Page 1

Pedag ogisk te xt


Pedagogisk text J E N N I E S TO RG ร… R D

Schildts & Sรถderstrรถms


Schildts & Söderströms www.sets.fi

Kopier ingsför bud Det är förbjudet att fotokopiera, skanna eller på annat sätt digitalt kopiera det här verket eller delar av det utan tillstånd. Kontrollera om läroanstalten har gällande licenser för fotokopiering och digitala licenser. Mer information om licenser lämnas av Kopiosto rf, www.kopiosto.fi. Det är förbjudet att ändra verket eller delar av det.

isbn 978-951-52-3622-7 © Jennie Storgård och Schildts & Söderströms 2016 Redaktör: Kajsa Heselius Grafisk form: Emma Strömberg Tryckt hos GPS group/Ednas Print, Slovenien 2016


Innehåll God kommunikation 7 Texten möter läsaren 8 Personer i texten 9 Respektfullt tilltal 10

Stilnivåer 12 Håll stilen 12

Termer 17 En tanke i en mening 19

Samband ger sammanhang 20 Sambandssignaler 21

Att tänka svenskt 23 Inte riktigt samma på svenska 24

Rak ordföljd ger läsflyt 27 Finlandismer 31

I rätt tid 40 Före, förrän eller innan 41 Prepositioner 42 Kort och ledigt 44

Alltid tillsammans 46

Ihop eller isär 48 Uttryck som skrivs ihop 48 Uttryck som skrivs isär 48

Land och stad 50 Böja och stava 51

Förkortningar 53


Tal med siffror eller bokstäver 54 Tecknen har betydelse 56

Några punkter 60 Viktiga delar av helheten 63 Första läsningen 64 Hjälpmedel 67

Sökmotorer 69

K ällor 72

Register 74


pedag ogisk te x t 7

God kommunikation Elever och studerande förutsätter att språket är gott i pedagogiska texter, det vill säga alla texter som används i undervisningen. Texterna utvecklar läsarens språk och är viktiga språkliga modeller. Skolan kan vara elevens eller den studerandes enda svenska rum och texterna i undervisningen den enda svenska hon eller han läser. Läromedlen språkgranskas för att de ska bli mer effektiva. Då blir texterna lättare att ta till sig. En effektiv text är begriplig och språkligt korrekt. Den har en enhetlig stil och det finns inga frågetecken eller lösa trådar i den. När texten är välskriven kan läsaren koncentrera sig på innehållet utan att egentligen lägga märke till språket. Alla vi som arbetar med texter för elever och studerande behöver följa samma linje för att nå målet: ett gott språk. De frågor som behandlas i den här handboken förekommer ofta i pedagogiska texter. Därför behöver ingen känna sig utpekad i exemplen som är tagna ur läromedelsmanus. 

Jennie Storgår d


8  pedag ogisk te x t

Texten möter läsaren Du blir mera engagerad i läsaren och texten blir mera funktionell om du utgår från läsaren än om du utgår från innehållet. Då du är engagerad är chansen större att läsaren också blir det. Låt därför de förkunskaper läsaren antas ha styra då du väljer vad som ska behandlas och hur du uttrycker det. Då du som expert skriver för elever som inte är experter finns det knappast någon risk för att texten blir för enkel. Om glappet däremot blir för stort mellan läsarens nivå och textens nivå möts de inte. Målet är att göra texten tillgänglig för så många som möjligt, inklusive elever med lässvårigheter. Om läsaren inte är van vid att analysera texter och inte kan relatera det nya till något bekant kan det vara svårt att läsa mellan raderna och förstå sambandet mellan detaljerna. Du kan balansera faktamängden och ge texten liv till exempel med en berättelse. Ett konkret exempel gör det abstrakta mer begripligt och hjälper därför läsaren att komma ihåg. Om läsaren kan identifiera sig med stoffet känns det mera relevant och då ökar viljan att lära sig. När du beskriver svarar du inte bara på frågorna vem, vad och när, utan också på frågorna hur och varför. Du ger med andra ord ett sammanhang. Därför är reflektioner och analyser i texten en stor vinst för alla. Abstrakta förhållanden är svåra att uttrycka utan språkliga bilder. De språkliga bilderna hjälper läsaren att föreställa sig det han eller hon läser. De fasta uttrycken är en typ av bildspråk och fungerar om de är etablerade och genomskinliga. Men för mycket skämmer allt. Innehållsliga och språkliga klichéer gör sällan texten bättre. En misslyckad, ologisk bild får läsaren att stanna upp och fundera mer på det språkliga uttrycket än på innehållet.


pedag ogisk te x t 9

Personer i texten Det är lättare att ta till sig en text som har en personlig röst. Som författare får du synas i texten men inte ta så stor plats att du står i vägen. Din närvaro kommer fram till exempel i åsikter, som om du beskriver ett landskap som mycket vackert. Det är bra att vara försiktig med ställningstaganden. Risken finns att åsikterna är det enda som syns. Om du i stället belyser ämnet ur flera synvinklar och visar på kontraster ökar du trovärdigheten och vidgar läsarens kunskap. Om du använder ordet man om dig själv tar du avstånd från både läsaren och dig själv. Läsaren kan få intrycket att du inte vill ta ansvar för det du skriver. Dessutom är det kanske inte helt klart vem som avses med man. Att skriva till exempel författaren om sig själv kan också vara förvirrande för läsaren. Man behövs för det som är opersonligt och allmänt. Exempel: Man kan inte säga att en viss person har uppfunnit cykeln. Man ska alltid syfta på samma subjekt i ett avsnitt. Det betyder att folk och de inte kan ersättas av man i det här exemplet: När man har granskat kostdagböcker har man lagt märke till att folk äter mera när de är tillsammans med andra än när de är ensamma. Det opersonliga man betraktas som singular. Därför står det van (och inte vana) i exemplet: I Sverige är man mera van vid långa samtal i demokratisk anda. Ett annat alternativ för det allmänna och opersonliga är s-passiv. Exempel: Atomerna beskrivs med modeller. Passiv används mycket mer i finskan än i svenskan. Därför kan och ska passiv uttryckas på många olika sätt på svenska. Om en specifik person eller grupp är subjekt är det bättre att nämna personen eller gruppen eller att använda personliga pronomen i stället för man

man

författaren

s-passiv

personliga pronomen


10  pedag ogisk te x t

eller s-passiv. Exempel på det är pronomenet de i: En träff ordnas för offren där de får möta andra och dela med sig av sina erfarenheter. vi

jag

människa folk

Ibland är det pronomenet vi som motsvarar finskans passiv. Exempel: Vi använder kläder för att hålla oss varma. Men vi står för en känd grupp, vilket finskans passiv inte alltid gör. Vi syftar på flera personer, så om du översätter finskans passiv med vi när du menar jag blir meningen osvensk. Exemplen Jag pratade med honom om det i går och Vi pratade om det i går är svenska, medan Vi pratade med honom om det i går är en finsk konstruktion om vi syftar på bara en person. I en text som behandlar människan och andra levande varelser är ordet människa naturligtvis det enda riktiga. Exempel: Det finns ungefär tvåhundra typer av celler i en människa. Men i sammanhang med bara människor är det ofta naturligare att skriva folk. Exempel: I utvecklingsländerna flyttar folk från landsbygden till städerna i hopp om bättre levnadsstandard. Ordet folk i betydelsen ’en grupp människor’ ska behandlas som flertal. Därför står det tvungna i exemplet Inbördeskrig och torka leder till att folk blir tvungna att fly.

Respektfullt tilltal En del författare lyfter fram mest män ur historien och nutiden. Om alla forskare och politiker i texten är män kan man börja undra om det inte finns någon kvinna som har tänkt eller gjort något värt att nämna. Könsfördelningen i exemplen kan också vara snedvriden så att texten för vidare könsstereotyper utan att det är författarens avsikt. Pojkar presenteras ofta som aktiva och busiga medan flickor är passiva och lydiga. Att lyfta fram dåliga sidor i en kultur är en form av diskriminering. Men om du tänker på att behandla andra som du själv vill bli behandlad kan du uttrycka dig respektfullt och låta bli att dela in folk i ”vi” och ”de”. Då förstärker texten inte fördomar om religion, etnisk


pedag ogisk te x t 11

tillhörighet, klass, ålder med mera. Låt mångfalden i samhället synas också i texten, till exempel olika familjekonstellationer. Precis som alla andra personliga pronomen är det könsneutrala hen laddat. Men i sammanhang där könstillhörigheten är oväsentlig kan du göra den osynlig genom att använda hen. Det är smidigare att använda hen i stället för att upprepa uttryck som han eller hon.

hen

När eleverna ska lära sig ett nytt språk med motsvarigheter till hon och han kan det däremot bli förvirrande om det står hen i den sven­ ska texten. Då är det bättre att använda andra uttryck i uppgifter och instruktioner. För elever med finska som starkare språk är det också viktigt att lära sig hon och han.

hon

I de fall då hen inte är lämpligt finns det flera strategier att välja mellan. Du kan använda flertal och pronomenet de, som i Om eleverna vill överklaga sina betyg ska de vända sig till rektorn. Du kan uttrycka dig utan personligt pronomen, som i En elev som vill överklaga sitt betyg ska vända sig till rektorn. Ibland kan den fungera om en person. Exempel: Om en elev vill överklaga sitt betyg ska den vända sig till rektorn. Om texten är riktad till eleven själv ska du naturligtvis nämna den i första person och använda du. Med det direkta tilltalet kan du få läsaren att känna sig delaktig.

han

de

den

du


12  pedag ogisk te x t

Stilnivåer formell stil vardaglig stil

neutral stil

Formell stil är opersonlig och informationstät. Meningarna är ofta långa och krångliga och orden svåra att förstå för den som inte är insatt. Många myndigheter använder formell stil. Den vardagliga eller informella stilen är motsatsen till formell stil och används till exempel i privata mejl. Där är meningarna enkla till strukturen och ibland ofullständiga. Skribenten är ofta fullt synlig och avståndet till läsaren är kort. Allt är inte uttalat och därför kan lösryckta texter vara obegripliga för en oinvigd. Men orden är enkla och förstärkningar vanliga, som jätte- i jätteviktigt. Både krånglig, högtravande stil och vardaglig stil kan skymma innehållet. En neutral stilnivå ligger mellan den formella och den vardagliga och ska vara grundtonen i pedagogisk text. Den neutrala stilen är saklig och personlig, även om författaren står i bakgrunden och inte skriver om sig själv. Texten är tydligt riktad till läsaren och budskapet är viktigt. Allt nytt presenteras grundligt och svåra ord förklaras, ibland av sammanhanget. Meningsbyggnaden är enkel. Om vi försöker konservera språket dör det. Om vi däremot tar till oss nya uttryck får vi nya språkbrukare på köpet. Språket i dagens texter är lättare och ledigare och tilltalet är mer personligt än i texter som skrevs för trettio år sedan. Det gör dagens texter mer lättillgängliga. Också då ämnet är historia gör vi alltså läsaren en björntjänst om språket är ett museum.

Håll stilen Den neutrala stilnivån erbjuder många varianter som gör språket rikt och nyanserat. Då du har valt en stil som passar målgruppen är det bra om du håller dig till den. Konsekvens är inte bara elegant;


pedag ogisk te x t 13

en enhetlig stil hjälper läsaren att tolka texten. Ett exempel på en blandning vore att använda det formella uttrycket därtill i stället för dessutom i samma text som det vardagliga uttrycket pluggtips och smilisar, som ;).

Dessutom

Ska är numera standardformen som rekommenderas i stället för skall. Exempel: Sociala färdigheter är viktiga när man ska lösa konflikter. Märk också att det är skillnad på ska och bör. Ska är starkare och står för ett krav medan bör är svagare och innebär en rekommendation. Exempel: Samhället ska garantera medborgarnas säkerhet. Då man lånar pengar bör man vara medveten om riskerna med banklån.

ska

Mig, dig och sig är de normala formerna i neutralt språk. Exempel: Lyckligtvis var mamma med mig. När du har ätit dig mätt orkar du med eftermiddagens lektioner. På det sättet rör man på sig ganska mycket under en dag utan att egentligen anstränga sig.

mig

I dag hör formerna lade, någon, något, sedan, sådan, sådant och sådana till den neutrala stilen, medan kortformerna används i vardagliga texter. Exempel: Romarna krigade mot många folk och lade beslag på deras områden. Du har kanske suttit vid en lägereld någon gång. Att vara modig innebär ibland att känna rädsla men att göra något ändå. För ungefär fjorton miljarder år sedan började pricken plötsligt växa. Det är farligt för hälsan att använda sådana dopningspreparat. Redan för flera tusen år sedan hade kineserna uppfunnit sådant som ingen annan kände till. I sådana situationer är det bra att ha något knep för att lugna ner sig.

lade

Sa har däremot blivit den allmänna formen. Exempel: Det hon sa var lite väl personligt.

sa

Redan är den normala formen medan ren uppfattas som ålderdomlig i Sverige. Exempel: Är det sant att du kan dricka samma vattenmolekyler som dina förfäder redan har druckit?

redan

bör

dig sig

någon, något sedan sådan, sådant sådana


14  pedag ogisk te x t

ta

Använd den korta formen ta i uppmaningar i stället för den ålderdomliga tag. Exempel: Ta isär kulspetspennan och ta ut fjädern.

den här

Den här, det här och de här är de ledigare formerna av de formella denna, detta och dessa. Exempel: Europeiska centralbanken har inte använt den här formen av valutapolitik hittills. Allt det här kunde ta timmar. Det är meningen att du ska få svar på de här frågorna.

det här de här

som

Som kan ersätta såsom. Exempel: Ekonomiska faktorer, som skulder och arbetslöshet, minskar det önskade antalet födslar.

sköta

Sköta, ha hand om eller ansvara för är de moderna uttrycken som ersätter den ålderdomliga formen handha. Exempel: Varje land representeras av den minister som ansvarar för just det ämnet. I allmänhet sköter en byrå indrivningen.

ha hand om ansvara för

korta verbformer BÖRJA FRÄMJA GE HA ORDNA

substantivering

Det är ledigare och smidigare att använda korta verbformer som börja, främja, ge, ha och ordna än att förlänga orden i onödan och skriva påbörja, befrämja, avge, inneha och anordna. Exempel: Biblioteket främjar demokrati. Kommunfullmäktige har den högsta beslutande makten i kommunen. Än i dag ordnas en stor skidtävling som fått sitt namn efter det här äventyret. Kommissionen har ensamrätt att ge lagförslag till parlamentet. De längre formerna gör ofta hela frasen stel. Exempelvis kan ”Bygget av sjukhuset påbörjades 1950” ersättas av Sjukhuset började byggas 1950. Texten blir ledigare och lättare att förstå om du använder ett aktivt verb, till exempel öka, i stället för en substantivering, ökning av: I takt med att akvakulturerna har ökat har efterfrågan på vissa fiskarter vuxit. (Ökningen av akvakulturer har ökat efterfrågan på vissa fiskarter.)


pedag ogisk te x t 15

Substantiveringar kräver ofta innehållslösa verb som ske, pågå, utgöra och utföra. Här är några exempel på hur du kan undvika substantiveringen och de innehållslösa verben:

innehållslösa verb

Förr ystade man ost i hemmen. Numera framställs den i mejerier. (Framställningen av ost skedde först i hemmen medan den nu sker i mejerier.) Då man talar om att ekonomin globaliseras avser man att världsekonomin omfattar allt fler länder. (Då man talar om att det pågår en ekonomisk globalisering avser man att världsekonomin i allt högre grad har börjat omfatta alla länder på jordgloben.) Attityder undersöks ofta just med kvantitativa metoder. (De flesta attitydundersökningar utförs just med kvantitativa metoder.) Inte är det moderna och lediga ordet för ej och icke, trots att ej har fått ett uppsving genom sms och Twitter där antalet bokstäver har betydelse. Frasen eller ej kan användas i neutralt språk men det går minst lika bra med eller inte. Exempel: Högsta domstolen avgör om den prövar ärendet eller inte. Icke används i sammansättningar som icke-förnybara energikällor och icke-rökare. I en del uttryck som inte är fasta kan det ändå vara smidigare med förstavelsen o-, till exempel: De anser också att partnerns oönskade beteende är avsiktligt och egoistiskt. Negationer kan göra en mening krånglig för personer med lässvårigheter. För dem är exemplet fetterna börjar brytas ner först i tunntarmen troligen lättare att förstå än nedbrytningen av fetter börjar inte förrän i tunntarmen.

inte

Ändå och men är de lediga formerna av dock, som är formellt. Exempel på då dock kan ersättas av ändå: Det finns inte bara ett svar på de här frågorna. Vi måste ändå våga prata om dem. Exempel där det är lämpligt med men: Lewins tankar var progressiva för sin tid. Men trots

ändå

negationer

men


16  pedag ogisk te x t

det har den amerikanska gruppforskningen kritiserats och kallats ingenjörsvetenskap. alltså därför

på så sätt av den anledningen alltså

och

Alltså eller därför får gärna ersätta således, som är onödigt formellt. Exempel: Beslut som gäller medborgarna fattas alltså med deras tillåtelse. En utomstående har inte införlivat gruppens normer och kan därför se sådant som familjemedlemmarna är blinda för. På så sätt, av den anledningen eller alltså kan ersätta det ålderdomliga sålunda. Exempel: Det lönar sig för små kommuner att gå ihop med andra kommuner och på så sätt spara på kostnaderna för hälsovård. Den kinesiska och japanska kulturen skiljer sig alltså mycket från varandra. Samt ska bara användas i formellt skriftspråk, till exempel i juridisk text, i de fall då och inte är tillräckligt tydligt. Och är det normala i alla typer av texter. Exempel: Vid avvittringen räknar man ihop makarnas egendom och kontrollerar besparingar och skulder.

Profile for Schildts & Söderströms

Pedagogisk text blädderex  

Pedagogisk text blädderex  

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded