Page 20

RACHEL RHYS

letade efter någon. Den kraftige, mustaschprydde mannen hon hade sällskap av tidigare syns inte till. ”Här.” audrey drar med sig Lily till en lucka i folkmängden. Lily tittar ner på kajen och slås återigen av hur enormt stor båten är. Där nere står familj och vänner till de avresande passagerarna, de är klädda i mörka finkläder och vänder oroligt sina bleka ansikten upp mot däck. Lily söker med blicken genom människoskaran, på jakt efter sin mors bruna, vänliga ögon. Där. Där är hennes familj. Där står de alla tre med sträckta halsar och letar efter henne. Hon gör sig fri från audrey och vinkar för att fånga deras uppmärksamhet. Hjärtat snörps åt av hur små de ser ut att vara, inte större än en tumnagel. när Frank får syn på henne sätter han ett finger i varje mungipa och visslar. Lily ser hur modern ger honom ett låtsasslag. Gesten är henne så intimt bekant att hon får en klump i halsen och måste titta bort. Blicken faller på en man hon inte har sett förut som står någon meter ifrån hennes familj. Han har en krämfärgad kavaj på sig, vilket gör att han står ut från den mörkklädda mängden. Dessutom är han till skillnad från de flesta andra barhuvad, det blonda håret fångar upp det bleka solljuset som om det vore förgyllt. Även här uppifrån däck kan hon se hur välproportionerlig han är, med breda axlar och smal midja. Han kliver fram ur skaran tills han står längst ut på kajen, där träpollarna stupar brant nedåt. nu när han är närmre ser hon att hans hud är lika blank som håret och att kindbenen är mjukt rundade. Han skriker något med händerna kupade runt munnen och ansiktet uppvänt. Lily lutar sig framåt och försöker höra. ”Stanna! Snälla, stanna!” « 20 »

En farofylld överfart  

Provläs ett stycke ur vår historiska spänningsroman.

En farofylld överfart  

Provläs ett stycke ur vår historiska spänningsroman.

Advertisement