Page 74

D Akterspegeln  April

TEXT: HENRIK EKBERG

”Både med och utan motor” DE SENASTE ÅREN har pråmtrafiken seglat upp på den svenska sjöfarts­ agendan som ett grönt och effektivt alternativ för att avlasta våra hårt trafikerade väg- och järnvägsnät. För gemene man är nog pråmar annars något som för tankarna till kanalrika länder i Europa och då framför allt Holland. Och det är också som dessa låga och lite enklare fartyg, som slingrar sig fram i de smala vattendragen på kontinenten, som man vill se trafikslaget i Sverige. Alltså mer som en megalång lastbil på vatten med lastbilsmotor. FÖRESPRÅKARNA VILL ATT pråmtrafiken

ska vara ett landbaserat trafikslag, fri från lots- och farledsavgifter och som kan få snöröjning, ursäkta, isbrytning, om det skulle behövas. Som ansvarig myndighet ska Trafikverket vara. Kort och gott: man vill se ett femte, landbaserat trafikslag på vatten. DETTA ÄR JU en jättebra idé för ett land som faktiskt har en hel del inre vattenvägar som inte nyttjas till fullo. Förutsättningarna för att kunna trafikera dessa vatten grundlades 16 december 2014 när beslut togs om att anta EU:s regler för inlandssjöfart på Göta älv, Vänern och Mälaren. NU ÅTERSTÅR DET dock en del politiska

beslut för att anamma hela regelverket.

ENLIGT TRANSPORTSTYRELSEN finns

”Viktigast är ju förstås att inte det ena skrået tränger undan det andra” Henrik Ekberg, reporter.

Som till exempel lots- och farledsfrågan samt vilken myndighet som ska ansvara för trafikslaget, vilka är hyggligt viktiga beslut för att branschen överhuvudet taget ska ges någon möjlighet att investera i transportslaget.

det drygt 260 registrerade pråmar i fartygsregistret i dag. Av dessa uppskattar myndigheten att ”mellan 80 och 90 är godkända och certifierade för yrkesmässigt bruk på samma sätt som andra kommersiella fartyg”. Så frågan är vad vi ska kalla de ”nya” pråmarna som förhoppningsvis inom en mycket snar framtid, med motor och manskap, börjar trafikera Mälaren, Vänern och Göta älv. En läsare som har uppmärksammat begreppsdilemmat föreslår flodfartyg. Ja, varför inte. VIKTIGAST ÄR JU förstås att inte det ena

skrået tränger undan det andra på grund av begreppsförvirring. Vilket nog inte är troligt i det här fallet. Vad man kan hoppas på är att båda skråna växer. För huvudsaken är ju att vattnet framöver nyttjas mer än i dag. Både med och utan motor.

ETT DILEMMA SOM alltid dyker upp från

folk i branschen – med all rätt – när vi skriver om detta nya initiativ är själva begreppet pråmtrafik. Vi har ju redan pråmar i de svenska vattnen. Och de är normalt sett varken utrustade med far­ tygs- eller lastbilsmotor, utan kräver bog­ sering. Vi pratar obemannade lastfartyg utan motor.

A

B

NÄSTA NUMMER

C NUMMER 04, 26 ApRil 2019 • PRIS 95 SEK • WWW.SJÖFARTSTIDNINGEN.SE

Nytt namn – fler sökande Sjöfart och Logistik blir Internationell Logistik. s 22 Saturnus och Mercurius Två nykomlingar i den svenska handelsflottan. s 50 Mer än ett skeppsmäkleri Vi har hälsat på hos Stem Shipping på Lidingö. s 58

REpORTAGE

Nästa Sjöfartstidningen kommer till prenumeranter fredag 24 maj Prenumerera och få 11 nummer för 895:- Vi ger dig de senaste nyheterna, rikligt illustrerade reportage, detaljerade fartygspresentationer och intressanta intervjuer med spännande människor i näringen. För alla sorters prenumerationsärenden ring 0770-45 71 14 eller gå in på: www.sjöfartstidningen.se/prenumerera

74

+

God arbetsmiljö innebär säkerhet

SIDAN 12

Redo för Sjöfartens Dag SIDAN 54

Sjöingenjör och skeppsbyggare SIDAN 62

Sjöfartens landskap I det självstyrda landskapet Åland är sjöfarten närvarande så gott som överallt. SIDAN 32

Profile for sjofartstidningen1905

Sjöfartstidningen nr 4 2019  

Inför Sjöfartens dag i Mariehamn har vi besökt Åland och bjuder på gott om läsning om den åländska sjöfarten och dess förutsättningar. Den å...

Sjöfartstidningen nr 4 2019  

Inför Sjöfartens dag i Mariehamn har vi besökt Åland och bjuder på gott om läsning om den åländska sjöfarten och dess förutsättningar. Den å...

Advertisement