Page 1

K RO S S O R D E T En tidning från Sveriges Bergmaterialindustri

# 138 • Maj 2016

Nya dämpade riggar – avsevärt tystare Sevesoanmälan – nu finns mallarna Spara energi – klimatsmarta täkter

TEMPORÄR NATUR Där flora och fauna frodas några år Vårens branschdag

Quarry Life Award

Tillsynsprojekt om kvarts


VINST ELLER FÖRLUST? TA KONTROLL ÖVER DIN PRODUKTION Om du har rätt inställning på krosskammaren har du tagit ett stort steg mot att öka lönsamheten. Vårt Optiagg uppgraderingspaket för krosskammare hjälper dig med just detta. Nu är det slut med att gissa och testa i blindo! Optiagg omfattar all hårdvara och alla tillbehör som krävs för en komplett uppgradering av krosskammaren, inklusive vår högeffektiva mantelkonstruktion, datamodellering och analys. Öka reduktion eller reducera finmaterial; valet är ditt. Byt inte bara slitdelar – uppgradera prestandan. TA KONTROLL ÖVER DIN PRODUKTION PÅ CONSTRUCTION.SANDVIK.COM/OPTIAGG


K RO S S O R D E T

KROSSORDET STENKOLL Ansvarig utgivare Björn Strokirk

#138 INNEHÅLL

Redaktör Niclas Kindvall

Projektledare Joakim Heise

Art Director Karin Sundin Layout & repro Sundin Reklamstudio AB Omslagsbild Temporary Nature är ett koncept på stark frammarsch i Nederländerna. Läs mer på sidorna 22–26. Foto: Innovatie Agro & Natuur Prenumerationsärenden joakim.heise@sbmi.se  Hör av dig till Joakim om du vill ha tidningen eller om du inte vill ha fler nummer.

SID

Annons/Marknad Patrik Swenzen, patrik@annonshuset.se

12

Tystast i klassen. Intresset för ljuddämpade borriggar ökar stadigt. Stenkoll har pratat med tillverkarna Sandvik och Atlas Copco som båda utlovar en bullerminskning om cirka 10 dBA.

Hemsida www.sbmi.se

5 Ledaren

ECOLA DIC BE OR

L

N

Adress SBMI, Box 55684, 102 15 Stockholm   

Tryck Åtta.45 Tryckeri AB

6 Anslagstavlan 7–9 Nyhetsflödet

Övriga medverkande detta nummer: Eva Edberg, Rickard Forsberg, Hans Lundgren, Tove Andersson och Björn Strokirk.

10 Slutsnackat om impulsljud? Tove Andersson, Wistrand Advokatbyrå, om en viktig dom i Mark- och miljööverdomstolen i höstas.

Vad vill du läsa om i tidningen? Har du några tips till redaktionen? Mejla till oss på stenkoll@sbmi.se

16 Enklare anmälan SBMIs nyligen framtagna mallar med tillhörande vägledning när det gäller Sevesoanmälan finns nu för nedladdning på hemsidan.

Under 2016 ges Stenkoll ut vid tre tillfällen. Stenkoll ges ut av SBMI, bergmaterialindustrins branschorganisation. SBMI tillvaratar branschens intressen i samhället och stöder medlemmarnas kompetensutveckling.

18 Bevarat industrilandskap SLU-studenterna Kristján Erlandsson och Petter Lindström tävlar i höst om förstapriset i Quarry Life Award. Deras bidrag är en gestaltning som förvandlar grustäkten i Löten på Munsö till ett välbesökt utflyktsmål.

22 Tillfällig flora och fauna Konceptet Temporary Nature, utvecklat i Nederländerna, är ett sätt att främja biologisk mångfald under en tid, på en plats som ännu inte tagits i bruk. När det är dags kan markägaren helt lagligt flytta den etablerade naturen.

40 Nytänkande i kampen mot damm Kross Konsult i Värnamo har utvecklat en mobil dammbekämpningslösning som med hjälp av en mer finfördelad vattendimma binder det minsta dammet vid krossning.

29 Innehållsrik dag Vårens som vanligt mycket välbesökta branschdag bjöd på ett rikt program med fokus på miljö och arbete i täkten.

43 Klimatsmarta täkter På flera håll i bergmaterialindustrin pågår försök att minska energianvändningen. Stenkoll pratar med Chalmers Magnus Ever tsson om hur mycket man egentligen kan spara och med Jehanders Niklas Osvaldsson om varför lastbil kan vara ett smar tare val än bergtruck.

38 Tillsyn i täkt Arbetsmiljöverkets tillsynsprojekt "Arbete i berg" pågår för fullt. Stenkoll ber om en rappor t från den nationella projektledaren Fredrik Hedlund. Per Axelsson svarar dessutom på hur det går med SBMIs referensmätningar.

46 Hallå där Bergsskolans rektor Jörgen Andersson Hur är söktrycket och hur ser framtiden ut för era studenter?

KROSSORDET # 138

3


VI HJÄLPER DIG MED DETALJERNA OCH HELHETEN Bjerking är specialister på ingenjörsgeologi, hydrologi, berg, mät & GIS samt vibrationsteknik. Vi är heltäckande inom bygg och anläggning och erbjuder kvalificerade konsulttjänster inom samhällsbyggnad. Tillsammans är vi fler än 300 medarbetare på våra kontor i Uppsala och Stockholm. Hör av dig så berättar vi mer!

Kontakt Connie Boox 010 - 211 80 72 connie.boox@bjerking.se

Mikael Söderstedt 010 - 211 81 88 mikael.soderstedt@bjerking.se

Kontroll a v berganlä ggningar Tillstånds p r o ce s s e r F ö r un d er sökningar Projekter ing MK B o c h LC C


Ledare

Rätt kan bli fel

P

ilgrimsfalk och berguv är två fågelarter som har svårt att hitta bra häckningsplatser i naturen. Men, de tycks trivas bra i täkter trots den bullriga miljön. Buller från arbetsmaskiner verkar inte störa berguv. Inte ens borrning och sprängning tycks hota deras häckning så länge dessa verksamheter inte sker omedelbart invid häckningsplatsen. I Skåne anordnades pistolskytte- och motorcrosstävlingar i en bergtäkt – dock inte under den mest känsliga delen av häckningsperioden – utan att uvarna övergav sina häckplatser. Den speciella häckningsplatsen i bergsbranten var det viktigaste för berguvarna. En berguv häckade i Swerocks grustäkt i Drälinge norr om Uppsala, i hörnet på en materialficka, trots att en bandtransportör i närheten tillförde material till fickan.

Det som skrämmer många fåglar är när människor kommer för nära dem och beter sig på ett avvikande sätt. Fåglarna lär sig att känna igen vanliga beteenden som är ofarliga, men de kan bli mycket oroade när avvikande fordon eller personer närmar sig boet. Detta gäller såväl tillfälliga besökare som ordinarie personal. Under pågående häckning bör därför mätningsjobb och andra projekteringsarbeten undvikas i närheten av häcknings-

Vilket spår vill departement och myndigheter att vi väljer?

platserna, liksom besök av utomstående; t ex för fotografering eller fågelskådning. Fåglarna är mycket känsliga för direkt uppmärksamhet. Men, om alla som är verksamma i täkten känner till hur man undviker att störa fåglarna, så kan driften av täkten pågå. Vi har inga belägg för att inskränkningar i driften är nödvändiga, eller ens gynnsamma, för berguv.

NCC har en tätortsnära täkt där berguv har häckat vid några tillfällen under de senaste 10–15 åren. Platschefen, som själv är amatörornitolog, har ringt till länsstyrelsens viltekolog när det varit dags att ringmärka ungarna, men i övrigt har inte de häckande berguvarna inverkat på täktens verksamhet. Nu säger Miljöprövningsdelegationen (MPD) i ett beslut att NCC inte får spränga den 1/3–15/6, oavsett om berguv häckar där eller inte. MPD kräver också att en stor del av det planerade utvidgade produktionsområdet, där berguv häckat, ska bevaras. Detta trots att NCC har lovat att skapa nya häckningsplatser i söderläge vid fortsatt produktion. Kanske beror beslutet på ett missförstånd om vilka hänsyn som fåglarna kräver. Kanske kan missförstånden redas ut. Men i ett bredare perspektiv: kommer biologisk mångfald i täkter innebära att täkten får stora inskränkningar i driften eller att täkten till och med måste slå igen? I så fall lär många satsa på kärnverksamheten – att producera bergmaterial. De lär knacka rent berget från klipphyllor där fågel kan häcka och de lär skrapa alla täktens ytor så att man ”slipper” olika växter som annars etablerar sig i täkten. Det gäller att ”mota Olle i grind” innan skyddsvärda arter etablerar sig. Det är logiskt och lagligt. Men, de unika möjligheter vi har att gynna biologisk mångfald går till spillo. Artskyddsförordningen medger visserli-

gen fortsatt drift om man kan vidta skyddsåtgärder som säkerställer fortplantningsområdenas och viloplatsernas kontinuerliga ekologiska funktion, men bedömningsgrunderna är lite oklara. Att visa att det med hänsyn till ”allmän hälsa och säkerhet eller av andra tvingande skäl som har ett allt över¬skuggande allmänintresse” ska ges dispens lär bli ännu svårare – se Naturvårdsverkets ”Handbok för artskyddsförordningen”, 2009:2.

I Nederländerna har man länge varit medveten om problemet. Tack vare ett nytt koncept, utvecklat av flera organisationer i samverkan, har man skapat en win-winsituation för både industri och natur – se sid 22. Kan vi kopiera konceptet? Många i SBMI vill arbeta med biologisk mångfald – se sid 26, där ett projekt med flera medverkande medlemsföretag beskrivs. Vilket spår vill departement och myndigheter att vi väljer? Sterila täkter eller Temporär natur för hotade arter?

Björn Strokirk, vd SBMI

KROSSORDET # 138

5


Anslagstavlan Skriv gärna till oss på adressen: SBMI, Box 556 84, 102 15 Stockholm Anmäl dig till kurserna till: leena.eriksson@sbmi.se. Anmälan till branschdag på SBMIs hemsida.

Kurser och branschdagar 2016 6/10 Branschdag Jönköping, Filmstaden 20/10 Branschdag Umeå, Filmstaden 8–9/11 Grundkurs i bergmaterial­ industrin Radisson Blu Arlandia

Nästa samling för bergmaterialindustrin är den 6 oktober i Jönköping och därefter den 20 oktober i Umeå.

Kursen vänder sig till nyanställda och administrativ personal i bergmaterialindustrin. Personer verksamma i bygg- och anläggningsverksamhet samt i myndigheter och organisationer med anknytning till bergmaterialindustrin. Målsättningen är att ge grundläggande kännedom om bergmaterialets användningsområde, produktion samt användarnas och samhällets krav.

22–23/11 Produktkunskap, kvalitets­ säkring & EN-standarder Radisson Blu Arlandia

Kursen vänder sig till alla som arbetar med produktion, försäljning och upphandling av bergmaterial. Kursprogrammet syftar till att ge deltagaren förmågan att definiera produktegenskaper hos bergmaterial, kvalitetssäkra dessa samt hantera avvikelser från deklarerade specifikationer.


Nyhetsflödet Selegran ny chef för NCC Recycling Sara Selegran är ny chef för NCC Recycling från den 1 april. Den tidigare chefen Jukka Viitanen tillträder en helt ny roll som ansvarig för affärsutveckling vid NCC koncernens Hållbarhetsstab. Sara Selegran kommer närmast från en roll som regionchef och Sara Selegran stabschef för Råmaterial och Verksamhetsutveckling inom division Stenmaterial. Hon kommer fortsatt behålla tjänsten som stabschef parallellt med rollen som chef för NCC Recycling. – Sara Selegran har en oerhört gedigen bakgrund inom både avfalls- och stenbranschen, vilket hon kommer ha stor nytta av i sin nya roll på NCC Recycling, säger Kenneth Johansson, divisionschef, NCC Industry. Hennes uppdrag blir att fortsätta utveckla verksamheten. Den utgör en viktig pusselbit i NCC s totala affär och i företagets strävan mot ett mer hållbart samhälle.

Rapport om behov och miljökonsekvenser På uppdrag av SBMI arbetar just nu Stockholms- och Oslobaserade Ecoloop med att ta fram en rapport, efter att ha gjort en ordentlig genomgång av såväl behov som kapacitet av ballastmaterial i området runt Stockholm och Uppsala fram till 2030. – Vi gör en grundlig analys av den kapacitet som finns och ställer denna mot behovet. Dels för att visa var bristerna finns men också för att räkna på miljökonsekvenserna om bergmaterialet måste hämtas från annan plats, berättar Ecoloops Fredrik Meurman. Rapporten väntas vara färdig att levereras till SBMI inom några veckor. Om resultatet ger en tydlig bild av miljökonsekvenser och kostnader vid materialbrist inom området, bör den kunna bli ett verktyg i dialogen med beslutsfattare på politisk och administrativ nivå. Stenkoll återkommer i ärendet.

HAR NI KOLL PÅ FLÖDET? Vi skräddarsyr användarvänliga bandvågslösningar till de flesta bandtransportörer…med precision och full koll på flödet. OJ1436 – smart BELT WEIGHER INDICATOR - full av möjligheter. Vår nya vågdator har fått ett rejält genomslag på marknaden, med sitt eleganta yttre och användarvänliga inre, har den fått ett varmt mottagande av alla våra kunder – byt upp dig du med! Alla äldre skåp kan enkelt uppgraderas med OJ1436 i ny panelmodul.

”Jag visste inte att man kunde bli kär i en vågdator, men det blev jag!” Maria Frölén, Fröléns Kross AB

Tallskogsvägen 9 793 35 Leksand oj.s@vagsystem.se

Tel: 0247-13657 Fax: 0247-145 96 www.vagsystem.se


Nyhetsflödet Volvos största ramstyrda dumper

Flexibelt sorteringsverk för fina fraktioner 6000XT är den senaste produkten från irländska Portafill. Maskinen som lanserades på Bauma i München är en finsikt med en del innovativa lösningar. Modellen som visades var en 3-däckad sikt med Dual Power, ett tillval som innebär att användaren har flexibiliteten i att driva maskinen med extern elkälla från nätet eller från ett krossverk men även med en dieselmotor ombord. 6000XT är designad primärt för att stå i linje med ett krossverk och producera finfraktioner. Sorteringsverket kan ändras mellan 2- eller 3-däckad sikt eftersom det nedersta siktdäcket enkelt bultas på eller av. Detta innebär att kunder som investerat i ett 2-däckat verk inte behöver investera i ett helt nytt verk om behovet att få ut en fjärde fraktion skulle uppstå. De behöver bara komplettera med det understa däcket och en extra vingtransportör. Sikten är som standard förberedd för att omvandlas till en tvättsikt. Maskinen kan i både 2- och 3-däckat utförande utrustas med uppsamlingslåda för vatten och spraydyse-system över samtliga däck. Ett nyutvecklat avvattningshjul finns också som tillval för att tillvarata finfraktionen som spolas ut med vattnet. – Portafill är stolta över att vara innovativa, säger Niklas Johansson, VD på importören Biocare Svenska AB. Målet är att tillverka maskiner med kompakta dimensioner och hög kapacitet, samtidigt vill man hålla nere vikten med innovativ design.

Det har hänt mycket sedan 1966 då Volvo CE lanserade sin första ramstyrda 10-tonsdumper ”Gruskalle”. Femtio år och 50 ton senare är Volvo fortfarande en ledande tillverkare av ramstyrda dumprar. A60H kan minska transportkostnaden per ton genom ökad kapacitet 55 ton (60 ton) och bättre bränsleeffektivitet. A60H drivs av en Volvomotor på 16 liter som ger en maxeffekt på 495 kW och ett vridmoment på 3 200 Nm och är den största ramstyrda dumpern på marknaden. Den har större lastkapacitet för tunga arbeten och ger upp till 40 procent större produktivitet än Volvos tidigare största dumper. A60H innehåller de senaste innovationerna från Volvo, bland annat matchade drivlina, automatiska drivningskombinationer, terrängboggi, hydromekanisk styrning och aktiv fjädring.

A WIRTGEN GROUP COMPANY

BESÖK OSS: MONTER C:19

KLEEMANN – Maximal prestanda och effektivitet www.wirtgen-group.com/sweden

Alvesta Tel: 0472 – 100 91

Göteborg Tel: 031 – 748 31 31

Nora Tel: 0581 – 80 400

Stockholm Tel: 08 – 121 524 04


Liten kanon från Andersen Contractor Andersen Contractor presenterar en betydelsefull nyhet i litet format, en 230 volts maskin för dammbekämpning både inne och ute. Den nya D10 vattenkanonen, med en räckvidd på 10–15 meter, har låg vatten- och elförbrukning och löser dammproblem där större maskiner inte kan användas. Den är lätt att flytta då den har två hjul och väger 45 kg. Med en fläkteffekt på 0,75 kW och en vattenförbrukning på bara några liter per minut är den en smidig lösning som kan användas nästan överallt – både inomhus och utomhus. D10 fungerar utmärkt för en mängd olika applikationer inom dammbekämpning. Hydro Boss WLP serien består nu av åtta olika modeller av vattenkanoner, med räckvidd upp till hela 150 meter. Det finns en storlek som passar för varje typ av jobb och vattenmängden kan regleras efter behov.

Nytt affärsområde inom Sandvik – Mining and Rock Technology Sandvik sammanfogar sina verksamheter Sandvik Mining och Sandvik Construction till ett affärsområde – Sandvik Mining and Rock Technology. Affärsmodellen inom Sandvik Mining and Rock Technology kommer att vara decentraliserad med verksamheterna organiserade i separata produktområden baserat på produkterbjudande. Varje produktområde kommer att ha fullt ansvar för sin respektive affär. – Genom att slå ihop verksamheterna till ett affärsområde uppnår vi en enklare och mer kostnadseffektiv struktur., säger Björn Rosengren, Sandviks VD och koncernchef. Den decentraliserade affärsmodellen möjliggör ett än tydligare fokus och snabbare respons gentemot våra kunder. Den nya strukturen träder i kraft den 1 juli 2016 och Lars Engström, nuvarande chef för Sandvik Mining, har blivit utnämnd till chef för det nya affärsområdet, Sandvik Mining and Rock Technology.


gästkrönika

Impulsljud och täkter – är Ljud från industriverksamhet och hur detta ska hanteras och regleras är en ständigt återkommande fråga. I takt med att praxis har satt sig relativt väl när det gäller ”vanligt” ekvivalent buller – i vart fall när det gäller tillåten ljudnivå – aktualiseras även frågor om andra ljudkaraktärer som till exempel impulsljud. Mark- och miljööverdomstolen behandlade dessa frågor i ett avgörande i slutet av förra hösten. Detta bör utgöra ett bra avstamp inför kommande prövningar

I

Naturvårdsverkets vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller från april förra året anges att vissa ljudkaraktärer är särskilt störningsframkallande. I de fall verksamhetens buller karakteriseras av ofta återkommande impulser, som vid nitningsarbete, lossning av metallskrot och liknande eller innehåller ljud med tydligt hörbara tonkomponenter, bör enligt Naturvårdsverket riktvärdena för utomhusbuller sänkas med 5 dB(A). I vägledningen definieras impulsljud som ”plötsliga” ljud, ljud som har en kort stigtid i ljudnivå och en kort varaktighet. Som exempel på impulsljud omnämns hammarslag eller ljud från pålning.

Mark- och miljööverdomstolens dom i maj 2012 I ett mål om tillstånd till utökad verksamhet vid ett aluminiumsmältverk uppkom fråga om det i bullervillkoret skulle tas in en skrivning om att de ekvivalenta ljudnivåerna skulle sänkas med 5 dB(A) om det förekom ofta förekommande impulsljud eller hörbara tonkomponenter. Detta var inget miljöprövningsdelegationen hade föreskrivit, utan det tillfördes villkoret av mark- och miljödomstolen efter överklagande. Mark- och miljööverdomstolen konstaterade emellertid att när det gäller de råd och riktlinjer om externt industribuller som Naturvårdsverket publicerade första gången 1978 torde skrivningarna om impulsljud och hörbara ljudkomponenter snarast vara att betrakta som ett råd till tillståndsmyndigheten att skärpa kraven när särskilt störande former av ljud förekommer. De bör enligt Mark- och miljööverdomstolen således inte vara en del av själva villkoret. Tillägget till bullervillkoret undanröjdes.

Från juridisk synpunkt ställer man sig frågan vad Naturvårds­ verkets ”vägledning” egentligen har för rättslig status i sammanhanget.

10

KROSSORDET # 138

GÄSTKRÖNIKÖR: Tove Andersson, Wistrands Advokatbyrå

Mark- och miljööverdomstolens dom i november 2015 I mål om villkor för täktverksamhet hade Mark- och miljööverdomstolen bland annat att pröva vilken ekvivalent ljudnivå som skulle gälla för verksamheten. Mark- och miljödomstolen ansåg att buller från bergtäkten när det gällde borrning, skutknackning och förkrossning var av sådan särskilt störande karaktär att den ekvivalenta ljudnivån dagtid skulle sänkas med 5 dB(A) till 45 dB(A). Denna nivå var enligt domstolens uppfattning mer miljömässigt motiverad och relevant för täkter som är belägna i ett i övrigt opåverkat skogs- och jordbrukslandskap med gles bostadsbebyggelse. En generell sänkning om 5 dB(A) gjordes. Mark- och miljööverdomstolen var av motsatt uppfattning. Domstolen konstaterade att det i skogs- och jordbrukslandskap, som det var fråga om i målet, ofta bedrivs näringar som kräver maskiner och fordon som periodvis bidrar till höga ljudnivåer. Utredningen i målet gav enligt domstolen inte stöd för att det aktuella området skulle avvika från detta.


det fortfarande en fråga? Vidare noterade Mark- och miljööverdomstolen att det visserligen framgår av Naturvårdsverkets vägledning att för vissa ljudkaraktärer som är särskilt störningsframkallande kan riktvärdena behöva sänkas. Domstolen noterade att de exempel som anges i vägledningen är nitningsarbete, lossning av metallskrot och liknande buller. Det hade enligt Mark- och miljööverdomstolen i målet inte framkommit att borrning, skutknackning eller förkrossning skulle orsaka buller av sådan karaktär att riktvärdena ska sänkas. Vid en sammantagen bedömning ansåg domstolen inte att det fanns skäl att frångå riktvärdena i Naturvårdsverkets vägledning.

Domen får genomslag Mark- och miljööverdomstolens avgörande från maj 2012 är tydligt beträffande själva hanteringen av riktlinjerna från Naturvårdsverket i berörd del. De hanteras av tillståndsmyndigheten vid bestämmande av vilka ekvivalenta värden som ska hållas. När det gäller täktverksamhet och impulsljud kan uti-

från avgörandet från november 2015 noteras att det sedvanliga skogs- och jordbrukslandskapet generellt inte ska ses som lokalisering som föranleder krav på lägre ekvivalentvärden än vad Naturvårdsverket förespråkar. Beträffande själva ljudkaraktären från borrning, skutknackning och förkrossning fördes visserligen inget mer detaljerat resonemang. Det kan därför givetvis inte uteslutas att det i en kommande prövning skulle kunna lyftas nya aspekter. Med hänsyn till slutsatsen och då den direkta frågan uttryckligen prövades får utgångspunkten dock anses vara att borrning, skutknackning och förkrossning inte motiverar lägre värden än de ekvivalentvärden som framgår av Naturvårdsverkets vägledning.

En bra investering avgörs inte av priset, utan av driftkostnaden. Därför designar och tillverkar vi våra pumpar för att ge bästa resultat i form av lång drifttid, minimalt behov av övervakning och minskade kostnader i reservdelar och underhåll. För att kvalitet lönar sig i det långa loppet.

En bra investering märks i det långa loppet. Det är det våra pumpar är gjorda för. www.grindex.se • marketing@grindex.com


buller FOTO: SANDVIK

Berg & Byggteknik i Norberg använder Sandviks dämpade borrigg vid arbete i Midsommarkransen utanför Stockholm.

Tystare täkter – allt större intresse för bullerdämpning

I förra numret av Stenkoll gjordes en allmän genomlysning av buller­ problematiken i täkter och hur man kan dämpa ljud som stör närboende. Nu tittar vi närmare på ljuddämpade borriggar och uppmärksammar återigen en finsk uppfinning som minskar bullret vid skutknackning. TEXT: NICLAS KINDVALL

I

de flesta fall följer tillsynsmyndigheterna Naturvårdsverkets vägledning när det gäller riktvärden för industribuller. Följaktligen är 50 dBA dagtid en vanlig gräns för vilken ljudnivå som är tillåten från en täkt, uppmätt vid närmaste granne. En ljuddämpad borrigg sänker ljudet med cirka 10 dBA vilket är en ordentlig minskning. – En sänkning med 10 dBA motsvarar ungefär en halvering i hur högt ljudet uppfattas av det mänskliga örat, säger Niklas Carlsson, ÅF Ljud & Vibrationer. Så det är en ordentlig förbättring jämfört med odämpad borrning.

12

KROSSORDET # 138

Han påpekar också att just ljudet från en borrigg kan vara svårt att begränsa med andra metoder. Ofta står den oskyddad vid en pallkant och man kan därmed inte skärma av ljudet åt alla håll med fysiska hinder.

När det gäller annan verksamhet i täkten är det en vanlig metod att med hjälp av exempelvis uppställda containers eller materialhögar dämpa ljudet i en viss riktning. En borrigg behöver också kunna röra sig för att arbeta på

Visst skulle jag önska att intresset vore ännu större redan nu men det känns åtminstone som om vi tar viktiga steg framåt.

Niklas Carlsson


Exempel på bullerdämpning

minskar borriggens kapacitet och om den håller i åtta år. Merkostnaden blir i storleksordningen 10 öre per ton skjutet berg.

Dämpning till mindre riggar

I bilden visas ett generellt räkneexempel på hur olika dämpning påverkar ljudutbredningen för en enskild bullerkälla. Linjen som markerar var ljudnivån 50 dBA inträffar flyttas närmare bullerkällan då olika dämpning används. olika platser och att hela tiden flytta skärmar eller vallar är tidskrävande. Niklas Carlsson tycker sig märka att branschen mer och mer börjar fundera över bullerfrågorna. Inte minst för att i framtiden kunna bedriva sin verksamhet närmare bebyggt område än som är fallet idag. – Visst skulle jag önska att intresset vore än större redan nu men det känns åtminstone som om vi tar viktiga steg framåt.

Leverantörerna är redo På tillverkarsidan har man märkt att intresset för ljuddämpade borriggar ökat. Sandviks försäljningschef för ovanjordsriggar Stefan Persson levererade sin första redan 1999 men sedan var det länge tyst från beställarledet. – Den gången gällde det Södra Sandby i Skåne där det fanns många kringboende och redan då fick vi ner ljudet med 9,8 dBA. Det fungerade alltså utmärkt men den riggen fick inga efterföljare. Åtminstone inte på länge. Stefan Persson tror att det handlade om extrakostnaden och att kunderna uppfattade att det skulle bli krångligare. Nu menar han att kunderna fått upp ögonen för tekniken,

och i många fall förstått att den är ett måste för att kunna konkurrera om vissa jobb. – Sandvik har i dagsläget ljuddämparsatser till riggarna i Ranger DXserien, säger Stefan Persson. Priset ligger på runt 300 000 kronor i merkostnad vid köp av en ny rigg. Det går även att eftermontera men då blir det dyrare. Sandvik arbetar också för att utveckla ljuddämpning även till mindre riggar, något Stefan Persson tror kommer att efterfrågas. – Absolut, särskilt när det handlar om jobb inne i tätorterna.

Tystare i hytten Han menar dessutom att det inte bara handlar om att minska bullret till omgivningen, även för operatören betyder de tio bortkapade decibelen en hel del. Extrakostnaden blir om inte försumbar så näst intill, utslaget på borriggens livslängd. – Jag vet i alla fall att en rigg jag levererade 2007 fortfarande går för fullt. Slår du ut kostnaden över den tiden så blir det faktiskt inte dyrt. Stenkoll har fått hjälp att räkna fram merkostnaden för en ljuddämpare á 300 000 kronor om den inte

Även Atlas Copco erbjuder ljuddämpning till sina borriggar. Företaget ligger också långt framme med utvecklingen av sådana till de lite mindre maskinerna. – Redan i år kommer vi ha ljuddämparsatser till de mindre riggarna, bekräftar Ann-Catrine Bertlin. Priset för dessa ligger på cirka 150 000 kronor, för de större är kostnaden 350 000–400 000 kronor. Hon har liksom branschkollegan Stefan Persson märkt av det ökade intresset. – Ofta är ljuddämpning helt nödvändig i tätortsnära områden, särskilt runt storstäderna. Men självklart också i täktverksamhet. Våra mätningar visar att ljudnivån sänks med runt 10 dBA. Atlas Copco har också sänkt varvtalet i sina borriggar vilket gör att de är väldigt tystgående. Något som naturligtvis även det är fördelaktigt för omgivningen. – Vi kommer fortsätta att utveckla det här produktsegmentet, avslutar Ann-Catrine Bertlin.

Redan i år kommer vi ha ljuddämparsatser till de mindre riggarna.

Ann-Catrine Ber tlin

Jag vet att en rigg jag levererade 2007 fortfarande går för fullt. Slår du ut kost­naden över den tiden så blir det faktiskt inte dyrt. Stefan Persson

Atlas Copco SmartROC T40 med ljuddämparsats.

KROSSORDET # 138

13


FOTO: FINNSUOJA

Ljuddämpning på köpet – säkrare och tystare jobb

Stenkoll har i flera tidigare nummer skrivit om ett splitterskydd för skutknackare, som utvecklats i Finland. Idén kläcktes av Kari Lahtinen, varpå ett familjeföretag, Finnsuoja, grundades 2010 med sonen Markus Lahtinen som vd och en patentprocess inleddes. TEXT: NICLAS KINDVALL

P

atentansökningar har lämnats in för hela EU-området liksom för världens åtta största industrinationer. Sedan den första prototypen tillverkades har man, tillsammans med sina kunder i framför allt Finland, också fortsatt att utveckla produkten för att göra den än mer användarvänlig och hållbar. – Vi har sålt fler än ett dussin splitterskydd fram till nu, berättar Markus Lahtinen. Dessutom finns flera prototyper ute hos våra kunder för tester. Han berättar att man inledningsvis

14

KROSSORDET # 138

mötte en del skepsis från användarna. Funktionen ifrågasattes och ingen trodde att splitterskyddet skulle hålla för den tuffa miljön. Detta förändrades dock så snart kunderna började arbeta med produkten. – Det har inte varit helt enkelt att övertyga branschen om att vår produkt inte bara förbättrar säkerheten utan också är ekonomiskt fördelaktig. Förutom att den minskar skador på maskiner i närheten så innebär splitterskyddet också att man kan fortsätta arbeta kontinuerligt även om andra

maskiner eller människor finns i närheten. Det sparar mycket tid.

Tystare jobb Markus Lahtinen erkänner att ljuddämpning inte var något man strävade efter initialt. Den nyttan har kommit på köpet. Mätningar har visat att effekten är mellan 5–10 dBA vilket är en avsevärd minskning. Han menar att om kunderna efterfrågar än större dämpning så är Finnsuoja öppna för att ytterligare utveckla produkten specifikt i det hänseendet.


buller

Vi har förstått att den svenska bergmaterialbranschen är väldigt duktig när det gäller alla aspekter av säkerhetsarbetet och även noga när det kommer till bullerfrågorna. Markus Lahtinen Gummiskyddet, som med hydraulik fälls ner runt skuthammaren, är självklart den komponent som tar mest stryk i arbetet men Markus Lahtinen menar att hållbarheten är mycket god. – Det håller ungefär 1 500 timmar, beroende på användningen förstås. Sedan är det dags att byta ut den delen. Kostnaden för detta beror på skutknackarens storlek och ligger i prisintervallet 700–1 000 euro. Skuthammarens kapacitet påverkas inte av produkten enligt Markus Lahtinen, det går snabbt för operatörerna att lära sig hur man använder splitterskyddet och underhållet är minimalt.

Kolvarna i det hydrauliska systemet behöver smörjas då och då och "gummikjolen" behöver bytas när den är utsliten. Han är övertygad om att hans fars uppfinning har alla förutsättningar att bli en succé i fler länder än Finland. – Vi har förstått att den svenska bergmaterialbranschen är väldigt duktig när det gäller alla aspekter av säkerhetsarbetet och även noga när det kommer till bullerfrågorna. Därför hoppas vi hitta återförsäljare i Sverige liksom i andra länder. Tills vidare kan man köpa splitterskyddet direkt från oss.

FAKTA Priset för ett splitterskydd beror på skutknackarens storlek. Hittills har det mestadels monterats på maskiner mellan 1 500–3 000 kilo och då blir kostnaden 3 900–5 500 euro, vilket inkluderar splitterskyddet, de hydrauliska delarna och montageutrustning. www.finnsuoja.fi

STORA ELLER SMÅ PLANER, WSP HJÄLPER ER ATT REALISERA DEM WSP erbjuder flexibla, heltäckande och kundanpassade lösningar inom torv-, sten- och bergmaterialindustrin. Kontakta oss för mer information.

Foto: Lars Wikström

Falun Sara Hård 010-722 51 21

Kalmar Mats Waern 010-722 55 65

Sundsvall Anna Mazza 010-722 67 15

Helsingborg Thomas Terne 010-722 54 11

Stockholm Jonas Rune 010-722 81 37

Örebro Mia Jameson 010- 722 55 28

Jönköping Gunnar Helander 010-722 55 29

Stockholm/ Eskilstuna Per Johansson 010-722 81 45

Göteborg Therese Häggström 010-722 71 91

WSP och Parsons Brinckerhoff har gått samman och är nu ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag. Vi erbjuder ett brett utbud av konsulttjänster och spetskompetenser som följer från lokaliseringsstudien till miljötillståndet.

www.wspgroup.se/takter


Sevesoanmälan

Mallarna redo att användas Nyligen publicerades både nya och uppdaterade kapitel i SBMIs Täkthandbok på hemsidan, bland annat färsk information gällande tillståndsplik­ tig vattenverksamhet liksom råd om masshan­ tering. Det kanske mest intressanta är förmodli­ gen de mallar, gällande anmälan enligt Sevesodi­ rektivet, som det arbetats intensivt med under en tid och som nu är färdiga. TEXT: NICLAS KINDVALL

SEVESOMATERIALET BESTÅR AV: • Sevesovägledning ur Täkthandboken • Mall för handlingsprogram, mål, policy och allmänna handlingsprinciper • Manualför teckning för genomförande av handlings­ program • Mall för Sevesoanmälan • Mall för Sevesosamråd • Mall för information till allmänheten • Faktaunderlag om sprängämnen • Mall för information till Länsstyrelsen Dokumenten är i pdf- eller word-format och kan laddas ner av inloggade SBMI-medlemmar. För frågor kring hemsidan och inloggning kontakta Joakim Heise på SBMIs kansli.

Grundläggande i Sevesomaterialet är en vägledning som redogör för bakgrunden till Sevesolagstiftningen och de krav som ställs på en verksamhetsutövare vars täkt räknas som en Sevesoanläggning. Därutöver finns för nedladdning sju stycken bilagor som hjälp för den som ska upprätta en Sevesoanmälan med tillhörande dokumentation.

Hallå där Martin Wiss miljöskyddshandläggare på Länsstyrelsen i Jönköpings län. Din reaktion på SBMIs Sevesomaterial? – Jag tycker det är ett bra initiativ. Jag vet av erfarenhet att nya verksamhetsutövare efterfrågar tips, hjälp och vägledning i sådana här frågor och jag tror att materialet kommer att komma till nytta. Du är en av flera som fått ta del av materialet, vill du ge någon respons? – Jag anser att det är bättre om SBMI får ett samlat svar, samordnat av Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) istället.

Den som planerar att spränga med mer än 10 ton sprängmedel i salvan måste minst sex veckor i förväg lämna in en Sevesoanmälan till länsstyrelsen.

16

KROSSORDET # 138

MALLARNA FINNS PÅ SBMI.SE

Det måste ändå vara en fördel för er som handläggare om de ansökningar och anmälningar ni får in är likartade? – Absolut, förutsatt att de är likartade på ett bra sätt (skratt). Du har nyligen varit på en Sevesohandläggarträff. Berätta om den. – Det arrangeras en träff för

landets Sevesohandläggare varje år. Det är ett bra tillfälle för Sevesohandläggare att diskutera, stämma av och orientera oss i aktuella frågeställningar. Det är även mycket information från MSB, exempelvis om tillämpningen av den nya Sevesolagstiftningen. Hur viktig är en sådan träff? – Samverkan är viktigt för bland annat erfarenhetsutbyte och för en enhetligare och mer rättsäker tillämpning av lagstiftningen. Sevesohandläggarna diskuterar visserligen löpande olika frågeställningar via internet, men det fysiska mötet ger bättre möjligheter till nätverkande och djupare diskussioner.


www.roxx.se

DIN SAMARBETSPARTNER PÅ SIKTMEDIA! Egen produktion, stort lager och snabba leveranser! Sidspänningsplåt

SPG Kilbult

Lokomokrok

SPG Y-länk Heavy Duty

Light

Stålgaller

Alla typer av gummisiktduk

Gummiboll, assymetrisk

Mittnedhåll, gummi

Understödslist, UR1

Slitgummi

Ultra Light

PU-duk

Tel växel: 08–504 106 00 | Fax: 08–504 106 10 E-post: info@spgab.se | Hemsida: www.spgab.se Adress: Förrådsvägen 6, 137 37 Västerhaninge Postadress: Box 118, 137 22 Västerhaninge


quarry life award

Strategier för framtida besöksmål Vartannat år utlyser HeidelbergCement studenttävlingen Quarry Life Award där man ger deltagarna möjlighet att vidareutveckla företagets arbete med biologisk mångfald. Två blivande landskapsarkitekter från SLU i Uppsala deltar med ett gestaltningsförslag över ett efterindustriellt landskap vid Jehanders grustäkt Löten utanför Stockholm. TEXT: NICLAS KINDVALL

K

ristján Erlandsson och Petter Lindström läser sista året på Sveriges Lantbruksuniversitet, vilket betyder examensarbete, och tack vare en handledare på skolan blev de uppmärksammade på Quarry Life Award. – Vi ville verkligen arbeta med biologisk mångfald, borra djupare i den frågan, så det här projektet passar oss perfekt, säger Petter Lindström. Duon har arbetat med sitt förslag

18

KROSSORDET # 138

sedan januari och det beräknas vara slutfört i juni. Sedan väntar en slutrapport som kommer att utvärderas av en jury bestående av representanter för HeidelbergCement och utomstående experter. – Klart det vore galet kul att vinna tävlingen, skrattar Kristján Erlandsson. Men ärligt talat, det känns som att arbetet med det här är belöning nog. Det är otroligt stimulerande och Jehander har verkligen ställt upp för

att vi ska få så bra förutsättningar som möjligt.

Häftig plats Skolbänkarna är placerade i Uppsala och projektplatsen på Munsö i Ekerö kommun. Men det finns en viktig beröringspunkt både geografiskt och geologiskt. – Grustäkten på Munsö tillhör Uppsalaåsen så där finns en koppling, berättar Kristján Erlandsson.


FOTO: KRISTJÁN ERLANDSSON & PETTER LINDSTRÖM FOTO: NICLAS KINDVALL

Närheten till Stockholm gör projektet extra intressant menar Kristján och Petter. Tanken med deras förslag är nämligen att Löten efter avslutad drift skulle kunna bli ett välbesökt utflyktsmål. Nästan ett exotiskt sådant med tanke på den mycket speciella miljön, en miljö som Kristján och Petter i stor utsträckning vill bevara. – Förutom att området är biologiskt intressant så är det, i brist på bättre ord, en vansinnigt häftig plats, säger Petter Lindström. Täktområdet sträcker sig nästan sex kilometer från norr till söder och verksamheten har medfört att det finns massor av intressanta biotoper. – Att det pågått industriell verksamhet där så länge gör att det etablerats flora och fauna som inte skulle

Kristján Erlandsson och Petter Lindström. funnits där om platsen varit orörd. Så mycket av det som vi i vår gestaltning föreslår ska bevaras finns där tack vare grustäkten, inte trots den.

Bevara industrikänslan En av Kristjáns och Petters grundläggande idéer är att låta besökande gäster ersätta den "störning" som verksamheten inneburit under så många år. Mänsklig aktivitet istället för industriell aktivitet, helt enkelt. – Vi vill ha kvar ett visst

Förutom att området är biologiskt intressant så är det, i brist på bättre ord, en vansinnigt häftig plats.

Petter Lindström

KROSSORDET # 138

19


vinjett life award quarry FOTO: KRISTJÁN ERLANDSSON & PETTER LINDSTRÖM FOTO: JEHANDER

Vi vill ha kvar ett visst mått av störning. Dessutom vill vi behålla vissa indu­ stri­ella strukturer och föremål, till viss del för att peka på områdets historia.

Kristján Erlandsson

FOTO: KRISTJÁN ERLANDSSON & PETTER LINDSTRÖM

Ett framtida fågeltorn?

mått av störning, bekräftar Kristján Erlandsson. Dessutom vill vi behålla vissa industriella strukturer och föremål, till viss del för att peka på områdets historia. Han exemplifierar med en enorm grävskopa på flytpontoner som i framtiden skulle kunna bli ett mäktigt fågeltorn.

QUARRY LIFE AWARD Årets upplaga av forskar tävlingen Quarry Life Award, utlyst av HeidelbergCement där Jehander ingår, är den tredje i ordningen och planeras hållas var tannat år. Syftet är att stärka den biologiska mångfalden på de platser där företaget producerar berg- och grusmaterial. Genom att koppla samman den akademiska världen med industriell verksamhet vill företaget bidra till att ta fram långsiktigt hållbara arbetsmetoder där man värnar om naturvärden, vilket kan öka kunskapen och gagna branschen som helhet

20

KROSSORDET # 138

– Industrin inspirerar oss, säger Petter Lindström. Täkten är ett sår i landskapet men också ett stycke industrihistoria som vi vill bevara.

Projektet fortskrider Hittills har Kristján och Petter hunnit besöka Löten två gånger. Dessutom har man tagit kontakt med intressenter i närområdet som Mälaröarnas naturskyddsförening. Självklart har också intervjuer gjorts med täktens anställda, varav vissa arbetat på platsen länge och har mycket spännande att berätta. – Vi försöker också sätta oss in i det tekniska och det juridiska, säger Petter Lindström med ett snett leende. Det är inte alldeles enkelt. Ett antal nyckelbiotoper är identifierade, platser som också har en eller

flera arter kopplade till sig. – Nu ska vi hitta strategier för att bevara dessa, säger Kristján Erlandsson. Vi jobbar vidare på konceptet att använda ett så småningom postindustriellt landskap som en del i den gestaltning som projektet ska utmynna i. Det är viktigt att behålla känslan anser de båda. En studieresa till Tyskland och Ruhrområdet är tänkt att inspirera. – Vi ska besöka en nedlagd industripark kallad Duisburg Nord där man tidigare utlyste en arkitekttävling för att bejaka det förfallna, berättar Petter Lindström. Det ska bli jätteintressant att se hur de där har jobbat med liknande problematik.


20 år med kvalitet -alt til pukkverk

Vi kommer på Maskinexpo med representanter från våra bästa leverantörer Fokus vill vara på tvättanläggningar maskinsand och siktning av svåra fraktioner. Ta kontakt med oss innan, eller kom forbi på mässan.

26-28 maj 2016

Möt oss i monter 1153

Tvättanlaggningar Siktning Krossning

Scandia Maskin AS Tel (+47) 32 21 00 50

post@scandiamaskin.no

www.scandiamaskin.no

Expo_Stenkoll.indd 1

4/27/2016 6:59:28 AM


temporary nature

Tillfällig natur – biologisk mångfald under några år

Många aktörer i bergmaterialbranschen arbetar aktivt för en hållbar industri och utför åtgärder som främjar biologisk mångfald i täkten, både under och efter avslutad drift. Problem kan dock uppstå när rödlistade arter etablerar sig på platser eller områden som legat orörda under en tid men som på nytt behöver tas i anspråk. Temporary nature är ett koncept som har utvecklats i Nederländerna och som kan göra att branschen vågar tillåta biologisk mångfald i de delar av täkten som inte används för tillfället. TEXT: NICLAS KINDVALL ILLUSTRATION: EVA EDBERG

Nico Beun

De ekologer vi pratade med menade att temporära lösningar faktiskt kan vara väldigt värdefulla ur biologisk synpunkt.

22

KROSSORDET # 138

Nico Beun

FOTO: INNOVATIONNETWORK

A

tt skyddade växt- och djurarter etablerar sig på platser som senare ska exploateras kan skapa svårigheter för ägare och verksamhetsutövare. Historiskt sett har en del markägare, oavsett om det handlat om mark öronmärkt för bostadsbyggande, industrietableringar eller andra ändamål, därför gjort allt de kunnat för att förhindra att naturen koloniserat området. Inom skogsindustrin kan den som sparar gammal skog få svårare att få tillstånd att avverka skogen, ju längre tid som skogen sparas. Om resultatet av dagens lagstiftning blir täkter utan klipphyllor, där berguv och pilgrimsfalk kan etablera sig, med renskrapade ytor utan växlighet, så motverkar regelverket sina syften. En stark naturskyddslagstift-

Konceptet möjliggör för arter att för en tid etablera sig på framtida industrimark. ning riskerar helt enkelt att leda till täkter utan biologisk mångfald.

Tänka utanför boxen InnovationNetwork är en skattefinansierad organisation som lyder under den nederländska motsvarigheten till finansdepartementet. Sedan början av 2000-talet har organisationen i uppgift att, tillsammans med andra aktörer, försöka lösa problem som företag och industrier har svårt att lösa på egen hand. Man fungerar som ett

obundet nätverk med uppdraget att hitta lösningar för innovationsfrämjande utveckling. Ett problem som InnovationNetwork tidigt stötte på var just de juridiska komplikationerna när skyddade arter etablerat sig i tänkta utvecklingsområden. – De flesta markägare menade att det kändes konstigt att tvingas arbeta för att hålla naturen borta från områden de inte skulle använda på ibland så länge som tio år,


temporary nature FOTO: PORT OF AMSTERDAM (SAMTLIGA PÅ DENNA SIDA)

Port of Amsterdams Remco Barkhuis är en av dem som jobbar aktivt med strategin Temporary nature. Konceptet har väckt stort intresse i Nederländerna.

Naturnära industrier eller industrinära natur?

Det är självklart viktigt för oss att sköta det här korrekt, inte bara för att det juridiskt ska gå rätt till utan också för att skapa en förståelse hos allmänheten.

24

KROSSORDET # 138

Remco Barkhuis

säger InnovationNetworks Nico Beun. Och de ekologer vi pratade med menade i sin tur att temporära lösningar faktiskt kan vara väldigt värdefulla ur biologisk synpunkt.

Tillfällig natur Nico Beun berättar att särskilt så kal�lade pionjärarter av växter och djur attraheras av områden som initialt påverkats av människan, exempelvis nedlagda industrier eller tillfälliga sandupplag. Dessa pionjärarter har också ofta benägenheten att sprida sig till närliggande områden vilket betyder att även om den initiala boplatsen tas i bruk av markägaren så kan de finna nya boplatser. Så småningom kom man, tillsammans med jurister och sakkunniga, fram till att det fanns legal grund för

att utarbeta en strategi om undantag från Naturskyddslagstiftningen. Dessutom helt i enlighet med lagar och direktiv inom EU-samarbetet. Strategin kallas Temporary nature och innebär att ett företag ansöker om, och kan beviljas, en speciell licens. Grundkriteriet utgörs av att man från företagets sida bevisar att det inte finns något direkt skyddsvärde inom det område som ansökan gäller, i princip ska kravet om "noll natur" uppfyllas. Med beviljad licens kan markägaren eller verksamhetsutövaren främja biologisk mångfald genom praktiska åtgärder eller låta naturen själv ta hand om utvecklingen. När det slutligen är dags att ta området i bruk tillåter licensen att man exploaterar om-


FOTO: CASCADE

Så vi hoppas och tror att det här sättet att arbeta kommer göra det enklare för vår bergmaterial­ industri att bedriva en ekonomiskt lönsam produktion samtidigt som den respek­terar och underlättar biologisk mångfald.

Leonie van der Voor t

FOTO: CASCADE

Branschorganisationen Cascades Leonie van der Voort menar att bergmaterialindustrin i Nederländerna vinner mycket på Temporary nature. rådet. I den mån det då finns skyddsvärd natur kan denna på lämpligt sätt flyttas till annan plats.

Premiär för genomförande Några av de aktörer som aktivt arbetar med Temporary nature är hamnarna i storstäderna Amsterdam och Rotterdam. Remco Barkhuis är Port of Amsterdams chef för infrastruktur och geoinfo: – Vi planerar att under 2017 för första gången utnyttja rätten att återta mark som upplåtits till tillfällig natur, säger han. Vår ekolog har redan nu börjat arbeta med hur detta ska ske på bästa sätt. Barkhuis berättar att det på området till exempel finns skyddsvärda paddor som ska fångas in och flyttas till annan plats.

– Men tack vare att vi är ute i god tid så kan omvandlingen från naturmark till industriverksamhet gå smidigt. Det är självklart viktigt för oss att sköta det här korrekt, inte bara för att det juridiskt ska gå rätt till utan också för att skapa en förståelse hos allmänheten.

Information viktig För ett tiotal år sedan fick Port of Amsterdam utstå mycket kritik då man exploaterade ett område som hyste många fågelarter. Remco Barkhuis tycker att konceptet Temporary nature har alla förutsättningar att även bli ett arbetssätt som accepteras av allmänheten. – Alla vill naturligtvis hellre ha djur och växter i sin närhet än ödetomter där markägaren gjort allt för

att inte tillåta någon natur. Med rätt information kan vi få människor att förstå att de här platserna kan man njuta av under en begränsad tid men att de sedan tas i anspråk och naturen flyttar till en ny plats.

Alla vinner Enligt Remco Barkhuis vinner alla på strategin Temporary Nature. – Markägaren behöver inte investera i att hålla växter och djur borta utan kan istället erhålla lite "goodwill" genom att med enkla medel skapa ett tillfälligt naturreservat. Människor i närområdet kan njuta av naturen, även om det är för en begränsad tid och den biologiska mångfalden ges en chans att etablera sig och även sprida sig till närliggande områden. Han exemplifierar med en

KROSSORDET # 138

25


temporary nature

ansökan som just nu behandlas där Vatten­ fall vill erhålla en Temporary naturelicens för en del av sitt område. – Företaget planerar inte att bygga något där de närmaste femton åren, varför inte då låta området bli en fin park där de anställda kan äta lunch eller promenera?

Stöd i lagstiftningen Även den nederländska bergmaterialindustrin intresserar sig för konceptet. Konjunkturerna i byggindustrin fluktuerar och innebär att det i perioder är lugnare i landets täkter. – Våra medlemmar äger mycket mark som inte alltid används, berättar Leonie van der Voort, generalsekreterare för Cascade, SBMIs nederländska motsvarighet. Hon berättar också att Cascade, för att säkerställa den juridiska legitimiteten gentemot medlemmarna, för en tid sedan bad en NGO (Non Governmental Organization) att rikta en stämning mot Temporary nature-strategin. Två instanser i det nederländska domstolsväsendet bekräftade att Temporary nature har starkt stöd i lagstiftningen. – Så vi hoppas och tror att det här sättet att arbeta kommer göra det enklare för vår bergmaterialindustri att bedriva en ekonomiskt lönsam produktion samtidigt som den respek­terar och underlättar biologisk mångfald.

SAMMANFATTNING Markägare eller verksamhetsutövare som inte planerar att exploatera ett område i när tid kan ansöka om en licens för tillfällig natur. Sökanden behöver påvisa att området i nuläget saknar skyddsvärd natur. I praktiken ska området innehålla "noll natur". En beviljad licens betyder att innehavaren kan upprätta ett temporär t naturområde utan att riskera ett framtida exploateringsförbud om skyddade ar ter etablerar sig. När innehavaren vill exploatera området tillåter licensen denna att, under vissa premisser, flytta eller avlägsna den natur som uppkommit. I Nederländerna finns ett fyr tiotal licenser. Under 2017 kommer strategin prövas fullt ut för första gången då Por t of Amsterdam åter tar ett område med Temporary nature-licens. Konceptet har prövats i två instanser i det nederländska domstolsväsendet. Båda konstaterade att Temporary nature har laglig grund. Utslag och formuleringar från dessa instanser har av den nederländska branschorganisationen Cascade vidarebefordrats till UEPG, den europeiska bergmaterialindustrins samarbetsorganisation.

26

KROSSORDET # 138

Hallå där Monica Soldinger Almefeldt Projektansvarig för utvecklingsprojektet Ökad biologisk mångfald Ert projekt, som utmynnade i handboken om biologisk mångfald, tilldelades utmärkelsen Årets Innovation 2015 av SBUF, Svenska Byggbranschens utvecklingsfond. Sportfrågan: Hur känns det? – Jätteroligt såklart! En ytterligare klapp på axeln för alla oss som jobbat med det här. Sedan hoppas vi förstås att priset gör att än fler får upp ögonen för att den här handboken finns och möjligheterna att göra något bra i täkten. Hård konkurrens förstås? – Ja, det är jag övertygad om. Men jag hade faktiskt ingen koll på våra medtävlare, de två andra nominerade projekten kom från helt andra områden. Men att vinna Innovationspriset

bland de över åttio andra slutförda projekten under 2015 är förstås väldigt stort. Har du fått fler reaktioner på handboken? – Den har fått ett positivt bemötande överallt, vad jag förstår. Den är ju tänkt för en bred publik och jag hoppas att den kommer att användas mycket i framtiden. – En personlig reflektion är att jag minns hur det var när jag började i den här branschen i början av 2000-talet. Då skulle man kategoriskt återplantera granskog i avslutade täkter. Nu har vi ett helt annat utgångsläge och där har handboken en viktig roll att fylla.

SBUF:S MOTIVERING Bergmaterialindustrins täkter innebär stora ingrepp i naturen, men det finns också höga naturvärden i täkter. Anledningen är att täkterna skapar varierade miljöer med andra förutsättningar än i det omgivande landskapet. Potentialen för ökad biologisk mångfald är alltså stor. Projektet har resulterat i en handbok om hur man med relativt enkla medel kan skapa ekologisk hållbarhet och biologisk mångfald i täkter under drift och vid efterbehandling av täkten. Handbokens rekommendationer kan även appliceras på anläggningsprojekt. Projektet bidrar till hållbar utveckling och till att täktverksamhet kan leverera viktiga ekosystemtjänster, och det medför således potentiellt hög samhällsnytta.


Produktiva fördelar Med knivskarp siktning och låga driftskostnader ger Ls 1203 dig en produktionskostnad per producerat ton som är mycket svårslagen. Den kraftfulla mataren har trots en volym på 8 m³ låg ilastningshöjd. Tillsammans med rejäl höjd under transportörerna skapar detta förutsättningar för en problemfri produktion, där det är lätt för maskinisterna att hitta naturliga och rytmiska arbetscykler för lastning och tömning, utan irriterande produktionsstopp. Kraftfulla gångbanor med fällbara trappor och integrerade räcken gör maskinen till en säker och bekväm arbetsplats också för service och underhåll. Och STE-sikten, känd för sin kapacitet även på svårsorterat material, har fått en helt nyutvecklad avvibreringsteknik (Vibro Block) som ger den en oslagbart lugn gång. På egen dieselgenerator ligger bränsleförbrukningen på ca 4 l/h, körs maskinen tillsammans med en kross blir bränsleförbrukningen knappt mätbar.

Kontakta oss! Försäljning: Daniel Smedenman 0709-508270 Calle Smedenman 0709-508271 Anders Åsberg 0720-656039 Service & reservdelar: Tomas Tärneberg 036-317405

Ge dig själv ett försprång med ett sorteringsverk som är branschledande i kapacitet, driftkostnad och tillförlitlighet.

Box 9083, 550 09 Jönköping, 036-31 74 00, info@maskinmekano.se, www.maskinmekano.se


etslösningar lh e h r e d ju rb e i V h service c o m te s y s r, a g å inom v Nu breddar vi vårt produktutbud ytterligare med vågar och system från LOADRITE.

GNSS-mottagare med det mesta du kan önska dig! - GPS, GLONASS, Galileo, BeiDou - De flesta frekvenser - 3G uppkoppling för nätverks RTK - Blåtand, WIFI och USB - Basstationsfunktion som standard - Inställning via webinterface - Dubbla batterier för lång drifttid - Ip67 -40 C till +75 C - Chock, upp till 3m mot betong

Med Loadrites vågar och system får du kunskap om din verksamhets outnyttjade kapacitet och tillgångar. Med den kunskapen kan ni förändra och optimera flöden och därmed förbättra era processer och resultat.

Läs mer om vårt stora produkt- och tjänsteutbud på flintab.se eller i vår digitala produktkatalog. Länk till produktkatalogen

www.flintab.se

Söker du labbutrustning för BETONG och BALLAST?

Skakapparater

Vågar

Siktar

Fukt/temperaturmätare

Kubformar

Lufthaltsmätare

Värmeskåp

Tryckpressar

Sättmått

Utrustning för materialprovning S. Långebergsgatan 18 • 421 32 Västra Frölunda

Tel 031-748 52 50 • www.kontrollmetod.se


Arbete i täkt

ALLA NER PRESENTATIO å p u d hittar rna på d e m lemssido SBMI.SE

Varje vår samlas bergmaterialindustrin i Stockholm för att uppmärksamma de senaste rönen i branschen och blicka framåt mot en ny säsong. Så även denna aprileftermiddag på Hotel Hilton Stockholm vid Slussen, då fokus låg på det som kan kallas kärnverksamheten – nämligen arbetet i industrins täkter. Dagens rubrik förklarade ambitionen än bättre: En bransch på framkant – vad krävs? TEXT: NICLAS KINDVALL FOTO: RICKARD FORSBERG

U

pplägget denna gång skilde sig något från tidigare branschdagar, SBMI valde att inleda med föreningens årsstämma varefter lunch, en synnerligen uppskattad laxkomposition, serverades och först därefter hälsades välkommen till branschdag i hotellets auditorium. Självklart med hjälp av ljudet från Joakim Heises koskälla, en branschdagstradition så god som någon. På vägen dit, med en kopp kaffe i

handen, kunde deltagarna spana efter nyheter hos de många utställare som radat upp sig i korridoren. I år rekord i antal, sjutton stycken utställare. Samt förstås hälsa på kollegor och kamrater. Väl på plats greppade SBMIs vd Björn Strokirk mikrofonen och berättade att 219 delegater anmält sig till dagen, jämfört med 221 stycken året före. Han fortsatte skämtsamt med att påpeka att om den trenden håller i sig i hundra år så bådar det illa.

Björn Strokirk meddelade också att de presentationer som eftermiddagen skulle bjuda på redan nästa dag fanns att hämta för inloggade medlemmar på SBMIs hemsida. Därefter lämnade han över till styrelsens ordförande, NCCs Kenneth Johansson.

Årets insats hyllas Kenneth Johansson lät med ett leende meddela att stämman förlöpt enligt plan och styrelsen beviljats ansvarsfrihet. Kenneth Johansson

KROSSORDET # 138

29


branschdag

Kenneth Johansson

Stefan Persson

passade också på att hylla Voglers Jan Johansson som uppmärksammades för sina insatser i föreningens tjänst, bland annat arbetet för säkrare sprängning och för rimlig tolkning av Seveso-lagstiftningen. Jan Johansson är en av medlemmarna i SBMIs

Vi ska prata damm, buller, impulsljud och energi, lovade Marie Berglund, en av dagens två moderatorer.

30

KROSSORDET # 138

Spränggrupp som kontinuerligt arbetar med dessa frågor, för hela branschens bästa. Läs mer om Årets insats på sidan 36.

Tystare borriggar Marie Berglund, NCC och tillika ordförande i SBMIs Samhällsutskott, övertog mikrofonen i egenskap av en av dagens två moderatorer, den andra var Björn Strokirk, och introducerade programmet av föredrag som eftermiddagen innehöll. – Vi ska prata damm, buller, impulsljud och energi, lovade hon och lämnade över till två tillverkare som ombetts uppträda inför auditoriet. Sandviks Stefan Persson och Atlas Copcos AnnCatrin Bertlin presenterade sina företags respektive lösningar när det gäller ljuddämpning av borriggar. En sänkning med cirka 10 dBA går att uppnå med rätt utrustning, en minskning som i många fall är önskvärd, och ibland fullständigt nödvändig, vid exempelvis arbete i tätortsnära lägen eller i andra situationer där det är extra viktigt att minimera störningar till omgivningen. Läs mer om de lösningar som presenterades på sidorna 12–14.

Dammbekämpning Bergmaterialnestorn Per Murén var näst på tur och då handlade det om damning, ett ord som inte är alldeles

enkelt att stava till i bestämd form. Och inte alldeles enkelt att bekämpa heller, om sanningen ska fram. Det finns dock ett flertal metoder, lämpliga i olika sammanhang. Just damning i täkter är ett område som ständigt är aktuellt och där branschen i framtiden kommer att behöva arbeta än hårdare, inte minst med tanke på risken för respirabelt kvarts. Per Murén påpekade att det pågår en diskussion, bland annat initierad av en forskargrupp i Umeå och även på EU-nivå, om att sänka de gränsvärden som nu är gällande. Han menade att bergmaterialindustrin måste vidta åtgärder och att SBMI som branschorgan är ett utmärkt forum för att hitta de metoder som är effektivast.

Praktiska råd Det finns ett BAT-dokument (Best Available Technique), framtaget inom utvecklingsprogrammet MinBaS, som trots några år på nacken fortfarande i allra högsta grad är relevant. Det talas också om att komprimera och ”kundanpassa” materialet ytterligare – vart vänder jag mig om det dammar från vägarna? Telefonnummer och råd om hur olika lösningar appliceras är att vänta. Per Murén fortsatte genom att gå igenom ovanliga metoder när det gäller dammbekämpning, bland annat ett dammsugarliknande arrange-


ALLA NER PRESENTATIO å p u d hittar rna på d e m lemssido E S I. SBM

Ann-Catrin Bertlin

mang som används av LKAB i Kiruna. Kanske inte i sitt nuvarande utförande något för branschens mobilkrossar men icke desto mindre spännande som idé. Eller som Per Murén uttryckte saken: "Hos LKAB är allt större och inköpskostnaden för systemet är nog för hög för vår industri. Men liknande lösningar i mindre skala kan vara intressanta för oss". Han fortsatte med de metoder som används i olika utsträckning i branschen, såväl för att minska damm runt krossen som metoder för att minimera damm på täktens tillfartsvägar. Föredraget avslutades med att en film visades om hur företaget Kross Konsult arbetar med en egenutvecklad mobil containerlösning som med hjälp av högtryck skapar en vatten-

Per Axelsson

Per Murén

dimma med små och effektiva vattendroppar. Läs mer om Kross Konsults lösning på sidan 40. Samtliga av de filmer som visades under branschdagen finns på SBMIs hemsida under rubriken Konferensdokumentation. Marie Berglund följde upp med frågan om hur dammbekämpning egentligen utövas bland medlemsföretagen? Per Murén menade att många har någon typ av lösning, ofta vattenbaserad, men att utförandets omfattning och effektivitet skiljer sig åt. Han menade även att myndigheterna kommer att ha ökat fokus på kvarts. "Men det är klart att vi kommer att bekämpa damm mycket effektivare i framtiden. Vi lär oss mer hela tiden", avslutade Per Murén.

Men det är klart att vi kommer att bekämpa damm mycket effektivare i framtiden. Vi lär oss mer hela tiden. Per Murén

Riskbedömning I anslutning till Muréns framträdande berättade sedan Per Axelsson från Pax Miljöpartner om sitt arbete med att sammanställa referensmätningar. Det blir ett material som SBMIs medlemmar ska kunna använda i sina riskbedömningar inom ramen för systematiskt arbetsmiljöarbete. Läs mer om referensmätningar och om det pågående tillsynsprojekt som Arbetsmiljöverket för närvarande utför hos branschens företag på sidorna 38–39. En utförlig artikel om dammbekämpning finns också att läsa på sidorna 30–35 i Stenkoll nummer 137. En annan arbetsmiljöfråga, i viss mån besläktad med dammproblematiken är buller. En film visades från Skanskas anläggning i Årsta strax utanför Stockholm, som har kommit långt i sitt arbete med att minska både buller och damm. Terminalen är belägen tätt intill andra verksamheter i tättbebyggt område och man har

KROSSORDET # 138

31


vinjett branschdag

Niklas Carlsson

Martin Malmsten

därför utarbetat flera lösningar för att minska spridning av damm och buller.

Vattnar noga

När det gäller damm använder man vatten vid samtliga in- och utlastningspunkter liksom på upplagsplatser och runt krossen. En ytterligare åtgärd är att man vattnar körbanorna inom området, körbanor som dessutom är asfaltsbelagda. "Ska vi kunna finnas här så gäller det att vi tar buller-, damm- och säkerhetsfrågorna på största allvar", menade produktionschefen Viktor Johansson i filmen. Bullerbekämpar gör Skanska genom att man låtit bygga en tälthall runt krossanläggningen, en hall som givetvis också hjälper till när det gäller att se till att dammet inte sprider sig. Årstaterminalen ligger även långt framme när det gäller trafiksäkerhet. En incident när en hjullastare kom i

Goda grannkontakter kan vara lika mycket värt som att ljudnivån sänks 10 dBA.

32

KROSSORDET # 138

Niklas Carlsson

kontakt med en lastbil gjorde att man beslöt att separera de två trafikslagen. Nu lastas material ut över en barriär vid utlastningszonen, där en fålla säkerställer att lastbilar inte kommer in i produktionszonen. Kommunikationen mellan lastbilsförare och hjullastarmaskinist sker via radio vilket innebär att föraren aldrig behöver lämna sitt fordon. För att personal ska kunna röra sig mellan zoner (varje zon kräver specifik behörighet) har Skanska byggt gångstråk med staket som skyddar gående från omkringliggande trafik. Efter filmen från Årsta kommenderade Björn Strokirk en bensträckare på stället innan nästa presentatör äntrade scenen.

Mer om mindre buller Niklas Carlsson från ÅF anknöt till de inledande föredragen om ljuddämpade borriggar i sin presentation. Han bekräftade att man med ljuddämpning på borriggen kan minska ljudet med 10 dBA vilket innebär att ljudet för det mänskliga örat upplevs som halverat jämfört med icke bullerdämpat arbete. Han visade också det hydrauliska splitterskydd till skutknackare som det finländska företaget Finnsuoja utvecklat och som förutom att det skyddar mot kringflygande stenflisor ock-

så sänker bulleremissionen med runt 7 dBA. Läs mer om ljuddämpade bor�riggar och Finnsuojas splitterskydd på sidorna 12–15. Niklas Carlsson poängterade även att upplevelsen av störning är en subjektiv storhet. ”Goda grannkontakter kan vara lika mycket värt som att ljudnivån sänks 10 dBA”, menade Niklas Carlsson.

Förgiftat Ytterligare en film avlöste Niklas Carlsson, denna gång handlade det om hur man slutligen lyckats etablera goda grannkontakter vid bygget av tunneln genom Hallandsås – ett projekt som inte uppmärksammades särskilt för sin bullerproblematik men, som alla känner till, väl för den miljöskandal som arbetet utlöste. RhocaGil, det tätningsmedel som användes, läckte med avrinnande vatten ut i omgivningen och förorsakade stora skador. Filmen som visades på branschdagen behandlade inte miljöskandalen eller tunnelbygget som sådant, utan visade istället arbetet med att återskapa förtroendet hos lokalbefolkningen. Det visade sig att kommunikationen utåt varit bristfällig men att man genom ordentliga ansträngningar slutligen kunde uppnå en betydligt bättre förståelse för det arbete som utfördes.


vinjett

ALLA NER E S PRE NTATIO å p hittar du rna på medlemssido E SBMI.S Peter Andersson

Projektledaren Åke Hansson berättade om hur man lyckades med detta och om vikten av att vara ärlig i mötet med oroliga närboende. Dessa har rätt till sina frågor och rätt att få korrekta svar; kan man inte svara omedelbart så är det viktigt att senare återkomma. Åke Hansson berättade att det tog nästa fyra år att normalisera förhållandet mellan de närboende och tunnelborrarna, något som visar hur viktigt det är att redan från början se till att informera om vad som händer och sker i stora projekt.

Explosivt ämne Raskt vidare till nästa ämne; sprängning och Seveso-direktivets betydelse för branschen. Och därmed fick NCCs Marie Berglund byta roll från moderator till föredragshållare. Den som avser att spränga med mer än tio ton sprängmedel i en salva behöver anmäla detta till länsstyrelsen minst sex veckor i förväg, berättade hon. SBMI har tagit fram ett antal viktiga dokument som tillfogats Täkthandboken och som stödjer medlemmarna i arbetet med Seveso-kraven. Förutom generella råd finns på hemsidan också ett antal mallar och faktaunderlag att ladda ner för inloggade SBMI-medlemmar. Dokumenten är även skickade till länsstyrelser och

till MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, för kännedom och kommentarer. Läs mer om den uppdaterade Täkthandboken och Seveso-dokumenten på sidan 16. Martin Malmsten, även han från NCC och dessutom liksom Voglers Jan Johansson medlem av SBMIs Spränggrupp, stod näst på tur och berättade för branschdagspubliken om de råd för säker sprängning, både före och efter själva salvan sprängs, som Spränggruppen arbetat med sedan en tid. Råden behandlar allt från upphandlingen av sprängentreprenör till överlämnandet av salvan efter utfört arbete. Malmsten berörde också skuthanteringen i sitt föredrag och berättade att SBMI planerar en fördjupning i ämnet dolor, både i filmad version och i dokumentformat. Och med detta bjöds det till kaffe och kaka i foajén. Dessutom en chans att sträcka på benen innan dagen fortsatte.

Säkrare maskiner Swerocks Peter Andersson återupptog programmet. Han representerade under branschdagen, förutom sig själv och sitt företag, SBMIs Krossutskott som sedan länge arbetat med säkerhetsfrågorna i branschen. Även hans föredrag rörde i hög grad dolproblematiken och hur man kan skydda sig.

Förutom det uppenbara, att i möjligaste mån undvika dolor, är säkerhetsglas en viktig åtgärd för att undvika olycklig utgång i de fall en dola exploderar.

Gustaf Bäck

Starka och svaga rutor Peter Andersson visade några filmer (samtliga finns på SBMIs hemsida) med olika konsekvenser av en tryckvåg eller en projektil som träffar en ruta. Såväl rutans beskaffenhet som hur den är infäst har betydelse när en dola detonerar. Som arbetsgivare bör man vara väldigt noggrann med vilka risker som finns vid olika arbetsmoment och anpassa säkerhetsklassen

KROSSORDET # 138

33


vinjett branschdag

Åsa Lindgren

Magnus Evertsson

därefter. En tumregel är att välja en högre säkerhetsklass om maskinen arbetar i olika riskområden. Andersson avslutade, efter att ha visat några exempel på inte särskilt väl utrustade maskiner, med att branschen måste fortsätta arbeta aktivt gentemot leverantörerna av utrustning för att ytterligare skynda på utvecklingen.

sonal, visar en film eller två och diskuterar med dem vad filmen betyder i den egna täkten. Han visar film inte bara för maskinoperatörer utan även för vågpersonal och säljare. Björn Strokirk passade på att även berätta om annat som finns att tillgå för medlemmar i SBMI, men inte för andra. Självstudiepaketet är bara ett exempel i raden.

Tillsyn – Arbete med berg

Klimat och energi

Gustaf Bäck från Arbetsmiljöverket fanns på plats för att berätta om tillsynsprojektet "Arbete med berg" som just nu utförs på bergmaterialindustrins arbetsplatser. Naturligtvis med bakgrund i den nya AFS 2015:2 om kvarts som gäller sedan november förra året men också med avstamp i de övriga afs:ar som är tillämpbara. Däribland räknas bland andra Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1), Berg- och gruvarbete (AFS 2010:1) och Sprängningsarbete (AFS 2007:1). Tillsynen inleddes under 2015 och

Därmed var det hög tid, ur alla tänkbara aspekter, att ta itu med dagens sista block. Nämligen det framförhandlade klimatmålet och vad det betyder för företagen inom SBMI. Trafikverkets Åsa Lindgren redogjorde för hur hennes arbetsgivare arbetar med de uppsatta målen inom organisationen. I varje investeringsprojekt som omfattar mer än 50 miljoner kronor – från planering till byggande – ställs krav på omfattande klimatkalkyler. Betyder detta att hänsyn kommer tas vid inköp av ballast? Exempelvis om denna är miljödeklarerad eller inte? Det finns ännu inget entydigt svar på den frågan men en inte alltför vågad gissning är att så kommer bli fallet i framtiden. Chalmers Magnus Evertsson inledde sin stund vid pulpeten med att berätta att han arbetat med krossar

Branschen måste fortsätta arbeta aktivt gentemot leverantörerna.

34

KROSSORDET # 138

Peter Andersson

Björn Strokirk beräknas slutföras under innevarande år. Läs mer i intervjun med Fredrik Hedlund, Arbetsmiljöverkets nationella projektledare för tillsynsprojektet, på sidorna 38–39. När Gustaf Bäck lämnat scenen, och innan dagens sista block – om klimat och en energi – sparkades i gång, visades filmen som beskriver SBMIs ambitiösa självstudiepaket. På hemsidan finns en stor mängd filmer och dokument som behandlar alla delar av bergmaterialindustrin. Utmärkta både för den nyanställde och för den som vill friska upp sina kunskaper. Pär Johnning berättade att han ofta samlar några ur sin per-


vinjett

Niklas Osvaldsson

i hela sitt liv, och det har i hög grad handlat om att producera mer med mindre energiåtgång. Han menade att man med hjälp av energikartläggning (ett lagkrav i större företag) som identifierar rätt metoder, ganska snabbt kan spara runt 20 procent energi. Energikedjan spelar stor roll, energin i sig är oförstörbar men "läcker" ut i form av värme om kedjan inte är optimalt konstruerad. Olika processer har olika verkningsgrad i linjen mellan exempelvis dieselbränsle och kross. Det som räknas är hur mycket energi som "finns kvar" i kedjans sista länk. Även sättet att arbeta har betydelse, menade Evertsson, och exemplifierade med Lean production-principerna om att skala bort moment som exempelvis onödig lagerhållning och ombearbetning liksom vikten av att standardisera så långt det är möjligt. Det japanska ordet för slöseri är "muda" och inom bergmaterialindustrin kan "muda" exempelvis vara krossar som går på tomgång eller ar-

ALLA NER PRESENTATIO hittar du på å rna p medlemssido SBMI.SE

betar med låg effekt, överproduktion av finmaterial och bristande kalibrering av maskiner.

Lastbil i täkt? Jehanders Niklas Osvaldsson hade en annan angreppsvinkel i sin presentation. Han refererade till flera tester inom HeidelbergCement (där Jehander ingår) där man undersökt om det i vissa arbetsmoment går att ersätta bergtruckar med lastbilar. Resultaten är entydiga: Produktiviteten är likvärdig medan både inköpskostnad och bränsleförbrukning är betydligt lägre i fallet med lastbilar. Visst finns det utmaningar, bland annat krävs ofta ett bättre vägunderhåll och en viss anpassning till täktverksamhet som exempelvis skyddsglas i förarhytterna, men försöken visar att det i många fall är fördelaktigt att byta ut de tyngre fordonen. Dagens sista presentation hölls av Kungliga Vetenskapsakademiens Harry Frank som hade skådat i kristallkulan. Framförallt handlade det om vad

Elmotorer är framtiden men vad ska driva dessa? Ingen vet annat än att utveck­lingen går i rasande fart.

Harry Frank

Harry Frank

som driver våra fordon i framtiden. Harry Frank blev inte svaret skyldig utan menade att fossila bränslen knappast har någon framtid alls. Elmotorer är framtiden men vad ska driva dessa? Ingen vet annat än att utvecklingen går i rasande fart.

Framtid och bubbel Harry Frank avslutade sitt anförande med ett citat från en fysikbok på 1800-talet: "Elektricitet är en okänd kraft, som knappast kommer att få någon praktisk betydelse". Nåväl, den som lever får se så småningom, även om denna väntans längd ännu är okänd. Någon väntan på kalas behövdes dock inte. Björn Strokirk tackade alla inblandade för en synnerligen innehållsrik dag och bjöd dörrarna till auditoriet öppna. Strax utanför väntade ett glas champagne på alla deltagare, det är inte varje vår som SBMI fyller sextio år. Och medan föreningens fokus alltid är inställt på framtiden så kändes det ändå helt korrekt att skåla av historien, för att sedan åter rikta blickarna mot horisonten.

Fotnot: Efter konferensen brukar SBMI via en enkät fråga besökarna om vad de tyckte om branschdagen. Denna gång kom enkäten istället att handla om vad man önskade av SBMI i framtiden. Den skickades till alla medlemmar som gått på någon branschdag de senaste två åren – totalt 654 e-postadresser. Stenkoll återkommer med slutsatser från denna enkät.

KROSSORDET # 138

35


årets insats

”Riktigt bra att SBMI tar sprängningen på allvar” I samband med bergmaterialindustrins bransch­ dag i början av april belönades Jan Johansson, Voglers, för årets insats i branschen. Han är glad och stolt och uppmanar medlemmarna att verkligen använda det lättanvända material som finns publicerat på SBMIs hemsida. I motiveringen till Jan Johanssons utmärkelse skriver juryn bland annat att han blir uppmärksammad för sin medverkan i diskussionerna med MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, om hur branschen ska förhålla sig till Sevesodirektivet. Dessutom uttrycker man sin uppskattning för hur Jan Johansson aktivt medverkat i SBMIs spränggrupp och i produktionen av en film om dolor och hur de ska hanteras, som finns på SBMIs hemsida i maj. – Det känns förstås jättebra att få uppskattning, säger Jan Johansson.

Det läggs ner oerhört mycket arbete av väldigt många personer, för branschens bästa. När det gäller det egna specialområdet, sprängning, upplever han att bergmaterialindustrin, och inte minst SBMI, blivit än bättre på att uppmärksamma viktiga frågor. – Kanske har det här området tidigare inte riktigt fått den uppmärksamhet som det behöver men nu märker jag en entusiasm och en förståelse för hur viktig säkerheten är. De flesta inom branschen kommer ju

i kontakt med sprängning på ett eller annat sätt. Spränggruppen slutförde tidigare under året en omfattande uppdatering av materialet med råd till platschefer i ämnet. – Jag vill ta tillfället i akt att uppmana alla medlemmar att verkligen utnyttja allt som finns på SBMIs hemsida. Många har varit med och bidragit till att det nu finns ett omfattande material inom väldigt många områden. Där finns mycket hjälp att få.

FAKTA

Årets insats genom åren (utmärkelsen avser utför t arbete föregående år) • 2016 Jan Johansson, Voglers • 2015 Michael Haddleton, ABT-Bolagen • 2014 Katarina van Berlekom, NCC Roads, Andreas Almén, Kross Konsult och Bo Haglund, Swerock • 2013 Jonas Johansson, Nybrogrus och Monica Soldinger Almefeldt, Swerock • 2012 Per Murén, NCC Roads • 2011 Niklas Skoog, Sand & Grus AB Jehander och Anders Olin, Svevia Annons Stenkoll Roctim 160218.pdf 1 2/18/2016 5:22:25 PM

Kenneth Johansson och Jan Johansson.

“Sen Roctim tog över går processen mycket bättre och vi har färre stillestånd” Conny Fredriksson NCC Roads AB


ingreppsskydd

för din säkerhet -Höj säkerheten på transportörerna.

Ett enkelt och lättmonterat ingreppsskydd eliminerar klämrisken vid returrullarna. Finns för B-B 500 - 1200.

besök oss i monter 106

vi kan allt om bandavskrapare, rullar, eldrivtrummor och slitgummi. alltid snabba leveranser!

Tel 0511-173 60 | www.vendig.se | info@vendig.se

www.kellve.com

Komplett sortiment av siktmedia

Vår historia och tradition gör att vi kan tillverka hantverksmässiga produkter

högsta kvalitet

– med all den av service som våra kunder är i behov av.

allt är möjligt. Oavsett hur våra kunders behov

Vi är övertygade om att

ser ut har vi ambitioner att finna lösningar som fungerar.

Peterson & Duhr

På är vi nyfikna på framtiden och måna om att hela tiden utvecklas. På det sättet kan vi svara upp mot kundens behov när det gäller service, priser och snabba leveranser. Vi är kanske inte störst – men strävar efter att vara

Försäljning: Lars Bjärsholm 070-8118297

bäst.

Niklas Rickan 070-8723330

www.peterson-duhr.se

Tel: 0371-150 35


tillsyn

Kampen mot det farliga dammet Arbetsmiljöverkets granskning av bergindustrin visar på brister framför allt i kvartsföreskriftens krav på bedömningar av risker och dokumentation av åtgärder. Det konstaterar Fredrik Hedlund, sektionschef på Arbetsmiljöverket i Umeå, och nationell projektledare för tillsynsinsatsen ”Arbete med berg”, efter att drygt 300 arbetsplatser hittills har inspekterats. TEXT: HANS LUNDGREN

– Vi gör inspektionerna mot bakgrund av den nya föreskriften om kvarts. Det var nödvändigt att i samband med de nya reglerna ta fram ett tillsynsprojekt. Med tillsynen vill vi agera proaktivt och studera arbetsgivarnas förebyggande arbete, men också se hur verksamheterna anammat föreskriften, förklarar Fredrik Hedlund. I tillsynsprojektet ska 24 av Arbetsmiljöverkets inspektörer besöka cirka 540 arbetsplatser runtom i landet. I början av april var 325 av dessa avklarade. Till det kommer runt 270 uppföljningsbesök, som inspektörerna gör där man upptäcker brister vid det första tillfället. Totalt handlar det alltså om cirka 810 inspektioner som ska göras, på både små och stora företag.

Dokumentera mer

Fredrik Hedlund

Projektet inleddes i november i fjol och ska avslutas i oktober 2016. Vanligen brukar det finnas saker att rätta till på 30–50 procent av arbetsplatserna. – Det som än så länge sticker ut

Det finns fog för en till­syns­insats också med tanke på att branschen är mer olycks­drabbad än andra.

38

KROSSORDET # 138

Fredrik Hedlund

är framför allt brister när det handlar om kvartsföreskriftens paragrafer kring riskbedömning och dokumentation av åtgärder, men också begränsning av dammspridning, rengöring, andningsskydd, rutiner för underhåll samt hanterings- och skyddsinstruktioner, säger Fredrik Hedlund.

kan botas. Därför är det så viktigt att se till att halterna av damm i luften är låga. Det är den enda riktigt säkra metoden för att förhindra att sjukdomarna uppkommer på grund av bergdamm. Särskilt gäller det när halten av kvarts i berget är hög, skriver forskarna i kunskapsöversikten.

Fokus på kvarts

Buller och kyla

Utöver brister kring reglerna i kvartsföreskriften har Arbetsmiljöverkets tillsynsprojekt också resulterat i att krav har ställts på det systematiska arbetsmiljöarbetet på ett flertal paragrafer. Arbetsmiljöverket har valt ett antal näringsgrenar som arbetar med bergbearbetning och hanterar kvartshaltigt material. Det är gruvindustrin och tunnelarbete men framför allt verksamheter ovan jord som täkter, betongstationer, stenhuggerier och krossning. Sedan 2 november i fjol gäller nya regler om stendamm i arbetsmiljön (AFS 2015:2). Runt 80 000 personer beräknas vara exponerade för kvartsdamm i sitt yrke, yrkesgrupper som maskinoperatörer vid stenkrossar, tunnelborrning, stenhuggare med flera. De som jobbar med bergarbete löper en ökad risk för att drabbas av stendammslunga och KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom), enligt en kunskapssammanställning från Arbetsmiljöverket. Varken KOL eller stendammslunga

Men tillsynsprojektet handlar inte bara om det hälsofarliga stendammet. Arbetsmiljöverkets inspektörer undersöker också hur arbetsplatserna hanterar risker med olycksfall. – Det finns fog för en tillsynsinsats också med tanke på att branschen är mer olycksdrabbad än andra, säger Fredrik Hedlund. Bergshantering är en farlig bransch. Genomsnittet för arbetsolyckor i samband med bergshantering är 11 per 1 000 sysselsatta, mot snittet för samtliga branscher 7 per 1 000 sysselsatta. Ras eller fall är den vanligaste olycksorsaken bland män och fallolyckor den vanligaste olycksorsaken bland kvinnor. Åtta dödolyckor inträffade under åren 2010–2014. De vanligaste händelserna var att den förolyckade påkördes eller klämdes. Av undersökningen Arbetsmiljön 2013 framgår att över hälften av de sysselsatta inom bergshantering upplevde att de utsattes för buller och kyla mer än en fjärdedel av arbetstiden. Det är en dubbelt så hög andel jämfört med genomsnittet för samtliga branscher.


Per Axelssons arbete om referensmätningar väntas vara färdigt till hösten. Det är också vanligare att anställda som arbetar med bergshantering utsätts för damm, arbetar med vibrerande handverktyg och i vriden ställning. Vad är det viktigaste en arbetsgivare i bergmaterialbranschen bör tänka på? – Det kanske låter som en klyscha. men det gäller att ha ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete: undersök, bedöm och åtgärda risker. Det är grunden i allt. Vare sig det handlar om olyckor, tillbud eller farorna med kvartsarbetet. Jobba förebyggande mot kvartsdammet. Kartlägg riskerna med arbetet redan innan det börjar. Ett exempel på förebyggande arbete är att välja en metod som gör att inget kvartsdamm bildas. Vattenbegjut materialet för att binda dammet eller använd utsug för att få bort dammet. Ibland är det också nödvändigt med andningsskydd eller annan personlig skyddsutrustning. – Vår förhoppning är att vår insats får företagen att arbeta utifrån föreskriften på ett bra sätt och också att olyckorna och tillbuden i branschen ska minska, säger Fredrik Hedlund. Arbetsmiljöverket kan utdöma sanktionsavgifter för eventuellt försumliga arbetsgivare som inte lever upp till reglerna om kvarts. De kan dömas ut bland annat när det saknas fullständig skriftlig dokumentation av riskbedömning och val av åtgärder

för att minska riskerna. Lägsta avgiften är 15 000 kronor och högsta avgiften är 150 000 kronor. Än så länge har dock Arbetsmiljöverket inte fattat några beslut om sanktionsavgifter, uppger Fredrik Hedlund och fortsätter: – I stort sett sköter sig bergmaterialindustrin bra men vi tycker det är angeläget att kontrollera dessa områden, bland annat utifrån olycksrisken inom branschen.

På SBMIs hemsida till hösten Per Axelsson, PAX Miljöpartner, arbetar för närvarande med att för SBMIs räkning utarbeta dokumentation gällande referensmätningar för riskbedömning och åtgärder i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Arbetsmiljöverket öppnade för möjligheten att använda referensmätningar i föreskriften AFS 2015:2 från november 2015. Tanken är att företag i branschen ska kunna använda mätningar från andra arbetsplatser än den egna, givet att förutsättningarna och arbetsuppgifterna är jämförbara. – Jag har fått in en hel del mätrapporter från medlemsföretagen så det ser bra ut, säger Per Axelsson samtidigt som han påpekar att SBMI behöver fler. Mätrapporter från alla olika typer av arbeten i täkterna är önskvärda, men vid första etappen i referensmätningsprojektet fokuseras på fordons-/

Per Axelsson

Jag ser framför mig ett material bestående av generella råd om referens­ mätningar kombinerat med hur SBMI föreslår att man ska tolka dem. Per Axelsson

maskinförare samt arbete i vågkontoret. – Jag ser framför mig ett material bestående av generella råd om referensmätningar kombinerat med hur SBMI föreslår att man ska tolka dem, avslutar Per Axelsson. Därtill ett arkiv som medlemmarna kan använda för att ta fram mätningar som går att applicera på egna förhållanden och arbetsuppgifter.

Fler råd SBMI arbetar även med råd om dammreducerande teknik och kommer på olika sätt att stötta medlemmarnas arbete för en riskfri arbetsmiljö. Ett litet exempel är att i samverkan med tillverkare av gula maskiner säkra att rätt sorts filter renar hyttventilationen och att det byts med rätt intervall. En märkning kan underlätta: ”Filter mot kvartsdamm installerat den …/… 20…..”. Med rätt skötsel av maskinerna får förarna en god arbetsmiljö.

KROSSORDET # 138

39


dammbekämpning

Mobil lösning bekämpar damm Värnamobaserade Kross Konsult har utvecklat en teknik som ryms i en container och som effektivt bekämpar damm i täkter. En lösning som ligger i tiden, menar företagets vd Andreas Almén som lovar fortsätta utveckla idén. TEXT: NICLAS KINDVALL FOTO: KROSS KONSULT

G

rundidén till företagets damm­bekämpnings­utrust­ ning kommer från en anläggning man byggde för att tvätta järnvägsmakadam i Frankrike. När sedan en krossanläggning i Hardeberga fattade eld och Kross Konsult var inblandade i etableringen av en mobil krosslösning behövde man använda dammbekämpningscontainern igen – för ett delvis annat syfte. – I Hardeberga krossades kvartsit och då får det naturligtvis inte damma, berättar Andreas Almén. Utrustningen från Frankrike kom väl till pass och precis som där gällde det att använda så lite vatten som möjligt. Om kvartsiten blir för våt blir det betydligt svårare att sikta. Andreas Almén sitter med i SBMIs Krossutskott och är därför väl medveten om att dammproblematiken

40

KROSSORDET # 138

diskuteras alltmer i branschen. Kross Konsults lösning ligger i tiden.

Snart färdig produkt – Vår lösning är framtagen för mobila krossar men självklart kan vi också bygga lösningar för stationära anläggningar. Vi grunnar rätt mycket på hur vi kan förbättra produkten. Kross Konsults mobila dammbekämpningsutrustning består av en uppvärmd och isolerad container med en vattentank om 2 000 liter, en mängd som räcker till mellan fem och sju timmars produktion. Vattentanken kan fyllas på under drift med en dränkbar pump och ett filtersystem löser problemet med eventuellt smutsigt vatten. Från vattentanken löper fyra 30-meters slangar som kan placeras på olika ställen. Vattnet pumpas ut

under 50 bars tryck vilket skapar en finfördelad vattendimma som binder damm i luften. Vattenbegjutningen kontrolleras genom olika storlekar på dysor. De tunna slangarna kan enkelt dras in i containern nattetid för att de inte ska frysa. Andreas Almén berättar att den nuvarande utrustningen är en prototyp men snart, efter några smärre justeringar, är produkten färdig. Endast några mindre ändringar återstår, bland annat ska filter finjusteras och momentet då man byter dysor ska förenklas.

PRISET?

Kross Konsults mobila dammbekämpningsutrustning kostar i nuvarande utförande cirka 175 000 kronor.


Anlita Krosskonsult!

Vi bygger kompletta anläggningar med kross- och kringutrustning. Service, reparationer och ombyggnader. Vi tillhandahåller slitdelar och reservdelar till krossar och sorteringsverk.

Industriell Vägning Flöde - Dosering - Nivå Tel: 08-764 74 00

Fax: 08-764 75 00

internet: www.s-e-g.se

Uthyrning av mobila krossar, sorteringsverk och generatorer, allt ifrån enskilda maskiner till kompletta kundanpassade linjer. Kontakta oss! Ring för mer information: Mobil: 070-6260122 • Tel: 0370-14055 andreas@krosskonsult.se • www.krosskonsult.se

Spräng säkert. Allt fler efterfrågar säkrare sprängämnen, Tovex är ett patenterat vattengelsprängämne som funnits sedan 80-talet. Tovex är säkrare att använda även när man lastar och krossar. Med Tovex och elektroniska sprängkapslar får ni den bästa och säkraste kombinationen vad gäller säker sprängning. Byt till Tovex, ett säkrare sprängmedel.

w w w.norab.com


42

KROSSORDET # 138


energismart täkt

Att mäta är att veta Energifrågan blir allt viktigare inom i stort sett alla branscher, inte minst i bergmaterialindustrin. Det handlar förstås om ekonomi, det finns många kronor att spara på effektivare processer och ny teknik, men också om miljön, särskilt med klimatkonferensen i Paris i färskt minne. Långsiktigt går ekonomi och miljö hand i hand. Det menar biträdande Chalmersprofessorn Magnus Evertsson. TEXT: NICLAS KINDVALL ILLUSTRATION: EVA EDBERG

E

vertsson är övertygad om att många verksamhetsutövare i branschen saknar ordentlig kontroll över sin energiförbrukning. Ofta kör man vidare i gamla hjulspår – varför ändra på något som fungerar? – Priset i de fallen blir helt enkelt hög förbrukning, säger han. Man kan jämföra med en bil som drar betydligt mer bränsle när den rullar med fel lufttryck i däcken eller varför inte med alltför varma element i hemmet,

så man tycker sig behöva vädra ut överskottsvärme. Magnus Evertsson menar att man med en ordentlig energikartläggning, något som är ett lagkrav för större företag, kan spara mycket. – På ett par års sikt kan man minska sin förbrukning med upp till tio procent och genom att fortsätta arbeta vidare, till exempel genom att delta i ett energieffektiviseringsnätverk, går det att på längre sikt minska sina kost­nader med upp till tjugo procent.

• Krossar som går på tomgång eller som arbetar på låg effekt • Bristande kalibrering • Transpor törer som går tomma • Överproduktion av finmaterial • Cirkulerande flöden • Tryckluft - Läckage - Pumpförluster, bristfälliga slangar • Uppvärmning - Dålig isolering • Pumpar och fläktar - strypning i stället för frekvensstyrning

Enligt Evertsson passerar många företag en så kallad "trade off-punkt" utan att reflektera över den. Med det menar han att en verksamhet fortsätter med en äldre maskinpark och höga driftkostnader efter den punkt där investeringar skulle löna sig i form av bättre effektivitet och minskad energiförbrukning. Miljövinsterna får man på köpet i nyinvesteringen. – Man måste väga in flera faktorer när man räknar. Vilket slutresultat har man i exempelvis en krossprocess? Och då menar jag inte bara hur mycket energi som går åt utan också vilket material som produceras. Kilowattimmar per producerat ton sälj-

Nästan alla tjänar på att mäta Magnus Evertsson är övertygad om att de flesta företag i branschen skulle tjäna på att ta ett helhetsgrepp om energifrågan. Liksom miljön. – Långsiktigt går miljö och ekonomi ihop. I en omställningsfas ökar naturligtvis kostnaderna men relativt snabbt kan man räkna hem både driftmässiga och miljömässiga vinster. Det handlar helt enkelt om att mäta sina processer för att få svar på var någonstans det finns energi att spara. Ofta räcker det med små justeringar för att minska energiförbrukningen, vilket i förlängningen betyder både gladare siffror i bokslutet och en energismartare täkt.

FOTO: RICKARD FORSBERG

Ny teknik ofta lönsam

ENERGITJUVAR I BALLASTPRODUKTION

bart material är helt enkelt det nyckeltal man letar efter.

Kilowattimmar per producerat ton säljbart material är helt enkelt det nyckeltal man letar efter.

Magnus Ever tsson

KROSSORDET # 138

43


energismart täkt

Lastbil eller truck? Det finns många sätt att arbeta för en klimatsmartare – och i förlängningen även mer lönsam – täkt. Jehander har sedan 2010 undersökt effekterna av att byta ut bergtruckar mot en ny generation lastbilar i Kålleredstäkten utanför Göteborg. TEXT: NICLAS KINDVALL

J

Jehanders tester visar att bergtruckar går att ersätta med lastbilar, något som både är ekonomiskt fördelaktigt och ger miljövinster.

ehanders produktionschef Niklas Osvaldsson berättar att idén föddes för sex år sedan då företagets leverantör Volvo lanserade sitt nya FMX-system. Jehander valde då att byta ut några av sina äldre fordon mot dessa lastbilar. När sedan Volvo några år senare presenterade nästa generation, en femaxlig lösning, valde man att löpa hela linan ut. – Det var egentligen inget stort beslut, säger Niklas Osvaldsson. De nya fordonen har samma lastmässiga kapacitet som bergtruckar och koncernen stöttade fullt ut när vi bestämde oss. Flera tester har ägt rum sedan dess i Jehanders täkter och även hos mo-

len över bergtrucken, säger Niklas Osvaldsson. Sedan ska man heller inte glömma bort att tack vare att lastbilarna är mindre kan också den övriga maskinparken i täkten vara mindre, med ekonomiska och miljömässiga vinster även i det ledet. En ytterligare fördel med lastbilen är att den kan köras på allmän väg, något som naturligtvis underlättar när det är dags för verkstadsbesök eller besiktning och även vid transport mellan olika täkter.

derbolaget HeidelbergCement i Tyskland. Erfarenheterna är hittills nästan odelat positiva.

Halva tanken kvar När det gäller bränsle berättar Niklas Osvaldsson att lastbilarna endast förbrukar hälften så stor mängd som bergtruckar med motsvarande kapacitet. Vilket förstås betyder både minskade kostnader och en minskad miljöbelastning i form av utsläpp. Lastbilarna är dessutom billigare såväl i inköp som i form av reparations- och underhållskostnader. Även här rör det sig om en femtioprocentig minskning. – På alla områden vinner lastbi-

Fullgod säkerhet

FOTO: VOLVO

Säkerheten är fullgod i de lastbilar som Jehander använder, försäkrar Osvaldsson. Jämfört med bergtruckar är de lika bra. Men naturligtvis kan de bli än säkrare. Vi för en dialog med Volvo om skyddsglas till hytterna, där är vi inte riktigt framme än medan bra filter som skydd mot kvartsdamm håller på att tas fram. Finns det då inget område där en bergtruck hade varit att föredra? Egentligen inte, menar Osvaldsson. – Möjligtvis om du har extremt dåliga markförhållanden i täkten. Å andra sidan har jag svårt att se hur en bergtruck skulle klara det bättre eftersom den väger mer och därmed har ett högre marktryck. Även förarna i Jehanders bilar är nöjda. Det är betydligt mindre tröttande att köra lastbil än truck tack vare mindre buller och vibrationer. Så varför har inte många fler bytt ut sin maskinpark? – Jag tror att det kommer, säger Osvaldsson. Vårt moderbolag har börjat följa efter på flera håll även om man i vissa fall fortfarande sitter med en annan fordonsflotta idag. Egentligen borde branschen tagit det här språnget för länge sedan.

44

KROSSORDET # 138


SLIT- OCH RESERVDELAR TILL KROSSAR!

Produktionssprängning i bergtäkter sedan 1979 Nu även motorer, lager, växlar, remmar mm.

Scandinavian Crusher Partner AB Slimmingevägen 118, Blentarp • Tel: +46 416 131 35 www.scpartner.se • info@scpartner.se

Har du frågor om bergsprängning, eller ett projekt som du vill diskutera, kontakta oss för ett personligt möte. Klas Vogler eller Jan Johansson. Voglers Sverige AB, voglers@voglers.se

Din leverantörav avslitgods slitgods &reservdelar reservdelar Din av slitgods Din leverantör av slitgods reservdelar Leverantör &&reservdelar Svedala siktar & Matare Vi lagerför och tillverkar slit- och reservdelar till Svedala siktar och matare. Vänligen ring: Lennart Arell, 0278-408 29 Hel och delrenoveringar krossar.

Egen Egen tillverkning tillverkningi imodern modernverkstad verkstad

Egen tillverkning i modern verkstad

Tel: 0240-376 Tel: 0240-376 10 10 Fax: Fax:0240-376 0240-37663 63 E-mail: info@swemas.com E-mail: info@swemas.com Tel: 0240-376 102,Fax: 0240-376 63 Normansväg Normansväg 2, 771 77194 94Ludvika Ludvika E-mail: info@swemas.com www.swemas.com www.swemas.com Normansväg 2, 771 94 Ludvika

www.swemas.com

Lennart Arell 0240-79965 Peter Svensson 0240-79968 Nu även med reservdelslager i Bålsta


Hallå där Jörgen Andersson – rektor på Bergskolan TEXT: HANS LUNDGREN

Vad fokuserar utbildningen på? – Vi har sedan några år tillbaka en lite ändrad inriktning för att få en bättre balans mellan berg/anläggning och gruvdelen. Vi har fler kurser och ämnen riktade mot berg- och anläggningsbranschen. Den arbetsmarknaden är mer konjunkturoberoende.

Hur ser framtidsutsikterna ut för de nyexaminerade? – Våra studenter har stora chanser på arbetsmarknaden. Men de måste vara flexibla och beredda att flytta dit jobben finns. Trycket och

Våra studenter har stora chanser på arbets­ marknaden. Men de måste vara flexibla och beredda att flytta dit jobben finns. 46

KROSSORDET # 138

Jörgen Andersson

FOTO: PRIVAT

Hur är intresset för utbildningarna inom berg och anläggning? – Intresset hade ett uppsving för några år sedan. Råvarupriserna steg och mediabilden om branschen var positiv. Det spillde förstås över på artonåringarna som skulle söka högskoleutbildningar. Vi hade långt fler sökande än platser. Nu är det inte lika upphaussat längre och söktrycket är ungefär lika stort som det varit historiskt sett. Vi har ett tjugotal sökande till bergingenjörsutbildningen, ett trettiotal till bergteknikergrenen. Men det får gärna söka fler. Det är dock ingen katastrof för skolan, vi klarar oss med uppdragsutbildningar och annat. Men för branschen kan det bli ett långsiktigt problem.

Jörgen Andersson de goda konjunkturerna inom bergoch anläggningsbranschen väger upp nedgången för gruvnäringen. Det kommer stora satsningar på infrastrukturen på flera håll i landet. NCC, Skanska och Peab har varit här och informerat om vilka möjligheter det finns i branschen. Markbyggnad, bergshantering och så vidare är också öppet för våra elever. Samarbetar ni med branschen, exempelvis SBMI? – Ja, vi har mycket samråd med SBMI. Ett exempel är att Jan Ericsson, tidigare SBMIs ordförande, sitter i Bergsskolans styrelse. Det är viktigt, därför att vi får del av synpunkter från branschen. Ligger vi rätt i tiden, har vi rätt kurser? Men vi skulle gärna se mer samarbete. Har branschen något att säga till om när det gäller utbildningens utformning?

– Ja. Utbildningarna är framtagna i samarbete med näringslivet. Vi ser oss som industrins skola, men vi ska också uppfylla akademiska krav. Vi är nöjda med den långsiktiga strategin men vi stämmer av mot industrin löpande. Vi lyssnar för att höra vilka trender som är på gång. Vi har haft en genomlysning av skolans utbildningar med branschen, där bland andra Björn Strokirk, SBMIs vd, deltog. Vi gick genom vad man kan lägga till ytterligare för att spetsa vår verksamhet. Våra fackkunskaper fick bra betyg, däremot ville man se en bättre balans med mer fokus på ekonomi och andra mjuka ämnen. Man betonade att ekonomiska aspekter borde integreras mer i våra olika huvudämnen, som exempelvis mineralteknik.

BERGSSKOLAN I FILIPSTAD

etablerades 1830 – i samarbete med näringslivet i regionen. Huvudman är sedan 2012 Luleå tekniska universitet. Skolan utbildar högskoleingenjörer och högskoletekniker inom berg och metall. Den har två inriktningar : Berg och anläggning respektive Metallurgi och materialteknik. Inom inriktningen mot berg och anläggning hittar studenterna främst jobb inom anläggningsoch bergmaterialindustri, väg- och järnvägsbyggen samt inom gruvnäringen. Den som väljer den tvååriga utbildningen som högskoletekniker får oftast arbetsuppgifter som operatör eller driftstekniker. Utbildningen till ingenjör leder ofta till mer kvalificerade, självständiga och personalledande arbetsuppgifter. De kan till exempel vara inom drift, försäljning, kvalitet, miljö eller forskning och utveckling.


utveckling finns i vårt dna

Solvalla 2-4 juni 2016

GRUS-Kalle

FÖRST UT 1966 Solvalla 2-4 juni 2016 #maskinmässan Fri entré

#maskinmässan Fri entré

VOLVO A60H

LEDER ÄN IDAG

Sedan lanseringen av världens första dumper 1966 har vi fortsatt att leda vägen. Under de senaste 50 åren har vår kundfokuserade, intelligenta dumperteknik revolutionerat transporter inom byggsektorn. Vår senaste innovation kommer i form av den banbrytande Volvo A60H - den Solvalla största dumpern 2-4 juni 2016 på marknaden med en massiv lastkapacitet på 55 ton. Upplev Grus-Kalle och#maskinmässan nya A60H på Svenska Maskinmässan den 2-4 juni på Solvalla. www.swecon.se/A60H Fri entré

Auktoriserad återförsäljare av Volvo Construction Equipment Swecon Anläggningsmaskiner AB Växel: 010 - 556 08 50 www.swecon.se


POSTTIDNING B

Returadress: Krossordet Stenkoll, Sveriges Bergmaterialindustri, Box 55684, 102 15 Stockholm

En 32.8 km lång tunnel byggdes av eget berg. Det är så vi gör stor skillnad, Metso Way.

Metsos lösning till projektet med den 32.8 km långa Koralmtunneln innefattade ett flexibelt stationärt krossverk samt en Lokotrack med specialdesign för mobil och energisnål krossning. Den skräddarsydda lösningen, som klarade dimensionen för tunnelborrning och dess process, fick det krävande projektet att hålla tidsplanen. Läs mer om Koralmtunneln och hur Metso gör stor skillnad på metso.com/showroom/aggregates. #TheMetsoWay

Stenkoll nr2 2016  
Stenkoll nr2 2016  
Advertisement