{' '} {' '}
Limited time offer
SAVE % on your upgrade.

Page 1

Ă…rsredovisning 2017


Innehåll FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

3

RESULTATRÄKNING

5

BALANSRÄKNING

6

NOTER

8

REVISIONSBERÄTTELSE

12

FÖRMÖGENHETSUTVECKLING

16

JÄMFÖRELSEINDEX ENLIGT FASTSTÄLLD PLACERINGSSTRATEGI

16

BIDRAG

17

WITNESSING GENOCIDE – FOLKMORDETS ÖGONVITTNEN

31

2


FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Ändamål Stiftelsens ändamål är enligt stadgarna att utan vinstsyfte för viss enskild person eller organisation främja vetenskaplig undervisning och forskning samt vård, fostran och utbildning av barn och ungdom. Dessutom, men endast i en omfattning som inte står i strid med Stiftelsens i första stycket angivna huvudsakliga ändamål, må Stiftelsen även främja välgörande, sociala, konstnärliga, idrottsliga eller andra därmed jämförliga kulturella eller eljest allmännyttiga ändamål. Främjande av ändamålet Stiftelsen har främjat ändamålen genom att ha beviljat anslag enligt nedan:

Område (tkr) Vetenskaplig undervisning och forskning (varav Crafoordpriset Vård och fostran av barn och ungdom Övriga ändamål Totalt

2017

2016

77 803 6 000 24 660 1 275 103 738

80 634 14 000) 8 304 9 197 98 135

För mer information hänvisas till Stiftelsens hemsida, www.crafoord.se

3


Flerårsöversikt (tkr)

2017

2016

2015

2014

2013

Stiftelsens intäkter Förvaltningsresultat Årets resultat

123 085 116 839 222 734

116 587 110 507 164 400

111 245 105 410 166 467

98 191 91 675 110 514

96 335 88 162 151 701

Eget kapital Marknadsvärde Fritt eget kapital Beviljade anslag Beviljade anslag, antal mottagare Totalavkastning m h t utdelade medel i % Rullande femårsmedeltal i % på beviljade anslag

1 971 296 1 850 037 1 775 550 1 686 386 1 657 199 3 335 375 3 134 764 2 917 073 2 731 775 2 559 285 534 223 465 964 456 477 387 313 408 126 103 738

98 135

81 811

83 203

73 185

481

449

406

396

570

10

11

10

10

20

86

83

81

84

85

Till styrelsens förfogande står Stiftelsens fria egna kapital som per 31 december 2017 uppgår till 534 223 201 kr.

Styrelsen disponerar kapitalet på följande sätt: kronor 106 000 000 95 653 704 332 569 497 534 223 201

Årets avsättning till bundet kapital Till bidrag från Stiftelsen avsätts totalt I ny räkning balanseras Totalt

Stiftelsens resultat och ställning övrigt framgår av efterföljande resultat- och balansräkning med tillhörande noter. Alla belopp i den följande texten är i tkr om inte annat särskilt anges.

4


RESULTATRÄKNING Not 1

2017

2016

83 532 39 529 24 123 085

82 046 34 517 24 116 587

-2 300 -3 821 -125 -6 246

-2 211 -3 779 -90 -6 080

Förvaltningsresultat

116 839

110 507

Finansiella poster Realisationsresultat Summa finansiella poster

105 895 105 895

53 893 53 893

Årets resultat

222 734

164 400

Stiftelsens intäkter Utdelningar Ränteintäkter Övriga intäkter Summa stiftelsens intäkter Stiftelsens kostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader inkl styrelsearvoden Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar Summa stiftelsens kostnader

5

2


BALANSRÄKNING Not 2017-12-31 2016-12-31 1

Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnad och mark Inventarier Summa materiella anläggningstillgångar

3 4

Finansiella anläggningstillgångar Aktier i koncernföretag Andra långfristiga värdepappersinnehav Summa finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar

5

1 928 297 2 225

1 982 153 2 135

105 1 922 425 1 922 530 1 924 755

105 1 649 563 1 649 668 1 651 803

12 219 12 219

9 871 9 871

68 959 68 959

176 005 176 005

45 161 45 161 126 339

65 253 65 253 251 129

2 051 094

1 902 932

Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar Övriga kortfristiga placeringar Summa kortfristiga placeringar

6

Kassa och bank Kassa och bank Summa kassa och bank Summa omsättningstillgångar

Summa tillgångar

6


Not 2017-12-31

2016-12-31

Eget kapital och skulder Eget kapital Bundet eget kapital Bundet eget kapital vid räkenskapsårets början Förändringar av bundet eget kapital Bundet eget kapital vid räkenskapsårets slut

7

Fritt eget kapital Fritt eget kapital vid räkenskapsårets början Överfört till och från bundet eget kapital Beviljade och återförda bidrag Årets resultat Fritt eget kapital vid räkenskapsårets slut Summa eget kapital Långfristiga skulder Skulder till koncernföretag Beviljade ej utbetalda bidrag Summa långfristiga skulder

8

Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Beviljade ej utbetalda bidrag Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER

7

1 384 073 53 000 1 437 073

1 319 073 65 000 1 384 073

465 964 -53 000 -101 475 222 734 534 223 1 971 296

456 477 -65 000 -89 913 164 400 465 964 1 850 037

101 9 390 9 491

101 1 112 1 213

79 69 628 295 305 70 307

157 50 977 251 297 51 682

2 051 094

1 902 932


NOTER Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Allmänna upplysningar Årsredovisningen är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2016:10 om årsredovisning i mindre företag (K2). Årsredovisningen upprättas för första gången i enlighet med BFNAR 2016:10 vilket kan innebära en bristande jämförbarhet mellan räkenskapsåret och det närmast föregående räkenskapsåret. Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Tillämpade avskrivningstider: Byggnader Markanläggningar Inventarier

50 år 20 år 5 år

Finansiella anläggningstillgångar Tillgångar och skulder har värderats till anskaffningsvärdet om inte annat anges nedan. Värdepapper förvaltas och värderas som en portfölj oavsett om tillgången i fråga är kortfristig eller långfristig. I de fall portföljens totala bokförda värde överstiger verkligt värde görs nedskrivning till verkligt värde. Som kortfristiga placeringar redovisas placeringar som förfaller inom ett år. Tillgångarnas marknadsvärde Tillgångarnas marknadsvärde definieras som värdepapper upptagna till marknadsvärde och övriga tillgångar till bokfört värde. Beviljade ej utbetalda bidrag Beviljade bidrag skuldförs vid beslutstillfället. Bidrag som utbetalas inom ett år bedöms som kortfristiga. Eget kapital Eget kapital delas in i bundet och fritt kapital. Bundet eget kapital utgörs av donationskapital (ursprungligt donationskapital och tillkommande donationer), realisationsresultat samt övriga kapitaliseringar enligt styrelsebeslut. Bundet eget kapital är ej tillgängligt för utdelning. Fritt eget kapital utgörs av kvarstående balanserade medel. 8


Not 2 Medelantalet anställda Medelantalet anställda

2017

2016

2

2

Not 3 Byggnad och mark 2017-12-31 2016-12-31 Ingående anskaffningsvärden Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående redovisat värde

3 382 3 382

3 382 3 382

-1 400 -54 -1 454

-1 330 -70 -1 400

1 928

1 982

Not 4 Inventarier 2017-12-31 2016-12-31 Ingående anskaffningsvärden Inköp Försäljningar/utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Försäljningar/utrangeringar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående redovisat värde

1 929 215 -114 2 030

1 956 0 -27 1 929

-1 776 114 -71 -1 733

-1 783 27 -20 -1 776

297

153

Not 5 Andra långfristiga värdepappersinnehav 2017-12-31 2016-12-31 Ingående anskaffningsvärden Investeringar Försäljningar Omklassificeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Utgående redovisat värde Realisationsresultat

9

1 649 563 552 159 -386 342 107 045 1 922 425 1 922 425

1 604 870 366 048 -276 304 -45 051 1 649 563 1 649 563

105 895

53 893


2017-12-31 2017-12-31 Aktier Anskaffningsvärde Marknadsvärde Övriga värdepapper Anskaffningsvärde Marknadsvärde Summa anskaffningsvärde Summa marknadsvärde

1 254 914 2 562 897

1 124 388 2 378 790

667 511 664 630

525 175 520 992

1 922 425 3 227 527

1 649 563 2 899 782

Not 6 Övriga kortfristiga placeringar 2017-12-31 2016-12-31 Ingående anskaffningsvärden övriga värdepapper Omklassificeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

176 004 -107 045 68 959

130 954 45 051 176 005

Utgående redovisat värde

68 959

176 005

Summa anskaffningsvärde Summa marknadsvärde

68 959 48 138

176 005 157 625

Bundet eget kapital

Fritt eget kapital

Totalt

Belopp vid räkenskapsårets början Beviljade anslag Återförda anslag Årets resultat Omfört till/från bundet eget kapital

1 384 073

53 000

465 964 -103 738 2 263 222 734 -53 000

1 850 037 -103 738 2 263 222 734 0

Belopp vid räkenskapsårets slut

1 437 073

534 223

1 971 296

Not 7 Eget kapital

Not 8 Långfristiga skulder 2017-12-31 2016-12-31 Beviljade ej utbetalda bidrag som förfaller efter fem år från balansdagen

10

0 0

0 0


Lund den 14 mars 2018

Ebba Fischer ordförande

Leif Andersson

Ragnar Lindqvist

Måns Magnusson

Margareta Nilsson

Pär Omling

Solfrid Söderlind

Johan Wall

Lynn Åkesson

Lennart Nilsson VD

Min revisionsberättelse har lämnats den 14 mars 2018 Jakob Ekman Auktoriserad revisor

11


REVISIONSBERÄTTELSE Till styrelsen i Crafoordska stiftelsen Org.nr 845001-0668

Rapport om årsredovisningen Uttalanden Jag har utfört en revision av årsredovisningen för Crafoordska stiftelsen för räkenskapsåret 2017. Enligt min uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av stiftelsens finansiella ställning per den 2017-12-31 och av dess finansiella resultat för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Grund för uttalanden Jag har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Mitt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Jag är oberoende i förhållande till stiftelsen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort mitt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden. Styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen. Styrelsen ansvarar även för den interna kontroll som den bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen för bedömningen av stiftelsens förmåga att fortsätta verksamheten. Den upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen avser att likvidera stiftelsen, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta. Revisorns ansvar Mina mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller mina uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti 12


för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen. Som del av en revision enligt ISA använder jag professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom: - identifierar och bedömer jag riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för mina uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på fel, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll. - skaffar jag mig en förståelse av den del av stiftelsens interna kontroll som har betydelse för min revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala mig om effektiviteten i den interna kontrollen. - utvärderar jag lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar. - drar jag en slutsats om lämpligheten i att styrelsen använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen. Jag drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om stiftelsens förmåga att fortsätta verksamheten. Om jag drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste jag i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen. Mina slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att en stiftelse inte längre kan fortsätta verksamheten. - utvärderar jag den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. 13


Jag måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Jag måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som jag identifierat. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Uttalande Utöver min revision av årsredovisningen har jag även utfört en revision av styrelsens förvaltning för Crafoordska stiftelsen för räkenskapsåret 2017. Enligt min uppfattning har styrelseledamöterna inte handlat i strid med stiftelselagen, stiftelseförordnandet eller årsredovisningslagen. Grund för uttalande Jag har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Mitt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Jag är oberoende i förhållande till stiftelsen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort mitt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mitt uttalande. Styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen enligt stiftelselagen och stiftelseförordnandet. Revisorns ansvar Mitt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed mitt uttalande, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot i något väsentligt avseende: - företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot stiftelsen eller om det finns skäl för entledigande, eller - på något annat sätt handlat i strid med stiftelselagen, stiftelseförordnandet eller årsredovisningslagen. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot stiftelsen.

14


Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder jag professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på min professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att jag fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för stiftelsens situation. Jag går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för mitt uttalande.

Lund den 14 mars 2018 _________________________________ Jakob Ekman Auktoriserad revisor

15


FÖRMÖGENHETSUTVECKLING

JÄMFÖRELSEINDEX ENLIGT FASTSTÄLLD PLACERINGSSTRATEGI

STSTRATESTRATEGIPLACERINGSSTRATEGI

16


BIDRAG BIDRAG FRÅN STIFTELSEN SEDAN STARTEN

BIDRAGSFÖRDELNING 2017 PÅ ÄNDAMÅL

17


Mottagare

Projekt, projekttitel

Anslag tkr

Lunds universitet TEKNOLOGI Biomedicinsk teknik

Tunntarm-på-chip för att efterlikna tunntarmens nich

400

Teknisk ekonomi och logistik

Logistics preparedness solutions for humanitarian organizations

1 000

Arkitektur och byggd miljö Additive fabrication for architectural scale application based on Macrotermes-Termitomyces symbiosis

200

Hållfasthetslära

Formation and growth of whiskers

300

-Elektro- och informationsteknik

Millisecond thermal annealing for novel applications in Nanotechnology

400

Biomedicinsk Teknik

Ökade interaktionsmöjligheter med avancerade trådlösa sensorer

300

Experimentell medicinsk vetenskap

"A Computational Platform for Advanced Data Analysis in Clinical Neurophysiology and Translational Research”.

200

MATEMATIK/FYSIK Naturvetenskapliga fakulteten

Kostnader under ett år för adjungerande forskare och gästforskare inom LINXS

Astronomi och teoretisk fysik

Vintergatans tillblivelse och utveckling i nytt ljus

Fysikalisk kemi

Vätskemedierade kollektiva fenomen i aktiva suspensioner

Fysiska institutionen

Kontroll av Majoranatillstånd i tvådimensionella kvantbrunnar

400

Fysiska institutionen

Intensiva attosekundspulser för studier av dynamiska processer

300

Fysiska institutionen

Nanoscale X-ray imaging with a lab source system

Matematikcentrum

Modellering av reaktion- och separationsprocesser i avloppsvattenrening

300

Fysiska institutionen

Laser-baserad partikelaccelerator

400

18

3 000 300 1 200

1 200


Mottagare

Projekt, projekttitel

Anslag tkr

Atomfysik

Kvantoptik med enskilda joner förstärkta av en mikrokavitet

300

Fysiska institutionen

Control of attosecond bursts by opto-optical modulation

200

Fysiska institutionen

Boson-Fermion mixtures out of equilibrium in 3D optical lattices

300

Kemiska institutionen

Syntes och studier av nya metakrylatmonomerer och bioplaster från skogsråvara

300

Teoretisk kemi

Multi-scale study of atomistic and electronic structure of C-A-S-H nanoparticles

300

Kemiska institutionen

Järnkomplex för miljövänlig och storskalig solenergianvändning.

300

Kemisk fysik

Tracing the charge with site selective probes

200

KILU

Kryo-TEM tomografi

300

Centrum för analys och syntes

Cyclooctatetraene-based single molecule actuators

300

Biofysikalisk kemi

Protein dynamics - Bridging the timescale gap between simulation and experiment

300

Kemiska institutionen

Syntetisk biologisk strategi för upptäckt av nya smärtstillande läkemedel i bakjäst

300

Kemisk fysik

Utveckling av nya metallorganiska antimalariamedel

250

Naturgeografi och ekosystemvetenskap

Vad styr kvävefixering i mossor i orörda ekosystem? Identifiera klimat- och ekologiska kontrollmekanismer

300

Biologiska institutionen

Att förstå hur växter svarar på beröring identifiering av regleringsproteiner inblandade i tidig taktil respons i växter

1 200

Biologiska institutionen

Genetiska studier av fåglars flyttningsbeteenden

300

KEMI

BIOLOGI/GEOVETENSKAP

19


Mottagare

Projekt, projekttitel

Anslag tkr

Biologiska institutionen

Funktionella studier av doftreceptorer hos skalbaggar banar väg för innovativ insektskontroll

300

Naturgeografi och ekosystemvetenskap

Integrated assessments of climate impact on interannual and seasonal variations in host tree susceptibility to bark beetles and bluestain fungi

300

Geologiska institutionen

Synkrotronljusbaserad analys av sjösediment för miljörekonstruktion

240

Geologiska institutionen

Isdynamik under deglaciationen i Skåne

300

Geologiska institutionen

Samband mellan hydrologi, vegetation och kolbalans i torvmarksekosystem

200

Biologiska institutionen

Revealing the plant-pollinator landscape

300

Biologiska institutionen

Active aerodynamic control through wing shape and motion: Building a robotic flapper to study bird flight

300

Geologiska institutionen

Geokemisk karaktärisering av marina sediment avlagrade efter massutdöenden

Biologiska institutionen

Populationsgenomisk analys av invasiva mikroalger med encellsmetodik

300

Centrum för miljö- och klimatforskning

Farm2forest: Evaluating impacts of agricultural policy reform on biodiversity and ecosystem services in mixed farming-forestry landscapes

600

Biologiska institutionen

Ekosystembaserad klimatanpassning vid intensifierad jordbruksproduktion och klimatförändringar

300

Biologiska institutionen

Materiel för "Konstgjord bindväv för framtidens cancerforskning"

200

1 200

JURIDIK Juridiska institutionen

Kommunerna och konstitutionen: den kommunala självstyrelsen, grundlagen och europarätten

1 200

EKONOMI Nationalekonomiska institutionen

The Welfare State in Infancy.
Analysing the LongTerm Impact of Early Social Reforms in Germany and Scandinavia

20

300


Mottagare

Projekt, projekttitel

Anslag tkr

Sten K Johnson Centre for Entrepreneurship

Management of urban resilience projects

1 200

Centrum för ekonomisk demografi

The long-term effects of the development of maternity hospitals on health and well-being in Sweden

600

Nationalekonomiska institutionen

The effects of incentivized goals on academic performance

400

Hälsoekonomi

The Swedish minimum legal drinking age and the causal impact of alcohol on health and crime

400

Kulturvetenskaper

Internationellt forskarutbyte om stora forskningsanläggningar

200

Psykologi

Finns det ljusa sidor med kvinnors ilska och aggressivitet? En interkulturell jämförelse mellan Sverige, Litauen och Iran

450

Sociologiska institutionen

Kvinnors ekonomiska deltagande i Iran: välbefinnande, anställningsförhållanden och social reproduktion

Psykologi

Utveckling av en integrativ taxonomi för grundläggande övertygelser

350

Laboratoriemedicin

Molekylär patogenes av anaplastisk sköldkörtelcancer

300

Kliniska vetenskaper

Nyupptäckta funktioner hos β-antithrombin III kan leda till nya terapier mot bakteriella infektioner

200

Experimentell medicinsk vetenskap

Struktur och funktion hos membranproteinet ZnT8; betydelse för zink-transport vid diabetes

200

Translationell medicin

Novel roles of innate immunity in Type 2 Diabetes

200

Kliniska vetenskaper

Behandling av elakartade hjärntumörer genom komplementaktivering

200

Basala gangliernas patofysiologi

Caspase-3: ett nytt terapeutiskt mål för Parkinsons sjukdom?

200

Kliniska vetenskaper

National Study of Adverse Health Outcomes in Offspring of Cancer Survivors

200

SAMHÄLLSVETENSKAP

1 200

PREKLINISK MEDICIN

21


Mottagare

Projekt, projekttitel

Anslag tkr

Experimentell medicinsk vetenskap

Therapeutic potential of actin-dependent transcription factors and microRNAs in arterial aneurysms

300

Kliniska vetenskaper

Retinal neuroinflammation - en ny syn på degenerativ näthinnesjukdom

200

Translationell medicin

The gamma-tubulin meshwork as a therapeutic target for the treatment of tumors carrying a nonfunctional Retinoblastoma

200

Kliniska vetenskaper

Hypertension and bladder cancer risk; a population-based study on a common risk factor and a common cancer form

200

Onkologi och patologi

Karakterisering av immun-rika melanom och dess roll i terapisvar

300

Klinisk genetik

Leder förväxling av cellens signaler för gas och broms till utveckling av skelettcancer?

300

Experimentell medicinsk vetenskap

Tarmens doftsinne: genetisk och funktionell analys av doft receptorer i tunntarm från människa

200

Kliniska vetenskaper

Genomiska mönster som behandlingsprediktiva markörer i lungcancer

200

Kliniska vetenskaper

Radiotherapy as an immunological adjuvant from preclinical models to clinical application

200

Experimentell medicinsk vetenskap

Activation of autophagy as a treatment strategy for Huntington´s disease

200

Experimentell medicinsk vetenskap

Does Viral Infections in the Airways Cause Asthma Development? - Interactions Between the Epithelium and Mast Cells

300

Kliniska vetenskaper

Lipidomics för prediktion och karakterisering av kardiometabol sjukdom

200

Pediatrik

Koffein behandling och neuroutveckling - effekter på den omogna hjärnan

200

Experimentell medicinsk vetenskap

Förbättrad behandling av barn med pulmonell hypertension

200

Laboratoriemedicin

APRIL as a therapeutic target in acute myeloid leukemia

200

22


Mottagare

Projekt, projekttitel

Anslag tkr

Kliniska vetenskaper

Mekanismer bakom den ökade risken för demens hos T2D patienter

200

Laboratoriemedicin

The mechanism of PI3K/mTOR pathway enrichment in acute leukemia

200

Kemiska institutionen

Gott och ont: Grenade aminosyror och lipider med uddakolsfettsyror

300

Kliniska vetenskaper

The use of Genomics and Metabolomics for the Prediction and Treatment of Diabetes and Cardiovascular Disease – a bridge from bench to beside

300

BMC - Dermatologi

Aggregation - a novel host defense mechanism

300

Experimentell medicinsk vetenskap

Struktur och funktion av human jonkanaler

500

Kliniska vetenskaper

Inriktning överhörning mellan endotelceller och pericyter i blod-hjärnbarriären: Nya potentiella läkemedelsmål för hjärnan skydd

200

Epilepsicentrum

On-demand optogenetisk genterapi mot epileptogenes genom manipulering av endogena gener

200

Infektionsmedicin

Visualisering av de första sekunderna av infektionsprocessen

300

Medicinska fakulteten

Skräddarsydda sjukdomsmodeller för patienter med Parkinsons sjukdom

250

Laboratoriemedicin

Undersökning av betydelsen av proteinflexibilitet för stamcellsegenskaper

200

Experimentell medicinsk vetenskap

Reglering av endotelin-B receptorer av myokardinlika koaktivatorer

200

Experimentell medicinsk vetenskap

Upplösning av Alzheimers sjukdom genom mikroglia-manipulation

300

Laboratoriemedicin

Karaktärisering och utveckling av terapeutiska strategier mot ny stamcellssignalväg i gliom

200

Laboratoriemedicin

Nya sätt att bota svårbehandlad anemi

200

23


Mottagare

Projekt, projekttitel

Anslag tkr

Experimentell medicinsk vetenskap

DNAJB6, a novel suppressor of alpha-synuclein aggregation and a guardian against Parkinson’s Disease?

200

IKVL

Effekter av dopamin av mechanismer av neuronal plasticitet efter stroke

200

Lund University Diabetes Center

Den föryngrande rollen av GDF11 i åldrande pankreatiska betaceller

200

Experimentell medicinsk vetenskap

Cellular cross talks and remodelling processes in allergic asthma

200

Experimentell medicinsk vetenskap

Kartläggning av hjärnans kopplingar med virus och molekylära adresslappar

200

Translationell cancerforskning

Visualisering cancercellmigration i tumörer ombyggda extracellulär matris

300

Hematologi och transfusionsmedicin

Testing two novel therapies to reduce Transfusion Related Acute Lung Injury

300

Laboratoriemedicin

Virus structure-function relationships; implications for entry inhibition and pathogenic of HIV-1 and HIV-2 infections

200

Experimentell medicinsk vetenskap

Neurala oscillationer i psykosliknande tillstånd

200

Kirurgi

Utveckling av diagnostiska och prognostiska biomarkörer vid pankreascancer

279

Hälsovetenskaper

Motor-AKT: Motoriska aspekter och aktiviteter samt kognition

500

Translationell medicin

Hur interagerar tuberkulosinfektion och graviditet hos kvinnor i fertil ålder?

500

Infektionsmedicin

Personlig medicin “från labbänk till patient” för att bota folksjukdomen sepsis

1 200

Laboratoriemedicin

Systems biology of malignant blood disorders: modeling and modulating marrow misbehavior

300

Biomedicinsk nutrition Tillämpad biokemi

En kost med hälsosamma nordiska livsmedel för hållbar viktkontroll vid bukfetma

300

KLINISK MEDICIN

24


Mottagare

Projekt, projekttitel

Anslag tkr

Kliniska vetenskaper

Dubbelblind randomiserad placebokontrollerad studie Effekt av kortisonbehandling vid vestibularisneurit, avseende funktion, subjektivt välbefinnande och stresspåslag

300

Kliniska vetenskaper

Juvenil Idiopatisk Artrit - från makrofag till morbiditet

300

Kliniska vetenskaper

Circulating cells in cardiovascular disease

200

Kliniska vetenskaper

Immunologiska förklaringar bakom Pandemrix® inducerad narkolepsi

300

Onkologi och patologi

Möjligheten att utnyttja defekt DNA-reparation för behandling av äggstocks- och endometriecancer

400

Kliniska vetenskaper

Tumörevolution förklarar behandlingsresistens vid metastaserande bröstcancer

400

Hälsovetenskaper

Knee or Hip Osteoarthritis: Predictors, Intervention and Implementation

300

Experimentell medicinsk vetenskap

Endogenous upregulation of laminin alpha1 chain as therapy for congenital muscular dystrophy

200

Translationell cancerforskning

Development of Novel Therapies for the Treatment of Acute Myeloid Leukemia

300

Kliniska vetenskaper

Komplett kartläggning av de langerhanska öarna i friska och diabetessjuka människor med hjälp av single cell RNA-sekvensering

250

Klinisk neurofysiologi

Mitokondriella sjukdomar hos barn - utveckling av ny diagnostik och specifik behandling

450

Laboratoriemedicin

Elucidating the molecular pathogenesis of MLLrearranged leukemia and the clinical impact of tumor heterogeneity

450

Kliniska vetenskaper

Holistisk riskprolifering av individer med diabetesrelaterade fotsår

250

Kliniska vetenskaper

How many diseases are type 2 diabetes? Subclassification of type 2 diabetes - new genes and new mechanisms

200

Diagnostisk radiologi

Multidimensional microstructure imaging of meningioma brain tumours

300

25


Mottagare

Projekt, projekttitel

Anslag tkr

Kliniska vetenskaper

Hjärnskador och neurologisk funktionsnedsättning hos nyfödda

419

Centrum för primärvårdsforskning

Beslutsstöd för individanpassad behandling av typ 2-diabetes i primärvården

200

IKVL

Knee injury as a model of osteoarthritis – combining novel imaging techniques, molecular analysis and the patient perspective to reveal disease mechanisms

Center for Primary Health Care Research

Body mass index in adulthood and risk of autoimmune diseases in later life

200

Biomedicinskt centrum

Metabolic dysfunction: A novel target for congenital muscular dystrophy?

250

Experimentell medicinsk vetenskap

Roles of dendritic cell subsets and their regulation in virus induced protection from inflammatory bowel disease

400

LL-37, SLPI och Vitamin D:s betydelse för utvecklingen av parodontit

200

Materialitet och Mening i Gamla Testamentet

500

Historiska institutionen

The History of Knowledge Cultures: A New Programme

700

Filosofiska institutionen

Vi lyssnar på oss själva för att förstå vad vi säger

250

Kommunikation och medier

Transborder television. The Nordic countries and the GDR in the 1970s

500

SOL

Elevers användning av sin flerspråkiga kompetens medan de skriver uppsats

400

Språk- och litteraturcentrum

Fylogenetisk släktskap hos Kaukasus språkfamiljer

400

1 200

ÖVRIG MEDICIN

ODONTOLOGI Experimentell medicinsk vetenskap TEOLOGI Centrum för teologi och religionsvetenskap HISTORIA & FILOSOFI

SPRÅKVETENSKAP

26


Mottagare

Projekt, projekttitel

Anslag tkr

ÖVRIG HUMANIORA HT-fakulteterna

Professur i fonetik 2018-07-01--2023-06-30

8 800

Arkeologi och antikens historia

Den Gröna Rikedomen - agrara resurser och konsumtion i järnålderns Uppåkra

700

Kulturvetenskaper

Den post-antibiotiska eran: kulturella perspektiv på den globalt växande antibiotikaresistensen

500

Utveckling av brottvillkor för formsprutade polymerer

300

ALTO, ett nytt astronomiskt observatorium på södra halvklotet

350

Användning av allen-kemi för syntes av cyklobutanferomoner - grandisol och fragranol

200

Linnéuniversitetet TEKNOLOGI Maskinteknik MATEMATIK/FYSIK Fysik och elektroteknik KEMI Kemi och biomedicin BIOLOGI/GEOVETENSKAP Biologi och miljövetenskap Cryptic diversity – what we know about biodiversity

200

Biologi och miljövetenskap Evolution in the face of climate change - Using warm water outlets to study thermal adaptation in aquatic ecosystems

300

Biologi och miljövetenskap Poxvirus och papillomvirus hos fåglar som modellsystem för värd-parasit-interaktioner

500

ÖVRIG HUMANIORA Film och litteratur

Kommunikation över mediegränser

Kulturvetenskaper

Vård, data och infrastrukturer för kunskap: en kartläggning av de värden och betydelser som storskalig datainsamling tillskrivs inom hälso- och sjukvården.

27

1 800 481


Mottagare

Projekt, projekttitel

Anslag tkr

Sveriges Lantbruksuniversitet, Alnarp BIOLOGI/GEOVETENSKAP Sydsvensk skogsvetenskap Employing a “Genes-to-Landscape” approach and Citizen Science to combat invasive forest Phytophthora diseases

400

Växtförädling

Resistance to Neonectria ditissima in apple: insight from cultivar differences in infection establishment and host response

300

Växtskyddsbiologi

Kontroll av äpple skadeinsekter med frukt- och jäst- doftämnen

300

Växtförädling

Molekylära responser i humana dendritcell-lika celler efter exponering av herbiciden glyfosat

200

Växtskyddsbiologi

Genomics and evolution in host-pathogen interactions: How do host interactions shape the genomes of plant and insect pathogens?

500

Växtskyddsbiologi

Evolution av myggor preferens för människor

600

The Evolutionary World Designer: AI assisted design of virtual environments

1 200

Modell för bentillväxt - bestämning av materialparametrar för diffusion och styvhet

200

Sensitive, selective and stable biosensors based on molecularly imprinted polymers

200

Fusobacterium nucleatum vid kolorektal cancer Faktorer som påverkar och screeningmöjligheter

300

Malmö högskola TEKNOLOGI Datavetenskap och medieteknik MATEMATIK/FYSIK Materialvetenskap och tillämpad matematik KEMI Biomedicinsk vetenskap ODONTOLOGI Parodontologi

28


Mottagare

Projekt, projekttitel

Anslag tkr

Övriga högskolor/Ej högskola MATEMATIK/FYSIK Informationsteknologi

A Versatile Ultrafast Time-Domain Stroboscopic Optical Sampling System

200

Akademin för ekonomi, Making use of modelling in assessments of landing teknik och naturvetenskap tasks

300

Matematik och naturvetenskap

Den algebraiska strukturen hos epsilon-starkt graderade ringar

200

Managing microplastics in the environment: phytoremediation in wetland systems

200

Tandhälsa hos patienter med reumatoid artrit i Karlskrona. En populationsbaserad fall-kontrollstudie.

200

BIOLOGI/GEOVETENSKAP Lärande och miljö KLINISK MEDICIN Medicinkliniken, Blekingesjukhuset i Karlskrona ÖVRIG FORSKNING Kungliga Vetenskapsakademin

Stöd till Crafoordpriset

6 000

ÖVRIGT HANDIKAPPSTÖD, GRUPP Föreningen Åhuslägret

Åhuslägret

230

ÖVRIGT STUDERANDESTÖD, GRUPP, UNGDOM Akademiska Föreningen

Investering i AF-borgen av hiss, ny scen samt förbättringsåtgärder i Stora Salen

Musikhögskolan i Malmö/Lunds universitet

Inköp av ny konsertflygel

12 000 1 428

ÖVRIGT IDROTTSSTÖD, GRUPP, VUXNA SK Poseidon

Utbildningskostnader för "Gilla Vatten i Skåne"

100

Diakonin i Lunds stift

Bidrag till Diakonin för humanitära ändamål för individer

2 500

Lunds Fontänhus

Verksamhetsbidrag för studie-och arbetsinriktad psykosocial rehabilitering 2018-2020

1 500

HUMANITÄR HJÄLP, GRUPP

29


Mottagare

Projekt, projekttitel

Anslag tkr

Clownronden

Verksamhetsbidrag

100

Föreningen Kontrakultur

Återuppstart av Kontrapunkt Sociala Center

100

Fridshemmet Tjernobylbarnens Oas

Ödestugu-projekt, läger med Tjernobylbarnens Oas

150

Föreningen Hållihopp i Lund

Verksamhetsbidrag

150

STÖD TILL GRUPP

KULTURSTÖD, SKÅNE, GRUPP Skissernas museum

Återinvigning av Skissernas museum

125

Teater Sagohuset

Ensam och Esmeralda - En saga om hur en konstnär kan bli till

100

KULTURSTÖD, UTANFÖR SKÅNE, GRUPP Kungliga Musikaliska Akademien

Noteditioner av musik i Lunds och Uppsala universitets samlingar

30

100


WITNESSING GENOCIDE – FOLKMORDETS ÖGONVITTNEN En gråkall novemberdag sitter en lång, gänglig tonåring på en flyktingförläggning i Trelleborg. Han heter Genek Granek och är polsk jude, uppvuxen i Łódź drygt 10 mil från Warszawa. Med entonig röst berättar han för kvinnan mittemot om sina upplevelser: hur han som 10-åring såg tusentals tyna bort i hunger och dysenteri sedan nazisterna spärrat av ghettot han bodde i; hur han som 12-åring såg de tyska lastbilarna köras fram till sjukhuset och hur ”patienterna kastades ut genom fönstren ner på lastbilarnas flak – bland dem fanns gravida kvinnor, nyfödda barn och människor som hade tyfus och dysenteri”. Som 14-åring lastades Genek tillsammans med sin familj upp på en godsvagn och forslades till Auschwitz, där han såg sin mor och sin syster föras bort mot duschrummen. ”Vad som hände dem efter det vet jag inte, jag har inte hört något från dem”, säger han tonlöst. Och i slutet av den noggrant nedskrivna intervjun gör den lyssnande kvinnan en kort notering: ”Vittnet, en lång 16-åring med barnansikte, återger händelserna som om han vore en gammal man. Han talar utan att bli upprörd, men rösten skälver en aning då jag frågar om vad som hände hans föräldrar och syster. Han är helt ensam i världen nu.”

Arkivet innehåller både fotografier som överlevarna hade med sig och bilder som dokumenterar livet i lägret.

31


Geneks berättelse har bevarats för eftervärlden tack vare ett unikt initiativ som togs i Lund 1945: att dokumentera överlevarnas upplevelser i Nazitysklands koncentrationsläger. Fram tills helt nyligen har dokumenten varit i det närmaste okända för världen; under 50 år låg de undangömda i ett förseglat arkiv vid Universitetsbiblioteket i Lund och först 2017 – genom projektet Witnessing genocide – har materialet blivit tillgängligt för en bred, internationell publik.

Dokumentationsmaterial från krigsrättegångarna, framförallt från Ravensbrückrättegångarna i Hamburg 1946-47.

Under våren och sommaren efter krigsslutet kom närmare 20 000 överlevande från tyska koncentrationsläger till Sverige med de så kallade ”vita bussarna”, en räddningsaktion som initierats av svenska och danska Röda Korset. Många av överlevarna var svårt undernärda och sjuka, och en rad provisoriska flyktingförläggningar upprättades i södra Sverige för att kunna ge dem vård. Eftersom en stor andel av flyktingarna var från Polen fanns ett stort behov av polskspråkiga tolkar och bland de hundratals volontärer som hjälpte till i förläggningarna fanns den polskfödde lektorn Zygmunt Lakocinski (1905-1987), som sedan ett decennium tillbaka var bosatt i Sverige och arbetade som lektor i polska vid Lunds universitet.

32


Zygmunt Lakocinski, lektor i Polska, tog initiativet till dokumentationsprojektet 1945. Bilden är från en utställning på Kulturen i Lund 1966.

Vad Lakocinski kände då han mötte de människospillror som genomlevt koncentrationslägrens verklighet vet vi inte, men förmodligen var han bättre förberedd än många andra. Den svenska nyhetsrapporteringen om lägren hade varit sporadisk under kriget och de flesta svenskar var ännu omedvetna om vad det gamla kulturlandet Tyskland varit kapabelt till. För många innebar mötet med nazisternas barbari – i pressbilderna, journalfilmerna och de osminkade vittnesmål som nu strömmade ut över världen – ett lika motvilligt som brutalt uppvaknande. Lakocinski, däremot, hade redan under krigsåren haft kontakt med polska ambassaden och fått ta del av rapporter från den polska motståndsrörelsen. Han visste, om inte i detalj så åtminstone i grova drag, hur lägrens verklighet faktiskt såg ut. Vad Lakocinski ännu inte kände till var barbariets omfattning. Under loppet av några få år hade den nazistiska drömmen om det perfekta samhället, fritt från alla oönskade halvmänniskor som hotade Rikets ordning och renhet – de sinnesslöa, de kriminella, judarna – mynnat ut i ett folkmord i industriell skala. 33


De första arbetslägren hade etablerats redan strax efter maktövertagandet 1933, avsedda som ett behändigt sätt att nyttja politiska motståndare och mindervärda individer som slavarbetare i den växande industrin. Därefter hade lägersystemet expanderat med förbluffande hastighet; nya läger byggdes, gamla läger utökades och förbands med omgivande sattelitläger – i vissa fall hundratals – tills de bildade ett Reichsomspännande och allt komplexare logistiskt nätverk, med förmågan att svälja bokstavligen miljontals människor. När kriget närmade sig sitt slut fanns närmare 20 000 enskilda läger, spridda över hela det Nazityska området.

Överlevare från de tyska koncentrationslägren i Ystad, maj 1945.

Vid det laget hade de nazistiska administratörerna dock insett att arbetsläger inte var en fungerande lösning, eftersom antalet oönskade hela tiden tenderade att öka snarare än minska. I takt med att utrensningspolitiken hårdnade transformerades allt fler arbetsläger till renodlade dödsfabriker med gaskammare och krematorier. Och till dem sändes en allt brokigare ström av människor: homosexuella, arbetsskygga, småkriminella, asociala, 34


romer, slaver, polacker, handikappade, Jehovas vittnen, katoliker, kommunister, socialister, konstnärer som inte begrep sig på den nazistiska estetiken och vetenskapsmän som inte insåg den nazistiska rationalismens överlägsenhet. Liksom, naturligtvis, alla de untermenschen som inte ens räknades som riktigt mänskliga i det tredje riket – judarna. När koncentrationslägrens överlevare kom till Skandinavien hade de flesta svenskar ännu bara en vag aning vad de genomlevt. Vid ankomsten fick flyktingarna lämna ifrån sig kläder och ägodelar, som omedelbart brändes av de svenska myndigheterna för att förhindra smittspridning. För Zygmunt Lakocinski, däremot, var det uppenbart att nazisternas koncentrationsläger representerade något nytt och hitintills unikt i historien – det som skett var inte bara krigsbrott, utan brott mot mänskligheten – och det var viktigt att så mycket som möjligt dokumenterades, både för kommande rättegångar och för kommande generationer. Genom förhandlingar med myndigheterna fick han tillåtelse att samla in material som de frigivna fångarna haft med sig från lägren, under förutsättning att föremålen noggrant desinficerades: små anteckningsböcker, tummade häften, teckningar och fotografier som de lyckats hålla gömda under sin fångenskap.

Lakocinski samlade in en stor mängd föremål och personliga tillhörigheter som överlevarna lyckats hålla gömda i lägren och ta med sig vid befrielsen.

35


Mycket av det som samlades in vittnar inte bara om fångarnas omänskliga lidande, utan också om deras obändiga vilja att behålla ett uns av värdighet och mänsklighet i lägren. Här finns tummade poesiböcker, nedtecknade ur minnet på gulnat papper som stulits i fabrikerna och kärleksfullt bundits in i remsor av kasserade, blårandiga fångkläder; här finns små gloshäften och skolböcker som vandrade från hand till hand då de nattetid satt samlade i barackerna och i hemlighet höll studiecirklar för barn och vuxna.

Handskrivna skolböcker som tillverkades av fångarna i lägret. Undervisningen var förbjuden och bedrevs i hemlighet på natten.

För Lakocinski var det dock uppenbart att insamlandet av föremål inte räckte till som dokumentation. Mötet med de överlevande hade övertygat honom om att de också måste vittna med sina egna röster. Redan under sommaren 1945 lyckades Lakocinski få gehör från Utrikespolitiska institutet, som gav honom finansiellt stöd för att genomföra ett intervjuprojekt. Den lilla arbetsgrupp som skapades fick namnet ”Polska källinstitutet i Lund” och bestod av en handfull personer som delade Lakocinskis övertygelse och engagemang. 36


Flera av dem hade Lakocinski mött på förläggningarna och hade själva genomlevt koncentrationslägren, vilket både gjorde det lättare att etablera en trygg relation till personerna man intervjuade och att bedöma vittnesmålens sanningshalt. Med hjälp av historikern Sture Bolin drog Lakocinski upp riktlinjerna för hur intervjuerna borde genomföras. Avsikten var en dokumentation som var så stringent och vetenskapligt genomförd att den kunde användas både i kommande krigsrättegångar och av framtida forskare. I praktiken innebar detta att intervjuerna borde genomföras så tidigt som möjligt, innan de överlevande glömde – eller valde att glömma – detaljer och kronologiska förlopp. Intervjuerna borde utformas som en kombination av generella beskrivningar och ordagranna ögonvittnesskildringar som kunde verifieras av andra ögonvittnen. Det var också viktigt att personen som genomförde intervjun förhöll sig så opartisk och objektiv som möjligt, och skilde på fakta och känslor i vittnesmålet. För att alla intervjuer skulle få en likartad struktur byggdes de upp kring ett antal generella frågor som gjorde det möjligt för överlevarna att berätta relativt fritt om sina personliga upplevelser, samtidigt som intervjuaren gjorde noteringar. Efteråt renskrevs hela intervjun, som undertecknades av både vittnet och intervjuaren, som också tillfogade ett kort omdöme om vittnesmålets tillförlitlighet i slutet av den handskrivna texten. Hösten 1945 gjordes de första intervjuerna och under det följande året skulle den lilla arbetsgruppen resa mellan de olika flyktingförläggningarna i södra Sverige och utföra mer än 500 djupintervjuer – en av de främsta insatser som gjorts i världen för att dokumentera Förintelsens fasor. Hur och efter vilka kriterier de valde ut personerna som intervjuades är inte helt klart, men sannolikt spelade såväl slump som vänskapskontakter en avgörande roll, liksom viljan att överhuvudtaget tala om det som skett.

37


Många överlevande från koncentrationslägren var djupt ovilliga att berätta om sina upplevelser, både på grund av smärtan det väckte och av rädsla för att de inte skulle bli trodda.

Överlevare från kvinnolägret Ravensbrück 1945.

Alla som intervjuades var från Polen och en stor majoritet av dem var unga kvinnor som suttit fängslade i Ravensbrück, ett koncentrationsläger för kvinnor och barn beläget drygt 10 mil norr om Berlin. För de flesta hade dock Ravensbrück bara varit ändstationen i en lång resa genom det nazistiska lägersystemet; en resa som tagit dem genom läger som Auschwitz, BergenBelsen, Dachau, Majdanek, Neuengamme, Mauthausen, Sachsenhausen, Stutthof, Buchenwald … De flesta som Lakocinskis arbetsgrupp intervjuade var katoliker, medan bara 12% av de intervjuade hade judisk bakgrund – en siffra som kan framstå som 38


låg, men som i själv verket återspeglar det lilla antal judar som kom till Skandinavien med Röda korsets räddningsaktion. För de flesta judar hade krigsslutet och de Vita bussarna kommit alldeles för sent. De som överlevt kunde däremot vittna om en verklighet som sedan länge förlorat varje drag av mänsklighet. Bland de som intervjudes fanns exempelvis sjuksköterskan Anna Jachnina, som arresterats för sina kontakter med motståndståndsrörelsen. Tjugoåtta år gammal hade hon förts till Auschwitz, där natthimlen ständigt glödde röd av röken från krematorierna och där hon delade i en barack med drygt tusen andra fångar – ”det var som att leva i en tryckkokare”, sa hon under intervjun. Under dagarna arbetade hon i lägrets sjukstuga, där hon tog hand om kvinnorna som nyss fött barn medan barnmorskan tog spädbarnen avsides och dränkte dem i en spann vatten. På kvällarna kunde Anna se råttor kila omkring bland kropparna som staplats utanför hennes barack och som på natten hämtades upp av judarna som bemannade krematoriet: ”De fick arbeta i sex veckor, sedan brändes de och ersattes med andra. Ofta tvingades de bränna sina egna mödrar, hustrur och döttrar.” För Anna, som för så många andra överlevare, var lägertillvaron något hon ständigt skulle bära med sig, även efter befrielsen. Förvånat utbrast hon under intervjun: ”Jag överlevde faktiskt Auschwitz. Jag bär det i mitt blod, i min hjärna, och fortfarande har jag inte lyckats skaka av mig mardrömmen.” Vad Lakocinski och hans arbetsgrupp försökte åstadkomma var på många sätt något unikt: en systematisk, djupgående dokumentation av lägrens alla vidrigheter, gjord redan under månaderna efter befrielsen, innan vi alla – överlevare såväl som åskådare – föll för lockelsen att glömma, att inte vilja veta, att inte fråga oss hur vi kunde låta det ske. Och resultatet av deras ansträngningar är lika enastående som skrämmande: 512 unika ögonvittnesskildringar – totalt mer än 5500 noggrant nedtecknade sidor – som ger röst åt Förintelsens miljontals offer.

39


Och ändå var det just tystnaden som skulle segra över deras insats, åtminstone under de 70 år som följde. Ställd inför den politiska utvecklingen i sitt gamla hemland insåg Lakocinski att materialet skulle kunna missbrukas om det kom i orätta händer. Efter befrielsen planerade många överlevare att återvända till Polen, som då hamnat under kommunistiskt styre bakom järnridån, och i intervjumaterialet fanns skildringar som berörde inte bara nazisternas övergrepp, utan också röda arméns krigsbrott. För att skydda vittnenas integritet valde Lakocinski därför att försegla hela arkivet under 50 år. Sedan 1970-talet har materialet förvarats vid Universitetsbiblioteket i Lund, men först i mitten av 1990-talet kunde arkivkapslarna öppnas och materialet göras känt för världen – i ett samhällsklimat där koncentrationslägrens fasor tycktes ha förlorat mycket av sin aktualitet. Det faktum att hela materialet är på polska skulle också begränsa möjligheterna för forskare och allmänhet att använda det, och det fåtal intervjuer som översattes av polskspråkiga volontärer i början 2000-talet lyckades inte ge arkivet den internationella uppmärksamhet det förtjänade.

Ett av arkivets märkligaste dokument: ett brev skrivet av fångar i Ravensbrück, som på kuvertets insida innehåller ett hemligt meddelande skrivet i urin. Då mottagaren hettade upp kuvertet framträdde texten.

40


Ljusningen kom först 2014, då Universitetsbiblioteket i samarbete började med Donatorsrelationer och Lund University Foundation i USA kunde lansera en donationskampanj för arkivet. Till de första och tveklöst största enskilda donatorerna hörde Crafoordska stiftelsen, som gjorde det möjligt att digitalisera och översätta samtliga intervjuer till engelska och göra dem fritt tillgängliga för en internationell publik. Den 20 oktober 2017, i samband med ett välbesökt jubileumsevenemang i Universitets aula, öppnades webbportalen Witnessing Genocide, där man kan läsa intervjuerna och få tillgång till stora delar av det övriga material – anteckningsböcker, fotografier och teckningar – som arkivet innehåller.

Teckningar av överlevare, utförda under deras tid i lägren.

Redan under de första veckorna hade webbportalen mer än 6000 användare från hela världen, en fingervisning om att överlevarnas röster idag är mer relevanta än någonsin. Vår förhoppning är att arkivet inte bara kommer att användas av forskare och personer med direkt anknytning till Förintelsen, utan också inom undervisning och utbildning.

41


Det har nu gått mer än 70 år sedan Förintelsen inträffade, men drömmen om det alltigenom välordnade samhället – ett samhälle där de oönskade, de Andra, inte har någon plats – har knappast förlorat sin lockelse. I takt med att överlevarna blir allt färre blir deras röster också allt viktigare, inte minst för en yngre generation för vilken Förintelsen kan tyckas så avlägsen att den saknar relevans. För vad överlevarnas röster gör tydligt är hur oerhört skör en demokrati är; hur snabbt den moraliska grunden för ett samhälle kan vittra sönder och göra det otänkbara tänkbart, görbart, kanske till och med önskvärt. Förintelsen är inte enbart en angelägenhet för vissa människor och vissa grupper. Förintelsen angår oss alla, och ansvaret för att hålla dess minne levande är något vi alla delar, idag mer än någonsin. Håkan Håkansson, Projektledare för Witnessing Genocide Adress till webbportalen: https://www.ub.lu.se/witnessing-genocide

42


Crafoordska stiftelsen Box 137 221 00 Lund 046- 38 58 80 crafoord@crafoord.se www.crafoord.se 845001-0668

Profile for ShopSetup AB

Crafoordska stiftelsen Årsredovisning 2017  

Crafoordska stiftelsen Årsredovisning 2017