Flickor i Scouterna
I början av 1900-talet var det långt ifrån självklart att flickor och pojkar kunde ägna sig åt samma saker. Men 1909 hade över 6000 flickor anmält sig till scoutrörelsen – en del genom att bara uppge första bokstaven i förnamnet när de anmälde sig, för att inte avslöja sitt kön. Baden-Powell gav sin syster Agnes i uppdrag att organisera ett scoutförbund för flickorna, Girl Guides Association. Agnes skrev boken Handbook for girl guides or how girls can help to build the empire som var en anpassning av Scouting for boys. För flickorna skulle också “hemmets sysslor och mödravård” finnas på schemat. I Handbook for girl guides kan vi läsa: “Some girls like to do scouting, but scouting for girls is not the same as for boys. The chief difference in the training of the two courses of instruction is that scouting for boys makes MANLINESS but the training for Guides makes for WOMANLINESS, and enables girls the better to help in the battle of life.” Säkert var det många som blev besvikna över att inte få delta på samma villkor som pojkarna – de hade ju anmält sig för att bli Scouts, inte Girl Guides. 1918 kom Baden-Powells egen uppföljare till Handbook for Girl Guides: Girl Guiding. I den skriver han ”Now I shall be told that I am trying to make girls into tomboys. Not a bit of it – quite the opposite: but girls don’t want to be dolls, they have an ambition above that; and also men do not desire to have dolls as their wives – they want comrades.” 1918 efterträdde Robert Baden-Powells hustru, Olave Baden-Powell, Agnes som chef för flickscouterna. Hon kom att få stor betydelse för flickscoutrörelsen, inte bara i Storbritannien, och blev utsedd till World Chief Guide – världsflickscoutchef – 1930.
Scouting i Sverige
Scouting kom till Sverige i en tid då folkrörelser som väckelserörelsen, nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen var stora. Ungdomsorganisationer av olika slag bildades och kvinnorörelsen hade fått fäste. 1908 kunde man läsa om scouting i Göteborgs Handels- och sjöfartstidning i artikeln Gatupojkar som skogsspejare och en del pojkföreningar börjar använda sig av scoutmetoden. Det berättas bland annat om en pojke i Söderhamn som samma år hittade en artikel om scoutrörelsen i en engelsk tidskrift. Tillsammans med några andra pojkar bildade han en patrull och försökte bedriva scoutverksamhet efter bästa förmåga. En liknande historia finns berättad om scoutverksamhet i Arboga vid samma tid och snart hade enstaka patruller bildats på flera platser i landet. Under en båtresa i skärgården 1909 hittade gymnastikläraren och militären Ebbe Lieberath ett kvarglömt exemplar av Scouting for boys och blev intresserad. Han började översätta boken till svenska och startade 1910 en scoutkår, Riddarpojkarna i Göteborg. Det var alltså först 1910 som man kan säga att verksamheten tog en sådan form att vi kan kalla det scoutrörelse. 1910 startade en rad KFUM-föreningar runt om i landet så kallade Frivilligkårer och 1911 bildades formellt KFUMs scoutförbund.
251