SKAP
NYTT NR 3 • HÖSTEN 2016 SKAP – SVERIGES KOMPOSITÖRER OCH TEXTFÖRFATTARE
Med öron känsliga för blått SPECIALEN: Nya upphovsrättsreformen – så påverkas du Alfons möter Dennis Dreith, ”The Fund’s” starke man Ögonblicket – Petra Marklund och friheten SKAP 90 år – 20 medlemmar om framtiden Jakob Hvistendahl – Hektiskt år för SKAP:s jurist Expertfrågan – Vad är ett rimligt producentavtal? Andreas, Malin, Simon, Therese och många fler nya medlemmar
ORDFÖRANDEN HAR ORDET
DU BEHÖVS!
”Visserligen är vi musikskapare ofta individualistiska kreatörer men vi har ofta så mycket mer inom oss. Ett behov av att skapa något bättre. Låt oss göra det tillsammans.”
V
i musikskapare har stått inför stora utmaningar och förändringar under de senaste åren. SKAP har arbetat hårt för att de här förändringarna ska innebära förbättringar och större valmöjligheter för dig. Men du behövs, vill vi ha förändring måste fler bidra! Som ledare för SKAP och ECSA, Sverige och Europas musikskapare, är jag stolt och glad över att kunna konstatera att vi har lyckats bra på så många omvälvande plan. Några exempel: I internationella medier har den kallats för en ”once in a generation reform”. Jag pratar såklart om upphovsrättsreformen. Det som för bara tre år sedan handlade om att nedmontera upphovsrätten har istället blivit en möjlighet för oss upphovspersoner att hävda vår rätt. Snarare än ge oss svagare ställning har vi lyckats vända situationen till det bästa utgångsläget på länge. Jag är övertygad om att reformen kommer bli ett verktyg för oss att kräva del av det värde vi skapar till så många i den musikaliska näringskedjan.
FOTO: JOHAN OLSSON
F
2
ör dig som musikskapare kommer de nya förutsättningarna innebära möjligheter till större inflytande och bättre insyn i hur vår musik används. Men inga av dessa förändringar hade varit möjliga om inte musikskapare och upphovspersoner i hela Europa gemensamt slutit upp i arbetet kring reformen. På specialen på sidan 20 i tidningen kan du läsa om några av de saker, till exempel transparens och bästsäljarklausulen, som inte varit möjliga utan starkt stöd från tillräckligt många kollegor. Vi kan stolt säga att vi varit drivande i den här processen, där vi också samlat våra journalist-, författar-, dramatiker- och regissörskollegor i Europa. Och inte bara i Europa, vi driver också på samarbete på andra sidan Atlanten. I ”Alfons möter” på sidan åtta i tidningen kan du läsa om hur vi nu jobbar med nyckelaktörer på den amerikanska marknaden för att förstärka musikskaparens ställning, med särskild inriktning på film- och spelmarknaden.
N
u växlar vi upp. Vi tar vi oss an digitala plattformar som YouTube, för att de ska konkurrera på lika villkor som andra streamingtjänster och ge oss rimlig ersättning för det värde vi bidrar med till deras affärsmodeller. Men Sveriges musikskapare behöver dig. Vi behöver ditt engagemang. Är vi nöjda med allt kan vi kanske luta oss tillbaka och låta andra göra jobbet. Men vill vi ha förändring måste fler bidra.
H
ur kan du då bidra? Se till att bli röstberättigad medlem i SKAP och i Stim om du inte redan är det. Kom till årsstämman, på plats eller via ombud. Prata med dina kollegor och för vidare budskapet om att möjligheten att kunna leva på att skapa musik inte är en självklarhet. Har du frågor eller funderingar berättar jag gärna mer om SKAP eller vad det innebär att vara medlem, över en kaffe, på telefon eller mejl. För visserligen är vi musikskapare ofta individualistiska kreatörer men vi har ofta så mycket mer inom oss. Ett behov av att skapa något bättre. Låt oss göra det tillsammans.
Ordförande / alfons.karabuda@skap.se
18
Petra Marklund
20
EU-direktivet
FOTO: ISTOCK
Dennis Dreith
FOTO: HEDVIG JENNINGS
8
FOTO: BERNARD GRIMALDI
INNEHÅLL
INNEHÅLL/SKAP-NYTT NR 3 2016 NYHETER & NOTISER SKAP utfrågar YouTube, Skapelsen blir studiecirkel, workshops om dataspel, vokalproduktion och avtal, SKAP startar producentgrupp och delar ut pris, möte med ministrar, aktivt medlemskap allt viktigare med ny lag, medlemsträffar med mera. s/4–7
SKAP 90 ÅR – STOR MEDLEMSENKÄT Om tio år fyller SKAP 100 år. Vi frågade medlemmarna vad de tror om framtiden och varför gick de med i SKAP. s/4–11
SKAP-NYTT
ALFONS MÖTER DENNIS DREITH Alfons Karabuda talar om kollektivets kraft med amerikanske kompositören Dennis Dreith som leder ett av Nordamerikas största upphovsrättssällskap s/8–11
HEMMA HOS JOHAN SÖDERQVIST Beställningen var på 80 minuter – det slutade med 800. SKAP-medlemmen och filmmusikkompositören Johan Söderqvist ligger bakom musiken till den senaste versionen av spelserien Battlefield. s/12–17
Ansvarig utgivare: Alfons Karabuda. Redaktör: Peter Willebrand. Redaktionsråd: Gilda Romero, Anders Lidén, Mårten Karlsson och Johan Hammarbäck. Formgivning: Christer Lythell/Lovstrom Content. Omslag: Johan Söderqvist. Foto: Anna Rut Fridholm. Tryck: DanagårdLITHO. ISDN 0347-14032
ÖGONBLICKET
NYA MEDLEMMAR
Petra Marklund minns det första egna låtvalet i musikskolan som en bekräftande befrielse att hon gjort rätt. s/18–19
SKAP fortsätter att växa! Lisa Desmond, Daniel Karlsson och Sousou Cissoko är några av föreningens nya medlemmar. s/24–25
SPECIALEN Den nya upphovsrättsreformen och lagen om kollektiv förvaltning sätter större press på både transparens och tydligare riktlinjer i den kollektiva förvaltningen. Samtidigt får du som enskild större möjlighet att påverka. s/20–23
MEDLEMSJOUREN ALLT MER ANLITAD SKAP:s egen jurist Jakob Hvistendahl summerar ett händelserikt år för med medlemsfrågor och påverkansarbeten. s/26
EXPERTFRÅGAN Vad är ett rimligt producentavtal? s/27
SKAP – Sveriges kompositörer och textförfattare – är Sveriges organisation för yrkesverksamma kompositörer, textförfattare och bearbetare. SKAP Sveriges kompositörer och textförfattare Box 17092 104 62 Stockholm info@skap.se tel: 08-783 88 00 3
NOTISER
FOTO: FREEIMAGES
SKAP:s styrelse har beslutat att förändra kriterierna för medlemskap i föreningen. Beslutet är att SKAP ska följa Stim:s antagningsregler, även om Stim ändrar dem. Harmoniseringen mellan SKAP- och Stim:s medlemskriterier är viktig eftersom SKAP allt oftare företräder hela kollektivet upphovspersoner. Det förenklar även för dem som söker medlemskap.
FOTO: MÅRTEN KARLSSON
SKAP OCH STIMS MEDLEMSKRITERIER HARMONISERAS
SKAP FRÅGADE UT YOUTUBE OM INTÄKTER YouTube är i dag den största musiktjänsten på nätet. Många medlemmar har frågor om till exempel hur ersättningen från YouTube fungerar. Den 3 november besökte representanter från YouTube/Google SKAP:s medlemsmöte. Där berättade YouTube hur de jobbar med sina tjänster utifrån upphovspersonernas perspektiv. – Hearingen blir ett viktigt underlag för en fortsatt dialog, säger Alfons Karabuda, SKAP:s ordförande som ledde samtalen.
YouTubes system för att identifiera inspelningar och kompositioner, så kallad Content ID, var i fokus. Systemet ligger till grund för hur intäkterna från YouTube fördelas till olika rättighetshavare. Vikten av att man som oberoende musikskapare har ett skivbolag eller en aggregator som är så kallad YouTube-partner, blev också tydlig. Har du frågor kring vad det innebär; hör av dig till SKAP:s kansli.
SKAPELSEN BLIR STUDIECIRKEL Projektet Skapelsen syftade till att förändra musikhistorien och sätta fler kvinnor på kartan i musiksverige. Materialet, i form en hemsida och en podcast, blev en veritabel guldgruva. Nu inleder SKAP ett samarbete med Studiefrämjandet och gör Skapelsen till material för en studiecirkel, tillgänglig för alla som är intresserade. Studiecirkeln kommer att lanseras i december. Håll utkik i medlemsbrev och på hemsidan!
RÖSTER OM FRAMTIDEN Vi avslutar SKAP:s 90-årsfirande med att blicka tio år framåt! Förändringarna i vår omvärld sker rekordsnabbt: Vart är branschen på väg och vad händer med låtskrivarens roll? Några som borde veta är medlemmarna själva. SKAP-Nytt har frågat några av dem varför de valde musiken, hur de ser på framtiden och varför de organiserat sig. Jörgen Elofsson ”Musiken blir mer strömlinjeformad” Varför är du medlem i SKAP? – Jag fick mitt SKAP-stipendium år 2000 och har varit medlem sedan dess. Vad fick dig att börja skriva musik? – Musiken låg latent hos mig i flera år och vaknade till liv när jag provade en kompis elgitarr.
4
Det blev kärlek vid första riffet, sedan var det igång. Vilken är den viktigaste frågan för dig just nu i ditt musikskapande? – Att hitta tillbaka till mitt grunduttryck, till själva kärnan av låtskrivandet igen. Jag känner att alla år av skapande på resande fot tagit mig väldigt långt ut på yttersta grenen. Hur tror du musikbranschen ser ut om 10 år? – Den kommer nog tyvärr att bli ännu mer strömlinjeformad än vad den redan är. Teknikutvecklingen kommer som vanligt att styra, sedan får vi se hur det blir med upphovsrätten. Det finns stora krafter som vill göra sig av med den. – Jag tror också att det kommer att finnas väldigt få men jättestora aktörer i branschen som skapar och ger ut de mesta av musiken, men också en ofantligt stor gräsrotsrörelse som skapar musik för sitt nöjes skull, utan några större kommersiella intressen. Jennie Abrahamson ”Jag känner mig hoppfull” Varför är du medlem i SKAP? – Det är fint att vara del i ett sammanhang
FOTO: ANNA RUT FRIDHOLM
med folk som gläds åt och brottas med samma saker som en själv. Det här jobbet kan tidvis vara väldigt socialt men också innebära mycket ensamjobb, och man har kanske inte alltid kollegor som på ett “vanligt” jobb. Då är det skönt att känna att man har ett yttre ramverk, ett sammanhang, en större organism i ryggen som driver de frågor man själv är intresserad av. Vad fick dig att börja skriva musik? – Musik kom för mig så tidigt och så naturligt, det var egentligen aldrig något val. Började tidigt knarka min storasysters skivor och dom väckte nyfikenhet inför processen - hur kommer musiken egentligen till? Jag var också ganska påhittig och uttrycksfull som barn, skrev mycket dikter och historier, och med ett barns naivitet
började jag bara sätta ihop orden med musiken, utan någon större bedömning. Sen blev musiken och skrivandet mitt primära uttryck. Vilken är den viktigaste frågan för dig just nu i ditt musikskapande? – Det viktigaste för mig är att vara sann mot mig själv, i en bransch som är ganska cynisk och snurrar ganska fort. Att inte stressas av tempot utan försöka renodla min grej, på mina villkor. Att liksom respektera sin egen väg. Och på ett mer konkret plan - att jag tar tid till musikskapandet, inte fastnar för mycket i allt som är runtomkring. Hur tror du musikbranschen ser ut om 10 år? – Åh, svår fråga! Jag hoppas på en större diversitet, och en större decentralisering av makten i musikbranschen. När de stora bolagen hade det kämpigt under tidigt 2000-tal växte det fram en helt ny musikscen i Sverige, många som hängt kvar och som det gått bra för. Nu upplever man en återgång mot centraliserad makt över de kanaler som finns, och jag tror det kan upplevas tuffare som nykomling idag, om man inte signas hos de stora. Samtidigt finns det en massa fantastiska verktyg
FOTO: ISTOCK
SKAP VARNADE HANDELSMINISTERN FÖR SNEDVRIDEN KONKURRENS
WORKSHOP OM DATASPEL EFTER NYTT SAMARBETSAVTAL I samband med rundabordssamtalet hos YouTube skrev ECSA och AFM & SAG-AFTRA Intellectual Property Rights Distribution Fund, en amerikansk motsvarighet till SAMI, på ett transatlantiskt samarbetsavtal. Samarbetet handlar inte minst om att utbyta information kring upphovsrätten och musikbranschens förändringar i EU och USA. Parterna kommer även agera representanter
för varandra vid behov. Ett första steg blir en gemensam workshop i början av 2017 om upphovsrätt i dataspelsoch filmbranschen, med bland annat Electronic Arts som deltagare. Ett av huvudsyftena här blir att tillsammans motverka ytterligare uppluckring av upphovsrätten inom spelbranschen och att kompositörer till dataspel kan vara kvar i den kollektiva förvaltningen.
SKAP:s ordförande Alfons Karabuda och medlemmen Björn Ulvaeus blev den 27 september inbjudna till ett möte med EU- och handelsminister Ann Linde. – Att SKAP blir inbjudna till möte med ministern är ett tydligt tecken på att vi upphovspersoner flyttat fram positionerna, säger Alfons Karabuda. Fokus för mötet var frågan om sund konkurrens i det digitala landskapet. Stora aktörer som YouTube och Facebook kan på grund av ett undantag i lagen få rätt att kringgå ersättningskrav. – Det är alltså inte bara en kärnfråga för oss upphovspersoner, det är även en affärskritisk fråga för YouTube-konkurrenter som till exempel Spotify, säger Alfons Karabuda. FOTO: LINUS GLANZELIUS
tillgängliga för att mycket olika musik ska kunna komma fram, men det känns som att systemet är lite på ända och allt inte landat ännu. Jag känner mig hoppfull i alla fall! Maria Marcus ”Fler säljer egna produkter” Varför är du medlem i SKAP? – Jag är medlem för att det är intressant att följa andra låtskrivare som jag kanske inte naturligt träffar i mina egna kretsar. Men även för möjligheterna att påverka kompositörers och producenters rättigheter på politisk nivå. Vad fick dig att börja skriva musik? – Mina första ackord spelade jag vid fem års ålder på en orgel i Frälsningsarméns lokaler uppe i Umeå. Jag knappt kan minnas vad som fick mig att göra det, men troligen var jag väldigt uttråkad av allt annat. Sedan dess har jag spelat, skrivit och producerat FOTO: JONAS OHLSSON
musik och det är väldigt, väldigt kul! Vilken är den viktigaste frågan för dig just nu i ditt musikskapande? – Idag är fördelningen på värdet av master och upphovsrätt skev. Producenten har tidigare alltid ägt mastern men nu har en del börjat dela upp ägandet mellan producent och upphovspersonerna för att det är så låg ekonomisk vinning i att bara vara upphovsperson. Kan vi hitta en gemensam standard som gynnar oss alla? Hur tror du musikbranschen ser ut om 10 år? – Betydelsen av intresse och kunskap har stigit. Därav blir det färre mellanstora bolag som styr branschen och fler enskilda företag/kreatörer säljer i stället sina egna produkter från ax till limpa, men med hjälp av teknik från stora bolag. Och när det gäller att skriva musik så kommer låtar fortfarande handla om samma sak: kärlek, ingen kärlek och all kärlek däremellan. Isabel Sandblom/Syster Sol ”Hoppas skivbolagen ändrar karaktär” Varför är du medlem i SKAP? – Dels för att jag hört väldigt mycket gott om SKAP från kollegor och vänner, dels
fick jag upp ögonen för SKAP när jag fick ett stipendium förra året. Det känns schysst att vara med i en förening som verkligen vill kompositörernas bästa. Vad fick dig att börja skriva musik? – Jag behövde ett forum där jag kände mig hörd och att skriva musik stillade det behovet hos mig och gör än idag. Vilken är den viktigaste frågan för dig just nu i ditt musikskapande? – Hur ska jag släppa min musik? Via storbolag eller indie? Hur tror du musikbranschen ser ut om 10 år? – Jag hoppas att skivbolagen/förlagen ändrar karaktär och ser artisterna/låtskrivarna som uppdragsgivare istället för som det ser ut nu då bolagen tar för stor procent och gör sig till “chefer”. Jag hoppas också att det blir lättare för artister och låtskrivare att få ersättning för det jobb vi lägger ner.
Rebin ”Rebstar” Shah ”En starkare maktposition” Varför är du medlem i SKAP? – Jag vill vara med och bidra till utvecklingen av Sveriges musikskapare samt värna våra intressen. Genom att vara medlem i intresseorganisationer som SKAP kan jag ta del av resurser och kunskap som jag annars saknar. Det bidrar till möjligheten att etablera en plattform som finns kvar efter min tid. Vad fick dig att börja skriva musik? – Jag har skapat konst i olika medium så långt tillbaka som jag minns. Jag tycker musiken är den mest effektiva formen av kommunikation. För min del är den även den tydligaste, jag har lättare för att förmedla mina tankar via musik än något annat.
FOTO: JESPER BERG
5
NOTISER
SKAP LANSERAR PRODUCERS GROUP OCH DELAR UT PRODUCENTPRIS Det traditionella sättet att skriva populärmusik har förändrats i grunden och producenten har fått en mer framträdande roll än tidigare. SKAP lanserar därför SKAP Producers Group: en samlingspunkt för musikproducenter, låtskrivare och musiker i och utanför Sverige. Initiativtagare är SKAP och UNISON, en ideell organisation för producenter och låtskrivare. – SKAP Producers Group är ett välkommet tillskott till föreningens redan breda palett, säger SKAP:s
ordförande Alfons Karabuda om bakgrunden till initiativet. – Producentrollen innefattar arrangören och bearbetaren som SKAP organiserat sedan starten 1926. Men den speglar också en framtid där upphovspersonen mer och mer tar kontroll över sitt verk från ax till limpa. Den 22 november delar SKAP Producers Group ut ett pris till årets producent. Mer info om gruppen finns på SKAP:s hemsida.
WORKSHOPS OM AVTALSFÄLLOR OCH VOKALPRODUKTION Under hösten och våren arrangerar vi flera workshops och seminarier. Den 1 december arrangerar SKAP Producers Group en workshop om hur man skriver avtal och i februari en workshop om vokalproduktion. Nästan varje poplåt har någon typ av rösteffekter idag. Vi bjuder in en vokalcoach och expertpanel som svarar på frågor. Håll utkik efter datum på SKAP:s hemsida.
Vilken är den viktigaste frågan för dig just nu i ditt musikskapande? – Att främja svensk hiphop-export. Sverige är redan hyllat runt om i världen för musikskapande inom pop, house med mera. I USA är hiphop populärkultur men i Sverige är vi lite efter när det gäller just hip hop. Min ambition är att hiphop från Sverige ska ligga i framkant, både här hemma men även globalt. Hur tror du musikbranschen ser ut om 10 år? – Musikskaparna kommer att vara i maktposition. Jean-Paul Wall ”Branschen blir mer uppdelad” Varför är du medlem i SKAP? – Det är enkelt. Tillsammans är vi starka. Ensamma kan vi inte göra något alls. Vi behöver vara enade när upphovsrätten är hotad ifrån alla håll. Vad fick dig att börja skriva musik? – Mina föräldrar och min omgivning har alltid uppmuntrat mig
6
och har alltid gett mig en känsla av att det var möjligt. I början med kör, popband och att spela med andra och nu sedan mer än 15 år, filmmusik. Det hade aldrig gått om inte människor omkring mig sagt att jag skulle klara det. Jag känner mig väldigt tacksam för det. Vilken är den viktigaste frågan för dig just nu i ditt musikskapande? – Att fortsätta utvecklas. Både som kompositör och som spelare på en helt ny marknad. Att hitta ny publik och nya uttryck, Hur tror du musikbranschen ser ut om 10 år? – Jag tror att branschen kommer att vara ännu mer uppdelad i mindre scener eller marknader. Vi kommer att höra nya typer av musik på nya plattformar ifrån ännu fler kulturer. De som kommer att klara sig är de som kan röra sig fritt mellan de olika publikerna, kulturerna och scenerna. Stort och smått. Brett och smalt.
I mitten delar av ECSA:s Gender Working Group.
FOTO: ECSA
ECSA TILLSÄTTER JÄMSTÄLLDHETSGRUPP Hur står det till med jämställdheten bland Europas kompositörer och låtskrivare? Många bland både utövare och på styrelse- och ledningsnivå anser att det finns anledningen att vara självkritisk. För att skynda på arbetet med att främja kvinnliga musikskapare har ECSA:s generalförsamling beslutat att tillsätta en
jämställdhetsgrupp: ECSA:s Gender Working Group. I gruppen ingår SKAP:s Alfons Karabuda, Elizabeth Anderson (Forum des Compositeurs – Belgium), Sine Tofte Hannibal (Dansk Komponist Forening – Denmark) och Natalia Vergara (Autores de Música Asociados – Spain).
Mariam Wallentin ”Som nu men deluxe” Varför är du medlem i SKAP? – För att få hjälp med rättsfrågor och andra funderingar vid behov, för att kunna söka SKAPlägenheterna, för att få del av något slags sammanhang. Vad fick dig att börja skriva musik? – Behovet av att utrycka mig och kommunicera kombinerat med att få rota och gräva runt där inuti. Vilken är den viktigaste frågan för dig just nu i ditt musikskapande? – Hur släpper man ett album med noll budget och med en önskan att nå så många öron som möjligt utan att kompromissa för fem öre? Hur tror du musikbranschen ser ut om 10 år? – Som nu men deluxe: en viss del girig bransch blandad med anarkistiska och passionerade eldsjälar.
Lisa Rylander Löve ”Synen på musik blir ännu öppnare” Varför är du medlem i SKAP? – Jag tror på idén att gå ihop och organisera sig, det blir lättare att ändra på saker som inte är bra eller ta vara på det som är bra. Det är självklart för mig att vara en del av SKAP som är en viktig organisation som jobbar för kompositörers rättigheter och gör en massa bra saker. Vad fick dig att börja skriva musik? – Jag vet inte riktigt, det har nog alltid funnits där ända sen jag började klinka på pianot i 6-årsåldern. Jag älskar att vara i den kreativa bubbla som kan uppstå när jag skriver musik, jag blir helt uppslukad och tiden slutar existera. Om jag skriver musik där fler musiker är involverade är det också väldigt härligt att få höra det jag har på papper eller i huvudet spelas på verkliga instrument, och få liv genom mina medmusikers tolkningar. Vilken är den viktigaste frågan för dig just nu i ditt musikskapande?
NY LAG GYNNAR AKTIVT STIMMEDLEMSKAP Från och med årsskiftet träder en ny lag om kollektiv förvaltning av upphovsrätt i kraft. Den påverkar alla upphovsrättssällskap, även Stim. I och med den nya lagen får Stims medlemmar får större inflytande i föreningen. Fler beslut som rör Stims styrning och verksamhet kommer till exempel att fattas av medlemmarna vid Stims stämma. Att vara Stimansluten och att vara medlem är inte samma sak. Som ansluten har du gett Stim ett förvaltningsuppdrag att bevaka din ekonomiska upphovsrätt. Som medlem har du också rösträtt vid Stims stämma, som är föreningens högsta beslutade organ. Ju fler SKAP-medlemmar som också är medlemmar i Stim, desto större möjligheter finns det att få igenom beslut som gynnar för SKAPkollektivet.
– Jag håller på med ett eget nytt projekt. Viktigaste just nu är att hitta fokus på vad jag vill göra och samla ihop en massa lösa idéer jag har. Jag håller på med ganska många olika grejer men det känns viktigt att fortsätta förena akustiskt med elektroniskt, gillar den blandningen. Är inne i en kreativ process nu som känns kul och spännande. Hur tror du musikbranschen ser ut om 10 år? – Det finns en ganska stor öppenhet till genrer inom musik nu, det blandas friskt och allt går eller måste inte placeras i fack, vilket jag gillar. Jag hoppas och tror att den utvecklingen fortsätter. Det kommer fortsätta att vara lätt att spela in och ge ut musik själv vilket är bra, det öppnar upp för att experimentera och prova nya grejer. Det kommer förmodligen att säljas ännu färre skivor men jag tror ändå artister kommer fortsätta göra album, det är en konstnärlig process som känns viktig. Christian Kjellvander ”Popen är på långvården” Varför är du medlem i SKAP? – För att SKAP även värnar om kompositörer av mindre populär populärmusik.
REKORDUPPSLUTNING PÅ MEDLEMSTRÄFF I MALMÖ
Så här gör du för att bli Stimmedlem: För att kunna bli medlem med rösträtt i Stim behöver du varit ansluten i fem år och fått utbetalningar från Stim de senaste tre åren. Skicka ett mail till rostratt@stim.se med namn och personnummer där du skriver att du vill bli medlem. Du kommer då att få en blankett hemskickad ifrån Stim som du sen ska fylla i, underteckna och skicka tillbaka. Du kan också höra av dig till oss på SKAP:s kansli så hjälper vi dig.
Vad fick dig att börja skriva musik? – En vilja att skapa något bestående av något så flyktigt som en tanke. Vilken är den viktigaste frågan för dig just nu i ditt
musikskapande? – Varför har API inte gjort en 500 serie portabel 8-kanalare med interface och HD? Vill inte sitta vid en dator. Hur tror du musikbranschen ser ut om 10 år? – Vi går väl mer och mer åt att bara erbjudas att se ytan, men under tiden kommer det hända otroligt mycket spännande grejer såklart. Jag tror någonstans att popen är död eller i alla fall incheckad på långvården.
FOTO: ANNELIE JOHNSSON
SKAP höll sin årliga medlemsträff i Malmö i oktober, denna gång på Grand Öl & Mat vid Möllan. Medlemsträffen var den mest välbesökta i Malmö hittills och under kvällen bjöds det på stipendieutdelning, uppskattade musikframträdanden och frågestund med ordföranden.
Maia Hirasawa ”Hoppas digitala utvecklas mer” Varför är du medlem i SKAP? – Jag jobbar mycket själv som kompositör och soloartist och jag tycker det är skönt att känna att man tillhör något större, med likasinnade människor. SKAP:s lägenheter man kan få ansöka om varje år är en fantastisk tillgång som konstnär också och är så bra! Vad fick dig att börja skriva musik? – Jag hade inte så många runt omkring mig som höll på med musik när jag var liten, så jag trodde verkligen att de som kunde skriva musik var musikgenier deluxe. Den uppfattningen hade jag fortfarande när jag försökte mig på att skriva i 20-årsåldern. Men ändå kunde jag inte hålla mig undan från att börja skriva själv, jag hade verkligen inte uppfattningen om att jag var musikalisk på det sättet. Det var nog en längtan att få uttrycka mig precis som jag ville som gjorde att jag började skriva. De 20 första låtarna jag skrev såg
jag dessutom som ren tur, men nu har jag större självförtroende i mitt skapande och vet att det handlar om hantverk också, man lär sig mycket på vägen. Vilken är den viktigaste frågan för dig just nu i ditt musikskapande? – Att få vara så fri som möjligt när jag skriver till mig som soloartist. Tyvärr är hela musikbranschen förblindande av Spotifys statistisk över hur många spelningar en låt har och det har gjort musikbranschen till ännu mer hits-törstande. Jag hoppas på nån slags revolution snart, en anti-hitrörelse med en massa flum flum. Hur tror du musikbranschen ser ut om 10 år? – Det var en svår fråga. Om jag ska vara helt ärlig så är jag extremt ointresserad av allt som är musikbransch. Jag älskar däremot musik och att jobba med detta, så jag hoppas att den digitala sidan har utvecklats ännu mer åt det positiva hållet att många små och smalare aktörer också har en möjlighet att sprida sin musik samtidigt som de kan tjäna pengar på det.
7
ALFONS MÖTER...
DENNIS DREITH, ORDFÖRANDE FÖR ”THE FUND”
Den amerikanska taktpinnen Han brinner för kompromisslös jazz och är framgångsrik filmusikkompositör med filmmusik till filmer som Jurassic Park, Familjen Addams på sitt cv. Alfons Karabuda har mött Dennis Dreith som leder ett av Nordamerikas största upphovsrättssällskap.
Jukka Rintamäki ”Ingen som helst aning” Varför är du medlem i SKAP? – SKAP hjälper mig att få insikt i upphovsrättsfrågor och har hjälpt mig med residensmöjligheter som varit väldigt tacksamma kreativt. Vad fick dig att börja skriva musik? – Jag växte upp med musik, min pappa är också musiker. Jag tyckte väldigt tidigt att det roligaste med musiken var att göra egen musik till skillnad från att spela andras musik. När jag var ca 16-17 började jag på allvar försöka komponera egna låtar på piano och gitarr. Tillgången
8
till instrument var ganska avgörande, att dom fanns runtomkring mig då jag växte upp. Vilken är den viktigaste frågan för dig just nu i ditt musikskapande? – Jag måste kolla mer på möjligheter att ge ut instrumental musik som jag gjort men som inte blivit utgiven och tillgänglig för alla. Antingen starta ett eget skivbolag eller samarbeta med skivbolag och andra som kunde hjälpa mig med detta. Hur tror du musikbranschen ser ut om 10 år? – Jag har ingen som helst aning verkligen, jag vet inte hur den ser ut idag heller. Mikael Wiehe ”Ingen aning” Varför är du medlem i SKAP? – Jag är för ”fackföreningar”. Vad fick dig att börja skriva musik? – Uttrycksbehov. Vilken är den viktigaste
D
ennis, du har en framgångsrik karriär som filmusikkompositör, jazzmusiker och dirigent. Och nu leder du ”The Fund” (AFM & SAG-AFTRA Intellectual Property Rights Distribution Fund). Hur gick det här till? – Haha. Ja, jag hade bokstavligen dirigentpinnen i handen kvällen innan jag började mitt nya jobb som ordfö-
rande för ”The Fund”, innan dess hade jag egentligen aldrig haft ett vanligt ”nio till fem-jobb”. Min resa i organisationssvängen började faktiskt med mitt engagemang i musikerfacket, där jag suttit i många förhandlingar med representanter för musikindustrin. Och att jag ses som en bra förhandlare och kan det mesta som finns att veta om royalties är väl en av orsakerna till att jag blev erbjuden jobbet. Du är ju fortfarande i allra högsta
frågan för dig just nu i ditt musikskapande? – Att överraska mig själv. Hur tror du musikbranschen ser ut om 10 år? – Ingen aning.
Vad fick dig att börja skriva musik? – Vi startade olika band och projekt i tonåren och jag hade idéer om hur jag ville det skulle låta. Precis samma anledning till att jag skriver nu egentligen. Vilken är den viktigaste frågan för dig just nu i ditt musikskapande? – Det är krig, katastrofer och människor i nöd överallt. Spelar det verkligen nån roll vilka små melodier jag totar ihop då? Jag tror nog att det gör det och att det är viktigt på något märkligt sätt, men jag funderar på det en hel del ändå. Hur tror du musikbranschen ser ut om 10 år? – Kanske har subgenrer och olika riktningar i musiken växt och ökat i antal och breddat musikscenen på bekostnad av mainstreammusiken som istället fått ta ett steg tillbaka och blivit en av många jämnstarka företeelser i branschen. Inte för att det är nåt fel på mainstream, men ett sånt scenario vore skoj och uppfriskande.
Fabian Kallerdahl ”Hoppas på subgenrerna”
Varför är du medlem i SKAP? – Jag är med i SKAP för den sköna gemenskapen med andra musikmänniskor och för de fantastiska förmånerna. Till exempel lägenheter runtom i världen man kan få låna.
Mårten ”Promoe” Edh ”Skräp fortsätter att premieras” Varför är du medlem i SKAP? – Jag kände inte till SKAP förrän ganska sent i min karriär. Jag tror det var runt -08
som jag fick ett stipendium från SKAP, och i och med det gick jag med. Jag tänker att det kan vara bra att få juridisk hjälp, om det behövs nån gång. Men än så länge har jag bara utnyttjat, och haft stor användning för skrivarlägenheterna. FOTO: MALIN JOHANSSON Jag har varit i den i Paris och den i södra Spanien. Vad fick dig att börja skriva musik? – Jag var väldigt fascinerad av hela hiphopkulturen i slutet av 80-talet. Jag målade graffiti, och lyssnade på all hiphop jag kunde få tag på. År 1991 ville jag testa att rappa själv, och började spela in låtar tillsammans med Embee, som gick på samma skola som jag. Anledningarna att jag har fortsatt är många, men en av de största är kanske känslan av att få skapa sin egen värld – krypa in i den och utforska den och känslorna jag känner när jag är där. Det är nästan som att vara forskare, med sig själv som objekt för utforskandet.
Vilken är den viktigaste frågan för dig just nu i ditt musikskapande? – Kommunikationen med omvärlden, och den fysiska sensationen av adrenalin och gåshud när allt faller på plats i en text eller en låt. Hur tror du musikbranschen ser ut om 10 år? – Jag tror den kommer fortsätta premiera skräp. Då och då förändras till exempel distributionsförutsättningar, och då kan nån ny branschentreprenör bli rik. Det påverkar även musiken, men det kommer aldrig kunna kontrollera eller stoppa den. Åke Hellman ”Jag är lyckligt lottad” Varför är du medlem i SKAP? – 1977 anslöt jag mig till Stim och anmälde de melodier jag då hade komponerat under tidigare år. Mina första låtar gjorde jag redan 1958-59 Jag fick betalda spelningar omgående hösten 1977 och insåg att jag kunde satsa heltid på musiken/underhållningen. Efter ett par år kändes det naturligt för mig att söka medlemskap i SKAP. Hade behov av att få kontakt med andra musikskapare som trubadurerna inom YTF exempelvis.
Vad fick dig att börja skriva musik? – Under tonåren på 1950-talet vistades jag på Ingmarsö i Stockholms skärgård och fick inspirationen till låtskapande utan att riktigt veta hur det kom sig. Melodislingor kom ur bälgen liksom av sig själv. Skärgårdsvalser och sjömansvisor företrädesvis, en och annan hambo-polka och schottis. Jag blev helt betagen av skärgården och det liv som levdes där. Präglad kanske, något som sitter i än idag. Behovet av att skriva låtar har följt mig
sedan dess. Det är härligt när skaparkänslan infinner sig. Lite överdrivet vågar jag påstå att utan dragspelet och musiken skulle tillvaron bli outhärdlig. Det går i stort sett inte en dag utan att bälgaspelet kommer fram. Mitt förhållande till Vikingarnas Segel Sällskap sedan början av 1960-talet har varit en betydande inspirationskälla. Vilken är den viktigaste frågan för dig just nu i ditt musikskapande? – Tid, ekonomi och arbetsro! Lusten, drivkraften och hyfsat betalda spelningar har jag alltid haft. Egentligen är jag väl lyckligt lottad som på heltid sedan 1977 kunnat och kan leva på dragspelet. Själva låtskrivandet har jag inte kunnat leva på men inte heller kunnat vara förutan – ett absolut behov för mitt välbefinnande. Jonas Kullhammar ”Hoppas fler förstår att kultur berikar” Varför är du medlem i SKAP? – Jag blev tipsad om SKAP av kollegor som en värdefull mötesplats för kompositörer och en organisation som jobbar helhjärtat för att värna och förbättra våra rättigheter och möjligheter. Jag har själv haft så mycket glädje av att vara
9
grad aktiv som musikskapare och har till exempel släppt ett album nyligen. Eftersom jag själv är kompositör och arbetande ordförande i vår intresseförening så är jag nyfiken på hur du klarar balansakten mellan att vara utövande musikskapare och din administrativa roll? – Ja, det kan verkligen vara en balansakt. Att jag skulle kunna fortsätta att utöva min musik var en förutsättning för att jag skulle ta jobbet överhuvudtaget. Visst, ibland kan det vara svårt att få allt att gå ihop, men jag tycker det är viktigt att jag förstår förutsättningarna för de jag representerar. Jag vill inte förlora den kopplingen. Om vi fortsätter på spåret balansakter, så har ju musikbranschen historiskt sett i mångt och mycket styrts från USA. Stämmer det fortfarande tycker du? – Om jag skulle peka på en tendens så skulle jag nog säga att det har skett ett skifte. Tidigare har nästan uteslutande amerikansk musik spelats USA, men idag är utbudet mycket mer diversifierat. Och det i sig gör ju att maktbalansen i musikindustrin förskjuts.
medlem och är glad varje gång jag ser att suveräna kollegor fortsätter att ansluta sig. Tillsammans är vi starka. Vad fick dig att börja skriva musik? – Till slut tog jag mod till mig att försöka, trots att jante var stor i min hjärna. När jag sedan vågade presentera min musik (som jag själv ansåg vara simpel) verkade den liksom funka, och kände sedan att om det var någonstans jag kunde hitta mitt så kallade egna uttryck som musiker så var
Och vad är den största skillnaden mellan USA och Europa idag? – I USA har vi till exempel legat långt efter Europa vad gäller framförandeersättningar och den ideella rätten har inte funnits på samma sätt i USA. – Men annars skulle jag nog säga att väldigt mycket är lika. Vi lever i en allt mer global värld, och det jämnar ut förutsättningarna. Om man tittar på företag som Google och YouTube, som vi hade rundabordssamtal med tidigare i dag (Alfons Karabuda och Dennis Dreith har suttit i rundabordssamtal med YouTube vid Googles huvudkontor i Berlin reds. anm), så skulle de aldrig säga att de är ett amerikanskt bolag, de ser sig självklart som en global aktör. – Det här gäller även musikbranschen. Oavsett var i världen vi befinner oss står vi musikskapare inför exakt samma utmaningar, sedan kan våra olika lösningar kanske skilja sig åt. Men lösningarna behöver bli ännu mer strömlinjeformade. Handen på hjärtat: copyright har historiskt haft en svagare ställning på din sida Atlanten, den ideella rätten existerar ju inte på
samma sätt. Hur ser dagens unga amerikaner på upphovsrätt, har den en framtid? – Framtiden ser ljus ut. Vad gäller till exempel pirateriet tycker jag att vi lyckats överbrygga problemet. Den unga generationen tycker inte att det är ok att stjäla musik, kidsen förstår vikten av att betala royalty. Om man ser till hur mycket pengar musikbranschen omsätter kan man konstatera att det finns mer pengar i branschen idag, men hos våra kollegor i Europa finns en oro över att pengarna inte kommer fram till dem som faktiskt skapat musiken. Hur är det hos er, kommer pengarna ända fram? Och finns det pengar i musikskapande i USA? – Det stämmer även här, alla pengar hamnar inte på rätt ställe. Där måste vi jobba hårdare. Mycket pengar hamnar heller inte på bordet för att vi saknar ömsesidiga rättigheter med Europa. Nu har ju du och jag precis formaliserat ett samarbetsavtal mellan Europas musikskapare, genom ECSA, och våra amerikanska kollegor genom ”The Fund”. Film-
det genom att gå hela vägen och att spela min musik. Sedan är jag glad att även andra vill spela den. Vilken är den viktigaste frågan för dig just nu i ditt musikskapande? – Upphovsrättsfrågan och det faktum att möjligheterna att få rimligt betalt för sitt skapande blir svårare och svårare. Jag har försörjt mig i denna bransch sedan slutet av 1900-talet, och äldre kollegor sa då att det var tufft, men jag upplever det ännu svårare idag. Vi måste hålla ihop och vara stolta nog att inte sätta ett för lågt pris på det vi skapat. Hur tror du musikbranschen ser ut om 10 år? – Förhoppningsvis har det vänt och folk i allmänhet respekterar och tycker att det är värt att betala för kultur och konst. Vet att många gör det redan, men jag hoppas och drömmer om att alla ska förstå hur berikande det är för våra liv.
om jag fick vara medlem men efter jag fått stipendium från SKAP så kändes det ganska självklart. Det känns fint att vara del av ett större sammanhang och få möjligheten att träffa andra låtskrivare. Det betyder också mycket för min självkänsla och att jag mer och mer kan identifiera mig själv som låtskrivare.
SouSou Cissoko ”Videos som är några sekunder” Varför är du medlem i SKAP? – För att jag fick höra mycket gott om organisationen från kollegor i branschen som var medlemmar. Jag var osäker först FOTO: SANDY HAESSNER
10
Vad fick dig att börja skriva musik? – Jag hade länge ett slags fobi mot att skriva musik och trodde inte att jag kunde. Jag hade en bild av att om man var låtskrivare så skulle låtarna poppa ut perfekta från början. Jag var sällan nöjd med det som kom ut på första försöket och jag tänkte att jag inte var låtskrivare. Men sen har jag utmanat mig själv och tvingat mig själv att bara göra och mer och mer insett hur jag kan jobba med låtarna så att de till slut blir något som jag kan stå för. Det är också mycket tack vare Maher Cissoko som jag spelar med som inte ville spela traditionella låtar utan skriva eget tillsammans istället. Vilken är den viktigaste frågan för dig just nu i ditt musikskapande? – Viktigaste frågan? Rent politiskt? Eller personligt? Antar att ni menar politiskt och då tänker jag att det är superviktigt att få stöd för sitt musikskapande, det betyder jättemycket. Var nyligen Artist in Residence på House of Songs i Austin tack vare stöd från Konstnärsnämnden och det var helt fantastiskt. Möjligheten att få ekonomiskt utrymme för att lägga annat åt sidan och bara gå in i låtskrivandet under en koncentrerad period är otroligt viktig. I
vardagslivet fylls ofta hjärnan med vardagligt fix och det är svårt att komma in i låtskrivar-flowet. Men när man får komma iväg så där eller tid att jobba koncentrerat så händer det mycket och låtarna får tid att växa fram. – Annars är det viktigt att man får ersättning för när ens musik spelas till exempel på YouTube-filmer som andra har lagt upp, när den används i podcasts, i olika appar och på Facebook-videos som sprids etcetera. Hur tror du musikbranschen ser ut om 10 år? – Oj. Det händer mycket och det går snabbt. CD-skivan är nog inte alls vid liv då. Nu hänger den sig kvar på något underligt sätt … Video kommer fortsätta att vara viktigare och viktigare, och vi kommer se mer alternativa sätt att släppa och göra musik så som vi redan ser idag med till exempel Beyonces Lemonade. Den unga generationen tar vid, de som idag använder appar och lånar och inspireras av varandra. Undrar hur det kommer att utvecklas med den generationen som är van att filma sig själv och skapa videos på några sekunder?
Louise Hoffsten ”Mer värme och kärlek” Varför är du medlem i SKAP? – Jag gick med i SKAP när jag började att göra musik. Även min far Gunnar Hoffsten var medlem i SKAP och jag tyckte att det var bra med förbund som arbetar i musikens tjänst. Vad fick dig att börja skriva musik? – Jag började att skriva eftersom jag var tvungen. Jag ville ha låtar att sjunga. Vilken är den viktigaste frågan för dig just nu i ditt musikskapande? – Jag är en skivbutiksdotter som är uppvuxen i skivaffären. Den viktigaste frågan för mig hur man ska kunna behålla leken, lusten och motivationen inför mitt ska-
och spelbranschen är tillväxtbranscher som många av våra medlemmar är involverade i, kanske i synnerhet spelbranschen. Du med din unika insyn och erfarenhet från inte minst filmmusik, hur tror du vårt samarbete berör den enskilde musikskaparen? – Återigen, jag tror att gemensamma internationella lösningar är ett måste. Filmbranschen har ju funnit avtals- och samarbetsmodeller som stammar ifrån radioeran, och har kunnat bygga avtalstrukturer utifrån dem. Spelbranschen däremot lirar ju lite på egna premisser. Där tror jag verkligen att vårt samarbete kommer betyda mycket för den enskilde medlemmen eftersom vi tillsammans bryter ny mark och eftersom spelbranschen i allra högsta grad är en internationell företeelse. I Europa skulle jag vilja påstå att upphovspersonerna generellt har en stark koppling till sina upphovsrättssällskap, även när vi utsätter dem för en hälsosam kritik. Hur ser den relationen ut i USA? – Våra rättighetssällskap är väldigt
influerade av upphovspersonerna, precis som hos er i Europa. Och du pratar om hälsosam kritik, det känner jag igen mig i. Samtidigt som jag vet att vissa saker som från utsidan kan verka enkla och självklara att förändra i själva verket är både dyra och svåra. Jag brukar säga att vi inte kan spendera en dollar på att distribuera några ören, men det betyder givetvis inte att vi inte ska sträva efter att ständigt förbättra våra system. Vad kan EU lära sig av USA och vice versa? Vilka gemensamma prioriteringar tycker du är viktigast framöver, och hur ser du att upphovspersoner i Europa och USA kan jobba tätare ihop i framtiden? – Vi behöver hitta fler gemensamma modeller och lösningar. Vi måste tänka globalt eftersom våra produkter inte har några gränser. Ett viktigt budskap till alla politiker och beslutsfattare därute tycker jag är att vill man säkra nationell mångfald så måste vi också värna om kreativitet och kreatörer globalt!
pande när allt blivit så mycket hårdare och kallare. Jag efterlyser mer värme och lek.
inte ”kröna” din karriär nu med att göra ett album med eget material? Mitt svar: Det går int´. Jag har försökt. Ola: Men då e det väl dags att bestiga Mount Everest då? Det har jag gjort nu. Underbart! Nu är det bara att fortsätta. Vilken är den viktigaste frågan för dig just nu i ditt musikskapande? – Hur ska vi upphovspersoner få betalt för all streaming? För oss är det viktigt att i lugn och ro kunna koncentrera oss i vårt musikskapande – utan att behöva känna stress för att få ekonomin att gå ihop. Hur tror du musikbranschen ser ut om 10 år? – Som utvecklingen ser ut nu, kan man undra. Vi upphovspersoner måste kunna leva på vår musik. Framför allt borde folk inte ta för givet att musik är gratis, utan istället känna respekt för oss som yrkesgrupp.
Merit Hemmingsson ”Respektera oss som yrkesgrupp!” Varför är du medlem i SKAP? – För att SKAP tar tillvara mina intressen på ett jättebra sätt. Det känns tryggt. Jag önskar att SKAP kan vara med och påverka vår ekonomiska verklighet även i fortsättningen Positivt för mig är också att ibland kunna få träffa kollegor på till exempel SKAP:s årliga vårfest, som tyvärr inte verkar finnas kvar längre. Vad fick dig att börja skriva musik? – Jag har tidigare mest tolkat svensk folkmusik, men nu för första gången släpper jag ett album, Merit, med bara egenskrivet material. Det var på tiden… Det var trummisen som jag jobbar med, Ola Hultgren, som sade till mig förrförra vintern: Ska du
TEXT: GILDA ROMERO FOTO: BERNARD GRIMALDI
11
HEMMA HOS – JOHAN SÖDERQVIST
Slagfältets sång Från film till spel. Kompositören Johan Söderqvist har skrivit musiken till sitt första spel: storsäljaren Battlefield. Beställningen var ursprungligen 80 minuter, det blev 800. – Det är så många fler lager och rum i spel, säger Johan.
12
13
HEMMA HOS – JOHAN SÖDERQVIST
D
et har bara gått ett par dagar sedan Battlefield 1 lanserades och reaktionerna har redan börjat märkas på olika spelforum. Johan Söderqvist är fullt införstådd med att musiken till en av världens mest populära spelserier ger ett både mer direkt och interaktivt genomslag än musiken till en spelfilm. Han vet också att han kan räkna med en tydligare polarisering av åsikter som är typiska för debatter på nätet, oavsett ämne. Men hittills är recensionerna övervägande positiva. – Jag har inte märkt så mycket rent privat, men det är ett enormt tryck på nätet. Och det är ju inte så konstigt med tanke på att det finns ett community med mer än 30 miljoner användare. Samtidigt är det ju ett uttryck för ett engagemang, att någon verkligen bryr sig om vad man sysslar med. Och på forumen pratas det mycket om just musiken. Det är första gången som han gör musiken till ett spel. Han han arbetat med parhästen Patrik Andrén. Tidigare har de jobbat tillsammans med filmer som den norska Kapten Sabeltann och den svensk-danska tv-serien Bron (tillsammans med Uno Helmersson). Själv är Johan mest känd för sin musik till Tomas Alfredssons Låt den rätte komma in – både filmen och musiken har fått mängder av utmärkelser – och den norska storfilmen Kon-Tiki. Han har även skrivit musiken till elva filmer av den danska regissören Susanne Bier.
JOHAN SÖDERQVIST HAR hunnit fylla 50 år och är sedan länge något av en förgrundsfigur inom den skandinaviska filmmusiken. Det började redan för 25 år sedan, med Anders Grönros filmatisering av Maria Gripes sällsamma historia Agnes Cecilia. När Johan fick uppdraget var han en etablerad frilansmusiker som pluggat komposition vid Kungliga musikhögskolan. Han spelade och turnerade även i diverse framträdande jazz- och folkmusikkonstellationer, som gruppen Mynta. Det var en tillvaro som står i stark kontrast till hans nuvarande vardag. – Vi ringer till Patrik om en stund, så får du se hur vi brukar jobba. Patrik sitter i Skåne och vi pratar med varandra över Facetime flera gånger varje
14
dag. Det spelar ingen roll var i världen man sitter längre, man kan ändå jobba tillsammans nästan överallt. Genom åren har de byggt upp en slags intuitiv arbetsprocess som bygger på trattmetoden, förklarar Johan. I början målar de med breda penslar och kastar upp idéer i luften. De söker sig fram, nästan som ett forskarteam specialiserade på ljud, rytmer och tematiska idéer. OCH ALLT SOM passerar tratten samlas i ett stort bibliotek att gräva vidare ur. Processen är tidskrävande och utmanande, men också väldigt kreativ. – Ett intellektuellt förhållningssätt fungerar inte. Det handlar snarare om att vara öppen och hitta till de där 5–10 procenten som gör att musiken får en egen kraft, att den kommer från hjärtat utan att göra anspråk på att försöka låta som något annat. Men de där små procenten tar samtidigt väldigt mycket kraft, de nästan dränerar dig. Då måste man också kunna känna att det är värt det … eller man måste i alla fall ha en tro på att det har ett slags mening för någon. Det där är en väldigt svår balans, tycker jag. Och den blir inte enklare med åren. Jakten på den rätta känslan i en filmscen kanske kräver att man spelar in 100 olika ljud innan man plockar ut en handfull varianter som man jobbar vidare med. Samtidigt ger trattmetoden en handlingsfrihet att både utforska vidare och ta tillvara på sådant som hamnar i biblioteket. Det ger praktiska fördelar, särskilt när man skriver musik för spel. – När vi jobbat med spelet har vi känt oss trygga i den traditionella narrativa delen, i det så kallade single player-läget. Men när många spelare hela tiden skjuter på varandra i multiplayer-läget är det mer av ett Harmagedon, och följaktligen blir också musiken mindre emotionell och mycket mer energidriven. BESTÄLLNINGEN PÅ BATTLEFIELD låg ursprungligen på 80 minuter, men det slutade kring 800 minuter. – Det är så många fler lager och rum i ett spel än i det linjära filmberättandet, säger Johan. Han visar upp en dramatisk sekvens ur spelet där en av första världskrigets pansarvagnar attackeras
med granater. Vi får följa förloppet via en av soldaterna som under några sekunder förlorar hörseln av en hög smäll. I spelet läggs ett filter över hela ljudbilden och spelaren upplever samma känsla av ”dövhet” innan hörseln gradvis återvänder. De inträngda männen i pansarvagnen inser att de kommer att dö och släpper iväg en duvpost med koordinaterna som innebär att det egna artilleriet även kommer att beskjuta dem. När duvan lyfter får man styra färden över slagfältet. Stråkar och ett
långsamt klingande piano tar över krigets helvetiska larm som pågår nedanför på marken. Kontrastkänslan blir total. Det är en utdragen och okommenterad scen som fått spelarna att lägga ut den på YouTube med kommentarer som ”the most speechless scene ever”. – Det här är ett typiskt exempel där vi kunde visa musikens förmåga att skapa dynamik till en scen och samtidigt förstärka berättandet. Handlingen drivs framåt, utan att man behöver fylla ut varje tomrum med ljudet från
ha tre olika lösningar, men alla tre kan ha en stark magkänsla om vad som är rätt. DEN TEKNISKA MÖJLIGHETEN att
jobba gränslöst över nätet fanns inte när Johan Söderqvist och familjen bestämde sig för att flytta ut på landet för drygt 20 år sedan. I ett idyllisk sörmländskt landskap, en knapp timmes bilfärd söder om Stockholm, står det timrade röda boningshuset med studion i ladan på gården i bjärt kontrast mot fonden av de gulröda höstlövens sista suckar. Huset byggdes 1685, ”samma år som Bach föddes”, inflikar Johan. – Jag hade hållit på med turnerande i flera år och när vi fick vårt tredje barn gick det inte att fortsätta ett liv som turnerande musiker. Han hade sett Peters Gabriels studio The Mill, som ligger i ett kvarnhus på den engelska landsbygden med vattnet forsande under fötterna i det genomskinliga golvet i kontrollrummet. – Jag blev helt tagen av både idén och sättet som han jobbade, och jag ville skapa min egen studio på landet. Den skulle fungera som en samlingspunkt för musiker som skulle kunna komma hit och spela in. Det här är min lekstuga, här är allt praktiskt möjligt och kan genomföras direkt. Jag kan gå direkt ut till studion och börja banka på saker som jag tycker låter bra.
”Ett intellektuellt förhållningssätt fungerar inte. Det handlar snarare om att vara öppen och hitta till de där 5–10 procenten som gör att musiken får en egen kraft, att den kommer från hjärtat.”
slagfältet. Men det är inte självklart för en spelutvecklare att tänka så, och som kompositör har man svårt att förklara det innan musiken finns där. Det handlar återigen om rätt magkänsla, inte vad som är rätt intellektuellt. Johan stöter på samma utmaning när han lär ut filmmusikskapande. – Det går betydligt snabbare att lära ut den musikaliska delen av filmmusik än förståelsen för bilden. Bilden handlar så mycket mer om rytm och flöde – och hur väl musiken lyckas träffa rätt. Tre olika kompositörer kan
JOHAN UNDERSTRYKER NYTTAN han har haft av sin breda musikbakgrund. Men det skulle dröja många år innan han började uppfatta sig själv som kompositör av filmmusik. – Jag har ju alltid skrivit musik, men jag har aldrig tagit något definitivt beslut att börja skriva för just film. När Johan tittar tillbaka kommer han fram till att han snarare halkat in på film via en rad olika bananskal. – Men det är väl som vanligt en kombination av hårt arbete och tur. Samma år som Agnes Cecilia fick jag göra min andra långfilm, det råkade vara den nu världskända danska regissören Susanne Biers första film. Det är egentligen först de senaste 15 åren som Johan Söderqvist börjat se sig som kompositör av filmmusik, och det beror främst på den stora mängden filmer som han nu skrivit musiken till. Cv:et med titlar är imponerande långt.
15
HEMMA HOS – JOHAN SÖDERQVIST
– Jag vet inte om jag är en bättre kompositör i dag jämfört med för ett par år sedan, däremot har jag över lång tid blivit skarpare på att se och förstå bild. Samtidigt har jag förändrat mina arbetsmetoder. När jag skrev Agnes Cecilia satt jag med notpapper vid pianot. Nu arbetar jag mer med att spela in ljud och skapa en musikalisk identitet, jag jobbar mer empiriskt, ungefär som en forskare. Jag kan till exempel utgå från ett specifikt instrument och låta den sätta ramen för musiken. Väldigt mycket handlar om att sätta klangfärgen, en film som till exempel Låt den rätte komma in är i mina öron väldigt blå. Är det mer detaljstyrt när man jobbar med spel? – Tvärtom. Jag tycker att vi har haft en större frihet, en större öppenhet. Vi har kunnat göra 20 olika mörkerljud eller ambienser som alla kommer till användning i någon sekvens på olika nivåer för att det inte ska kännas tråkigt eller upprepande. Johan ringer Patrik Andrén för att få med honom i samtalet när det gäller den nya erfarenheten av att jobba med spel. Patriks ansikte uppenbarar sig på en av skärmarna i studion. Även han håller med om att friheten varit större och deras arbetsmetod att bygga stora ljudbiblioteket kommit väl till pass. – Det blev särskilt viktigt i slutskedet när så mycket ska ske samtidigt och allt är bråttom. Då kunde vi plocka fram saker ur vår stora Battlefield-påse. Johan tar ett konkret exempel: – Vi spelade till exempel in en hel del brassmusik som senare visade sig fungera superbra som domedagsmusik till ett franskt slagfält där pansarvagnarna ställdes mot varandra. Första världskriget har ju av historiker beskrivits som verklighetens Mordor, en fullkomligt nattsvart känsla. Däri ligger också en emotionell narrativ som är ovanlig i spel som för det mesta lägger betoningen på energi och äventyr. Var det också av den anledningen som man vände sig till er, för att få in den dimensionen? – Det var nog snarare det episkt filmiska som man ville att vi skulle bidra med, den andra delen har de 16
nog fått lära sig mer om på vägen och de uppskattar den också, säger Johan. Samtidigt betonar Patrik att de fått argumentera för att låta musiken lugna ned spelet. Både Johan och Patrik prisar också den lyhördhet som speltillverkaren Dice egen huvudljuddesigner, Bence Pajor, visat dem under produktionen. – Han har lagt ned ett enormt jobb på musiken och varit en väldig viktig person för oss för att få en större förståelse för spelet. Mycket har handlat om att skapa en balans mellan krigets emotionella helvete och spelets egen energi och rörelse framåt. De ska inte inkräkta på varandra, säger Patrik. Reaktionerna på nätet vittnar också om att spelarna tagit till sig den emotionella delen och förstått musikens roll. – Det har varit väldigt häftigt att ta del av, säger Johan. Har det varit jobbigare för er att skriva för ett spel? – Jo, men på lite olika plan. Det hettade verkligen till på slutet av produktionen. Vi hade en trygghet i våra 800 minuter, och de behövdes verkligen när alla andra led kom in väldigt sent i processen. När streckgubbarna på idéplanet får liv så händer också mycket med känslorna som man kanske inte räknat med, säger Patrik. Det var ju också första gången för er… – Det har mest varit positivt, vi har haft en öppenhet som gjort att vi inte fastnat i grejer och kunnat ifrågasätta. Jag hoppas att vi lyckas behålla det när vi i nästa steg ska jobba med påbyggnadsspelen. Det är viktigt att kunna nollställa sig mellan olika projekt, säger Johan. Han fortsätter: – Vi hade en dröm om vad ville åstadkomma när vi skulle börja arbeta med spel, och jag tycker att vi uppnått den. Det vi har lagt in i form av energi i den stora tratten har vi också fått ut i den andra änden. Att folk verkligen upplever någonting betyder jättemycket för oss. Ta melodin i scenen med duvan som lyfter över slagfältet: den är väldigt enkel, men det ligger en massa tankar och kärlek från oss bakom den som spiller över känslomässigt.
– Det är fortfarande ett mysterium: vad är det som gör att det enkla kan förmedla en sådan energi som man ständigt hör hos sådana som Miles och Bach. Det är viktigt att inte glömma bort den biten när vi lever i en tid där man kan köpa musik på burk för 1500 spänn. Johan, Patrik och Uno har redan börjat förbereda arbetet med musiken till Bron säsong 4 som ska göras klar nästa år. De visar några exempel från tidigare säsonger.
– Det här är en obehaglig scen, och ni kan se hur många spår vi jobbar med … en miljard, säger Johan. Båda redogör för det gemensamma kreativa förloppet som lett fram till scenen, om diskussionerna om hur mycket bas det ska vara etc. – Jag är en sådan som alltid ifrågasätter allt, säger Johan och skrattar. Det märks också att Johan är den som varit Patriks läromästare. Patrik
”Jag vet inte om jag är en bättre kompositör i dag jämfört med för ett par år sedan, däremot har jag över lång tid blivit skarpare på att se och förstå bild.” tar själv upp ämnet. Innan de började jobba tillsamman för sex år sedan hade Patrik bland annat pluggat filmkomposition vid Berklee i fyra år. – Jag trodde att jag hade en bra bild av hur man gör filmmusik, men när jag träffade Johan fick jag omvärdera mycket, inte minst när det handlade om arbetsmetoden. ”Bra, men det här måste du ta några varv till” fick jag höra ofta i början, säger han. Johan och Patrik faller snabbt in i en diskussion kring deras arbetsmetod som nästan tar sig existentiella uttryck med obesvarade frågor som: hur långt är man villig att gå, vad är man beredd att offra? Man anar både hur det kan låta när de befinner sig mitt i skapandeprocessen och att Battlefield varit som ett maratonlopp för dem. NÄR VI AVSLUTAR samtalet med Patrik och kopplar bort honom från skärmen med ett hej reagerar hunden Hobbe som legat bredvid under tiden med ett högt skall. – Han reagerar alltid så. Hej i hans värld betyder att någon kommer eller försvinner, tolkar Johan. Innan vi ska åka tillbaka tar han oss med på en rundvisning och visar några av de instrument som han använder i jakten på de rätta klangfärgerna. Han spelar melodislinga på en Mandolinette, ett slags cittra kombinerad med en tangentlåda fäst ovanför strängarna. Det låter irländskt och tonerna ger en metallisk efter-
klang som påminner om ett spikpiano. – Jag har alltid velat spela ett stränginstrument. Nu kan jag det, säger han. Johan visar också sin BassWaterphone och drar med en stråke över stålstängerna som är fästa i den cirkelrunda och vattenfyllda bottenplattan. När man lyfter den i mittencylindern och vrider på den ändras också ljudbilden. Den ger ifrån sig en disharmoniskt svävande ton som man hört i mängder av skräckfilmer. – Det här ljudet gillar inte Hobbe, men han har vant sig. DET BLIR OCKSÅ några toner på vevliran innan Johan ställer sig vid något som ser ut att vara hämtat från science fictionfilm från 70-talet, en mix av stål och glas. Det är en så kallad Cristal Baschet, förklarar Johan. – Jag tror att jag har den enda som finns i Sverige. Det är ett franskt instrument som bröderna Baschet uppfann på 50-talet. Man spelar bara genom att dra med fingrarna över glasstavarna, men man måste väta fingrarna för att åstadkomma ljudet. Han doppar fingertopparna i liten låda fylld med vatten, placerad under raden av glasstavar, och låter fingrarna glida över stavarna. Ut kommer ett mycket speciellt och vackert ljud som låter som ett mellanting mellan ett stråkinstrument, en glasharpa och en orgel. – Jag kan egentligen inte spela på den. Ni ska höra hur det låter när någon som verkligen behärskar instrumentet spelar på den. När Johan tar i instrumenten förbyts också ansiktsuttrycket. Han går helt in i musiken, söker efter tonerna. Man anar den där energin som han hela tiden talar om.
Förresten, har du något tidigt musikaliskt minne? – Jag växte upp i Täby, i ett hus i Näsby park med utsikt över vattnet. Jag minns när jag i tolvårsåldern satt och tittade ut över vattnet och såg solen gå ned. Jag kunde bokstavligen höra musiken av solens strålar som slog mot vattnet. Och det är just det ljudet som jag sedan dess försökt återskapa i hela livet. TEXT: PETER WILLEBRAND FOTO: ANNA RUT FRIDHOLM
17
ÖGONBLICKET
BEFRIELSEN Petra Marklund började i musikskolan när hon gick i fjärde klass. Musiken blev hennes första medvetna val. – Det var ett stort beslut eftersom det innebar att jag måste byta skola och lämna klasskompisarna som jag vuxit upp med. Känslomässigt var det också jättejobbigt, trots att jag redan då visste att det var musik som jag ville hålla på med.
I
musikskolan kretsade undervisningen mycket kring körsång och konserter, och ibland kunde man få frågan om att sjunga solo. Men det skedde oftast när man blivit lite äldre och mognat lite mer. – Jag var 13 år när jag fick frågan första gången. Vi skulle ha en konsert i en aula i Nacka. De flesta i publiken var vänner eller familjemedlemmar. Vi som skulle framträda solo satt på rad och väntade på att vi skulle få gå upp på scenen. Det blev till slut min tur och jag sjöng en låt som jag hade fått välja själv. Låten heter Källan och jag minns att jag gillade den för att den stack ut i melodierna och övergångarna. Jag tyckte också att den var mer personlig än många av de andra låtarna som vi brukade sjunga i kören, och jag hade hunnit bli väldigt trött på att sjunga efter noter. Nu fick jag för första gången chansen att sjunga något som jag själv ville, den friheten gav en kick. – När jag gick av scenen möttes jag av reaktionerna från andra som väntade på sin tur. De var jättepositiva och sa saker som ”Gud, vad bra du var.” Det blev ett slags bekräftelse, en upplevelse som i just det ögon-
18
blicket kändes väldigt stark. Jag märkte det även i gensvaret från publiken. Det här var något annat än det beröm som man i den åldern brukar få av föräldrar och vänner. Beskriv vad den där frihetskänslan betydde för dig! – Man kan väl säga att den gav mig ett självförtroende. Jag kände mig trygg med att stå inför en publik som till största delen bestod av människor som du känner, och det är ju alltid din svåraste publik. – Jag hade också preppat mig jättemycket inför framträdande. Jag minns att jag hade en vit lång rock, Robynfrissa och platåskor. När jag i efterhand sett bilderna på mig själv från uppträdandet har jag mest undrat: herregud, hur tänkte jag här? Men det var i alla fall 100 procent … ha, ha. Det låter som du hade kommit till en punkt där du känner att du vill bryta upp mot det trygga och invanda, och sökte en bekräftelse som du också fick? – Ja, och utifrån sett var det kanske inte ett så stort steg. Men för mig var det viktigt att jag hade vågat ta en egen riktning, vågat att ta en risk och välja en låt som ingen för-
väntat sig och stå upp och framföra den själv. Du hade hittat en grundtrygghet som du kunde ta med dig genom karriären. – Ja, så var det. En liknande upplevelse kom när jag några år senare började på musikerlinjen på Södra Latin och snöade in helt på jazz. Vi fick bland annat improvisera till pianoackompanjemang med färgade jazzackord, vi fick helt enkelt leka med toner. Det kan vara lite läskigt i början, när man söker sig fram och upptäcker röstens olika läten, tajming
PETRA MARKLUND Aktuell med: Välförtjänt ledig :) Musik jag minns: Destinys child & Erykah Badu Textrad som jag bär med mig: Kommer inte ihåg vem som sa det men hen sa det så bra, ”Meningen med livet är att skapa mening”. Lyssnar helst på: Mina spellistor från Spotify, annars gillar jag Solange nya skiva väldigt mycket! Musikaliskt mest stolt över: Helt klart min senaste skiva.
och ton. Man måste vara väldigt ohämmad och våga, det är då man verkligen lär känna sin röst. – Att stå med ett gäng runt en flygel och verkligen släppa loss är något av det roligaste som jag har gjort, det gav en total frihetskänsla av att man kan göra vad man vill. Den som sysslar mycket med improvisation brukar beskriva den känslan som en drog, något man hela tiden vill uppleva igen. – Ja, och för mig är just leken i musiken väldigt viktigt, inte minst när man skriver musik och skapar egna melodier. De kommer ju verkligen fram i sådana ögonblick, när hämningarna släpper och man släpper alla tankar. Det är jävligt coolt och något som jag är totalt besatt av, även om det kanske låter lite sjukt. Kan du frammana den känslan, eller kommer den till dig? – Musiken är verkligen min drog och jag känner mig oerhört priviligierad som har fått ägna mig åt den hela livet. Jag har ju egentligen aldrig haft ett jobb, antar att allsångsledare på Skansen inte heller tillhör det vanligaste. Min tillvaro har snarare varit förgylld av det jag älskar mest. Jag är bara så otroligt glad åt att jag fått ägnat mig åt något som jag känner så starkt inför, och att jag har sluppit fundera på vad man ska hålla på med i livet. Och man blir aldrig så besatt som under de stunder när man känner att allting stämmer. Kan det slå över? – Ja, jag minns ett tillfälle då jag var i början av karriären och skrev en låt tillsammans med två killar. Låten hade kommit till väldigt snabbt, något som jag fortfarande ser som ett tecken på att man hittat rätt och att slutresultatet ofta blir bra. Vi var helt övertygade om att vi skapat värsta hiten och gick ut och firade. Men när vi ”landat” märkte vi ganska snabbt att det här inte alls var så särskilt bra, vi hade tappat bort oss totalt, ha, ha.
TEXT: PETER WILLEBRAND FOTO: HEDVIG JENNINGS
19
SPECIALEN NYA LAGEN OM KOLLEKTIV FÖRVALTNING
I september kom EU-kommissionens förslag om revideringar av upphovsrätten för att anpassa den till det nya digitala landskapet och i januari träder den nya lagen om kollektiv förvaltning av upphovsrätt i kraft. Båda förslagen ska ge upphovspersoner en starkare position och möjlighet att till exempel ställa krav på öppenhet avseende hanteringen av deras rättigheter.
DIN RÖST BLIR A TEXTER: PETER WILLEBRAND
D FOTO: ISTOCK
20
et är i februari tre år sedan som EU-direktivet om kollektiv rättighetsförvaltning antogs vilket ledde fram till att riksdagen i oktober beslutede att en ny lag om kollektiv förvaltning ska börja gälla i januari 2017. Under lagstiftningsarbetet har SKAP varit en av de tongivande aktörerna som fått stort genomslag för sina argument. – SKAP:s röst har betytt mycket för att få till en lagtext som är bra för upphovspersonernas ställning i Stim:s arbete med den kollektiva rättighetsförvaltningen, säger Jakob Hvistendahl, SKAP:s juridiska rådgivare som arbetat aktivt med att ta tillvara medlemmarnas intressen. Den kollektiva förvaltningen ligger bland annat till grund för Stims verksamhet som går ut på att tillvarata de anslutnas rättigheter och fördela intäkterna som kommer in via olika licensavtal. Och som en av Stims huvudmän är det förstås självklart att SKAP har fått ge sin bild av hur man
anser att den framtida kollektiva förvaltningen ska utformas. – Det har framför allt handlat om att tillvarata de anslutnas intressen i förhållande till Stim, men samtidigt se till att skapa förutsättningar för Stim att kunna göra sitt jobb å de anslutnas vägnar på ett så effektivt sätt som möjligt, säger Jakob Hvistendahl. ANLEDNINGEN TILL ATT EU velat
skapa ett nytt direktiv är bland annat att kommissionen sett stora brister i hanteringen av rättigheter och intäkter i vissa medlemsländer och att man velat skapa en enhetlig lagstiftning i Europa. – Ett gemensamt regelverk som bygger på maximal transparens och effektivitet i rättighetshanteringen är en förutsättning för att upphovspersoner ska anförtro hanteringen av deras musikverk till sällskapen, säger Jakob Hvistendahl. Även Sverige har tidigare saknat en samlad lagstiftning på området, man har i stället valt att i princip följa
SPECIALEN NYA LAGEN OM KOLLEKTIV FÖRVALTNING
ALLT VIKTIGARE samma modell som inom många andra områden i det svenska samhället: självreglering före lagstiftning. Det har i första hand varit upp till parterna på marknaden att komma överens om vad som ska gälla, precis som i avtalsrörelser. Men i takt med att både affärsmodellerna och musikens marknad snabbt blivit allt mer globala och digitala ökar också kravet på ett gemensamt regelverk för att det ska fungera. De nya kraven betyder med andra ord en mer omfattande reglering och administration av den svenska musikmarknaden i framtiden. Och det är PRV som får uppdraget att se till att reglerna efterlevs. – För den enskilde medlemmen innebär det tydligare förutsättningar för insyn i och inflytande över rättighetssällskapen och EU-gemensamma spelregler som förhoppningsvis gör att Stim och övriga sällskap inom EU ska kunna fungera ännu mer effektivt, både i Sverige och över gränserna, till fördel för de anslutna, säger Jakob Hvistendahl. I KORTA DRAG kan man säga att det
nya direktivet innebär en ökad byråkrati, samtidigt som rättighetsinnehavarens ställning i förhållande till kollektiva organisationen blir starkare. Ett grundläggande syfte med direktivet är också att göra det enklare för rättighetshavare att bli medlem i organisationer i andra länder. Det är även ett skäl till varför regeringen inte vill behålla dagens regelverk om vem som kan vara ombud och hur många personer ombudet får företräda. – Som medlem blir det ännu viktigare att göra sin röst hörd, och att till exempel gå på stämman, säger Jakob Hvistendahl.
Betydande punkter i den nya lagen: Rättighetshavarna: Rättighetshavare ges ett antal grundläggande rättigheter i förhållande till organisationerna. Kollektiva förvaltningsorganisation ska bland annat vara skyldig att förvalta rättigheter på en rättighetshavares begäran. Särskilda bestämmelser införs om rättighetshavares möjligheter att begränsa och säga upp ett uppdragsavtal. Jakob Hvistendahl kommentar: Tanken är att de anslutna ska ges större flexibilitet och handlingsfrihet gentemot sällskapen. Medlemskap: Krav på icke-diskriminerande villkor och att de kollektiva organisationerna ska vara skyldiga att anta den som uppfyller kraven som medlem. JH kommentar: Detta innebär inga större förändringar, men det är viktigt att komma ihåg att ett medlemskap – till skillnad mot om du ”bara” är ansluten – ger dig som upphovsperson en rätt att delta i och yttra dig på stämman, där de viktigaste besluten tas. Stämman: Stämman fattar beslut om ändringar av stadgarna, villkor för medlemskap och styrelsens utseende. Styrelseledamöterna utses av stämman, antingen direkt eller indirekt via bestämmelser i stadgarna. Stämman beslutar även i frågor om förvaltningen av rättigheterna, bland
annat principer för hur intäkterna fördelas till rättighetshavarna och vilka avdrag organisationen får göra för förvaltningsavgifter. Om organisationen använder medel för kollektiva ändamål, till exempel stipendier, ska beslut fattas också om detta. Medlemmarna ska också ha möjlighet att på olika sätt delta vid stämman, bland annat genom ombud. Enligt förslaget ska medlemmarna som utgångspunkt ha rätt att fritt välja ombud. JH kommentar: Den nya lagen ska öka möjligheterna för medlemmar att delta i stämman, bland annat genom elektronisk röstning och deltagande via ombud. Men ombudsfrågan är inte slutgiltigt avgjord av riksdagen. Styrning och intern kontroll: Det ska finnas ett organ som övervakar hur den verkställande direktören och andra i ledningen sköter sina uppgifter. Styrelsen föreslås ha ansvaret. Ledningen ska varje år redovisa vissa uppgifter till medlemmarna vid stämman, bland annat eventuella intressekonflikter. Förvaltning av rättighetsintäkter: Lagen innehåller särskilda regler för hur kollektiva förvaltningsorganisationer får hantera den ersättning som inkasseras av användare. Bland annat regleras inom vilken tid ersättning ska betalas ut till rättighetshavarna och förutsättningarna för avdrag från
21
SPECIALEN EU:S UPPHOVSRÄTTSREFORM
Upphovsrätten blir n Lagen om den kollektiva förvaltningen av upphovsrätten handlar om att skapa stabila, transparenta och enhetliga spelregler. Men även upphovsrätten måste revideras för att den ska fungera effektivt och balanserat på den europeiska digitala marknaden, anser EU-kommissionen.
S
teg två i arbetet med att harmonisera upphovsrätten i Europa kom nu i september, när kommissionen lämnade sitt förslag till ett direktiv om en revidering av upphovsrätten. Syftet är att skapa en fungerande inre digital marknad i Europa med spelregler och förutsättningar som är så synkad som möjligt med den snabba tekniska utvecklingen och som skapar större trans-
intäkterna som finansierar förvaltningen och annan verksamhet. Likaså regleras organisationernas ansvar att lokalisera rättighetshavare som är berättigade till ersättning, liksom hur ersättningen får användas om inte den som är berättigad till ersättning kan hittas. JH kommentar: Det är bra att dessa viktiga villkor förtydligas, både för de anslutna och för sällskapet.
22
parens och balans mellan upphovspersoner och deras motparter på marknaden. SKAP:s tolkning av förslaget är att det innebär mycket positiva förändringar för medlemmen. SKAP har länge stridit för, i både Sverige och på EU-nivå, ett mer balanserat styrkeförhållande mellan upphovspersoner och marknadens motparter. Förslaget innebär bland annat skärpta krav på redovisning av intäkter från producenter, förlag, beställare och
Förhållandet till användare: I lagen finns bestämmelser om att kollektiva förvaltningsorganisationer och användare ska förhandla i enlighet med god affärssed. Licensvillkoren som tillämpas ska vara sakliga och icke-diskriminerande och ersättningen som organisationerna begär av användarna ska vara rimlig. Organisationerna har också vissa skyldigheter att besvara licensförfrågningar. Användare ska rappor-
skivbolag och möjlighet att i efterhand justera avtal där upphovspersonen visar sig ha en oskäligt låg royalty och övrig ersättning. Några av punkterna: • Erkännandet av kulturskaparens/upphovspersonens centrala roll i den kreativa näringskedjan. JH kommentar: SKAP har länge arbetat för att ett sådant erkännande ska ta sig uttryck i konkreta lagför-
tera om användningen av verk och andra skyddade prestationer. JH kommentar: Tanken var att skapa tydliga förutsättningar för förhandlingen av licenstariffer, men det är tveksamt om slutformuleringen blev helt lyckad. Det återstår att se hur bestämmelserna tillämpas i praktiken och om de får någon märkbar inverkan på ersättningsnivåerna.
slag och vi är mycket nöjda över att man nu officiellt föreslagit lagstiftning som tar särskilt hänsyn till den typiskt sett svaga position enskilda upphovspersoner har gentemot motparterna på den upphovsrättsliga marknaden. • Transparenta och rimliga avtal med möjlighet till omförhandling. JH kommentar: För SKAP-medlemmen ett mycket viktigt steg mot
Insyn och rapportering: Kollektiva förvaltningsorganisationer ska varje år lämna information till rättighetshavarna om den ersättning som inkasserats för deras räkning och vilka avdrag som gjorts. De ska även på begäran av bland annat användare lämna information om de rättigheter de företräder och göra viss information om verksamheten tillgänglig för allmänheten. I lagen finns också bestämmelser om att organi-
SPECIALEN EU:S UPPHOVSRÄTTSREFORM
FYRA MEDLEMSRÖSTER OM UPPHOVSRÄTTSREFORMEN:
ästa steg att rätta till den skeva balansen mellan upphovsperson och motpart. Särskilt viktigt är att förslaget ska omfatta så kallade ”buy-out”-klausuler, där upphovspersonen avsäger sig royaltyintäkter mot en engångsersättning som ofta är mycket ofördelaktig för upphovspersonen. • Rapporteringsplikt när man exploaterar våra rättigheter. JH kommentar: Detta är en mycket viktig klausul, där även vidareupplåtelser av rättigheter i verket ska inkluderas i redovisningen. • Dispytmekanism som möjliggör för enskilda kreatörer att hävda sin rätt genom en förenklad juridisk process. JH kommentar: I bästa fall blir detta ett effektivt och billigt sätt för
sationerna varje år ska upprätta en så kallad insynsrapport. Rapporten ska bland annat innehålla viss finansiell information. Gränsöverskridande licensiering av musik: Särskilda regler gäller för de organisationer som utfärdar gränsöverskridande licenser för musik, licenser som omfattar mer än ett EES-land. På dessa organisationer ställs bland annat krav när det
upphovspersonen att pröva avtalsvillkor som denne anser vara oskäliga, vilket vore ett mycket välkommet alternativ till kostsamma och utdragna domstolsprocesser. • Förslaget pekar på de digitala plattformarnas ansvar i värdekedjan. JH kommentar: Det för tidigt att säga vad den här punkten innebär rent konkret, men i bästa fall är detta ett viktigt steg i riktningen mot att tvinga onlinetjänster såsom exempelvis YouTube och Soundcloud att betala en skälig ersättning för deras tillhandahållande av upphovsrättsskyddat material via sina sajter.
– JAG JOBBAR MED stora produktioner för till exempel film, reklam och teater. Och för mig är det extra viktigt att SKAP står på sig när det kommer till buy-outklausuler, när man helt enkelt köper loss rättigheterna för en summa som sällan är till fördel för den som skrivit musiken. – Det blir allt vanligare, och när man till exempel jobbar med reklamfilm verkar man inte ens känna till begreppet synkroniseringsrättigheter, än mindre var de innebär. Deras grundinställning är att de äger musiken och att man ska vara tacksam för att man fått uppdraget. Det verkar å andra sidan vara ett utbrett fenomen. Jag talade nyligen med en illustratör som hade samma erfarenhet. – FÖR MIG är transparensen i avtalen väldigt viktiga. Det är när man skapar vissa strukturer som man har något att utgå ifrån. Annars blir det bara en massa godtycke. Ta till exempel ersättningsnivåerna i förlagsavtalen, människor som jobbar med exakt samma saker i samma produktioner kan ha helt olika nivåer. – Samtidigt blir det allt tuffare att hävda sina rättigheter, ingen vill få stämpeln på sig att vara besvärlig i en bransch där alla känner alla. Då får man inga uppdrag alls. – JAG TYCKER att det ska bli intressant att se hur långt man kommer att gå i ambitionen att sätta press på sådana stora aktörer som YouTube. Jag har själv försökt och kört fast, och jag tror att lagstiftningen är den enda vägen i det fallet. Många medlemmar vet nog inte ens att de i i dag inte får någon ersättning från YouTube. – JAG TROR inte det nya direktivet kommer att innebära så stor
skillnad för mig som skriver musik som mest spelas i de nordiska länderna. Det verkar snarare syfta till att överföra ännu fler resurser till dem som redan tjänar mest på sin musik och som har en internationell publik, medan vi med mer blygsamma intäkter på en mindre marknad får mycket litet hjälp.
ILLUSTRATION: ANDERS LIDÉN
gäller förmåga att hantera inblandade rättigheter. Organisationerna ska ha viss databaskapacitet för att möjliggöra en korrekt licensiering och fördelning av intäkter. JH kommentar: Stim uppfyller kriterierna för att vara en så kallad digital licensierings-hub, vilket gör att det blir lättare för Stim-anslutna att nå ut med och få betalt för digitalt nyttjande i länder utanför Sverige via online-tjänster som har ingått avtal
med Stim och Stim:s samarbetspartners. Tillsyn: Patent- och registreringsverket (PRV) får ansvaret att se till att organisationerna följer lagen. PRV kan utfärda föreläggande om en organisation inte fullgör sina skyldigheter. Ett ingripande kan till exempel ske om en organisation tillämpar orimliga licensvillkor i förhållande till en användare. Då kan myndigheten
förbjuda organisationen att tillämpa liknande villkor i framtiden. Men PRV kan inte gripa in i enskilda avtal och ändra villkoren. JH kommentar: PRV:s nya roll som tillsynsmyndighet är en av de stora nyheterna i lagen. Det är positivt att det finns ett övervakningsorgan som rättighetshavare kan vända sig till, samtidigt som det inte är bra om PRV skapar fördyrande byråkrati för Stim.
23
NY I SKAP
NYA MEDLEMMAR 1. Anderz Wrethov – Foto: Jarno Lee Vinsencius 2. Lisa Desmond – Foto: Anna Rut Fridholm 3. Andreas Öberg – Foto: Anders Morén 4. Ayla Adams – Foto: Annelie Johnsson 5. Daniel Karlsson – Foto: Anna Rut Fridholm 6. Gabriella Wilson – Foto: Privat 7. Gabriel Alares - Foto: Privat 8. Lindha Kallerdahl – Foto: Privat 9. Christian Herluf Pedersen – Foto: Nina Varumo 10. Malin Foxdal – Foto: Petter Cohen 11. Mary Nelson – Foto: Ulla Alderin
12. Mattias Alkberg – Foto: Pär Olofsson 13. Maher Cissoko – Foto: Sandy Haessner 14. Mirja Breitholtz – Foto: Tony Nilsson 15. Ola Aurell – Foto: Privat 16. Safoura Safavi – Foto: David Douhan 17. Simon Stålspets – Foto: Carl Englund 18. Sousou Cissoko – Foto: Sandy Haessner 19. Thomas Backman – Foto: Heiko Purnhagen 20. Therese Nestor– Foto: Privat 21. Timmie Strandberg – Foto: Grant Murdoch Purdy / Statevision
DESSUTOM: Cisela Björklund, Anton Jansson, Filip Jers, Adna Kadic, Mikael Karlsson, Fredrik Balck, Andreas Britton Cavaco, Lukasz Duchnowski, David Engellau, Anders Grahn, David Martholm, Magnus Båge, Kjell Gustavsson, Pauli Jokela, Allesandra Günthardt, Andreas Lång, Annika Bornemark. Dick Karlsson, Hans Annellsson, Helena Martinsson, Leanor Muscat, Linn Öberg, Martin Brandqvist, Nils-Erik Sandberg, Simon Gribbe, Sven Bornemark, Ted Bjurwill, Kerstin Andeby Wanngren, Lars Åke Svensson, Matti Norlin, Manuela de Gouveia, Isak Sundström.
LISA DESMOND: Hur hittar du din kreativitet? Det är lite olika, ibland kommer den bara som en käftsmäll, ibland måste man leta efter den och lyssna på annan musik som berör och inspirerar, eller kanske någon film. Vad fick dig att börja skriva musik? Jag började skriva låtar när jag var 12 år, så det har i princip alltid funnits där. Jag växte upp i en väldigt musikalisk familj, så det var ett naturligt sätt att uttrycka sig på. Varför gick du med i SKAP? För att jag tycker att det är superviktigt att vi upphovsmän organiserar oss för att ha en chans att kunna påverka i denna djungel som musikbranschen är.
24
1
2
3
4
5
6
7
8
11
12
14
15
16
17
18
19
20
21
9
10
13
25
FOTO: ISTOCK
SE UPP MED AVTALEN DU SKRIVER FÖRSTA GÅNGEN Nya lagförslag från EU, fler frågor från medlemmarna och ett ökat antal ärenden som rör inspelningssamarbeten. 2016 har varit ett hektiskt år för SKAP:s jurist Jakob Hvistendahl. – Jag vill särskilt lyfta fram den stora betydelsen av de så kallade ”förstagångsavtalen” för karriären. Hur har det sett ut i inkorgen, har frågorna ökat eller minskat jämfört med tidigare? – Det har ökat på alla fronter i år, inte minst tack vare en massa intressanta medlemsärenden. Vilken typ av frågor har dominerat? – När det gäller medlemsärenden så är det jämnt skägg mellan förlagsärenden och ärenden som gäller beställningsverk. Jag har även sett en ökning i antal ärenden som rör artist- och inspelningssamarbeten. 26
Annars har det varit mycket påverkansarbete med koppling till lagförslagen från EU. I vilka fall har du kunnat göra mest nytta? – Förhoppningsvis gör jag alltid någon nytta men jag tror att det viktigaste är att se till att de avtal jag hjälper till med, är skäliga, balanserade och långsiktigt hållbara. Jag vill särskilt lyfta fram den stora betydelsen av de så kallade ”förstagångsavtalen”, det vill säga där en medlem skriver på sitt första förlags- eller
beställningsverksavtal, det är avtal som kan få mycket stor betydelse för medlemmens fortsatta karriär och hens syn på branschen. Hur ser läget ut inför nästa år, det händer ju mycket inom lagstiftningsområdet? – Ja, dels så väntas det så kallade ”sällskapsdirektivet” bli svensk lag, dels blir det mycket arbete med att se över de senaste lagförslagen från EU. Det rör bland annat skäliga avtalsvillkor för upphovspersoner utmynnar i den lagtext som vi på
SKAP anser är nödvändig för att borga för skälighet och transparens på musikavtalsmarknaden. Ditt bästa juridiska råd till medlemmarna just nu? – Skriv ALDRIG på ett avtal där du känner dig det minsta osäker på innehållet, utan hör av dig till mig så hjälper jag till! TEXT: PETER WILLEBRAND
EXPERTFRÅGAN
JURIDIK Som musikskapare står man ofta inför knepiga situationer där man kanske inte direkt har svaret. Inte minst gäller det juridiken i musiken. Här svarar SKAP:s jurist Jakob Hvistendahl på dina frågor.
Har du en fråga om juridik? Mejla jakob.hvistendahl@skap.se
Fråga: Jag ska producera inspelningen av ett par låtar och undrar hur ett rimligt producentavtal ser ut? SVAR: Hur avtalet ser ut beror helt
på samarbetets upplägg. Det ”traditionella” producentavtalet innebär att ett skivbolag ger dig i uppdrag att ansvara för inspelning och (ofta) mixning av en eller flera låtar åt en artist som är direktkontrakterad av skivbolaget. Enligt dessa avtal bekostar skivbolaget hela inspelningsprocessen och får exklusiv nyttjanderätt till dina prestationer som producent. Dina prestationer är vanligtvis skyddade på samma sätt som en utövande konstnärs. Skivbolaget får som regel också äganderätten till själva inspelningarna. Det motiveras med att skivbolaget bekostat hela framtagandet. Oftast kräver skivbolaget att rättigheterna ska gälla i hela världen och under hela prestationernas- och inspelningarnas skyddstid. ETT ANNAT, MER vanligt
förekommande upplägg, är att du själv är artist eller samarbetar nära en artist och att du/ni själva bekostar inspelningsprocessen. I dessa fall behåller ni äganderätten till inspelningarna (inklusive framförandena) och upplåter exklusiva rättigheter i dessa till ett skivbolag under viss tid. Fem till tio år är en vanlig tidsperiod. Skivbolaget ansvarar sen för att ge ut inspelningarna på olika sätt. Den här typen av avtal kallas oftast ”licensavtal” eftersom du licensierar rättigheter i inspelningarna till skivbolaget. Licensavtalet innebär vanligtvis att du, förutom själva inspelningen, även ska leverera artwork och videos. Tänk på att skivbolaget bör stå för kostnaden, eller åtminstone en större del av
kostnaden, för videos eftersom det är marknadsföring. Viktigt att tänka på är att du som producent i dessa fall ska skriva ett avtal med artisten som reglerar din och artistens relation. Antingen äger ni inspelningarna tillsammans eller så äger du dem och artisten upplåter en exklusiv rätt till dig i framförandena. Fördelen med licensupplägget är att du har en större kontroll över inspelningarna och att upplåtelsen är tidsbegränsad. Ett tredje exempel på producentavtal, som kanske är särskilt relevanta för SKAP-medlemmar, är beställningsavtal. I ett sånt avtal får du i uppdrag att både komponera- och framföra musik, helt eller delvis för inspelning, och även producera inspelningarna. Beställningsavtalet har vi tagit upp i tidigare nummer av SKAP-nytt och du kan läsa mer om det på medlemssidorna på www.skap.se. SKAP håller också på att ta fram nya riktlinjer för beställningsverk. ERSÄTTNINGEN FÖR PRODUCENTER
i ”traditionella” producentavtal är ofta uppdelad i tre delar: ett ickeavräkningsbart arvode (som oftast också innefattar inspelningsbudget), ett avräkningsbart royaltyförskott och royalty. Den standardmässiga grundroyaltysatsen för fysisk försäljning är 3–4% beräknat på PPD (Published Price to Dealers) per försålt exemplar (gäller oftast både singlar och album) efter returer och rabatter. Grundroyaltysatsen kan naturligtvis vara högre beroende på hur pass etablerad du är som producent. Viktigt att påpeka här är att du som
producent även bör kräva att få royalty på engångsintäkter såsom synkroniseringsersättning, IFPIersättning (denna ersättning brukar dock skivbolag vara ovilliga att dela med sig av) och liknande intäktsströmmar. En standardmässig royaltytillämpning är då att din royalty beräknas i proportion till artistens royalty. Det vill säga: om du har 3% och artisten 12 % i royalty har du rätt till minst 25 % av vad artisten erhåller i synkroniseringsintäkter. ERSÄTTNINGSMODELLEN I LICENSAVTAL brukar innehålla en royaltyförskotts- och en royaltykomponent. I dessa fall har ju du som producent bekostat inspelningarna och då utgår inget arvode, utan en högre royaltysats som bör ligga mellan 25–30 % på PPD. Som inspelningsägare bör du själv registrera inspelningarna hos IFPI/SOM och om skivbolaget vill ha en andel av dessa intäkter bör du inte gå med på mer än 50 % av ersättningen från IFPI. Du bör kräva minst 50% av flat fee- intäkter som kommer in till skivbolaget. Vanligtvis är artist- och producentroyaltyn inkluderad i denna licensavtalsroyalty och du får själv göra upp med artisten om royaltyvillkoren för denne. En alternativ ersättningsmodell för licensavtal som inte är ovanlig i ”indie”-sammanhang är att skivbolaget utbetalar 50 % av nettovinsten av försäljningen, det vill säga efter att samtliga kostnader för framtagandet och utgivningen är betalda (”break-even”). Här är det helt centralt att enas om vilka kostna-
der som ska ingå i breakeven-kalkylen och vilken part som initialt ska stå för vad. NÄR DET GÄLLER royaltyn för digital försäljning har det dessvärre utvecklats en praxis där skivbolagen tillämpar samma royaltysats som för fysisk försäljning, trots att försäljningsmodellen för digital försäljning ser annorlunda ut. Majorbolagen brukar kalla modellen för ”NPD” (Net Price per Download). Skivbolaget har i regel lägre kostnader vid digital försäljning och om din royaltysats inte höjs proportionerligt får skivbolaget i förhållande till dig som producent alltså en större andel av försäljningen jämfört med fysisk försäljning, utan att det egentligen finns några objektiva skäl till det. Inom ramen för förhandlingen bör du kräva att få se räkneexempel gällande din royalty på fysisk och digital försäljning, så att du själv kan jämföra och påvisa eventuella skillnader. Om skivbolaget ändå insisterar på samma royaltysats, rekommenderar jag en avtalsskrivning som säger att du åtminstone ska få en royalty som intäktsmodellmässigt motsvarar royaltyn för den fysiska försäljningen. En annan viktig bestämmelse är den om din rätt till ”credit” som producent, det vill säga namnangivelse. Dels att du har rätt till en branschmässig credit och dels att du har rätt att begära att skivbolaget inte sätter ut ditt namn. Slutligen rekommenderar jag att du kräver att få godkänna eventuella remixer eller andra ”ingrepp” i inspelningarna du producerat.
27
”SPOTIFY BLIR UTKONKURRERAT” Annika Norlin,varför är du medlem i SKAP? – Från början var det för att jag fick ett stipendium och därigenom gick på en av SKAP:s fester. Den var viktig för mig, det är så sällan man får träffas och prata just om låtskrivardelen. Man kan prata om spelningar och sånt men just att skriva låtar är ju på många sätt ett konstigt jobb, så nära och personligt och märkligt att man inte direkt pratar om det med sina vanliga kompisar som har andra yrken. Så det var underbart. Sen har jag utnyttjat mitt medlemskap till max, jag har fått låna SKAP:s lägenheter för att skriva och nu senast hjälpte deras advokat Jakob mig att skriva förlagsavtal. Vad fick dig att börja skriva musik? – Det har jag gjort sen jag var lill-liten, kanske inte med mening att jobba med det utan för att roa mig själv. Så är det fortfarande, jag kan få oerhörda kickar av att skriva på ett närmast äckligt sätt. Vilken är den viktigaste frågan för dig just nu i ditt musikskapande? – Jag tänker mycket på hur rösten påverkar låten och tvärtom. Vad en röst förmedlar och vad man läser in i den som inte hörs. Men det kanske inte var det du menade, du kanske menade musikpolitiskt. Då tänker jag exempelvis på vilka som får höras med sin musik. Jag hör samma slags röster och samma slags historier hela tiden. Här räknar jag in mig själv, jag har ju haft turen att passa in. Men
jag vet inte, nyanlända, äldre artister, introverta människor som det inte faller naturligt för att kämpa för att reklama för sin musik, de som gör annat än pop, och de som inte har någon logisk ingång till att komma in i musikbranschen. Det är som att vi bara skrapar på ytan av allt som skulle kunna finnas. Det är en sorg, jag menar nu inte främst för alla de här dolda musikskaparna utan för mig personligen, jag blir fan irriterad. Det blir så många historier som inte berättas och röster som inte hörs. Jag tror inte att musik bara speglar sin omvärld, jag tror att musik påverkar hur man ser omvärlden. *Idol” är äckligt på många sätt men de går i alla fall ut i landet och letar upp folk som inte har några kontakter. Det vore sjukt spännande om musikens maktaktörer skulle arbeta mer så än att bara ta nån som är het och aktuell och sen signa och spela den och dens bästa kompisar. Hur ser musikbranchen ut om 10 år? – Spotify och Tidal är utkonkurrerade av alternativ som betalar ut pengar direkt till artisterna utan mellanhänder. Det har blivit en självklarhet med sex timmars arbetsdag så allt fler jobbar deltid med annat och deltid med musik. I och med öppnandet av gränser lyssnar vi mer på musik från hela världen. Leonard Cohen har en ännu mörkare röst och låter nu som en growlare som bor under en sten. Läs i tidningen vad fler medlemmar tycker är viktigt och tror om framtiden.
FOTO: ELLINOR WERMELING
MED MEDLEMMARNA I CENTRUM SKAP är Sveriges intresseorganisation för yrkesverksamma kompositörer och textförfattare. SKAP bedriver på uppdrag av sina cirka 1 300 medlemmar påverkansarbete nationellt och internationellt, erbjuder m edlemsservice och är huvudman i Stim. SKAP innehar under 2016–
2019 ordförandeskapet i ECSA – European Composer & Songwriter Alliance, som företräder Europas alla kompositörer och tonsättare. SKAP:s medlemmar verkar inom alla genrer. SKAP bildades 1926. VILL DU VETA MER OM SKAP? Läs mer om SKAP på www.skap.se!
KONTAKTA SKAP Sveriges kompositörer och textförfattare Hornsgatan 103 Box 17092 104 62 Stockholm info@skap.se www.skap.se Tel: 08-783 88 00