– Men vi kan fortfarande se trädgränsen nere på marken och fortfarande bedöma hur vi rör oss, säger Mikael Nilsson Kläth. För ytbärgaren Markus Friberg är räddningsuppdraget speciellt. – Situationen är fortfarande farlig, och jag har aldrig tidigare jobbat i en situation med uppenbar lavinfara, säger han. DEN HÄR GÅNGEN ska han också vinschas från ovanligt hög höjd, 70 meter. I normalfallet sker en vinschning på cirka 30 meters höjd, men för att säkerställa att rotorvinden inte sätter snömassan i rörelse sker vinschningen på 70 meters höjd. När helikoptern stigit till den höjden befinner de sig precis i underkant på snömolnet. – En del moln har en distinkt undersida, men det har inte det här snömolnet. Vi får känna oss för lite genom att gå upp mot molnet för att göra en bedömning, säger Mikael Nilsson Kläth. De gör bedömningen att det är möjligt och ytbärgaren Markus Friberg vinschas ner genom snöfallet.
– När jag ser sprickan i snötäcket förstår jag att snön kan ge sig av precis när som helst, säger han. Den här gången kopplar han inte loss sig på skadeplatsen, risken att han inte ska hinna upp igen är alltför stor. Han kryper de sista metrarna fram till männen. Det finns ingen tid för omhändertagande, Markus Friberg kallar det för en räddning med hit and run-karaktär. I normalfallet ska en person med fraktur lyftas på bår, men det här var inget normalfall. Markus Friberg skriker rakt in i den skadade mannens öra att de måste bort härifrån och att det inte finns tid att koppla en bår. – Jag kopplar honom i selen och håller hans ben på vägen upp. Det funkar riktigt bra även om det inte är ett ultimat omhändertagande. Ibland måste man bara fokusera på att rädda liv och att göra det snabbt, säger han. MANNEN OMHÄNDERTOGS SEDAN av ambulanshelikopterns personal och inom bara ett par minuter har Markus Friberg även hämtat upp den andre mannen. l ‹
SPECIFIKA KRAV PÅ FJÄLLFLYGNING Vädret är en verklig utmaning för den som ska flyga helikopter i fjällen. Det är ombytligt, kan vara våldsamt och väldigt lokalt varierande. – I fjällen handlar det om att flyga där det går att flyga, säger Michael Åkerlund, chefspilot, Sjöfartsverket. VINTERTID TRÄNAR SJÖFARTSVERKETS
helikopterbesättningar ett antal veckor i fjällmiljö. Orsaken är att fjällflygning ställer speci fika krav eftersom man i fjällvärlden kan råka ut för svårigheter man inte råkar ut för annars. – När du flyger över platt land är inte vindoch väderförhållandena särskilt föränderliga. I fjällvärlden är det tvärtom, säger Michael Åkerlund och berättar om snabba kast och helt olika väder i dalgångar som ligger bredvid varandra. Det man tränar på är att lära sig att tolka terrängen och att inte behöva bli överraskad av plötsliga vind- och väderfenomen. Ett exem-
pel på ombytligheten är att flyga i en dal gång där allting känns lugnt och stabilt för att sedan mötas av något helt annat bakom en fjällvägg. Michael Åkerlund säger att det är svårt att föreställa sig våldsamheten i föränd rade vindriktningar. – Tänk dig att du flyger i godan ro och helt plötsligt är det som att en jätte tar tag i hela maskinen och riktigt ruskar om den så att all ting börjar skaka och hoppa. Den enda orsa ken till att du ens sitter kvar i din flygstol är att du är bältad. Så kan det vara att flyga i fjällen. Michael Åkerlund betonar det oförutsägbara med fjällflygning och att man aldrig på förhand kan veta om det är möjligt att flyga dit man vill. – Ibland får man ta en annan väg. Hela fjällvärlden är ju sällan oflygbar samtidigt, säger han. Ju hårdare vind desto större risk är det för
turbulens och svårigheter. Om fjällen är rejält höga och spetsiga är dalgång arna desto djupare och trängre vilket bäddar för obehagliga vindfenomen. Michael Åkerlund, Den andra svårigheten chefspilot, Sjöfartsverket. med fjällflygning är vinter och snö. – När du passerat trädgränsen finns inga träd, inga hus, inga telefonstolpar eller annat som du kan ha som referensobjekt. Avsakna den av detta gör att det plötsligt blir jättesvårt att veta om en sten på marken är stor som en tvättmaskin eller stor som ett hus, säger han. När alla referenser försvinner och allt som återstår är en enda stor vithet, en så kallad white out, uppstår ett fenomen som kan bli väldigt farligt. – Men jag vill också säga att om vädret är bra, då är fjällen Sveriges mest storslagna natur, säger Michael Åkerlund. l ‹ 2/2018 SJÖRAPPORTEN 23