Page 1

Elevbladet 1 / 2019

+ BÄSTA OSCARSFILMERNA 2018

Före detta missbrukaren

DAVID BJÖRKSTRÖM ”Det är är inom en själv som den största förändringen måste ske”


Kallelse till årsmötet Elevriksdagen 2019 Medlemmarna i Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS rf kallas härmed till årsmötet Elevriksdagen ERIK. På Elevriksdagen behandlas vad förbundet gjort under året som gått och vad FSS ska göra nästa år. På Elevriksdagen väljs också en ny ordförande och styrelse för förbundet. Dessutom diskuterar vi hurdan politik förbundet ska föra under det kommande verksamhetsåret. Årsmötet inleds fredagen 17.5.2019 kl. 17.00 och avslutas söndagen 19.5.2019. Den detaljerade mötestidtabellen publiceras på skolungdom.fi närmare årsmötet. Mötet arrangeras i Hangö gymnasiums festsal Hangethesalen (Skolgatan 9, 10900 Hangö). Mötesutrymmet är tillgängligt, kontakta gärna arrangörerna för att diskutera eventuella specialbehov. På årsmötet behandlas ärenden som enligt 5 § i FSS stadgar ska behandlas av Elevriksdagen: bokslut, verksamhetsberättelse, fastställande av förbundets medlemsavgifter, fastställande av verksamhetsplan och budget för kommande verksamhetsår, val av förbundets ordförande, vice ordförande och styrelse. Dessutom behandlas nya stadgar för förbundet, förbundets politiska program och propositioner av styrelsen. I samband med årsmötet premieras också Svenskfinlands bästa eleveller studerandekårsstyrelse med priset Guldhatten. Nomineringar för utmärkelsen kan skickas till info@skolungdom senast 26.4.2019. Enligt 5 § i förbundets stadgar får förbundets medlemmar skicka in motioner för att påverka förbundets linje och verksamhet. Motioner som skickas in till förbundsstyrelsen senast 16.4.2019 kl. 23.59 kan behandlas på Elevriksdagen. Motioner kan skickas till info@skolungdom.fi. Välkommen på Elevriksdagen! 6.3.2019 i Helsingfors Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS rf Bicca Olin, förbundsordförande Malin Lindholm, verksamhetsledare


LEDARE

Diskriminering och marginalisering Huy Nguyen styrelsemedlem

KÄNNER DU någonsin att din röst inte blir

hörd i samhället? Att du inte får den hjälp du behöver, att dina behov inte tas emot på rätt sätt? Då kan det vara fråga om diskriminering. Diskriminering är när en viss grupp människor sätts åt sidan och inte får en plats i samhället på grund av ålder, kön, sexualitet eller socioekonomisk status. En minoritetsgrupp kan också bli särbehandlad på ett negativt sätt på grund av etnicitet eller religion. Detta kan få omfattande följder i längden. Individen kan uppleva olika former av mental ohälsa, och utöver psykiska konsekvenser syns diskriminering även rent praktiskt. Är man rullstolsbunden kan man kanske inte har tillgång till vissa utrymmen, eller har man dåligt med pengar kanske man inte kan söka in till just den skola man önskar. Hela ens tillvaro kan börja hänga på just den lilla detaljen, och utanförskap kan i värsta fall leda till marginalisering. Jag kommer från Vietnam. Där är diskriminering vardag, lika naturligt som att andas. När jag flyttade till Finland slogs jag av hur åsikterna folk hade runt omkring mig faktiskt kunde påverka samhället och förbättra det. Alla länder är inte som Finland. Alla har inte lika rättigheter som de som bor www.skolungdom.fi

i Finland. Där jag föddes så har vi ännu kvar klassindelning och korruption. Har man pengar så har man allt. Man är villig att offra allt för att bli framgångsrik, eftersom konkurrensen mellan människor är så hård. Om person A har det bättre än person B är B villig att dra ner A på vilket fult sätt som helst. Men även om läget är annorlunda i Finland är det ändå inte perfekt. Folk möts även här av orättvisor. Diskriminering är en av orsakerna till att människor blir åsidosatta i samhället. När en person lämnas utanför systemet, utan jobb eller utbildning, pratar man om marginalisering. Vi på FSS vill motverka att detta sker. Oavsett bakgrund, storlek på plånboken eller funktionsvariation ska alla ha samma möjligheter att utvecklas som individ och skapa en plats för sig. Marginalisering är ett av de största problemen och framtidshoten i vårt land, och därför lyfter FSS upp marginalisering inför riksdagsvalet i vår. Marginalisering var på tapeten för några veckor sedan när FSS hade kick-off i Vasa. Där diskuterade vi bland annat hur marginalisering kan visa sig i olika åldersstadier och hur det kan motverkas. Nu är det dags att hitta lösningar på detta allvarliga problem som berör oss alla. ebl 1/2019

3


Innehåll 3

Ledare

6

Aktuellt

8

Ut ur missbruket

8

David slutade missbruka droger och föreläser nu för unga. Han vill ha känslohantering med i grundskolans läroplan.

10 Ordförande 11 10 minuter i direktsändning 12 Svenskspråkig gemenskap viktig för unga Hur ser finlandssvenska ungdomar på sitt liv och framtiden?

14 Studerande stod upp för avgiftsfritt andra stadium Riksdagen förkastade medborgarinitiativet om avgiftsfri utbildning på andra stadiet. Studerandeförbunden visade att ungas röst inte kan tystas.

16 Kroppspositivism 17 Recension: Bästa Oscars-filmerna 18 Intervju med Kulturkarnevalens ambassadörer 20 Internationellt 21 Finlandssvenskt föreningslimbo

14

22 Klotterplank

Din kropp förtjänar att skratta så det gör ont i magen och njuta av det goda livet har att erbjuda. Annika Rönnberg, på sidan 16

MEDVERKANDE

Elevbladet 1 / 2019

PRODUCENT & ART DIRECTOR

Emil Widlund emil.widlund@skolungdom.fi ANSVARIG UTGIVARE

Bicca Olin bicca.olin@skolungdom.fi

Huy Nguyen Jesper Petterson Alexandra Wegelius Lina Frostdahl Yannika Rönnqvist Dan Cederlöf Annika Rönnberg Samuel Skrifvars Adriana Knispel Alexander Beijar Alvar Winquist Emil Widlund Bicca Olin Upplaga: 1 600 Omslagsfoto: Yannika Rönnqvist

FSS är skolungdomars egen FINLANDS SVENSKA SKOLUNGDOMSFÖRBUND FSS RF

Kaserngatan 1 D 65–66 00140 Helsingfors 09 644881 kansliet@skolungdom.fi www.skolungdom.fi Personalens kontaktuppgifter: www.skolungdom.fi

intresseorganisation och riktar sej till elever i grundskolans övre årskurser (åk 7–9) och studerande på andra stadiet i folkhögskolor, gymnasier och yrkesläroanstalter. EBL publiceras av FSS och riktar

sej till alla skolungdomar. Tidningen produceras av unga för unga.


CITAT

Sådan utbildning som inte alla har råd till kan man inte ens med god vilja kalla avgiftsfri Studerandeförbunden om riksdagens beslut att förkasta medborgarinitiativet om avgiftsfri utbildning på andra stadiet

Foto: Jesper Petterson


Aktuellt

Riksdagsvalsvalvaka på kansliet Kom och följ med den spännande valkvällen med oss! Vi bjuder på gott sällskap och snacks. Tid: söndag 14.4 kl. 18– Plats: FSS kansli, Kaserngatan 1, Helsingfors

Inveon och Prakticum blir ett EFTER EN PROCESS som pågått i nästan tio år

Foto: Olle Heino

Korsholms gymnasium tog hem vinsten i årets debattävling Kajsa Forslund, Axel Åstrand och Tobias Holmberg från Korsholms gymnasium vann finalen i debattävlingen mellan finlandssvenska gymnasier och yrkesläroanstalter som hölls i Tölö gymnasium i Helsingfors på onsdagen. Finaldebattens tema var avgiftsfri utbildning på andra stadiet. Under finaldagen möttes först Korsholms gymnasium och Tölö gymnasium i en debatt om att införa könsneutral allmän värnplikt, där Korsholms gymnasium vann en plats i den slutgiltiga finalen. I finalen mötte de Borgå gymnasium som tidigare under dagen segrade över Ekenäs gymnasium i en debatt om att införa medborgarlön. – Ivern hos deltagarna visar att vi har många unga som är intresserade av samhällsfrågor. Förmågan att debattera och att få sin röst hörd är mycket viktigt, vilka framtidsplaner man än har. Standarden i år har varit mycket hög och alla finalister kan vara mycket nöjda med sin insats. Vi vill gratulera Korsholms gymnasium ännu en gång, och tacka alla som deltagit i år, säger Bicca Olin, förbundsordförande för Finlands Svenska Skolungdomsförbund. FSS ordnar den årliga debattävlingen

6

ebl 1/2019

i samarbete med Svensk Ungdom som också framför sina gratulationer till vinnarlaget. – Årets nivå på debatterna förutspår en ljus framtid för alla lags medlemmar som helt klart har stor potential som framtida samhällspåverkare. Lagen tog sig igenom de svåra debatterna med utmärkt retorik och stort engagemang, vilket är imponerande också för oss politiker som är vana debattörer, säger Christoffer Ingo, förbundsordförande i Svensk Ungdom. Juryn som bedömde årets final bestod av My Tengström från Yle X3M, Oskar Pöysti från Teater Viirus, Dan Cederlöf som är vice ordförande för Finlands Svenska Skolungdomsförbund och Christoffer Ingo, Svensk Ungdoms förbundsordförande. Debatten modererades av Heidi Finnilä, bekant från bland annat Yles Obs debatt. Syftet med den årliga debattävlingen, som är partipolitiskt obunden, är att ge ungdomar möjlighet att öva sig på att debattera, och även att ge samhällsfrågor större utrymme i skolorna. Det vinnande laget belönas med en studieresa till Bryssel. År 2018 vann Borgå gymnasium.

har Samkommunen för yrkesutbildning i Östra Nyland (Inveon) och Svenska Framtidsskolan i Helsingforsregionen (Prakticum) äntligen enats om att gå samman. Skolorna blir ett den 1 januari 2020 då Inveons två enheter och Prakticums Borgåenhet flyttar till en ny gemensam adress. I Borgå kommer man att fortsätta erbjuda utbildning inom samma branscher som nu, endast frisörutbildningen läggs ner i Borgåenheten men fortsätter i Prakticums huvudenhet som finns i Helsingfors. Skolorna lovar att studerandevården ska stärkas i och med den större enheten. Den nya skolan kommer däremot inte att ha ett internat för studerande som kommer längre ifrån.

PODD

Vid Campus pratar om det finlandssvenska studielivet Niklas Forsman och Daniella Lassas studerar företagsekonomi i Arcada och poddar om hur det är att studera (och leva studielivet) i Helsingfors.   soundcloud.com/vidcampus

Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS rf


Skolungdomar strejkade för klimatet FREDAGEN den 11 januari strejkade skol-

ungdomar från hela landet från skolan. Strejken gick i fotspåren av Greta Thunberg som med sin protest uppmärksammade politiker och hela Sverige på de akuta krav klimatkrisen ställer på vårt beslutsfattande. – Det borde inte behöva vara unga eller studerande som tar tag i att stoppa klimatförändringen, men om ingen annan gör det, så måste vi, säger FSS ordförande Bicca Olin. Några andra alternativ finns inte. Enligt den rapport som IPCC kom ut med hösten 2018 har vi tolv år på oss att begränsa klimatets uppvärmning till 1,5 grader. Det i sin tur är helt nödvändigt om vi vill minimera de skador som människan redan åstadkommit. – Nu krävs mindre prat och mer åtgärder, och vårens riksdagsval kommer att avgöra Finlands roll i den globala förändring som vi måste se för att kunna rädda klimatet. Nu finns det möjlighet att göra skillnad, och varje röstberättigad finländare måste ta det ansvaret, säger Olin.

SKOLAN SKA VARA

TYCK TILL Hör gärna av dig om du har tankar och åsikter om tidningens innehåll och utseende eller respons till redaktionen.

SKRIV TILL EBL Gillar du att skriva, fota, illustrera eller göra grafik? Vill du vara med och skapa EBL? Välkommen med! Läs mer på skolungdom.fi/ebl.

www.skolungdom.fi

Är den inte det? Kontakta oss!

FSS jobbar för en bättre skolvardag. ebl 1/2019

7


Tonåren är den period i livet då vi börjar hitta oss själva, men vi lär oss aldrig hur vi ska gå tillväga med känslorna som bubblar upp i samma veva. David Björkström

8

ebl 1/2019

Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS rf


UT UR MISSBRUKET Text: Alexandra Wegelius Foto: Yannika Rönnqvist

David Björkström föreläser om livet i missbruket och hur man tar sig ut ur det. Han vet hur svårt det är. DET ÄR EN onsdag eftermiddag i januari,

och mitt emot mig har jag David Björkström. David har en lång historia som missbrukare trots sin unga ålder, och under en intressant konversation hinner vi prata om allt från skola till hans historia och hans framtidsplaner. Personen som sitter framför mig är en driven ung man som ser med ljusa ögon på framtiden. Men han har inte alltid haft denna positiva syn på livet. David berättar att han från tidig ålder kände att han inte passade in. Redan i lågstadiet hade han problem med lärare som blev arga på honom på grund av hans överflöd av energi. ”Kan du inte bara bete dig” var en fras som han ofta fick höra. Samtal med lärare blev vardagsmat, men han själv hade svårt att förstå vad han gjorde fel. Han var bara sig själv. I högstadiet blev han satt i en resursklass tillsammans med andra som, så att säga, ”inte kunde bete sig”. – Jag är ju inte dum, har aldrig varit, säger David. – Problemet var ju inte att jag inte förstod, utan att jag inte blev förstådd. I högstadiet fick han diagnosen ADHD vilket gav en förklaring till varför han var energisk och hade svårt att koncentrera sig. Dock hade tankarna om att inte räcka till redan rotat sig djupt i honom, och dessa hade förvandlat sig till en osäkerhet. Det var också i högstadiet som han först kom i kontakt med droger. – Det blev tyst här inne i huvudet, som att alla mina problem försvann på en sekund. David förklarar också att han alltid varit intresserad av det kriminella. Han ville alltid vara ”som de stora killarna”, de som höll på med farliga och olagliga saker. Nu i efterhand konstaterar han att det inte alls var så häftigt i verkligheten. – När man väl är där är man rädd. Man kan inte lita på någon och ju större man är, desto fler är det som är ute efter en. Livet där ute går i stort sett ut på att få tag på www.skolungdom.fi

pengar så att man kan köpa mera droger. David konstaterar också att problemen som han dämpade med drogerna fanns kvar när substanserna började lämna hans kropp, eftersom de inte hade blivit bearbetade utan endast uppskjutna. Att söka hjälp är dock ingen lätt sak. David förklarar att för honom kändes det nyktra livet länge lika orealistiskt och långt borta som det för en icke-missbrukare skulle kännas att säga upp sin lägenhet, bryta kontakten med vänner och familj och flytta ut på gatan där dagarna går ut på att på olika sätt få tag i mera droger. Hur borde man som närstående förhålla sig till en missbrukare? – När man kommer in i missbruket så slutar man bry sig. Man har själv så många problem, så att tänka på någon annan finns det inte riktigt energi till. Att vara närstående till någon som börjar missbruka är inte lätt. Det leder till en ständig oro på samma gång som det också kan vara skamfullt. David säger dock att det är bra att veta att någon bara finns där, någon som kan lyssna. Sin mamma beskriver han som den person som alltid funnits där, och på Davids blogg har hon nu släppt en serie inlägg om hur det är att vara mamma till en missbrukare. Fastän ett liv utan droger känts overkligt och otroligt långt borta för David vid många tillfällen, har han ändå sökt hjälp ett antal gånger. – Det är en process. Även om det inte lyckades helt de första gångerna så har det ändå varit en del av processen till att bli nykter. Varje gång är det som att en pusselbit fallit på plats. Han förklarar att valet att bli nykter inte är något man tar över en natt, utan att det ligger mycket hårt jobb bakom. David upplever att hans gamla liv känns avlägset i dag, men resan till nykterheten är allt annat än spikrak. Den sista gången han sökte vård var den första gången han var beredd att ge upp drogerna helt.

David Björkström skriver om sina upplevelser i bloggen ajunkiespath.com. I dag är David väldigt öppen med att berätta om sitt liv. Han föreläser mycket om livet i missbruket och hur man tar sig ur det. Utöver det driver han bloggen ajunkiespath.com där han skriver om livet som missbrukare, men också om hur hans liv ser ut idag. I tillägg till detta håller han också på att starta eget företag runt samma tema. Det är mycket som verkar hända i hans liv och det märks att han är passionerad över det han gör. – Målet är ju att kunna hjälpa någon, det är meningen med det jag gör. Om du kunde ändra på något i vårt skolsystem, vad skulle det vara? – Jag skulle vilja få in känslohantering som en del av läroplanen. Tonåren är den period i livet då vi börjar hitta oss själva, men vi lär oss aldrig hur vi ska gå tillväga med känslorna som bubblar upp i samma veva. David önskar att lärarna ska ha bättre förståelse för barnen redan i lågstadiet; han vill att de ska förstå att alla är olika. Han själv var väldigt energisk, men istället för att få höra att han var jobbig skulle han ha behövt få hjälp och stöd. När det kommer till Davids egen utbildning håller han för tillfället på att slutföra sin kockutbildning, och nästa steg blir att söka till yrkeshögskola. Även om kontrasten i Davids liv nu och då är stor på väldigt många sätt, så säger han själv att den största förändringen skett i hans tankesätt. Människorna och allt man har runt sig är otroligt viktiga när man ska bli nykter, men det är är inom en själv som den största förändringen måste ske. ebl 1/2019

9


ORDFÖRANDE

Din röst räknas Bicca Olin förbundsordförande

DE KOMMANDE månaderna

lönar det sej att hålla ögonen öppna på stan och i sociala medier. Inom loppet av en och en halv månad ordnas det två nationella val, ett riksdagsval och ett europaparlamentsval. Din uppfattning om Oavsett om du får hur världen borde rösta eller inte så finns det all orsak se ut är precis lika att sätta in sej lite i mycket värd som politiken inför valen, och påverka på statsministerns. något av de många sätt som finns! Unga, alltså i regel personer under 30 år, är svagt representerade inom beslutsfattandet jämfört med andra grupper. Ändå är det vi som ska leva längst med de politiska åtgärderna man gör nu, och ofta är det just unga och andra utsatta, dåligt representerade grupper som berörs mest när dåliga beslut fattas. Både klimatförändringen och ungas marginalisering är resultat av beslutsfattande som inte tar i beaktande hur världen och livet ser ut nu och i framtiden, vilket i sin tur beror på att så många av våra beslutsfattare helt tydligt fastnat på 1900-talet.

10

ebl 1/2019

Vad ska vi då göra för att fixa läget? Den här våren, då det ordnas flera val och Finland är ordförandeland i EU, så finns det flera sätt att dels sätta press på beslutsfattare att göra mer långsiktiga beslut, dels välja in yngre ledamöter. Och förutom möjligheten att rösta innebär valår också tid för samhällsdiskussion, vilket är betydligt mer intressant och viktigt än det låter! Du har både rätt och möjlighet att vara en del av den diskussionen. Passa på att skriva insändare, debattera med politiker på deras kanaler på sociala medier eller ta ställning till saker på dina egna kanaler. Häng med och demonstrera mot klimatförändringen, skolstrejka, och ge förslag åt dina släktingar på vem de borde rösta på. Sätt igång debatten i din skola och engagera också de där som inte brukar bry sej, för i en demokrati så räknas allas röst lika mycket. Kom ihåg att din åsikt och din uppfattning om hur världen borde se ut är precis lika mycket värd som statsministerns, och dina tankar är en viktig del av att forma vårt samhälle. Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS rf


10 minuter

framför kamerorna Text: Lina Frostdahl Bild: HBL 10 MIN LIVE var ett projekt vår studeran-

dekårsstyrelse kom med i under början av hösten 2018. Vi visste inte riktigt vad det innebar men det lät som ett kul projekt. Hur mycket tid vi skulle lägga på det kunde vi inte ana oss. Vår uppgift var alltså att göra en 10 minuter lång livesändning på valfri plats med valfritt innehåll. Vi började fundera på roller och flera andra utanför styrelsen hängde på, både studerande och lärare. Jag fick rollen att stå framför kameran, tillsammans med Benjamin Östman. Jag är van med att bli fotad, men video hade jag inte gjort tidigare så det blev spännande. Vår sändning skulle vara sist ut av alla fem, vilket vi tyckte var bra: man kunde se de andras bidrag och se till att ha något annat tema! Humor insåg vi att är väldigt svårt och vi bestämde oss för en slags talkshow med en gäst. Kandidaterna var flera och det blev Jeanette Östman! Det gladde mig eftersom vi är bekanta sedan tidigare, så det kändes bekvämare att stå framför kameran då. Processen följdes nu av manusskrivande, planering och marknadsföring. Vi fick en del hjälp men gjorde ändå allt jobb själv. Vi bestämde oss att om vi väl är med så gör vi det ordentligt, så vi satsade allt.

www.skolungdom.fi Grafik: Yannika Rönnqvist

Vi började med torrövningar och filmade in med våra telefoner och märkte snabbt att något som låter bra på papper kan låta helgalet framför kameran. Det är en konst att få det att låta genuint och som något man faktiskt själv skulle säga, det låter lätt påtvingat. Manuset ändrades och finslipades väldigt mycket.

Stunderna strax efter var magiska, jag tror hälften av oss började gråta. Inspelningsveckan var väldigt intensiv och vi övade i timtal. Den tekniska utrustningen man fick använda anlände då och vi kunde öva ”på riktigt”. Det var helt annorlunda att hålla reda på flera kameror, mikrofoner och kamerabyten. För min del blev det att öva in repliker och att bli bekväm i programledarrollen, det krävdes en del övning för att få det att kännas bra och se bra ut. Sändningen blev sist och slutligen en presentation av vår skola, med de olika linjerna vi har. En ganska stor del utgjordes av en intervju med Jeanette om

könsroller, sexualitet och barnalängtan! Vi ville ha med något djupare, något äkta. Den stora dagen kom då vi skulle sända, vi övade och ställde i ordning hela dagen. Men intervjun med Jeanette övade vi inte alls innan! Vi körde live. Väl under sändningen kändes det väldigt avslappnat och allt gick enligt planen. Jag blev faktiskt inte så nervös tack vare att vi hade övat igenom allt så mycket. Plötsligt var det klart. Stunderna strax efter var magiska, jag tror hälften av oss började gråta. Av lättnad och lycka. 10 min live var ett helt fantastiskt projekt och den mängd tid vi lade ner på det lönade sig – vi vann! Det var förstås vårt mål men vi vågade ändå inte ta ut något i förväg; i och med att det var live kan ju vad som helst hända. Det kändes ändå lite vemodigt när det var över. Vi lade allt vi hade i projektet hela dagarna och i alla fall jag drömde om det också på nätterna. Vi har lärt oss oerhört mycket under den här tiden. Jag tyckte det var roligt att se alla så engagerade, såväl studerandena som lärarna! Vi alla insåg hur mycket jobb det faktiskt ligger bakom en sådan sändning, fastän det bara var 10 minuter. Jag tror att vi alla skulle göra om det om vi fick chansen.

ebl 1/2019

11


SPRÅKLIG GEMENSKAP viktig för finlandssvenska unga Tankesmedjan Magma har under sommaren 2018 undersökt hur svenskspråkiga 15–19-åringar runt om i Finland ser på sitt liv och sin framtid. Oro för klimatförändringen och vikten av den svenskspråkiga gemenskapen förenar finlandssvenska unga från hela landet.

70%

79%

70%

Är intresserade av samhällsfrågor

Är oroade för miljöns framtid

Anser att de sover tillräckligt

Grafik: Yannika Rönnqvist Källa: Magma, Den svenskspråkiga ungdomsbarometern 2018

Har kommit i kontakt med personer från en annan kulturell bakgrund

62%

Anser att hudfärg saknar betydelse

30% Knappt en tredjedel tycker att 16-åringar borde få rösta i kommunalval

60%

Av svenskspråkiga unga anser att de tillhör en minoritet

12

ebl 1/2019

89%

Tycker att det är viktigt att vara en del av den svenskspråkiga gemenskapen

Anser att rasism bland ungdomar är ett allvarligt problem Tycker att rasismen hos unga har ökat de senaste åren

32%

Tror att det om 10 år är lättare att leva som svenksspråkig i Finland

56% 25%

42%

Har någon gång blivit illa behandlade för att de talat svenska

52%

med kompisar

Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS rf


7/10 Anser att fler invandrare är välkomna till Finland

KOMMENTAR

En tredjedel av flickorna känner sig ofta ensamma Emil Widlund MAGMAS undersökning Den svensk-

75% Anser att de rör på sig tillräckligt

60%

Tycker att de spenderar för mycket tid framför en skrärm

95%

10% ensamma

Ungdomarna tillbringar största delen av sin fritid …

42% 25%

med familjen

www.skolungdom.fi

Tycker att Finland är ett bra land att bo i

språkiga ungdomsbarometern 2018 visar överlag på att svenskspråkiga unga i Finland har en positiv syn på livet och framtiden. Ändå kan man se en försämring i hur unga bedömer relationer, hälsa, utseende och livet i stort. Speciellt då det kommer till psykisk hälsa är skillnaden stor till den nationella ungdomsbarometern som gjordes 2015. Svenskspråkiga flickor ger sin psykiska hälsa vitsordet 7,9, då vitsordet för flickorna bland hela befolkningen 2015 var 8,6. Pojkarnas vitsord har sjunkit från 9,0 (2015) till 8,6 (2018). Undersökningarna går dock inte att jämföra direkt: man kan inte bevisa om just svenskspråkiga unga mår sämre eller om läget bland hela befolkningen har försämrats sedan tre år tillbaka. Oberoende är skillnaden mellan flickor och pojkar oroväckande stor. En stor skillnad mellan flickor och pojkar ser man också i den upplevda känslan av ensamhet. 12 procent av flickorna och 9 procent av pojkarna uppger att de spenderar största delen av sin fritid ensamma. Men bland pojkarna uppger 15 procent att de ofta känner sig ensamma, medan nästan en tredjedel av flickorna (30 procent) ofta känner sig ensamma. Ensamhet är ett omtalat fenomen i vårt land som ofta hänger ihop med socioekonomisk status och utbildningsnivå. Barn från mindre bemedlade familjer har kanske inte råd med en hobby. I en undersökning om barns och ungas fritid som gjorts av Statens ungdomsråd uppger över hälften av dem som inte har en hobby att orsaken är att hobbyn man skulle vilja ha är för dyr. Kostnaderna för andra stadiets utbildning tvingar många unga skarva på vardagen eller till och med avbryta studierna helt. Vi har tusentals unga i vårt land som riskerar falla mellan stolarna. Nu är det dags att ta tjuren i hornen och hitta lösningar. ebl 1/2019

13


DEMONSTRATION

för på riktigt avgiftsfri utbildning på andra stadiet

FÖRBUNDEN för andra stadiets studerande

Medborgarinitiativet för avgiftsfri utbildning på andra stadiet förkastades av riksdagen i slutet av februari, men de studerande stod upp för sin sak och visade politikerna att deras röst inte kan nonchaleras. Text: Emil Widlund Foto: Jesper Petterson

14

ebl 1/2019

ordnade en gemensam demonstration utanför riksdagshuset tisdagen den 26 februari. Orsaken till demonstrationen var att riksdagens kulturutskott föreslog att medborgarinitiativet för avgiftsfri utbildning på andra stadiet skulle förkastas. Demonstrationen startade på Medborgartorget i Helsingfors centrum och marscherade till riksdagshusets trappor där förbundens ordförande höll tal. Representanter för riksdagsgrupperna kom också på plats. När politikerna ställdes frågan om de kommer att rösta för medborgarinitiativet nästa dag var oppositionen för och regeringen emot. Men när de frågades om huruvida deras parti kommer att främja avgiftsfriheten under nästa riksdagsperiod var det bara Samlingspartiet som svarade nej. I röstningen i plenum på onsdag gick det som väntat: Regeringspartierna fällde initiativet med 111 röster mot 72. Oppositionspartierna stödde initiativet förutom Sannfinländarna som röstade för att initiativet skulle förkastas.

FSS ser ändå positivt på framtiden för att göra utbildningen på andra stadiet på riktigt avgiftsfri. – Kampen är långt ifrån över. Nästa regering måste ta ställning till det växande problemet med ungas marginalisering, och utbildning är ett av de effektivaste sätten att hålla med unga i samhället, säger förbundsordförande Bicca Olin. Socialdemokratiska partiet som länge har lett väljarstödsmätningarna inför riksdagsvalet har lovat främja andra stadiets avgiftsfrihet om partiet är med i nästa regering. Galluptvåan Samlingspartiet har däremot uttalat sig starkt emot en universell avgiftsfrihet. Kampanjen fick sin början som en del av Rädda barnens internationella kampanj Every last child. Studerandeförbunden och föräldraföreningarnas representanter träffades för att de delar en gemensam oro om unga som blir utan en utbildning på andra stadiet på grund av kostnaderna. Initiativet samlade in totalt 53 098 stödförklaringar innan det lämnades in till riksdagen i maj 2018. Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS rf


Kampen är långt ifrån över. Bicca Olin, förbundsordförande

FSS vice ordförande Dan Cederlöf påminde i sitt tal om att upp till en fjärdedel av de som avbrutit sina studier på andra stadiet inte hade råd att fortsätta studera.

www.skolungdom.fi

ebl 1/2019

15


OPINION

Din kropp förtjänar respekt Annika Rönnberg gästskribent

I DET SKEDET då jag som tonåring grät

varje gång jag skulle byta kläder och se mig själv i spegeln, valde jag att göra ett beslut som förändrade mitt liv. Jag tog inte beslutet för att jag vägde lika mycket som en överviktig, vuxen man. Inte heller på grund av att jag var ohälsosam, obekväm och osocial på grund av mitt utseende och min vikt. Jag tog beslutet för att jag observerade ett fenomen som fick mig att inse åt vilket håll min syn på hälsa var på väg. Fenomenet, som i dagens läge blir allt vanligare, är att vi berättigar våra ohälsosamma vanor med det budskap som kroppspositivitet står för. Jag tog beslutet om att förändra mitt liv – från att behandla min kropp som om den inte var något värd, till att ge den kärlek och respekt varje dag. Jag valde inte att ändras bara för att samhället också då behandlade överviktiga personer på ett beskyllande och utfrysande sätt, utan för att jag visste att det finns något bättre än det liv jag levde. Jag förtjänade bättre och speciellt min kropp förtjänade bättre. I dagens läge är kroppspositivism ordet på mångas läppar. Debatterna går både för och emot detta fina fenomen som gör att allt flera känner sig värdefulla och fina precis som de är. För mig betyder kroppspositivism att alla är lika värda som människor oberoende vikt, längd och utseende. Att älska sin kropp oberoende hur den ser ut, för att den är värd det. Ingen skillnad hur du ser ut, så är din kropp lika värd som personen bredvid dig. Ditt värde som människa definieras inte av ditt utseende. Men, för att du och din kropp är värd guld och allt på jorden, förtjänar den att behandlas så också. Din kropp förtjänar kärlek, respekt, näringsrik mat och motion. Din kropp förtjänar att skratta så det gör ont i magen, vila då den behöver och njuta av det goda livet har att erbjuda. Din

16

ebl 1/2019

kropp förtjänar en livsstil som gör att den kan fungera optimalt och ge dig flera år av smärtfritt liv. Vi lever i ett samhälle där fetma är ett växande problem för både vuxna och barn. På samma gång känner jag att kroppspositivismens fina och värdefulla budskap blandas ihop med tanken att man inte behöver ta hand om sig själv. Ansvaret du har för ditt eget välbefinnande glöms bort, och det berättigas med budskapet om att vi har samma värde oberoende storlek. Visst, du är lika värd som alla andra. Ditt människovärde definieras inte av din storlek. Men det är ingen ursäkt för att behandla dig själv dåligt och kalla det kroppspositivitet. Det ger dig ansvaret att behandla dig och din kropp så som den förtjänar att bli behandlad. Att leva ett liv där du har en balans mellan träning, vardag, kost, vänner och vila ska inte ställas i motsats till kroppspositivitet. För sanningen är att hur vi än vill vrida och vända på saken så är våra kroppar designade att må bra. Vi är gjorda för att kunna vara i rörelse och behöver näringsrik mat för att uppfylla detta. Ingenting är hälsosamt då det dras till överdrift, det optimala är att hitta en gyllene medelväg då det kommer till hälsa. Du bär ansvaret över en hurdan kropp du vill leva i om 10, 20 och 30 år. Du bär ansvar över ditt välbefinnande i alla dess dimensioner. Inte bara det fysiska, utan också det psykiska. Men dessa går oftast hand i hand och påverkar varandra mera än vi förstår. Låt oss inte behandla våra kroppar fel och berättiga våra handlingar med det budskap som kroppspositivitet står för. Annika Rönnberg är licensierad personlig tränare och bloggar om hälsa och välbefinnande på sin blogg nouw.com/annikaronnberg.

Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS rf


Från USAs mörka historia till Netflixdrama:

Oscars-galan 2019 Text: Samuel Skrifvars SÖNDAGEN den 24 februari samlades film-

världen inför den 91:a årliga Oscarsgalan. EBL ger en kort beskrivning av vinnaren Green Book och de övriga kandidaterna vilka nominerades till bästa film.

Green Book Vinnaren av bästa film 2019! I början av 1960-talet anställs den italienska-amerikanaren Tony Vallelonga som privatchaufför hos den afroamerikanska pianisten Don Shirley. Tillsammans färdas de genom södra USA och träffar på den mörkare sidan av Förenta Staterna. Green Book skiner som ljusast i dialogerna mellan de två huvudkaraktärerna vars personligheter och syn på livet krockar med varandra på det djupaste planet. Filmen lär dessutom ut mycket om medmänsklighet. Tycker du om filmer med starka budskap eller där olika värderingar sätts mot varandra, då är den här för dej.

Black Panther Den nyaste hjälten i Marvels mediafranchise “Marvel Cinematic Universe”, MCU. Black Panther berättar historien om det fiktiva landet Wakandas prins T’chala som ska krönas till kung. Men kröningen går inte riktigt enligt planerna och prinsen hamnar i en kamp om kungatronen. MCU har under senare år levererat med sina filmer och Black Panther är inget undantag. Handlingen är spektakulär, actionscenerna är välgjorda och antagonisten är en av MCUs bästa. Gillar du superhjältar, action eller vill du pröva att se en Marvelfilm är den här för dej.

Vice Med Christian Bale i huvudrollen kan man förvänta sig en bra film. Dick Cheney var vice president i USA under George W. Bushs tid. Under filmens gång får vi följa med hur Cheney genom sina handlingar inte bara förändrar sitt hemland, utan också hela världen. Filmen är välgjord och regissören Adam McKay avfyrar hårda skott riktade mot Cheney och Bush. Bale porträtterar Cheney utmärkt och det är en njutning att se honom uppträda. Ifall du är en kritiker av USAs president och hans verksamhet vid tidpunkten filmen www.skolungdom.fi

Foto: ABC/Adam Rose

utspelar sej i eller bara som jag, tycker om Christian Bale är det här en måste-se-film.

BlacKkKlansman Spike Lee är tillbaka och den här gången med finländaren Jasper Pääkkönen i en av rollerna. Ron Stallworth har nyligen anställts som den första afroamerikanska polisen i Colorado Springs. Stallworth tar snabbt an ett fall där han blir medlem i den rasistiska rörelsen Ku Klux Klan, KKK. Tillsammans med en annan polis försöker han haffa fast rörelsens medlemmar. Lee lyckas på ett fantastiskt sätt filmatisera en verklig historia och kritiserar på samma gång samhället genom sin film. Om du vill se en finländsk skådespelare i en stor blockbuster eller ifall du är en samhällskritiker är den här filmen för dej.

Bohemian Rhapsody Queen är återigen på den stora scenen, den här gången i en film. Bohemian Rhapsody berättar om bandets historia och utveckling ända fram tills den stora konserten på Wembley Stadium år 1985. Rami Malek gör sitt bästa av rollen som Freddie Mercury och han lyckas jättebra. Filmen lyckas presentera vem de olika medlemmarna egentligen var utanför scenljuset. Ifall du gillar Queen eller vill lära dig mera om ett av världshistoriens största band är den här filmen för dej.

A Star is Born VARNING: Lämna inte näsdukarna hemma då du ser denna film! En remake av en klassisk musikal med

inslag av drama och kärlek. En flicka som är trött på sitt jobb blir ihop med en känd artist och tillsammans åker de ut på en kärlekshistoria och turnerar. Bra skådespel, bra story och låtar som gör en tårögd. A Star is Born kombinerar alla tre faktorer vilket gör den till en fantastisk film. Gillade du La La Land från två år tillbaka? Eller gillar du drama? Då är den här filmen för dej.

The Favorite Tidigt 1700-tal, Drottning Anne är svag och låter sin väninna Lady Sarah regera i hennes säte. Samtidigt anställs en ny tjänarinna Abigail, som försöker utnyttja Lady Sarah för att kunna återkomma till aristokraterna. Och Abigail kommer inte låta någonting stoppa henne. Filmens miljö är konstruerad på ett fantastiskt sätt så att den känns autentisk. Skådespelerskorna för de tre huvudkaraktärerna synkroniserar väl. Gillar du historia (särskilt engelsk) eller vill se en lite annorlunda film rekommenderar vi varmt denna.

Roma Netflix har många exklusiva filmer och serier, Roma är en av dem. Vi får följa med den unga hushållerskan Cleo och familjen hon tjänar genom Mexikos politiska utveckling i början av 1970-talet. Roma berättar en emotionell berättelse med en fantastisk skådespelerska i huvudrollen och autentiska och mycket välgjorda scener. Titta på den här filmen om du vill lära dej mera spanska och tycker om dramafilmer. ebl 1/2019

17


VAD ÄR EN KULTURKARNEVALENAMBASSADÖR? Text: Adriana Knispel

En KK-ambassadörs uppgift är att sprida information om och göra reklam för Kulturkarnevalen i sin skola. Arbetet som KKambassadör är väldigt individuellt och man väljer själv hur man vill påverka. Vi intervjuade fem KK-ambassadörer från olika håll i Finland som alla har sin egen syn på uppgiften.

Abbe Karlsson Jag är hemma från Kimito, bor i Helsingfors och studerar första året på medialinjen i Prakticum. Kulturkarnevalen 2019 blir mitt femte år som deltagare på Kulturkarnevalen. Jag ville bli KK-ambassadör för att jag har en vilja att hjälpa till att få flera deltagare med till KK och få KK att synas och höras överallt. Jag är väldigt aktiv på sociala medier även annars i min vardag, så det kommer bli mycket aktivitet också för Kulturkarnevalens del på sociala medier. Jag anser att det är på sociala medier man lättast kan nå ungdomarna som får delta i Kulturkarnevalen. Mitt mål med mitt ambassadörskap är att få med så många som jag bara kan. Jag är förväntansfull över att se hur jag lyckas och se hur många som kommer med. MITT BÄSTA KK-MINNE är nog från Kulturkarnevalen 2018 och resan till Åland. Där fick man träffa alla gamla bekanta och dela resan med dem och ha en bra stund tillsammans.

Tyra Wingren Jag är från Helsingfors och är åttondeklassare i Åshöjdens grundskola. Jag har deltagit i Kulturkarnevalen två

18

ebl 1/2019

gånger, min första Kulturkarneval var år 2017. Jag blev KK-ambassadör eftersom jag tänkte att det skulle vara roligt att få vara med och påverka Kulturkarnevalen. Jag vill göra så flera får reda på att det existerar, för ingen borde missa det eftersom det är så roligt! Jag kommer försöka göra reklam för så många av mina vänner som möjligt och berätta om KK i skolan. Förra året fick vi inte någon info om Kulturkarnevalen från skolan, så jag hoppas att jag kan ändra på det. Mitt mål med mitt ambassadörskap är att så många som möjligt ska bli intresserade och se att Kulturkarnevalen är något man inte vill missa! MITT BÄSTA KK-MINNE ... Nästan allt utom väckningarna på morgonen.

Jag ville bli KK-ambassadör eftersom jag tyckte att ambassadörskapet lät spännande och roligt, och så blev jag en! Som KK-ambassadör tänker jag introducera alla mina vänner och bekanta till Kulturkarnevalen, så de får veta vad det är. Mitt mål med mitt ambassadörskap är att få åtminstone en person som aldrig tidigare varit med om KK att komma med som deltagare till Kulturkarnevalen 2019! MITT BÄSTA KK-MINNE var från 2017 då humorgruppen Kaj uppträdde!

Fanni Kansonen

Petter Cornér Jag heter Petter och jag kommer från Kyrkslätt. Jag studerar andra året i Gymnasiet Lärkan i Helsingfors. Jag har deltagit i Kulturkarnevalen två gånger, första gången år 2017 i Karleby som deltagare och andra gången i Mariehamn år 2018 som staff. Jag sitter också i Kulturkarnevalens styrelse!

Jag går andra året i gymnasiet i Kotka Svenska Samskola. Mina favoritämnen är psykologi, modersmål och finska. Min första Kulturkarneval var i Vasa år 2014, när jag gick i sjuan. Jag har varit med varje år sedan dess. Jag blev KK-ambassadör hösten 2018 för att jag tyckte det var synd att så få elever från vår skola deltog i KK (som enligt mig är skolårets roligaste och mest efterlängtade evenemang) och för att jag tycker det är viktigt att få med elever från små språköar såsom Kotka som deltagare. Förra hösten höll jag korta presentationer och frågestunder om KK i skolan. Jag och några andra deltagare från vår Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS rf


skola berättade om våra egna erfarenheter främst åt högstadieeleverna. Nästa höst kommer elevkåren att ordna så att en Powerpoint med KK-minnen rullar på infoskärmen i aulan under hela hösten. Jag hoppas att få flera elever att delta och att de får lika roliga och kära minnen som jag fått från KK. MITT BÄSTA KK-MINNE ... Jag har en massa kära KK-minnen. Bussresan från Kotka till Vasa, skapandet av installationskonst i Grankulla, båtresan till och från Mariehamn. Det är omöjligt att välja det bästa minnet.

Josefine Mattlar Jag bor i Vasa men är hemma från Korsnäs. Jag är abiturient på Gymnasiet i Petalax men jobbar just nu på båt. I höst skall jag inleda studier vid Åbo Akademi. Jag har deltagit i Kulturkarnevalen fyra gånger, varav två gånger som staff. Åren

2017 och 2018 var jag dessutom KK-ambassadör. Jag ville bli KK-ambassadör eftersom att jag märkte att man inte visste så mycket om Kulturkarnevalen i min skola. Också då man nämnde evenemanget märkte man att en hel del frågor kom upp, och folk visste inte riktigt vad det hela gick ut på. Som ambassadör berättade jag om Kulturkarnevalen, satte upp affischer och lade fram broschyrer i skolan. Genom att berätta lite mera om evenemanget och att man inte behöver vara förberedd inför det på något sätt fick jag nog en del elever engagerade. Det var även viktigt att få fram att det inte bara är en viss typ av människor som åker på KK. Infon var uppskattad, och folk kom även i efterhand och frågade mig om diverse grejer angående Kulturkarnevalen. Jag tycker att KK-ambassadörer är en bra grej eftersom att man i princip är en levande informationskälla om evenemanget. Man är lite som en affisch man kan ställa frågor till och snacka med! MITT BÄSTA KK-MINNE ... Ett av mina bästa minnen från KK är nog från fjolårets KK i Mariehamn. Jag nämnde en idé i hamnen före vi stack över till Åland om att vi skulle lära alla staffisar en dans, som vi tillslut uppträdde med på kvällsfesten. Det var grejer!

Nästa höst kommer elevkåren att ordna så att en Powerpoint med KK-minnen rullar på infoskärmen i aulan under hela hösten.

Kulturkarnevalen har ambassadörer i följande skolor: Prakticum, Åshöjdens grundskola, Vasa Övningsskola, Gymnasiet Lärkan, Björneborgs svenska samskola, Lyceiparkens skola, Fria Kristliga Folkhögskolan i Vasa, Kotka Svenska Samskola, Jakobstads gymnasium, Ekenäs Högstadieskola, Ålands Yrkesgymnasium, Axxell Brusaby/Kimitoöns gymnasium, Sarlinska skolan, Optima, Karis Svenska Högstadium, Botby Grundskola Fattas din skola från listan? Sök med som ambassadör! Anmäl ditt intresse till producent Eva-Helen, eva-helen@kulturkarnevalen.fi.

Vi ses väl på Kulturkarnevalen 2019 i Ekenäs?

Foto: Jesper Petterson

www.skolungdom.fi

ebl 1/2019

19


Internationellt Text: Alvar Winquist

Mainz

Rom Europeiska takorganisationen för skolungdomsförbund OBESSU hade sitt medlemsmöte som följdes av ett konvent för mental hälsa i Rom den 16–22 november. Samtidigt ordnades ett extraordinärt årsmöte för att fylla en tom plats i styrelsen. På evenemanget diskuterades mental ohälsa och vad OBESSU borde göra för att förbättra studerandes mentala hälsa. Arbetet var grundläggande för OBESSUs program för mental hälsa som utkommer på våren. Det mest intressanta under evenemanget var att se hur mycket undervisningen i mental hälsa skiljer sig i olika länder, ifall det alls lärs ut i skolorna. Mitt bästa minne från resan var på sista dagen då vi utforskade soliga Rom efter en lång vecka med långa möten. Brevid möteslokalen fanns det en butik som sålde gudomligt goda smörgåsar. Jag rekommenderar verkligen att gå och kolla på Forum Romanum och Colosseum.

20

ebl 1/2019

Efter Rom så hade jag blivit inbjuden till skolungdomsförbundet LSV-RLP:s årsmöte i Mainz, Tyskland den 23–25 november. Eftersom Tyskland är en förbundsstat så har de inte något nationellt skolungdomsförbund utan varje stat har ett eget och LSV-RLP (Landesschüler*innenvertretung Rheinland-Pfalz) verkar i Rheinland-Pfalz. Min uppgift på årsmötet var att hålla en 75 min lång workshop om internationellt samarbete och påverkande. Annars var evenemanget liknande som vårt årsmöte Elevriksdagen ERIK här i Finland, men det fanns skillnader. Att man drack öl under plenum var inte ovanligt och folk diskuterade ganska högljutt med sina vänner under plenum också medan andra höll anföranden. Det som var väldigt liknande till FSS var den fina stämningen de hade i förbundet.

Bryssel Den 1–3 februari kunde jag tyvärr inte delta på FSS kick-off i Vasa eftersom jag representerade FSS i Bryssel på CEFs utvecklingsevenemang. Jag hade blivit inbjuden på min resa till Rom i November och tackade glatt ja till inbjudan men blev tyvärr sjuk före resan. Trots detta var resan värt det. CEF håller på att utveckla sin organisation och planerar en betydande strukturändring och därför bjöd de människor från andra organisationer för att berätta hur deras organisation fungerar som inspiration. Jag höll en presentation om FSS för olika grupper och svarade på diverse frågor om FSS och Finland. Detta kombinerat med att jag var sjuk ledde till att jag vaknade nästa dag utan någon röst, men som tur behövde jag inte hålla någon presentation den dagen. Roligaste på resan var nog då jag lärde letkajenkka till CEF-medlemmarna. De lärde sig dansen snabbt och dansade den flera gånger under veckoslutet. Ifall du hittar dig själv i Bryssel så rekommenderar jag att se Atomium, men våfflorna är nog lite overrated.

Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS rf


KOLUMN

Finlandssvenskt föreningslimbo Alexander Beijar projektkoordinator

JAG HAR SEDAN i höstas jobbat i en tjänst som delats mellan FSS och Svensk Ungdom SU, alltså Svenska Folkpartiets ungdomsorganisation. Samtidigt som det har varit roligt och spännande, så har det ju såklart även kommit med sina svåra sidor. Mitt i allt har du inte bara ett arbetsgäng du ska smälta in i, utan två. Du har två stycken kanslier du jobbar på, så sannolikheten att din telefonladdare på måndag morgon ligger på fel kansli är överraskande stor. Du har kopieringsmaskiner på två orter som båda bråkar med dig, men inte på samma sätt. Kaffepulvret ska på det ena stället förvaras på ett sätt, medan man på det andra stället sätter kaffebönor in i maskinen som själv maler kaffet. Men inte är det ju bara de här skämtsamt negativa sakerna som jag stött på. Om det en dag verkar tomt på ”mitt” ena kansli, kan jag gå till det andra och få lunchsällskap. Ifall kopiatorn bråkar med mig så mycket att jag inte får något gjort åt det, så kan jag gå och hoppas på att kopiatorn på det andra kansliet har en bättre dag. Och framförallt så har jag dubbelt så många kollegor som alla andra. Och det är inte helt illa det! I mitt jobb som debattkoordinator händer det sig ändå att jag vissa veckor just och just sitter på kansliet alls. Istället så lever jag ut min inre dröm som en finlandssvensk globetrotter. Jag har under mitt dryga halvår suttit i så många tåg och så många bussar på väg till sådana ställen jag aldrig trodde att jag skulle åka till. Under hösten och vintern hörde det till mina arbetsuppgifter förutom att leda debattforum även att ordna Debattävwww.skolungdom.fi

lingen. Då kunde det gå så att jag under tre veckor i jobbets tecken hade hunnit besöka fyra eller fem orter utanför mina trygga kanslier. Mina studiekompisar blev till och med överraskade då de fråga mig vart ”jag skulle resa den här veckan”, och jag svarade att ”ingenstans”. Ena veckan susade jag fram och tillbaka till Åbo, nästa vecka var jag i Sibbo, sen blev det dags att åka till Kyrkslätt, för att nästa vecka sätta nio timmar på att åka Vasa tur och retur, men endast spendera fem timmar i Vasa. Nu får jag även det här att låta negativt, men så är det ju inte. För trots att jag har en hel del otroliga kolleger som jag mer än gärna spenderar mina arbetsdagar med, så finns det inget roligare än att åka ut till skolor och träffa er studerande. Ingen skillnad om kaffet jag har i koppen har kommit med hemifrån eller om jag fått det i lärarrummet i Sibbo gymnasium så smakar det alltid gott just före jag får leda en workshop för en klass entusiastiska studerande. (Och jo, jag måste medge att trots att jag fått besöka en hel del skolor, så är det fortfarande nervöst att knacka på dörren till lärarrummet, det tror jag aldrig man växer ifrån.) Så nästa gång ni ser mig vandrandes omkring i korridorerna i din skola, så ta och ryck mig i ärmen och säg hej! Oftast ser jag vilsen ut, sökandes efter endera ett klassrum eller ett lärarrum, med eller utan en kopp kaffe i handen. För trots att jag gillar att bråka med kopieringsmaskinerna och kaffekokarna i mina trygga kanslier, så trivs jag så otroligt bra ute bland er studerande! Vi syns när vi råkas, och ha en kiva vår! ebl 1/2019

21


Klotterplank

Använd taggen #skolungdom eller tagga @skolungdom så kan ditt someinlägg synas här!

På publikens begäran publicerar vi receptet till den veganska böngrytan som serverades på FSS kick-off

Indisk

böngry

ta à la C ederlö

1/2 tub Tomatp 1 pkt uré Krossa de tom 2 pkt ater Svarta bön 1 pkt Kokosm or 1/2 tsk jölk Socker Garam masala -krydd Salt a Peppar

Lucia hälsade på oss på FSS-glöggen

f

1. Värm up skvätt o p tomatkonse rverna lja i en i en stekpa koka i 5 nna oc –10 min h lå t u små2. Skölj ter. bönorn a u låt rinn nder ka a av för llt vatte e du hä n och 3. När b ller i pa önorna nnan. mjukn mjölke at, tills n. Kryd ätt kok da enli osgt egen s mak. Servera med ko kt basm sallad o atiris, e ch bato n enke ng. l

Klimatstrejken den 11 januari syntes i skolor runtom i Finland – även i Vasa övis

FSS ordförande uttalade sig om #maksuton2aste i riksdagens kulturutskott

Ida-Maria Skytte besökte vårt kick-off i Vasa

Korsholms gymnasium vann Debattävlingen och en resa till Bryssel! #videbatterar

22

ebl 1/2019

Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS rf


A R D N A A ALL E D D A V VET ! A R E D U T S A SK Nej, du är inte ensam om dina funderingar. Just nu undrar massor med människor vad de ska göra i framtiden. Hitta intressanta utbildningar och bestäm dig vart du vill söka på studeraihelsingfors.fi

studeraihelsingfors.fi Allt du behöver veta om studier på svenska

Vi erbjuder också personlig vägledning – helt gratis!

9steg.fi Din väg till rätt utbildning i nio steg


Årets roligaste evenemang är här igen! ERIK är vild debatt, visioner, påverkan och fest! Här är det du som har makten att påverka hur skola och utbildningen ska se ut i framtiden. Kom med och bestäm om hur FSS ska göra skolvardagen bättre. Läs mer och anmäl dig på skolungdom.fi/erik2019.

Elevriksdagen ERIK 17–19 maj 2019 Hangö

@skolungdom #ERIK2019

skolungdom.fi/erik2019

Profile for Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS

EBL 1 / 2019  

Ut ur missbruket. David Björkström föreläser om sitt liv i missbruket och hur han kom ut ur det. Finlandssvenska flickor mår sämre än tidiga...

EBL 1 / 2019  

Ut ur missbruket. David Björkström föreläser om sitt liv i missbruket och hur han kom ut ur det. Finlandssvenska flickor mår sämre än tidiga...

Advertisement