Page 1

K RO S S O R D E T En tidning från Sveriges Bergmaterialindustri

# 125 • November 2013

Höstens branschdagar – kunskaper och kontakter Färre bullerstörda med ny teknik och god kommunikation Hur överlåts ansvaret för en täkt där man aldrig är?

PÅ RÄTT VÄG

Stor kraftsamling för säker täkttrafik

Nya vägledande miljödomar • Så kan du hålla koll på strålning från din ballast • Reviderad täkthandbok


Do you remember your first crush? Now it’s time for a new one. Learn more about our all-new cone crusher, CH550, at: www.sandvik.com/ch550


K RO S S O R D E T

FOTO: NICLAS KINDVALL

KROSSORDET STENKOLL

#125 INNEHÅLL

Ansvarig utgivare Björn Strokirk

Redaktör Tomas Skagerlind

Projektledare Joakim Heise

Art Director Karin Sundin

Reporter Niclas Kindvall Layout & repro Sundin Reklamstudio AB Omslagsbild Foto: Kjell Lundin Prenumerationsärenden joakim.heise@sbmi.se  Hör av dig till Joakim om du vill ha tidningen eller om du inte vill ha fler nummer. Annons/Marknad Patrik Swenzen patrik@annonshuset.se Fredrik Du Rietz fredrik.d@annonshuset.se Adress SBMI, Box 556 84, 102 15 Stockholm    Hemsida www.sbmi.se  Tryck Edita Västra Aros

Övriga medverkande detta nummer: Jens Bäckström, Eva Edberg, Anna Hållams, Agnes Larfeldt Alvén, Stefan Lindblom, Kjell Lundin och Carina Tyskbo. Vad vill du läsa om i tidningen? Har du några tips till redaktionen? Mejla till oss på stenkoll@sbmi.se Under 2013 ges Stenkoll ut vid tre tillfällen. Stenkoll ges ut av SBMI, bergmaterialindustrins branschorganisation. SBMI tillvaratar branschens intressen mot samhällets beslutsfattare och stöder medlemmarnas utbildning, kvalitetsarbete och kompetensutveckling.

14

SID

Skanska arbetar intensivt för att förbättra säkerheten på sina arbetsplatser. ”Anställda och kunder ska känna sig trygga i våra täkter”, menar Per Lampinen och Jerry Andersson.

5 Ledaren Några inledande ord från Björn Strokirk, vd på SBMI 6 Vägskälet 8 Anslagstavlan och Nyhetsflödet 12 Högre krav i dom? Moderbolag kan komma att få bära ett större miljöansvar än tidigare. Advokat Agnes Larfeldt Alvén är detta nummers gästkrönikör. 14 Säkrare trafik i täkten Med Vällstatäkten som Best Practice arbetar nu Skanska vidare med säkerhetsfrågorna. Stenkoll besökte Olunda. 18 Kunskap och kontakter Gamla och nya vänner, mingel och de allra senaste branschnyheterna. Vi var på plats under branschdagarna i Jönköping och Umeå.

24 Bättre täktansökan För några år sedan tog SBMI fram ”Täkthandboken”. Nu har den uppdaterats. Dessutom blir uppdaterade skriften ”Enhetliga rimliga villkor” nu en bilaga till handboken.

36 Vägledande domar Domstolarna har i några utslag använt uttryck som ”bästa plats”, något som inte stämmer med lagboken. Det menar juristen Christin Vildevik som läst rättsfall och domslut för branschens räkning.

28 Avfallsskatt på entreprenadberg och schaktmassor? Det finns for tfarande många frågetecken när det gäller skatt på entreprenadberg i olika projekt. Anders Linnerborg hjälper till med terminologi och rättsläge.

38 Mindre bullerstörningar Med ny teknik, smar tare produktionsplanering och god dialog går det att effektivt minska störningen för täktens grannar.

30 Välkomna till Kållered Närmare 2 500 personer kom när Jehanders öppnade Kålleredtäkten för en nyfiken allmänhet. Regionchefen Niklas Osvaldsson tvekar inte att kalla dagen för en riktig fullträff. 32 Om fåglarna själva får välja Sedan 2011 har biologen Morgan Johansson och Jehanders arbetat för att i möjligaste mån skapa en täkt anpassad för såväl produktion som för djur och växter. Resultaten imponerar.

42 Vem ansvarar för strålningen? Ett nytt EU-direktiv fördelar ansvaret för strålningen från betongballast över hela kedjan av aktörer. Vilket ansvar bör vi ta? CBI:s Magnus Döse
intervjuas. 44 Överlåten samordning Allt oftare arbetar flera entreprenörer i en och samma bergtäkt medan ägaren inte alls är där. Stenkoll reder ut frågan om samordningsansvar i täkten. 46 Brinner för ballast Frågestund med Lars Björk, SBMs blivande tekniske chef.

KROSSORDET # 125

3


N E D Ö L F A R O T S R Ö F T KAPACITETSSIK Maskin Mekanos uppdrag är att skapa Mobil produktivitet. Med det menar vi kapacitet, driftsäkerhet och användarvänlighet i en mobil förpackning. Nu lanserar vi S 1803, en mobil siktsstation som sätter en helt ny standard för kapacitet och siktresultat, en maskin för de riktigt stora flödena. Med äkta eldrift och en mängd användarvänliga lösningar.

För mer info ring: Conny Nilsson 0709-508276, Calle Smedenman 0709-508271, Daniel Smedenman 0709-508270,

Box 9083, 550 09 Jönköping, 036-31 74 00, info@maskinmekano.se, www.maskinmekano.se


Ledare

Rimliga och orimliga krav på täkter

Fler kunskapskällor finns: ”No Net Loss” är ett initiativ inom EU som syftar till att hindra att arter utrotas och att flora och fauna utarmas. Det handlar bland annat om att mångfaldsförluster inom ett geografiskt område balanseras av en vinst på annat håll. Resultat redovisas 2015. Ett annat intressant initiativ har tagits av cementindustrin, där 24 stora cementproducenter med verksamhet i mer än 100 länder arbetar för en hållbar utveckling. Visserligen ger kalktäkter större möjligheter för biologisk mångfald än vårt urberg, men det finns säkert en del vi kan hämta även där. SBMI vill kartlägga vilka åtgärder som är lämpliga i olika miljöer. Det

SBMI vill kartlägga vilka åtgärder som är lämpliga i olika miljöer. Det kan även handla om att man gör åtgärder i kringliggande marker som gynnar hotade eller sällsynta arter.

kan även handla om att man gör åtgärder i kringliggande marker som gynnar hotade eller sällsynta arter. SBMI söker nu stöd från Vinnova, genom MinBaS, för att i en förstudie belysa dels hur man bör göra för att skapa nya värden, dels hur man kan finna metoder att kvantifiera naturvärden som man tar i anspråk (”förstör”) och värdet av ersättande flora och fauna. En arbetsgrupp inom UEPG, som tar fram indikatorer för biologisk mångfald för ballastindustrin, bör kontaktas. Det kommer säkert inte gå att finna en formel för att värdera detta som alla instämmer i, men projektet kan sätta fokus på värdet av att med enkla medel öka den biologiska mångfalden.

Välkänt är att många rödlistade arter gynnas av blottade sandytor – en biotop som blir allt ovanligare. SBMI vill utveckla en katalog över möjliga åtgärder för att öka mångfalden i och runt täkten, under drift och därefter. Jag tror att sådana åtgärder blir ett vanligt åtagande, där de kan genomföras till låg kostnad och utan att störa driften. Sådana åtaganden bör alla kunna ställa sig positiva till. Samtidigt bör SBMI arbeta för att få bort villkor som inte ger någon några fördelar, men som riskerar att ställa platschefer inför rätta för något som de inte själv kunnat rå över, till exempel geologiska överraskningar i en sprängsalva. Det är orimligt att en platschef ska drabbas av personlig åtalsanmälan för en enstaka sprängsalva som har orsakat vibrationer lite över 4 mm/s, när den inte skadat något eller någon. Vid anläggningsarbeten accepteras mer än dubbelt så höga värden, även då med marginal till bostäders skaderiskvärde. Naturvårdsverket framhåller att villkor ska vara rättssäkra och realistiska.

De har sammanställt några av de viktigaste avgörandena från 2009 och framåt i Mark- och Miljööverdomstolen (MÖD). De lyfter på sin hemsida fram domar där man fastställt att ”Villkoret ska anses uppfyllt om: • minst 75 procent av uppmätta månadsmedelvärden klaras ”(MÖD 2011:18) • bullervärden överskrids högst tio nätter på per år” (MÖD 2011:48) • minst tio av månadsmedelvärdena under kalenderåret klarar begränsningsvärdet” (MÖD 2012:10).

Liknande villkor bör gälla för bergtäkter. Det kan innebära att vid minst nio av tio sprängningar ska vibrationerna ligga på högst 4 mm/s, medan en på tio får ge högre värden – till exempel 6 mm/s. Vem har analyserat samhällsnytta mot kostnad av lågt satta gränser för tillåten vibration? FOTO: ANNA HÅLLAMS

I

lagtexter och domslut finns inte begreppet ”kompensatoriska åtgärder”. Ändå tror jag att det är ett begrepp som i ökad utsträckning kommer att vara ett frivilligt åtagande från industrin. Vi har i två inspirerande föredrag på årets branschdagar fått höra om biologisk mångfald. Anders Enetjärn berättade om hur man kan ”bygga natur”. Morgan Johansson talade om hur man till små eller inga merkostnader kan skapa biologisk mångfald i täkter som fortfarande är i drift.

Björn Strokirk, vd SBMI


Vägskälet

FOTO: SVEVIA

Nicklas Stenqvist, som tidigare arbetade för Swerock, får samma roll som Thomas Berggren men med ansvar för Svevias ballastverksamhet i Västsverige. Hans uppgift är att bygga upp en fungerande och lönsam organisation, en uppgift han tidigare utfört för Swerock. – Organisationen är förstås viktig, säger han. Med rätt medarbetare blir det möjligt att utveckla verksamheten. Stenqvist menar att uppdraget innebär en ordentlig utmaning som han ser fram emot att anta. – Det ska bli oerhört roligt och intressant att få vara med om att bygga upp något från grunden och Svevia är ett riktigt spännande företag.

FOTO: KLAS ANDERSSON/NCC

FOTO: SVEVIA

Sedan den 30 september är Thomas Berggren Svevias nye arbetschef för arbetschefsområde Ballast Syd inom beläggningsdivisionen. Han kommer från NCC där han tidigare arbetade som entreprenadchef. – Jag kommer in i ett läge där det känns som om bolaget ligger i startgroparna för en helt ny fas och det känns jättespännande. Jag har de senaste tio åren arbetat på entreprenadsidan vilket jag tror kommer hjälpa mig när jag möter kunderna. Det viktigaste för mig är att våra kunder får bästa möjliga bemötande och att vi på rätt sätt kan erbjuda dem de produkter som de vill ha. Thomas Berggren berättar också att en av de viktigaste uppgifterna i den nya rollen är att se över Svevias täktinnehav i regionen. – Jag ska strukturera, renodla och se över var vi kan utveckla vår täktverksamhet.

NCC Roads sjösätter sin nya organisation vid årsskiftet. Den nya sektorchefen för bergmaterial, eller Sector Manager som det står på visitkortet, Björn Abrahamsson förklarar: – Hela verksamheten i Norden organiseras i tre divisioner; stenmaterial, asfalt och vägservice. Jag blir alltså sektorchef för bergmaterial i Sverige och har motsvarande kollegor i de övriga nordiska länderna. Ovanför oss i strukturen finns divisionschefen Per Höglund. Björn Abrahamsson menar att det finns många fördelar med NCC Roads nya organisation. Tidigare var verksamheten uppdelad i regioner med en regionchef som ansvarig för hela värdekedjan medan man nu, genom uppdelningen i divisioner, renodlar och samlar spetskompetensen där den gör mest nytta. – Vi kommer att kunna ha större fokus på att göra bra affärer och det är något som våra kunder också kommer att kunna dra nytta av. Färre oklarheter och samma bemötande och kunskap vart de än vänder sig i Norden. Arbetet med omorganisationen har redan inletts och Björn Abrahamsson ser positivt på förändringarna: – Det känns otroligt roligt och jag hoppas kunna tillföra mycket i min roll. Uppgiften handlar framför allt om att optimera för att få ut maximal effekt av våra produktionsenheter liksom att optimera försäljningen i hela Norden. Dessutom ser han fram emot att arbeta i en grupp där alla brinner för stenmaterial. – Ledningsgrupperna i varje division kommer vara specialister på just den delen av branschen och därför kommer vi kunna arbeta ännu mer effektivt. Och ha ännu roligare tillsammans (skratt).

delphi.se

Öppna. Proaktiva. Framtidsinriktade. Vårt team av miljörättsjurister har en djup och bred kunskap inom miljörätt och de branscher där miljörätten är av stor betydelse. Vi hjälper dagligen våra klienter med ansökningar om miljötillstånd, efterbehandling av förorenade områden, miljömässigt ansvarstagande, tillsynsfrågor och andra miljörättsliga frågor i den löpande verksamheten. En stor del av arbetet inkluderar även förvärv.

130918-Stenkoll.indd 1

2013-09-26 12:43:49


smart och ekonomisk. nya volvo med eco-läge. Upplev tryggheten hos Sveriges största maskinleverantör. Överlägsen support med över 500 personer på fler än 40 serviceställen och runt 200 mobila enheter i landet. + ECO-läge Volvos unika, prisbelönta ECO-läge har sofistikerad styrteknik med som bidrar till upp till 5 % av maskinens förbättrade bränsleeffektivitet utan prestandaförlust.

+ Bättre bränsleeffektivitet Volvo D6 steg 3B-motor i kombination med förbättrad hydraulik ger upp till 12 % ökning av bränsleeffektiviteten och kortare cykeltider för förbättrad prestanda.

Auktoriserad återförsäljare av Volvo Construction Equipment Swecon Anläggningsmaskiner, Box 55, 631 02 Eskilstuna Växel: 010 - 556 08 50 www.swecon.se

stannar Volvoskraftfulla, kraftfulla, bränsleeffektiva bränsleeffektiva och Det Det stannar inteinte vidvidVolvos och miljövänliga miljövänligaD-serie-bandgrävare. D-serie-bandgrävare.Med oslagbart servicenätverk med över 500 personer på fler än 40 orter i landet samt fler än 200 Din ett Volvo är dessutom specificerad och utrustad efter dina önskemål av vår Sweconpersonal, mobila enheter ovanpå det, så ser vi till att du och din verksamhet får den support utbildad av Volvo. Med ett oslagbart servicenätverk med över 500 personer på fler änoch 40omtanke orter ni behöver. Håll dig mobila uppdaterad om ovanpå Swecondet, ochså Volvos och får www. i landet och runt 200 enheter ser viutbud till attpåduwww.swecon.se och din verksamhet denfacebook.com/swecon. support och omtanke ni behöver. Håll dig uppdaterad på www.facebook.com/swecon.

+ CareTrack som standard Alla Volvo grävmaskiner är utrustade med telematiksystemet CareTrack för bättre planering och smartare arbete. Minska kostnaderna. Maximera lönsamheten.


Anslagstavlan Skriv gärna till oss på adressen: SBMI, Box 556 84, 102 15 Stockholm

Vårens kurser 2014

Produktion II, del 1 och 2, Radisson Blu Arlandia 17–19 februari respektive 24–26 mars Utbildningens syfte är att ge fördjupade kunskaper om bergmaterialproduktionen och bergmaterialets geotek­ niska, produktionstekniska och miljötekniska förutsätt­ ningar. Samt ökad förståelse för användarnas krav på bergmaterial för olika användningsområden. Grundkurs i bergmaterialindustrin, Radisson Blu Arlandia, 8–9 april Kursen vänder sig till nyanställd personal i bergmate­ rialindustrin och ger en bred introduktion om geologi, produktion och användning av våra produkter. Personer verksamma i bygg- och anläggningsverksamhet samt i myndigheter och kommuner är givetvis också välkomna.

Anmäl er på sbmi.se eller e-posta till: kansliet@sbmi.se

Branschdag i Stockholm Den 10 april arrangeras SBMIs branschdag i Stockholm och inbjudan skickas ut i början av nästa år. Ämnen som brukar behandlas under dagen är bland annat säkerhet, miljö, tillsyn och juridik.Vi tar också upp praktiska och aktuella tips, samt erfarenheter från verksamheterna.

Anmälan till Branschdagen kommer i vår.

Satellitbaserad riggnavigering Sandvik har lanserat version två av sitt 3D-navigeringssystem för topphammarriggar i DX-serien. Bland de nya funktionerna i TIM3D V2 kan nämnas en helt ny typ av användargränssnitt, trådlös dataöverföring och förbättrad kompatibilitet med externa system. Det moderna navigeringssystemet i TIM3D V2 bygger på satellitkommunikation, vilket ger förbättrad borrnoggrannhet, effektivitet och produktivitet i bergtäkter, vägbyggen och dagbrott. Det nya navigeringssystemet TIM3D V2 finns för topphammarriggar i Sandviks DX-serie och innehåller fyra grundläggande funktioner: riggnavigering, matningsuppriktning, borrning och rapportering. TIM3D utnyttjar flersatellits RTK GNSSnavigering och är kompatibel med satellitsystemen GPS och GLONASS. Navigeringen utgår från borrplaner, som görs i vanliga Office-program eller i systemets inbyggda program. Trådlös dataöverföring, en ny funktion i version två, förbättrar användarkomforten och snabbar upp arbetet. Det går även att överföra

FOTO: SANDVIK

Produktion I, Radisson Blu Arlandia, 21–23 januari Kursen vänder sig till arbetsledare och maskinopera­ törer i grus- bergtäkter och krossanläggningar. Utbild­ ningens syfte är att ge grundläggande kunskaper i ma­ skinkännedom och produktionsteknik på de vanligaste maskinutrustningarna.

Nyhetsflödet

borrplanen via ett USB-minne. Borrplaner sparas i standardformatet IREDES, med start- och slutkoordinater för hål i tre dimensioner. Med en lokal basstation, eller VRS-korrigering, ligger navigeringsnoggrannheten inom fem centimeter och systemets totala noggrannhet därmed inom tio centimeter.

3


Vi på Voglers vill flytta in produktionssprängning i bergtäkter i finrummet. I många täkter är det högsta prioritet på slutprodukten och många gånger ses losshållningen som ett nödvändigt ont. Gemensamt med branchen ska vi ändra på detta och skapa professionella förutsättningar där bergsprängningen bedrivs på ett framförallt säkert sätt, men också där resultatet inte är slumpmässigt.

En del i Voglers arbete för att driva utvecklingen åt rätt håll är att vara ett ”Auktoriserat Bergsprängningsföretag”. Detta innebär att beställaren kan känna sig trygg i sitt val av entreprenör när det gäller de många lagar och förordningar som omgärdar vår verksamhet. Vi driver också utvecklingen framåt genom modern teknik, som t ex. onlinedokumentation av borrning och sprängningsarbetena tillsammans med inmätningar och scanning av våra borrhål och bergfronter. Har du frågor om bergsprängning, eller ett projekt som du vill diskutera, kontakta oss för ett personligt möte. Klas Vogler eller Jan Johansson. Voglers Sverige AB


Nyhetsflödet Vinnovaprojekt på Sverigeturné Ungefär samtidigt som detta nummer av Stenkoll kommer ut så beger sig Vinnovaprojektet "Uthållig produktion av finkorniga produkter från bergmaterial" på turné till ett tjugotal täkter i Sverige. Projektet har 23 partners med MinBaS som mottagare av medel och Chalmers som projektledare. Den mobila anläggning som Chalmers konstruerat kommer att befinna sig på resande fot, eller arbetande på platser från norr till söder, fram till nästa höst. De tester som man hittills gjort med anläggningen, bestående av en VSI-kross som körs på höga hastigheter och en vindsikt, har visat att det går att närma sig den kornform som naturligt material har. Projektledaren Rebecka Stomvall berättar: – Vi har helt klart lyckats förbättra konformen i de mindre fraktionerna även om vi fortfarande är en bit från de bästa kvaliteterna hos naturligt material. Samtidigt måste man nog också börja fundera över vilken kvalitet som är "tillräckligt bra" för att användas i produktionen av cementbundet material.

En del bergarter är lämpligare än andra när det gäller den här funktionen, berättar Rebecka Stomvall vidare. Den kunskapen har funnits även tidigare. – Men vi hoppas bredda spannet och visa att fler bergarter går att använda till ändamålet. Under turnén som nu inleds hoppas hon få svar på flera frågor och att testerna leder till man lär sig ännu mer. – Vi vill testa olika sorters berg från olika platser i landet samtidigt som vi får möjligheten att demonstrera vår anläggning. På så sätt finns också möjligheten för företagen i branschen att fundera över om, och i förekommande fall hur, de skulle kunna använda en liknande lösning i skarp produktion. Löpande sammanställningar kommer att göras utifrån de tester som körs under turnén och någon gång nästa höst kan branschen se fram emot en slutlig rapport från delprojektet.

Utför entreprenadkrossning Utför entreprenadkrossning med entreprenadkrossning moderna mobila och Utför med moderna mobila och stationära med modernakrossverk mobila och

stationära krossverk

stationära krossverk

50 års branscherfarenhet. Medlem i SBMI. Tel. 018-15 51 30 | Fax 018-15 53 80 | info@krossekonomi.se | www.krossekonomi.se


En smart investering för hållbar produktivitet

Med Atlas Copcos bergborraggregat SmartROC T35 och SmartROC T40 får du upp till 50% bättre bränsleeffektivitet jämfört med konventionella borriggar på marknaden idag. Se mer på futuredrilling.com


miljöjuridik

Ny dom ställer högre krav på moderbolagen Mark- och miljööverdomstolen har genom en dom i juni i år tagit ställning till vilket ansvar ett moderbolag har att åtgärda föroreningar som orsakats av dotterbolagets verksamhet. Domen innebär att moderbolag i framtiden kan komma att bära ett större miljöansvar än vad som tidigare varit fallet.

Beslutet upphävdes

Syftet med ansvarsgenombrott på miljörättens område är framför allt, enligt domstolen, att krav i undantagsfall ska kunna riktas mot en bakomliggande aktör som utan att

Genom sin starka ställning som ensam aktieägare och koncernbidragsgivare ansågs moderbolaget även ha haft rättslig och faktisk möjlighet att påverka dotterbolagets verksamhet.

12

KROSSORDET # 125

FOTO: CHRISTIAN GÖRAN

P

roton Finishing Ekenässjön AB, ett helägt dotterbolag till Proton Industries AB (moderbolaget), övertog under hösten 2002 en ytbehandlingsverksamhet i Vetlanda. Dotterbolaget bedrev verksamhet fram till det likviderades 2007, med stöd av koncernbidrag från moderbolaget om totalt drygt 43 miljoner kronor. Under hösten 2008 utfärdade länsstyrelsen ett föreläggande om sanering av en damm som förorenats av dotterbolagets verksamhet. Eftersom varken dotterbolaget eller tidigare verksamhetsutövare fanns kvar riktade länsstyrelsen föreläggandet mot moderbolaget. Moderbolaget överklagade föreläggandet till mark- och miljödomstolen, som konstaterade att det var dotterbolaget som var ensam verksamhetsutövare. Man ansåg att inget hade framkommit som tydde på att moderbolaget haft sådan faktisk och rättslig möjlighet att vidta åtgärder att det skulle kunna anses vara verksamhetsutövare. Domstolen tog också ställning till om moderbolaget på grund av så kallat ansvarsgenombrott kunde göras ansvarigt.

GÄSTKRÖNIKÖR: Agnes Larfeldt Alvén, Agnes Advokatbyrå AB

vara verksamhetsutövare bidragit till en miljöskada eller som försökt att undkomma en verksamhetsutövares miljöskulder genom att låta verksamheten underkapitaliseras. Det kan exempelvis framstå som rimligt att ett moderbolag ibland bör ansvara för ett dotterbolags förpliktelser, när dotterbolagets verksamhet inte uppfyller kraven på ett normalt affärsmässigt handlande, utan snarare framstår som en konstruktion avsedd att undandra moderbolaget ansvar. Domstolen fann i det aktuella fallet att grund för ansvarsgenombrott inte förelåg och upphävde därför länsstyrelsens beslut.

Mark- och miljööverdomstolens bedömning Länsstyrelsen överklagade mark- och miljödomstolens dom till Mark- och miljööverdomstolen (MÖD), som konstaterade att det inte var fråga om ansvarsgenombrott i det aktuella målet. MÖD konstaterade däremot, efter hänvisning till olika lagförarbeten, att ett moderbolag i vissa situationer kan betraktas som verksamhetsutövare av dotterbolagets verksamhet. MÖD konstaterade därvid att moderbolaget i det nu aktuella fallet haft ett avgörande inflytande på den verksam-


EN-, TVÅ- OCH TRE-STEGSKROSSNING ACKREDITERAT FÄLTLABORATORIUM ÅTTA KROSSTEAM ISO-CERTIFIERADE 9001 - 14001 het som bidragit till föroreningarna eftersom moderbolaget, genom koncernbidrag, möjliggjort dotterbolagets verksamhet under åren 2003 till 2007. Genom sin starka ställning som ensam aktieägare och koncernbidragsgivare ansågs moderbolaget även ha haft rättslig och faktisk möjlighet att påverka dotterbolagets verksamhet. MÖD fann därför att moderbolaget var att betrakta som verksamhetsutövare vid sidan av dotterbolaget. Eftersom ansvaret för efterbehandling är solidariskt bedömdes länsstyrelsen ha haft rätt att rikta föreläggandet mot moderbolaget och med ändring av mark- och miljödomstolens dom fastslog MÖD därför länsstyrelsens föreläggande.

Slutsatser

SS KTA O A T N O K

XR BERGKROSS

010-474 12 30

Vem som ska anses vara verksamhetsutövare i miljöbalkens mening XR.NU är inte reglerat i lag utan frågan har överlämnats till rättspraxis. MÖD har nu genom den aktuella domen tagit ytterligare ett steg i utvecklingen av denna praxis. Det kan för det första konstateras att ett moderbolag inte enbart XRBK_Annons_Stenkoll_nr3_2012.indd 1 2012-10-30 i sin egenskap av moderbolag kan göras direkt ansvarig för ett efterbehandlingsansvar som kan riktas mot dotterbolaget. Däremot, om moderbolaget haft ett så stort inflytande på dotterbolagets verksamhet att det har kunnat påverka hur verksamheten bedrivits och därigenom haft faktisk och rättslig möjlighet att ingripa, kan situationen bedömas annorlunda och moderbolaget kan då komma att anses som verksamhetsutövare parallellt med dotterbolaget. Hur starkt detta inflytande ska vara är oklart. För att kunna göras ansvarig för efterbehandling krävs inte bara Skakapparater Siktar Värmeskåp att man är verksamhetsutövare av den förorenande verksamheten utan man ska också ha bidragit till föroreningen. I detta fall skulle domen kunna tolkas som att domstolen anser att bidraget består i att moderbolaget möjliggjort dotterbolagets verksamhet genom koncernbidrag. Samtidigt kan man reflektera över situationen om moderbolaget istället agerat på det motsatta sättet och tömt dotterbolaget på resurser. Det kan tyckas besynnerligt att ett moderbolag som bidrar Vågar Fukt/temperaturmätare Tryckpressar ekonomiskt till dotterbolagets verksamhet drabbas hårdare än ett icke ansvarstagande moderbolag. I vart fall kan konstateras att MÖD:s avgörande med stor sannolikhet innebär att viljan hos moderbolag att bistå med ekonomiskt stöd till ett dotterbolag som går med förlust begränsas väsentligt, när det samtidigt finns en risk att moderbolaget görs ansvarigt för dotterbolagets miljöskulder. Domen underlättar säkerligen tillsynsmyndigheternas arbete Kubformar Lufthaltsmätare Sättmått med att åtgärda förorenade områden. Men för verksamhetsutövare finns all anledning att fundera över hur verksamheten är organiserad och vilka konsekvenser detta innebär ur ett miljöansvarsperUtrustning för materialprovning spektiv. (MÖD 2013:28) S. Långebergsgatan 18 • 421 32 Västra Frölunda

Söker du labbutrustning för BETONG och BALLAST?

Tel 031-748 52 50 • www.kontrollmetod.se

13:54:40


Skanska driver på för säkrare täkttrafik Utredningen efter den tragiska dödsolyckan i Vällstatäkten 2012 skakade om Skanska. Den visade att företagets täkter inte var så säkra som man internt trodde. Projektet "Säker Logistik" sjösattes och nu har Skanska kommit en bra bit på väg mot en tryggare arbetsmiljö för både anställda och kunder. TEXT: NICLAS KINDVALL

14

KROSSORDET # 125


FOTO: KJELL LUNDIN

säker täkttrafik

FOTO: NICLAS KINDVALL

Per Lampinen och Jerry Andersson.

A

rbetsmiljöutvecklaren Jerry Andersson var den som tillsammans med Håkan Skotte utredde olyckan: – Vi upptäckte att vi inte haft tillräckligt fokus i våra fasta anläggningar, man kan säga att efter olyckan såg vi våra arbetsplatser med helt nya ögon. Man tittade också på andra branscher och märkte att många kommit betydligt längre i säkerhetsarbetet än bergtäkterna. – Andra industrier har högre krav och släpper inte in någon genom grindarna förrän de fått ett godkännande och en ordentlig säkerhetsgenomgång.

Utredningen ledde till att Skanska utarbetade ett åtgärdsprogram som företagets högsta ledning står bakom. Den första fasen inleddes under förra hösten och prioriterade 21 anläggningar som bedömdes som särskilt viktiga, grundat på täkternas komplexitet, storlek och faktiska förhållanden på plats.

Vällsta blev pilotprojekt – I huvudsak handlar det om trafikstyrning, till exempel genom att enkelrikta trafiken där det är möjligt. Sedan försöker vi också bygga bort döda vinklar och skymd sikt. Vi undersöker var man lastar och var man stannar sitt fordon i täkten, hittar platser där

det kan finnas förhöjda risker och sedan försöka göra något åt dessa. Vällstatäkten, där olyckan 2012 inträffade, har blivit Skanskas pilotprojekt, ett "Best Practice". Lärdomarna från arbetet där har man tagit med sig till andra täkter. Däribland Olunda. Projektingenjören Per Lampinen arbetar i båda täkterna: – Från början fanns det ett visst motstånd mot att förändra. Sådana är vi människor antar jag, berättar han. Men när väl förändringsprocessen hade inletts och alla kände att de fick vara med och tycka till så gick det mycket bättre. Han poängterar vikten av att få med sig alla i ett sådant här projekt.

KROSSORDET # 125

15


säker täkttrafik

FOTO: KJELL LUNDIN

SKILDA FILER ÖKAR SÄKERHETEN Ett av delprojekten i "Säker Logistik" är ett försök till tydligare och bättre in- och utpasseringskontroller. I Olundatäkten är man snar t redo att börja testa det nya systemet. Per Lampinen berättar : – När allt är klar t kommer det finnas nedfällda bommar vid både in- och utfar t. De som ofta är här och hämtar material kommer att kunna använda ett transpondersystem – efter en noggrann säkerhetsutbildning – för att passera. Andra besökande behöver anmäla sig och bli upplysta om hur de ska agera i täkten för att därefter tilldelas en tillfällig kod för passeringen. Dessutom kommer de olika körfilerna vara skilda åt genom barriärer – det ska inte gå att köra fel!

In- och utpasse­ ringen till Olunda­ täkten byggs om för att öka säker­ heten.

– Vi märkte att om vi ställde rätt frågor till personalen i täkten så blev de automatiskt mer riskmedvetna. Med hjälp av den feedback vi fick därifrån kunde vi sedan tillsammans gå vidare med arbetet. För ett riktigt bra resultat är det oerhört viktigt att inkludera alla. – Dessutom är det nödvändigt att hela tiden följa upp och kontrollera att det fungerar som det är tänkt. Kanske märker man att en åtgärd inte fungerar? Då är det bara att börja fundera kreativt igen. De enda reglerna som det är någon idé att ha är de regler som människor faktiskt följer. Per Lampinen menar att det oftast inte går att direkt hitta den perfekta

Jag skulle snarare vilja framhålla att arbetet har varit utvecklande och därmed produktionshöjande. 16

KROSSORDET # 125

Jerry Andersson

lösningen utan att det är viktigt att vidta åtgärder som man sedan under arbetets gång ständigt förbättrar.

Ökad effektivitet Skanska har också upptäckt att "Säker Logistik"-projektet inte påverkat lönsamheten i täkterna negativt – snarare tvärtom. – Jag skulle snarare vilja framhålla att arbetet har varit utvecklande och därmed produktionshöjande, fastslår Jerry Andersson. Många av de åtgärder vi kreativt arbetat fram i samråd med personalen har också gjort det lättare att arbeta i täkten. Vi sparar onödig transporttid och ökar effektiviteten. Per Lampinen ger ytterligare ett exempel: – Tack vare att vi fått ner hastigheten på arbetsplatsen så minskar också slitaget och bränsleåtgången. Det, och tryggheten i täkten, uppväger mer än väl att besöket ibland tar några extra sekunder. Ett av de stora riskmomenten inom all täktverksamhet är när man släpper in privatpersoner med personbilar på arbetsplatsen. I Vällsta har Skanska inga sådana kunder men i Olunda har

man löst det genom att noggrant styra hur ett besök ska gå till. En speciell lastplats har markerats som den enda plats där personbilar får stanna till och de besökande instrueras att absolut inte lämna bilen. – Om de inte sitter kvar i bilen så ska de åtminstone i varje ögonblick kunna lägga handen på den. Vi vill inte ha några som kör omkring i täkten och letar efter det material de vill köpa.

Säker Täkttrafik Anläggning:

Checklista från

SBMI

Datum:

motivera , kryssa nej och gör riskbedömning nden reser hinder, föra? / Går att genom Redan genomfört? på grund av Klart Ja Nej, Rekommendation

Om lokala förhålla

att: går det att ordna så mötande trafik är enkelriktad, dvs. • fordonstrafiken kan undvikas undvikas kan kurvor tvära • För korta inte överstiger 1:10. • lutningen på ramper ramper kan 1:8 medges särskilda minimeras genom • behovet av att backa sområdet bör vid behov ha vändplatser. Backning kantskydd tillräckligt breda: och permanenta, är Vägarna, tillfälliga vägen vara 2,5 (enkelriktad), bör . • För enfilig trafik det bredaste fordonet gånger bredare än bör vägen vara 3,5 iktad), (dubbelr (helst 4 • För tvåfilig trafik det bredaste fordonet gånger bredare än vid tvära det bredaste fordonet gånger bredden av fordon som bör medge att största Bredden . meters svängar) plats – även med 1-2 trafikerar vägen får snövallar. som är högre än halva finnas d Vid branter bör kantskyd e bilar och format så att hjuldiametern på besökand det, vilket innebär stigning köra över i kantskyddet. fordonet inte kan inga hål/ gupp/ hjulspår och 10 på 1 minst ha belysning la trafikrisker bör Områden med potentiel på: är svåra att se • väghinder som

Undersök om det

r, gångvägar • fotgängarpassage under röra sig inom täkten separerade Om fotgängare måste on bör det finnas fysiskt pågående produkti leder för dem. förare bör vara och rastplatser för från Parkeringar, toaletter ) och belägna på avstånd (skyltade angivna tydligt områden. huvudvägar och farliga n av bil och för förare, där inspektioifrån det En inspektionsplats en bit vid behov skapas ma. släp kan göras, bör re normalt är verksam område där hjullasta

, , , ,

, ,

,

, , , , ,

2013-09-20

SBMI har tagit fram en checklista för säkrare täkttrafik. Den finns att ladda ner på medlemssidorna på sbmi.se.


FOTO: NICLAS KINDVALL

AN CHECKLIST L ADDA NER TRAFIK” FRÅN T ”SÄKER TÄK LEMSSIDOR E SBMIs M D

Istället anropar den administrativa personalen en maskinförare som helt enkelt levererar materialet till lastplatsen.

Nästa fas efter nyår Skanska planerar att arbetet med den första fasen av "Säker Logistik" är avslutad vid årsskiftet, därpå följer fas 2 som innebär att företaget går vidare med nästa grupp anläggningar, totalt har man ett hundratal i landet varav 80 är bemannade. Samtidigt pågår flera delprojekt, bland annat med att ta fram bra och fungerande skyltar samt utarbeta arbetsdispositionsplaner för alla anläggningar. – Vi har kommit en god bit på väg,

säger Jerry Andersson. Men man ska komma ihåg att vi som driver det här projektet från centralt håll bara är kunskapsbärare. Sedan är det varje anläggning som tar över ägarskapet.

SBMIs checklista ett stöd – "Säker Logistik" ska inte vara ett projekt som vi implementerar och sedan lämnar därhän utan säkerhetsarbetet ska pågå ständigt i våra täkter.

Den täktägare som ser ett behov av att se över trafikriskerna i sin täkt kan hämta checklistan ”Säker Täkttrafik” från SBMIs hemsida. Den är framtagen av SBMIs arbetsmiljöutskott 2013. – Vi har den som utgångspunkt i vår riskinventering, framhåller Jerry Andersson. Den ger ett bra stöd.

Spräng säkert. Allt fler efterfrågar säkrare sprängämnen, Tovex är ett patenterat vattengel sprängämne som funnits sedan 80-talet. Tovex är säkert att använda även när man lastar och krossar. Med Tovex och elektroniska sprängkapslar får ni den bästa och säkraste kombinationen vad gäller säker sprängning. Byt till Tovex, ett säkrare sprängmedel.

www.norab.com

En av åtgärderna som Skanska arbe­ tar med är en översyn av skyltar­ na i täkten.


Fullmatade dagar i Umeå och Jönköping Ordet bransch härleds till det franska ordet branche som betyder gren. Detta påstår åtminstone Svenska Akademin så det får vi väl lita på. I sin ordbok fortsätter de aderton förklara: bransch betyder affärs– eller yrkesgren. Som bergmaterialindustrin alltså. Då bör branschdagar vara speciella dagar för just denna specifika gren, och det är precis vad de är. Den första av två på samma tema arrangerades den 10 oktober i Jönköping, vid Vätterns strand, och fjorton dagar senare stod Umeå på tur. TEXT: NICLAS KINDVALL FOTO: ANNA HÅLLAMS

18

KROSSORDET # 125


branschdagar

Lars-Erik Jonasson uppslutning. Ett särskilt guldkantat "välkommen" gick till de 13 representanter för Länsstyrelsen som närvarade. Han meddelade också att han själv, tillsammans med NCC: s Henrik Lövgren, åtagit sig att moderera programmet, innan han lämnade över till SBMI: s vice ordförande Jonas Johansson från Nybrogrus för några allvarsord. I likhet med sina systerorganisationer har SBMI beslutat att inleda sina konferenser med ett par meningar om säkerhet och om vikten av att inte föra konkurrensbegränsande samtal. Programmet utlovade många spännande föredrag avslutade han.

I

Filmstaden i Jönköping var ruljansen redan i gång en bra stund innan klockan slagit nio på morgonen. 9.00 till 9.50 betyder kaffe och mingel stod det i programmet men som vanligt är bergmaterialindustrin morgonpigg. Kanske skulle smörgåsarna ta slut? Nej, det gjorde de naturligtvis inte men det skadar inte att vara först i kön, tycktes vara det samlade resonemanget. Kollegor och konkurrenter hälsade och gjorde sig redo. En lång dag av föredrag och samtal låg framför delegaterna och då gäller det att vara förberedd. Men knappt hade kaffet druckits upp förrän klockan klämtade. Redan? Ja, det var bara att klättra uppför trapporna och parkera sig i stora salongen. SBMs vd Björn Strokirk inledde med att hälsa alla välkomna och, som brukligt i detta sammanhang, berömma branschen för dess mangranna

Arbetsmiljöverket inledde Förste person framför filmduken var Arbetsmiljöverkets Lars–Erik Jonasson som redogjorde för reglerna kring överlåtelsen av samordningsansvaret på en arbetsplats. Viktigast är att den som ges denna uppgift är tillräckligt kunnig inom området menade han och betonade vikten av att arrangemanget görs skriftligt för att undvika problem i efterhand. Lars–Erik Jonasson tipsade om broschyren "Samordningsansvaret för arbetsmiljön" (ADI 203), som finns för nedladdning på Arbetsmiljöverkets hemsida, och lockade även till skratt när han sade att den som ges ansvar ska ha god kunskap om bergtäkter. – Det duger inte med en målvakt från en parksoffa i Stockholm! Nästa ämne hamnade också i miljökategorin, nämligen hur man i Frankrike arbetar med miljöfrågorna. SBMs styrelse hade valt detta ämne för den årliga styrelseresan och Jehanders Pär

Pär Åström Åströms uppdrag var att berätta om vad som skådats. Bland annat visade han hur företagen i Frankrike enats om att skapa en frivillig miljöstadga och tagit fram detaljerade miljöråd i täkter och intilliggande våtmarker. En annan fransk idé är en årlig fototävling som i förlängningen ska göra företagen lite "stoltare" över sina täkter. Pär Åström avslutade med att propagera för konceptet Öppen täkt – ett utmärkt sätt att skapa samförstånd med närboende och medborgarna i stort.

Täktbiolog Johansson Morgan Jonasson från Onsala Biokonsult fortsatte på miljöspåret och föreläste om hur han och Jehanders arbetar för biologisk mångfald i Kålleredtäkten utanför Göteborg. Läs mer om det arbetet på sidorna 32–34. Efter pilgrimsfalkar och backsvalor (några av många arter i Kålleredtäkten) äntrade ÅF:s Per Wikström scenen för prata bullerbekämpning med utgångspunkt i ett uppdrag från Nordiska Ministerrådet. Förstudien koncentrerar sig på att finna en BAT – Best Available Technique rörande buller från bergtäkter. Mer om detta finns att läsa på sidorna 38–41.

En annan fransk idé är en årlig fototävling som i förlängningen ska göra före­tagen lite "stoltare" över sina täkter. KROSSORDET # 125

19


branschdag

Anders Linnerborg

P-O Martinsson Avfallsskatt på entreprenadberg och schaktmassor? Så löd frågan och dessutom titeln på nästa presentation. Hur entreprenadberget kommer att klassas är en mycket viktig fråga för hela bergmaterialindustrin och Tove Andersson från Wistrand Advokatbyrå redovisade för nuläget. Stenkoll intervjuar Anders Linnerborg i ämnet på sidan 28. Efter Tove Anderssons framträdande väntade lunch, som brukligt på O´Learys tvärsöver gatan. Rapsgris med potatiskaka stod på menyn, berättade Henrik Lövgren och översatte dessutom maträtten till sitt norrländska hembygdsspråk: – Fläskkotlett med potatis och sås.

Naturgrusets vara eller icke vara

Efter lunchen serverades kaffe i Filmstadens foajé där också minglandet tog ny fart i väntan på eftermiddagens program. En smula trångt förstås, med så många deltagare, men till skillnad från förra årets branschdag i Jönköping så tillät vädret en stunds frisk luft utanför portarna. När alla återigen hittat sina platser

Martinsson redogjorde för det regeringsuppdrag om effektivisering han arbetat med under en tid.

20

KROSSORDET # 125

väntade advokaten Anders Linnerborgs föredragning i ämnet Miljödomar, det gällde naturgrus och dessutom (kanske) en önskan om riktvärdets renässans vid buller och vibrationer. Han ställde frågan "Är det kört för naturgruset?" och redovisade vilka möjligheter som finns där inget ersättningsmaterial står att finna. Ibland kan det vara svårt eller omöjligt att hitta ersättning och hur ska man då uppträda taktiskt? Framförallt får man i ansökan peka på att det faktiskt föreligger ett specialbehov och på svårigheterna med att finna ersättningsmaterial lokalt. Om möjligt bör man välja befintliga lägen snarare än nya vid ansökan om uttag, kanske acceptera kortare uttagsperioder och framförallt välja lägen utan uppenbara intressekonflikter. Riktvärdena för buller och vibrationer har utmönstrats, fortsatte han, men svårigheterna kvarstår när det gäller hur branschen ska undvika att överskrida de värden som stipulerats. Det gäller att hitta kreativa lösningar, kanske genom att använda medelvärden eller tillåta ett visst antal eller en viss andel överskridna nivåer. Kanske kan en prövningstid med utvärderingsvillkor vara en väg framåt?, undrade Linnerborg.

Gemensam utgångspunkt Därpå tog Länsstyrelsens P–O Martinsson plats framför åhörarna för en fortsättning på ämnet täktansökningar

och villkor. Martinsson redogjorde för det regeringsuppdrag om effektivisering han tillsammans med andra kollegor arbetat med under en tid. Tanken är att de tolv miljöprövningsdelegationerna ska ha en gemensam utgångspunkt för skrivande av tillstånd och standardvillkor. Flera malldokument är nu under utformning för att förenkla hanteringen för alla parter. Han menade att det är viktigt för branschen att vara aktiva i sina ansökningsärenden, att svara på yttranden från myndigheterna och att när man är missnöjd med villkor föreslå egna – med utförliga motiveringar.

Reviderad täkthandbok Rambölls Katarina Wallinder tog över stafettpinnen och berättade om hur SBMI kan ge stöd till den som ansöker om tillstånd. Bland annat kommer under hösten en reviderad upplaga av Täkthandboken, och i en bilaga till denna det reviderade dokumentet "Enhetliga rimliga villkor". Läs mer om SBMI: s arbete i ämnet på sidorna 24–27. Efter Katarina Wallinder ledde Björn Strokirk och Henrik Lövgren med varsam hand in deltagarna på teknikspåret. Först ut i denna avdelning heter Magnus Döse och arbetar på CBI. Ämnet? Strålning från betongballast, läs mer på sidorna 42–43. Därpå var det dags för en av dagens moderatorer att helt enkelt presente-


branschdagar

ET T FUL REFERAT LSTÄNDIGT FR DAG A R N A Å N B R A N S C H MEDLEMS LÄGGS UPP PÅ SIDORNA N OV E M B E U N D E R R

Sofia Nord, Jehanders ra sig själv. Henrik Lövgrens ämne för dagen skrevs Prestandadeklaration – en del av vår nya e–handelsstandard. Bakgrunden är Byggproduktförordningen som trädde i kraft den 1 juli och som kräver att produkter som omfattas av en EN-standard måste CEmärkas och dessutom åtföljas av en prestandadeklaration. Denna deklaration kan lämnas elektroniskt eller på papper om mottagaren så kräver. När det gäller svenska kunder ska den dessutom vara författad på svenska. Lövgren menade att det finns mycket att vinna med en e–handelsstandard men för att detta ska fungera på bästa sätt krävs att varje produkt kan identifieras enkelt. SBMI föreslår nu en märkning med en standardiserad teckenföljd som komplement till de produktkoder som säljare och köpare var för sig använder. Detta skulle betyda att säljaren och köparen kan behålla sina interna ko-

www.kellve.com

der medan SBMI: s kod underlättar kommunikationen i mellanledet. Varje elektroniskt meddelande innehåller alltså tre koder; säljarens, köparens och den standardiserade, framtagen av SBMI. Det här kommer spara pengar i alla led och dessutom avhjälpa många av de missförstånd som kan uppstå i en transaktion.

Använd alternativa material Näste estradör att uppträda var Trafikverkets Klas Hermelin som visade hur Trafikverket resonerar och arbetar kring användandet av alternativa ballastmaterial. Ett av kraven man ställer är att materialet inte ska vara svårare att arbeta med än konventionella material, sade Hermelin, och fortsatte med att visa på de utmaningar som finns i hanteringen. Det finns bland annat ett behov av korrekta designparametrar liksom en beskrivning av de krav

på material och utföranden som måste följas. Dessutom ska man naturligtvis visa vederbörlig miljöhänsyn. Trafikverkets tre skrifter om användning av alternativa material är en hjälp. Verket har dessutom gett olika material egna parametrar (egenskaper) för användning vid dimensioneringen. Fyra huvudsakliga kategorier används för att beskriva dessa egenskaper: styvhet, stabilitet, hållbarhet/ beständighet och tjälisolering.

Vinnovaprojekt på turné En uppdatering från Chalmers projekt om finkorniga material stod härnäst på den digra programlistan. Men först fika och lite sträckande av ben. För trots intressanta föredrag och samtal behövs också en smula koffein emellanåt. Vederbörligen stärkta återsamlades deltagarna varpå Rebecka Stomvalls presentation tog vid.


branschdagar

IONERNA PRESENTAT RANSCHB FRÅN SBMIs Å MEDLEMSP S N DAGAR FIN ER KONFERENSD N U A SIDORN ATION M U DOK ENT

Rebecka Stomvall Projektet har presenterats vid tidigare branschdagar och nu var många nyfikna på att se hur långt man kommit. Stomvall redogjorde för hur de testat olika metoder för att se om de kan efterlikna naturgrus genom olika förbättringar i produktionsprocessen. Målet är naturligtvis att så långt det är möjligt kunna ersätta naturgrus och därigenom säkerställa en uthållig produktion av ballastmaterial. Med en VSI–kross och med hjälp av vindsiktning har man kommit en bit närmare natursandens konform även om man ännu inte är "där". Nu åker den mobila testanläggningen på Sverigeturné till ett tjugotal täkter, berättade Rebecka Stomvall.

Nya ballastfickor

Nicklas Stenqvist i samspråk med Anders Mickelsson. Carl-Henrik Gustafsson i bakgrunden.

Vad krävs för att byta ballast i betong? Nicklas Stenqvist från Swerock klickade upp sin presentation på filmduken. Framförallt krävs det omfattande tester, menade Stenqvist och visade exempel på sådana. Dessutom kan det bli tal om att byg-

ga om betongfabrikerna, något som inte görs i en handvändning. Framtiden ser ut att kräva fyra ballastfickor istället för dagens tre. Eller kan två dimensioner dela på en ficka? Största utmaningen finns dock i handhavandet och den mänskliga faktorn. Den som sitter framför datorn och blandar betongen kommer framöver att behöva vara mer på tå, förutspådde Nicklas Stenqvist.

Utbildning på sbmi.se Efter att Skanskas Magnus Reuterwall fått redogöra för arbetet i SBMs Krossutskott, där man ständigt letar efter nya sätt att göra allas arbete säkrare, lämnades plats på scenen för SBMs projektledare Joakim Heise och det omfattande utbildningspaket som SBMI tagit fram och som nu håller på att läggas upp på hemsidan. Hur ska vi säkra kunskapsnivån hos framtidens medarbetare? Och vilket studiematerial ger vi en vetgirig nyanställd? Lösningen finns på SBMs utbildningshemsida (sbmi.se/utbildning).

Via pdf–filer och korta instruktionsfilmer överförs kunskap om alla delar av arbetet inom bergmaterialbranschen. Det fina i kråksången är att materialet i sin inriktning är ett levande dokument. Filmarkivet är tänkt att kunna kompletteras när ny kunskap så kräver och pdf–dokumenten kan uppdateras löpande. Joakim Heise uppmanade deltagarna att logga in och sedan komma med feedback. Tillsammans täcker vi upp för varandra och säkerställer att ingen viktig kunskap går förlorad. Bergutbildarnas Mikael Hermansson var den som fick äran att avsluta branschdagen. Hermansson berättade om den nya utbildning som, efter många om och men, äntligen finns på plats. "Kvalificerade bergarbetare anläggning och täktverksamhet" lyder namnet och teoretisk kunskap kompletteras med omfattande praktik för att slutligen resultera i examinerade elever med bred kompetens om sprängningsarbeten, såväl ovan som under jord.

Tack och hej Därmed återstod inte annat än Björn Strokirks tack till samtliga närvarande på åskådarplats och till de som bidragit från scenen. Men först en förvånad blick på klockan. Det visade sig att bergmaterialindustrin varit osedvanligt disciplinerad under dagen och tidsschemat kunnat hållas med bred marginal. Alla fick en verbal klapp på axeln även för detta. Middag och fortsatt umgänge väntade för de som så valt medan övriga begav sig hemåt – med ny kunskap i bagaget och förhoppningsvis med nya idéer att fundera över under hemresan.

22

KROSSORDET # 125


branschdagar

Många deltagare på norrländsk branschdag TEXT: NICLAS KINDVALL FOTO: JOAKIM HEISE

Kenneth Johansson, NCC Roads AB

T

vå veckor efter att lamporna släckts i Jönköping samlades bergmaterialindustrin för höst­ens andra branschdag; den här gången i Umeås Folkets Hus. SBMs ordförande Kenneth Johansson imponerades av uppslutningen och gladde sig åt den dialog som uppstod, både internt och externt: – Jag är väldigt nöjd med att vi lyckas samla så många intresserade människor till branschdagen. Och då menar jag inte enbart SBMI-medlemmar utan också de som på olika sätt har en koppling till branschen, exempelvis representanter för länsstyrelser och kommuner. De är hjärtligt välkomna och vi är glada att vi kan ha den här dialogen. Programmet var detsamma som i Jönköping med undantag för att föredragshållarna i några fall bytts ut jämfört med två veckor tidigare. Kenneth

Johansson lovordar det stora intresset för de olika frågor som branschen arbetar med. – Våra branschdagar handlar om kunskapsöverföring och om att informera om nyheter och utveckling – vårt gemensamma mål är att öka kunskapsnivån och inspirera till fortbildning bland medlemsföretagen – men också om att föra en extern dialog. Det är viktigt att vi har ett forum där vi kan hitta gemensamma tolkningar av lagar och få ett likartat synsätt på bergmaterialindustrins verksamhet med myndigheter, och med andra intressenter som berörs av hur vi arbetar framöver.

I Filmstadens foajé minglade bransch­ dagsdeltagarna.

KROSSORDET # 125

23


24

KROSSORDET # 125


täkthandboken

Uppdaterad kunskap enar branschen För att höja kvaliteten på ansökningar och därmed spara länsstyrelserna en del onödigt arbete, vilket möjligen kan bidra till kortare handläggningstider, tog SBMI för många år sedan fram ”Täkthandboken”. Denna har nu uppdaterats med ny relevant information. Dessutom har skriften ”Enhetliga rimliga villkor” uppdaterats och fungerar som en bilaga till handboken. TEXT: CARINA TYSKBO ILLUSTRATION: EVA EDBERG

D

en första Täkthandboken kom 2008 och reviderades 2010. Samma år kom ”Enhetliga rimliga villkor”. Där Täkthandboken är formalia kring hur ansökan ska skrivas, vad som ska vara med och i vilken ordning, är ”Enhetliga rimliga villkoren” ett ställningstagande: Så här tycker branschorgani-

sationen, detta vill vi yrka på och ha gehör för. Under våren 2012 startade SBMI arbetet med att revidera de enhetliga rimliga villkoren, och att arbeta samman de två dokumenten. Det som är formalia i Enhetliga rimliga villkor går in i Täkthandboken och bilagan beskriver varför man ska yrka som man gör.

KROSSORDET # 125

25


FOTO: ANNA HÅLLAMS

Katarina van Berlekom, Svevia

Katarina van Berlekom är råvaruansvarig på Svevias täkter i västra Sverige, och sitter i SBMs samhällsutskott. Tidigare arbetade hon på Ramböll och NCC. Hon var delaktig då den första versionen av ”Enhetliga…”togs fram. Det som nu tillkommit är en uppdatering på domar och rättsfall. Vilka rättsfall finns och vad har mark- och miljödomstolen sagt? Hur har man dömt? – I min roll på Svevia är jag med i hela tillståndsförfarandet från ax till limpa. För mig är det självklart att använda det här dokumentet eftersom det innehåller mycket samlad

Branschen behöver det här för att kunna följa med och yrka på rätt sätt.” Katarina van Berlekom kunskap. Branschen behöver det här för att kunna följa med och yrka på rätt sätt. Ibland har det dömts både till fördel eller nackdel, man kan lära sig av bägge. Ju mer vi i branschen håller en hög kvalitet på våra ansökningar och utformar våra yrkanden på likartat sätt, desto lättare kommer vi att få gehör, säger Katarina van Berlekom.

26

KROSSORDET # 125

Tillståndsprövningar borde gå fortare och vara mer förutsägbara än de är, men är en omständlig process. Med hög kvalitet kan man förkorta ansökningstiden och minska risken för att behöva komplettera. Därför är ett samlat och lättillgängligt dokument väldigt positivt. – Ibland orkar man inte göra allt själv, men med det här materialet som utgångspunkt kan man dra de olika frågorna tillsammans och hjälpa varandra. Ibland får man koncentrera sig på vissa frågor och släppa andra. Därför är det bra att kunskaperna sprids och delas i branschen. Även om vi är konkurrenter när det kommer till marknad och uppdrag ska vi hjälpas åt när det gäller kunskap och forskning, säger Katarina van Berlekom.

Behöver kommunicera Det är tydligt att länsstyrelserna runt om i landet bedömer ansökningar på olika sätt, trots att det ska vara liknande förutsättningar överallt. Olika handläggares intressen slår igenom. Med egen erfarenhet från länsstyrelsearbete vet Katarina van Berlekom att ett koncentrerat, uppdaterat dokument om hur underlag ska se ut och ansökningar ska skrivas skulle underlätta både för myndigheten och för verksamhetsutövare. Inför framtiden tror hon att frågorna om lokalisering, materialbehov och materialkvaliteter behöver komma än mer i fokus.

– Ja, där är vi inte riktigt ännu. Vi behöver hitta ett sätt att kommunicera de här frågorna så att länsstyrelsen lyssnar. Jag vet inte hur det ska göras, men det behövs. Kanske nästa fråga för SBMI? säger Katarina van Berlekom.

Kenneth Fors arbetar som sakkunnig i miljöprövningsdelegationen vid länsstyrelsen i Luleå. Han välkomnar SBMI: s initiativ till en uppdaterad täkthandbok. Att samma information går ut till hela branschen är positivt. Somliga stora aktörer har redan god vana av täktansökningar, men särskilt de mindre bolagen tror han kan få än mer stöd i det här materialet. – Ju bättre underlag vi får in desto bättre arbete kan vi göra. Mindre tid går åt till att korrigera och begära kompletteringar. Även de medlemsföretag som gör bra ansökningar tjänar på det i slutänden, den samlade tid vi kan ägna åt ansökningar är ju begränsad. Om underlaget är bra kan vi istället lägga tiden på att skriva beslut. Det leder i förlängningen till kortare handläggningstider för samtliga företag, säger Kenneth Fors. Länsstyrelsen själva använder sig av ordet beslutsstöd, inte standardvillkor, som är mer av ett branschuttryck. Bakgrunden är en samverkan mellan alla 12 miljöprövningsdelegationer där en arbetsgrupp gick igenom beslut från alla län.


FOTO: JENS BÄCKSTRÖM

täkthandboken

Hallå,

Ulf Kjellén! som jobbar på Skanska och är med i SBMs samhällsutskott.

Kenneth Fors Initialt kallades det mall men begreppet beslutsstöd beskriver verkligheten bättre. Det ska fungera som utgångspunkt och en minsta gemensamma nämnare för alla delegationer som beslutar i framförallt bergtäktärenden.

Steg i rätt riktining Mindre frekvent förekommande situationer ingår dock inte i beslutsstödet. Man startar i samma villkor men enligt lagstiftningen ska alltid en prövning göras i varje enskilt fall. Beslutsstödet ska leda till större enhetlighet. – Vi försöker jobba i linje med de intentioner som finns och det här är ett steg i rätt riktning. Regeringen vill få till stånd en större enhetlighet – och att vi ska samverka i frågor som är gemensamma. Ett annat rätt tydligt uttalande från statens sida är att branschen ska gå mot att bryta berg istället för naturgrus. Frågan är dock inte enkel i alla avseenden, det är en omställning som kräver att man löser ett antal problem först, säger Kenneth Fors.

Aktiv branschorganisation I allt arbete delegationen gör är det viktigt att skilja på fakta och värdering. Underlag som miljöprövningen bygger på måste vara faktabaserat och materialet måste kunna stå på egna ben. Oavsett om det kommer från till exempel Naturvårdsverket eller från

bergmaterialbranschen. Olika parter kan göra olika värderingar av underlaget. Ytterst styr lagstiftningen. – Min del är att bedöma vad som är skäligt och rimligt när en avvägning görs mot lagstiftningen. Vi som

Vi som arbetar med beslutet har ett pågående samråd under hela resans gång.

arbetar med beslutet har ett pågående samråd under hela resans gång. Ärendets svårighetsgrad styr hur mycket var och en involveras. Utmaningen är att få fram bra beslut snabbt med så god kvalitet som möjligt.

Kenneth Fors

Vad tycker du om att branschen nu får en uppdaterad täkthandbok? – En ny täkthandbok är viktig på ett övergripande sätt. Tack vare det sätts en mer gemensam standard för hur man handlägger ärenden i Sverige. Tidigare fanns det skillnader mellan landsdelar. Ibland är det tuffare för stora bolag än för mindre, de större kan få hårdare krav på bland annat miljökonsekvensbeskrivning. – Stora resurser och mycket tid läggs på ansökan, antingen anlitar man konsult eller har egna resurser i bolagen. Vi ser att vissa ärenden går igenom lättare än andra. Bolagen konkurrerar ändå på samma marknad och jag känner ett hopp inför att vi får en likriktad standard för ansökningarna. – Även om platser skiljer sig åt blir metodiken densamma. Varje plats är unik och kraven kan vara hårdare på grund av läget. Ändå är denna typ av standardisering positiv. Genom den sätter vi en standard för vad vi anser är rimligt. Medlemmarna i SBMI brukar nyttja villkoren som SBMI har föreslagit i sina tillståndsprocesser. Ännu vet vi inte resultatet, men vi får hoppas på det bästa och att det går åt rätt håll.

Stor skillnad Kenneth Fors menar att det generellt är väldigt bra att en branschorganisation hjälper sina medlemmar. SBMI är definitivt en av de mer aktiva som Länsstyrelsen kommer i kontakt med. – Ja, SBMI har under senare år jobbat väldigt mycket med att rusta medlemmarna och stärka kunskaperna. Vi ser en stor skillnad beträffande vilka delar i processen som SBMI har valt att engagera sig i och fokusera på under de senaste tio åren.

KROSSORDET # 123

27


Skattjakt med frågetecken Stenkoll har i tidigare nummer redogjort för några av de frågeställningar som uppkommer i samband med uttag av entreprenadberg i olika projekt, inte minst i diskussionen kring den enorma infrastruktursatsningen Förbifart Stockholm. I det här numret försöker vi räta ut några frågetecken med hjälp av Anders Linnerborg, advokat och delägare i Setterwalls Advokatbyrå. TEXT: NICLAS KINDVALL FOTO: ANNA HÅLLAMS

Anders Linnerborg reder ut begrep­ pen.

Vi börjar med entreprenadbergets status. Kommer massorna att räknas som avfall? Var befinner sig den frågan just nu? – Det är fortfarande oklart. Frågan behandlas i skrivande stund i en pågående prövning rörande Förbifarten, där Trafikverket menar att entreprenadberget är en biprodukt och därmed inte ska räknas som avfall. – Att massorna har ett ekonomiskt värde och därmed utan problem kan saluföras är ett av argumenten liksom att inga särskilda skyddsåtgärder

krävs för att hantera materialet. Prövningen är väldigt intressant och förhoppningsvis utmynnar den till Trafikverkets fördel. Om några månader bör vi ha svaret. Vilka blir konsekvenserna om entreprenadberget betraktas som avfall? – Först och främst så stipulerar skattelagstiftningen att om det inom täkten eller på annan plats läggs upp uteslutande rena massor bestående av jord, grus, lera, skiffer, kalksten eller annan sten uppkommer ingen skatteplikt överhuvudtaget om ingen vidare bearbetning sker. – Skattskyldighet uppkommer om massorna innehåller annat material än sådana ”rena massor” eller om det vid täkten i övrigt tas in annat avfall än rena massor. Entreprenadberg kan innehålla små rester av sprängmedel. Kommer materialet då klassas som orent? – Sannolikt inte. Varken i förarbetena eller i avfallsskattelagen nämns sprängmedelsrester i samband med föroreningshalter. Entreprenadberg bör i de allra flesta fall betraktas som ett rent material. – Behandlas berget till exempel genom krossning eller siktning har det sedan stor betydelse huruvida anläggningen, där entreprenadberget tas emot, klassas som avfallsanläggning eller industrianläggning. – I förarbetena till avfallsskattelagen menar man att om en täkt inne-

28

KROSSORDET # 125

håller mobila krossverk så är den att betrakta som en avfallsanläggning, och därmed skattskyldig för allt material som förs in. Detta förutsätter dock att material mellanlagras under längre tid än tre år. Om täkten innehåller stationära krossverk så betraktas den däremot som en industrianläggning och det blir inte skatt på mottaget material. Så det är fritt fram att ta emot entreprenadberg, utan skatteplikt, i en anläggning som betraktas som en industrianläggning, oavsett om materialet kommer klassas som avfall? – Ja. Kan en verksamhetsutövare som betalat skatt på införsel av avfallsklassat material yrka på återbetalning av inbetald skatt när materialet sedan säljs och lämnar täkten? – Ja, om materialet säljs och förs ut har man rätt till återbetalning. Detta gäller oavsett hur länge materialet har lagrats i täkten. Vad skulle en eventuell klassning av entreprenadberg som avfall betyda för branschen? Om man vill undvika skattskyldighet? – Framförallt ställer det höga krav i hanteringen av materialet. Man måste hålla rent och undvika att fel sorts massor kommer in i täkten och för mobilkrossning behöver man dessutom vara noga med att massorna inte lagras för länge.


En bra investering avgörs inte av priset, utan av driftkostnaden. Därför designar och tillverkar vi våra pumpar för att ge bästa resultat i form av lång drifttid, minimalt behov av övervakning och minskade kostnader i reservdelar och underhåll. För att kvalitet lönar sig i det långa loppet.

En bra investering märks i det långa loppet. Det är det våra pumpar är gjorda för.

www.grindex.com • marketing@grindex.com

Brett sortiment av siktmedia

Vår historia och tradition gör att vi kan tillverka hantverksmässiga produkter

högsta kvalitet

– med all den av service som våra kunder är i behov av.

allt är möjligt. Oavsett hur våra kunders behov

Vi är övertygade om att

ser ut har vi ambitioner att finna lösningar som fungerar.

Peterson & Duhr

På är vi nyfikna på framtiden och måna om att hela tiden utvecklas. På det sättet kan vi svara upp mot kundens behov när det gäller service, priser och snabba leveranser. Vi är kanske inte störst – men strävar efter att vara

www.peterson-duhr.se

bäst.

Tel: 0371-150 35


branschen och samhället

Succé för öppen täkt i Kållered Närmare 2500 personer hörsammade inbjudan när Jehanders öppnade Kålleredtäkten för en nyfiken allmänhet. Regionchefen Niklas Osvaldsson tvekar inte att kalla dagen för en riktig fullträff. – Ökad öppenhet och kommunikation är nyckelfrågor för vår bransch. Både idag och i framtiden. TEXT: NICLAS KINDVALL FOTO: PETER RINGSTRÖM

J

ehanders dukade upp ett riktigt smörgåsbord av aktiviteter för både stora och små en lördag i augusti. Bland annat kunde besökarna välja på sysselsättningar som att åka rallybil med proffsföraren Mattias Adielsson, testa på motocross och inspektera stora maskiner som grävskopor, hjullastare och dumprar. För de yngsta fanns möjligheten att bli ansiktsmålad till ett lejon, äta korv och dricka saft. För de något äldre fanns naturligtvis kaffe uppdukat. Många aktiviteter således, men än

Vi behöver marknadsföra oss själva. En sådan här dag ger oss chansen att verkligen visa vad vi gör.

30

KROSSORDET # 125

Niklas Osvaldsson

viktigare var att Jehanders gavs möjligheten att visa upp sin verksamhet. Huvudtanken med att öppna upp sin täkt är till syvende och sist att kunna informera om vad man faktiskt arbetar med och varför bergmaterialet är så viktigt i vårt samhälle.

Bra reklam – Vi behöver marknadsföra oss själva, säger Niklas Osvaldsson. En sådan här dag ger oss chansen att verkligen visa vad vi gör. Många kanske ser en täkt som något som bara bullrar, dammar

och vibrerar, nu ville vi visa vad vi producerar här och vad det används till. Många är nyfikna på hur vi kan motivera existensen av tätortsnära täkter och när vi får chansen så ska vi ta den. Han är övertygad om att ökad förståelse kommer att minska klagomål och misstänksamhet från de som kommer i kontakt med verksamheten. En viktig del är att visa att man faktiskt jobbar hårt med buller– och vibrationsfrågor. Råvaruförsörjningschef Niklas Skoog instämmer och menar att sådana


N HANDBOKE L ADDA NER Is EN” PÅ SBM ”GODA MÖT IDOR M E D L E M SS

här åtgärder också kan vara viktiga i tillståndsfrågor, till exempel vid en ansökan om förlängning av täkttillståndet: – Transparens utåt är väldigt viktigt. Vi vill göra vår verksamhet mer känd så att människor förknippar vad vi gör med något positivt. Att vi är med och bygger Sverige. En ökad förståelse för vad våra produkter används till leder till ökad tolerans för hur vi producerar dem.

Information är a och o I täktens utställningsdel informerade Jehanders om bergmaterialbranschen som sådan och om vad materialet används till. Dessutom kunde inbjudna utställare som PEAB och Betongindu-

stri visa hur man använder bergmaterialindustrins produkter när man tillverkar asfalt och betong. – Jag är övertygad om att många fick en ny bild av vilka vi är som företag och som personer, fortsätter Niklas Skoog. Att vi inte bara är en stor multinationell jätte från Tyskland utan också ett lokalt företag, här i Västsverige.

Öppenhet är nyckeln Han återkommer till ordet transparens: – Vi vill inte bli beskyllda för att dölja någonting så därför arbetar vi stenhårt med öppenhet och kommunikation. Även om några fortfarande är negativt inställda till täktverksam-

het när de går härifrån så hoppas jag att vi jagat bort en del av deras argument.

Goda möten – gör så här!

Satsa på Öppen täkt Niklas Osvaldsson rekommenderar alla att öppna sina täkter. – Jag tycker också att man verkligen ska satsa när man bestämmer sig för att göra något som detta. Att inte göra det halvhjärtat utan verkligen göra dagen så bra man kan. Hellre då att man kanske har den vid färre tillfällen. Människorna som kommer hit uppskattar att vi bjuder på aktiviteter, korv och kaffe, förhoppningsvis så går de sedan härifrån med en positiv inställning till bergmaterialindustrin som helhet.

1

I SBMIs skrift Goda Möten som går att hitta på medlemssi­ dorna finns många tips om just Öppen Täkt liksom fler mat­ nyttiga råd om samverkan mel­ lan täkt och all­ mänhet.

KROSSORDET # 125

31


biologisk mångfald

Backsvalan trivs i Kålleredstäkten.

Kållered – om fåglarna själva får välja När biologen Morgan Johansson träffade Jehanders och berättade om sina tankar kring hur man med små medel skulle kunna förbättra den biologiska mångfalden i Kålleredtäkten hade han inte särskilt höga förhoppningar. Men till sin förvåning fick han snabb och positiv respons på sina idéer. Sedan 2011 har Morgan Johansson och Jehanders arbetat för att i möjligaste mån skapa en täkt anpassad för såväl produktion som för djur och växter. TEXT: NICLAS KINDVALL FOTO: MORGAN JOHANSSON

32

KROSSORDET # 125


Morgan Johansson

E

fter det inledande mötet utarbetade Morgan Johansson några enkla förslag på lämpliga åtgärder. Och fick resurserna för att kunna genomföra det han föreslog. – Den responsen är man ju inte van vid, skrattar han. Oftast brukar det vara väldigt svårt att få gehör för sådana här saker. En stor del av mitt jobb består i att jaga myndigheter med blåslampa.

Åtgärdsplan Morgan Johansson inventerade Kålleredtäkten under 2011, tog fram en åtgärdsplan som godtogs och arbetet inleddes under vårvintern 2012. Tanken var att skapa förutsättningar för en ökad biologisk mångfald i täkten. Man började i liten skala med fågeloch fladdermusholkar på lämpliga platser samt med att anlägga en liten fjärilsträdgård i anslutning till kontorsbyggnaderna. Resultatet lät inte vänta på sig, vid en inventering visade det sig att i de 100 mes- och starholkar

Svart rödstjärt

som satts upp häckade fåglar i nio av tio. Den allra roligaste upptäckten var dock att ett par pilgrimsfalkar slagit sig ner i täkten. – Fantastiskt. Jag var faktiskt på gång att sätta upp en bolåda för just pilgrimsfalkar när jag upptäckte att ett par redan flyttat in på en klipphylla och börjat häcka. Och naturligtvis är det helt okej reklam för en bergtäkt att ha pilgrimsfalkar boende hos sig. Jehanders tog verkligen hänsyn till falkarna. Att paret sedan kläckte tre ungar gjorde förstås ingenting. Förekomsten av pilgrimsfalk är ett bevis för ett rikt fågelliv i området, falkarna jagar

bara flygande fåglar. Paret häckade på klipphyllan även i år med ytterligare två ungar som resultat.

Fungerande samarbete Jehanders regionchef Niklas Osvaldsson är även han mycket nöjd med samarbetet hittills, med de åtgärder som vidtagits och naturligtvis med resultatet. – Jag upplever att de här frågorna har uppmärksammats mer och mer i branschen under den senaste tioårsperioden. Just miljön är naturligtvis en nyckelfråga för alla som arbetar med bergtäkter. För Jehanders tog arbetet fart ordentligt 2009 då man beslutade om

Naturligtvis är det helt okej reklam för en bergtäkt att ha pilgrimsfalkar boende hos sig. Morgan Johansson

KROSSORDET # 125

33


biologisk mångfald

En täkt är naturligtvis ett stort ingrepp i naturen, men samtidigt så vet vi att berg- och grustäkter är nödvändiga för samhällets utveckling. Morgan Johansson

Mitt i täkten, bland maskiner och upplag, har en backsvalekoloni inrättat sin boplats.

en biologisk mångfaldsplan på koncernnivå. Samarbetet med Morgan Johansson är en naturlig följd av det åtagandet. – Det kretsar mycket kring Morgan, så är det ju, men vi är stolta och glada AB KÅLLERED]   1    JEHANDER  SAND  &  GRUS  

Onsala[BIOLOGISK MÅNGFALD  VID    

Biologisk handlingsplan för Kållered bergtäkt

Biologisk mångfald  vid   B   Jehander  Sand  &  Grus  A Kållered   En  rapport  från  inventerin

Sand & Grus AB Jehander ÅTGÄRDER OCH RESULTAT

g och  på  utförda  åtgärder  

Onsala Biokonsult  

Varje år sam­ manfattas arbe­ tet i en utförlig rapport.

2013

BIOLOGISK MÅNGFALDSPLAN? TÄNK PÅ ATT: • Ta hänsyn till täktens olika strukturer och miljöer • Anpassa åtgärderna till lokala förutsättningar och omgivande landskap • Rödlistade ar ter är inget måste för att mångfalden i en täkt ska bedömas vara värdefull • Inventera täkten vid flera tillfällen under olika delar av året KÄLLA: MORGAN JOHANSSON, ONSALA BIOKONSULT

över att kunna dra vårt strå till stacken, säger Niklas Osvaldsson. Med små medel kan man komma långt när det gäller att underlätta för exempelvis fåglarna i täktområdet. Det är ju också ett ekonomiskt ansvarstagande? – Ja, absolut. Det är klart att det kostar pengar men mindre än vad man faktiskt tror. Dessutom finns det faktiskt saker man kan göra som i princip är gratis. Ett exempel är att istället för att forsla bort rishögar så samlar vi dem i ett upplag och skapar på så sätt en bra miljö för insekter.

Projektet fortsätter Samarbetet mellan Jehanders och Morgan Johansson är nu inne på sitt tredje år i Kålleredtäkten. Biologen Johansson inventerar ofta och sammanställer resultaten från de åtgärder som vidtas. I rapporten som berör 2013 föreslår han ett flertal åtgärder för framtiden och dessutom har han färdigställt ett förslag till restaurering av den närliggande Sagsjön där Jehanders är en av samfällighetsägarna. Som biolog kanske det är svårt att helt

uppskatta en bergtäkt. Men Morgan Johansson påpekar att det också kan finnas fördelar med verksamheten. – En täkt är naturligtvis ett stort ingrepp i naturen, det kan man inte komma undan med. Men samtidigt så vet vi att berg- och grustäkter är nödvändiga för samhällets utveckling. De behövs, så enkelt är det. Men har man en plan med vad man gör, i drift och efter drift, så kan man faktiskt skapa förutsättningar för biologisk mångfald inom ett verksamhetsområde.

Göra det bästa möjliga Han berättar att det finns många exempel på dålig efterbehandling av avslutade täkter. – Just när det gäller grustäkter var det tidigare vanligt att bara slänta av rasbranter och plantera tallskog vilket medför att man helt slår ut det liv som hunnit etablera sig i miljön. Nu vet vi bättre hur vi ska gå till väga för att göra det bästa möjliga av situationen. Och det är viktigt att man tittar på varje enskilt fall. Vad ska vi göra för att det här ska bli så bra som möjligt?


BEHÖVER NI BANDVÅG? Vi anpassar våra vågdon speciellt för den transportör i vilken de är avsedda att monteras. Vi konstruerar bandvågar till de flesta stora leverantörer av mobila och fasta krossar, siktar och transportörer.  Eftermarknad Vi lägger stor vikt på support och tillgänglighet. Våra reservdelar är lagervara och skickas i regel samma dag som beställning görs.  Våra vågdatorer OJ426P – Bandvågstransmitter med Profibus DP. OJ436 – 1 900 sålda, flera kommunikationsmöjligheter. OJ446 – Reglerande med funktion för satsvägning. Hör av Er för mer information om våra bandvågar!  

Tallskogsvägen 9 793 35 Leksand oj.s@vagsystem.se



Tel: 0247-13657 Fax: 0247-145 96 www.vagsystem.se


villkorsutformning

Praxis i praktiken Enhetliga uttryck från domstolens håll är ytterst en demokratisk fråga. Det menar juristen Christin Vildevik som i somras läst rättsfall och domslut för branschens räkning. Stenkoll fick ett samtal om begreppsförvirring, synen på naturgrus och den kniviga lokaliseringsfrågan. TEXT: CARINA TYSKBO FOTO: STEFAN LINDBLOM

C

hristin Vildevik är nyutexaminerad jurist och skrev under sommaren 2013 en drygt femtio sidig rapport för SBMI: s räkning. Rapporten är till stor del en genomgång av praxis, först och främst från Högsta Domstolen eller Mark- och miljööverdomstolen, men även av rättsfall från Mark- och miljödomstolen. De områden som studeras är exempelvis lämplig lokalisering, tillstånd till naturgrustäkt och skadeförebyggande åtgärder. Särskilt fokus har legat på utformning av villkor med begränsningsvärden, ett område som varit i blickpunkten för SBMI på senare tid.

Vad har förvånat dig mest under arbetet? – När det gäller lokaliseringsbedömningarna är det anmärkningsvärt hur man använder olika begrepp i domstolarna. Vi har ”lämplig plats” som stadgas i miljöbalken men i domarna har man även använt ”bästa plats” eller ”lämpligaste plats.” Det är krav med en tuffare innebörd än vad som var avsett i miljöbalken. – När det gäller skyddsvillkor är de ibland otydligt formulerade. Jag mötte uttryck som: ”Det får inte fin-

nas farliga stup”, som ju är mycket mer otydligt än att till exempel ange en viss grads lutning på stupet. Tolkningsmöjligheten kring vad som är farligt eller inte kan skapa tvister med verksamhetsutövaren. – Villkor i ett tillstånd måste vara klara, konkreta, tydliga och möjliga att följa. Det är viktigt också för tillsynsmyndigheten, som ska kunna titta på tillståndet och veta vad som gäller. Varför ser det ut så här? – Täktansökningar innefattar många motstående intressen. Å ena sidan verksamhetsutövarens rätt att bedriva täkt och ha sin verksamhet, å andra sidan hänsyn till djur, natur och vatten. – En täkt är väldigt ingripande i miljön, kanske är det nödvändigt med skärpning av begrepp. Det spekulerar jag inte i, men det är viktigt att man i processen kan komma så rakt på målet som möjligt från början. Och det krävs klara och tydliga uttalanden som vägleder. Vad är din uppmaning till domstolarna? – Jag tycker att man ska använda de uttryck som finns i miljöbalken. En eventuell skärpning av begreppen

Villkor i ett tillstånd måste vara klara, konkreta, tydliga och möjliga att följa. Det är viktigt också för tillsynsmyndigheten, som ska kunna titta på tillståndet och veta vad som gäller.

36

KROSSORDET # 125

och dess innebörd ska göras av lagstiftaren och inte av domstolen. Det är möjligt att de aktuella platserna inte var lämpliga, men domstolen ska använda sig av enhetliga uttryck – det är en demokratisk fråga.

Måste matcha behovet Christin Vildevik har även tittat på flera ansökningar om att få bryta naturgrus. De flesta har avslagits. I enlighet med miljöpolitiska mål ska naturgrustäkter tillåtas restriktivt, det krävs speciella omständigheter för att få bryta och volymen måste matcha behovet. Ett bolag i Åsele kommun fick tillstånd, men för en mindre brytvolym än de yrkat och med restriktiva gränser. Här kunde bolaget uppvisa att det inte fanns några naturvärden som stoppade och heller inga ersättningsmaterial. Vad tror du är avgörande vid besluten kring naturgrus? – Huvudregeln är ju att inte til�låta naturgrustäkter men i linje med hushållningsprincipen, som också är grundläggande i miljöbalken, är det bättre att ta av en befintlig täkt än att öppna en ny med allt vad det innebär av naturpåverkan. Ett fall gick ända upp till Mark- och miljööverdomstolen, där fick man tillstånd att bryta naturgrus innan täkten skulle avslutas. – Om domstolen ser att materialet vid avslag kommer att tas någon annanstans ifrån, vilket i sin tur innebär långa transporter, kan det vara lättare att få tillståndet. – Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) säger att det finns områden där ersättningsmaterial helt saknas, till exempel om materialet ska användas i gjuteri. I de fallen är behovet av materialet styrkt genom SGU: s uttalanden. Men det har också betydelse om det till exempel finns riksintressen eller naturvärden att ta hänsyn till. Dessa hamnar då i den andra vågskålen. I frågan om lokalisering såg Christin Vildevik att det fanns en ganska


APPORTEN L ÄS HEL A R OR EDLEMSSID PÅ SBMIs M

bred ”tratt” in i ansökningsförfarandet när det gäller domstolarnas krav på bolagens egna inventeringar och undersökningar. På denna breda nivå fick verksamhetsutövaren förklara väldigt självklara begränsningar. När ärendet längre fram ”smalnade av” skulle man motivera sina valda alternativ och vilka störningar platsen kan komma att ge upphov till. Vilken strategi bör den som ansöker ha? – Utgå inte från att något är självklart för rätten eller länsstyrelsen – man måste motivera varför man valt att gå en viss väg i sin ansökan till miljötillståndet. Har bolaget inventerat flera alternativa tillfartsvägar och tar bort ett alternativ måste man förklara det. Det som verkar vara en möjlig lösning i teorin fungerar kanske inte i praktiken. – Det är bättre att förekomma och vara bred, med en översikt av platsen och grundlig motivering av alternativen, än att bli avvisad i domstol för att platsen inte är lämplig. Allt för att undvika att få avslag eller återvisas för fortsatt utredning. Hur ser du på kompensatoriska krav? – Det är åtgärder som ska vidtas under drift och vid avslut. Eftersom kompensatoriska krav ingår som villkor i täkttillståndet är det straffsanktionerat att inte följa dem. Ett kompensatoriskt kan 14:04:42 även specifikt Annons ver02 KH.pdf 1 krav 2013-10-28 handla om att skydda utpekade djur

Juristen Christin Vildevik skrev under sommaren 2013 en rapport för SBMI: s räkning, som till stor del är en ge­ nomgång av praxis, huvudsakligen från Högsta Domstolen eller Mark- och miljööverdomstolen. som finns på platsen. Det är dock inte så vanligt. – Jag tror att vissa täkter som fått avslag på sina ansökningar på grund av naturvärden egentligen borde kunna tillåtas, om de själva hade yrkat tillstånd som förenades med skyddsvillkor för djur- och naturvärden. En täkt är en biologiskt intressant miljö som ska ses som en tillgång. Christin Vildevik menar att det finns en tydlig praxis för hur villkor som innehåller begränsningsvärden ska vara utformade. Numera har villkoren en tydlig förbudskaraktär som skärper innehållet från ”ska begränsas” till ”får inte”, och de är även mer kortfattade och koncisa. Begränsningsvärden och medelvärden används nu av domstolar och myndigheter på ett sätt som liknar den ursprungliga idén om gränsvärden som

huvudregel och de lösare hållna riktvärdena som undantag. Har det blivit tuffare för bolagen, tycker du? – Nej det är inte en tuffare reglering. Domstolarna har lämnat flera öppningar för villkor som tillåter oförutsedda höjningar. Då används medelvärden som ger ett visst handlingsutrymme, där ett överskridande inte direkt är straffbart – till skillnad från att överskrida begränsningsvärdet. – Frågorna om villkor med begränsningsvärden och medelvärden är centrala i alla täktverksamheter. En utformning i enlighet med gällande praxis är nödvändig för att få en snabb och billig prövning. I min rapport visar jag förslag på hur sådana villkor ska utformas för att ge stöd i den delen.

Trådlöst Maskinstopp Installerat och klart, 9500 SEK exkl. moms

• Räddar liv • Skyddar maskiner • Enkelt att använda • Sparar tid

www.roctim.se

- Förbättrar krossprocesser

Kontakta kristoffer.hofling@roctim.com • 0703-149224

Rapporten ”Gällande praxis vid prövning av täktverksamhet – synen på utformning av villkor, lämplig lo­ kalisering, ställande av säkerhet samt tillåtlighet av natur­ grustäkt” av Christin Vildevik finns att läsa i sin helhet på www.sbmi.se på SBMIs medlemssidor.


buller

38

KROSSORDET # 125


Så ska det låta (mindre) Att det stundtals bullrar ordentligt från en bergtäkt kommer knappast som en överraskning för någon, särskilt inte för de närboende. Med ny teknik, beprövad kunskap och sunt förnuft går det dock att reducera ljudet. Resultatet blir kanske inte alltid ljuv musik men dämpande lösningar och information skapar samförstånd och förbättrar relationer. TEXT: NICLAS KINDVALL ILLUSTRATION: EVA EDBERG

V

ilka regler gäller och hur gör man för att minska bullret? ÅF Ljud och Vibrationer fick nyligen i uppdrag av Nordiska Ministerrådet att genomföra en förstudie om så kallad BAT, "Best Available Technique" rörande buller från bergtäkter. Per Wikström förklarar: – När man ansöker om tillstånd om att få starta en täktverksamhet så genomförs en bullerutredning som en del av miljökonsekvensutredningen. Länsstyrelsen hanterar tillståndsprövning och tillsyn, men det är Naturvårdsverket som anger de riktvärden som gäller. I vår studie så visar vi hur en verksamhetsutövare kan minska sitt buller genom en kombination av tekniska lösningar och bra planering. De ljudkrav som för tillfället gäller finns samlade i Naturvårdsverkets så kallade övergångsvägledning som i

somras ersatte de tidigare "Allmänna råden om externt industribuller (AR 1978:5 rev. 1983)". Verket har nu fått i uppdrag att arbeta fram en ny vägledning enligt Miljöbalken om buller från miljöfarlig verksamhet. Denna ska redovisas för regeringen i april nästa år. I övergångsreglerna finns fastställda riktvärden som inte ska överskridas. Dagtid vid närliggande bostäder ska den ekvivalenta ljudnivån exempelvis inte överstiga 50 dBA, där måttenheten utläses decibel A

I övergångsreglerna finns fastställda riktvärden som inte ska överskridas. KROSSORDET # 125

39


FOTO: SANDVIK

buller

LJUDMÄTNING? Ljudnivån på buller kan beräknas eller mätas med hjälp av standardiserade metoder. Ljudnivån kan anges på många sätt. Ekvivalent ljudnivå är en form av genomsnittlig ljudnivå mätt under en given tidsperiod, till exempel en arbetsdag på 8 timmar. Ljudnivån anges i måttenheten dBA (decibel A, där A anger att man använt ett filter som efterliknar hörselns känslighet).

I det här exemplet har man valt att in­ fodra flaket med gummi, en åtgärd som leder till minskat buller. En gummiinfordring har längre livslängd än en stålinfordring och bidrar till minskat slitage.

och betyder att man i mätningen använder ett filter som efterliknar hörselns känslighet. Per Wikström menar att man effektivt kan styra bullerpåverkan genom att arbeta brett. Generellt kan man dela in bullerbekämpningsåtgärderna i tre spår: Minska bullret vid källan, förhindra bullerspridning och slutligen minska bullret vid mottagaren, exempelvis närboende till en bergtäkt. – Effektivast är naturligtvis att minska bullret vid källan, säger Per Wikström. Och där finns det en del ny teknik, bland annat ljuddämpade borrar där stativet är inkapslat och gum-

Med rätt planering så kan man vinna mycket. En bra åtgärd är att placera maskiner i optimala lägen, till exempel vid en pallkant. Per Wikström

40

KROSSORDET # 125

mibeklädda lastbilsflak som minskar ljudnivåerna vid ilastning av material. Och självklart ska man se till att underhålla sin utrustning. Det finns också andra effektiva sätt att minska bullret vid källan, en nyckelfras är "Tänk efter före", menar Wikström. – Med rätt planering så kan man vinna mycket. En bra åtgärd är att placera maskiner i optimala lägen, till exempel vid en pallkant. Sedan finns det mycket att vinna på att driva in i berget från rätt håll i förhållande till var närliggande bebyggelse finns. En annan åtgärd är att använda avbanade jordlager för att bygga upp tillfälliga bullervallar när man har arbetat sig ned till bergsytan.

Branschen bör ställa krav Maskinerna blir också bättre och bättre, berättar Per Wikström. Det är en utveckling som kan påskyndas genom att branschen som helhet ställer högre krav på leverantörerna att arbeta hårdare med innovationer inom området. En ytterligare möjlighet är att titta över arbetstiderna i täkten. – Behöver man verkligen dra på för fullt under sommartid då många närboende vistas utomhus? Det är klart

att förhållandena är specifika för varje arbetsplats men det kan ändå vara värt att undersöka. Nästa steg i bullerbekämpningen är att titta närmare på hur man kan hindra ljud från att sprida sig från källan och där arbetar man bland annat med avskärmningar och bullervallar. Slutligen handlar det om att minska buller vid mottagaren, exempel på detta är bulleravskärmningar nära fastigheter för att dämpa ljud från såväl verksamheten som från transporterna till och från täkten. I det senare fallet kan man också jobba med hastighetsbegränsningar för fordon och med att se till att vägarna till och från arbetsplatsen håller god kvalitet. En asfalterad jämn väg är betydligt tystare än en gropig grusväg.

Information ger bra relationer Sist men inte minst är kontinuerlig information och bra relationer till grannarna ofta ett mycket effektivt sätt att minska missnöjet och det upplevda obehaget. – När man som verksamhetsutövare kan visa att man verkligen tar bullerproblemen på allvar och att man lyssnar på synpunkter så har man lättare att få med sig de kringboende, fastslår Per Wikström. Förståelsen för vad man gör och hur det i ett samhällsperspektiv gynnar alla minskar mängden klagomål. Öppen täkt är ett utmärkt exempel på hur man visar öppenhet och skapar fungerande relationer med sina grannar. – Information kan betyda så mycket som 10 decibel i upplevd störning, skrattar han. I så måtto är det en väldigt bra bullerdämpande åtgärd! En skillnad på 10 dBA uppfattas upplevelsemässigt som en halvering eller fördubbling.


FOTO: ATLAS COPCO

PER WIKSTRÖMS BÄSTA TIPS: • Välj rätt brytningsriktning – det skapar en avskärmning men var vaksam på eventuella ljudreflexer. • Använd avbaningsmaterial som bullervallar, materialet klassas då inte som avfall. • Åtgärda vid källan när så är möjligt – det ger också en bättre arbetsmiljö för de anställda i täkten • Använd sor terade grusupplag som bullerskydd. • Asfaltsbelägg transpor tvägarna och begränsa hastigheten. Minskar både buller och damning. • Informera grannarna kontinuerligt och bjud in till öppen täkt. Visa att ni gör åtgärder!

En ljuddämpad borrigg reducerar ljudet avsevärt. Tack vare att matarbalken omsluts av en isolerande aluminiumbox, att dammsugaren är ljudisolerad samt att kylfläktarna är automatiskt steglöst reglerade sänks ljudvolymen med 10 dB.

NYTT TILLSTÅND ELLER TRADITIONELLA TÄKTFRÅGOR? UNITED BY OUR DIFFERENCE

WSP erbjuder flexibla, heltäckande och kundanpassade lösningar inom bergmaterialindustrin. Kontakta oss för mer information Falun Sara Hård 023-78 39 61

Kalmar Mats Waern 0480-44 39 15

Västerås Jenny Malmkvist 021-40 37 92

Läs mer om våra tjänster på www.wspgroup.se/takter

Helsingborg Thomas Terne 042-444 40 57

Stockholm John Sjöström 08-688 67 18

Piteå Magnus Hedlund 0911-185 23

WSP är ett globalt företag som erbjuder konsulttjänster inom Hus & Industri, Transport & Infrastruktur samt Miljö & Energi.

Jönköping Torbjörn Andersson 070-275 99 37

Stockholm Per Johansson 08-688 64 08

Örebro Karolina Wettermark 019-17 89 33


strålning från ballast

Strålning blir allas ansvar I linje med den nyss i kraft trädande Construction Products Directive (CPR) kommer nu också dess stödjande direktiv, EU:s Basic Safety Standards (BSS) inom kort att träda i kraft. Avsikten är givetvis att säkerställa människors hälsa och välmående och därför fördelas ansvaret för den naturligt joniserande strålningen från betongballast över hela kedjan av aktörer, från producenter via entreprenörer till beställare. Dessutom har ett aktivitetsindex, en beräkningsmodell, utarbetats för att skapa en harmoniserad mätmetodik som standard, vilken skall gälla över hela EU. TEXT: NICLAS KINDVALL

D En fältspektrome­ ter kan ge ett bra värde, men bara under förutsätt­ ning att man kan visa att resultatet överensstämmer med genomförda laboratorietester.

et nya EU-direktivet är kanske inte helt nytt utan snarare omstöpt med förtydligande riktlinjer vad avser joniserande strålning, berättar Magnus Döse på CBI, Swedish Cement and Concrete Research Institute. – Det ligger mer i linje med CPRförordnandet och är ett mer sammanbundet dokument än de som funnits tidigare. Man har blivit mycket tydligare med att ansvaret löper över hela kedjan och trycker på att det måste finnas en dialog mellan alla aktörer på marknaden.

Ett av syftena med det ”nya” direktivet är att det ska bli lättare att jämföra produkter när det finns en harmoniserad mätstandard, som används av alla berörda inom branschen. Eu:s förslag heter Aktivitetsindex och ger ett värde för joniserande strålning baserat på koncentrationen av radium-226, thorium-232 och kalium-40 i materialet. Det är en teoretiskt framräknad modell som utgår från ett "bunkerliknande" rum, ett så kallat ”worst case scenario” utan dörrar eller fönster. Resultatet ger en generell bild av joniserande strålning från byggmaterialet, FOTO: CBI

utifrån vissa givna förutsättningar på tjocklek och densitet för rummet. Ett värde som understiger 1 innebär att det är fritt fram att sälja materialet på marknaden. Ett värde som överstiger 1 innebär dock inte att materialet inte får säljas utan där stipuleras att en vidare utredning, en så kallad ”Dose assessment” i samarbete med berörda myndigheter ska utföras. – Det här är ju ett arbete som pågår just nu och det är kanske lite tidigt att svara på vad det kommer att innebära i detalj för bergmaterialindustrin, säger Magnus Döse. Därför kan det vara värt att avvakta lite tills det klarnar ytterligare.

Mätning i laboratorier Magnus Döse berättar att många i branschen redan utför mätningar på sitt material, ofta med fältspektrometer. EU vill dock att mätningen ska utföras i analyslaboratoriet hos Strålskyddsmyndigheten, vilket hela den harmoniserande mätmetodiken utgår från, för att säkerställa jämförbara resultat mot övriga byggmaterial på marknaden. Möjligtvis kan man använda resultat från fältspektrometer, i samråd med berörda myndigheter, under förutsättning att mätvärden och egenkontroller visar att resultatet överensstämmer med genomförda laboratorietester. Därom är det dock för tidigt att sia, menar Magnus Döse. – Branschen kan också föra diskussioner med Boverket om hur det nya direktivet ska implementeras och användas. Man skall ha i åtanke att detta är en

42

KROSSORDET # 125


FOTO: ANNA HÅLLAMS

Magnus Döse är inblandad i arbetet med att ta fram en "Dose Assessment"modell.

stor omställning och en implementeringstid på flera år är nog en nödvändighet för att uppnå god funktionalitet, förklarar Magnus vidare. När det gäller material med ett aktivitetsindex som överstiger 1 och därmed blir föremål för fortsatt utvärdering pågår i skrivande stund arbetet med att utarbeta en "Dose Assessment"-modell.

Ansvar för vår del SBMs rekommendation är att den som levererar ballast till betong ser till att ha mycket god kontroll på ballastens strålningsnivå och försäkra sig om att köparen vet hur hög nivån är, men att

avstå från att ha synpunkter på vad strålnivån blir i den färdiga konstruktionen. – Vi ska ta ansvar för vår del i värdekedjan, men bör akta oss för att, kanske i ivern att få till en affär, ge oss in i nästa led i värdekedjan och säga att ”det här är det inga problem att bygga kontor och bostäder med”, framhåller Björn Strokirk, VD för SBMI.

TILLTÄNKT MODELL ENLIGT DET NYA DIREKTIVET 1. Aktivitetsindex hos en färdig produkt (material) mäts hos ackrediterat laboratorium, baserat på framtagen Teknisk Standard av EU. 2. Resultatet redovisas i framtiden (men inte i dag) i "Declaration of Performance" – CE-märkning. 3. Om erhållet värde överstiger 1 utvärderas materialet vidare enligt en "Dose Assessment"-modell.


arbetsmiljö

Vem bär ansvaret? Höga krav på specialisering har medfört att det allt oftare förekommer flera entreprenörer på en och samma arbetsplats, exempelvis en bergtäkt. Detta faktum kan leda till att samordningsansvaret för arbetsmiljön faller mellan stolarna. Stenkoll tar hjälp av Arbetsmiljöverket för att reda ut vad som gäller och hur man på rätt sätt förebygger risker för ohälsa och olycksfall. TEXT: NICLAS KINDVALL FOTO: JOAKIM HEISE

S

amordningen av arbetsmiljö­ frågor på bergarbetsplatser regleras numera bland annat i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om berg- och gruvarbete (AFS 2010:1). När det gäller arbetsställen med flera verksamheter säger Arbetsmiljölagen att den som råder över arbetsstället är samordningsansvarig. – Det betyder ju i regel täktägaren, säger Martin Forsgren, arbetsmiljöinspektör i Umeå. Denne kan dock i sin tur överlåta ansvaret till någon annan, juridisk eller fysisk person, men det krävs naturligtvis att kunskap och kvalifikationer för uppdraget finns.

Dokument nödvändigt Sådana kvalifikationer innefattar teknisk kunskap om processen, hur arbetsstället, i det här fallet täkten, fungerar. Dessutom måste den som är ansvarig för samordningen ha kunskap om arbetsmiljöfrågor och vara förtrogen med det regelverk som gäller. – Den ansvarige ska upprätta ett dokument som anger målen för samordningen liksom de åtgärder och metoder som används, fortsätter Martin

Forsgren. Det står tydligt i arbetsmiljölagen och överträdelser är dessutom straffsanktionerade med böter. Vid en inspektion är det också möjligt för oss att flytta tillbaka ansvaret till täktägaren om vi upptäcker att det inte fungerar på ett bra sätt.

Allt eller inget

SAMORDNARENS UPPGIFT ÄR ATT: ... säkerställa att arbetet med att förebygga risker för ohälsa och olycksfall samordnas på arbetsstället ... arbetet tidsplaneras för att förebygga risker på grund av att olika verksamheter pågår på arbetsstället ... se till att skyddsanordningar inrättas och underhålls och att skyddsregler för arbetsstället utfärdas ... klargöra ansvaret för de speciella skyddsanordningar som kan behövas ... se till att personalutrymmen och sanitära anordningar inrättas på arbetsstället.

44

KROSSORDET # 125

Han poängterar att det endast är möjligt att överlåta hela samordningsansvaret, det går inte att dela upp arbetet. Allt eller inget således. – Om man som rådande på arbetsstället vill överlåta samordningsansvaret så rekommenderar jag att man gör det skriftligt. Det är tillåtet att göra det muntligen men det kan bli svårare att reda ut ansvaret om något skulle inträffa i det fallet. En skriftlig överlåtelse ökar tydligheten för alla parter.

Martin Forsgren, Arbetsmiljöverket

VAD KÄNNETECKNAR EN GOD ARBETSMILJÖ – Vi har en öppen och tydlig kommunikation – Vi har tydliga mål, ansvar och befogenheter – Vi uppmärksammar varandra på tänkbara risker – Vi tar ett gemensamt ansvar för varandras arbetsmiljö – Vi har möjligheten att påverka och planera vår t eget arbete – Vi ger varandra hjälp och stöd – Vi får och ger beröm (även till chefen).


Œ@ @bä „”š J ™š„@ „˜

“„˜‘”„‡™’ˆ‡„˜ˆ”# Œ”•“@uavM…›˜ˆ”# Œ”“㏐š”Œ”Š™šˆ‘”Œ‘N

b䙚„@–˜Œ™Š

„˜„”šŒ@J @ b Œ™Š –˜

Œ@ J

˜Œ™Š„˜„ ”š š„@– ä™

JONSSON

SIKT & MATARE För stationära och mobila anläggningar

Be år

Jonsson matare finns från den minsta mataren JF0826, 2x2 kW till den största mataren som är JF1450, 2x13 kW.

Rotoview.se erbjuder volymberäknings- och inmätningstjänster till mycket konkurrensmässiga priser med stort mervärde. Rotoview.se genomför� flygningar över hela sverige.� * Prisgarantin gäller i jämförelse med professionella UAVoperatörer.

Anlita Krosskonsult! Jonsson siktar, JS finns från den minsta JS0610/1, 0,45 kW, till den största sikten som är JS1840/3, 2x13 kW.

Vi bygger kompletta anläggningar med kross- och kringutrustning. Service, reparationer och ombyggnader. Vi tillhandahåller slitdelar och reservdelar till krossar och sorteringsverk. Uthyrning av mobila krossar, sorteringsverk och generatorer, allt ifrån enskilda maskiner till kompletta kundanpassade linjer. Kontakta oss! Ring för mer information: Mobil: 070-6260122 • Tel: 0370-14055 andreas@krosskonsult.se • www.krosskonsult.se

Aktiebolaget P.J Jonsson & Söner info@pjjonsson.se – www.pjjonsson.se Försäljningsrepresentant maskiner: Carl-Henrik Gustafsson 070-732 76 86

Tel: 0660-731 00

Te


Hallå där, Lars Björk – SBMIs blivande tekniske chef TEXT & FOTO: NICLAS KINDVALL

I somras kom EUs nya byggproduktsförordning där bland annat obligatorisk CE-märkning infördes på många produkter. Vad passar då bättre än att SBMIs blivande tekniske chef är en auktoritet på certifieringsområdet och delar sin arbetsdag mellan SBMI och Nordcert? – Ballast och fabriksbetong har alltid legat mig varmt om hjärtat och precis det jag har arbetat med i många år så det är klart att jag har en viss erfarenhet. Och jag hoppas såklart att jag ska kunna bidra med min kompetens till SBMI’s arbete. Ballast är ju ett område som är under kraftig utveckling vilket gör att vi har en intressant resa framför oss. Du ersätter alltså Jan Bida i funktionen som teknisk chef? – Inte än, Jan Bida går naturligtvis inte att helt ersätta så här direkt, men jag tror att jag kan komplettera och avlasta honom inledningsvis. Han har dragit ett tungt lass och kommer förhoppningsvis vara med ett bra tag framöver då Jan har mycket stor kunskap inom området, tanken är att jag ska slussas in i den rollen som han har nu under en drygt ett år framöver.

LARS BJÖRK Yrkeskarriär: 2006-2013 Revisor och samordnare inom cer tifieringsverksamheten hos Vattenfall Research and Development. 1996-2006 Ansvarig Driftsledare och fabrikschef hos OP-Betong samt ansvarig för täktverksamheten hos Hälsingefrakt. Tidigare arbetat inom Ballast-, Åkeri- och Gruvindustrin samt inom datanäringen. Utbildning: Ingenjör, kurser inom ballast och fabriksbetong. Fritidsintressen: Utförsåkning, hästhoppning och musik. Därför är bergmaterialindustrin så intressant: Jag ser ett område under stor utveckling, där vi på SBMI har en viktig funktion att stödja utvecklingen av våra medlemmars kvalitetsmedvetenhet, kompetens och produktkunskap. Naturligtvis roligt att få vara en viktig kugge i detta.

46

KROSSORDET # 125

Berätta lite om dig själv och din bakgrund. – Jag är 47 år, har fru samt två barn och bor i Ljusdal, i Hälsingland. Jag har arbetat i stort sett hela livet med ballast- och betongfrågor, nu senast kommer jag från Vattenfall Research & Development där jag jobbade med certifieringsfrågor och utförde revisioner inom områdena fabriksbetong och ballast. Innan dess har jag under tio år fungerat som fabrikschef och ansvarig för driften vid ett tillverkande företag i branschen. Har även hunnit med att medverka vid ytbehandlingar av vägar samt även en kortare period varit arbetsledare inom gruvindustrin. Så jag har erfarenhet från flera sidor som jag hoppas kan vara till nytta. Från augusti har jag en 80-procentig tjänst på Nordcert för att kunna ägna resterande timmar till SBMI främst vintertid då SBMIs kursverksamhet är som intensivast. Vad blir dina huvudsakliga arbetsuppgifter för SBMI? – Mitt uppdrag är naturligtvis att bevaka SBMIs intressen i alla frågor. Jag ska också stödja och ge input till vissa frågor, utveckla kursverksamheten och se till att vi får en bra teknikspridning. Eftersom jag är, och även tidigare har varit, mycket ute i verksamheten så får jag mycket input, om vad marknaden efterfrågar, om var bristerna finns och inom vilka områden det finns efterfrågan på kompetenshöjande utbildningar. Till slut, den klassiska sportfrågan: Hur känns det? – Haha. Det känns jättebra! Jag ser fram emot att få jobba med SBMIs frågor. Det finns så många intressanta infallsvinklar – jag hoppas att jag både kan få dela med mig av det jag kan och dessutom lära mig nya saker.


Spränga? Ta med oss från start. METRON erbjuder riskanalys, besiktning, vibrationsövervakning och skadeutredning. Som tekniska konsulter har vi även kompetens inom sprängteknik, miljökonsekvensbeskrivning samt trafik- och industrivibrationer. Med fokus på vibrationer mäter vi för att veta. Och för att kunna visa.

Analys Prognos Mätning Uppföljning GÖTEBORG I FALUN I SUNDSVALL

www.metron.se

Din leverantör av slitgods & reservdelar

Egen tillverkning i modern verkstad Tel: 0240-376 10 Fax: 0240-376 63 E-mail: info@swemas.com Normansväg 2, 771 94 Ludvika www.swemas.com


POSTTIDNING B

Returadress: Krossordet Stenkoll, Sveriges Bergmaterialindustri, Box 55684, 102 15 Stockholm

Några leder, andra följer

Att ligga steget före konkurrenterna är grundläggande för framgång. Det är därför vi alltid strävar efter att utvecklas och förbättra oss. Vi söker alltid ny teknik och nya effektiva sätt att arbeta på. För att göra det måste vi vara medvetna om de varierande utmaningar som våra kunder ställs inför. Det är därför vi ligger i täten. Precis som våra kunder. Metso är en global leverantör av innovativ och hållbar teknik samt tjänster till kunder inom olika processindustrier, inklusive gruvdrift, bygg och anläggning, massa och papper, energi samt olja och gas. Upptäck mer på www.metso.com Metso Minerals (Sweden) AB, minerals.info.se@metso.com

metso.com

Stenkoll #125  
Stenkoll #125  

Stenkoll

Advertisement