Issuu on Google+

HOMOSEXUALITET EN SOCIAL KONFLIKT I USA

VIKTOR RYDBERG GYMNASIUM

SIMON JAKOBSEN


FÖRORD Homosexualitet i USA är en komplex fråga som har funnits i alla tider. År 1950 startade homorörelsens riktiga framsteg i form av grundande av konstitutioner och organisationer som kämpade för homosexuellas rättigheter. Från detta år, 1950, har homosrörelsen utvecklats och lett till stora händelser i USA:s historia, som t.ex. att fler och fler delstater accepterar samkönat giftermål, eller att USA:s president Barack Obama öppet stöttar homosexualitet. Men det har också funnits årtal som har påverkat homorörelsen på ett negativt sätt, som t.ex. lagen ”Don’t Ask, Don’t Tell” som grundades 1993, vilken kom att diskriminera tusentals homosexuella som var med i militären. Kort sagt, har USA en historia med många viktiga årtal för de homosexuella, och dessa årtal byggs på för varje år som går. Trots att rättigheterna och acceptansen av homosexualitet har förbättrats med tiden, finns det fortfarande hinder som denna samhällsgrupp står inför. Bland annat har det republikanska partiet en negativ syn på homosexualitet, och menar att homosexuella inte ska få gifta sig, medan det demokratiska partiet tvärtom, menar att homosexuella bör stå jämlika med resten utav den Amerikanska befolkningen. Ett annat hinder som den homosexuella samhällsklassen kampas med, är de ekonomiska fördelar som de inte kan ta del av, då man som homosexuell inte får gifta sig i alla stater. Det finns alltså både sociala och ekonomiska problem med homosexualitet i USA och det är det som kommer att examineras i detta arbete. I arbetet kommer en tidslinje med viktiga årtal för homorörelsen att finnas med för att ge en översiktlig bild av utvecklingen genom tiderna. En politisk del kommer också att finnas med där attityden gentemot homosexualitet kommer att beröras, där man kan se hur homosexualitet betraktas av demokraterna och republikanerna. Slutligen kommer en ekonomisk del att finnas med, där man kan se vilka ekonomiska förluster man gör som homosexuell, och hur detta ser ut i ett samhällsekonomiskt kretslopp. 
 


Vid användande av begreppet homosexualitet, definieras det som attraktion eller kärlek till någon som är samkönad. Detta gäller inte bara för män, utan även för kvinnor. Vid tillfällen där det specifikt handlar om kvinnor, används begreppet ”lesbisk” vilket definieras som kärlek eller attraktion mellan kvinna och kvinna. Om det handlar om kärleken eller attraktionen mellan två män, kommer detta att beskrivas som ”homosexuella män”. Ord som jämlikhet, definieras som att alla människor har samma rättigheter.



VIKTIGA ÅRTAL FÖR HOMORÖRELSEN I USA DEN FÖRSTA ORGANISATIONEN FÖR HOMOSEXUELLAS RÄTTIGHETER, THE MATTACHINE SOCIETY, GRUNDAS AV HARRY HAY. (1)

1950

DEN FÖRSTA ORGANISATIONEN FÖR HOMOSEXUELLA KVINNORS RÄTTIGHETER, DAUGHTERS OF BILITIS, GRUNDADES 1955 I SAN FRANSISCO. (2)

ILIONIS BLIR DEN FÖRSTA DELSTATEN I USA ATT AVKRIMINALISERA HOMOSEXUELLA HANDLINGAR MELLAN VUXNA MÄNNISKOR. (3)

1955 DEN FÖRSTA HOMOSEXUELLA MANNEN, HARVEY MILK, BLIR VALD TILL CITY COMMISSIONER I SAN FRANSISCO. (5)

1962

THE AMERICAN PSYCHRIATIC ASSOCIATION TAR BORT HOMOSEXUALITET FRÅN DERAS LISTA AV PSYKISKA SJUKDOMAR. (4)

1973

HARVEY MILK BLIR MEDLEM I SAN FRANSISCO BOARD OF SUPERVISIONS. DÄREFTER SPONSRAR HAN ETT LAGFÖRSLAG SOM KRIMINALISERAR DISKRIMINERING GENTEMOT HOMOSEXUALITET. (6)

1977

1978 1982 WISCONSIN BLIR DEN FÖRSTA DELSTATEN ATT KRIMINILARISERA DISKRIMINERING GENTEMOT HOMOSEXUELLA (7).

1993

DON’T ASK, DON’T TELL, BLIR LAGSTIFTAD. EN LAG SOM TILLÅTER HOMOSEXUELLA ATT VARA MED I MILITÄREN, MEN SOM FÖRBJUDER HOMOSEXUELLA HANDLINGAR NÄR MAN ÄR MED. (8)

ii


2004

17 MAJ BLIR DET LAGLIGT MED SAMKÖNAT GIFTERMÅL I HOMOSEXUELLA, LESBISKA MASSACHUSETTS. (9) OCH BISEXUELLA GARANTERAS SAMMA RÄTTIGHETER PÅ SINA ARBETSPLATSER (10) HOMOSEXUELLA BANNAS FRÅN ATT GIFTA SIG I CALIFORNIEN. . (11)

2007 NEW HAMPSHIRE BLIR DEN 6:E DELSTATEN ATT TILLÅTA SAMKÖNAT GIFTERMÅL. (12)

2008 DON’T ASK, DON’T TELL AVSKAFFAS SOM LAG. (13)

2009

MARYLAND OCH WASHINGTON TILLÅTER SAMKÖNAT GIFTERMÅL. (15)
 USAS PRESIDENT BARACK OBAMA GÖR FÖLJANDE UTTALANDE: "IT IS IMPORTANT FOR ME TO GO AHEAD AND AFFIRM THAT I THINK SAME-SEX COUPLES SHOULD BE ABLE TO GET MARRIED," (16)

2010 2011 NEW YORK TILLÅTER NU SAMKÖNAT GIFTERMÅL. (14)

2012


Nedre bild: Harvey Milk med pojkvän. Övre bild: Homosexuella får gifta sig. 
 Stor bild: Don’t Ask, Don’t Tell av Jeff Scheng. Homorörelsen i USA har en historia med många viktiga år, där man kan se hur rättigheterna successivt har ökat för homosexuella tjejer och killar. På tidslinjen (se sida 4 och 5) finns en del viktiga årtal, men de är endast ett fåtal. Det finns fler händelser som har spelat stor roll i utvecklingen, men som dock inte spelar en avgörande roll för detta arbete. Alla händelser och årtal i tidslinjen kommer inte att diskuteras i denna tidning, på grund av att dagens homosexuella killar och tjejers sociala och ekonomiska ska examineras. Syftet med tidslinjen är för att ge en översiktlig bild av utvecklingen av synen på homosexualitet i USA.

iv


ATTITYDEN GENTEMOT HOMOSEXUALITET I USA

Vad har man för attityd gentemot homosexualitet i USA? Synen på homosexualitet har sett annorlunda ut genom tiderna. På grund av landets stora geografiska yta och sina hundratals miljoner invånare är det svårt att ge en fullständig bild av attityden gentemot homosexualitet i landet utan att vara generaliserande. Av just den anledningen är det viktigt att se på attityden på olika geografiska platser, men också i olika tider.
 


På tidslinjen (se sida 5 och 6) så kan man se att allt fler delstater i USA accepterar homosexualitet på olika sätt. För att ge en bild av acceptansen gentemot homosexuella i USA kan man se i vilka stater som det är tillåtet att gifta sig. Idag är det lagligt med samkönat giftermål i följande stater: Connecticut, Iowa, Maine, Maryland, Massachusetts, New Hampshire, New York, Vermont, Washington state och Washington DC (se de grönmarkerade staterna ovan) (17). Dessa stater har inte bara samkönat giftermål gemensamt, utan också att de är under demokraternas styre (18). Detta innebär att det finns ett samband mellan de politiska partien och attityden gentemot homosexualitet.
 v


REPUBLIKANERNA

DEMOKRATERNA

HOMOSEXUALITET

KONSERVATISM

LIBERALISM FRIHET,
 JÄMLIKHET

I 9 av 50 stater får man idag gifta sig om man är homosexuell. Alla dessa stater styrs, som tidigare nämnt, av demokraterna. Frågan som man kan ställa sig utifrån det är varför homosexuella giftermål endast är accepterade i stater som är styrda av demokraterna och inte i republikanska stater.
 
 För att analysera detta problem kan man börja med att betrakta republikanernas, samt demokraternas syn på homosexualitet. Om man börjar med republikanerna, så kan man på flera fronter se att de har en negativ syn på homosexualitet. Detta ser man först och främst då man inte får gifta sig som homosexuell i någon republikansk stat. Man ser det också i deras partiprogram, där de skriver att det traditionella giftermålet bör bevaras, och att samkönade giftermål därför inte ska accepteras (19). Till skillnad från denna negativa syn, har demokraterna en mer accepterande och positiv syn på homosexualitet. Detta ser man då man får gifta sig i vissa stater styrda av demokraterna. Man kan också se detta då det demokratiska partiet kämpar för de homosexuellas rättigheter (20). Man kan alltså se två olika syner på homosexualitet hos de två olika partierna. I detta fall blir det därför intressant att se vilka ideologiska grunder respektive parti har för att se varifrån dessa syner kommer. 
 
 Republikanernas negativa syn på homosexualitet grundar sig framför allt i att de vill upprätthålla traditionen med giftermål och att den endast ska gälla mellan en man och en kvinna (21). Denna tradition som republikanerna står för är anknuten till konservatismen, just 
 vi


för att traditioner är viktigt inom denna ideologi. (22) Det är också viktigt att behålla gamla samhällssystem istället för att snabbt förnya och byta ut, vilket man också ser hos republikanerna då de inte har varit delaktiga i att förnya samhället genom att ge mer rättigheter åt de homosexuella. Den negativa synen som republikanerna har, grundar sig dock inte bara i att bevara traditioner och samhällssystem, utan även till viss del i religion. Vissa konservatister har en religiös syn på på samhället (23), vilket också kan vara en anledning till att republikanerna har en negativ syn på homosexualitet.
 
 Till skillnad från republikanerna, har demokraterna en mer liberal syn på människan. Inom liberalismen är det viktigt med samma rättigheter för alla människor (24) - något som man kan se hos demokraterna då de kämpar för att de homosexuella ska ha samma rättigheter som resten utav det amerikanska folket (25). Liberaler menar också att samhällets instutioner bör existera så länge det uppfyller folkets önskningar och behov, och inte beroende på hur länge de har varit i bruk (26). Detta driver samhället framåt och utvecklar nya tankar och idéer. I och med att det amerikanska samhället tidigare i historien har haft en syn mer lik den republikanska, kan man se att dessa nya tankar som liberalerna främjar, även bidrar till att homorörelsen i USA blir mer framgångsrik.
 
 En intressant fördjupning man kan göra för att verkligen se var de respektive synerna på homosexualitet grundar sig i, kan man fokusera på ideologiernas syn på jämlikhet och frihet. Inom konservatismen har man en vision av att människan är imperfekt och att frihet därför kan orsaka en osäkerhet. Denna osäkerhet är man rädd för som konservatist, vilket gör att man inte vill förändra samhället i för stor grad, då man inte vet hur det kommer att bli. (27) Kollar man då på problemet i USA: att homosexuella inte har samma rättigheter som resten utav folket; så skulle en konservatist se att en åtgärd som kräver förändring i samhället inte bör sättas i bruk. Dagens situation i USA - där republikanerna inte vill förändra något för de homosexuellas skull, eller deras negativa syn på denna samhällsklass - blir alltså naturlig i och med den konservativa grund som partiet har. 
 
 Men hur ser då liberalerna på frihet och jämlikhet? Liberalernas syn på jämlikhet bygger på att alla människor, oavsett hudfärg, trosuppfattning, bakgrund eller liknande, ska ha samma rättigheter, och därmed stå jämlika inför varandra. (28) En stor byggsten inom liberalismen är också frihet, där man menar att det är en nödvändighet för människan att utvecklas. Man menar dock inte att denna frihet ska inkräkta på någon annans frihet - vilket innebär att den inte är absolut. (29) Applicerar man dessa tankar till dagens situation i
 vii


USA kan man alltså se att friheten och jämlikheten för homosexuella killar och tjejer är något man kämpar för. Detta blir alltså naturligt för demokraterna, då deras tankar och idéer grundar sig i liberalismen. 
 Så om man återgår till frågan som ställdes i början: Vad har man för syn på homosexualitet i USA? - så kan man se att svaret blir komplext. I och med att både demokraterna och republikanerna är stora partier, som styr olika stater i USA, blir attityden gentemot homosexualitet spridd i landet. I staterna som styrs av demokraterna blir alltså synen generellt mer positiv, och i staterna styrda av republikanerna - generellt mer negativ, då deras åsikter grundar sig i olika ideologier. 
 
 Se denna analys visuellt illustrerad i modellen på sida 6.

viii


PROBLEMATIKEN MED SAMKÖNADE GIFTERMÅL I USA

Det största problemet med samkönade giftermål i USA är att homosexuella par inte har samma rättigheter som heterosexuella par. Giftermål medför många, framförallt ekonomiska, fördelar. I och med att homosexuella par inte får gifta sig i alla stater, innebär det att många homosexuella par inte får ta del av de fördelar som alla heterosexuella par har tillgång till. Även de homosexuella par som har gift sig får inte samma rättigheter, då ”the Federal Law” - DOMA (Defence of Marriage Act) , det vill säga lagen som gäller i alla stater, endast godkänner äktenskap mellan man och kvinna. (30) Detta gör att inga homosexuella par får ta del av de fördelar som medförs vid ett gif-

termål, även om de är gifta i den stat som de lever i. Enligt Human Rights Campaign finns det 1138 rättigheter, skydd och ekonomiska fördelar som homosexuella missgynnas då de inte får gifta sig. (31)
 
 Till att börja med kan man se till de ekonomiska fördelarna man ibland kan få från sin arbetsplats, som homosexuella inte tar del av. Vissa företag ger ut en sjukförsäkring till sina anställda som ibland täcker några tänkbara kostnader, och ibland även alla kostnader. Detta kan även gälla för hela den anställdas familj, om de är gifta. I och med att homosexuella par inte får gifta sig i alla stater, och att 9


SERVICE, MINDRE UTGIVNA SANKTIONER, LÖNER, MINDRE VINST VID SÄLJANDE AV BOSTAD.

OFFENTLIG SEKTOR SKATTER, AVGIFTER

SKATTER, AVGIFTER

HUSHÅLL

SERVICE, BIDRAG

LÖNER, SJUKFÖRSÄKRING SOM ENDAST GÄLLER EN FAMILJEMEDLEM, KAPITAL

FÖRETAG

ARBETSKRAFT, BETALNING

MINDRE SPARANDE ÄN EN HETEROSEXUELL FAMILJ DÅ MAN INTE FÅR LIKA MÅNGA BIDRAG, VINSTER ELLER SJUKFÖRSÄKRINGAR.

BETALNINGAR

MINDRE LÅN ATT GE UT DÅ FÄRRE HUSHÅLL SPARAR PENGAR RÄNTOR OCH MINDRE LÅN ATT GE UT FÖR FÄRRE HUSHÅLL SPARAR PENGAR

BANKER

DOMA är en lag som gäller i alla stater, kan homosexuella familjer inte tillgodoses en absolut sjukförsäkring. (32) Problematiken med detta blir att om skillnaden på jobb är stor mellan två homosexuella partners, så kan den ena ha en bra sjukförsäkring och den andra ha en dålig. Om partnern med lägre sjukförsäkring då blir sjuk, eller till och med döende, blir kostnaderna dyrare för en homosexuell familj, eftersom att denna person inte får ta del av sin partners sjukförsäkring. Detta hade dock inte varit en svårighet för

ett heterosexuellt par, då de har tillåtelsen att gifta sig. 
 
 Ett annat problem som orsakas på grund av att homosexuella inte kan gifta sig, är om ett homoexuellt par vill sälja sin bostad. Som heterosexuellt gift par, kan man göra vinst på allt som är under $500 000, medan ogifta par endast kan göra vinst på $250 000. Hade homosexuella par fått gifta sig och registrerats som gifta, hade även de kunnat göra vinst på $500 000, istället för $250 000. (33) Fler 10


fördelar som försvinner när man är homosexuell är t.ex. att man inte tillgodoses bidrag för sina barn om den biologiske föräldern stannar hemma med barnet och den andre partnern jobbar fulltid och betalar skatt. Detta beror på att den arbetande inte är styvförälder om de paret inte gift. (34) 


de andra grupperna i samhället. Fördelen med modellen är dock att den ger en översiktlig bild av hur det skulle kunna se ut och nackdelen att den nödvändigtvis inte ger en fullständig bild av verkligheten. Med detta konstaterat kan man alltså se att förbudet av samkönat giftermål inte bara kan betraktas som en social utmaning, utan även en ekonomisk utmaning för de homosexuella i USA.

Dessa exempel är endast 3 av alla de 1138 fördelar som homosexuella par inte tillgodoses med. Gemensamt för alla ekonomiska Kombinerar man den politiska aspekten (se aspekter, är att det generellt blir dyrare att sida 7-10) med den ekonomiska aspekten, vara ett homosexuellt par än att vara ett heteställs alltså den homosexuella samhällsklasrosexuellt par. sen inför en social och ekonomisk utmaning I modellen på föregående sida kan man se på grund av respektive partis ideologiska hur ett homosexuellt hushåll ser ut i det sam- grund. Mer eller mindre diskrimineras denna hällsekonomiska kretsloppet. Man kan alltså grupp då de inte har samma rättigheter eller se att homosexuella hushåll bland annat får tilldelas några sanktioner som ska belöna ett mindre bidrag, mindre vinst vid säljande av beteende. Tvärtom, så blir de bestraffade sohus och mindre sjukersättning än heterosex- cialt och ekonomiskt på grund av sin sexueluella hushåll - som får gifta sig. Detta gör att la läggning. För att åtgärda detta problem den homosexuella familjen får svårare att kommer det att krävas att DOMA försvinner spara pengar, vilket teoretiskt sätt påverkar som en federal lag och att homosexuella därlandets ekonomi negativt. När homosexuella med kan börja få samma rättigheter som respar har mindre att spara, har bankerna mind- ten utav det amerikanska folket. När eller re kapital och kan därför inte låna ut lika hur detta kommer att ske är svårt att svara mycket pengar till företag och hushåll. Detta på nu, just för att både det demokratiska hade i sin tur lett till att fler familjer i landet och det republikanska partiet har många anhade behövt söka bidrag. Problematiken hängare, och att deras åsikter är djupt rotamed denna modell, är dock att det endast de i respektive ideologi. Det kan ta många är synligt i teorin. I och med att USA är ett år innan man ser en märkbar förändring, stort land med en stor ekonomi märks dessa men något som man ändå kan skymta är att siffror inte i praktiken, då den homosexuella homosexualiteten rör sig framåt. samhällsgruppen inte är stor i förhållande till 11


KÄLLKRITIK Andrew Heywood – Källan som jag har använt mig av är den andra utgåvan av Political Ideologies - an introduction från 1998, skriven av Andrew Heywood, som därmed står ansvarig för informationen som utges. Andrew Heywood har skrivit flera böcker som handlar om politik: Key Concepts in Politics från 2005; Political Theory från 2004; Global Politics från 2011; och flera utgåvor av Political Ideologies. Tidigare i sitt liv har han jobbat som vice rektor på Croydon College – en instution med 8000 studerande. Han har också arbetat som “Director of Studies” på Orpington College – en institution som också har 8000 studerande. Några av hans böcker, därmed bland annat Political Ideologies har fått utmärkelse för bästsäljande. På en hemsida dedikerad till Andrew Heywood (http://andrewheywood.co.uk/) utger man information om att han har 20 års erfarenhet av att vara lärare inom politik. En del av informationen gällande liberalism och konservatism som används i detta arbete, finns också att hitta på andra källor som t.ex. Ne.se. Andrew Heywood är inte en förstahandskälla, då han baserat sin bok på andra källor och dessa källor finns bifogade i slutet av boken. I och med att det är en bok om politik skulle författaren kunna ha ett intresse i att ge läsaren en negativ syn på en specifik ideologi. Heywood använder värderande ord i denna bok, som att något är “starkt” influerat av en speciell folkgrupp eller liknande. Detta kan göra att läsaren känner extra starka känslor inför en ideologi och därmed påverkas politiskt. I och med att källan är en introduktion av ideologierna, kan man dock argumentera för att det är nödvändigt att ge en generaliserande bild av en ideologi för att ge en översiktlig bild av ämnet. Heywood skriver ur ett neutralt perspektiv och är tydlig med vem som står för en speciell åsikt. Boken erbjuder ett utbud som varken ger mer eller mindre information om respektive ideologi. Detta ser man både i mängden text, men också i innehållsförteckningen där alla ideologier tilldelas samma utrymme. En aspekt som bör nämnas är att informationen som utges är 15 år gammal. I detta får man också komma ihåg att de politiska ideologierna är gamlare än så, och att de inte förändras med tiden. Human Rights Campaign – Human Rights Campaign är en organisation för homosexuella, lesbiska, bisexuella och transexuellas rättigheter i USA, och det är dem som står ansvariga för informationen som utges på denna hemsida. Detta framgår endast genom att det inte finns någon författare angiven och att deras symbol syns uppe i det vänstra hörnet. Organisationen grundades 1980 och har sedan dess vuxit sig större. Idag har de 1,5 miljoner medlemmar, 250 000 följare på community-sajten Twitter, och 1,4 miljoner ”likes” på community-sajten Facebook. Varje år sedan 1999 har de gjort rapporter om de homosexuellas situation i USA och dessa rapporter finns tillgängliga på deras hemsida. Informationen som används i arbetet handlar om rättigheter och fördelar med att gifta sig, och som homosexuella inte kan ta del av. Informationen om de lagar som Human Rights Campaign hänvisar till, som t.ex. ”Social Security” stämmer överens med förklaringen på andra hemsidor som t.ex. nasi.org (national academy of social insurance). Human Rights Campaign är inte en förstahandskälla, då de använder information och lagar som grund för sina argument. Två gånger källhänvisar dem i sin text, trots att annan information som inte källhänvisas kan ifrågasättas, som t.ex. vid förklaring av lagar. Denna information stämmer dock överens med information som man kan hitta på diverse sidor på internet. I och med att det är en organisation för HBTQ-rättigheter, kan informationen som utges vara vinklad eller anpassad för att man ska vilja engagera sig. Urvalet som erbjuds på hemsidan består av: information om organisationen, en blogg, vilka problemområden de arbetar med, vilka resurser som finns, i vilka stater de arbetar för att förbättra, hur man kan främja organisatio12


som samlas in går direkt till kampen för homosexuellas rättigheter. Det finns alltså ett ekonomiskt intresse, det vill säga att sälja föremål och kläder, men också ett politiskt intresse då man vill sprida ett budskap. I bloggen som källan har används värderande ord som påverkar läsaren att tycka på ett speciellt sätt, medan det inte används några värderande ord i den del där de pratar om homosexuellas rättigheter och hur det bryter vissa lagar. Det värderande språket varierar alltså beroende på vilken del av hemsidan man tittar. Värt att notera är att datum då vissa artiklar publicerats inte finns med. Detta gör att man som läsare inte kan göra en reflektion gällande hur aktuell informationen är. Milkfoundation – Milkfoundation är en organisation som jobbar för allas (homosexuella, handikappade, gamla osv.) rättigheter, och som försöker få andra organisationer att förstå Harvey Milks sätt att se på världen. Harvey Milks brorson Stuart Milk, startade organisationen tillsammans med Harvey Milks ”campaign manager” Anne Kronenberg. Det framgår dock inte på hemsidan när organisationen startades. Hela organisationen grundar sig i Harvey Milks tankar och vem han var, vilket man kan se på urvalet. Som logga använder de honom, och i varje kategori återkommer hans namn. Informationen som används i detta arbete handlar direkt om Harvey Milk, som är publicerad som en biografi av hans liv. Ansvariga för den information som utges är Milkfoundation, vilket endast går att konstatera genom att det inte finns någon angiven författare och att Milkfoundation står med stor text i hemsidans header. Källan skrivs ur tredje person då man talar om Harvey Milk, och det framgår inte om det är en första eller andrahandskälla. Detta blir svårt som läsare att veta, då två av hans närstående är de som grundade organisationen, men att ingen information om författare för biografin är angiven. Oavsett vad, så källhänvisas det inte till några andra källor. Bland sökta hemsidor har denna hemsida mest information attge ut och informationen som används i arbetet stämmer överens med andra biografier som man kan hitta på internet, som t.ex. på biography.com (http://www.biography.com/people/harvey-milk-9408170). I och med att Harvey Milk var en politiker för demokraterna, sprider denna organisation även ett politiskt budskap som gynnar demokraterna. Det finns alltså ett politiskt intresse i att hylla Harvey Milk och sprida detta budskap. Detta kan man också se, då positivt värderande ord används om denne man.

13


KÄLLHÄNVISNINGAR (1): Princeton Education. (2): Gallo, Marcia. 2005.
 (3): DiversityInc.
 (4): 81 Words. 2002.
 (5): Milkfoundation. (6): Milkfoundation. 
 (7): Employee Advocates. 
 (8): The Washington Post. 2010.
 (9): Arce, Rose. 2004.
 (10): Herzenhom, David. 2007.
 (11): CBC News. 2009. (12): CBC News. 2009. (13): The Guardian. 2010. (14): CBC News. 2009. (15): CBC News. 2009. 
 (16): Yellin, Jessica. Mears, Bill. Gilgoff, Dan. Acosta, Jim. 2012. (17): BBC News. 2013. (18): The Telegraph. 2012. 19: GOP.
 20: Democrats.
 21: GOP.
 22: Heywood, 1998: 69 23: Heywood, 1998: 70
 24: Heywood, 1998: 33 25: Democrats. 
 26: Heywood, 1998: 69 27: Heywood, 1998: 73 28: Heywood, 1998: 33 29: Heywood, 1998: 29 (30): Human Rights Campaign. (31): Human Rights Campaign. 
 (32): Human Rights Campaign. 
 (33): Human Rights Campaign. 
 (34): Human Rights Campaign.

14


KÄLLFÖRTECKNING BBC - http://www.bbc.co.uk/news/world-us-canada-21943292 Webkanal. BBC. Q&A: Same sex marriage in the US. 2013. Hämtdatum: 2013-04-02. CBC News - http://www.cbc.ca/news/world/story/2009/05/26/f-same-sex-timeline.html Webredaktion. CBC News. Same-sex marriage around the world. 2009. Hämtdatum: 2013-03-17. CNN - http://edition.cnn.com/2004/LAW/02/04/gay.marriage/ Webredaktion. CNN. Rose Arce. Massachusetts court upholds same-sex marriage. 2004. Hämtdatum: 2013-03-16. http://edition.cnn.com/2012/05/09/politics/obama-same-sex-marriage Webkanal. CNN. Jessica Yellin, Bill Maers, Dan Gilgoff och Jim Acosta. Obama announces he supports same-sex marriage. 2012. Hämtdatum: 2013-03-18. Democrats - http://www.democrats.org/people/lgbt_community Det Demokratiska partiets hemsida. Democrats. LGBT Community. Hämtdatum: 2013-03-16. DiversityInc - http://www.diversityinc.com/facts/lgbtpride/ Websida. DiversityInc. LGBT Facts & Figures. Hämtdatum: 2013-03-15. Employee Advocates - http://www.employee-advocates.com/discrimination-based-on-sexual-orientation/ Websida. Employee Advocates. Milwaukee Sexual Orientation Attorney. Hämtdatum: 2013-03-16. Gerber/Hart Library - http://www.gerberhart.org/dob.html Web-bibliotek. Marcia Gallo. Winds of Change: The Daughters of Bilitis and Lesbian Organizing. Gerber/ Hart Library. 2005. Hämtdatum: 2013-03-15. GOP - http://www.gop.com/2012-republican-platform_renewing/ Det Republikanska partiets hemsida. GOP. Preserving and Protecting Traditional Marriage. Hämtdatum: 2013-03-16. Heywood, Andrew, Political ideologies: an introduction, 2. ed., Macmillan, Basingstoke, 1998 Human Rights Campaign http://www.hrc.org/resources/entry/an-overview-of-federal-rights-and-protections-granted-to-married-couple s Human Rights Campaign. An Overview of Federal Rights and Protections Granted to Married Couples. Hämtdatum: 2013-04-04.

15


Milkfoundation - http://milkfoundation.org/about/harvey-milk-biography/ Organisation. Milkfoundation. Harvey Milk – biography. Hämtdatum: 2013-03-16. Princeton Education - http://www.princeton.edu/~achaney/tmve/wiki100k/docs/Mattachine_Society.html
 Universitetshemsida. Princeton Education. Mattachine Society. Hämtdatum: 2013-02-20. The Guardian - http://www.guardian.co.uk/world/2010/dec/22/obama-repeals-dont-ask-dont-tell Webredaktion. The Guardian. ’Don’t ask, Don’t tell’ repealed as Obama signs landmark law. 2010. Hämtdatum: 2013-03-18. The New York Timeshttp://www.nytimes.com/2007/11/08/world/americas/08iht-congress.4.8252596.html?_r=0 Webredaktion. The New York Times. David Herzenhom. House approves bill outlawing workplace discrimination against gays. 2007. Hämtdatum: 2013-03-17. The Telegraph http://www.telegraph.co.uk/news/worldnews/us-election/9658727/US-election-2012-live-results-map.html Webredaktion. The Telegraph. US election 2012: live results map. 2012. Hämtdatum: 2013-03-18. The Washington Post - http://www.washingtonpost.com/wp-srv/special/politics/dont-ask-dont-tell-timeline/ Webredaktion. The Washington Post. A history of ’don’t ask, don’t tell’. 2010. Hämtdatum: 2013-03-16. ThisAmericanLife - http://www.thisamericanlife.org/radio-archives/episode/204/81-words Radioprogram. 81 Words. This American Life. Hämtdatum: 2013-03-15.

16


Homosexualitet - En social konflikt i USA. AV Simon Jakobsen SB14