredare perspektiv. enklaste informationsplatsen, där finns det en lista på ställen som säljer vegetarisk mat och den uppdateras hela tiden. Att fråga insatta människor är också en bra idé, via epost går det bra. Djurskyddsföreningar erbjuder även bra tips. ”Oikeutta eläimille” ordnade t.ex. ”Vegan Januari”utmaningen på Facebook, där man gratis kunde beställa vegetariska - AMANDA REKOLA recept. Jag hoppas att människor tar tag i utmaningen när den nästa gång TYCKER du att de finländska skol- erbjuds. Ett ytterligare alternativ är orna stöder vegetarisk diet tillräckligt att läsa utländska böcker om ämnet och se efter i biblioteket, eftersom bra? utbudet på veganböcker där brukar SJÄLV går jag i ett sportgymnasi- vara rätt stort. um och står själv för min mat. Det är det bästa tycker jag, att kunna TROR du att vegetarisk mat blir laga sin mat, njuta av det man gjort mer vanligt i framtiden och att det och veta exakt vad den innehåller. kommer att finnas ett större utbud Utbudet av vegetarisk mat i skol- på vegetariska produkter? orna skulle kunna öka och ifall man DET hoppas jag verkligen. Att vara äter vegetarisk mat kan man ibland vegan halverar koldioxidfotspåret . t.ex. äta det som skolan erbjuder och Helt enkelt sparar man mycket med

Ifall det finns väldigt mycket E-koder föredrar jag att lämna produkten i butikshyllan.


16

ELEVBLADET • nr 1 2014-15

I

Testa på något nytt - var vegan för en dag!

Kolla in dagsmenyn som Amanda Rekola sammanställt för dig på healthbyamatin.devote.se med taggen EBLutmaning och dela bilder från dagen med #EBLutmaning. Utmana dina vänner också på SoMe! att äta vegetariskt. Det blir billigare i sen till något man unnar sig. Man kan spenat, rödbeta, rotsaker, och stora längden att t.ex. för 6€ köpa färska lägga till stevia som sötningsmedel rädisor som jag använder mig av eller så kan man göra det till ett häl- dagligen. mangon istället för broiler. VAD är det godaste och trendi- sosamt mellanmål. HURDANA hälsoeffekter har du

VAR finner du inspirationen till att lagt märke till nu som vegan? DET finns så många svar på den här prova på nya recept? JAG känner mig energisk, det frågan, men ett av de mest mångsi- MINA recept är nästan alltid mina känns som om man hela tiden vill le gaste vege-receptet just nu?

diga recepten är absolut bananglass, eller ”Nicecream” så som det heter på engelska. Det gör man genom att mixa frysta bananbitar utan skal med vegetarisk mjölk, vanlig mjölk går också. Man får någonting som liknar mjukglass väldigt mycket. Man kan tillägga mangokuber eller någon annan typ av frukt, ifall man vill dölja banansmaken. Det blir extra gott då man lägger till vaniljstänger. Jag brukar ofta lägga till rå-kakaopulver och det istället för vanligt kakaopulver eftersom det innehåller mycket mer näringsämnen. Receptet är roligt och mångsidigt eftersom det går att lägga på olika toppings så mycket man vill. Man kan göra bananglas-

egna, då jag inspirerats av någon annans recept skriver jag ner det noggrant. Jag utgår från grundinformationen jag har om mina ingredienser. Jag läser recept och utvecklar eget. Ett bra sätt är att utgå från en vanlig kokbok och göra en egen vege-version av något recept i boken. Mina recept brukar oftast inte innehålla vitt socker, vete, hemskt sällan gluten och inget från djur. När man tänker efter passar veganmat verkligen bra för många allergiker. Eftersom min mamma tycker om trädgårdsarbete får jag varje dag färska ingredienser jag kan använda mig av. I mitten av Kyrkslätt växer det squash, potatis, vattenmeloner, paprika, gurka,

och man känner sig verkligen positiv, självförtroendet blir mycket bättre helt enkelt. En annan sak jag lagt märke till, är att jag inte fått några utslag trots att jag har psoriasis. Immunförsvaret förstärks, man blir aldrig sjuk.

EFTER ett väldigt intressant samtal

om vegandiet och vegetarisk mat samt ett besök till ”Ruohonjuuri” blev jag, reportern, intresserad av att lakto-ovo dieten jag länge funderat på att börja.

REBECKA STRENG

AMANDA REKOLA

Redaktionen utmanar DIG


E L E V B L A D E T • n r 1 2 0 1 4 - 1 5

Har du inte prövat Hot-Crossfit-MaxEffort-PumpHump?!

O

m man kisar med sitt vänstra öga och blundar med det högra kan man kanske ta mig för en hurtig, sportig person. Jag har aldrig riktigt fastnat för det här med aktiv träning eller ambitiösa hälsokostscheman. Bortsett från min korta men intensiva karriär i det lokala friidrottslaget som elvaåring. Denna period av plötsligt intresse för fysisk aktivitet slutade abrupt då jag spydde på mina neongula löparskor frår HalpaHalli efter tio ambitiösa uppvärmningsvarv på idrottsplanen (vad gjorde man inte för att imponera på högstadiekillarna på läktaren liksom). ller som när jag i andra klass fick det oförklarliga infallet att genom skolan delta i stadens årliga skidtävling. Vid första backen lade jag krokben för mig själv med min skidstav, ramlade ihop till en boll av beige fleeceplagg och rullade neråt i full fart tills jag kollapsade framför en skrockande funktionär i reflexväst. Jag kom sist, en kvart efter att skolklassen redan gått hem eftersom det blivit mörkt. Där någonstans förlorade jag intresset för skidåkning. ed mina sportanekdoter skulle jag kunna fylla en bok större än Elisabet Höglunds hår. Men jag tror ni fattar vart jag vill komma - jag är ingen naturbegåvning. Istället har jag nöjt mig med en stilla joggingtur en gång i veckan (läs: en gång i halvåret) och att cykla till skolan. Och det kändes som att det räckte för

E

M

G

mig. Tills jag började gymnasiet. ymnasiets gymnastikkurs inleddes med en timme på gymmet. Till min stora fasa. Jag hade besökt detta mytomspunna gym endast en gång tidigare, och såg framför mig traumatiska bilder av deffade män och kvinnor med något vilt i blicken. Ofta hysteriskt viftande med rep eller yogabollar eller gränsle över enorma träningsmaskiner som lätt kunde misstas för moderna tortyrredskap. En skrämmande miljö, komplett med den obligatoriska CD:n med delfinläten och fågelkvitter, alternativt hårt dunkande Dubstep. ina planer på att nästa gymbesök inte skulle äga rum förrän sekelskiftet smulades alltså sönder av läroplanen. Jag var inte störtlycklig precis. Majoriteten av mina klasskamrater klappade dock förtjust i händerna. Gymkort slets fram ur plånböckerna, och en het diskussion gällande vilka lektioner och sessioner som brände mest kalorier inleddes. Någon frågade mig vad jag anser om Bodybalance. Jag var ungefär lika insatt i Bodybalance som jag var i det bosniska språkets grammatiska värld. Men för att inte avslöja min okunskap drog jag till med ett ”tja, själv föredrar jag ju lite mer fart och fläkt”, som i ett desperat försök till att släta över min brist på gymkort. Men så kom följdfrågorna. ”Jahaa, som typ MaxEffort då eller? Eller kör du mera med Hot Yoga?” ”Crossfit är ju väldigt inne nu också.

M

17

Panikslaget stammade jag: ”Njaaee.. Eller joo exakt! Jag menar, alla dem håller jag på med!”. De skeptiska blickarna fick mig att inse att det inte lät så trovärdigt. ”Alltså jagmenarjuförstås... En BLANDNING. Av dem. Allihop. Hot-Crossfit-MaxEffortPumpHump tror jag det heter. Jo så heter det. Jättekul är det. Massa kalorier bara flyger genom luften.”. ag tror alla fick men för livet efter tystnaden som följde. Efter denna smidiga räddning har jag klarat mig relativt bra undan frågor gällande sport och fitness. Vilket jag tycker är ganska skönt. Jag har vant mig vid att vara den bråkdel i mitt kompisgäng som inte gymmar regelbundet. Jag kör mitt eget race, bestående av tre kilometer i veckan under högljutt pustande och flämtande. Och det funkar bra för mig. Men om någon skymtar en beige fleeceboll på flykt i vinter är det alltså bara jag som blivit frågad något om hur jag sköter mitt gymmande.

J

Siri Fagerudd


18

F

ELEVBLADET • nr 1 2014-15

ör mig har gymnasietiden haft en inverkan på mitt välmående. Ytligt sett är förändringen inte omfattande, men då jag tänker på en djupare nivå blir förändringen allt viktigare. Tack vare miljöombytet i samband med att jag började gymnasiet, har min självkänsla utvecklats. jälvkänslan är som en björn som sover i ide. Den finns någonstans, utan att du kan se eller röra den. Det är svårt för dig att störa den och du vill inte heller göra det. Björnens sömn är jämn, lugn och oberoende av det som finns utanför den insnöade grottan. Du låter din björn sova vidare som den är. jälvkänslan är inte passiv, trots att björnen sover. Självkänslan ger grunden för ditt välmående. Den flödar sakta genom dig och ger dig trygghet. Du kan acceptera dina misstag, du vågar drömma och känner att du kan ta risker. Om ditt självförtroende får sig en törn och får dig att vackla är det självkänslan som lyfter upp dig.

Under ytan

J

S

S

vem du är och tycker om dig själv. Att bygga upp sin självkänsla handlar om att lära känna sig själv. Som liten har man kanske inte så mycket självkänsla. Då man sedan vill veta vem man är kan det vara som att få lära känna en från tidigare god vän på allt djupare plan. ag tror att välmående i många fall utgår från en stark självkänsla. Samtidigt tror jag också att en stor del av självkänslan byggs upp på kroppskännedom – att man vet hur den egna kroppen ser ut och hur den fungerar, vad den tål och vilka potential den har och att man tycker om den. Därför har jag valt att lyfta fram den nakna kroppen. Jag har inte ämnat att skapa ett mästerverk med de bilder jag tagit, snarare vill jag ge dig en tankeväckare om kroppen med hjälp av mina vänners mod. Nakenhet är temat i detta verk - inte för att det skulle vara speciellt, utan för att det är betydelsefullt. en nakna kroppen är en tabu. Det är ju endast berusade opålitliga personer och rubbade pedofiler som springer omkring och avslöjar sig. Men kroppen har ju en stor inverkan på oss då så många människor känner sig dåliga för att de har svårt att acceptera sin kropp som den är. Jag ser ett behov av människomångfald i median och en attitydförändring gällande vår kropp. ag nämligen lever i en tid då människan inte skall vara naken. Varken fysiskt eller psykiskt skall vi avslöja för mycket. I fråga om det fysiska innebär detta att endast vissa delar av kroppen är det acceptabelt att visa i en viss mån. Om du överskrider gränsen, som bestäms av andra, blir du dömd och stämplad. Det känns orättvist att gränsen dessutom varierar från person till person.

D

in självkänsla kan vara bra eller mindre utvecklad. En bra självkänsla är i all enkelhet det att du vet

D J


S

E L E V B L A D E T • n r 1 2 0 1 4 - 1 5

jälvkänslan också kopplad till den respons vi får av omvärlden. Ordet dömd i det tidigare stycket kan låta lite väl bryskt, men är egentligen ingen överdrift. En kvinna med för kort klänning eller för öppen blus blir snabbt stämplad som prostituerad. En man med djupt urringad skjorta, kan lätt bli betraktad som homosexuell. Att sedan skamlöst kasta skällsord ur sig mot dessa ”normförbrytare” är inte alls ovanligt. Tvärtom rekommenderas det för att hålla avvikelser från normen i styr. ättet vi behandlar våra medmänniskor är emellanåt fullständigt hutlöst – klädsel och kroppsform är två stora faktorer till mobbning och kränkning, framförallt om de kombineras. Jag kan inte förstå att vi ser förbi alla andra egenskaper och baserar vår inställning till andra på några sådana bagateller som kläsel och vikt! Dessutom räcker det inte med att vi ser lite ned på de ”felaktiga” individerna, utan de skall aktivt göras medvetna om att de verkligen har ett mindre människovärde. Det är helt acceptabelt att säga sin åsikt rent ut och samtidigt gärna peka ut även andra fel på personen, oberoende om personen fak-

tiskt har de. Varför vill vi medvetet vill såra och förolämpa andra? u vill jag inte sätta mig själv i en domarroll, men jag vill att andra vågar vara ärliga mot sig själv. De flesta vet att de någon gång utsatt andra för otrevliga kommentarer,

N

19

således kan en person utsättas för hundratals sårande ”engångsföreteelser”. Den för dig betydelselösa kommentaren kan delta i att bygga upp någons illamående. undera lite. Är jag skyldig någon ett förlåt? Desto svårare behöver det inte vara. Bit ihop, skuffa undan din stolthet för en stund och säg att du ångrar din obetänksamhet. et kan ändå vara svårt att gottgöra alla sina misstag. I något skede måste vi helt enkelt ta vårt förflutna som det är och gå vidare lite klokare. Lära oss av våra misstag och behandla andra såsom vi själva vill bli behandlad. u kan själv bestämma vem du är.

F D D

S

Caro Lassheikki

dömande blickar eller frånstötande beteende. Vem som helst kan göra det och, som sagt, det är inte alls Texten och bilderna är tagna ur ”Bara ovanligt. Vi inser ofta inte hur fel vi du och jag”, mitt bildkonstslutarbete behandlat någon, speciellt inte om från Tölö specialiseringsgymnasium. det är en engångsföreteelse. Tyvärr är också andra med i spelet och


20

ELEVBLADET • nr 1 2014-15

Värkmediciner på gott och ont Värkmediciner är något man äter för att få det att sluta

Jag har frågat fem finlandssvenska ungdomar från

göra ont. Det vet vi alla, men vet vi egentligen allt vi borde veta om värkmediciner? Det är mycket vanligt att man varken vet vad värkmediciner är eller gör.

gymnasier/yrkesskolor vad de egentligen vet om värkmediciner, och här är deras åsikter:

Varför slutar det göra ont? Hur mycket mediciner får man egentligen äta? Finns det biverkningar? Kan jag bli av med smärtan på något annat sätt?

1. Varför använder eller använder inte du värkmediciner? 2. Vet du vad ibuprofen och paracetamol är? 3. Hur ofta använder du värkmediciner? 4. Vet du hur mycket du får använda på en gång /per dag?

5. Är du medveten om riskerna med att använda

LEA EKBLAD

för mycket värkmedicin? Borde dessa tas upp i hälsokunskapsundervisningen i skolan?

6. Borde alla lärare vara berättigade att ge eleverna värkmediciner vid behov? Om ja, från och med vilken årskurs? Om nej, motivera.

Emma Enoksson, Yrkesskolan Praktikum: 1. Om jag har huvudvärk eller ont över huvudtaget tar jag en värkmedicin för att det hjälper.

2. Jag har nog hört det någonstans men har ingen aning om vad det betyder. 3. Ganska ofta, då det behövs. 4. Jag är inte säker. 5. Öh, nå det är ju farligt att ta för mycket. Nog skulle det väl vara bra att i alla fall nämna det.

6. Ja, i alla fall då de börjat högstadiet, för då borde eleverna själva veta när de behöver.

Oskar Karlsson, Mattliden IB: 1. Jag har migrän, och vid ett anfall brukar endast värkmedicin hjälpa. 2. Ja. 3. Ungefär en gång i månaden. 4. Ja, det beror ju på ämnet - till exempel paracetamol borde man ta högst 3000 mg om dagen.

5. Definitivt. Riskerna är allvarliga och sådana som alla borde vara medvetna om.

6. Nej, det räcker med att hälsovårdaren är berättigad.


AJ!

E L E V B L A D E T • n r 1 2 0 1 4 - 1 5

21

Christoffer Bäckman, Mattlidens Gymnasium: 1. Jag använder värkmedicin om jag har huvudvärk, eller någon skada som gör väldigt ont.

2. Inte annat än att de är värkmediciner. 3. Sällan mer än ungefär tre 800 milligrams ibuprofentabletter per månad.

4.Jag tror de tabletter jag brukar ta bör tas en gång per åtta timmar.

5. Jag vet att man kan bygga upp resistens mot vissa ämnen, och att vissa har andra dåliga bieffekter. Jo, det borde enligt min åsikt diskuteras i skolan.

6. Nej, jag tror sjuk-/hälsovårdaren borde vara den som ger ut värkmedicin. Lärare kanske inte vet i vilka situationer värkmediciner är nödvändiga, eller hur mycket som borde ges.

Lucinda Kraufvelin, Hangö Gymnasium: 1. Jag tycker inte om att ha ont någonstans, om jag får huvudvärk tar jag alltid värkmedicin så att jag kan koncentrera mig.

2. Ibuprofen är ett smärtstillande medel som stoppar eller hämmar de enzymer i kroppen som orsakar smärta. Paracetamol fungerar väl liknande.

3. Kanske tre gånger i månaden. 4. Ja. 5. Jag visste inte om riskerna förut men läste på om dem efter att jag överdoserade rejält en gång då jag hade migrän. Man borde nog nämna i skolan att det finns risker med mediciner och överdosering överlag.

6. Ja, kanske på trean eller fyran.

Victoria Lundberg, Mattlidens Gymnasium: 1 Jag använder värkmediciner eftersom de hjälper när jag har ont. 2. Det är två olika sorters ämnen som används i värkmediciner. 3. Ca. 2 gånger i månaden 4. Ca. 2 tabletter (800 mg) / 6 timmar (burana) 5. De kan vara dödliga. Ja, det borde de definitivt! 6. Ja, eftersom man inte kan koncentrera sig om man mår dåligt, och att åka hem är ju ganska onödigt om en enkel värkmedicin skulle hjälpa. Från och med högstadiet.

VAD SÄGER LÄKAREN? Reportaget fortsätter på nästa sida!


22

ELEVBLADET • nr 1 2014-15

kningar. Överdosering av paracetamol kan orsaka svåra, livshotande skador på levern. Gällande receptfria mediciner kan man fråga råd om doseringen på apoteket. VAD ÄR värkmediciner egentligen och varför slutar Det är en bra grundregel att inte kombinera alkohol och det göra ont då man tagit dem? - Det finns olika grup- värkmedicin. per av värkmediciner med olika verkningsmekanismer. FINNS DET ALTERNATIV till att ta värkmadiciner, Paracetamol minskar smärta och feber. Trots att det vad annat kan man göra för att bli av med sin smärta? använts som smärtstillare i ca. hundra år har den exakta Det är väldigt individuellt hur man upplever och hanterar verkningsmekanismen varit okänd. En forskningsgrupp i smärta. Det finns alternativa metoder som kan användas Lund kom år 2011 underfund med att läkemedlet föränantingen som sådana eller som komplettering till värkdras i levern för att sedan transporteras med blodet upp medicinen. Det beror ju förstås på hurudan smärta det är i hjärnan. I hjärnan slås metaboliten ihop med kroppens frågan om. Svår migrän går sällan om utan medicin, men eget ämne som sedan hämmar smärtan. Vid inflammassage, ett mörklagt tyst rum och en kall förpackning mation och vid vävnadsskada frisätts prostaglandiner på pannan kan hjälpa. Träningsvärk går vanligen om på som antas öka smärtreceptorernas känslighet. Gruppen några dagar så värkmedicin behövs nödvändigtvis inte. anti-inflammatoriska läkemedel (NSAID, Nonsteroidal Man kan försöka lindra träningsvärken med massage Anti-inflammatory Drugs) verkar genom att hämma eller ett varmt bad. Vid inflammation och svullnad hjälper kroppens tillverkning av prostaglandiner och ger således i allmänhet kyla. Vid akuta sportskador som muskellindring vid inflammation, smärta och feber. Opioiderna skador eller stukade leder används den så kallade RICEär de starkaste läkemedlen mot smärta och används metoden (R, rest, vila; I, ice, kyla; C, kompression; och E, främst i behandling av cancerrelaterad smärta, post-opelevation högläge) både som akut smärtlindring och för erativ smärta och andra svårare smärttillstånd. Opioider att begränsa skadan. verkar genom att de binder sig till opioidreceptorer i centrala nervsystemet. Detta leder till att smärtim- HUR ofta stöter du på folk som tagit för mycket värkpulserna hämmas och man upplever smärtlindring. mediciner då du jobbar på sjukhuset? - Olika medicinöverUtöver dessa kunde man nämna gruppen triptaner som doser är vanliga på akuten. Småbarn är nyfikna och kan hjälper endast mot migränsmärta. Deras verkningsme- stoppa i sig mediciner om de får tag på dem. Vuxna kan kanism är komplicerad och innefattar bl.a. en kraniell få i sig för stora medicindoser oavsliktligen om de t.ex. missuppfattar ordinationen, men medveten överkonkärlsammandragning. sumtion av mediciner, läkemedelsmissbruk, är inte heller HUR MYCKET värkmediciner får man ta på en gång ovanligt. De flesta allvarliga läkemedelsförgiftningar och varför finns det restriktioner, vad händer då man tagit är dock oftast avsiktliga. Det kan vara ett rop på hjälp, för många? - Paracetamol och flera anti-inflammatoriska men också en självmordshandling som bör tas på allvar. mediciner (såsom ibuprofen, asperin) kan köpas receptBehandlingen av förgiftningen beror på vilket läkemedel fritt på apoteket. Vid långvarig smärta eller om receptfria det är frågan om. Paracetamol är i allmänhet en trygg preparat inte ger tillräcklig smärtlindring rekommenderas medicin vid korrekt dosering. Förgiftning med paracetadet att man vänder sig till sjukvården för att utreda bakommol kan dock uppkomma redan efter en dubblering av liggande orsaker till besvären. Paracetamol används mot den högsta rekommenderade dygnsdosen. Det är tyvärr lätta till måttliga smärtor och mot feber. Paracetamol vanligt att folk inte känner till vilka följder överdosering passar vanligen åt barn och vuxna i alla åldrar. Som av paracetamol kan få. Ifall man själv misstänker att namnet säger, är anti-inflammatoriska mediciner effektiman har fått i sig en för stor dos värkmedicin, kan man vare mot inflammation och svullnad men användningen vända sig till närmaste akutmottagning eller ringa upp av dem innehåller lite mera restriktioner än paracetamol. Giftinformationscentralen (09 471 977 eller 09 4711/ Anti-inflammatoriska mediciner såsom ibuprofen kan växel) som är tillgänglig alla dagar dygnet runt. bla. irritera magslemhinnan och orsaka magsår samt utlösa allergiska anfall speciellt hos astmatiker. Man bör Kontentan är alltså att det går bra att ta värkalltid kontrollera doseringen i bipacksedeln och de angivna doserna bör inte överskridas om inte läkaren ordinerat mediciner så länge man inte gör det för ofta, en annan dos. Överdosering ger i allmänhet inte bättre kollar hur mycket man får ta per gång och smärtstillande effekt, men ökar däremot risken för biver- dygn, och håller sig inom de tillåtna gränserna.

För att få tillförlitlig fakta har jag dessutom intervjuat en läkare, och så här säger hon:


E L E V B L A D E T • n r 1 2 0 1 4 - 1 5

Sitta kan döda Har du någon gång försökt räkna hur många timmar om dagen du sitter stilla? Vid ett skrivbord på jobbet, en pulpet i skolan eller hemma framför dator och TV. Oftast behöver vi inte tänka speciellt länge för att komma fram till att vi sitter skrämmande mycket. Bara i Finland, som vi kanske anser som ett ändå relativt nyttigt land, sitter vi i medeltal nio timmar av vår vakna tid. Och att dessutom då veta att det är så gott som livsfarligt att sitta mer än sju timmar om dagen är verkligen skrämmande. Varför är det så farligt? Och hur ska vi undvika det då vi till exempel i skolan så gott som varje dag är tvungna att sitta stilla i åtta timmar? Den största skadan, och antagligen även den som de flesta tänker på då man talar om hur dåligt det är att sitta, är effekten på rörelseorganen. Varken musklerna eller skelettet behöver jobba speciellt mycket då kroppen befinner sig i sittande läge. Det här leder till att musklerna blir svaga och skelettet skört, vilket i sin tur leder till att det blir ännu mer ansträngande att röra sig och då försämras både rörligheten, balansen och koordinationen. Alla våra organ och sinnen som deltar i kroppens rörelser får försämrade funktioner. Denna brist på fysisk aktivitet och rörelser är otroligt farlig, det är nämligen den fjärde största orsaken till för tidig död i världen. Även ämnesomsättningen och hjärt-kärlsystemet lider av att vi sitter. Då kroppen är i samma ställn-

ing för länge och dessutom inte rör på sig tillräckligt kan inte kretsloppen fungera normalt i kroppen. Risken för diabetes och högt blodtryck ökar ju mer vi sitter, och har därför blivit ett allmänt fenomen till exempel i Finland. Som en naturlig följd på att inte röra på sig kommer övervikt och höjda blodfetter, vilket är väldigt farligt och lätt leder till hjärt- och kärlsjukdomar, vilka även de är allt mer vanliga i Finland. Alla dessa sjukdomar bara ökar i andel i Finland, så klart inte enbart beroende på sittandet men det är definitivt en stor delorsak. Även stress och ett i övrigt ohälsosamt liv med till exempel rökning eller ohälsosamma kostvanor i samband med sittandet ökar risken för att insjukna i någon av dessa sjukdomar. Att sitta ökar även stress och gör så att man lättare får förstoppning och ont i magen av andra orsaker. Även det psykiska välbefinnandet lider och det mest skrämmande är kanske att det ökar risken för cancer att sitta. Alla drabbas inte av dessa symptom och hittills har man inte kunnat komma fram till någon orsak till varför de som drabbas gör det. Det enda man vet är att det delvis beror på sittandet men än så länge ser det ut som att de som drabbas blir utvalda av slumpen. Oftast kommer även symptomen betydligt senare, till och med flera år efter att man börjat sitta mycket och det är väldigt svårt att upptäcka vilken skada sittandet gjort före symptomen uppstår. För att förebygga alla risker att drabbas av alla dessa sjukdomar är det så klart bra att inte sitta så mycket, men hur lätt är det verkligen då vi faktiskt är bundna till att sitta mer än

23

Av mette bergh

vad som är hälsosamt bara i skolan. Motion kan i en viss grad kompensera sittandet, men då måste det vara tillräckligt mycket. Och det är svårt att komma upp i tillräckliga mängder motion för att kompensera allt dåligt med sittande, och dessutom fungerar det tyvärr inte heller alltid även om man motionerar mycket. Det allra viktigaste är antagligen att försöka få barn att inte börja sitta i så tidig ålder. Nuförtiden börjar barn sitta i allt tidigare ålder. De börjar se mer på TV och spela mer dator och TV-spel i väldigt tidig ålder. Och sedan fortsätter de bara att sitta genom hela skoltiden och de flesta även på sitt jobb. Allt det här blir väldigt mycket sittande genom hela livet och därför är det kanske inte så konstigt att sjukdomar orsakade av sittande blir vanligare. Fakta är väldigt skrämmande men tyvärr är den sann och det är även sant att det är väldigt svårt att ändra på det. Det skulle kräva att hela samhället ändras, det borde kanske ges fler möjligheter att stå och arbeta på arbetsplatser och i skolor. Och såklart att få människor i samhället att annars bara röra mera på sig i vardagen. Vi får i alla fall hoppas på att någon ändring sker, för just nu går det utför och vårt samhälle drabbas av allt mer sjukdomar orsakande av att vi sitter dagarna i ända.


24

ELEVBLADET • nr 1 2014-15

Framtidsuppslaget

Hälsovård

Att leva ett lyckligt liv, att må bra, att leva länge. Förr var det något speciellt och mystiskt med de människor som levde i över 100 år. Nu är listorna långa på de gamla godingar som en gång njutit av titeln av att vara den äldsta levande människan i världen. Välmående och hälsovård kommer i framtiden att handla allt mer om att övervinna sjukdomar och att kunna leva allt längre. EBL presenterar olika framtida hälsovårdsmetoder och teorier om hur vi människor i fortsättningen kommer att förhålla oss till hälsovård. Låt oss påbörja en resa till den framtida scifi hälsovården!

FSS-evenemang förlänger din livslängd Folkhälsoforskaren Markku T. Hyyppä forskade 1998 kring varför svenska österbottningar var mer nöjda med sina liv än de finskspråkiga i grannkommunerna. Senare utvecklade han sin forskning med en teori där han beskriver varför finlandssvenskarna lever längre. Svaret är enkelt. Vi är lyckliga! Forskningen har visat att finlandssvenskar gärna deltar i talkoarbete, sjunger i kör och är mer samhällsaktiva än den finskspråkiga

befolkningen. Olika sociala aktiviteter ökar välmående eftersom positivt sällskap får en att orka mera. FSS:s evenemang gör alltså att du mår bättre och känner dig lyckligare! Precis som filosofer hävdar är människan verkligen en social varelse.

År 2040 kommer vi att vara odödliga Futuristen, författaren och uppfinnaren, som är medlem i National Inventors Hall of Fame och en mottagare av The National Medal of Technology and Innovation, Ray Kurzweil säger i en intervju med Computerworld att vem som helst som lever ända till år 2040 eller 2050 kan vara nära att uppleva odödlighet. Inom 30 till 40 år kommer vi att ha mikroskopiskt små maskiner som rör sig runt omkring i våra kroppar som reparerar strukturer av celler och organ ifall fel uppstår. Effektivt förhindrande av sjukdomar? Nanoteknologi kan även användas för att förhindra

minnessjukdomar från att uppstå. Nanoteknologi och bioteknologi kan rena kroppen på cancer, alzheimer, övervikt och diabetes. Det hela låter som en scifi-film med robotmänniskor som tar över världen men Kurzweil garanterar att det inte kommer att bli så. Människor kommer att kunna leva naturligt till en början. Människan är nämligen biologiskt sett utvecklad att leva till ca 80 år. Då människans egentliga biologiska funktioner försämras drastiskt kan den maskinella delen ta över. Den teknologiska utvecklingen gör människan till ett samarbete mellan

maskin och det naturliga mänskliga, då nanorobotar flyter igenom människans blodcirkulation och kan ersätta biologiskt blod ifall problem uppstår. Det är ett radikalt sätt att leva längre. Kurzweil tror starkt på att nanoteknologin kommer att användas allt mer inom hälsovård inom de kommande 20 åren. Hälsovård kommer åtminstone att utvecklas radikalt. “Förstås kommer det att fortsätta hända olyckor, människor kommer fortfarande kunna bli träffade av en blixt eller påkörda av bilar, men mer trauma och negativa händelser kommer att kunna undvikas och


E L E V B L A D E T • n r 1 2 0 1 4 - 1 5

25

Sköt dig själv! botas. Nanorobotar gör att sår skulle läkas genast och ben skulle kunna växa ut på nytt. Ifall man drabbas av en traumatisk händelse skulle reservminnet avskaffa all information om händelsen”, berättar Kurzweil. Frågan är om vi verkligen vill leva längre, går vi emot evolutionen, den naturliga mållösa utvecklingen?

Internationellt samarbete Vissa länder har börjat hävda att framtidens hälsovård handlar om att samarbeta länder emellan. Visserligen kan det vara lösningen på många problem, framförallt förbättrar det kontakten mellan länder och det kan eventuellt göra det lättare att fördela resurser för hälsovårdsändamål. Världshälsoorganisationen WHO går ett steg längre och har börjat ordna konferenser med temat framtidsutsikter inom hälsovård.

Levnadsvanorna påverkar Syddansk Universitet har undersökt att den förväntade livslängden i länder med stor befolkning kommer att förlängas med upp till 2,5 år per årtionde. I vissa länder, speciellt asiatiska länder kan det hända att livet förlängs med 6 timmar varje dag. Över hälften av världens barn och unga idag kommer att uppnå 100 ljus på sin födelsedagstårta. Enligt denna teori behöver man inte utveckla hälsovården på något särskilt komplicerat sett, allt handlar om den livsstil vi redan nu lever med.

Maskiner som förlänger livet Nuförtiden har läkare möjlighet att hålla reda på patienternas hälsa även om de inte träffar patienten regelbundet. Sensorer, hjärtmonitorer och andra inplanterade apparater ger en möjlighet att utforska patientens hälsa med informationen apparaterna skickar till hälsovårdspersonalens smarttelefoner. Detta hjälper att se upp för problem innan de uppstår. Även sensorer kommer i framtiden att utvecklas med målet att nå odödlighet eller åtminstone längre livslängd. En av dessa sensorer, The Qualcomm Tricorder X Prize, är en monitor som faktiskt baserar sig på Tricorder hi-tech sensorn som används i inget mindre än Star Trek! Inte undra på att monitorerna väcker oro bland vissa patienter och deras anhöriga.

Tidningen Forbes skriver om en intressant förändring i hälsovården under de senaste åren. Skribenten Joon Yun undrar vem som i framtiden kommer att ta ansvaret över hälsovården eller helt enkelt äga den. Yun påpekar att läkare-patient rollerna har förändrats totalt tack vare patienternas möjlighet till en stor informationsbank, det vi kallar för internet. Många läkare har börjat använda sig av annorlunda recept, helt enkelt recept på motion för att försäkra att patienten inte insjuknar i något värre, som en typ av primärprevention för att slippa utvecklingen av ett sämre hälsotillstånd. Om man drar en slutsats av detta, kan det bli de svårbotliga sjukdomarna som håller hälsovårdstjänsterna i liv, eftersom man konstant söker efter botemedel. Man har håller för tillfället på och utvecklar olika vaccin mot sjukdomen Ebola, som just nu drabbar västra Afrika. Det forskas hela tiden för att hitta övriga botemedel. Det kan hända att man plötsligt kommer på ett botemedel för virussjukdomen när ett misstag sker, precis som 1928, då penicillinet uppfanns.

Innovativt tänkande Tack vare den kunskap vi har inom medicin och hälsovård sjunker mortaliteten, dödligheten inom befolkningen i ett land. Nya innovativa mediciner kommer garanterat att vara en del av framtidens välfärd för befolkningen. Det har utvecklats ett antal genetiska och molekylära test som kan avgöra ifall patienten tål vissa typer av medicin. Med dessa undersökningar kan man även lära ut bättre hälsovanor för patienten, eftersom man med hjälp av den genetiska informationen vet ifall patienten senare i livet har en risk att drabbas av en viss typ av sjukdom. Detta kallas ”personlig hälsovård”. Ett stort hot mot själva systemet med att folk kommer att leva allt längre är att få det att fungera helt konkret. För att få samhället att ta hand om åldringar och organisera sig väl angående allt som hör ihop med åldrande. T.ex. den aktuella politiska frågan i Finland just nu är förhöjningen av pensionsåldern. Egentligen hör alla förändringar som berör utbildning och arbete till denna kategori och dessa borde också behandlas mer noggrant.


26

ELEVBLADET • nr 1 2014-15

Tänk positivt! Att tänka positivt lönar sig alltid och framför allt på långsikt. Sanningen ligger nämligen i att kunna lura sig själv. Även om man inte känner sig speciellt lycklig, kan man alltid tänka ut något positivt när en negativ situation uppstår. Tänk dig t.ex. en person som överlevt en bilolycka och som varit glad före olyckan och upplever livsglädje även efter olyckan. Jämför nu hen med en person som kör omkring i sin Mercedes Benz eller (kanske) Rolls Royce, en person som alltid haft pengar men som aldrig upplevt sann lycka. Lycka kan ändå vem som helst få. Man behöver inte söka efter den, det handlar om tacksamhet och om att man redan har det man egentligen söker efter, nyckeln till framgång och framförallt nyckeln till ett hälsosamt liv, nämligen lyckan.

Denna framtidsutsikt inom hälsovård vill jag avsluta med dessa ord:

Let us fight to free the world! To do away with national barriers! To do away with greed, with hate and intolerance! Let us fight for a world of reason, a world where science and progress will lead to all men’s happiness.” - CHARLIE CHAPLIN

skolan börjar för dagen

• VAKNA TIDIGARE för att ha en lugn morgon före

motiverar!)

• LYSSNA PÅ MIN FAVORITMUSIK då jag tränar(det

mot en bättre och trevligare riktning

• UTVECKLA SKOLANS FYSISKA ARBETSMILJÖ

mindre

• PLANERA MIN TID mer noggrant, så jag stressar

• UMGÅS med människor jag trivs med

• SOVA minst 8h/natt

• VARA TACKSAM och glad för det jag har

• PRÖVA en ny idrottsgren

• UNDVIKA sötsaker

då jag själv kan göra precis vad jag vill

• RESERVERA EN DAG I VECKAN för bara mig själv,

• HÅLLA KREATIVA PAUSER mellan mina studier

• TESTA VEGETARISK MAT

För att uppnå ett mer hälsosamt skolår 2014-2015 tänker jag:

REPORTAGE AV REBECKA STRENG


E L E V B L A D E T • n r 1 2 0 1 4 - 1 5

27

Emils språkhörna En terapiform som var populär på sjuttiotalet var vakenhetsterapin. Den gick ut på att man försökte hålla patienten vaken en natt eller två och det skulle i princip göra en mindre deprimerad. Man skulle alltså få sömnbrist för att man trodde att mediciner verkade bättre då man var vaken. Vakenhetsterapin har tappat popularitet på senare tid och det är ingen bra ursäkt för att sitta uppe och spela TV-spel hela natten.

Lufterian

Nej inte Lutheran. Lufterian. De har vissa saker gemensamt. Båda är trosinriktningar. Och där tar det gemensamma slut. En lufterian är en människa som tror att man kan leva enbart på luft. Det betyder att man vägrar äta. Ibland även vägrar man dricka vatten. Denna diet, man borde kanske säga tro, kommer ursprungligen från hinduismen. Det finns människor som säger sig vara utövande lufterianer, men vetenskapsmän är skeptiska till att man verkligen kan leva utan mat. Jag hoppas ni förstår att inte pröva detta hemma!

Afrodisiakum

Sedan urminnestider har människan haft sex. Ibland har det varit bra och ibland mindre bra. Ibland har man inte alls haft lust och det är då afrodisiaka kommer in i bilden. Ett afrodisiakum är ett medel som ska framkalla mer kärlek eller lust. En del tror att ostron, potatis eller mörk choklad ska framkalla lusten medan andra tar till noshörningshorn. Ordet afrodisiakum kommer från den grekiska gudinnan för kärlek, Afrodite.

Afrodisiakum [afrodisi´akum] med betoning på i nr 2, inte a Eng. Aphrodisiac [æfr ’ di:zi , æk]

e

Vakenhetsterapi

Frukterianism

Det finns människor som anser att bananer och meloner är kalasmat och bara vill äta frukt hela tiden. De kallar sig frukterianer. De äter frukt, bär, nötter och frön från växtriket. Så en skål müsli går bra! Frukterianer är riktiga växtvänner. De vill bara äta upp frukten på växten så att resten klarar sig oskadd. Jag rekommenderar inte heller denna diet!

Stressorer

De faktorer som skapar stress brukar kallas stressorer. Det kan variera väldigt mycket mellan olika människor. Det kan vara allt från att ta ut hunden på promenad till att välja om man ska skapa kärnvapen eller inte. Ordet stress har svenska språket lånat från fornfranskans estresse som betyder ungefär förtryck.

Hälsobrunn

En hälsobrunn eller hälsokälla är en brunn med vatten som anses ha hälsofrämjande effekter. Det var populärt redan i antikens Grekland med brunnar som fixade sjukdomar men i resten av Europa slog det igenom på medeltiden. Den kanske kändaste hälsobrunnen på våra breddgrader är Ramlösa hälsobrunn i Sverige. Fortsättningsvis kan man köpa Ramlösas vatten i Sverige och allting började med att deras vatten verkade vara hälsosammare än annat vatten. Vid många hälsobrunnar byggdes badanläggningar och annat trevligt så att man kunde tjäna pengar på vattnet. Idag finns badanläggningarna kvar medan vattnet mest är bara vanligt vatten.


28

ELEVBLADET • nr 1 2014-15 DET ÄR MÅNDAG. En ovanligt trött måndag. Jag drar mig till

skolan via Coffee House och försöker väcka mina hjärnceller med en het mugg kaffe. Det är senvinter och jag inser ganska snabbt att mina iskalla händer nog behöver kaffet mer än jag.

Insändare

För att jag är flicka

CHRIDE LASSHEIKKI

JAG ska skriva matteprov idag och tack och lov har jag ingen

förberedande lektion efteråt. Det betyder att jag kommer att kunna gå hem relativt tidigt och få gjort en hel del annat som står på min agenda den här veckan. Skönt. Väldigt skönt. Tanken är faktiskt alldeles underbart skön – ända tills alla har satt sig ner i auditoriet och vår lärare berättar att hon kommer ha en ”mini-lektion” efter provet. Och med efter provet menar hon mer än tre timmar efter provtillfället. Hon har inte nämnt detta en enda gång tills nu. Jag sitter stilla och blinkar mot de fula vita lamporna i taket. Jag undrar om det finns någon Gud där i lampan. Lamp-Guden. Jag vet inte. Jag ber till lampan i varje fall och vill att det här hela är ett skämt och att allt ska lösa sig. Sedan skriver jag provet.

DET tar en timme för mig att bli klar. Med min nu överansträngda

hjärna räknar jag ut att det betyder en härlig väntetid på två timmar trettiofyra minuter för mig. Jag går långsamt ut från auditoriet utan att ha en aning om vad jag ska göra. Största delen av mina kompisar går hem. Jag sitter på soffan. Det är tyst i skolan. Efter en stund tittar jag på klockan och förstår att den evighet som just passerat egentligen bara bestod av två minuter. Jag känner efter. Oftast litar jag på min magkänsla, men den här gången är jag ovanligt kluven. Vad ska jag göra? Stanna i skolan och tråka ihjäl mig själv och samtidigt döda två och en halv timme av min tid, bara för att se en kort video som vår lärare sagt att var mini-lektionens program? Eller; gå hem efter provet och bl.a. öva violin, skriva färdigt två essäer, förbereda ett uppträdande, öva till pianots nivåprov, plugga biologi, få färdigt en lab report och däremellan också äta och cykla till barnvaktning. Det känns helt vrickat.

OCH det värsta är att beslutet jag gör egentligen borde vara helt

naturligt. Okej. Acceptabelt. Varför? För att det är JAG som tar mig till gymnasiet varje dag. Det är jag som sitter på timmarna och skriver ner anteckningar. Det är jag, och endast jag, som varje kväll bestämmer att sätta väckningen på halv sju. Det är mitt val, mitt ansvar. Jag behöver inte alls bry mig om jag inte vill. Det finns ingen i det här landet som tvingar mig – det är mitt val att komma till skolan varje dag. Varför skulle det då inte också vara mitt val att gå?

SOM ni kanske anar tog jag mitt pick och pack och gick hem i snön

för att få lite extra tid till allt annat som inte stavas mini-lektion eller kort video. Senare får jag ett meddelande från en kompis som stannat i skolan. Hon berättar att vår lärare tänker anmäla alla som inte kom till denna världsviktiga mini-lektion till vår koordinator. Jag får en klump i halsen. Vad är det som händer? Varför plötsligt detta allvar? Denna kalabalik? Ärligt sagt förstår jag ingenting. Då tänker jag plötsligt på vem det var som inte uppenbarat sig – åtminstone jag och mina tre eller fyra flickvänner. Det är då jag förstår.


DU då?

E L E V B L A D E T • n r 1 2 0 1 4 - 1 5

29

Var med om att skapa nästa EBL!

Bidra med insändare, kåseri, bilder eller idéer. Texter kan du skicka åt chefredakören och bilder åt AD.

Och det är inte roligt.

MITT beslut, som jag helt och fullständigt ansvarsfullt tänkt igenom och vägt upp med alla alternativ, ifrågasätts. Beslutet, som jag var berättigad att göra. Jag får ett Wilma-meddelande av min klassföreståndare – jag ska komma och prata med henne. Jag har nog aldrig varit så arg i mitt liv. Min kompis som jag går med säger att hon hade ont i huvudet och kände sig sjuk. Jag stirrar oförstående på min klassföreståndare som köper denna förklaring. Det här orkar jag inte med längre. Jag byter språk och förklarar med långa ord allt det jag sagt hittills i denna text. Hon suckar och säger någonting om att vår lärare kände sig orespekterad. Vid det här laget vet jag inte längre om jag borde skratta eller gråta. Det var aldrig min mening att inte respektera min lärare – tvärtom finner jag hög respekt mot henne. Men det kan, får och ska inte fungera så att en elevs personliga val om sin skolgång påverkar en lärare på det här sättet. Jag trycker undan min ilska och går och pratar med läraren – ja, det är otroligt svårt. För jag har inte gjort någonting fel. Ändå ber jag om förlåtelse åtminstone sju gånger. Min lärare suckar och avslutar med ett ”just don’t do it again.”

är kapabla att tänka själv och som behöver någon som gör beslut åt oss och vår uppgift är att alltid, alltid vara till lags. Vi är av det kvinnliga könet. Därför förstår inte min lärare att vi gjort våra egna, medvetna, ansvarsfulla val. Därför ifrågasätts mina beslut. För att jag är flicka. För att det skulle varit okej om det hade varit de busiga killarna i klassen. Men det var det inte. Och jag är så himla, himla trött på det.

DET tog mig över halva matta-timmen att sluta se rött

och andas i en takt som kunde klassas som mänsklig. Jag har aldrig någonsin i mitt liv behövt hålla emot mina egna känslor som jag gjorde då. Om jag hade fått välja hade jag stigit upp och frågat min lärare varför det är okej att vara sexistisk mot sina elever, men jag är så gott som hundra procent säker på att jag skulle ha blivit skickad till rektorn för att ha varit uppkäftig och respektlös. Och det är så himla orättvist. För nu satt jag bara där. Gjorde ingenting. Förstärkte hennes tro om att flickor gör si och pojkar gör så. Att vissa är okej och andra inte är det. Jag svor över mig själv i många veckor för att jag inte försvarat mig och mina kompisar, men jag hade redan hamnat på en vinglig gräns med min lärare som jag inte NÄR jag senare den dagen har en lektion matematik hade lust att tänja. kommer hon till mig och mina kompisar som inte heller DET som ändå slet mest på mitt tålamod var faktumet varit på mini-lektionen. Hon förklarar att hon inte tycker att jag visste att det fanns killar i min klass som ofta det vi gjorde var bra och säger sedan någonting som skolkade åtminstone en lektion i dagen. Hela, planerade fortfarande klingar kristall-klart i mitt huvud; ”I would’ve lektioner. 75 minuter som dessutom står i vår läsordning. understood if it was the noisy boys… But not you.” Hon Och vad hände med dessa killar? Jo. Ingenting. Ingen har ett medlidsamt uttryck i sitt ansikte. Hon tittar på oss märkvärdig uppståndelse. Inga skällor för respektlöst som om all vår godhet var försvunnen. Som om allt det beteende mot lärarna. Inga klassföreståndarförhör. Och fina och lady-like och duktiga och lydiga och skötsamma när jag väljer att inte infinna mig på en mini-lektion som och prydliga flugit bort med vinden. Vi var nu bortkastat inte står i min läsordning och som jag dessutom fick veta kvinnomaterial. Jag får fortfarande svårt att andas när om först samma dag – då bryter helvetet löst. jag tänker på det. FÖR att avsluta detta kan jag nämna att jag fick fulla För det är exakt det här jag vet. poäng i provet. Säkert för att jag är flicka. Vi är flickor.

VI är varelser som måste blöda varenda månad i över

fyrtio år utan att ha någonsin tackat ja till detta helvetiska kontrakt. Människor som förväntas sitta tysta och le och aldrig bryta mot reglerna. Vi är personer som inte

Saga Buckbee

Mattlidens gymnasium, IB


30 JUTTA HUOVINEN

ELEVBLADET • nr 1 2014-15

Jåo nåo e de

oss vid den eviga scoutrumban. Vi insåg också att uttrycket “less is more” inte alls stämmer. Vi hade superroligt på Atlantis även om vi ibland kände oss som om vi befann oss i en myrstack, eller egentligen scoutstack. Årets finlandssvenska sommarplåga “Jåo nåo e ja jåo YOLO ja nåo” ekade oavbrutet ur varje buske och kronade kaoset.

PÅ Atlantis fanns det fem olika dalar

ATLANTIS de nåo! Är du nyfiken på scouting? Har du vänner som kommer till skolan på måndagar med barr i håret och rödsprängda ögon och lyckligt berättar om hur de vandrat 20 km genom olika träsk och hur fantastiskt det var? Eller är du redan en av oss en scout?

den mytomspunna guldön som sjönk i havet för länge, länge sedan.

EN sommarvecka steg denna

spännande och äventyrsfyllda ö, även känd som Syndalen i Hangö, upp ur havet. På Atlantis fick 2000 scouter prova på allt från att laga sushi till att klättra upp för klätterväggar. 2000 scouter? Jo, det var trångt. Men då sällskapet är trevligt kan det ju inte finnas för mycket av det.

man kunde besöka och här utfördes olika spännande aktiviteter. Jag jobbade en dag i dalen med vattentema. Här vallade jag yngre scouter som provade på att paddla. Begreppet dopp kunde inte användas på Atlantis eftersom man måste springa mer än 100 meter i knädjupt vatten före det blev tillräckligt djupt för ett dopp. Tur att kanoter inte går så djupt ner i vattnet.

punkter. Ofta är det bara en eller några kårer som har läger tillsammans men i år ordnade FiSSc, Finlands svenska scouter, ett mega-läger med hela 2000 deltagare. Nytt för i år var att även kompisar som inte var scouter fick följa med. Välkomna till Atlantis,

trotsade ändå flunsan och drog mig till Atlantis så fort som möjligt, vilket jag klassar som sommarens bästa beslut. Då vi kom till lägerområdet var lägret i full gång, och oj vad där fanns folk. Och i alla åldrar, de yngsta deltagarna hade inte ens fötts då de anmäldes och de ERIC JANSSON äldsta deltagarna var långt över 60. I den här rumban skulle jag och min vän, med stora rinkor på ryggen, försöka navigera oss fram till vår tältby. På något sätt lyckades vi faktiskt med det och efter några dagar vande vi

Kapten Kaj porträtterades av Wille August Kreutzman MIN favoritdal var den som hette

actiondalen, här fanns en massa vilda äventyrsmöjligheter som kronades av klätterväggen. Tyvärr klättrar jag uppenbarligen ungefär lika bra som en medelspänstig flodhäst, så jag kom inte ända till toppen av väggen. Att balansera på ett rep fastspänt mellan två träd var mera min grej.

HELENA FEDERLEY

SJÄLV började jag mitt läger en dag LÄGREN hör till scoutingens höjd- för sent eftersom jag var sjuk. Jag


E L E V B L A D E T • n r 1 2 0 1 4 - 1 5

31

svår ***

MIKKO KELTANEN NÄR det mörknar om kvällen är det dags för en av scoutingens höjdpunkter, lägerbålet (ett lägerbål är när scouter samlas runt en lägereld på kvällen för att berätta historier och sjunga sånger tillsammans). Lägerbålen på Atlantis var lika storskaliga, överdimensionerade och allmänt fantastiska som resten av lägret. Vi fick sjunga sånger, se på ett lysande skådespel om Atlantis och bli kollektivt förälskade i den numera legendariska Kapten Kaj från nämnda skådespel. Dessutom kom Satin Circus och uppträdde sista kvällen och det var nog pricken på i:et. MAN vet att ett läger var lyckat då man till och

lätt

med saknar att sova på rötter och ha skavsår i skorna.

LEA EKBLAD Sjöscoutkåren Stormfågeln

www.sudoku-puzzles.net

*


32

ELEVBLADET • nr 1 2014-15

VASA

20

14

2014

6-9

E V O N

M

R E B

ANMÄLNINGEN TILL LABB ÖPPNAR PÅ WWW.KULTURKARNEVALEN.FI

BL.A DESSA LABB: House dans • Poledance • Shaolin kung-fu • Denim factory • Lampverkstad • Föremålsexperiment • POP-konstfabriken • Skrotskulptering • Tillverka det omöjliga • Bollywoodfilm • Guerilla filmmaking • 60-tals studio • Rock Star Confidence • Cosplay • Geocaching • Lifehacking • och Robot •

13.9 kl.12.00 OBS! ANMÄLNINGEN STÄNGER 26.9

500 FÅR PLATS! Kulturkarnevalen = årligen återkommande kulturfest för skolungdomar med 35 olika labb inom konst och kultur, kvällsprogram och show med Krista Siegfrids. Och bra stämning!

ARRANGÖR: Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS rf och dess underförening Kulturkarnevalen rf i samarbete med bl.a. Vasa stad, Vasa Övningsskola, DUNK — De Ungas Musikförbund i Svenskfinland, De Ungas Akademi, Folkhälsan, Krisjouren för unga/Helsingforsmission, Radio Extrem, Svenska Österbottens Ungdomsförbund (SÖU), UngInfo,UngMartha och Vasabladet.

FINANSIÄRER: Svenska Kulturfonden och Undervisnings- och kulturministeriet, Aktiastiftelsen i Vasa, Eugène, Elisabeth och Birgit Nygréns stiftelse, Konstsamfundet, KulturÖsterbotten, Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd, Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne, Stiftelsen Emilie och Rudolf Gesellius fond, Stiftelsen Pro Juventute Nostra, Stiftelsen Tre Smeder, Svenska folkskolans vänner, Svensk-Österbottniska Samfundet, Waldemar von Frenckells stiftelse, Vasa stad och William Thurings Stiftelse.

Ebl 1/2014-2015  

Ebl 1/2014-2015