Page 1

VARDAGSMOTION KLIMATGÄRNINGAR ELEVRIKSDAGEN Elevbladet 2 / 2019

Elevriksdagen:

NEJ TACK TILL HÖJD LÄROPLIKT


En lifehack som redan används av tiotusentals studerande. Ladda ner Frank App och bär alltid med dig ett kostnadsfritt digitalt studiekort och hundratals förmåner som gäller hos kända varumärken.

frank.fi/laddaner frank.fi @frankstudents


LEDARE

”Gränsen måste dras någonstans” Emil Widlund kommunikationskoordinator

YRKESUTBILDNINGEN har under de senaste

åren kännetecknats av nedskärningar och reformer. Samtidigt som man gjort stora och kaotiskt genomförda reformer till examensstrukturen har man skurit ned rekordmycket i yrkesutbildningens finansiering. Utvecklingsföreningen för yrkeskunnande AMKE, som representerar utbildningsanordnarna, talar om en årlig svacka på 100 miljoner euro i finansieringen. I skolorna syns detta konkret som en minskad mängd närundervisning, som speciellt i yrkesämnen är avgörande för inlärningen, samt en brist på kompetent undervisningspersonal. Lärare har på många håll delvis ersatts av handledare som har mindre lön och lägre behörighetskrav, och en större del av undervisningsansvaret har lagts på arbetsgivarna. Den nya regeringen som tillträdde i våras har lovat öka antalet lärare inom yrkesutbildningen, men pengarna ligger på en osäker grund. I regeringsprogrammet lovar man 235 miljoner euro till anställandet av fler yrkeslärare under åren 2020–2022. Summan är dock en framtidsinvestering av engångsnatur som bekostas genom försäljning av statens egendom – man höjer alltså inte finansieringen på sikt. Dessutom är alla så kallade framtidsinvesteringar bundna till regeringens mål om att höja sysselsättningsgraden, vilket kan vara utmanande med tanke på ekonomins framtidsutsikter. Den osäkra finansiering gör det svårt för utbildningsanordnarna att göra rekryteringar och planera verksamheten framwww.skolungdom.fi

över. Vad händer när pengarna är slut? Rinnes regering driver också en förhöjning av läropliktsåldern till 18 år – man vill tvinga alla till att påbörja en andra stadiets utbildning direkt efter grundskolan. FSS har tillsammans med Finlands gymnasistförbund SLL och Finlands yrkesstuderandes allians OSKU motsatt sig den höjda läropliktsåldern, eftersom tvång inte löser grundproblemen bakom att alla inte avlägger en andra stadiets utbildning. Tacksamt är ändå att läromedel och material på samma gång torde bli kostnadsfria för studeranden. I Helsingfors har staden själv valt att gå vidare med ett försök med avgiftsfria läromedel. Försöket gäller dock endast stadens egna läroanstalter. De helt eller delvis privatägda gymnasierna och yrkesläroanstalterna lämnades utanför försöket. Medan gymnasierna fick en tilläggsfinansiering på 450 euro per förstaårsstuderande, fick yrkesutbildaren Stadin ammattiopisto endast 11 euro per studerande som inleder sina studier. De svenskspråkiga yrkesstuderandena glömdes bort helt, eftersom den enda svenskspråkiga yrkesläroanstalten i huvudstadsregionen, Prakticum, har en bredare ägarbas bestående av bland annat Folkhälsan och flera nyländska kommuner. Biträdande borgmästare med ansvar för fostran och utbildning Pia Pakarinen (Saml) konstaterar till Svenska Yle att gränsen “måste dras någonstans”. Man kan fråga sig varför gränsen ska dras just vid yrkisarna. ebl 2/2019

3


Innehåll 3

Ledare

6

Aktuellt

8

Intervju med FSS nya ordförande

16

Emilie Jäntti vill satsa på intressebevakning, regional spridning och delaktighet.

10 Elevriksdagen 2019 FSS årsmöte gick av stapeln i Hangö i mitten av maj.

12 Förbundsstyrelsen 2019–2020 14 Ordförande 15 Klimatgärningar Små val i vardagen kan göra stor skillnad.

16 Motion 17 Kulturkarnevalens ambassadörsträff 18 Kroppspositivitet 19 Att säga hejdå 20 Throwback Allt var inte bättre förr. 61 tips för en bättre skolvardag.

22 Klotterplank

10

Vi hade inte stöd av skolan men visste ändå att det var värt anmärkningarna i Wilma att delta. Tilde Kackur, på sidan 15

MEDVERKANDE

Elevbladet 2 / 2019

PRODUCENT & ART DIRECTOR

Emil Widlund emil.widlund@skolungdom.fi ANSVARIG UTGIVARE

Emilie Jäntti emilie.jantti@skolungdom.fi

Sofia Wahlroos Isabelle Hällfors Yannika Rönnqvist Elin Svedman Alexandra Wegelius Tilde Kackur Annika Rönnberg Ronja Flykt Maria Hagström Malin Lindholm Samuel Skrifvars Upplaga: 1 600 Omslagsfoto: Emil Widlund

FSS är skolungdomars egen FINLANDS SVENSKA SKOLUNGDOMSFÖRBUND FSS RF

Kaserngatan 1 D 65–66 00140 Helsingfors kansliet@skolungdom.fi www.skolungdom.fi Personalens kontaktuppgifter: www.skolungdom.fi

intresseorganisation och riktar sig till elever i grundskolans övre årskurser (åk 7–9) och studerande på andra stadiet i folkhögskolor, gymnasier och yrkesläroanstalter. EBL publiceras av FSS och riktar

sig till alla skolungdomar. Tidningen produceras av unga för unga.


CITAT

Sunt förnuft är inget annat än en samling fördomar inlärda innan man fyllt arton. Albert Einstein tysk-amerikansk teoretisk fysiker (1879–1955)

Foto: Min An / Pexels


Aktuellt PRESSMEDDELANDE

FSS: Nej tack till höjd läropliktsålder FSS SER både positiva lösningar och

orosmoment i regeringsprogrammet som publicerades i juni. – Vi är tacksamma för att man äntligen satsar på utbildningen. Speciellt yrkesutbildningen har varit i desperat behov av tilläggsresurser efter de senaste årens drastiska nedskärningar, säger före detta förbundsordförande Bicca Olin. – De senaste åren har utbildningspolitiken kretsat kring behovet av resursering och tilläggsfinansiering, och det är positivt att det budskapet nått fram till regeringsförhandlingarna. Samtidigt ser vi ändå att utbildningspolitikens konkreta innehåll inte fått så mycket fokus och därför är förslagen inte i linje med forskning, fakta eller studerandes åsikter, fortsätter Olin. De nationella studerandeförbunden Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS, Finlands gymnasistförbund SLL och Finlands yrkesstuderandes allians OSKU är alla av samma åsikt: en höjning av läropliktsåldern förfinar statistiken men löser inte de problem som i dag leder till

en ökad risk för marginalisering. Regeringen tillgodoser inte behov av bättre tjänster för elever och studerande som har problem med missbruk eller den mentala och fysiska hälsan. Också stödet till dem med ekonomiska svårigheter är vagt, och det återstår att se huruvida avgiftsfria studiematerial gäller alla eller endast studerande under 18 år. – En välmående ung som har en stabil livssituation och ekonomi behöver inte tvingas till att avlägga en andra stadiets utbildning. Förverkligandet av en förhöjd läropliktsålder är bort från andra lösningar som verkligen skulle förebygga marginalisering, poängterar Olin. Återinförandet av obligatorisk studentexamen i det andra inhemska språket är en kalldusch för de redan stressade och överbelastade gymnasisterna. FSS anser att utbildningens uppgift är att ge alla möjligheter till att lära sig språk och ta del av det andra inhemska språket, men att utöka mängden obligatoriska prov i studentskrivningarna är ett steg i helt fel riktning.

– Det här förslaget orsakar mer stress och sätter unga som inte behärskar det andra inhemska språket i en svår situation. Ingen ska bli tvungen att fundera över huruvida hen kan avlägga studentexamen på grund av obligatoriska prov. Den studerande ska själv få identifiera sina styrkor och välja vilka prov som är ändamålsenliga för framtiden, säger Olin. I regeringens förslag till förändringar i translagen har man totalt ignorerat transungas självbestämmanderätt, och gjort en kompromiss där man slänger en sårbar grupp under bussen. – Också transunga ska ha rätt att själv definiera och juridiskt korrigera sitt kön, utan att bli diskriminerade för sin ålder, kräver Olin. Positivt är ändå att Finland nu på riktigt kan bli en föregångare i klimatfrågor. Regeringen har svarat på ungas krav om ambitiös klimatpolitik och konkreta åtgärder för att minska utsläppen. Dessutom ser FSS positivt på förslaget om kostnadsfria preventivmedel för alla under 25 år och den nya samtyckeslagen.

INTERNATIONELLT

Nordiska studerandeförbund i Helsingfors FSS ARRANGERADE tillsammans med

Finlands Gymnasistförbund årsmötet för det nordiska samarbetsnätverket Nordic School Student Network veckoslutet 23–25 augusti. Representanter från nordiska studerandeförbund samlades i Helsingfors för att bland annat diskutera och debattera om nätverkets stadgar och dess roll i framtiden.Majoriteten ansåg även att NSSN saknar synlighet i förbunden och att det måste förbättras. På söndag förmiddag besökte gruppen Sveaborg och på eftermiddagen fick de delta i en föreläsning om mental hälsa som hölls av Sonja Raunio från föreningen för ungas mentala hälsa Yeesi.

6

ebl 2/2019

Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS rf


EVENEMANG

Toppmöte får repris 11–13 OKTOBER kommer årets Toppmöte

för elev- och studerandekårernas ordförande och vice ordförande att äga rum i Tammerfors. Under veckoslutet kommer deltagarna att få ta del av föreläsningar och workshops samt nätverka med andra aktiva från olika håll i Svenskfinland. Teman för i år är påverkan, elev- och studerandekårernas roll i samhället samt hur man driver en framgångsrik elev- och studerandekårsverksamhet i skolan. Toppmötet är ett tillfälle att lära sig nya saker om ledarskap och påverkan, byta idéer med andra deltagare, samt lära känna nya människor.

REPLIK

”Grundskolan ska vara avgiftsfri” Den grundläggande utbildningens syfte är att ge alla unga samma utgångspunkt till ett bra liv. För att garantera tillgängligheten ska hela grundskolan vara avgiftsfri utan dolda kostnader såsom avgifter för deltagande i aktiviteter utanför skolan. Skolan kan inte kräva att familjerna ska skaffa idrotts- eller annan utrustning för undervisningen. Inget barn ska behöva känna sig utanför för att familjen inte har råd att köpa nya skidor eller en pekplatta. I stället för att familjerna ska betala för lägerskolan borde man i fostrande syfte samt för att lära de unga samarbete och arbeta tillsammans samla in pengar tillsammans med klassen till exempel genom att sälja bakverk eller ordna ett evenemang. Emilie Jäntti förbundsordförande

www.skolungdom.fi

HISTORIA

Tillsammans mot ett gemensamt mål ”Till Finlands Svenska Skolungdom. I vår tid, då alla ideella strävanden hotar att kvävas av den stora oron överallt i världen, har man mer och mer begynt inse att sammanslutning är det säkraste medlet att motstå stormen.” De pompösa orden är undertecknade av Kurt Tötterman, FSS grundare. Året är 1920, och texten utgör startskottet för Finlands Svenska Skolungdomsförbunds historia. Formuleringen är hejdlöst gammaldags, men texten är aktuell än i dag. I sitt upprop för att grunda ett finlandssvenskt skolungdomsförbund skriver Tötterman om vikten av att sammansluta sig, och tillsammans jobba för ett gemensamt mål. Töttermans stora oro var snarast hur Europa skulle återhämta sig från det första världskriget någonsin. I dagens läge är den stora oron vår planet — och huruvida den någonsin kommer att återhämta sig.

Tötterman lever i en värld där ideologiska strävanden hotas att kvävas; där det politiska klimatet är så spänt att man knappt vågar ha en åsikt. I dagens polariserade postfaktasamhälle är det lätt att känna igen sig i Töttermans oro. Världen idag är både mycket lik, och mycket olik, den Tötterman levde i för hundra år sedan. Ett som är säkert är att FSS har kommit en lång bit sedan dess. Vi har gått från Tötterman och hans drömmar om ungdomsrepubliken Svenskland till absolut kaos och cykelverkstad på kansliet, och slutligen nått fram till var vi är idag. I de kommande numren av EBL kommer ni att få ta del av hela FSS historia, från grundandet tills nu. Och tro mig – på hundra år ryms det en hel del otroliga historier! Sofia Wahlroos

PRESSMEDDELANDE

SFV ger 150 000 till nya Prakticum SVENSKA FOLKSKOLANS VÄNNER RF ger 150

000 euro till Prakticum för fusionen med Inveon. Den 1 januari 2020 tar Prakticum över Inveons utbildningsverksamhet. – SFV:s kärnuppdrag är att främja bildning på svenska i Finland. Fusionen mellan Inveons utbildningsverksamhet och Prakticum står för dörren, och vi vill ge den handräckning som nu behövs för att säkerställa en god start för den nya organisationen. Det är viktigt för vårt land att den svenskspråkiga yrkesutbildningen är av hög kvalitet även i framtiden, säger SFV:s ordförande Wivan Nygård-Fagerudd om bidraget. Prakticums statsfinansiering har sjunkit med cirka två miljoner euro de senaste fyra åren, samtidigt har en reform av yrkesutbildningen ägt rum som lett till omfattande utmaningar och behov av omstruktureringar. Den 1 januari 2020 tar Prakticum över Inveons utbildningsverksamhet och officiellt heter den nya organisationen Yrkesinstitutet Prakticum. – Vi är mycket tacksamma för bidraget. Det hjälper oss att upprätthålla god utbild-

ningskvalité för studerande under skedet av genomgripande strukturförändringar. Samtidigt hjälper bidraget oss att utveckla handledningen och examensutbudet för finlandssvenska yrkesskolestuderande, säger Laila Andersson, VD och rektor för Prakticum. Målet med fusionen är att stärka yrkesutbildningen genom att upprätthålla och utveckla Prakticums nuvarande utbud på tolv olika utbildningslinjer och Inveons fyra linjer som kommer till i samband med sammanslagningen. Därtill vill Prakticum höja yrkesutbildningens profil och utveckla det pedagogiska ledarskapet. – Organisationsförändringar är arbetsdryga och det tar flera år innan allting faller på sin plats. Personalen på Inveon och Prakticum har varit engagerad och det finns en stark framtidstro att vi är på god väg att forma ett nytt Prakticum för studerandes och arbetslivets bästa, säger Laila Andersson. Efter fusionen har Yrkesinstitutet Prakticum 120 lärare och 1 200 studerande med verksamhet i Helsingfors och Borgå.

ebl 2/2019

7


8

ebl 2/2019

Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS rf


Regional spridning nästa steg för FSS Från och med juli har FSS en ny förbundsordförande. Emelie Jäntti vill satsa på regional spridning och sänka tröskeln för nya medlemmar att komma med i verksamheten. Text: Isabelle Hällfors Foto: Yannika Rönnqvist EMILIE JÄNTTI är 18 år, uppvuxen

i Ekenäs och bor sedan 2017 i Helsingfors. Då började hon studera på Tölö gymnasiums humanekologiska linje. Hon har tre år i styrelsen varav ett år som vice ordförande på nacken men framför allt är hon FSS splitternya ordförande. – Jag skulle beskriva mig själv som en positiv, spontan och organiserad person, förklarar Emilie på frågan om hurdan person hon själv tycker hon är. Emilie berättar även att hon tycker väldigt mycket om att resa. – Om jag skulle få resa vart som helst så är nog drömmen att backpacka genom Asien, kulturen där är väldigt intressant, säger hon. Annat som intresserar Emilie är att läsa och vara med nära och kära. Emilie har varit politiskt aktiv sedan högstadiet, och 2016 påbörjade hon sitt äventyr i FSS. Hon åkte då på sin första ERIK, som det året ordnades i Kristinestad, och där blev hon invald i styrelsen. – Jag var med i Raseborgs ungdomsfullmäktige när jag gick i högstadiet och fick höra via dem om FSS och ERIK, förklarar Emilie. Då jag frågar om hon 2016 trodde att hon någonsin skulle bli ordförande fortsätter hon med att säga: – Nej, jag trodde verkligen inte jag skulle bli ordförande, www.skolungdom.fi

jag tyckte alla var så duktiga och kunde så mycket. Jag kände mig mycket oerfaren i jämförelse med alla andra, då många var 2–3 år äldre än mig. Då trodde jag att jag skulle vara aktiv i x antal år, men inte som ordförande. När jag frågar vad FSS gjort för henne och vad det betytt i hennes liv svarar hon att FSS har betytt allt och lite till. – Jag har fått vänner och minnen för livet och har inte ångrat en dag sedan jag kom med i verksamheten, berättar Emilie och fortsätter. – Tack vare FSS har jag blivit både modigare och bättre på att göra många saker samtidigt samt lärt mig massor. Om vi tittar tillbaka lite och ser vad FSS har åstadkommit de senaste åren anser Emilie bland annat att FSS synlighet i media har förbättrats. FSS har också struktureras och utvecklats mycket som ett förbund. Men vad vill hon själv jobba med nu som FSS nya ordförande? – Jag vill jobba för aktivare regional spridning, att FSS är ett aktivt tillfrågat förbund när det kommer till samhälls- och utbildningspolitiska frågor samt att vår verksamhet har en så låg tröskel som möjligt för att komma med, berättar Emilie. Som mål har hon dessutom att få igång två regionala grupper i Svenskfinland samt att träffa presidenten.

– De viktigaste politiska frågorna för FSS under det kommande året är läropliktsåldern, avgiftsfri utbildning på andra stadiet och klimatförändringen, säger Emilie Jäntti, nyvald förbundsordförande.

Jag har fått vänner och minnen för livet och har inte ångrat en dag sedan jag kom med i FSS.

ebl 2/2019

9


Debatt och skratt i soliga Hangö FSS årsmöte Elevriksdagen ERIK hölls i Hangö den 17–19 maj. ERIK godkände verksamhetsplanen 2019–2020, klubbade igenom FSS politiska program och valde en ny styrelse. TILL ETT SOLIGT HANGÖ anlände ERIK-bus-

sarna vid 16-tiden på fredagen med många förväntansfulla ungdomar. Bland deltagarna fanns många erfarna delegater men även massor av nya FSS:are som var på sin första Elevriksdag. Det såg man när plenum öppnades och alla som var på plats första gången fick räcka upp sin hand. Även om röstlängden, alltså antalet delegater i plenum, inte var särskilt hög i år var det roligt att se så många nya ansikten. Bicca Olin, ordförande för det gångna verksamhetsåret, hälsade alla välkomna till förbundets årsmöte i Hangö gymnasium. När hon därefter öppnat mötet var det dags att välja mötets ordförande. FSS-alumnen Ida Kreutzman hade kal�lats till Elevriksdagen för att fungera som ordförande. Mötespresidiet bestod därtill av Bicca Olin som vice mötesordförande, protokollchef Malin Lindholm samt vice protokollchef Jooa Mustonen. Under hela ERIK framfördes hälsningar från olika personer och organisationer, som till exempel Regnbågsankan, Kulturkarnevalen och partiernas ungdomsförbund.

Utskottsarbetet var igång redan på fredagen där de olika utskotten gick igenom bland annat budgeten och politiska programmet. Styrelsen och personalen höll i trådarna för utskottens arbete. På lördag morgon nalkades det morgonmål i matsalen och klockan 9 började plenum. Först räknades röstlängden så snabbt som möjligt för att se hur alerta deltagarna var. Det var nu som de riktigt intressanta frågorna började diskuteras och debatterna körde igång under behandlingen av FSS politiska program. På kvällen var det Guldhattsmiddag som ersatte föregående års Guldhattsgala. Vi fick vegetariska asiatiska grytor och till efterrätt rabarberpaj med vaniljsås på restaurangen Makana som också stått för cateringen hela helgen. Under kvällen fick vi höra tal av före detta styrelsen, samt veta vem som vunnit detta års Guldhatt. Den tilldelas alltid en elev- eller studerandekår som gjort ett mycket bra jobb under året. Detta år utmärktes Gymnasiet Lärkan och Tölö gymnasium på delad första plats. När alla var tillbaka i Hangö gymna-

sium var det dags för utfrågning av de delegater som var uppställda i årets styrelseval. Utfrågningen gjordes som en paneldiskussion ledd av Yannika Rönnqvist som suttit i styrelsen under det föregående verksamhetsåret. Många intressanta frågor och svar blev det, och varje intervju avslutades med frågan “vilken Muminkaraktär identifierar du dig med?” När alla intervjuer var över kunde man titta på Eurovisionsfinalen i plenisalen, se på film eller bara chilla med andra deltagare. Söndag förmiddag började det packas och städas. Sista dagen på Elevriksdagen var kommen och det var snart dags för val av ny styrelse. Före det skulle förbundets strategi, propositioner, verksamhetsplan, medlemsavgifter och budget tas tag i. Det gick väldigt smidigt eftersom utskotten hade gjort ett bra grundjobb. Om man ser

Elevriksdagen klubbade igenom en proposition om att FSS ska servera endast vegetarisk mat på sina evenemang i fortsättningen. På Guldhattsmiddagen serverades vegetarisk asiatisk mat.

10

ebl 2/2019

Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS rf


Foto: Theo Tyrväinen

tillbaka på tidigare år gick genomgången av möteshandlingarna väldigt snabbt. När det väl blev dags för val fick alla uppställda hålla tal, och till ordförandeoch vice ordförandeposterna fanns det också möjlighet att ha någon att hålla en stödtaltur för att berätta varför kandidaten skulle vara en del av FSS nya styrelse. Först på tur var ordförandevalet där en kandidat var uppställd, Emilie Jäntti. ERIK kunde utan motsättningar tillsätta Jäntti som förbundsordförande för verksamhetsåret 2019–2020. I valet av vice ordförande var tre kandidater uppställda till två platser. Efter ett jämnt personval valdes Alexandra Wegelius som första vice ordförande och Dan Cederlöf som andra vice ordförande. Enligt FSS stadgar har förbundsstyrelsen mellan fyra och åtta ordinarie medlemmar, detta år valdes fem medlemmar. Av sju kandidater valdes Elvira Backlund, Vivian Ljungqvist, Samuel Skrifvars, Oskar Storbacka och Alvar Winquist till styrelsen. När mötet avslutades var det många applåder när involverade tackades. Alla började städa efter sig och packa ihop de sista sakerna före bussarna kom. ERIK 2019 hade bra diskussioner och debatter, smidighet och respekt i plenum och ännu en ny fantastisk styrelse har valts. Ännu en Elevriksdag är över och förbundet ser fram emot det nya verksamhetsåret.

Skolan ska informera studerande om möjligheter att påverka samhället. Tillägg till FSS politiska program som godkändes på ERIK 2019 Foto: Malin Lindholm

Elin Svedman

www.skolungdom.fi

ebl 2/2019

11


Förbundsstyrelsen 2019–2020

Emilie Jäntti förbundsordförande SKOLA  ÅLDER 

SKOLA  Vasa övningsskolas gymnasium

Tölö gymnasium 18 år

BESKRIV DIG SJÄLV MED TRE ORD 

Alexandra Wegelius vice förbundsordförande ÅLDER 

Spontan, positiv och

Planerande, tänkande och

engagerad

ansvarstagande

VARFÖR STÄLLDE DU UPP TILL STYRELSEN? 

VARFÖR STÄLLDE DU UPP TILL STYRELSEN? 

Jag ställde upp till ordförande för FSS för att jag brinner otroligt mycket för det här förbundet, för att jobba för skolungdomars rättigheter och för att jag ville fortsätta att jobba med det. VAD VILL DU JOBBA FÖR I FÖRBUNDET?  Att FSS ska synas och höras och vara ett mycket tillfrågat förbund i samhällsfrågor. EN SAK FÅ VET OM MIG  Jag har rest till över 20 länder.

Jag ställde upp till styrelsen, och till vice ordförande, för att jag vill jobba för skolungdomars rättigheter, samt ha en möjlighet att påverka det samhälle vi lever i till det bättre. VAD VILL DU JOBBA FÖR I FÖRBUNDET?  Jag vill jobba för en regional spridning, en lyckad ändring av medlemskapet och för att vi ska få ännu fler aktiva inom förbundet. EN SAK FÅ VET OM MIG  Jag är född i Norge.

Dan Cederlöf vice förbundsordförande SKOLA  ÅLDER 

Gymnasiet Lärkan 18 år

BESKRIV DIG SJÄLV MED TRE ORD 

närvårdare från Prakticum 20 år BESKRIV DIG SJÄLV MED TRE ORD  Lojal, snäll och rolig VARFÖR STÄLLDE DU UPP TILL STYRELSEN?  Har varit aktiv medlem i några år och har trivts jättebra och ville fortsätta att jobba aktivt för förbundet. VAD VILL DU JOBBA FÖR I FÖRBUNDET?  Jag vill jobba speciellt starkt för att få yrkesstuderandenas röst hörd inom FSS, det är viktigt att vi inte glöms bort och representeras lika mycket som alla andra. EN SAK FÅ VET OM MIG  Jag älskar att samla på saker. ÅLDER 

Improviserande, provoce-

VARFÖR STÄLLDE DU UPP TILL STYRELSEN? 

Jag kände mig att efter ett år i styrelsen och ett till år som vice ordförande så fanns det ännu mycket man kunde göra för att förbättra förbundet och skolorna. VAD VILL DU JOBBA FÖR I FÖRBUNDET?  Jag vill föra FSS till alla skolor i Svenskfinland så att man i varje skola kan berätta vad FSS är. EN SAK FÅ VET OM MIG  Jag gillar golf.

ebl 2/2019

Elvira Backlund styrelsemedlem SKOLA 

rande och nyfiken

12

18 år

BESKRIV DIG SJÄLV MED TRE ORD 

Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS rf


Sammanställd av: Alexandra Wegelius Foto: Yannika Rönnqvist, Emil Widlund

Vivian Ljungqvist styrelsemedlem SKOLA 

Jag ställde upp till styrelsen för att jag känner att det finns mycket som kan förbättras inom utbildningspolitiken. VAD VILL DU JOBBA FÖR I FÖRBUNDET?  I förbundet vill jag jobba för en bättre framtid för alla skolungdomar och för ett avgiftsfritt andra stadium. EN SAK FÅ VET OM MIG  Jag har dansat balett i många år.

student från Jakobstads gymnasium 19 år BESKRIV DIG SJÄLV MED TRE ORD  Teddybjörn från Jeppis VARFÖR STÄLLDE DU UPP TILL STYRELSEN?  Jag trivdes jättebra förra året och ville fortsätta på samma bana. VAD VILL DU JOBBA FÖR I FÖRBUNDET?  Jag har nu lite annorlunda uppgifter än förra året, så man får se. Intressant vore att småningom börja planera hundraårsjubileum-ERIK 2021. EN SAK FÅ VET OM MIG  Jag kan imitera Arnold Schwarzenegger.

Oskar Storbacka styrelsemedlem

Alvar Winquist styrelsemedlem

ÅLDER 

Gymnasiet Lärkan 16 år

Samuel Skrifvars styrelsemedlem

BESKRIV DIG SJÄLV MED TRE ORD 

SKOLA  ÅLDER 

Innovativ, pålitlig och

sportig VARFÖR STÄLLDE DU UPP TILL STYRELSEN? 

SKOLA 

SKOLA 

ÅLDER 

Jakobstads gymnasium 17 år BESKRIV DIG SJÄLV MED TRE ORD  Glad, ärlig och lycklig VARFÖR STÄLLDE DU UPP TILL STYRELSEN?  Jag ställde upp till styrelsen för att jag vill göra ALLA skolungdomars röster hörda – vilket bättre ställe för detta än FSS? VAD VILL DU JOBBA FÖR I FÖRBUNDET?  I förbundet vill jag jobba för att engagera flera österbottningar till att komma med i FSS evenemang. Dessutom vill jag jobba för att FSS ska skaffa en r/skolungdom där man har möjligheten att posta FSS-memes eller helt enkelt bara ställa frågor. EN SAK FÅ VET OM MIG  Jag älskar att vara i Stockholm.

ÅLDER 

www.skolungdom.fi

Gymnasiet Lärkan 18 år

BESKRIV DIG SJÄLV MED TRE ORD 

Positiv, social och äventyrlig Jag ville inte ännu

VARFÖR STÄLLDE DU UPP TILL STYRELSEN? 

få ledsamt efter FSS. VAD VILL DU JOBBA FÖR I FÖRBUNDET?  EN SAK FÅ VET OM MIG 

Politiska utskottet Jag har rört en bit av planeten mars.

ebl 2/2019

13


ORDFÖRANDE

Skapa förändring här och nu Emilie Jäntti förbundsordförande

ALLTID KANSKE INTE livet går som man pla-

rar hur jag ska fixa det här. Det finns dagar nerat, men alltid behöver det inte betyda då jag tror att alla vi som påverkar och vill att det blir sämre för det. För tre år sedan skapa förändring borde sätta oss ner och trodde jag verkligen inte att jag skulle fundera varför vi väljer att frivilligt göra vara ordförande för FSS. Men i dag när jag det här varje dag. sitter och skriver är jag otroligt glad att det Men i sådana stunder kommer jag blev så till sist. alltid ihåg varför jag började göra det här Att vara ordförande för ett förbund ger från första början. Jag var trött på att se en mycket erfarenheter människor bli felbehandsom man knappast kan få lade på grund av sin bakIngen förändring grund, jag var trött på att någon annanstans, och samtidigt får man träffa händer om man se beslutsfattande som en massa intressanta bara gynnar en liten del inte själv ställer av människor, och jag var människor och påverka för något som verkligen sig upp och gör trött på att väldigt få ville är viktigt. Under mina två lyssna ordentligt på oss någonting. månader som ordförande unga. Efter en tid insåg har jag redan flera gånger jag att ingen förändring fått höra att jag är “framtidens politiker” händer om man inte själv ställer sig upp och “framtidens påverkare”. Jag satt och och gör någonting. funderade på det en stund och började Det är just det vi gör på FSS, hit kan man tänka: varför alltid lägga till ordet framkomma oberoende bakgrund och utan tid? Att påverka är ju det jag gör här och tidigare erfarenhet från någon form av nu, och just nu försöker jag göra världen organisation. Vår uppgift är att ge unga en till en bättre plats för att unga ska få en plattform där man kan påverka och göra bättre framtid. Inte tänker jag vänta till sin röst hörd för att skapa förändring. FSS framtiden för att påverka. Det är det som har under de senaste åren synts aktivt vi unga påverkare gör: försöker förändra i media och vi är en organisation man världen just nu. lyssnar på när det kommer till frågor om Ibland är det svårt att få ihop att som unga och utbildning. Det är också ditåt vi 18-åring vara ordförande för ett förbund, ska sträva i fortsättningen. gå sista året i gymnasiet, ta studenten och Jag tror mitt år som ordförande komsamtidigt försöka vara en “vanlig” 18-årig. mer att lära mig mycket, inte bara om Att gå ut och festa, träffa vänner eller bara samhället men också om vem jag själv är ligga hemma och se på Netflix en hel dag som människa. Jag tror starkt på att när behövs också ibland. Det finns kvällar då man som ung får mycket ansvar så växer allt känns överväldigande och jag fundeman mycket som människa.

14

ebl 2/2019

Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS rf


Bättre sent än aldrig Tilde Kackur skolungdom

VI SOM SITTER HEMMA och tänker på klimatförändringen dagligen kan känna att vi inte kan göra någonting för att hjälpa naturen. Det känns hopplöst. Men som tur är behöver vi inte göra allting själva! Under det här året har jag deltagit i två klimatstrejker i Vasaregionen, vars syften var att uppmärksamma klimatkrisen och inspirera politiker till att agera. Första strejken var oplanerad och nervös: vi hade inte stöd av skolan men visste ändå att det var värt anmärkningarna i Wilma att delta. Vissa av skolans anställda blev inte glada över att flera elever avstod från lektionerna, medan några tyckte det var bra att vi fick lära oss att prioritera det vi står för. Den andra strejken två månader senare accepterades av skolan och då deltog fler människor. Att se hur stora strejkerna i större regioner blev är helt otroligt. Det är bättre sent än aldrig att uppmärksamma klimatet vi lever i nu 2019, men vi borde jobba för att förebygga klimatförstörelsen varje dag. Eftersom det är vi människor som utsatt jorden för den kris vi upplever nu, är det också vår uppgift att återställa jorden till hur den var bara några decennier sedan.

Jag som studerande och utan fast inkomst har inte så mycket pengar, men det gynnar vår www.skolungdom.fi

jord! Har jag inte råd med nya kläder hela tiden kan jag köpa second hand eller gå på loppis. Jag kan leva sparsamt i vardagen – som att äta skollunchen som erbjuds eller baka egna snacks. Inget av det använder upp engångsplast i samma takt som att köpa en smörgås inlindad i plast! Om du bor i en storstad och har möjlighet till kollektivtrafik, använd den! 50 människor i Vi borde jobba en buss släpper för att förebygga ut mycket mindre avgaser än klimatförstörelsen 50 människor varje dag. i 50 bilar gör. Men om du vill spara pengar på samma gång så är de bästa alternativen ändå att gå eller cykla. Jorden tar inte skada av vår motion! Trots att det känns hopplöst nu som då och vi lider av klimatångest och känner oss hjälplösa så finns det mycket vi kan göra. Små saker leder till stora förändringar. Om ingen av oss någonsin skulle göra något för naturen skulle världen vara i mycket sämre skick än den är nu. Vi måste fortsätta hoppas på en ren och frisk jord, för annars är det ingen poäng med det hela. Jorden mår bättre för varje dag som går och för varje steg vi tar mot en mer hållbar livsstil. Fortsätt kämpa för en ljus framtid för oss och kommande generationer. ebl 2/2019

15


KOLUMN

All motion räknas Annika Rönnberg gästskribent

HÖSTEN NÄRMAR SIG med stormsteg och

kroppen mår av att inte till exempel träna vi återgår så småningom till våra vanlipå gym flera gånger i veckan, men istället ga vardagsrutiner. För många innebär lever en aktiv livsstil genom att gå mycket hösten att vi återvänder till hobbyer, tar och cykla långa sträckor? itu med träning eller börjar med någon Vi kan lätt konstatera att kroppen ny idrottsgren. På samma gång kan detta tackar för den rörelse du skapar. Rörelse skapa ångest hos många – hur viktigt är är som medicin, både på gott och ont. Ju träning egentligen? Alla tycker inte om äldre vi blir, desto viktigare är styrketräatt träna. ning för vårt skelett och våra muskler, Många lever i uppfattningen om att men detta borde inte utesluta basaktivitet en kropp måste gå på gym flera gånger i i vardagen. Att bygga muskler på en grund veckan för att den ska vara hälsosam. I ett som består av en passiv livsstil är som att samhälle där vi blir intalade bygga ett hus på en instabil att en viss mängd knäböj och grund – resultaten blir också Man kan inte instabila och håller inte löpning gör oss hälsosamma, är det inte konstigt att träna bort en i längden. Träning är bra ungdomar upplever ångest för kroppen då det passiv livstil. medicin då det kommer till träning – sker utan press och ångest. och speciellt då när träning För att nå detta måste vi hitta inte är en stor del av ens vardag. Är jag inte en träningsform vi gillar och som ger oss hälsosam då jag njuter av att promenera ork i vardagen. till skolan och cykla till butiken i stället Kroppen mår bra av mångsidig aktiviför att svettas inomhus på gymmet? Hur tet, och ingen träning ska utesluta någon påverkar det min hälsa att jag inte njuter annan motion. Det viktigaste är att du av målmedveten träning? hittar en träningsform du tycker om, som Ett faktum som många i dagens samdu lätt utför utan press, samt att du fokuhälle glömmer bort är att vi inte kan träna serar på en aktiv livsstil där du föredrar bort en passiv livsstil. Din kropp får minst att gå till skolan och cykla till butiken med lika mycket nytta av att du promenerar mera. Val som gör din vardag aktivare till jobbet, hobbyer och butiken som från gynnar din kropp mera än du tror, och att du skulle svettas på gymmet. Vi lever kommer förbereda dig både fysiskt och i uppfattningen att vi kan kompensera psykiskt för de nya träningsutmaningar en passiv livsstil med att träna på gym, hösten kommer att erbjuda. fast det egentligen borde vara tvärtom. Annika Rönnberg är licensierad personlig tränare Styrketräning stöder vår ork i vardagen, och bloggar om hälsa och välbefinnande på sin men är inte den enda fysiska aktivitet vi blogg nouw.com/annikaronnberg. utför. Vad betyder detta i frågan om hur

16

ebl 2/2019

Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS rf


Karnevalen där alla kan vara sig själva I redan var femte skola finns en Kulturkarnevalen-ambassadör. I början av maj träffades ambassadörerna i Helsingfors och workshoppade om karnevalen. Text: Ronja Flykt Foto: Frej Vuori

www.skolungdom.fi

JAG HADE VARIT på min första Kulturkarne-

val i Mariehamn och det var en av de bästa sakerna som hände det året. Efter det ville jag delta ännu mera i Kulturkarnevalen. Då jag fick höra om möjligheten att bli en KK-ambassadör ville jag direkt bli en ambassadör. Som ambassadör har jag möjligheten att sprida info om Kulturkarnevalen till flera människor. Själv visste jag inte om Kulturkarnevalen förrän mina vänner berättade om evenemanget för mig. Som KK-ambassadör har jag redan varit på ett möte, där vi pratade om vad det betyder att vara ambassadör och hur kan vi få mera människor att veta om Kulturkarnevalen. Under träffen fick vi också ta del av två presentationer som handlade om opinion och kommunikation. Frågor vi tänkte på var till exempel “vad är Kulturkarnevalen” och “vad står Kulturkarnevalen för”. Vi tänkte på hur vi får fram Kulturkarnevalens budskap till alla, vilka målgrupper vi har och hur vi når

dem – till exempel genom sociala medier. Det jag minns bäst ur workshoppen är hur Kulturkarnevalen står för att alla kan var sig själva, ha roligt och på samma gång lära sig något nytt. Vi diskuterade i små grupper hur vi i praktiken kan jobba som ambassadörer och hur vi kan förbättra KK. Vi tänkte också att labben skulle borde vara så att de finns något åt alla. Alla borde kunna hitta ett labb som man är intresserad av. Vi lärde känna varandra och delade idéer, fick nya vänner och hade en jätterolig dag. Vi fick alla med oss egna ambassadörsskjortor och -affischer att hänga upp på väggarna i våra skolor. Själv tycker jag att det är en ära att vara en KK-ambassadör och att jag på det sättet hämtar människor till KK. Kulturkarnevalen hör till ett av mina bästa minnen och jag hoppas att också andra får uppleva stämningen av Kulturkarnevalen där alla kan vara sig själva.

ebl 2/2019

17


KOLUMN

Älska din kropp i baddräkt Maria Hagström skolungdom

DET ÄR SOMMAR och du skäms

att visa dig i baddräkt bland andra människor. Du kanske känner dig som om folk bara ser på dig dömande. Den känslan har vi alla känt, vi trycker ner oss själva och tänker ofta negativt. Högstadietiden minns jag bäst, det var den tid då jag oroade mig mest över min tjocka kropp. Jag kunde knappast ha på mig shorts utan att jag kände mig obekväm. Jag minns hur jag googlade överallt på ”hur man kan tappa vikt” och det ledde mig till att jag testa alla möjliga dieter. Varje sommar höll jag på med diet och tappade lite vikt, men blev aldrig nöjd med resultatet. Med alla möjliga dieter kunde jag inte äta vad jag ville. Speciellt då det var som varmast på sommaren kunde jag knappast sitta vid stranden och njuta av glass, i stället fick jag se på andra som åt glass framför mig. Det är inget fel med att gå på diet, det enda som kan vara fel är tanken om varför man går på diet. Alla har fina kroppar och det finns alltid någon som är avundsjuk på just din kropp Sociala medier visar upp en “idealkropp” som ofta leder till negativa tankar över ens egen kropp.

18

ebl 2/2019

Du kanske själv tycker att du är för ”tjock”, men då är du eventuellt idealet för den andra. Du känner dig kanske för ”kort”, men då är du eventuellt idealet för den andra. Samma gäller för dem som tycker att de är ”magra” eller ”fula” och För någon som så vidare. Fast du har negativa kanske själv är tankar över sin missnöjd med din kropp, är det kropp kan ett ofta någon anlitet ord som nan som tycker att du är jättefin. “fin” göra stor Jag vill uppmana skillnad. dig att berätta för andra att du tycker att de är fina. För någon som har negativa tankar över sin kropp kan ett litet ord som “fin” göra stor skillnad. Det finns flera sätt att stärka självkänslan över sin kropp. För det första kan man må bättre av att till exempel berätta för sig själv i spegeln ”jag är fin och min kropp är fin”. Nya kläder som till exempel en ny bikini man skaffat kan påverka känslan över sin kropp. Leka runt med färger och klädstilar är ett bra sätt att hitta något du känner dig bekväm i, så att du med självsäkerhet kan säga “nu är jag vacker”. Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS rf


KOLUMN

Om att säga hejdü Malin Lindholm verksamhetsledare

EN FREDAG fĂśr ett par veckor sedan var jag

som varit sü roligt men intensivt att man ganska nervÜs, spänd och lättirriterad. Sü inte kan annat än gapskratta üt alla düliga där som att nügot i tillvaron känns tokigt, skämt som kommer som pü rullande men det gür inte riktigt att sätta fingret pü band. Eller att använda de mest udda var skon klämmer. Jag trodde fÜrst det beemojierna i en Slack-konversation. Här pü rodde pü sÜmnbrist och pü att semestern Kaserngatans kansli brukar vi prata om tagit slut, men nej – orsaken fanns pü helt vür egen, unika FSS-kanslikultur. annat hüll insüg jag efter en stund. Enligt mig finns kulturen i människorDet var nämligen dagen efter att jag na, inte i väggarna eller mystiskt svävande tackat ja till ett nytt jobb och dagen dü jag i luften. Lite av kulturen tar man med sig skulle säga upp mig frün mitt nuvarande när man gür och lite mer blir kvar hos dem jobb som verksamhetsledare pü FSS. Saman lämnar. Det som är unikt med FSS ken püverkade mitt undermedvetna mer kanslikultur fÜrsvinner inte när jag lämän jag trodde och med närmare eftertanke nar in mina nycklar och min arbetstelevar det en ganska bekant fon. De bästa bitarna tar jag känsla, som ger sig tillkänmig till ett nytt ställe, Lite av kulturen med na dü man stür infÜr att säga samtidigt som kulturen tar man med hejdü. lever kvar pü Kaserngatan Det finns lätta farväl och fÜrbundets fina styrelse sig när man gür ioch sen finns det den svüra härliga personal, som och lite mer blir sen i sin tur inkluderar nya och jobbiga sorten. Vi stür infÜr det där svüra hejdü:t personer i kulturen. kvar hos dem när vi lämnar platser och Svüra farväl är büde vemänniskor som varit riktigt man lämnar. modiga och värdefulla, de viktiga fÜr oss och som stütt tvingar oss att stanna upp, oss nära – kanske en skola, en klass, en att tänka igenom allt vi lärt oss och att hobby eller nya vänner man träffat under känna igen de bitarna i kulturen vi vill ta sommaren. med oss. Lär man sig sedan vara tacksam I mitt och FSS fall dü? Definitivt ett svürt Üver vemodigheten blir det hela lite lätthejdü, fÜr det finns sü mycket jag kommer are ocksü, och man tänker tillbaka pü alla att sakna. De där stunderna vi sätter oss fina minnen med varma känslor. ner pü kansliets golv med en kopp kaffe Vilka bitar frün FSS-kulturen har jag i handen, fÜr att hülla fÜtterna pü jorden valt att ta med mig dü? Münga; till exembland allt mer eller mindre organiserat pel kommer jag ocksü i framtiden, dü det kaos som sker runtomkring. Eller den där känns riktigt kaotiskt och stressigt, att stunden man lite trÜtt stiger in pü kansliet sÜka nya perspektiv pü min att gÜra-lista och en glad rÜst ropar hej, det finns varmt genom att sätta mig ner pü golvet med en kaffe om du vill ha. Eller när man sitter i kopp kaffe handen. Udda emojier? Nü, de tüget püväg hem frün nügot evenemang, är mina favoriter nufÜrtiden.

đ&#x;•´đ&#x;’

www.skolungdom.fi

ebl 2/2019

19


Throwback EBL 4 / 2003

20

ebl 2/2019

Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS rf


Klotterplank

Använd taggen #skolungdom eller tagga @skolungdom så kan ditt someinlägg synas här!

#ReadHour -kampanjen Helsingfors Pride 29.6.2019

Regeringsförhandlingarna 14.5.2019

ERIK 17–19.5.2019

HÖSTENS EVENEMANG 16.9  Vasa

Samhällslära preppkväll

Sommarpicnic 4.6.2019

18.9  Helsingfors

Samhällslära preppkväll 11–13.10  Tammerfors

Toppmöte för elev- och studerandekårsaktiva 14–17.11  Ekenäs

Kulturkarnevalen 11.12  Helsingfors

FSS-glöggen

22

ebl 2/2019

Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS rf


d e m m o k i FSS

VER KS UTS AMHE Verk TS KOT s a plan mhe TET tsut era

r för eve sko tt n b me emang undet et d fö i sam s rbu per ar n s ord onalen dsstyre bete . m l du t öjligh Du har sen och y e att t cker a t att g med an tt ö i förv ll exem är roli ra just dra g e d pel tem rkliga plan t – som et e a mar n, inne venem era och a k I ve nadsfö håll och ngens rk dig samh ring. e h giva ur ma tsutsko n nde tt eve gör roli et lär d nem g u ang a och .

S T U

T T KO 2019 –2020

INTER

NATI UTSK ONELLA OTTE Intern T atio

ET

TT UTSKO

MEDIE

nella koll p utsk åv europ ad som hä ottet håller eiska n utbild der inom inom d nings vå politik e takorg r europeis en, ka a inom nisation O BESS sa U och NSSN marbetsn ä . Inter nation tverket ansva ella u rar tills ts förbu amm ndsst ans m kottet yr e repre sente elsen för a d tt ra intern atione förbundet Norde llt i Fin n la lär du och Europ nd, a d stude ig om inte . I utskotte t rn ra sama ndepolitik ationell rbeta , du få med a r finlän ndra d för int ska förbun d inom ernat ionell vara m rame a fr n e i inter d och form ågor och nation a FSS ella f r å s ik ter ågor.

cerar t produ tskotte och Medieu ll FSS medier ll ti säga l il v t innehå e d tioner, dden publika t EBL, FSS-po de ier d e m Elevbla sociala ltar och våra . Utskottet de ts e era d n m u d rb e m v fö ngen a i planeri ikation och n kommu föring. ds u markna et får d utskott erkliga I medie rv fö et att r och bitione möjligh f ativa am fotogra dina kre som skribent, s la k utvec fiker. eller gra

skolungdom.fi/utskott

T KOTTE KA UTS

POLITIS

er ttet håll i a utsko Politisk d som händer va d och koll på skfinlan n e a i Sven skolorn ildningspolitik tb inom u d e m te e ottet i samarb tyrelsen. Utsk ss olika d r n a u g li rb fö erk ch förv o r med e d e m m m är r och ko S kunde je n a p kam an FS på tem förslag r. fö a r du rk påve ottet lä ka utsk arbete, s g I politis in ll n påverk g och natione dig om knin a v e b e intress litik. ingspo utbildn

ETS DH L L STÄ TTET JÄM TSKO ottets aka v U k uts t be

ets t är at splan ldh f stäl uppgi ndling s i all m a Jä sta abeha enter an ta m k ä i l m r tk fr FSS imple tskotte i f rågo t t a h a U c k . o ch r t e o s e j v l t h å e fö sam lldh ch ch p verk ning o ämstä ernt o t j l l n r i ä ö t du s ber både t. kan som gfald unde kottet besök b e n må för för etsuts i studi a v h n uta ställd t delta er, skri a r a I jäm d ann a aktö n, delt t n bla levan elande och e t r till r smedd atione n sam s r h nst gande som pre o m t a t oc i de ningst amhe älldhe s l t l k s ä r t e m s na v ill jä ord yter t ling. n d k n n a a beh lika


Gillar du att vara där det händer? Och att träffa andra unga? Och att göra roliga saker?

KOM MED PÅ

EKENÄS

500 platser Anmälan öppnar 14.9 kl. 12.00 www.kulturkarnevalen.fi Pris 60/50 € - transporter & mat ingår #kul19ekenäs #kulturärkul

14-17.11.2019

För dig mellan 13 och 19 år

Profile for Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS

EBL 2 / 2019  

Nej tack till höjd läropliktsålder. Elevriksdagen ERIK valde en ny förbundsstyrelse. Emilie Jäntti vill utveckla FSS intressebevakning och s...

EBL 2 / 2019  

Nej tack till höjd läropliktsålder. Elevriksdagen ERIK valde en ny förbundsstyrelse. Emilie Jäntti vill utveckla FSS intressebevakning och s...

Advertisement