Page 44

JOACHIM SJÖSTRÖM

B

Exporter, ett av Eckerö Shippings tre systerfartyg. Två av dem (Exporter och Shipper) går i trafik för Holmen, medan nyligen inköpta Transporter chartras ut till DFDS.

– Under fjärde kvartalet 2008 försvann i själva ver­ ket halva roro-flottans värde medan våra färjor och pas­ sagerarfartyg i linjetrafik inte påverkades lika mycket. Detta uppdagades gradvis eftersom roro-fartygen 2008 var kontrakterade för många år framåt. Problemen började på allvar först 2011 i takt med att de långsiktiga befraktningsavtalen för roro-fartygen suc­ cessivt löpte ut och ny sysselsättning för hela flottan var inte längre möjlig. – Vi hade konstant turbulens efter att vi fick stora lönsamhetsproblem med roro-flottan, medger Björn Blomqvist. Eftersom färje- och kryssningstrafiken gick betydligt bättre än roro-trafiken fokuserade gruppen allt mer på sin passagerarverksamhet. Över hälften av roro-farty­ gen såldes. – Fram tills dess såg vi att vår verksamhet basera­ des på två jämnstarka ben, roro och passagerare. Nu är vår uppfattning att koncernens finansiella styrka mer än väl räcker till för att trygga passagerarverksamhe­ tens utvecklingsbehov. Roro-verksamheten har hamnat lite på sidan om. Positivt är att den åter bidrar till övrig verksamhet och absolut inte längre är tärande. Björn Blomqvist säger att även om Eckerö Shipping nu är en bra och stabil verksamhet så har marknaden förändrats för så kallade tonnage providers som inte opererar någon egen trafik. Inom roro har en längre tid pågått en konsolidering mot allt större rederigrup­ per som satsar på att operera så många egna fartyg som möjligt. Han menar att efterfrågan på inhyrt roro-tonna­ ge dramatiskt har minskat jämfört med situationen då han kom till koncernen. Nyligen har Eckerö Shipping köpt tillbaka Transpor­ ter, ett av rederiets tidigare roro-fartyg som såldes till

”Vi hävdar också att vårt bolag skulle ha finansiella resurser att bygga ett nytt fartyg” 44

Spanien 2015. Transporter är systerfartyg till rederiets två andra roro-fartyg Exporter och Shipper. Köpet av Transporter visar att rederiet definitivt ser en potential i roro, även om det har blivit en ganska sluten verksam­ het med få kunder som hyr in fartyg. – Köpet av Transporter var en affär som vi hade trott att skulle vara väldigt osannolik. Vi har tecknat ett befraktningsavtal med DFDS och fartyget ska trans­ portera papper från Norge till England och kontinen­ ten, alltså det som fartyget ursprungligen är byggt för. Det innebar att beslutsfattandet blev enkelt. Nu har vi Transporter sysselsatt hela det här året och i ytterligare två år. Någon stor potential för tillväxt inom rederiets roroverksamhet ser Björn Blomqvist inte i nuläget. – Att vi skulle investera tiotals miljoner euro i att bygga upp en stor flotta med begagnat eller rentav nytt roro-tonnage är ytterst osannolikt. Det skulle förutsät­ ta tidsbefraktningsavtal som skulle trygga en verkligt långsiktig sysselsättning. Vi är öppna för att utnyttja fle­ ra sådana här tillfällen som med köpet av Transporter, men roro-verksamheten kommer aldrig att bli relativt sett lika stor som den en gång var hos oss. Tre stabila år Björn Blomqvist är rätt nöjd med koncernens nuvaran­ de situation, ett läge som han beskriver som ”normalt”. Med det menar han att koncernen har kunnat jobba i relativt behärskad takt med kontinuerliga förbättringar och utveckling. – Nu har vi haft tre stabila verksamhetsår då vi har jobbat med våra tre passagerartrafikområden och dess­ utom haft våra två återstående roro-fartyg sysselsatta för Holmen Paper. Vi har kunnat koncentrera oss på att trimma in det som kretsar kring de här fem fartygen och det har sammantaget gått riktigt bra. Men inom rorotrafiken upplever vi onekligen en kraftig konkurrens från gummihjulstrafiken. Även färjetrafiken på Finska viken anser Björn Blomqvist att återspeglar ett klart mönster där landsvä­ gen tar över mer trafik från sjöfarten – ett fenomen som i sig inte behöver vara negativt för ett rederi som idkar färjetrafik. – Det råder fortsättningsvis en kraftigt ökad tillväxt för alla typer av frakttrafik över Finska viken. Jag tror att en betydande del av tillväxten genereras av sådant gods som tidigare och under andra omständigheter kunde tänkas ha en längre sjötransport och skulle gå huvud­ sakligen på roro- eller ropax-fartyg mellan Finland och södra Östersjön. En bidragande faktor anser han att är att allting kring transporter landvägen, både infratruktur och säkerhet, kontinuerligt har förbättrats i Baltikum. Det

Profile for sjofartstidningen1905

Sjöfartstidningen nr 4 2019  

Inför Sjöfartens dag i Mariehamn har vi besökt Åland och bjuder på gott om läsning om den åländska sjöfarten och dess förutsättningar. Den å...

Sjöfartstidningen nr 4 2019  

Inför Sjöfartens dag i Mariehamn har vi besökt Åland och bjuder på gott om läsning om den åländska sjöfarten och dess förutsättningar. Den å...

Advertisement