Page 1

NUMMEr 1, 2011

Förtöjning – ett riskfyllt moment sidorna 22-23

Inkörningsproblemen lösta på nya Stena Germanica sidorna 8-10

Ledare: Bra sjöfartspolitik är inte gratis sidan 3

Nu är nya redaktionen på plats sidorna 30-33

KORSORD KORSORD

KORSORD

NU MED KORSORD! Skicka in ditt svar och vinn biobiljetter! 1-3:e pris: Boken 1-3:eSjömanshustru pris: en samt två biobiljetter. POST: Skicka in lösningen Tävla via POST bokoch ochskicka två in per post till Burmans lösningen till Burmans SMS: Skriv förlag, Morkullevägen ”kryss förlag, (mellanslag) de tre orden de sex ordenbiobiljetter. 14 E, 906 51 UMEÅ. Morkullevägen samt namn och adress”. 14 E, 906 51 UMEÅ. samtVia Kostnaden per SMS namn Skicka till adress”. SMSoch är 10 kronor + eventuella 72550. Kostnad per Skicka skriver till 72550. du ”kryss (mellanslag) SMS är 10 trafikavgifter. och ev. trafikavgifter. 1-3:eSjömanshustru pris: en POST: Skicka in lösningen per post till Burmanskronor förlag,+Morkullevägen 14 E, 906 51 UMEÅ. 1-3:e pris: Boken samt två biobiljetter. bokoch ochskicka två in lösningen till Burmans SMS: Skriv ”kryss (mellanslag) de906 tre orden samtVia namn adress”. Skicka till 72550. och Tävla via POST förlag, Morkullevägen E, 51 UMEÅ. SMSoch skriver du ”kryss (mellanslag) NR 114 2011 SJÖMANNEN SID 25 Kostnaden per SMSper är SMS 10 kronor eventuella trafikavgifter. de sex ordenbiobiljetter. samt namn och adress”. Skicka till 72550. Kostnad är 10 + kronor + ev. trafikavgifter.

TÄVLA!

TÄVLA!

NR 1 2011 SJÖMANNEN SID 25

1-3:e pris: Boken 1-3:eSjömanshu pris: en Tävla via POST stru samt två bokoch ochskicka biobiljetter POST: Skicka två . in lösningen de sex orden biobiljetter in lösningen SMS: Skriv till Burmans samt namn. per post till ”kryss och adress”. förlag, Burmans (mellansla Morkullevä Kostnaden Skicka till förlag, Morkullev g) de tre per SMS är gen 14 72550. Kostnad ägen 14 E, 51 UMEÅ. samt namn 10 kronorE, 906 orden per SMS 906 51 UMEÅ. Via SMSoch adress”. + eventuella är 10 kronor Skicka till trafikavgif skriver du ”kryss + ev. trafikavgift 72550. ter. (mellansla er. g) och NR 1

TÄVLA!

2011 SJÖMANNEN

SID 25


Inkörningsproblemen lösta på nya färjan

På premiärturen från Göteborg blev Stena Germanica tre timmar försenad. Fyra månader senare fungerar saker betydligt bättre ombord.

"Ingen vill ha det nya schemat"

Välkommen till nya Sjömannen! Det är lika bra att jag erkänner direkt. Att ta över som redaktör för en tidning som funnits sedan 1914 (eller 1932 beroende på hur man räknar) är väldigt roligt och ganska nervöst. Min företrädare Lennart Johnsson har skrivit i tidningen sedan 1973 och varit redaktör sedan 1988. Det är imponerande.   För ett tag sedan gick ryktet att Sjömannen skulle läggas ner. Det är helt fel. Tvärtom! Vi vill fortsätta att utveckla tidningen. Göra den ännu bättre, ännu mer läsvärd, och samtidigt ta vara på det faktum att tidningen har en lång tradition. Resultatet av det här arbetet håller du i handen.   I det här numret hälsar vi på ombord på nya Stena Germanica. Efter drygt fyra månader i trafik är passagerarna nöjda och besättningen trivs, men ledningens planer på schemaändringar upprör många. Läs reportaget på sidorna 8-12. Vi har också tittat närmare på temat arbetsmiljö och risken för skador vid förtöjning. Mer om detta på sidorna 22-23.   Tidningen Sjömannen är framför allt till för dig som är medlem i SEKO sjöfolk. Vad vill du att vi ska skriva om? Vad är viktigt att belysa? Vad missar vi? Mejla gärna till klara@sjomannen.se. Trevlig läsning! Klara Magnusson, redaktör

Rederiets idé att ändra avlösningssystemet för cateringpersonalen på Stena Lines Tysklandslinje upprör både besättningen och facket.

Fröja klarar vargavintern i skärgården På grund av isen har Fröja fått ta över snabbfärjan Valös turer. Vi åkte med på en runda i Göteborgs södra skärgård.

Förtöjning – ett riskfyllt moment

Förtöjningar som brister, hala däck och otympliga trossar. Förtöjningsarbete är ett av de mest riskfyllda momenten ombord.

Nu blir Lennart författare på heltid

Sedan 1988 har han varit redaktör för Sjömannen. Nu kliver Lennart Johnsson av posten för att istället slutföra ett stort bokprojekt.

Nya tidningsredaktionen på plats

Tidningen Sjömannen har fått en ny redaktion. Anders Wällhed har träffat trion.

8

11

17

22

28

30

ANSVARIG UTGIVARE: Jonas Forslind, jonas.forslind@seko.se REDAKTÖR & SKRIBENT: Klara Magnusson, Breakwater Publishing, klara@sjomannen.se, 031 42 95 21 SKRIBENT: Linda Sundgren, Article Point, linda@sjomannen.se SKRIBENT: Lennart Johnsson, lennart.johnsson@seko.se ANNONSER: Breakwater Publishing, 031 722 74 83 DESIGN, SÄTTNING & TRYCK: Billes Tryckeri, Mölndal, www.billes.se, 031 86 55 00 GRAFIK/ILLUSTRATIONER: Lars "Mellis" Melander, om inget annat anges PRENUMERATION: Sjömannen distribueras till medlemmar i SEKO sjöfolk samt till fackklubbar och fartyg. Att som ickemedlem prenumerera på tidningen kostar 150 kr/helår. Kontakta Petra Fornander, petra.fornander@seko.se, 031 42 95 36 BREV: Sjömannen, Fjärde Långgatan 48, 413 27 Göteborg E-POST: redaktion@sjomannen.se UTGIVNING: Sjömannen har sitt ursprung i Svenska Sjömansunionens tidning Sjömannen och Svenska Eldareunionens tidning Eldaren, som båda började ges ut 1914. Sjömannen ges ut av SEKO sjöfolk och utkommer med sex nummer per år. Redaktionen ansvarar inte för ej beställt material OMSLAGSBILD: Förtöjningsarbete ombord på Bit Okland. Bilden har ingenting med reportaget på sid 22-23 att göra. Fotograf: Jörgen Språng NR 1 2011 SJÖMANNEN SID 2


LEDARE

Bra sjöfartspolitik är inte gratis

Bild Anders Kämpe

Med rätt satsning från alla inblandade parter kan vi skapa världens bästa sjöfartspolitik, skriver Kenny Reinhold.

Vi har följt utredare Bjelfvenstams råd att inleda förhandlingar med redarna och SEKO tillsammans med befälsförbunden har kallat redarna till förhandlingar. Vi får se hur villiga redarna är att sätta sig i konstruktiva förhandlingar med fackföreningen när man, enligt rykten, vädrar morgonluft och ser ett eventuellt SIS framför sig. Av någon underlig anledning så gör de faktiskt det, inte bara de utan även en del politiker verkar tro att ett SIS skulle revolutionera Sveriges sjöfart.   Det enda revolutionerande ett SIS skulle medföra är att vi slår sönder vår hårt inarbetade internationella respekt och därmed överger tanken att Sverige faktiskt skulle kunna haft en riktigt god chans att fortsättningsvis vara ett respekterat föregångsland inom sjöfarten med antagligen världens bästa sjöfartspolitik.   Med världens bästa menar jag världens bästa för alla inblandade parter – för Sverige som sjöfartsnation och för sjöfolk och redare som arbetar i denna respektfulla bransch – och som fungerar nästan lika bra som konkurrensländernas sjöfart, med skillnaden att vi gjort vår överenskomna sjöfartspolitik med respekt för internationellt arbete och konventioner, med respekt för sjöfolket.   Detta är inte gratis, inte för någon. Regeringen måste satsa mer pengar till näringen för att kunna stoltsera med att ha den bästa sjöfartspolitiska lösningen i världen och i sammanhanget är den ökade satsningen för regeringens del mycket marginell.

  Det är inte gratis för redarna heller. De har under alla år konkurrerat med bekvämlighetsflaggade fiffelfartyg och framför allt under de senaste 20 åren seglat i konkurrens med våra europeiska andraregister. Ändå fanns det fram till finanskrisen en ganska stor handelsflotta kvar i Sverige, trots det negativa kostnadsläget i landet. Vi vet att redarna är beredda att segla vidare under svensk flagg, även om den i framtiden är lite, lite, dyrare än konkurrenterna…   Det är inte gratis för de sjöfackliga parterna heller då vi på något sätt måste ta vårt ansvar i bland annat kollektivavtalen, som tillsammans med andra ingredienser som tonnagebeskattningen, som måste till för att få detta paket till världens bästa sjöfartspolitik. Med rätt satsning från alla parter kommer det svenskflaggat tonnaget att öka, så att antalet tillsvidareanställda sjömän på sikt består. Med en ökad handelsflotta säkrar vi även utbildningsplatserna för högskole- och gymnasieelever och Sverige kan behålla och utveckla sitt internationella arbete och sin höga respekt. Kenny Reinhold

Läs Kennys blogg på sjofolk.se/blogg NR 1 2011 SJÖMANNEN SID 3


I VÄNSTERKANT

HAMNRONDEN

Rekordmånga sjömän togs som gisslan av pirater Svenska exportföretag är kända för att konkurrera genom att erbjuda en världsledande kvalitet. Varumärken som Volvo Lastvagnar, Scania och SKF står för kvalitet, för hög säkerhet och för ett avancerat miljökunnande. Självklart vill väl också svensk sjöfart konkurrera på samma sätt och erbjuda hög kvalitet, ett avancerat säkerhetstänkande och miljömässigt ligga i framkant. Eller? Nej, tyvärr är det inte de signalerna vissa redare ger när de upprepar mantrat ”vi måste ha ett svenskt internationellt register (ett SIS).”   Mycket går att säga om internationella sjöfartsregister men att hävda att de står för ett kvalitetstänkande är i magstarkaste laget. De redare som knappt kan säga en mening utan att kräva ett SIS säger öppet att det är internationella konkurrensvillkor de vill ha. Underförstått att svenskt sjöfolk är för dyrt och måste bytas ut mot billigare besättningar. För mig känns det som om man då börjar i fel ände.   Enda möjligheten för svensk sjöfartsnäring att överleva på sikt är genom att kunna erbjuda sina kunder kvalitet av bästa märke. I kvalitetsbegreppet ligger att kunna erbjuda välutbildade svenska besättningar. Det handlar om att tillhandahålla kreativa tekniska lösningar, och vara världsledande i fråga om säkerhets- och miljötänkande. Däremot är det ett uselt säljargument att slänga iland svenskt sjöfolk och ta ombord lågkostnadsbesättningar.   Jag är övertygad om att svensk sjöfart har en framtid inte minst nu när världsekonomin håller på att återhämta sig. Men denna framtid måste bygga på att näringen satsar på svensk sjöfart under svensk flagg och på svenska villkor! Lennart Johnsson, lennart.johnsson@seko.se

Bild US Navy

Bild US Navy

Under 2010 togs fler sjömän än någonsin som gisslan i piratattacker, meddelar International Maritime Bureau (IMB). Totalt kapades 53 fartyg. 1 181 sjömän tillfångatogs under 2010. Åtta av dem dödades. Året före togs 1 050 sjömän som gisslan och 2006 var siffran 188. Antalet piratattacker mot fartyg har ökat varje år de senaste fyra åren.   Enligt IMB skedde 92 procent av förra årets fartygskapningar längs Somalias kust. 28 fartyg och 638 besättningsmän hölls på nyårsafton 2010 fortfarande som gisslan av somaliska pirater.   Antalet attacker i Adenviken har däremot gått ner. 53 attacker förra året, jämfört med 117 året före. En av förklaringarna är enligt IMB att området sedan NR 1 2011 SJÖMANNEN SID 4

ett par år tillbaka patrulleras av utländska militärfartyg.   Andra områden där fartyg utsattes för piratattacker förra året var bland annat utanför Nigeria (13 fartyg bordade), Bangladesh (21 fartyg), Indonesien (30 fartyg) och Kinesiska sjön (21 fartyg).

Bild US Navy


HAMNRONDEN

Nytt EU-register visar rederiers säkerhetsnivå

Containerhamnen i Hamburg. Bild HMM/M Lindner.

Två döda efter fartygskollision på Kattegatt

Ett nytt onlineregister ska ge negativ uppmärksamhet åt rederier som underkänns vid hamnstatskontroller, och positiv uppmärksamhet åt rederier med hög säkerhetsnivå. Detta enligt nya bestämmelser som antagits av EU-kommissionen och trädde i kraft vid årsskiftet. Via informationsverktyget Thetis ska alla säkerhetsinspektioner som görs i EU registreras, och intervall och prioriteringar för kommande inspektioner fastställas.

– Jag är övertygad om att öppenhet och insyn alltid är det effektivaste tillvägagångssättet. Vi vill rikta ljuset mot säkerhetsstatistiken för rederier, flaggstater och certifieringsorganisationer, skriver transportkommissionär Sim Kallas i ett pressmeddelande.   Varje år besöker mer än 80 000 fartyg europeiska hamnar. Det nya registret ska ge godsägare och andra företag underlag att kunna välja rederier utifrån deras säkerhetsnivåer.

Stena Bulk tjänar på Östersjöns is

Två danska fiskare, far och son, avled efter att deras fartyg kolliderat med det svenskflaggade lastfartyget Vinga. Olyckan skedde 20 km utanför Ebeltoft i mitten av januari. En av fiskarna lyckades ta sig fram till Vingas lotslejdare men besättningen kunde inte rädda honom, uppger Danmarks Radio. Orsaken till olyckan är okänd.

Fack och redare diskuterar sjöfartspolitik Ungefär samtidigt som den här tidningen går i tryck träffas representanter för fackförbund och redare för att diskutera situationen inom sjöfarten och sjöfartspolitiken. Det är SEKO tillsammans med befälsförbunden som tagit initiativ till mötena. Läs mer om detta i nästa nummer av Sjömannen. Se även www.sjofolk.se och www.facebook.com/sekosjofolk.

Bild Stena Bulk.

Den rekordkalla decembervintern gjorde att isen lade sig tidigare än vanligt i Östersjön. Perfekt för Stena Bulk, som har satsat stort på istonnage. Av rederiets tolv fartyg som trafikerar Östersjön har åtta isklass 1A. Enligt rederiet har man idag en marknadsandel på 20 procent av de 100 miljoner ton olja som årligen transporteras i Östersjön. Navet för utskeppningen är den ryska hamnen Primorsk längst in i Finska viken.

NR 1 2011 SJÖMANNEN SID 5

– Nu ser vi resultatet av vår målmedvetna satsning på issjöfart och Östersjön. En 100 000-tons Aframax seglar i nuläget in mellan 70 000 och 100 000 dollar per dag. Jämför det med 20 000 dollar per dag i varma vatten så blir det kristallklart var den stora lönsamheten finns just nu, säger Ulf G Ryder, vd för Stena Bulk, i ett pressmeddelande.


HAMNRONDEN Facket och KD i möte

I mitten av januari bjöd SEKO sjöfolk in representanter från Kristdemokraterna (KD) för att diskutera situationen för svensk sjöfart. Mats Odell, Annelie Enochson och Roland Utbult var tre av de riksdagsledamöter som kom. Inte oväntat stod frågan om ett eventuellt svenskt internationellt register i fokus på mötet.

Sjömän uppmärksammas i ny utställning

Viking Line beställer nytt

Viking Line tecknade i januari kontrakt med STX Finland Oy om ett nytt fartyg. Det ska byggas på Åbovarvet för trafik på linjen Åbo– Åland–Stockholm med beräknad leverans i början av 2013. Fartyget blir 214 meter långt, får en bruttodräktighet på ca 57 000 ton, kan ta 2 800 passagerare och kommer att ha en besättning på 200 personer.

Stena Bulk dubblar sin Medium Range-flotta

I januari meddelande Stena Bulk att man köpt 50 procent av danska Weco. Köpet innebär att Stena Bulk dubblar sin flotta i segmentet Medium Range (produkttankfartyg på 50 000 dwt) från 15 till 30 fartyg. Målet är att på ett par års sikt ha uppemot 50 fartyg under det nya varumärket Stena Weco.   Weco, som ingår i rederikoncernen Dannebrog, transporterar specialprodukter som palmolja, vegetabiliska oljor och kaustiksoda.

Lättare att hyra ut personal till fartyg

Ett riksdagsbeslut som trädde i kraft den 1 februari 2011 gör det möjligt för vissa grupper i ett fartygs besättning, exempelvis säkerhetspersonal, att vara anställda av någon annan än redaren eller den som äger fartyget. Förändringen gör det lättare för bemanningsföretag att hyra ut personal till fartyg. Vid voteringen i riksdagen röstade det rödgröna blocket emot regeringens förslag, medan alliansen röstade för.

Barnbesökare på utställningen Shipping & Shopping. Bild Anneli Karlsson/SMM.

Utställningen Shipping & Shopping, som invigdes i december på Sjöhistoriska museet i Stockholm, handlar om handelssjöfart. Besökaren får följa sjöfartshistorien med handeln som utgångspunkt, och frågor som "Varför är handeln beroende av sjöfart?" och "Hur är det att vara sjöman?" tas upp i utställningens olika teman. – Sjöfarten finns bakom vår vardag. Ett av målen med utställningen är att visa dessa kopplingar och sammanhang, att visa hur vårt begär efter något sätter igång en handelskedja, säger Tove Frambäck, projektledare och producent, i ett pressmeddelande.   Utställningen blandar traditionella metoder med modern teknik och interaktivitet. Besökarna ska bli nyfikna på ämnet och ha kul tillsammans. Och här finns både nya konstruktionsmaterial och nya tankar kring pedagogik.

  Arbetet med utställningen har pågått under två år och är en av de största satsningarna sedan museet öppnade 1938. Shipping & Shopping är Sjöhistoriskas nya basutställning, vilket innebär att den kommer att finnas konstant på museet framöver.   För att hålla Shipping & Shopping aktuell finns en flexibel del i utställningen, där sjöfartens aktörer har möjlighet att berätta om dagens och morgondagens sjöfart. Tanken är att det här materialet ska bytas ut en eller ett par gånger om året och ge perspektiv åt utställningens kulturhistoriska del. – Sverige har en lång och spännande sjöfartshistoria. Och idag är vi mer beroende av sjöfart än någonsin. Shipping & Shopping känns helt rätt i tiden, säger Hans-Lennart Ohlsson, museichef på Sjöhistoriska.

Magert fackligt resultat i EU Facket visade musklerna 2010 men resultatet blev ändå magert, skriver Tommy Svensson, chef för LO/TCO/Saco:s Brysselkontor, på Europaportalen.   Hundratusentals människor deltog i strejker och demonstrationer i bland annat Irland, Grekland och Spanien, men man fick sällan eller aldrig gehör för sina krav. NR 1 2011 SJÖMANNEN SID 6

  Enligt Svensson beror det magra resultatet på att fackförbunden saknar en nära dialog med makthavare.   "Det räcker inte med att bara stå i vägen, man måste också få till stånd en dialog med regeringarna i medlemsländerna och med makthavarna inom EU. Det fordrar fackligt omtänkande i vissa fall", skriver han.


HAMNRONDEN

Viktigt ta bort is från livflottar

Bore startar roro-linje Oxelösund–Helsingfors

En vanlig vintersyn ombord. Bild Sjöfartsverket.

Transportstyrelsen gick i december ut med ett "safety alert"-meddelande om vikten av att hålla fartygens livflottar rena från snö och is. Snö och is kan göra att livflottarnas funktion blir nedsatt. Att genomföra noggranna kontroller och öka tillsynen av flottarna när det behövs med tanke på vädret är oerhört viktigt, skriver myndigheten.   Transportstyrelsens sjöfartsavdelning har konstaterat att det förekommer brister i tillsynen av livräddningsutrustningen ombord på fartyg.

Ny färjelinje Stockholm– St Petersburg I april sätter rederiet St Peter Line in färjan Princess Anastasia mellan Stockholm och St Petersburg. Linjen ska trafikeras två gånger i veckan. Princess Anastasia, som genomgått omfattande reparationer, byggdes för Viking Line och har tidigare hetat Olympia och Pride of Bilbao. Rederiet St Peter Line bildades förra året och har sedan tidigare fartyget Princess Maria i trafik mellan Helsingfors och St Petersburg.   En anledning till att den nya linjen startas är att det numera inte krävs visum för kryssningspassagerare som kommer till St Petersburg.

Borden. Bild Pär-Henrik Sjöström.

Det finska rederiet Bore startar linjetrafik mellan Oxelösund och Helsingfors under namnet HelOx Line. Till att börja med blir det roro-fartyget Borden som trafikerar linjen med tre avgångar per vecka i vardera riktningen.

Lindholm Shipping är agent för linjen i Sverige och Finland. Trafiken inleddes i slutet av januari. Rederiets målsättning är att komplettera trafiken med ett andra fartyg redan i maj i år.

Nya rutiner för sjöfartsbok och behörighet

Den som ska ansöka om sjöfartsbok bör ha koll på Transportstyrelsens nya rutiner. Bild Klara Magnusson.

Ska du ansöka om behörighet/certifikat eller sjöfartsbok från Transportstyrelsen? Då bör du ha koll på de förändringar som infördes den 1 januari 2011. Numera tas en ansökningsavgift ut, och detta sker även i de fall där sjömannen inte uppfyller kraven och får ett beslut om det. Om personen lämnar in en ny NR 1 2011 SJÖMANNEN SID 7

ansökan inom 12 månader tas dock ingen ny avgift ut.   Den andra stora skillnaden är att betalningen ska ske i förskott. Mer information finns på Transportstyrelsens hemsida.


OMBORD

Inkörningsproblemen lösta på nya färjan På premiärturen från Göteborg blev Stena Germanica tre timmar försenad. Fyra månader senare fungerar saker betydligt bättre på nya färjan Göteborg–Kiel. Och besättningen trivs ombord.

Anneli Lundgren, cateringvärdinna, och Eija Hast-Gynning, servitris, tittar igenom kvällens bokningar i restaurangen.

Det är tisdag lunch och lugnt ombord på Stena Germanica. Fartyget kom till Göteborg i morse och ska gå igen strax efter sju ikväll. De gäster som åker med båda vägarna är i land och kollar in stan. Den här dagen är det besättningsbyte ombord. Grön vakt kliver av och röd kommer på. Bland de nypåstigna finns Anneli Lundgren, cateringvärdinna, och Eija Hast-Gynning, servitris. De lastar av sina grejer – båda har haft turen att få en hytt i den nybyggda delen av båtens personalutrymmen – och tar en kopp kaffe i manskapsmässen. Deras skift börjar inte förrän fem.   Eija Hast-Gynning är servitris och har jobbat inom Stena i över 20 år. När den nya färjan levererades i augusti flyttades

hon hit från Stena Scandinavica. här sak. Alla anställda har egna anspråk – Besättningen här ombord har blivit och om vi skulle gå in och hjälpa någon men inte någon annan, så skulle det bli hopskjuten från alla möjliga båtar, säger hon. Men bara man får behålla några av väldigt konstigt, säger han.   Stena Germanica och systern Stena sina gamla arbetskompisar så går det bra. På vår vakt blev vi ett jättebra gäng. Scandinavica, som enligt planen ska Men, tillägger hon, alla sättas i trafik under våren »Det finns inte en 2011, ingår i den stora är inte lika nöjda. Det finns några kollegor som ny båt som inte har omflyttningen som rederiet är mitt uppe i. Färjorna hamnat på vakter där de problem i början inte känner någon och utgör ett nytt koncept där som inte trivs alls. rederiet vill lägga fokus   Det är rederiets persopå reseupplevelsen och kvaliteten ombord. Det finns tv i alla nalavdelning som bestämt vem som ska hamna var. Facket har inte varit inblanhytter och lyxalternativ med personlig dat, vilket vice klubbordförande Thomas hyttvärd och room service för den som Stenberg tycker är helt rätt. vill. En annan ny aktivitet är de virtuellt – Nej, facket ska inte lägga sig i en sådan handledda vinprovningarna. NR 1 2011 SJÖMANNEN SID 8


Att-göra-listan. Timmermännen P-O Johansson och Pelle Eliasson skriver upp vad som behöver åtgärdas och bockar av på listan allt eftersom de fixar felen.

  När Stena Germanica sattes in på linjen Göteborg–Kiel i augusti fanns en del inkörningsproblem. Under de första resorna fanns inget vatten, inga diskvagnar och däckspersonalen hade ingen chans att ta rast, för lastningen tog mycket längre tid än beräknat.

»När vi slutade jobba på kvällarna var vi så trötta att vi nästan var medvetslösa" – Men sådär är det ju alltid, det finns inte en ny båt som inte har problem i början, säger Eija Hast-Gynning. Nu, fyra månader efteråt, skrattar personalen åt den där första tiden. – Vi måste berömma oss själva, alltså. När vi slutade jobba på kvällarna var vi så trötta att vi nästan var medvetslösa, säger Hossein Safarloo, cateringvärd och servitör.   Fortfarande byggs det på olika ställen i fartygets inredning, och disklämningsutrymmet bakom restaurangen är för litet. Men det mesta börjar ordna till sig. – Besättningen har kämpat hårt för att få båten att fungera. Vi gör ett bra jobb och vi trivs ombord, och det märker passagerarna. Personalen får höga betyg i alla kundundersökningar som görs, säger Eija Hast-Gynning. – Därför är det så tråkigt att den här schemafrågan har dykt upp (se separat text, reds anm). Cheferna säger att det är personalen som velat ha nytt avlösningssystem, men det stämmer inte. Jag vet knappt någon som vill, fortsätter hon. Kollegorna håller med. På den blå anslagstavlan utanför mässen hänger en protestlista, granne med information från fackklubben och en påminnelse om parkeringsförmån från rederiet. – Oavsett hur det blir med schemat så har rederiet redan förlorat på det här. Stämningen har blivit låg ombord, säger Anneli Lundgren. Hon har tidigare jobbat på bland annat Stena Saga. Totalt har hon arbetat 23 år inom rederiet.   En annan fråga som engagerar är arbetsuppgifterna. När den nya färjan levererades fick en del anställda byta arbetsplats, men ingen ska kunna tvingas att ta andra arbetsuppgifter. Fast det där är en sanning med modifikation, enligt Anneli Lundgren. Hon är cateringvärdinna men har på Stena Germanica hittills mest arbetat som försteman i servisen, eftersom det behövs folk där. Två ordinarie

NR 1 2011 SJÖMANNEN SID 9


OMBORD

P-O Johansson har jobbat inom Stena i 16 år.

servitriser i à la carte-restaurangen räcker inte, säger hon.   Det finns också ett system ombord där uppgifterna i byssan delas mellan olika personer. Kallskänkor får jobba som kockar till exempel. Anneli är skeptisk. Men är det inte bra med varierade arbetsuppgifter? – Vi har haft möten där rederiet betonar vikten av rätt man på rätt plats. Om någon är jättebra på en speciell sak, varför då tvingas göra något annat som man kanske inte ens vill, säger Anneli Lundgren.   I mässen står TV:n på i bakgrunden, kanal fem visar amerikansk serie. De flesta av de röda stoppade stolarna står tomma, men i en stol sitter P-O Johansson, timmerman ombord på Stena Germanica. Han och kollegan Pelle Eliasson får listor på saker som gäster rapporterat behöver åtgärdas, och så bockar de av på listan allt eftersom de fixar felen. Det kan vara ett hyttlås som krånglar. En dusch som behöver lagas. En krok som sitter löst. På dagens lista står bland annat ”hytt 8201, handtag överkoj”. P-O verkar gilla sitt jobb, det är fritt och varierande. De flesta i fartygets däcksbesättning kommer från gamla Stena Germanica (numera Stena Vision) och från Stena Carrier. P-O själv var på Stena Carisma innan han hamnade här. Totalt har han jobbat inom rederiet i 16 år. Liksom sina kollegor i intendenturen beskriver P-O Johansson den nya färjan som ”mycket bättre nu än i början”. – Jag tror det kommer bli bra så små-

ningom. Nu bor driftsbesättningen i för cateringpersonalen kommer på tal ser skabbiga hytter men det är sagt att de ska P-O Johansson trött ut. Säger att om refräschas upp, säger han. deriet genomför de planerna så kommer P-O Johansson var med ombord redan på man inte att få behålla sin besättning. varvet i Polen, när fartyget byggdes om Själv vill han helst jobba tvåveckorsperiooch förvandlades från Stena Hollandica der, eller tiodagars. till Stena Germanica. – Driftspersonalen är starka förespråkare – Det var spännande att vara ombord för långa törnar. Folk har långt att åka samtidigt som holländarna, kul att se och vill inte lägga två dagar av sin lediga hur de jobbade. Det skiljer sig mycket. tid på resor, säger han. De har till exempel fyra surrningar på Vad är största skillnaden med jobbet på sina trailers, vi kör med två. Och så har nya Stena Germanica jämfört med de de filippinare och folk från Kap Verde gamla färjorna? ombord, det har inte vi, säger han. – Det är mycket längre att gå här om  Om han får önska sig en förbättring bord! Allvarligt alltså, båten är 60 meter på arbetsplatsen, så vill han ha automatlängre än den förra och vi märker stor bockar för att lasta trailers. Alternativet skillnad. En av matroserna kollade med är att matroserna får surrningstillägg, stegräknare; vi går ungefär 22 000 steg vilket de inte har idag. om dagen, säger P-O Johansson. – Det är märkligt, säger han. På Stena Förtöjningen ser också annorlunda ut. Carrier som är en mindre båt hade de Den nya färjan har färre trossar i land. surrningstillägg. Här surrar vi mer men – I fören har vi bara en tross som vi har inget tillägg. Matroserna får slita när krokar fast i en pollare och drar in hela det är mycket last på bildäck. Och de båten med, säger han. som kom hit från Carrier blev i princip   P-O Johansson är även skyddsombud lovade att få behålla sitt tillägg, men det ombord. Såhär de första månaderna har fick de alltså inte. han varit i full gång med ronder och förThomas Stenberg lägger sig i samtalet, säsöker hålla koll på att besättningen inte ger att klubbordförande Jens Ole Hansen skadar sig. Hittills går det bra, säger han. kämpar för att få det där tillägget men att Han är med i facket. Säger att han har en det inte är färdigt ännu. Ett av argumenbra relation till Stenas klubbordförande, ten är att då måste alla fartyg få samma och berättar att de hörs på telefon ibland tillägg. för att diskutera saker. P-O Johansson skrattar till.   Ute i båten börjar det dyka upp mer – Men de andra båtarna och mer personal. I bahar ju knappt några förbereder Fredrik »Matroserna får slita ren trailers! Ok, det skulle inför kvällen. Liksom vara Juttan då (Stena när det är mycket last kollegorna har han varit Jutlandica, reds anm). hemma en vecka, och på bildäck Men herregud, ge dem nu möblerar han om surrningstillägg för sina bakom bardisken för att fem, tio trailers då. Här ombord surrar vi få allting att stå där han vill. 100–110 st, säger han.   Utanför informationsdisken på entréSurrningstillägg vore det bästa tycker däck, precis där landgången kommer in han. Andrahandsvalet är att rederiet i fartyget, möter vi Melina. Hon jobbar köper in automatbockar så att det blir som servitris och nämner för Thomas surrningsfritt. Frågan gäller mest matroStenberg att man funderar på att starta serna ombord, det är de som surrar. De en facklig verksamhet ombord. Just nu och timmermännen ibland. finns ingen sådan, men de är flera som   Stena Germanicas däcksbesättning tycker att det skulle behövas. består av 12 man plus en elev. Det mörknar ute. Avgången närmar sig. – De första passen när båten precis hade Om några timmar ska det upplysta hotelgått i trafik var vi tio man, men det funlet ännu en gång lägga loss, vrida sig runt kade inte, säger P-O Johansson. Vi hann dykdalben i aktern för att kunna vända i inte med, fick inga raster. Nu är det behamninloppet och bege sig mot Tyskland stämt att vi ska vara 12 man åtminstone och Kiel. Fullastad med trailers, bilar och året ut. Kanske hela januari också. passagerare som förväntar sig nybäddade De anställda inom däck och maskin har kojer och vällagad middag i restaurangsjälva kunnat påverka sina scheman, enen. Och det kommer de att få. Röd vakt ligt P-O Johansson. Vissa jobbar en vecka är beredd. och är lediga lika länge, andra jobbar två Text och bild Klara Magnusson veckor och är lediga lika länge. klara@sjomannen.se När förslaget om nytt avlösningssystem

NR 1 2011 SJÖMANNEN SID 10


OMBORD

Sedan i höstas har det hängt protestlistor mot schemaförslaget ombord på Stena Germanica.

"Ingen vill ha det nya schemat" Rederiet vill ändra avlösningssystemet för cateringpersonalen på Stena Lines Tysklandslinje. Personalen ombord fick i december höra av sina chefer att facket hade skrivit på avtalet. – Det är lögn och förbannad dikt, säger vice klubbordförande Thomas Stenberg. Förslaget gäller ett nytt avlösningssystem för fartygen på linjen Göteborg–Kiel, Stena Germanica och Stena Scandinavica. Istället för dagens 8-6-system (jobb 8 dagar, ledig 8, jobb 6, ledig 6) vill rederiet införa 4-6-system för cateringpersonalen ombord. Orsaken som anges är, enligt de anställda som Sjömannen pratat med, att personalen inte kan leverera god service i slutet av 8-dagarsperioden. Skitsnack, tycker de anställda själva. – Det är oförskämt att säga att vi inte orkar med gästkontakten! Det skulle ju

Fackklubben på Stena har satt upp afha märkts på betygen från passagerarna om det var så, säger Eija Hast-Gynning, fischer ombord för att informera om vad servitris. som gäller. Enligt personalen har man från rederiets håll sagt att det nya sche  När Sjömannen besöker Stena Germamat ska gälla från den 4 januari 2011. nica i december är schemaförslaget det Något Thomas Stenberg avfärdar med en stora samtalsämnet. På anslagstavlan utanför mässen sitter en protestlista. fnysning. Bara två namn står på – Klubben har inte ens den här listan, men »Det är oförskämt att fått något förhandlingsförslag. För att ett nytt enligt Thomas Stenberg säga att vi inte orkar avlösningsförslag ska har det funnits listor gälla så ska vi ha skrivit tidigare. med gästkontakten – Ingen i personalen vill på det, och det har vi ha det nya schemat vad inte gjort, säger han. Vad kommer hända den 4 januari? jag vet. Ändå har cheferna mage att säga att ”personalen själva har valt detta”, (frågan ställdes i december 2010) – Det kommer antagligen att bli fullsäger han.   Han jämför den upprörda stämningen komligt kaos. Men tills vidare gäller det som är nu med den som var vid Black nuvarande schemat. Vi uppmanar våra medlemmar att följa det. Prince-konflikten 1990.

NR 1 2011 SJÖMANNEN SID 11


OMBORD

Thomas Stenberg, vice klubbordförande, och Eija Hast-Gynning, servitris.

Kan frågan ha gått förbi klubben och nåVad säger ni till medlemmar som ber om gon annan ha skrivit på ett avtalsförslag? råd? – Nej, i så fall är det Mats Ekeklint på – Att det gamla systemet gäller tills vidare SEKO som skulle ha skrivit under och och att cheferna har ljugit för dem. det vet vi att han inte har gjort. Frågan Kommer de anställda att göra som ni elvar uppe till central förhandling men den ler cheferna säger? avbröts eftersom det inte fanns något – Vi vet att vi har merparten av persoförslag att ta ställning till. nalen bakom oss. Hade vi inte vetat det Vad gör ni nu? (december 2010) så hade vi inte drivit frågan. Det här är – Vi ska ha ett möte ingen prestigesak från med förhandlingschefen sida. Hos linjeled»Vi vet att vi har mer- vår och då ska vi begära ningen, däremot, har protokoll på att nuvaparten av personalen det gått prestige i hela rande schema ska gälla frågan. bakom oss tills annat sägs. Tyvärr   För drygt 20 år vet vi att rederiet inte sedan var en liknande lyssnar så mycket på förhandlingschefen. schemaändring på tal. Den gången tog Det här är ingen enkel situation. Vi har facket fram statistik som visade att sjukhela Stena mot oss. Vi kan inte garantera skrivningarna inte alls ökade i slutet av att det inte slutar med att vi förlorar det de långa törnarna, som rederiet sa, och här, men vi ska driva frågan så långt vi förslaget lades ner. kan.   Egentligen är Thomas Stenberg inte förVad vill ni ska hända? vånad över den här konflikten. Personal– Vi vill att rederiet ska inse det olämpliavdelningen verkar inte längre ha mandat ga i att få hela besättningen emot sig och att säga ifrån, tycker han. Försöker bara lägga ner idén. Om vi får ett schemafördriva igenom frågor utan att titta på om slag så kommer vi vägra skriva på, och det strider mot lagar och avtal. begära central förhandling. I sista hand – Jag har jobbat inom Stena i 28 år och får ärendet hamna i AD (Arbetsdomstosåhär dåligt har det aldrig varit. För att len). Det kan tyckas vara en skitsak, men bli chef inom cateringen räcker det tyvärr ska facket släppa den här frågan? Nej. med att hålla inne med egna åsikter. Det NR 1 2011 SJÖMANNEN SID 12

har successivt blivit management by fear och många vågar inte säga vad de tycker av rädsla för att förlora jobbet, säger han.   Schemafrågan beskriver han som sorglig. – Cheferna är så övertygade om att allt skulle bli bättre med den här förändringen. Men det enda som gästerna tycker är riktigt bra med den här båten, är ju personalen. Och då vill man slå sönder personalens sociala tillvaro. Det är för dåligt, säger han.  Uppdatering: När Sjömannen pratar med Thomas Stenberg i slutet av januari går besättningen fortfarande på det gamla schemat. Man har haft lokal förhandling men från fackklubbens sida gett besked om att man inte kommer att godkänna avtalsförslaget. Den 25 januari hade man central förhandling, som slutade i oenighet. – Vill företaget ha igenom den här ändringen får de dra det till Arbetsdomstolen, säger Thomas Stenberg. Tills vidare gäller alltså det nuvarande avlösningssystemet. Text och bild Klara Magnusson klara@sjomannen.se


Nöjeskryssning med Martha-tema I samarbete med Katarina Sjöfartsklubb anordnar Viking Line en Martha-afton ombord på Cinderella. Onsdagen den 13/4 2011 äter vi gott, njuter av filmen och dansar till Casanovas på Östersjöns hetaste dansgolv. I priset ingår • Dygnskryssning Stockholm–Mariehamn • Del i B2-hytt • Viking Buffet-middag med bl a Brottsjösill och Røde pølser inkl vin, öl, läsk och kaffe • Filmvisning av Martha • Frukost i Viking Buffet Prisex 570 kr/person. Enkelhytt tillägg 370 kr. Begränsat antal platser. Åldersgräns. Ta med id-handling. Anslutningsbussar finns mot tillägg från ett flertal orter. Cinderella avgår från Stadsgården den 13/4 kl 18.00 och är åter den 14/4 kl 15.30.

Boka din resa på tel 08-452 40 20 eller mejla team8@vikingline.se. Välkommen ombord!

vikingline.se


INTERNATIONELLT

En dag med en ITF-inspektör

Annica Barning och Vitaly Sychev, kapten ombord på Maltaflaggade Kaisa.

I tio år har Annica Barning granskat löner och sociala förhållanden på bekvämlighetsflaggade fartyg. Och arbetet kommer att underlättas när ILO:s superkonvention för sjömän träder i kraft, tror hon. – En kadett född 1952. Det kan inte stämma, säger Annica Barning misstroget och tittar upp från besättningslistan. Jag vill se lönelistorna. Den polske kaptenen, Marek Wilinski, förklarar att han inte har några lönelistor. Istället sträcker han sig efter laptoppen på bordet och plockar fram de uppgifter som ITF-inspektören efterfrågar. Efter en stunds scrollande, bläddrande och diskuterande är Annica ganska nöjd. – Men du måste ändra hans befattning från kadett till matros, och så ska du lägga på tio procent på hans lön eftersom han lagar mat ombord, säger hon. Marek ser aningen lättad, men trött, ut. Det 25 år gamla Cypernflaggade bulkfartyget ”Katharina Siemer” ligger i Västerås hamn och lastar sojapellets.   Hon har endast fem man i besättningen varav två nautiker som går sex om sex. Med täta ankomster och korta liggtider

Annica inspekterar frysbox med kyckling på Kaisa.

är det omöjligt att följa vilotidslagen, konstaterar Marek. – Man måste ju ha avlösning på bryggan och bara det gör att man får mindre än sex timmars vila. Sedan måste man upp på frivakten för ankomst och avgång. Vi borde vara en styrman till. Men det här är en bra hamn. Stuveriet jobbar inte dygnet runt och då hinner man sova igen en del.   Innan Annica lämnar fartyget räcker hon över ett exemplar av ILO:s (International Labour Organization) superkonvention MLC (Maritime Labour Convention). Hon uppmanar alla i besättningen att noga läsa igenom den. – Det står mycket bra i den, säger hon. Seafarers´ bill of rights. – Ja, utsidan är ju snygg, säger Marek med ett snett leende som vittnar om hans tvivel om ett bättre sjömansliv. – Nej, men den här kommer att fungera, säger Annica övertygande.   Som inspektör för den internationella transportarbetarefederationen, ITF, besöker Annica regelbundet bekvämlighetsflaggade fartyg i svenska hamnar. Hon kontrollerar att besättningen får avtalsenliga löner på utsatt tid, bor drägligt och har tillräckligt med mat. Och MLC:n, som beräknas träda i kraft 2012, kommer att bli ett bra stöd i det arbetet, tror hon. – Idag måste vi ha en fullmakt från besättningen för att få förhandla med rederiet om deras löner inte stämmer och ibland vågar de inte skriva under. De kan NR 1 2011 SJÖMANNEN SID 14

Annica och kapten Marek Wilinski.

vara rädda att bli av med jobben och känner tacksamhetsskuld mot rederiet som trots allt gett dem ett jobb. Det händer också att de blivit tillsagda att skriva på att de tagit emot lön fast de inte gjort det. Det är för jävligt men i de lägena kan vi inget göra. – Med MLC:n kommer vi inte att behöva några underskrifter utan kan köra på ändå, fortsätter hon. Om rederiet ändå inte betalar lämnar vi över ärendet till Transportstyrelsen och hamnstatskontrollinspektörerna. De kan i sin tur kontakta ILO som sedan går på flaggstaten. Jag tror stenhårt på den här konventionen.   Annica tar en kort sväng runt i ”Katharina Siemers” trånga, slitna bygge. Skinnsoffan i den lilla mässen har en stor reva som blottar stoppningen och färgen på skafferiluckorna i byssan är delvis bortnött. Men det ser rent och undanplockat ut och Annica nöjer sig med att lämna lite ITF-tidningar på bordet i mäs�sen innan hon åter kliver ut i den bitande vinterkylan. Nästa fartyg att besöka är


Maltaflaggade ”Kaisa” som ligger längre fram vid samma kaj och lossar timmer. ”Kaisa” är byggd 2005 och ombord är det ljust och fräscht. Annica letar sig upp till bryggan och efter en kort stunds väntan är den estniske kaptenen Vitaly Sychev på plats. Snabbt plockas dokumenten Annica ber om fram, men även här uppdagas fel i lönerna. ITF-avtalen utgår från ersättning i amerikanska dollar, men precis som på många andra fartyg numera får ”Kaisas” besättning betalt i euro. Efter några knapptryckningar på kalkylatorn konstaterar Annica att växelkursen är för dålig. – Titta, säger hon och vinklar upp displayen mot befälhavaren. Så här mycket pengar kan rederiet stoppa rätt ner i fickan varje månad, och det är dina pengar de tar.   Det handlar om ett par hundra euro som befälhavaren går back varje månad. Tillsammans med ersättningen till de övriga åtta i besättningen kan det estniska rederiet göra sig en ansenlig hacka varje månad. Problemet är att en fast växelkurs skrivits in i kontrakten och sedan det gjordes har euron försvagats. – Det är helt okej att avtala om att ta ut lön i annan valuta än dollar, men då måste man se till att växlingskursen är korrekt och uppdateras varje månad. Annars kan ni gå rejält back, säger hon. Befälhavaren förklarar att han snart ska besöka rederikontoret i Estland och då tänker ta upp växlingsfrågan med dem.   I övrigt verkar alla papper vara i sin ordning. En styrman visar runt i byssa och mäss där det är lika välstädat som i resten av fartyget. Men när frysboxen öppnas blir Annica upprörd. – Herregud, vad är det där, utbrister hon. Över köttet, fisken och andra frysvaror ligger slarvigt styckade kycklingdelar utspridda. – Kyckling, svarar styrmannen. – Ja, jag ser det, men den måste ju vara förpackad, säger Annica. Allt måste vara förpackat. Och har ni fisk och kött i samma box? Det ska man aldrig ha. Styrmannen ursäktar sig med att det är kocken som ansvarar för mathanteringen och lovar att prata med honom. – Det är sådant här som gör att jag aldrig äter ombord, säger Annica på väg ut. Text och bild Linda Sundgren linda@sjomannen.se

Fakta: ITF Internationella transportarbetarefederationen har 150 inspektörer i 46 länder. I Sverige finns fyra inspektörer, två från Seko sjöfolk och två från Transportarbetareförbundet. Inspektörerna kontrollerar att sjömän på bekvämlighetsflaggade fartyg får avtalsenliga löner och har en dräglig tillvaro. Kampanjen mot bekvämlighetsflaggen startade vid Världskongressen i Oslo 1948 och målet är att bekvämlighetsflaggen helt ska försvinna. Enligt ITF finns 28 länder med bekvämlighetsflagg världen över, bland dem Tysklands internationella register, Gibraltar, Burma och Sri Lanka, Bahamas och Honduras. NR 1 2011 SJÖMANNEN SID 15


Konsten att skriva en CV Då sitter man här, nyligen uppsagd matros från Broströms/Maersk, och försöker skriva en CV för att hitta en ny båt. Många av mina kollegor har frågat mig om hur man skriver en CV och jag svarar alltid att ärlighet varar längst, samt att arbetsgivare gärna vill få en helhetsbild av personen. Det är ju trots allt en båt man söker sig till och då vill arbetsgivaren få en känsla av hur personen skulle tänkas passa in i den unika gemenskapen sjöfarten skapar. Så här ser min CV ut och känn er fria att använda den som inspiration. Mål i livet: Gud eller actionhjälte. Vem är jag: Sedan barnsben har jag alltid velat bli Gud. Min släkt har en mycket religiös bakgrund och min pappa är präst.

Redan vid fyra års ålder så lade jag upp alla mina små legosoldater på golvet för att sparka sönder asen och skrika att jag äger er. När jag frågade pappa vad Gud är för något så sa jag efteråt att "det vill jag bli!". Pappa såg på mig med en blick som jag tolkade som att "det klart du kommer bli det!". Min andra stora inspirationskälla är Terminator. När jag såg filmen Terminator så kände jag att det skulle jag också faktiskt kunna vara, men detta kommer i andra hand efter att bli Gud. Anledningen är att jag en gång försökte elda upp ett träd för att sen, som actionhjälte, släcka det själv. Jag var ungefär sju år gammal och resultatet blev att hela trädgården brann upp. Att vara Gud verkade helt klart enklare. Under mina vuxna år så har jag arbetat som sjöman. Flera gånger har jag deklarerat ut i olika högtalare att jag är Gud, bara för att känna på det. Anställningar: Rederi: Donsötank Fartyg: Bro Sincero Tid: 2004-01-27 till 2004-05-19 Befattning: Elev   Kommentar: Blev kallad för "jävligt duktig" i början och möttes av tystnad på slutet. Jag lyckades inte bara med att fästa en flagglina i radarn utan alla fem samtidigt! Fatta hur svårt det var va?! Lyckades också på fritiden svetsa ihop en Terminator-outfit. Brukade klä på mig den och gick upp i mässen och annonserade att ifall någon behöver hjälp så finns jag i hytten. Varje gång jag gjorde det så såg alla på mig med mycket imponerad blick. Rederi: Destination Gotland Tid: Augusti 2004 till februari 2005 Fartyg: MS/Thjelvar, MS/Gotland, MS/ Visby och HSC/Gotlandia Befattning: Matros   Kommentar: Har ett stående rekord på att lyckas krocka precis alla trailers som körde på genom att köra "tvärtomleken" när jag vinkade in dem. Jag är också NR 1 2011 SJÖMANNEN SID 16

fullständigt perfekt ihop med passagerare då jag alltid lyckas skapa lite underhållning i vardagen. Brukade simulera att jag lyssnade i radiosnäckan och sen svara "Brinner det?! FAN OCKSÅ!!!". Sen ge järnet mot närmsta dörr med en pulversläckare. Rederi: Wisby Tankers Tid: Mars 2005 till mars 2006 Fartyg: Wisby Verity Befattning: Matros Kommentar: Är legendarisk efter att framför Sjöfartsverkets inspektör ha berättat hur jag ofta brukar blanda ner valium i styrmans kaffe. Sen när han däckat så tar jag över på bryggan och är Gud. Rederi: Broströms Tid: Maj 2005 till december 2010 Fartyg: Bro Promotion och Bro Anton Befattning: Supermatros och till slut Gud   Kommentar: Ombord Bro Promotion så seglade vi i Västindien, USA, Europa och Sydamerika. Är en av de få som faktiskt sa emot US coastguard när de kom ombord. Han tryckte upp pipan rätt i fejset på mig med kommentaren "I could just shoot you now, fuckhead, and call you a terrorist." Jag svarade genast med "Yeah! And I could just slap you softly on your cheek with the back of my hand, like this!”. Sen efter att ha tilldelat en lite halvslapp lavett så åkte de bara iväg och vi fick ligga till ankars i en månad. Hur soft som helst. Hittills har det varit svårt att få kontakt med arbetsgivarna men det är ju fortfarande lite finanskris. Men snart kommer det nog att lossna. Finns det nu någon arbetsgivare som läser detta och känner för att anställa Gud på något av sina fartyg. Tveka inte att kontakta mig. Jag är mycket enkel att ha att göra med. Peace. Martin Johansson, cmj.blogg.se redaktion@sjomannen.se


OMBORD

Fröja klarar vargavintern i skärgården

I däcksmannen Martin Axelssons arbetsuppgifter ingår att räkna in passagerarna. Här på Asperö i Göteborgs södra skärgård.

Vintermorgon på Saltholmen i södra trafik och den gamla trotjänaren Fröja, Göteborg. I färjelägets hamn ligger isflak byggd 1980, som vanligtvis fungerar som och guppar. Frusna resenärer skyndar reservbåt sattes in. från bussen in i vänthallens värme. Ylva   Johan von Bültzingslöwen och Martin ska snart avgå mot Vrångö, och en minut Axelsson har varit igång sedan fem i senare ska Fröja gå mot Brännö. morse. Första morgonturen med Fröja Ombord på Fröja jobbar befälhavare går från Saltholmen, vilket är praktiskt Johan von Bültzingslöwen och däcksman för besättningsmän som bor inne i stan. Martin Axelsson det här förmiddagspas– Jag var på Vesta förut där första turen set. Båda två skulle egentligen ha varit på utgår från Styrsö. När jag jobbade morett av rederiets två nytillskott – snabbfärgonpass åkte jag ut kvällen innan och jan Valö – men på grund av isläget ligger sov ombord eller i en lägenhet i närheten, Valö stilla. säger Martin. »Hon skulle säkert klara av den Rivö, den Hon skulle säkert klara av de två lilla is som är just idag, men det andra av den lilla is snabbfärjorna, som är just utgår från kan slå om väldigt fort idag, men det Donsö. Första kan slå om väldigt fort och det blir inte turen går vid fyra på morgonen. bra om man ändrar sig hela tiden och tar   De nya snabbfärjorna Valö och Rivö är snabbåtarna i och ur trafik, säger Johan. byggda för att köra fort. 28,5 knop istäl  I mitten av december valde Styrsöbolet för Fröjas 13. Sträckan Saltholmen– laget att gå över på tidtabellen för lätt Vrångö tar ca 20 istället för 45 minuter. isläge tills vidare. Fartygen stuvades om; Sedan snabbfärjorna togs i trafik har Valö och systerfartyget Rivö togs ur framför allt pendelresenärerna som bor NR 1 2011 SJÖMANNEN SID 17

ute på öarna varit väldigt nöjda. Att de för tillfället ligger still på grund av isläget har passagerarna förståelse för, upplever Johan.   Det är dags för ännu en tur med Fröja. Johan tar en klunk kaffe och ute vid landgången räknar Martin passagerare. Siffran förs in i en bok på däckskontoret och rapporteras till rederiet varje kväll. Så backar Fröja ut, girar styrbord och ger sig av söderut mot första stoppet, Asperö Östra. Martin delar ut turlistor till resenärer som ber om det, hinner upp en snabb sväng på bryggan och gör sig sedan beredd för nästa stopp. Mössan åker på igen. Vid bryggan på Asperö väntar vi in Vesta som kommer söderifrån med passagerare från Styrsö. Många av turerna är kopplade till varandra, så att passagerarna ska kunna byta och resa vidare med en annan båt.   På Fröja och flera av rederiets andra fartyg räcker det vintertid med befälhavare och däcksman. Under sommaren har


OMBORD

Fakta Styrsöbolaget Ägs sedan 2004 av Veolia Transport Sverige AB. Styrsöbolaget tar hand om skärgårdstrafiken och älvtrafiken i Göteborg på uppdrag av Västtrafik.

Trotjänaren Fröja, byggd 1980, sattes in när Valö togs ur trafik.

flera av båtarna även jungman ombord. På snabbfärjorna består grundbesättningen av tre man; befälhavare, styrman och däcksman. – Att styrmanstjänsten kom har öppnat upp en möjlighet för däcksmännen, säger Johan. Flera av däcksmännen har Klass VII-behörighet och kan därför gå som styrmän om de vill. För att vara befälhavare krävs Klass VI-behörighet. Martin Axelsson har arbetat som däcksman i Styrsöbolaget sedan våren 2007. Innan dess var han matros på olika tankoch bunkerbåtar (läs mer om Martin på sid 26).   Arbetstiden för Styrsöbolagets däcksmän varierar beroende på båt. På Fröja har man ett morgonpass och ett eftermiddagspass som löser av kl 15. Eftersom det för tillfället är Valös besättning som jobbar på Fröja så följer man snabbfärjans avlösningssystem, vilket innebär tre veckors arbete följt av en frivecka. En stor del av Martins arbete består

av städning. Varje kväll ska hela båten dammsugas och städas ur. Maskinunderhåll är en annan uppgift; ansvaret ligger på befälhavaren men däcksman hjälper till. Idag står luftfilterbyte på programmet.   En av skillnaderna i däcksmännens arbete, om man jämför de nya snabbfärjorna med rederiets äldre fartyg, är att Valö och Rivö har fällbar landgångsramp som sköts uppifrån bryggan. Däcksmannen slipper släpa en landgång i aluminium fram och tillbaka vid varje hållplats. En annan skillnad är det högre tempot. Fem minuter istället för femton mellan stoppen. Martin Axelsson har ännu inte hunnit jobba på Valö – han skulle ha börjat ungefär samtidigt som hon togs ur trafik – men har däremot varit en del på Rivö. Han tror inte att det kommer bli för stressigt mellan stoppen. Nej, det blir nog inga problem, säger han. Eftersom snabbfärjorna är HSC-klassade (högfartsklassade) krävs att däcksmannen

har en särskild HSC-utbildning som sker internt inom rederiet.   Valö och Rivö får ta max 163 passagerare eftersom det måste finnas sittplatser åt alla. Johan berättar om kodsystemet man infört: kod grön, gul eller röd beroende på väderförhållandena. – Grön betyder att passagerarna får gå omkring som de vill, vid gult får de inte gå ut på däck och röd betyder att alla passagerare måste sitta ner på sina platser, säger han. Systemet för evakuering är nytt. Två livflottar för vardera 150 personer göms innanför var sin port i aktern. De sjösätts genom att portarna fälls ut och passagerarna kan promenera/glida ner i flottarna.   Vid ett par tillfällen i somras hände det att Valö blev fullsatt och passagerare blev kvar på kajen. Inte så populärt förstås. En annan risk är att det inte går att lägga till på Köpstadsö (Kössö) om det är dåligt väder. Det har hänt några gånger sedan snabbfärjorna togs i trafik. Valö och Rivö är så pass mycket bredare än de andra båtarna och kajen på Kössö är smal, förklarar Johan. En positiv grej de med nya färjorna är att det kommit upp mer däck på kajerna runt om i södra skärgården. Tidigare var det lite si och så med däcken. Men eftersom snabbfärjorna är byggda i kolfiber och ömtåliga i fören har man fixat till bristerna, vilket även de andra båtarna har glädje av. Text och bild Klara Magnusson klara@sjomannen.se

Snabbfärjan Valö till kaj vid Saltholmen.

NR 1 2011 SJÖMANNEN SID 18


MELLIS SYN PÅ SAKEN

NR 1 2011 SJÖMANNEN SID 19


FACKLIGT

Nu har parterna sagt sitt – Remisstiden ute för Bjelfvenstams utredning

Så tycker... Konkurrensverket Konstaterar att svenskt näringsliv inte är beroende av svenskflaggade fartyg eller svenska rederier för tillgången till effektiva och konkurrenskraftiga sjötransporter. Anser att en avveckling av sjöfartsstödet bör övervägas. Sveriges Redareförening Anser att ett svenskt internationellt skeppsregister snarast ska inrättas. Registret bör kompletteras med ett tonnageskattesystem enligt den modell som används i övriga sjöfartsländer. Anser också att andra förändringar i sjöfartspolitiken måste göras för att den svenska flaggan ska bli attraktiv för rederierna. Sjöfartens Arbetsgivareförbund Bedömer att nuvarande TAP-avtal inte ger den svenska fraktsjöfarten tillräcklig konkurrenskraft. Anser att ytterligare åtgärder krävs, och viktigast är att införa ett svenskt internationellt skeppsregister i enlighet med det av utredaren redovisade förslaget.

Furetank är ett av de rederier som redan flaggat ut. Deras fartyg hör numera hemma på Färöarna. Bild Furetank.

Sverige bör reformera sjöfartspolitiken. Men ett SIS bör inte införas. Det skriver SEKO i sitt remissyttrande över den utredning som presenterades i höstas. Utredningen "Svensk sjöfarts konkurrensförutsättningar" presenterades för regeringen av utredaren Jonas Bjelfvenstam i oktober förra året. Sedan dess har ett antal olika remissinstanser fått komma in med synpunkter. Den 31 januari gick remisstiden ut.   Fackförbundet SEKO skriver i sitt yttrande att Sverige behöver ta ett helhetsgrepp och reformera sin sjöfartspolitik för att göra svensk sjöfart konkurrenskraftig och hållbar. SEKO anser att utredningens förslag i huvudsak är konstruktiva, men otillräckliga. – Problemet är att det saknas politisk gnista för svensk sjöfart. Vi måste sätta oss ner tillsammans med redare och politiker. Om vi bara sätter oss ner och diskuterar så kan vi skapa Europas bästa sjöfartspolitik. Vi har kallat till sådant möte men redarna verkar inte intresserade, säger Kenny Reinhold, ordförande i SEKO sjöfolk.   I sitt remissyttrande tar SEKO upp åtgärder man anser nödvändiga för att göra svensk sjöfart konkurrenskraftig. Bland annat införande av tonnageskatt,

flexibelt sjöfartsstöd och förenklat regelverk. Det måste också bli billigare att registrera fartyg under svensk flagg. – Tonnageskatt har med långsiktighet och inte minst trovärdighet att göra. Det skulle visa att man satsar på svensk sjöfart från politiskt håll, säger Kenny Reinhold.   SEKO delar utredarens åsikt att ett svenskt internationellt register (SIS) inte bör införas. – Ett sådant register skulle innebära att Sverige tvingas ändra i lagar som idag utgör grunden för svensk arbetsmarknadspolitik. Lagändringarna skulle också innebära att Sverige skulle bryta mot internationella konventioner som vi har anslutit oss till, säger Tomas Abrahamsson, vice förbundsordförande i SEKO.   Enligt SEKO skulle ett SIS få arbetsmarknaden och karriärvägarna för svenska sjömän att krympa drastiskt. På några års sikt skulle 9 000 av dagens 12 000 sjömän riskera att bli arbetslösa, tror förbundet, och hänvisar till erfarenheter i Danmark och Norge. Klara Magnusson klara@sjomannen.se

NR 1 2011 SJÖMANNEN SID 20

Trafikverket Anser att det inte är självklart att utvidga dagens sjöfartsstöd. Konstaterar att ett internationellt skeppsregister varit möjligt att införa i t ex Danmark. Anser att det bör analyseras om det går att utforma ett SIS som uppfyller de internationella konventioner som Sverige åtagit sig att följa, samt vid behov ändra den svenska arbetsrätten. Regionstyrelsen i Västra Götaland Anser att åtgärder snarast bör vidtas för att motverka utflaggningen av svensk sjöfart, och att frågan om tonnageskatt bör aktualiseras igen. Bedömer att förutsättningarna för att starta ett svenskt internationellt register bör granskas närmare. Föreslår att man studerar hur andra länder med internationella register hanterar de internationella arbetsrättsfrågorna. Arbetsgivarverket Anser att en rimlig utgångspunkt borde vara att svensk sjöfart har samma förutsättningar som sjöfarten i majoriteten av länderna inom EU, och påpekar att flertalet EU-länder infört ett tonnageskattesystem. Nämner inte SIS i sitt remissvar. Näringslivets Transportråd Föreslår att regeringen tar ett samlat grepp och i nära samverkan med hela sjöfartssektorn och näringslivet utvecklar en svensk maritim strategi. Ställer sig bakom idén med en innovationsfond. Vinnova Har bara svarat på den del av utredningen som handlar om forsknings- och innovationsfrågor. Anser att utredningens förslag om att upprätta en innovationsfond är intressant och framåtsyftande.


FACKLIGT

Nytt avtal för SEKO sjöfolks medlemmar Höjda löner vid två tillfällen, höjda ombordtillägg och bibehållna sjukförmåner. Det är resultatet av det nya kollektivavtal som SEKO och SARF (Sjöfartens Arbetsgivareförbund) träffade för sjöfolksmedlemmarna i början av året. Avtalet är tvåårigt och berör omkring 7500 av SEKO:s medlemmar som arbetar ombord på svenskflaggade lastfartyg, bogserbåtar och färjor. – Min bedömning är att vi har lyckats förhandla fram ett hyggligt avtal för SEKO sjöfolks medlemmar. Löneökningarna ligger väl i nivå med andra tecknade avtal på arbetsmarknaden, vilket var viktigt med tanke på den svåra situationen för svensk sjöfart i dagsläget, säger Kenny Reinhold, ordförande i SEKO sjöfolk.   Avtalet innebär genomsnittliga löneökningar på 900–1000 kronor på färje- och storsjöavtalen. Lönerna ökar vid två till-

fällen under avtalsperioden. Den 1 mars 2011 höjs lönen med 340 kronor och den 1 januari 2012 kommer ytterligare en lönehöjning på 400 kronor. Dessutom höjs ombordtillägget. För medlemmar som seglar på storsjöavtalet blir ökningen 1,5 procent plus 100 kronor den 1 mars 2011, och 2 procent plus 30 kronor den 1 januari 2012. Motsvarande höjning av ombordtillägget för medlemmar som arbetar på färjeavtalet blir 1,5 procent plus 130 kronor den 1 mars 2011, och 2 procent plus 100 kronor den 1 januari 2012. Utöver detta höjs drifttillägget på färjeavtalet med 100 kronor den 1 januari 2012.   Sjuklöneförmånerna i det nuvarande kollektivavtalet kommer att fortsätta gälla under avtalsperioden, vilket ses som mycket betydelsefullt. – Det var en jätteviktig fråga som vi lyckades lösa. Om den nya lagstiftningen fått

genomslag i kollektivavtalen så skulle det inneburit stora inkomstförluster för dem som inte kan arbeta på grund av sjukdom och istället fått sjuklön eller sjukpenning, säger han.   Lagändringen han syftar på trädde i kraft den 1 februari i år och innebär att sjömän på fartyg i inre fart får samma villkor som personer anställda på land. De har alltså inte längre rätt till lön när de på grund av sjukdom eller skada inte kan arbeta. För sjömän som arbetar på fartyg i när- och fjärrfart gäller rätten till lön vid sjukdom så länge sjömannen är ombord, i närfart begränsas den till högst 14 dagar. Därefter gäller samma regler som för anställda på land, med den skillnaden att karensdagen är borttagen. Klara Magnusson klara@sjomannen.se

Nytt avtal även för skärgårdstrafiken

Waxholmsbolagets Waxholm I. Bild Krister Bång.

Den 4 februari träffade SEKO nytt två-årsavtal för nationell sjöfart, dvs skärgårdstrafiken. Avtalet träffades med Almega och gäller t.o.m den 30 september 2012. Förhandlingarna tog paus i oktober och återupptogs i januari på grund av oenighet i sjuklönefrågan. Regeringens ändring av Sjömanslagens sjuklöneregler från den 1 februari 2011 har tillkommit sedan Sweref (Redareföreningen för mindre fartyg) väckt frågan och begärt en lagändring. Något som nu Almega i förhandlingarna drivit hårt och envist trots att regressförordningen inte har ändrats. Trots att sjuklönestatistiken i sjöbranschen är klart under riksgenomsnittet har

Sweref och Almega ansett frågan så viktig att man till varje pris varit beredd att driva igenom frågan genom lag- och avtalsförändring.   En förändring av sjuklönereglerna har SEKO värderat till cirka 2 procent, vilket man anser att avtalet gett kompensation för. Kostnaden för ändrade sjuklöneregler kan därför till viss del anses slå tillbaka mot redarna som tidigare hade regressrätt (viss återbetalning från Försäkringskassan) för uppkommen sjuklön i rederiet. Men den största smällen får den sjuke ta.   Lönen höjs den 1 januari med 2,9 procent och den 1 oktober med 2,6 procent. Tilläggen höjs med 3,5 procent den 1 januari 2011. Utöver detta har korttidsanställdas löner höjts genom att timlönen uträknas med koefficienten 143 istället för 152. En ny lönetariff – ett år – har införts. Tidigare fick nyanställda vänta två år på löneökning. Detta tillsammans med höjning av korttidslönerna är ytterligare en reglering av lägstalönerna i avtalet. Flera villkorsändringar har skett i avtalet förutom sjuklönereglerna. NR 1 2011 SJÖMANNEN SID 21

Några av dem är: • Provanställning kan ske under vissa förutsättningar. • Justering kring anställningsförfarandet för korttidsanställda av administrativ karaktär. • Ändring av begränsningstiden för ordinarie arbetstid för vikarier och korttidsanställda. • Schema upprättas mellan arbetsgivare och arbetstagare om inte lokal facklig organisation meddelat annat. Om schema inte upprättats utgör ordinarie arbetstid 07–17, mån–fre. • Natt OB har minskats en timme mot helg OB hela aftnar, där det tidigare varit från kl 16. • Fri bostad om övernattning sker på ort utan allmänna kommunikationer oavsett anställningsort. • "Omvända sjukbegreppet" under dag 1–14. Det innebär att vid sjukdom och "kvalificerad frånvaro" (tjänst ledighet utan lön) noteras arbetstid för den schemalagda arbetstiden istället för som tidigare 5 timmar/dag.

Chang Strömberg redaktion@sjomannen.se


ARBETSMILJÖ

Förtöjningsarbete – Så undviker du olyckor

Slitna trossar som brister är en av farorna vid förtöjningsarbete.

Förtöjningar som brister, hala däck och otympliga trossar. Förtöjningsarbete är ett av de mest riskfyllda arbetsmomenten ombord. – Visst vet man att det är farligt och att man faktiskt riskerar livet varje gång. Men det är inget man går runt och tänker på, säger matros Mårten Niklasson. Snön yr och vinden river när Viking Cinderella sakta lägger sig till rätta vid Statsgårdskajen i Stockholm. Kastlinor hivas ut och trossar halas in och placeras över de nerkylda pollarna. Framme på backen är det kallt även om skotten läar. Mårten Niklasson berättar att han under sina sex år i Viking Line har klarat sig från allvarligare förtöjningsolyckor. När han gjorde praktiken hos Wallenius var han däremot nära att råka riktigt illa ut vid ett tillfälle. – Vi skulle lägga till. Plötsligt skrek den andre matrosen ”hoppa”, och det gjorde jag. Jag hade stått med ena foten i en ögla och hade jag inte hoppat hade jag hängt med benet ut genom klysen, konstaterar han.   Utrymmet här på backen är rymligt. Spelen körs från upphöjda plattformar framme vid relingen, och där står man säkert om en tross skulle brista. Den som kommer i vägen för en rekyl riskerar

Mårten Niklasson, matros ombord på Viking Cinderella.

annars svåra skador och bland Insjörapporterna finns flera exempel på sjömän som hamnat på sjukhus efter den sortens olyckor. – För bara ett par veckor sedan hade vi en tross som gick av och flög iväg med krok och allt och landade på andra sidan staketet, säger Mårten Niklasson och pekar ut mot stängslet på kajen. Som tur var hade bilarna just kört därifrån. Bak på poppen är det betydligt trängre och i samband med förtöjning är man tvungen att kliva runt bland trossar och vajrar. – När man tightar måste man stå mellan trossarna och det är mer hoppande över trossar här än på backen, konstaterar Mårten Niklasson.   Ett annat bekymmer som ibland leder till skador vid förtöjning är hala däck. På Cinderella är det ett särskilt stort problem eftersom avrinningen går rakt ut på backen, berättar Mårten Niklasson. – Det blir glashalt, särskilt när det är kallt. Varför de dragit vattnet dit vet jag inte, det måste vara en konstruktionsmiss.   Annars finns det stora fördelar med att gå mellan två fasta hamnar, säger Mårten Niklasson. Ofta är det samma folk inblandade vid ankomst och avgång, man kan rutinerna och är samspelta. – Här vet alla vad de ska göra. På handelsfartygen är varje förtöjning olika beroende på vilken hamn man kommer till och vilket fartyg man jobbar på. Då är risken att det händer något större än den är här. Text och bild Linda Sundgren linda@sjomannen.se NR 1 2011 SJÖMANNEN SID 22

Ta det lugnt, ha en tydlig kommunikation och håll trossar i gott skick. De råden ger Transportstyrelsens arbetsmiljöhandläggare Mikael Andersson. Årligen inträffar flera olyckor i samband med ankomst. I incidentdatabasen Insjö finns en stor mängd rapporter om ombordanställda som fått slag av trossar, halkat eller klämt sig. Att helt undvika olyckor i samband med förtöjning går inte, säger Mikael Andersson. Däremot finns det en hel del att göra för att minska riskerna. – Jag skulle säga att det allra viktigaste är att inte stressa. Tar man det bara lugnt händer det sällan något, säger han. En annan viktig aspekt är god kommunikation mellan brygga och däck. Det ska inte råda några tvivel om vad den andre menar. – Det är många människor inblandade vid ankomst. Det är skepparen, kanske lots, styrmän för och akter och matroser. Alla måste veta precis vad de ska göra för att det ska fungera, säger Mikael Andersson.   Att trossar och annan utrustning är i gott skick är också viktigt. Sol, havsvatten och frekvent brukande kan försämra kapaciteten avsevärt. – Slitna trossar måste åtgärdas. Antigen får man hugga av en bit och göra ett öga eller byta ut hela trossen. Förr höll båsen koll på det här men nu finns det inte så många kvar. Då är det överstyrmans ansvar, men självklart måste också matroserna tala om när grejer börjar bli dåliga, säger Mikael Andersson. Linda Sundgren


ARBETSMILJÖ

ett riskfyllt moment Olagligt låta folk hoppa iland Den som inte anlitar båtmän vid ankomst begår ett lagbrott. Det konstaterar Transportstyrelsen efter att en matros skadats allvarligt när han hoppade iland för att lägga an förtöjningstrossar. – Enligt arbetsmiljölagen är arbetsgivaren ansvarig för att arbetsmiljön ombord är säker. Låter man folk hoppa iland är det inte säkert, säger Mikael Andersson, arbetsmiljöhandläggare vid Transportstyrelsen.   Den 29 juli förra året kom Vargön Shippings torrlastare ”Tinto” till hamnen i Falkenberg. Klockan var strax före två på natten. Befälhavaren tyckte inte att båtmän behövdes utan bad en kockmatros att hantera angöringstrossarna. Matrosen klättrade över relingen och hoppade ner på kajen. Men något gick snett. Han föll ihop och blev liggandes med kraftiga smärtor i fötterna. Senare på sjukhuset konstaterades att han brutit båda hälbenen. Vid Transportstyrelsen ser man mycket

Torrlastaren Tinto. Bild Christer Carlquist.

allvarligt på händelsen. – Den här killen hade ändå tur. Vintertid när det är snö och halt kan det gå riktigt illa, säger Mikael Andersson.   Enligt Mikael Andersson blir det allt vanligare att rederier väljer bort båtmän för att minska sina utgifter. För att komma runt det problemet fö-

respråkar han ett nytt avgiftssystem där kostnaden för båtmän bakas in i hamnavgiften. – Då skulle det inte finnas någon anledning att låta folk hoppa, säger han. Linda Sundgren

Fastnade i vinsch – fick amputera benet Transportstyrelsen uppmärksammade nyligen riskerna med förtöjningsarbete i sitt utskick "Sjöfartsavdelningen informerar". En besättningsmedlem skadades så svårt i en vinsch i samband med förtöjning att hans ena ben fick amputeras. Mannen drog i vinschens manöverhand-

tag för att ta hem slack på trossen då brytrullen lossnade från sin infästning i relingen. Trossen slog undan benen på mannen som reflexmässigt höll kvar i manöverhandtaget. Han drog då in sig själv i vinschen där han fastnade.

  Skadorna ledde till att ena benet senare fick amputeras. Besättningen bör vara väl medveten om riskerna vid förtöjning och arbeta efter dokumenterade rutiner, skriver myndigheten.

Karl-Arne om: Förtöjning Karl-Arne Johansson är arbetsmiljöansvarig hos SEKO sjöfolk. Enligt honom har förtöjningsarbetet blivit farligare med åren. – Nu för tiden designar man fartyg för att de ska se snygga ut, utan att tänka på säkerheten för dem som ska jobba där. För ett tag sedan var jag ombord på ett fartyg som bara var ett år gammalt. Där var man tvungen att ställa sig på skölden ovanför backen för att kunna kasta kastlinan. Det är helt vansinnigt och fullständigt livsfarligt att stå där och balansera.

NR 1 2011 SJÖMANNEN SID 23


BREV FRÅN FARTYGEN Namnet Ragnhild fick jag på min första båt i Ektank, Ek-fors. P g a min korpulenta body så sprack mina byxor. Hade bara med mig landgångsbrallor som jag fick använda i maskin eftersom dom inte hade min storlek i overalls. Men som tur var hade vi en kocka med en Röfv som en världsdel. Hon såg mitt ödesdigra dilemma, så hon erbjöd mig ett par av hennes tajts. Jag tyckte att det var ok, så jag gick ner i mässen ej ont anande. But kära vänner, det blev ett gapskratt utan dess like. Chiefen Kjell döpte mej då till Ragnhild, och det namnet förföljde mig till andra båtar i Ektank, där Lasse Brunsås också var. Häpp! Maskinen där jag står är en B&W modell äldre.

Vår skeppskamrat från tiden i Dalén & Fraternitas, Åke Johansson, har gått bort. Lycka till Åke på din sista seglats på de sju haven och frid över ditt minne.

Ragnar Friman

Anders Parnfeldt & Karl-Arne Johansson

Till vår käre minister, Chef för vägar och hav Sveriges sjöfart snart du mister Du nu ordnat dess grav.

Undrar vad Evert med sin penna Sjömannens store poet Tyckt om beslut som denna Tur herr minister han ingenting vet.

Trots alla Mayday som sänts Om en näring som snart går på grund Trots alla papper som under åren vänts Är vi nu i denna svåra stund.

Nog tänker nu Axel Öman Med mössan sin på svaj Som mången blågul sjöman Sätta sorgband på sin kavaj.

Vår gode vän och matros Åke Johansson avled dagen före julafton på sjukhus i Travemünde. Fem dagar efter sin bortgång skulle han ha fyllt 56 år. Han kommer att vara saknad av alla som haft ynnesten att jobba med honom. Hans sista vakt gjordes på M/S Peter Pan i TT-Line, där han seglat sedan 2005. Tack för god vakt!

Men nu hjälper det föga att vi gnölar Nu är det nog slut på våra böner Lasterna kan ju flyta på andra kölar Och då behöver ju inte ge svenska sjömän några löner.

Håkan Andersson, sjöman från Mariestad

John Thörnlund, Klubbordförande TT-Line

DEPENDABLE PROPULSION Idea Marine AB

Fasta propellrar – propusionssystem | Ställbara propellerblad Axelsystem – axlar | Marin konsultation

NR 1 2011 SJÖMANNEN SID 24

Klippan 3 414 51 Göteborg ola.stephanson@ideamarine.se 0706-95 65 96 www.ideamarine.se


KORSORD

TÄVLA!

1-3:eSjömanshustru pris: en POST: Skicka in lösningen per post till Burmans förlag, Morkullevägen 14 E, 906 51 UMEÅ. 1-3:e pris: Boken samt två biobiljetter. bokoch ochskicka två in lösningen till Burmans SMS: Skriv ”kryss (mellanslag) de906 tre orden samtVia namn adress”. Skicka till 72550. och Tävla via POST förlag, Morkullevägen 14 E, 51 UMEÅ. SMSoch skriver du ”kryss (mellanslag) biobiljetter. Kostnaden per SMS är 10 kronor + eventuella trafikavgifter. de sex orden samt namn och adress”. Skicka till 72550. Kostnad per SMS är 10 kronor + ev. trafikavgifter. NR 1 2011 SJÖMANNEN SID 25


NÄRGÅNGET

Ur arkivet...

"På resa mellan New York och Kingston hölls möte med 12 deltagare. Till ny sekreterare valdes matros Molander och till bibliotekarie motorman Christianson. Önskemål om halkfri däcksfärg framfördes, då många olyckstillbud förekommit ombord genom halkningar. En del trivselfrågor togs också upp, de har redan klarats av. I övrigt är allt frid och fröjd här nere på bananfarten." (Ur Sjömannen nr 7 1970, "Brev från fartygen", klubbmöte ombord på MS Australic)

"… Sedan togs frågan om varmvattenberedare akter upp till diskussion. Den är på tok för liten, rymmer 75 liter som ska delas på elva man. Eftersom vi ska på varv då vi kommer norröver, tycker vi det vore på sin plats att få den utbytt då. Vidare diskuterades kylskåpet i mässen, det har varit ur funktion en längre tid. Det har varit reparatörer ombord, men de har inte kunnat laga det. Men det problemet blir säkert löst när vi kommer till Europa. Ett par andra problem diskuterades också, men de är redan avklarade. Vi har varit i kontakt med rederiet som meddelat att de ska försöka lösa båda problemen medan fartyget ligger på varv i Finland i mitten av augusti månad." (Ur Sjömannen nr 8 1970, "Brev från fartygen", klubbmöte ombord på MS Yarrawonga)

Martin Axelsson, Styrsöbolaget Vad gör du på jobbet? – Förutom förtöjning så säljer jag biljetter, städar och gör maskinunderhåll. Vad är bäst med ditt jobb? – Att jag träffar mycket folk, och så har jag bra arbetskamrater. Sen är det skönt att jobba på schema, att veta när man är ledig. Tidigare var jag på bunkerbåt och då berodde det helt på uppdragen, det fanns inga fasta arbetstider. Vi kunde få in ett jobb sent på fredag kväll så att man blev kvar hela helgen. Nu vet jag precis när jag ska jobba och det är lättare att planera saker på fritiden. Hur länge har du arbetat hos Styrsöbolaget? – I tre och ett halvt år. Jag såg en tidningsannons i februari 2007 om att Styrsöbolaget sökte folk, och tänkte att det skulle vara roligt att prova över en sommar. Sen blev jag kvar. Sedan november 2009 är jag fast anställd.

NR 1 2011 SJÖMANNEN SID 26

Hur hamnade du till sjöss? – Min pappa jobbar på sjön, det kanske var därför. Jag gick på sjöfartsgymnasiet på Lindholmen och har jobbat bland annat på Älvtank och på bunkerbåtar. Är du medlem i facket? – Ja. Nästan alla i det här bolaget är med. Jag ville vara med i a-kassan, och då kunde jag lika gärna gå med i facket också. Det är bra att facket finns om det händer något. Jag har själv aldrig behövt använda mig av det, men jag vet folk som har gjort det. Text och bild Klara Magnusson klara@sjomannen.se Namn: Martin Axelsson Yrke: Däcksman Arbetsplats: Styrsöbolaget, Göteborg Ålder: 30 år Bor: Majorna, Göteborg Familj: Föräldrar och två bröder


FILM

Ett talfel blir spännande långfilm Att hålla tal är knepigt. Och inte blir det lättare om du stammar. Det fick prins Albert erfara när han tillträdde den engelska kungatronen efter sin far. Prins Albert blev kung George VI i den oroliga tid när England stod på randen av andra världskriget. Nu blev han tvungen att hålla tal. Så viktiga tal att hans stamning 60 år senare blir kärnan till en hel långfilm. En sådan ära har ingen annan stackars stammare fått uppleva. Håller ämnet för en långfilm? Ja, faktiskt. De närgångna och färgstarka personporträtten av den stammande kung George VI (briljant spelad av av Colin Firth) och hans talpedagog Lionel engagerar.   De blir människor av kött och blod. Till saken hör att England vid denna tidpunkt, med Winston Chuchill i spetsen, fattade avgörande beslut för landet och Europas framtid. Med otillräckliga militära resurser satsade de allt i kampen mot

Hitler. Därför var retoriken och den höga svansföringen av extra stor vikt.   Churchill hade talets gåva. Kung George VI fick ibland inte fram ett enda ord. Och hans skräck för att hålla direktsänt tal till nationen smittar av sig ända ut till filmpubliken. Där står han med hög svart hatt framför en stor väntande folkmassa. Det är tyst. Spänt. En häst gnäggar och alla väntar. Folk skruvar på sig. Skäms. Explosioner och biljakter är en gäspning i jämförelse med detta nervpirr. Han var tyst, han s s stammade, han talade. Men han sade visst aldrig: – Nu vänder vi blad. Ann Nordström redaktion@sjomannen.se

The Kings Speech Regissör: Tom Hooper Genre: Drama

Ung flicka överlever på ekorrar Tonårstjejen Ree lagar mat till småsyskonen, kammar mammans hår och letar efter sin kriminella pappa som måste närvara på en rättegång. Det är 2000-tal på den amerikanska landsbygden. Fast den luggslitna gårdsplanen och grusiga vägen ser mer ut som armod från 1800-talet. Utanför huset hugger Ree ved inför vintern. Det är tuffa villkor i ett fattigamerika som sällan har skådats. Filmen fascinerar. Börja se den och du är fast. Här finns en rörande hjälpsamhet mellan grannar och ett brottssyndikat som får klichéartade maffiafilmer att verka enfaldiga. Tuffast av alla är unga blonda Ree, som är klokare än de få halvt välvilliga vuxna som kantar hennes väg. En vänlig medmänniska erbjuder till exempel Ree en joint inför promenaden istället för en termos choklad.   Filmen spelades in vid fattiga Ozark Mountain i Arkansas. Det mest hjär-

teknipande är att en jänta i trakten efter förhandsvisningen av filmen sade till regissören (enligt en intervju i DN) att hon helt kände igen sig, bortsett från att filmen var ljusare än hennes eget liv. Filmen Winter’s Bone har redan vunnit ett knippe priser på filmfestivaler för bästa regi, bästa manus och bästa skådespelerska (20-åriga Jennifer Lawrence). Det lär bli fler priser. För en så tajt, rak berättelse, helt utan sentimentalt klet är inget annat än en knock out. Tack och lov med en gnutta hopp i eftersmak. Ann Nordström redaktion@sjomannen.se

Winter’s Bone Regissör: Debra Granik Genre: Drama/Thriller

NR 1 2011 SJÖMANNEN SID 27


REPORTAGE

Nu blir Lennart författare på heltid

Under sin tid som redaktör har Lennart Johnsson hunnit med åtskilliga ombordreportage i svenskflaggade fartyg. Här i byssan på Silja Symphony. Bild Stefan F Lindberg.

Lennart Johnsson har sedan 1988 varit redaktör för tidningen Sjömannen. Han har också varit Seko sjöfolks informationschef. Nu lämnar han sin tjänst, reser sig ur redaktörstolen för att istället slutföra ett stort bokprojekt. Lennarts första kontakt med Sjömannen var redan 1972. På den tiden hette tidningens redaktör Leif Risö. Han kom att bli något av en mentor för Lennart när den nybakade journalisten skulle pröva sina vingar. Snart publicerade Lennart egna texter i Sjömannen. Inte minst artiklar om sjölivskultur. Han porträtterade sjöfolkets målare och författare och han skrev initierat om kulturaktiviteter i största allmänhet. Under 1970-talet kom Lennart i kontakt med många av de kulturarbetare som regelbundet skrev i Sjömannen. Nämnas kan författaren Ove Allansson och konstnären Lars ”Mellis” Melander. Båda en gång i världen sjömän.   När tiden var mogen för det stora scoopet gjorde Leif och Lennart det tillsammans. De avslöjade sjukhusspionen, Jan Lindqvist, som smög i Sahlgrenska sjukhusets domäner, utplacerad av IB för att avslöja kommunistiska sammanslutningar och vänsterpolitiska celler. Avslöjandet som publicerades i Aftonbladet

ställde till ett sällan skådat oväsen i hela samhällsdebatten.   Nåväl, Lennart anställdes som redaktör på Sjömannen 1988. Och även om det inte stod i några journalistiska statuter så började han genast att arbeta i samma anda som sina föregångare på redaktörstolen. Men vi backar ett år. På hösten 1987 ringde förbundets andre ordförande Börje Persson till Lennart. På Sjömannen stod man utan redaktör och det rådde kaos på tidningen. Kunde Lennart tänka sig att ta över? Vid tiden för erbjudandet jobbade Lennart som informationschef i Trollhättans kommun. Sjömannen kändes som en utmaning även om han var väl förtrogen med tidningen. Efter rådslag med familjen tackade han ja.   Då som nu var det en tuff tid för sjöfolket. Ständiga utflaggningar och nedskärningar och ett aggressivt krav på ett internationellt sjöregister från redarna. Av tradition har tidningen Sjömannens redaktörer intresserat sig för sjöfolkets kulturfrågor. Lennart Johnsson är inget undantag. Det var genom hans försorg som ett mer fast gäng av kulturarbetare, författare, musiker och övriga konstnärer i slutet av 1980-talet, knöts till Sjöfolksförbundet. Skaran av kulturarbetare NR 1 2011 SJÖMANNEN SID 28

hade tätnat betydligt på 1980-talet under Anders Lindströms tid som förbundsordförande. När Lennart blev Sjömannens redaktör 1988 fick kulturarbetarna en mer permanent tribunal. I förbundsstyrelsen från 1992 och några år framåt satt det fem ledamöter som också var kulturskribenter i Sjömannen. Lennart stöttade från redaktörstolen och gjorde Sjömannen till en kulturbärande tidskrift med tydligt fackliga värderingar. Hur var det att styra ett brokigt gäng kulturarbetare, alla provokativa och vana vid att höras? Lennart svarar utan att tveka: – De skulle inte styras vilket både jag och min duktiga medredaktör under de åren, Anita Fors, var rörande överens om. Under kongressen 1992 bjöds det på ett fyrverkeri av kulturinslag i en omfattning som aldrig senare något fackförbund kunnat leva upp till.   Lennart ser stolt ut. Och berättar att Sjömannen 1993, efter registerstriden, blev vald till Sveriges mest framgångsrika opinionsbildare inom fackpressen. I gott sällskap med polisförbundets tidning och renskötarnas medlemstidning. När nu Lennart Johnsson avgår som redaktör för tidningen Sjömannen måste vi också lägga i korgen av förtjänster alla


REPORTAGE hans ombordreportage i svenskflaggade 3”. Första delen av Sjöfolksförbundets handelsfartyg. Artiklar med stark tonvikt historia kom ut 1964. Uppföljaren utkom på arbetsvillkoren för svenska sjömän. 1982 inför Sjöfolksförbundets kongress. Och det är också i Sjömannen som LenOch på våren 1998 utkom del 3. Men nu narts stora internationella engagemang hette redaktören Lennart Johnsson. växt sig allt starkare. I boken är det åren 1970–1995 i Sjöfolks  I många av de artiklar som Lennart förbundets historia som skildras. Kanske publicerat i Sjömannen under åren är var dessa år de mest dramatiska någonsin blicken vänd mot den del av världen där i det svenska sjöfolkets historia. Skördemänniskor lever under bedrövliga former. tiden var slut och utflaggning och tuffa Där den rådande överklassen saknar rationaliseringar lurade i farstun. Genom ett grundläggande intresse för att skapa denna utveckling halverades Sjöfolksförförbättringar bundets medlemför de fattiga. »Idag finns bara en bråkdel kvar mar på några få Genom åren år. Under denna på LO-sidan av de tjugotal tidhar det blivit period skärptes många artiklar ningar som fanns på 1970-talet samtidigt det och böcker om politiska och Filippinerna. internationella Nu senast en bok om sjömanshustruns sifackliga arbetet och kampen mot betuation. Lennart Johnssons övergripande kvämlighetssjöfarten. På hemmafronten tanke med sina reportageböcker och sina blev Svenska Sjöfolksförbundet ett föreartiklar i Sjömannen har varit att öka fördöme inom LO när det gällde opinionsståelsen för alla de miljontals människor bildningsarbete. som under förnedrande omständigheter   Mitt i denna dynamik stod Lennart tvingas sälja sig på den internationella Johnsson som en medelpunkt i egenskap arbetsmarknaden. av kulturbärare och samtidigt orädd   Lennart Johnsson åtog sig 1998 den redaktör för Sjömannen. lika omfattande som djärva uppgiften att Nu jobbar Lennart vidare med bokproskriva boken ”Förbund på sju hav, del jektet: Förbund på sju hav, del 4 och tar

klivet in i 2000-talet. Hur ser Lennart på framtiden för svensk fackföreningspress? – Dystert! Idag finns det bara en bråkdel kvar på LO-sidan av de tjugotal tidningar som fanns på 1970-talet. Det är också uppenbart att trenden går från mångfald till enfald och likriktning. Blåslamporna slocknar en efter en. Ångrar du något under dessa år på redaktörstolen? Lennart funderar en stund. – Nej egentligen inte… jo kanske att jag för ett antal år sedan inte började jobba i London åt ITF. Det hade säkert varit en nyttig erfarenhet. Anders Wällhed redaktion@sjomannen.se

Tisda g

MÖTESPLATS FÖR SJÖFART OCH TEKNIK

5 APRIL

5/4

Svens Mäss ka an

Välkommen till Stora Marindagen – mötesplats för sjöfart och teknik Stora Marindagen är platsen där kunder och leverantörer möts. Där framtidens lösningar och teknik diskuteras och presenteras. Vi lägger stor vikt vid det personliga mötet och dagen avslutas med en middag för att ytterligare förstärka möjligheten att fördjupa gamla kontakter och skapa nya.

2011 års topics • Framtidens teknik • Framtidens bränslen • Framtidens hållbara sjötransporter

Se mer info och anmäl dig på på www.marindagen.se

NR 1 2011 SJÖMANNEN SID 29


REPORTAGE

Tidningens nya redaktion är på plats Tidningen Sjömannen har, i dessa förändringens vindar som svensk sjöfart står inför, fått en ny redaktion. En trojka som skall veva runt gångspelet mot framtiden. Lennart Johnsson lämnar redaktörstolen och ersätts av Klara Magnusson. Ansvarig utgivare blir Jonas Forslind från Seko sjöfolk. Dessutom kommer Linda Sundgren att gästa varje nummer med artiklar om bland annat sjösäkerhet. Tidningen Sjömannens nya redaktör Klara är ytterst bestämd på en punkt. heter Klara Magnusson. När jag träffar Hon vill vara med och skapa en tidning henne en kylig decemberdag sitter hon på som folk tycker om att läsa. Breakwater Publishing i Göteborg. Utan– Jag hoppas att många läsare hör av sig för bokförlagets kontor är det blixthalka och berättar vad de vill att vi ska skriva på stigen som leder från parkeringsplatom. Det är ju ingen idé att vi gör en tidsen. Iakttagelsen är närmast kroppslig ning om ingen läser den, säger hon. Men det var inte på den stigen hon Det låter som om Klaras nyckelord är halkade in på tidningen Sjömannen. ”samverkan”. Och att hon ser det som Under utbildningen på Journalisthögett personligt ansvar att öppet lyssna på skolan i Göteborg hamnade Klara av en alla åsikter som flödar in över trösklarna slump på Nya Wermlands-Tidningen. till tidningsredaktionen. Ville prova på dagstidningsjournalistiken. Hon blundar inte för att uppdraget som Det blev en kort period innan mer avgöredaktör känns både utmanande och rande bitar föll på plats. nervöst. Bara detta att avlösa Lennart   Nyexaminerad från skolan skrev hon Johnsson. Denne numera forne redaktör en bok om Tjörns stoltsom kom till tidningen het M/S Atene. Den när Klara var sex år »Bevakning av gamla skonaren fyllde gammal. 100 år 2009. Efter detta   Att bli journalist var fackliga frågor är hamnade Klara som viinget självklart yrkesdet väsentliga karie på Svensk Sjöfarts val. Tidigt bar Klara på Tidning. På andra sidan drömmen att bli sjökaptröskeln fanns bokförlaget Breakwater ten. Generna kan berätta varför. Sjöanoch där har hon nu arbetat i två år. För knytningen finns i Skärhamn på Tjörn en tid sedan fick hon frågan om hon ville där generationerna på mammans sida bli redaktör och skribent för Sjömannen. visar upp fiskare, skutskeppare, styrmän Självklart ville hon det! Samtidigt behåloch bogserbåtsskeppare. Klara själv har ler hon en fot i Breakwater. Det är där varit matros på segelfartyg under ett hon är anställd. antal år.   Kommer den nya Sjömannen att kännas Men drömmar kan ofta vara förbifarande igen? Absolut! Bevakningen av fackliga väsen. När Klara väl blivit antagen till frågor är även i framtiden det väsentliga. Sjöbefälsskolan slogs hon av insikten att NR 1 2011 SJÖMANNEN SID 30

det var nog journalist hon ville bli. Vad säger man om sådant? Jo driven av sin egen nyfikenhet bodde Klara i tillfälliga boningar. Sökte sig fram innan hon gled in i en symbios där det gick att förena både intresset för sjöliv och journalistik.   Mötet med Jonas Forslind sker i Helsingborg. Den inre hamnbassängen, där osålda färjor ligger i felspekulationernas ide, är isbelagd. En sådan köld har inte nordvästskåningarna upplevt sedan krigsvintrarna på 1940-talet. Men Jonas ser inte ut att frysa. Den bräckta sältan från barndomens Kalmarsund smög tidigt innanför skinnet. Sådant härdar. Och nära sundets bränningar växte också intresset för båtar.   Jonas föddes i Stockholm 1973. Hittills har vi främst känt honom som avdelningssekreterare på Seko sjöfolk i Göteborg. Och som den informationsansvarige länken mellan avdelningens ledning och medlemmarna. Nu kliver Jonas också in i rollen som ansvarig utgivare för den ”nya” tidningen Sjömannen. Jonas yrkesliv tog avstamp på en vägkrog redan i 14-årsåldern. Arbetet gav näring åt drömmen om en kockutbildning. Men bränningarnas sug var större och Jonas började på Sjömansskolan i Kalmar. Efter utbildningen erbjöd Wallenius omedelbart arbete. Först några praktikplatser och sedan som matros i Isolde. Överva-


Sjömannens nya redaktion. Från vänster: Linda Sundgren, Jonas Forslind och Klara Magnusson. Bild Jennie Ericsson.

NR 1 2011 SJÖMANNEN SID 31


REPORTAGE

»Nya läsarundersökningar kommer att göras redan om ett halvår

Redaktionsmöte. Bild Jennie Ericsson. kade surrningar och plockade kättingar Efter ett kortare vikariat som ombudsnens läsare främst är intresserade av. Ett i det flytande jättegaraget. Jobbade med man på Seko sjöfolk i Göteborg var Jonas av verktygen har varit en webbenkät. underhållsarbete i vidsträckta lastutrymtillbaka på TT Line. Fortsatte sitt arbete Önskemål om ett mer koncentrerat flöde men. Allt i en tid som upplevdes osäker där fram till våren 2009. Det är nu den av information har ofta framförts. Den och skakig även för den svenska sjöfarstora förändringen i hans liv sker. Jonas fackliga informationen är starkt prioriten. Blev kvar i sex år innan det var dags blir vald till avdelningssekreterare, efter terad på önskelistan. Och fartygsreporför något nytt. Då hade redan flyttlasset Åke Högberg, och hamnar i Göteborg. tagen. Sådana som ofta blir ett socialt gått till Skåne och kärleken. I Trelleborg   Låt oss tala om hur tidningen Sjömantorg när ombordanställda får återknyta väntade TT Line. Året var 1998. nen kommer att skötas i framtiden. kontakten med gamla skeppskamrater En stund jobbade även Jonas tillfälligt Redaktören Klara Magnusson kommer genom reportagen. som kockmatros på en liten paragrafare. att finnas i Seko sjöfolks lokaler under Nya läsarundersökningar kommer att Drömmen om kockyrket hade tydligen den tid som hon sköter arbetet med göras redan om ett halvår. Den nya tidens inte helt släppt greptidningen. Några nya mediala mångfald ökar behovet av snabb pet om honom. feedback. »Vi kommer inte att ta medarbetare kommer   För Jonas har det att medverka kontinu  Några nya formgrepp väntar också i bort något, men det blir erligt. alltid varit självklart farstun. Tidningens format ändras och att vara med i facket. Vad faller då bort? layouten blir visuellt mer luftig. I övrigt inte lika mycket av allt – Vi kommer inte att Under tiden som gäller fria åsikter och öppna fönster, merestauranganställd var ta bort något, men det nar Jonas. Den politiska debatten måste som tidigare han medlem i Hotell blir inte lika mycket få sitt självklara forum men alla åsikter och Restaurang Facket. Blev redan som av allt som tidigare. Vi kommer att måste tåla att ifrågasättas och diskuteras. 16-åring skyddsombud. publicera färre långa krönikor och novelJag lämnar Jonas utanför ett svinkallt – Men på den tiden, skrattar Jonas, var ler. Däremot vill vi gärna behålla våra Knutpunkten i Helsingborg. Resten av det nog ingen annan i köket som ville gamla medarbetare dagen skall han ställa upp. och hoppas att de umgås med sin »Arbetsmiljön ombord Under tiden i Wallenius föll det fackliga även i fortsättningen sjuåriga son blev hennes huvudintresse Oscar. De skall engagemanget på plats. Jonas hade ofta vill medverka med åsikter om olika säkerhetsarrangemang satiriska betraktelser, käka kinamat ombord. Han påpekade brister, föreslog kortare kulturartiklar och krönikor. Vi tillsammans. lösningar och blev vald till skyddsombud. har ju en viktig tradition att vakta, säger   Linda Sundgren är väl insatt i sjöfartsUnder perioden i TT Line växte det fackJonas. frågor. Ingen kan betvivla det. Tidningen liga intresset och 2001 blev Jonas vald till   Genom läsarundersökningar har det Sjömannens läsare kommer i fortsättklubbordförande. framsprungit en bild av vad Sjömanningen att möta Linda som fast medarNR 1 2011 SJÖMANNEN SID 32


REPORTAGE Efter avslutad gymnasieskola blev hon betare, med sjömännens arbetsmiljö som det hetaste ämnet. Men bakom denna stående i ett vägskäl där vägvisarna pekade åt olika håll. Ena stunden övervägde snårskog av tillrättalägganden, progressiv forskning och även motgångar döljer sig hon att bli journalist och i nästa stund lockade en forskarutbildning. Egentligen också en förtätad miljö av psykosociala två inte helt väsenskilda världar. Efter en frågor. Något som i många år intresserat Linda. fil. kand. i statsvetenskap och studier vid Poppius journalistskola valde hon till slut   När jag möter Linda första gången ligger Masthuggstorget i Göteborg stilla journalistiken.   Linda kommer även att fortsätta som i vintrig vila. Linda kommer lite sent till redaktör av San-Nytt, som ges ut av vårt möte. Det är inte hennes fel. Förseningen beror på snön och de dinosaurer, Sjöfartens Arbetsmiljönämnd. När det så kallade spårvagnar, som befolkar handlar om publicering i det större formatet står hon också som författare till gatorna. Fartygsbefälsföreningens jubileumsbok Linda har i många år levererat initierade som utkom 2007. artiklar till Nautisk Tidskrift och tidningen Sjöbefäl. Som Vi pratar om mycket. »Ta bara det här med Om svårigheterna att boende i Göteborg motivera och få sjömän öppnades intresset för skyddsutrustning att anpassa sig till den sjöfartsjournalistik och ofta riskfyllda miljön i kölvattnet också fackombord. liga frågor. Snart skulle sjöfolkets arbets– Ta bara det här med skyddsutrustning, sjukdomar och påfrestningarna ombord säger Linda. Hur svårt är det inte för få allt större utrymme i hennes artiklar. många att ta på sig skyddsutrustning omKort sagt, det var arbetsmiljön ombord bord. Här behövs mycket information. som blev hennes huvudintresse. – Arbetsmiljöfrågor går ofta hand i hand Linda är stockholmstjej, det hörs, född med säkerhet. Ett exempel är sömnbrist. 1970 och uppvuxen i Åkersberga. Nu bor Effekterna kan bli ödesdigra. hon åter där med sin familj.

  Utanför fönstret på sjöfolkets avdelningskontor leker nysnön denna förmiddag. Vi talar politik. Linda säger att hon har en fast politisk övertygelse sedan många år tillbaka, men att hon också har ett stort och öppet intresse för hela det politiska spelet och beslutsfattandets retorik. Så långt kommer vi i vårt samtal. Ett redaktionsmöte väntar. Varsågod Linda. Tidningen Sjömannen är nu också din!   Som sagt! Den nya tidningen Sjömannen. Nya röster och nya åsikter skall förhoppningsvis blandas med både nya och gamla fackliga proklamationer. Och i det sammanhanget är det nödvändigt att den ansvarige utgivarens ideologiska hand vilar över tidningen. Som ett stöd i den osvikliga fackliga solidariteten där medlemmarnas intressen är tidningen Sjömannens innersta kärna. Anders Wällhed redaktion@sjomannen.se

The Swedish Mercantile Marine Foundation

REWARD 2012 – For contributions that benefit seafarers in the Swedish merchant fleet Help us create tomorrow´s safe, environmentally friendly and ergonomic work place in the Swedish merchant fleet. We award prizes for improvements on deck, engine rooms and catering departments, foremost regarding: • greater maritime safety • reduced risks at work and off duty on board • improved operating and material economy • general environmental and/or economic improvements • greater operating reliability • measures promoting comfort and well-being

The Swedish Mercantile Marine Foundation awards prizes every year for proposals in these areas. Proposals should be for an overall technical or ergonomic solution or a detail and be accompanied by clarifying sketches, photos or drawings. When proposals are assessed, it is important if they have been tested in practice. The proposals could be written in English and must have arrived at the Foundation not later than 31 October, 2011. The rewards will be awarded during spring, 2012. Further information can be obtained from Christer Nordling at the Foundation.

The Swedish Mercantile Marine Foundation | Katarinavägen 22 | SE-116 45 Stockholm | Sweden | +46 (0)8-642 44 37 | info@sjomanshus.se | www.sjomanhus.se

NR 1 2011 SJÖMANNEN SID 33


LT EL AK

TU

345 kr

Svensk Sjöfartshistoria

290 kr

I storm och stiltje Redaktör Gert Malmberg Här skildras Sveriges sjöfartshistoria från 1850-talet och framåt, med fokus på tiden efter andra världskriget och fram till idag, av ett tiotal skribenter med erfarenhet inom olika områden av sjöfartsnäringen. 400 sidor. Rikt illustrerad.

SverigeS MaritiMa index 2011 Redaktör Klara Magnusson Förhandsbeställ SMI 2011! Nu även med statsägda och K-märkta fartyg i skeppslistan. Levereras under mars.

145 kr 160 kr

350 kr

ubåt oM Styrbord, Kapten! Av Kjell Håkansson

KärleK till SjöSS – luSt och längtan

SjöManShuStru Av Lennart Johnsson

1916 sänktes S/S Vera av en tysk ubåt. Händelsen leder in författaren på världskrigen, de tyska ubåtskaptenerna och utvecklingen av ubåten som fruktat vapen.

Novellsamling på temat kärlek till sjöss. Ett tjugotal skribenter skildrar på olika sätt kärlek ombord och i hamn, längtan till dem därhemma och kärleken till havet.

Var fjärde sjöman i världshandelsflottan kommer från Filippinerna. Bakom de flesta finns en sjömanshustru. Boken skildrar dessa kvinnor i vardagslivet. Rikt illustrerad.

290 kr

FinniSh MaritiMe index 2010-2011 Redaktör Pär-Henrik Sjöström I text och bild presenteras den finsk/ålands-opererande handelsflottan samt långtidsbefraktade fartyg. Dessutom ett flertal aktuella och historiska reportage.

Välkommen med din beställning! Beställ genom att sätta in pengar på pg 192366-3 eller bg 463-8417. Ange leveransadress och beställd titel. Frakt tillkommer (50 kr inom Sverige, 125 kr inom Europa). Se även hela sortimentet och beställ på www.breakwater.se. Vid större inköp, kontakta oss för mängdrabatt.

Breakwater Publishing AB, www.breakwater.se, order@breakwater.se, Banehagsgatan 15, 414 51 Göteborg, 031-722 74 80


FACKET INFORMERAR

Utbildningar 2011 Fartygsmiljö steg 1, 5 dagar: FAM1 16-20 maj Göteborg Sista ansökningsdag 1 april 14-18 november Göteborg Sista ansökningsdag 28 september

Målgrupp: Deltagarna skall vara förtroendevalda skyddsombud eller huvudskyddsombud alternativt ha annat uppdrag i skyddskommitté eller klubbstyrelse som rör arbetsmiljöfrågor.

Medlemsutbildning externat 3 dagar:

Kursdatum: Plats: 11-13 april Stockholm Sista ansökningsdag 15 mars 10-12 maj Göteborg Sista ansökningsdag 12 april 5-7 september Malmö Sista ansökningsdag 3 augusti 26-28 september Stockholm Sista ansökningsdag 30 augusti 18-20 oktober Göteborg Sista ansökningsdag 14 september

Innehåll: Fartygssäkerhetslagen, arbetsmiljölagen, arbetsmiljöavtal, kemiska hälsorisker, försäkringar m m.

Målgrupp: Alla medlemmar som vill lära sig grundläggande fackliga rättigheter.

Övrigt: Deltagare erhåller ett (1) kursstipendie per kursdag vid fullgjord utbildning.

Innehåll: Kollektivavtalet, AT-journaler, försäkringar, en liten inblick i aktuella lagar, arbetarrörelsens historia, opinionsbildningsarbete med mera.

Övrigt: Medlemsutbildningen är en externatkurs. Medlem skall söka den utbildning som är nära bostadsorten, då en förutsättning för kursen är att man bor hemma och går kursen under dagtid. De som inte bor nära någon av dessa orter skall kontakta studieenheten. Deltagare erhåller ett (1) kursstipendie per kursdag vid fullgjord utbildning.

Anmälan till våra utbildningar kan göras via formulär på www.sjofolk.se eller via mail till petra.fornander@seko.se. Namn, adress, personnummer, arbetsgivare. Eventuellt uppdrag skall alltid anges i ansökan tillsammans med vilken utbildning du vill gå.

Vill synas bland medlemmarna

SEKO sjöfolk finns representerat bland flera av de sociala medierna. – Vi vill synas där våra medlemmar är, säger Jonas Forslind, informationsansvarig på SEKO sjöfolk. Någon eller några gånger i veckan publicerar SEKO sjöfolk information och länkar på avdelningens sida på Facebook. Det kan röra sig om en debattartikel som man vill sprida, senaste nytt på avtalsfronten eller att SEKO sjöfolk finns representerat på en mässa eller konferens. SEKO sjöfolk drog igång på Facebook för snart ett år sedan. Bland de nästan 480 personer som hittills valt att ”gilla” sidan finns SEKO sjöfolks medlemmar, men också politiker och andra sjöfartsintresserade. Jonas Forslind ser gärna att alla medlemmar som har Facebook går in och ”gillar” sidan, eftersom de då kan ta del av facklig information som läggs ut. Inlägg kan bara göras av administratörerna, men det är fritt för alla att kommentera.   Parallellt med Facebook-flödet publiceras samma material på Twitter. Och avdelningens hemsida, www.sjofolk.se, uppdateras med jämna mellanrum med nyheter som berör medlemmarna.

Dessutom, avslöjar Jonas Forslind, har SEKO sjöfolks ordförande Kenny Reinhold nyligen börjat blogga. – Det är en bra och viktig kanal för vår ordförande att kommunicera utåt. Tidningen Sjömannen kommer bara ut sex gånger om året, så för att uttrycka sig oftare är en blogg ett bra alternativ, säger Jonas Forslind. Tidigare fanns ett diskussionsforum NR 1 2011 SJÖMANNEN SID 35

på avdelningens hemsida, men det är numera borttaget. Istället satsar SEKO sjöfolk på övriga sociala medier. facebook.com/sekosjofolk twitter.com/sekosjofolk Klara Magnusson klara@sjomannen.se


FACKET INFORMERAR

Viktig information om ditt försäkringsskydd

Medlemsförsäkringar I ditt medlemskap i SEKO sjöfolk ingår följande försäkringar hos Folksam. Kontakta din fackliga företrädare om du behöver hjälp eller har frågor om försäkringarna. Finns det ingen klubb på arbetsplatsen ska du kontakta den ombudsman som har hand om det rederi/företag du arbetar på. Du kan också kontakta medlemsservice. Mer information om de olika försäkringarna finns på www.folksam.se/sekosjofolk. Kollektiv hemförsäkring – GF 14800 för bosatta i Norden Efter 12 månaders sammanhängande medlemskap, alternativt efter övergång till oss från annat LO-förbund där du hade kollektiv hemförsäkring. Medlemsolycksfall fritid – TFF, GF 10500 och GF 11800 Gäller olycksfallsskada under fritiden. GF 11800 upphör vid 65 års ålder. GF 10500 gäller i medlemskapet. Barngrupplivförsäkring – GF 10500, 18 år Begravningshjälp för avlidet barn som är stadigvarande bosatt i Norden på medlemmens adress. Kompletteringsförsäkring, utförsäkrad TGL – GF 14095, 65 år Gäller vid dödsfall för medlemmar som inte har någon TGL-försäkring genom anställningen.

Inkomstförsäkring för boende i Sverige – GF 14750, medlemmar tillhörande både SEKO och SEKO A-kassa Vid ofrivillig arbetslöshet. Berättigad till ersättning är medlem med inkomstgrundande inkomst över 18 700 kr per månad. Max 100 ersättningsdagar. Ansökningsblankett kan hämtas på www.seko. se under fliken ”Medlemsnytta” (välj ”Inkomstförsäkring” i vänsterkanten). Gruppförsäkringar Folksam Nedan redovisade gruppförsäkringar ingår inte i medlemsavgiften men kan köpas förmånligt p g a medlemskapet. Om du har frågor om dessa försäkringar, kontakta Folksam direkt. Allriskförsäkring för boende i Sverige Har två personer i hushållet kollektiv hemförsäkring ingår allriskförsäkringen. Medlemsbarn Barnförsäkring – Sjuk- och olycksfallsförsäkring för barn och ungdom – tecknas av gruppmedlem eller gruppmedlems make/registrerad partner/sambo för deras barn och barnbarn bosatta inom Norden. Sjuk- och efterlevandeförsäkring – GF 15001, 65 år Efter fullgjord karens ger försäkringen ökad trygghet vid sjukdom och dödsfall (utan nedtrappning av beloppet p g a ålder), ersättning vid vissa diagnoser samt ersättning vid långvarig arbetsoförmåga. Du kan medförsäkra din make/maka, sambo eller registrerad partner. Fritidsolycksfallsförsäkring – GF 15001 Gäller för medförsäkrad make/maka, sambo eller registrerad partner. Medlemspension – pensionssparande Eget sparande inför pensioneringen.

NR 1 2011 SJÖMANNEN SID 36

Våra avtalsförsäkringar – AFA Kontakta din fackliga företrädare om du behöver hjälp eller har frågor om försäkringarna. Finns det ingen klubb på arbetsplatsen ska du kontakta den ombudsman som har hand om det rederi/ företag du arbetar på. Du kan också kontakta medlemsservice. Mer information finns på www.afaforsakring.se under ”försäkringar”. AGS – Avtalsgruppsjukförsäkring Ett komplement till sjukpenning dag 1–360, när eventuell sjuklön från rederiet är slut och om Försäkringskassan betalar ersättning. Vid arbetslöshet kan man vara berättigad genom efterskydd i försäkringen. Vid sjukersättning kan månadsersättning utgå. TFA – Trygghetsförsäkring Arbetsskada För olycksfall i arbetet, färdolycksfall (ej med trafikförsäkrat fordon) eller vid arbetssjukdom. Om du råkat ut för skada ska du anmäla skadan till din arbetsledare som ska göra en skadeanmälan till Försäkringskassan samt en skadeanmälan till TFA (AFA). AGB – Avgångsbidrag/Omställningsstöd Gäller om du blivit uppsagd p g a arbetsbrist. Premiepensionsförsäkring Gäller endast för de som är anställda. Vid sjukdom eller vid föräldraledighet betalar försäkringen premien till Avtalspensionen under en viss tid (annars betalar arbetsgivaren). För fler tips – titta på www.skyddsnet.se. OBS! Du som fyller 65 år efter den 1 januari 2011. Håll utkik i brevlådan. Folksam skickar ut ett erbjudande om pensionärsförsäkring. Försäkringen ska tecknas inom 90 dagar.


FACKET INFORMERAR

Bra att veta som medlem Ny medlem i SEKO sjöfolk? Du som är ny medlem i SEKO sjöfolk måste för att bli medlem i SEKOs arbetslöshetskassa själv skriftligen ansöka om inträde. Ansökningsblankett för inträde finns på www.sjofolk.se. Är du medlem i a-kassan? Du som har tillfällig anställning eller som i nuläget inte har någon anställning kan bli medlem i arbetslöshetskassan. Det gäller även för dig som tidigare fått avslag på din inträdesansökan. Ansökningsblankett finns på www.sjofolk.se. Betalar du rätt medlemsavgift? Läs under rubriken ”Medlemsavgifter för år 2011”. Där framgår även hur du går tillväga om du vill söka eller är berättigad till ändrad medlemsavgift. Du som betalar din medlemsavgift med inbetalningskort Inbetalningskorten sänds ut i mitten av månaden.

Arbetslös Du ska gå till Arbetsförmedlingen och anmäla dig som arbetssökande den första arbetslösa dagen, även om du har utlagt vederlag. Detta för att du inte ska mista din sjukpenningsgrundande inkomst på Försäkringskassan. Arbetslös del av vecka Du som arbetar del av vecka samt stämplar upp resterande dagar av veckan, får endast kompletteringsstämpla i 75 dagar. Därefter ges ersättning enbart för hel arbetslös vecka. Har du frågor om detta, kontakta medlemsservice. Ungdomsmedlemskap SEKO sjöfolk har beslutat att införa ett ungdomsmedlemskap för medlemmar under 25 år. Det innebär en medlemsavgift på 100 kronor i månaden i totalt sex månader. Kontakta medlemsservice för att bli ungdomsmedlem.

Medlemsavgift 2011 För aktiv medlem är avgiften till förbund och arbetslöshetskassa 518 kr i månaden. För pensionerad medlem är avgiften till förbundet 112 kronor per månad. Reducerad avgift beviljas efter ansökan under följande förutsättningar: • Vid studier under terminstiden. Sänd in en kopia på beslutet du fått från CSN eller skolan till SEKO sjöfolk. • Vid föräldraledigt (mer än 6 månader). • Vid arbetslöshet (mer än 6 månader). • Vid sjukdom (mer än 6 månader). Glöm ej eventuell AFA-försäkring. • Om sjukskrivning övergår i sjuk ersättning. Sänd in en kopia på beslutet från Försäkringskassan. • Vid avtalspension. Sänd in beslut från pensionsutbetalaren. Ansökan kan hämtas på www.sjofolk.se eller genom att kontakta din klubb/avdelning. Betalning av medlemsavgift Genom avtal med Sveriges Redareförening dras din medlemsavgift från lönen varje månad. Medlem som har ersättning

från a-kassan får automatiskt medlemsavgiften dragen på denna ersättning. Om medlemsavgift inte blivit dragen från lönen en viss månad, sänds inbetalningskort hem automatiskt. Meddela oss om förhållandet ändras och ingen ersättning från a-kassan ska utgå, exempelvis vid sjukdom eller studier. Då ska inbetalningskort sändas hem för egen betalning. Utlandsadress/tillfällig adressändring Meddela medlemsservice om du flyttar till adress utanför Sverige eller om du vill ha din post från oss till annan adress än din folkbokföringsadress. Kollektiv hemförsäkring Premien för din kollektiva hemförsäkring, som du får efter ett års medlemskap, ingår i medlemsavgiften. Om du inte bor på din folkbokföringsadress och vill att försäkringen ska gälla för den bostad du bor i, ska du själv meddela Folksam detta.

NR 1 2011 SJÖMANNEN SID 37

Ansökan

Viktigt för dig som är ny medlem i facket och som även vill bli medlem i a-kassan. Då måste inträdesblanketten till a-kassan fyllas i, skrivas under och skickas in. Blanketten kan du ladda ned på www.sjofolk.se. Du kan också kontakta: medlemsservicesjofolk@seko.se eller ringa 0770 45 79 50 för att be om en blankett. Inträde i a-kassan sker först den månad blanketten ankomststämplats av facket eller a-kassan, detta oavsett om du betalat medlemsavgiften till a-kassan.


FACKET INFORMERAR

Kontakta SEKO sjöfolk Växeln: 031 42 94 20 Fax: 031 42 95 01 Telefontid: mån-tor 8.00 - 16.00, fre 08.00 - 15.00 (lunchstängt 11.30–12.15) E-post: sjofolk@seko.se Hemsida: www.sjofolk.se Medlemsservice (medlems- och a-kasseärenden) Besöksadress: Fjärde Långgatan 48, Göteborg Besökstider: mån-fre 9-15 (lunchstängt 11.30-12.15) Telefon: 0770 45 79 50 Telefontider: mån–tors 9-11 och 13-15, fre 13-15 E-post: medlemsservicesjofolk@seko.se Talsvar a-kassan Telefon: 020 678 00 00 Övriga fackliga ärenden Kontakta i första hand den fackliga företrädaren i ditt rederi (se nästa sida)

www.sjofolk.se

SEKO sjöfolk i Göteborg Fjärde Långgatan 48 413 27 Göteborg

SEKO sjöfolk i Stockholm Barnhusgatan 10 111 23 Stockholm

SEKO sjöfolk i Helsingborg Karl Johans Gata 12 252 67 Helsingborg Eva Bertlett eva.bertlett@seko.se Tel: 031 42 95 22

Ordförande Kenny Reinhold kenny.reinhold@seko.se Tel: 031 42 95 30

Karl-Arne Johansson karl-arne.johansson@seko.se Tel: 031 42 95 37

Dennis Sirviö dennis.sirvio@seko.se Tel: 031 42 95 23

Sekreterare Jonas Forslind jonas.forslind@seko.se Tel: 031 42 95 34

Peter Skoglund peter.skoglund@seko.se Tel: 031 42 95 24

Chang Strömberg chang.stromberg@seko.se Tel: 031 42 95 32

Kassör Chang Strömberg chang.stromberg@seko.se Tel: 031 42 95 32

Lennart Johnsson lennart.johnsson@seko.se Tel: 031 42 95 43

Boka alltid tid med ombudsmännen! Vill du diskutera ett medlemsärende med en ombudsman, tänk på att boka tid med denne. Detta gäller för samtliga ombudsmän på kontoren i Göteborg, Stockholm och Helsingborg. Besök förbokas per telefon eller e-post. NR 1 2011 SJÖMANNEN SID 38


FACKET INFORMERAR

Klubbordförande och kontaktombud i SEKO sjöfolk Allandia Klubbordförande Tedde Scott 070 541 47 46 tedde.scott@hotmail.com Vice klubbordförande Fredrik Thorn Blidösundsbolaget AB Kontaktombud Ellinor Hjertsson 070 222 34 74 ellinor.hjertsson@gmail.com Bolling & Norling Rederi AB Kontaktombud Daniel Törner 070 328 60 98 m5power@spray.se Broström Ship Management AB Kontaktombud Mats Olsson 026 13 34 60, 070 676 73 72 mats.olsson@brostrom.com Destination Gotland AB Klubbordförande Christer Engström 0498 20 18 00, 070 564 06 04 sjofolk@gotlandica.se Vice klubbordförande Åke Lindström Finnlines Ship Management AB Vakant Kontakta Eva Bertlett (se motstående sida) Frog Marine Service AB Kontaktombud Robin Uusirantanen 070 625 73 08 robin.uusirantanen@gmail.com Göteborg–Styrsö Skärgårdstrafik AB Kontaktombud Ralf Lindgren 031 99 35 94, 070 569 64 71 goderb@hotmail.com Luleå Bogserbåts AB Kontaktombud Bengt Westling 070 300 96 09 bengt.westling@hotmail.com Klubb Stockholms skärgård Klubbordförande Kenneth Österlund 08 542 47 455, 070 239 84 75 kenneth.osterlund@sjofolk.se Vice klubbordförande Jesper Lönngren 070 628 09 71 jesperlonngren@hotmail.com

Ornö Sjötrafik AB Kontaktombud Tommy Vestlin 073 053 19 39 Rederi Eckerö Sverige AB Klubbordförande Ulf Öhman +358 403 54 58 68 ulf.ohman@pp.inet.fi Ressel Rederi AB Kontaktombud Jesper Lönngren 073 442 44 53 jesperlonngren@hotmail.com Scandlines Klubbordförande Tiziana Cavalli De Lonti 070 518 62 14 seko.hbg_trg@scandlines.se Stena Line Klubbordförande Jens Ole Hansen 031 85 51 67 jensole.hansen@stenaline.com Vice klubbordförande Göran Dahlman 031 85 51 69 goran.dahlman@stenaline.com Thomas Stenberg 031 85 53 56 thomas.stenberg@stenaline.com

Terntank Kontaktombud Sonny Ryberg 070 957 85 66 sonny.ryberg@telia.com Transatlantic Klubbordförande Christer Lindgren 070 377 47 06 christer.lindgren@rabt.se 1:e vice klubbordförande Hans Lindqvist 042 12 49 91 hans.lindqvist@rabt.se 2:e vice klubbordförande Ulf Jörgensen TT-Line Klubbordförande John Thörnlund 0410 562 46, 070 548 24 08 sjofolk@ttline.se Vice klubbordförande Robert Douhan Tynningö Sjötrafik AB Kontaktombud Lasse Wennerqvist 070 747 11 29 lars.wenner@telia.com Utö Rederi AB Kontaktombud Pelle Andersson 070 742 28 11 pelle2.andersson@gmail.com

Strömma Turism & Sjötrafik AB Kontaktombud Tommy Hoffman 073 760 43 99 tommy.hoffman@hotmail.com

Wallenius Marine AB Klubbordförande Björn Jonasson 08 772 05 00, 070 772 06 99 bjorn.jonasson@walleniusmarine.com

Svitzer Sverige AB Klubbordförande Tor Leif Davidsson 0523 477 40, 076 126 33 47 torleif.davidsson@telia.com

Viking Line Klubbordförande Ilkka Pekkinen +358 405 873 852 huvudfortroendeman.vr@vikingline.se Tf vice klubbordförande Lasse Grenman +358 405 465 448 fortroendeman.xprs@vikingline.fi

Tallink/Silja Line AB Klubbordförande Folke Matrosow 08 666 34 11, 070 623 34 41 seko@tallinksilja.com Vice klubbordförande Karin Barth Tema Skärgården AB Kontaktombud Helena Jakbo 070 407 71 73 helena_jakbo@hotmail.com

NR 1 2011 SJÖMANNEN SID 39

Österströms Rederi AB Kontaktombud Palle Martinsson 073 028 85 53 hillardeville@hotmail.com


Returadress: Sjömannen, Fjärde Långgatan 48, 413 27 Göteborg

Belöning 2012 För insatser till nytta och gagn för sjöfolket i handelsflottan Var med och skapa morgondagens säkra, miljövänliga och ergonomiskt riktiga arbetsplatser inom handelsflottan. Vi premierar förslag på förbättringar inom däcks-, maskin- och intendenturavdelningarna, främst avseende:

Förslag skall avse helheten eller detaljer och vara utförligt tekniskt och ergonomiskt motiverade och åtföljda av klargörande skisser, fotografier eller ritningar. Vid bedömningen är det av betydelse om förslaget kunnat prövas praktiskt.

• ökad sjösäkerhet • minskade risker vid arbete och fritid ombord • förbättrad drifts- och materialekonomi • allmänt miljömässiga och/eller ekonomiska förbättringar • ökad driftsäkerhet • trivselfrämjande åtgärder

Förslagen skall vara hos Stiftelsen senast den 31 oktober 2011 och kan vara skrivna på svenska eller engelska och insänds om möjligt med e-post. Belöningar delas ut under våren 2012. Ytterligare upplysningar lämnas av Christer Nordling på Stiftelsen.

Stiftelsen belönar också berömvärda insatser eller framstående sjömanskap vid incidenter eller olyckshändelser ombord och vid sjöräddning.

Stiftelsen Sveriges Sjömanshus Katarinavägen 22, 116 45 Stockholm Tel: 08-641 44 37 E-post: info@sjomanshus.se www.sjomanshus.se

För mer info se www.sjomanshus.se Stiftelsen Sveriges Sjömanshus | Katarinavägen 22 | 116 45 Stockholm | 08-642 44 37 | info@sjomanshus.se | www.sjomanhus.se

2011 1  

Facklig medlemstidning

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you